Yttrande över Remiss - Handlingsplan och konkretisering mot våldsbejakande extremism

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr IFN 2018/00758 Individ- och familjeförvaltningen Gunilla Westberg Epost: gunilla.westberg@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Yttrande över Remiss - Handlingsplan och konkretisering mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna yttrandet som sitt eget. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen godkände den strategiska handlingsplanen mot våldsbejakande extremism , samtidigt beslutades att ge stadledningskontoret i uppdrag att ytterligare konkretisera arbetet. Kommunstyrelsen beslutade att remittera det nya förslaget till utökad handlingsplan till samtliga nämnder. Remissvaret skulle vara Kommunstyrelsen tillhanda senast 15 januari men Individ- och familjenämnden har beviljats uppskov för anpassning till sammanträdesdatum. Bifogat finns individ- och familjeförvaltningens förslag till yttrande.

2 Individ- och familjeförvaltningen Remissvar "Handlingsplan mot våldsbejakande extremism" Bakgrund Kommunstyrelsen godkände den strategiska handlingsplanen mot våldsbejakande extremism , samtidigt beslutades att ge stadledningskontoret i uppdrag att ytterligare konkretisera arbetet. Kommunstyrelsen beslutade att remittera det nya förslaget till utökad handlingsplan till samtliga nämnder. Remissvaret skulle vara Kommunstyrelsen tillhanda senast 15 januari men Individ- och familjenämnden har beviljats uppskov för anpassning till sammanträdesdatum. Yttrande Den ursprungliga handlingsplanen togs fram 2016 och förefaller vara i behov av revidering då den innehåller en del information som inte längre är aktuell. Det borde framgå att det inte längre finns någon Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, dennes uppdrag upphörde i januari 2018 och ersattes av Center mot våldsbejakande extremism. Centret finns inom ramen för Brottsförebyggande rådet. Vidare beskrivs att Rädda barnen ansvarar för ett nationellt stöd i form av Orostelefonen om radikalisering. Detta var ett projekt som drevs på uppdrag av den nationella samordnaren perioden 2017 maj Under resterande del av 2018 bekostades projektet av Rädda Barnens egna medel. Verksamheten avslutades därefter. I planen anges att stadsledningskontoret ansvarar för det samordnande strategiska arbetet, medan individ- och familjeförvaltningen samordnar det mer operativa, stödjande och förebyggande arbetet. Den förändring i organisation som trädde ikraft 1 januari innebär att socialtjänstens ansvar för det förebyggande arbetet övergått från Individ- och familjenämnden till Nämnden för idrott och friluftsliv vilket borde beaktas i planen. Individ- och familjenämnden anser att det är bra att en plan innehåller konkreta åtgärder. Det blir dock svårt att följa upp åtgärder som ska vidtas när behov uppstår och att ansvaret finns på berörda förvaltningar. Svårigheten att i planen vara tillräckligt konkret kan bero på att samtliga 12 rekommendationer från den tidigare nationella samordnaren är belysta, en del ligger väldigt nära varandra och kanske inte alla rekommendationer bör kopplas till konkreta åtgärder. Organisationsnr: Webbplats Postadress Västerås stad Västerås Telefon direkt Kontaktcenter E-post kontaktcenter@vasteras.se

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Kommunstyrelsen 350 Dnr KS 2017/ Beslut - Uppdrag, ta fram åtgärdsplan och riktlinjer mot våldsbejakande extremism Beslut 1. Handlingsplan mot våldsbejakande extremism kompletteras med att det årligen ska ske en genomgång av de föreningar som erhåller föreningsstöd så att ingen förening som får bidrag stödjer aktiviteter eller personer som är inblandade i våldsbejakande extremism. 2. Kommunstyrelsen ska årligen erhålla en uppföljning av handlingsplanen mot våldsbejakande extremism. 3. Handlingsplanen remitteras till samtliga nämnder. Ärendebeskrivning dnr 2016/121-KS-166 beslutade kommunstyrelsen att godkänna en strategisk handlingsplan mot våldsbejakande extremism som utgångspunkt för Västerås stads arbete med dessa frågor. Samtidigt beslutade kommunstyrelsen att ge stadsledningskontoret i uppdrag att ytterligare konkretisera Västerås stads arbete mot våldsbejakande extremism. Den konkretiseringen finns nu med i form av en åtgärdsplan i det nya förslaget till en utökad handlingsplan. Åtgärdsplanen föreslår att en övergripande strategisk samordnande funktion för arbetet mot våldsbejakande extremism ska ligga inom stadsledningskontoret. Samordningen av det operativa förebyggande arbetet föreslås ligga inom individ- och familjeförvaltningen. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att ställa sig bakom inriktningen i detta tjänsteutlåtande. Stadsledningskontoret har till kommunstyrelsen lämnat följande förslag till beslut: 1. Handlingsplan mot våldsbejakande extremism remitteras till nämnden för idrott och friluftsliv, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, individ- och familjenämnden, grundskolenämnden, Skultuna kommundelsnämnd samt styrelsen för stöd, fritid och entreprenad. Yrkanden Elisabeth Unell (M) och Amanda Agestav (KD) yrkar enligt följande: - Att handlingsplanen kompletteras med att det årligen ska ske en genomgång av de föreningar som erhåller föreningsstöd så att ingen förening som får bidrag stödjer aktiviteter eller personer som är inblandade i våldsbejakande extremism. - Att kommunstyrelsen årligen erhåller en uppföljning av handlingsplanen mot våldsbejakande extremism. - Att handlingsplanen remitteras till samtliga nämnder.

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Kommunstyrelsen Proposition Ordföranden finner efter överläggning att kommunstyrelsen är överens om att bifalla Elisabeth Unells (M) och Amanda Agestavs (KD) förslag. Kopia till Samtliga nämnder

5 Från: Skickat: den 13 november :50 Till: Byggnadsnämnden; Fastighetsnämndens Myndighetsbrevlåda; Barn- och utbildningsförvaltningen; Utbildnings- arbetsmarknadsnämnden; Barn- och utbildningsförvaltningen; Individ- och familjenämnden; Kulturnämnden; Miljö- och konsumentnämnden; Nämnden för personer med Funktionsnedsättning; Nämnden för idrott och friluftsliv; Skultuna Kommundelsnämnd; Konsult-Service Myndighetsbrevlåda; Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg myndighetsbrevlåda; Tekniska nämndens myndighetsbrevlåda; Förvaltningen för stöd, fritid och entreprenad; Valnämnden; Äldrenämnden; Överförmyndarnämnden Ämne: Handlingar för ärende , Uppdrag - Ta fram åtgärdsplan och riktlinjer mot våldsbejakande extremism Bifogade filer: Beslut KS- 350.pdf Hej Här kommer protokollsutdraget från KS avseende remissen vi skickade er tidigare. Där beslutades det att alla nämnder skulle remitteras. Med vänlig hälsning Registrator Kommunstyrelsen Aktuella handlingar för ärende , Uppdrag - Ta fram åtgärdsplan och riktlinjer mot våldsbejakande extremism bifogas detta e-postmeddelande Länk till ärendet:

6 Från: Skickat: den 6 november :32 Till: Nämnden för idrott och friluftsliv; Individ- och familjenämnden; Utbildnings- arbetsmarknadsnämnden; Barn- och utbildningsförvaltningen; Skultuna Kommundelsnämnd; Förvaltningen för stöd, fritid och entreprenad Ämne: Handlingar för ärende , Uppdrag - Ta fram åtgärdsplan och riktlinjer mot våldsbejakande extremism Bifogade filer: Remissbrev - Handlingsplan och konkretisering mot våldsbejakande extremism.pdf; Tjänsteutlåtande.pdf; handlingsplan_valdsbejakande_extremism_ pdf Hej Översänder Remiss - Handlingsplan och konkretisering mot våldsbejakande extremism Sista svarsdatum till kommunstyrelsen@vasteras.se den 15 januari 2019 Med vänlig hälsning Registrator Kommunstyrelsen Aktuella handlingar för ärende , Uppdrag - Ta fram åtgärdsplan och riktlinjer mot våldsbejakande extremism bifogas detta e-postmeddelande Länk till ärendet:

7 REMISS 1 (1) Diarienr Kommunstyrelsen /00669 Ärende Remitterat till Remiss Handlingsplan och konkretisering mot våldsbejakande extremism Grundskolenämnden Nämnden för idrott och friluftsliv Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Skultuna kommundelsnämnd Styrelsen för Stöd, Fritid och Entreprenad Individ- och familjenämnden Svar senast Yttrandet ska vara Kommunstyrelsen tillhanda senast den 15 januari Skickas digitalt till kommunstyrelsen@vasteras.se Med vänlig hälsning Anethe Mannerhagen Kanslichef ID: Remissbrev - Handlingsplan och konkretisering mot våldsbejakande extremism

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (2) Diarienr KS 2017/ Kommunstyrelsen Per-Olof Rask Epost: per-olof.rask@vasteras.se Kopia till Nämnden för idrott och friluftsliv Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Individ- och familjenämnden Grundskolenämnden Skultuna kommundelsnämnd Styrelsen för Stöd, Fritid och Entreprenad Kommunstyrelsen Tjänsteutlåtande Konkretisering av handlingsplanen mot våldsbejakande extremism för diarienummer ovan KS 2017/00669, 2016/00514, 2017/00672, 2017/00671, 2017/00674 och 2017/ Förslag till beslut 1 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism remitteras till nämnden för idrott och friluftsliv, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, individ- och familjenämnden, grundskolenämnden, Skultuna kommundelsnämnd samt styrelsen för stöd, fritid och entreprenad. Ärendebeskrivning Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att ställa sig bakom inriktningen i detta tjänsteutlåtande. Beslutsmotivering Stadsledningskontorets SUS-enhet, process säkerhet, har en kontinuerlig samverkan med polisens kriminalunderrättelsetjänst. Syftet är att ömsesidigt delge bilder över hur situationen i Västerås är och utvecklas. På så sätt arbetar vi proaktivt för en tydlig handlingskraft, när eller om signaler dyker upp om att våldsbejakande rörelser växer. Personer som söker sig till extremistiska och våldsbejakande rörelser hamnar lätt i ett förstärkt utanförskap. För att förhindra det är det långsiktiga förebyggande arbetet viktigt inom skola, fritids och förebyggande verksamheter. Det pedagogiska arbetet behöver hjälpa unga att göra hälsofrämjande val i livet. Det är också viktigt att direkt fånga upp unga som visat tecken på att vilja ansluta till våldsbejakande rörelser. De behöver snabb och effektiv hjälp att hitta en annan riktning i livet som främjar en positiv och livsbejakande livsstil. Med en tydlig åtgärdsplan som komplement till den strategiska handlingsplanen kan arbetet mot våldsbejakande extremism i Västerås få en stark betydelse och positiv inverkan för människor.

9 VÄSTERÅS STAD Datum Diarienr KS 2017/ Sida 2 (2) Juridisk bedömning Kommunstyrelsen är behörig att fatta beslut i enlighet med kommunstyrelsens reglemente och kommunallagen Ekonomisk bedömning Förslag till handlingsplan mot våldsbejakande extremism genomförs i ordinarie budget. Hållbar utveckling

10 Program Policy Handlingsplan Riktlinje Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Antagen av kommunstyrelsen XX månad 2018 DNR: XX/XX-XX

11 Innehållsförteckning Strategisk handlingsplan... 3 Inledning... 3 Förebyggande arbete med operativt och strategiskt fokus... 4 Nationella samordnarens tolv punkter... 5 Åtgärdsplan... 7 Inledning... 7 Kunskapsarenor... 7 Lägesbild... 8 Nationella samordnarens tolv punkter en grund för handlingsplanen... 9 Punkt 1: Insatser på flera preventionsområden... 9 Punkt 2: Kontinuerlig och bred samverkan Punkt 3: Samverkan i befintliga nätverk Punkt 4: Nödvändiga samverkansaktörer på samtliga preventionsnivåer Punkt 5: Utgångspunkt i lokal lägesbild Punkt 6: Tydlig ansvarsfördelning Punkt 7: Anhöriga som centrala aktörer Punkt 8: Involvera det civila samhällets organisationer Punkt 9: Involvera även kritiska aktörer Punkt 10: Se individen, inte enbart de ideologier som dessa förespråkar Punkt 11: Beakta genusperspektivet Punkt 12: Följ upp/utvärdera Bilaga 1: Riskfaktorer och modell för lägesbild Bilaga 2: Bakgrundsinformation och checklistor Program Policy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

12 Strategisk handlingsplan för att motverka våldsbejakande extremism Syftet med Strategisk handlingsplan för att motverka våldsbejakande extremism är att stärka och värna demokratin samt att göra samhället mer motståndskraftigt mot odemokratiska krafter. Handlingsplanen ska bidra till insatser som förebygger att rekrytering sker till våldsbejakande grupper samt stöd till avhoppare. Inledning Våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Våldet anses vara en legitim metod för att påverka samhället. Demokratiska lösningar förkastas. De inriktningar av våldsbejakande extremism som för närvarande förekommer i det svenska samhället är i huvudsak högerextremism inom vit maktmiljöer, vänster-extremism samt islamistisk extremism. Effekter av våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremistmiljöer kan utgöra ett hot mot samhällets grundläggande struktur, dess styrelseskick samt politiska företrädarna på olika nivåer men även mot medborgares grundläggande demokratiska rättigheter. Våldsbejakande extremism utgör därmed ett hot mot vår demokrati. Samverkan mot våldsbejakande extremism Att förebygga våldsbejakande extremism är avgörande för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. För att göra detta krävs ett väl fungerande och långsiktigt samarbete mellan de aktörer som på olika sätt berörs av frågan. Det handlar om offentliga verksamheter såsom kommun, skola, fritidsverksamhet, socialtjänst, polis och säkerhetspolis samt aktörer inom civilsamhället såsom idrottsföreningar, ungdomsorganisationer och religiösa samfund. 3

13 Förebyggande arbete med operativt och strategiskt fokus Det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism utgörs av insatser med tre kompletterande fokus 1. individuella operativa 2. specifika operativa 3. generella strategiska De individuella och specifika insatserna är av operativ karaktär. De generella har en mer strategisk prägel. De operativa insatserna kan innefatta Samplaneringsmöte och Social insatsgrupp med olika aktörer internt och externt Uppsökande verksamhet med individuellt anpassade åtgärder utifrån individens behov De strategiska insatserna kan innefatta Riktlinjer och checklista med åtgärdsförslag Utbildning om våldsbejakande extremism och tecken på radikalisering Utbildning och information, för spridning av styrdokument och stödmaterial samt uppdatering inom området Nätverk för spridning av best practice Samverkansforum för aktörer inom det geografiska området Värna Västerås, det generella brottsförebyggande arbetet Kontaktperson inom Västerås stad för frågor som rör våldsbejakande extremism För att det förebyggande arbetet ska kunna bedrivas långsiktigt och effektivt är det betydelsefullt att företrädare för de olika aktörerna har goda förutsättningar för fortlöpande samverkan samt kunskaps- och informationsutbyte om förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. 4

14 Nationella samordnarens tolv punkter Den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har som huvuduppdrag att stärka och stödja lokal samverkan i syfte att förebygga våldsbejakande extremism. Till sin hjälp har den nationella samordnaren ett sekretariat bestående av åtta personer. Inom ramen för arbetet mot våldsbejakande extremism ska Västerås stad ledas av den nationella samordnarens tolv punkter. 1. Insatser på flera preventionsområden Arbeta med insatser på flera preventionsområden Generella insatser Dialog, Workshop, seminarier, öppna möten Specifika insatser Riktas mot specifika problem eller unga i riskgrupper. Skolpersonal, socialarbetare, fritidsledare, polis och andra som samverkar på lokal nivå Individuella insatser Riktar sig direkt mot den enskilda individen. Kan handla om att utreda anpassade erbjudanden som mentorskap, stödpersoner, undervisningsstöd, psykiatri, sjukvård m.fl. 2. Kontinuerlig och bred samverkan Kontinuerlig och bred samverkan för att hitta lokala problembilder, potentiella lösningar, förberedelser och uppföljning. 3. Samverkan i befintliga nätverk Samverkan i befintliga nätverk såsom brottsförebyggande, nätverk, skola, socialtjänst förebyggande, polis, fritid. 4. Nödvändiga samverkansaktörer på samtliga preventionsnivåer Nödvändiga samverkansaktörer på samtliga preventionsnivåer; skola, socialtjänst, fritidsverksamhet, kommunens säkerhetsorganisation, landstinget, räddningstjänst, bostadsbolag, länsstyrelsen. 5. Utgångspunkt i lokal lägesbild Utgångspunkt i lokal lägesbild vid riskbedömningar och omfallsplaneringar. 6. Tydlig ansvarsfördelning En utsedd funktion som ansvarar för arbetet mot våldsbejakande extremism. 7. Anhöriga som centrala aktörer Anhöriga som centrala aktörer är särskilt viktiga för de som har radikaliserats, åkt iväg och kanske kommit hem. 5

15 8. Involvera det civila samhällets organisationer Involvera det civila samhällets organisationer: trossamfund, kulturföreningar och övrigt föreningsliv. 9. Involvera även kritiska aktörer Genom att involvera även kritiska aktörer vidgas samverkansperspektivet. 10. Se individen, inte enbart de ideologier som dessa förespråkar Arbetet som sker på individnivå bör fokusera på vilka preventiva åtgärder som kan genomföras för att skapa sammanhang och mening för just den person det gäller. Demokratifrämjande samtal av prestigelös karaktär kräver både tålamod och kunskap. 11. Beakta genusperspektivet Vi ser nationellt och internationellt att fler flickor lockas till rekryteringen till IS/Daesh men det är också tidigare väl känt att flickor är föremål för annan organiserad verksamhet, inte minst som sexobjekt. 12. Följ upp/utvärdera Arbetet med uppföljning och analys genomförs i samverkan med polis. Slutsatser och värdering görs i bred samverkan. 6

16 Åtgärdsplan mot våldsbejakande extremism Inledning Det finns tydliga tecken på att polariseringen i vår omvärld ökar, både socialt, ekonomiskt, politiskt och religiöst, om än i olika grad. Det är en oroande trend som också i olika grad kan påverka våra demokratiska system. Mot den bakgrunden fattade kommunstyrelsen den 16 mars 2016 beslut om en strategisk handlingsplan mot våldbejakande extremism. Syftet med arbetet är att skapa medvetenhet om olika odemokratiska krafter och vara bättre rustade att försvara demokratin, verka för inkludering och tillit samt värna de grundläggande värderingarna i samhället. Den strategiska handlingsplanen beskriver arbetet på en övergripande nivå. Som komplement finns den här konkretiseringen, med en beskrivning av situationen i Västerås med en tydlig ansvarsfördelning, både strategiskt och operativt. Förhoppningsvis kan handlingsplanen och konkretiseringen bidra till insatser som förebygger rekrytering till och underlättar avhopp från våldsbejakande grupper. Grunden i arbetet är att kontinuerligt förse berörda yrkesgrupper med aktuella lägesbilder. Kunskapsarenor Det finns ett antal kunskapsarenor eller aktörer som tydligare än andra kan upptäcka tidiga tecken på våldsbejakande extremism hos olika individer. För att få en rättvisande lägesbild över våldsbejakande extremism i Västerås, så pågår ständigt arbetet med att dela informationer och oro mellan alla dessa kunskapsarenor. Förändringar, information och upptäckter meddelas Västerås stads stadsledningskontor, trygghet- och säkerhetsenheten. Här handlar det även i hög grad om att tillföra kunskap genom konferenser, utbildningar, workshops med mera. Nationellt Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE Myndigheten för stöd till trossamfund Regionalt/Västmanlands län Migrationsverket Polisens kriminalunderrättelsetjänst, KUT Säkerhetspolisen, SÄPO Region Västmanland, psykiatrin Länsstyrelsen 7

17 Lokalt Ungdomsmottagningar Kyrkor och trossamfund Kriminalunderrättelsetjänstpolis Gymnasieskolor kommunala och fristående Grundskolor kommunala och fristående Vuxenutbildning Kuratorer Skolsköterskor Vaktmästare Civilsamhälle/föreningsliv Växhuset ekonomiska förening och kooperativ Teknik- och fastighetsförvaltningen Socialtjänsten Sociala insatsgrupper Västerås stads fältorganisation HVB-hem Politiska partier Media Lägesbild (modell för lokal lägesbild, se bilaga 1) I samverkansöverenskommelsen från 2016 mellan Västerås stad och polisen så framgår det att myndigheterna två gånger per år ska ta fram en gemensam lägesbild över Västerås. Utöver det sker ett kontinuerligt utbyte av ny och aktuell information mellan myndigheterna, kopplat till handlingsplanen mot våldsbejakande extremism. Västerås stad och polisen i Västerås har en lång historia av välfungerande samverkan. Generellt är Västerås som stad ganska förskonad vad gäller etablering av våldsbejakande extremism. Läget är dock inte konstant utan det varierar över tid. 8

18 Nationella samordnarens tolv punkter en grund för handlingsplanen Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har som huvuduppdrag att stärka och stödja lokal samverkan i syfte att förebygga våldsbejakande extremism. Målsättningen för Västerås stad är att beakta den nationella samordnarens tolvpunktsprogram med inriktningen att det ska hanteras i ordinarie verksamhet. Arbetet mot våldsbejakande extremism får inte ske enskilt i något sidospår, utan det ska vara en del av ordinarie verksamheter, kopplat till handlingsplanen som helhet. Vi redogör här för var ansvaret för de olika tolv punkterna ligger. Vissa ansvarspunkter är på verksamhetsnivå och andra är på en mer övergripande stregisk nivå inom kommunen. Stadens chefer kommer att få den utbildning som krävs för att klara av respektive uppdrag. Stadsledningskontoret ansvarar för det samordnande strategiska arbetet, medan individ- och familjeförvaltningen samordnar det mer operativa, stödjande och förebyggande arbetet. Punkt 1: Insatser på flera preventionsområden När det gäller förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism ska de ske på tre nivåer: generella, specifika och individriktade förebyggande insatser. Det ska vara tydligt på vilken nivå olika åtgärder och samverkan sker. Generella förebyggande insatser kan vara till exempel dialog, workshop, seminarier eller öppna möten som tar upp olika frågeställningar kring våldsbejakande extremism. Specifika förebyggande insatser riktas mot specifika problem eller riskgrupper. Här kan det vara till exempel skolpersonal, socialarbetare, fritidsledare, polis och andra som samverkar på lokal nivå. Individriktade förebyggande insatser riktar sig direkt mot den enskilda individen. Det kan handla om att utreda anpassade erbjudanden, som till exempel mentorskap, stödpersoner, undervisningsstöd, psykiatri eller sjukvård. 9

19 Vad När Hur Ansvar Uppföljning Generella förebyggande insatser Årligen Till exempel dialog, workshop, seminarier, öppna möten som tar upp olika frågeställningar kring våldsbejakande extremism Stadsledningskontoret Vid genomförandet Specifika förebyggande insatser När behov uppstår Här kan det vara till exempel skolpersonal, socialarbetare, fritidsledare, polis och andra som samverkar på lokal nivå. Berörda förvaltningar, vid behov i samverkan med andra aktörer Vid genomförandet Individriktade förebyggande insatser När behov uppstår Det kan handla om att utreda anpassade erbjudanden, som till exempel mentorskap, stödpersoner, undervisningsstöd, psykiatri eller sjukvård. Individ- och familjeförvaltningen och andra berörda förvaltningar i samverkan Vid genomförandet Punkt 2: Kontinuerlig och bred samverkan Det behövs en kontinuerlig och bred samverkan för att hitta lokala problembilder, se möjliga lösningar, förbereda insatser och följa upp vilken effekt insatserna gav. Att identifiera rätt samverkansparter är ofta avgörande för att det förebyggande arbetet ska lyckas. Identifieringsarbetet leder samtidigt till en ökad medvetenhet och kunskap om den lokala problembilden, vilket i sin tur påverkar kvaliteten på både insatser, uppföljning och analys. Här är det viktigt att få med kunskap från både nationell, regional och lokal nivå. Vad När Hur Ansvar Samverkan med Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Kontinuerligt Följa erfarenhetsutbyten på nationell nivå för att ta del av nationell och internationell forskning. Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Samverkan nationellt Ungefär två gånger per år Ingå i nationellt nätverk genom BRÅ BRÅ Ungefär tre gånger per år Ingå i nationellt nätverk genom SKL SKL 10

20 Punkt 3: Samverkan i befintliga nätverk För att vara framgångsrik i det förebyggande lokala arbetet måste arbetet ske i redan befintliga strukturer/nätverk. Sådana nätverk finns till exempel inom det brottförebyggande och trygghetsskapande arbetet. En framgångsfaktor här är det långsiktiga arbetet. Vad När Hur Ansvar Samverkan inom Värna Västerås Kontinuerligt Formella och informella möten Brottsförebyggande samordnare Samverkan inom lokala BRÅ Sex gånger per år Tvärsektoriell samverkan mellan stadens verksamheter, berörda förvaltningar, polis och bolag Brottsförebyggande samordnare Grannsamverkan Fyra gånger per år Tvärsektoriell samverkan mellan fastighetsägare, hyresgästföreningen, villaägarföreningen, polis med flera Bostads AB Mimer Punkt 4: Nödvändiga samverkansaktörer på samtliga preventionsnivåer Samverkan kring förebyggande insatser ska ske på alla nivåer och bör inkludera skola, socialtjänst, fritidsverksamhet, Västerås stads säkerhetsfunktion, polis samt samfund och föreningsliv. Samverkan bör inkludera ideologiskt och teologiskt insatta personer. Kontinuerlig dialog med Länsstyrelsen ska också eftersträvas. Vad När Hur Ansvar Samverkan i alla nätverk och med alla aktörer som berörs av den strategiska handlingsplanen Kontinuerligt Se till att frågan finns med på dagordningen vid varje nätverksträff/möte med olika aktörer Respektive sammankallande 11

21 Punkt 5: Utgångspunkt i lokal lägesbild I samverkansöverenskommelsen mellan polis och Västerås stad framgår att de ska ta fram en lokal lägesbild tillsammans, två gånger per år (mars och september). Det är en framgångsfaktor i arbetet. Lägesbilden i det här avseendet ska innehålla information om vit makt-miljön, den autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Polisen och Västerås stad har som rutin att dessutom regelbundet delge varandra relevant information med koppling till handlingsplanen. På det här sättet får Västerås stad och polisen samma bild av hur det ser ut i Västerås och kan förmedla samstämmig information till andra som berörs. En gemensam lägesbild gör det enklare att snabbt korrigera olika mytbilder kring hur det ser ut i Västerås. (Se modell för framtagande av lokal lägesbild, bilaga 1) Vad När Hur Ansvar Uppföljning Lokal lägesbild Mars och september Tas fram i samverkan mellan polis och Västerås stad Polis och Västerås stad Görs inför varje ny lägesbild eller när behov uppstår däremellan Punkt 6: Tydlig ansvarsfördelning Inom Västerås stad finns en utsedd funktion med strategiskt ansvar för arbetet mot våldsbejakande extremism. Den funktionen ligger under stadsledningskontoret (trygghet och säkerhet). Vad När Hur Ansvar Uppföljning Strategiskt samordnande arbete för genomförandet av den strategiska handlingsplanen mot våldsbejakande extremism Kontinuerligt eller minst en gång per år Planering av genomförandet i samverkan med berörda parter Västerås stads kontaktperson till Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Uppföljning av den strategiska handlingsplanen 12

22 Punkt 7: Anhöriga som centrala aktörer Anhöriga till personer som anslutit sig (eller misstänks ha anslutit sig) till våldsbejakande extremistmiljöer behöver ofta stöd vid en pågående radikaliseringsprocess. Det stödet kan komma från kommunen, hälso- och sjukvården eller ideella sektorn. Inom Västerås stad gäller det ett flertal aktörer, till exempel individ- och familjeomsorgen, elevhälsan och personal inom fritid och förebyggande. Med rätt stöd kan anhöriga och vänner spela en central roll i att hindra och motverka radikalisering. Anhöriga är viktiga även i arbetet för att stötta personer som väljer att lämna våldsbejakande extremistmiljöer. Västerås stad behöver ha en beredskap för att hantera ett sådant stöd. Rädda barnen ansvarar för ett nationellt stöd i form av Orostelefonen. Orostelefonen vänder sig till barn, unga och vuxna som känner en oro kring att någon i deras närhet håller på att radikaliseras. Den som ringer till Orostelefonen ska få tips och råd om vad man kan göra om ens anhöriga dras till en våldsbejakande extremistisk rörelse. Genom Orostelefonen kan man också bli satt i kontakt med personer som arbetar med dessa frågor i den kommun där man bor. Vad När Hur Ansvar Stöd till anhöriga/ vänner till personer som anslutit sig till våldsbejakande extremistmiljöer Direkt när behov uppstår Genom stödjande samtal och samverkan för förebyggande och stärkande åtgärder Berörda verksamheter i samverkan med individ- och familjeförvaltningen Lokalt avhopparstöd När behov uppstår Beredskap att stödja personer som väljer att lämna våldsbejakande extremistmiljöer Individ- och familjeförvaltningen Lokal stödresurs för den nationella Orostelefonen (Rädda barnen) När behov uppstår Svara på frågor som kommer in via Orostelefonen och lotsa personer till rätt stöd i kommunen Individ- och familjeförvaltningen Punkt 8: Involvera det civila samhällets organisationer Det civila samhällets organisationer bör involveras i arbetet mot våldsbejakande extremism, genom kontinuerlig dialog. Det kan vara till exempel trossamfund, idrottsföreningar, kulturföreningar och övrigt föreningsliv. Eftersom alla organisationer sitter på en specifik kompetens och ett potentiellt positivt engagemang som gynnar arbetet så är det bra att involvera så många som möjligt. Dialogen ska helst föras inom befintliga stukturer, men finns det inga sådana bör nya strukturer skapas för att komplettera de befintliga. När aktörer inom 13

23 civilsamhället tar egna initiativ till dialog och samverkan är det viktigt att stödja dessa. Vad När Hur Ansvar Involvera det civila samhällets organisationer Minst en gång per år eller när behov uppstår Dialog med trossamfund, idrottsföreningar, kulturföreningar och andra föreningar i olika nätverksmöten Stadsledningskontoret (trygghets- och säkerhetsprocessen i samverkan med hållbar utveckling) Punkt 9: Involvera även kritiska aktörer Genom att involvera även kritiska aktörer vidgas samverkansperspektivet. Samtal ska därför inte bara föras mellan aktörer i samförstånd, utan även med kritiska aktörer. Här spelar också relationen till media en viktig roll. Att arbeta proaktivt är generellt en framgångsfaktor. Vad När Hur Ansvar Involvera kritiska aktörer Då behov/ möjlighet uppstår Öppen dialog, framför allt i fysiska möten. Ett proaktivt arbete för att berätta om vad som görs kopplat till den strategiska handlingsplanen. Beror på var möjligheten dyker upp Punkt 10: Se individen, inte enbart de ideologier som dessa förespråkar Arbetet som sker på individnivå bör fokusera på vilka förebyggande åtgärder som kan genomföras för att skapa sammanhang och mening för just den person det gäller. Insatser får inte leda till att personer stigmatiseras eller att mytbilder skapas. Demokratifrämjande samtal av prestigelös karaktär är en god grund för utvecklingen, men det kräver både tålamod och kunskap. ANSVARIG: På verksamhetsnivå. 14

24 Punkt 11: Beakta genusperspektivet Genusperspektivet är mycket viktigt att beakta på alla nivåer. Våldsbejakande extremistiska grupper utgörs i huvudsak av män. Ett våldsbejakande maskulinitetsideal i dessa grupper gör att de ofta av ideologiska skäl motsätter sig jämställdhet och kvinnors lika rättigheter. Trots det ser vi både nationellt och internationellt att allt fler kvinnor rekryteras till den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Det är också väl känt att kvinnor riskerar att dras in i annan organiserad brottslig verksamhet, inte minst som sexobjekt. Västerås stad ska säkerställa genusperspektivet i samtliga analyser och åtgärder. ANSVARIG: På verksamhetsnivå. Punkt 12: Följ upp/utvärdera Arbetet med uppföljning och analys genomförs i samverkan med polis. Slutsatser och värdering ska göras i bred samverkan. Alla samverkansaktörer ska kontinuerligt vara med i uppföljningsarbetet. På så sätt ökar effektiviteten i det förebyggande arbetet. Uppföljningen och analysen är kopplad till samverkansöverenskommelsen mellan polis och Västerås stad, Liv och Hälsa, välfärdsbokslut med flera. ANSVARIG: Stadsledningskontoret. Uppföljningen redovisas årligen till kommunstyrelsen. 15

25 Bilaga 1: Riskfaktorer och modell för lägesbild Riskfaktorer Socialt utsatta områden Ökad polarisering i samhället Förekomst av våldsbejakande extremistiska miljöer eller försök till etablering Personer som varit på träningsläger eller deltagit i våldshandlingar utomlands Politiska och ideologiska temperaturhöjningar Tidigare historia i kommunen av våldsbejakande extremism Extremistmiljöernas dynamik (en befintlig miljö riskerar att spä på en annan) Våldsbejakande maskulinitetsideal Modell för att ta fram en lokal lägesbild Riskindikatorer Plats Kunskap Aktivt kunskapssökande i kommunen (aktiviteter, fastighetsköp, affischering, flygblad med mera). Tar del av våldsbejakande extremistiska uttryck på sociala medier och internet. Demonstrationer/ manifestationer/torgmöten Olika former av värdar och så kallade trygghetsvandringar. Hatbrott, skadegörelse, angrepp mot politiker och myndighetspersoner Sociala medier/forum Andra medier Sociala medier/forum Andra medier Offentliga platser Offentliga platser Ofta offentliga platser Stadsledningskontoret (trygghet och säkerhet, kommunikation samt hållbar utveckling). Personal inom socialtjänst, skola samt fritid och förebyggande. Stadsledningskontoret. Personal inom socialtjänst, skola samt fritid och förebyggande. Polis, media, teknik- och fastighetsförvaltningen, kommunens entreprenörer. Polis, media, teknik- och fastighetsförvaltningen, kommunens entreprenörer. Statistiska uppgifter, polis, räddningstjänst, försäkringsbolag, hälsooch sjukvård, socialtjänst. 16

26 Otillåten påverkan på politiker, tjänstemän och demokratin Föreläsningar och möten med extremistiska förtecken Konserter med extremistiska förtecken Spridning av propaganda (klistermärken schabloner, klotter, flygblad, symboler, bilder, affischer). Resor till krigszoner Offentliga platser, sociala medier, möten Ofta offentliga platser Offentliga platser, mötes- och föreningslokaler Offentliga platser, skolor, fritidsgårdar Konflikthärdar utomlands Stadsledningskontoret, polis, kommunala förvaltningar och nämnder, myndighetsutövning Fastighetsägare, bibliotek, civilsamhället Fastighetsägare, bibliotek, civilsamhället Civilsamhället, personal inom skola samt fritid och förebyggande, teknik- och fastighetsförvaltningen, kommunens entreprenörer. Säkerhetspolisen, socialtjänsten, hälso- och sjukvården, föräldrar/anhöriga/ vänner, civilsamhället 17

27 Bilaga 2: Bakgrundsinformation och checklistor Följande dokument utgör ett komplement till Strategisk handlingsplan för våldsbejakande extremism. Dokumentet består av fakta och checklistor med syftet att utgöra en vägledning för medarbetare som i sitt arbete ska motverka våldsbejakande extremism. Definitioner VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Våldet anses vara en legitim metod för att påverka samhället. Demokratiska lösningar förkastas. De inriktningar av våldsbejakande extremism som för närvarande förekommer i det svenska samhället är i huvudsak högerextremism inom vit maktmiljöer, vänsterextremism samt islamistisk extremism. VÅLDSAM EXTREMISM Våldsam extremism är användningen av våldsamma eller andra olagliga medel för att uppnå politiska eller religiösa mål. RADIKALISERING Radikalisering är en process som leder till att en person i allt högre grad accepterar användandet av våldsamma eller andra olagliga medel för att uppnå vissa politiska eller religiösa mål. TERRORISM Terrorism är brott mot nationell lagstiftning, i synnerhet när det begås i syfte att allvarligt: skrämma en befolkning, eller destabilisera eller förstöra ett lands grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer. Symboler och tecken på radikalisering I arbetet för att motverka våldsbejakande extremism, är det viktigt att du känner till symboler och beteenden som kan vara tidiga tecken på ett intresse för våldsbejakande extremism. Nedan följer information som kan hjälpa dig att identifiera riskbeteenden. SYMBOLER Organisationer som ägnar sig åt våldsbejakande extremism använder ofta flaggor/symboler. Mer ingående och uppdaterad information om symboler finns att tillgå på följande länk: 18

28 TECKEN PÅ RADIKALISERING Att en ung person uppvisar ett eller flera av följande tecken behöver inte automatiskt betyda att personen är på väg att radikaliseras eller att det finns en närvaro av våldsbejakande extremism i kommunen. Tecknen kan ändå vara en anledning till att närmare undersöka situationen för att bedöma om insatser är nödvändiga. Ger uttryck för en känsla av otrygghet. Känner och visar bristande tillit till andra och till samhället. Många upplever sig diskriminerade eller orättvist behandlade. Signalerar åsikter och budskap genom yttre symboler och märken, klär sig enligt en viss grupps dress code eller tatuerar sig. Ger uttryck för olika konspirationsteorier, synen på andra som fiender, hat mot bestämda grupper. Tycker att det är okej med våld i vissa situationer för att protestera mot eller ändra samhället. Slutar med sina fritidsintressen, lämnar gamla kompisar och gäng. Börjar gå på gym. Börjar hänga med nya kompisar och har relationer till personer eller grupper som ger anledning till oro, t ex kopplingar till kriminalitet eller våldsbejakande extremism. Ägnar mycket tid på hemsidor, läser böcker eller ser film med våldsbejakande extremistiskt budskap, tittar på andra TV-kanaler, visar en nyfikenhet på länder eller organisationer med koppling till våldsam extremism. Är inblandad i tydliga händelser så som våldsamma sammandrabbningar eller upplopp, möten med extremistiska budskap. Uttrycker intoleranta åsikter, förkastar demokratiska principer, övertygad om att de egna åsikterna är de enda riktiga, försöker argumentera och överbevisa andra. Ger uttryck för konspirationsteorier, synen på andra som fiender, hat mot bestämda grupper. Det kan vara judar, muslimer, invandrare, homosexuella osv. Är svartvit frågor i vardagen handlar om ja eller nej. Argumenterar för absoluta lösningar t ex att en viss grupp ska bort, att samhället ska sprängas osv. Försöker legitimera sina åsikter genom att peka på missförhållanden i samhället eller världen. Isolerar sig eller har dåliga relationer till familjen, slutar att gå i skolan. Ägnar sig åt våldsbejakande extremism och kan själv vara våldsbenägen, men kan också undvika att själv använda våld och koncentrera sig på att andra gör det. Är inblandad i kriminalitet eller annan typ av allvarligt riskbeteende. Blir tyst och introvert, är frånvarande. Förändrar sitt rum och vill inte att någon annan ska komma in på rummet. Byter pass. 19

29 Först värdera, sedan agera När du i ditt arbete möter beteenden som väcker misstankar om ett begynnande intresse för våldsbejakande extremism hantera frågan i två steg. Börja med att värdera graden av risk i de fakta som föreligger. Välj först därefter hur du ska agera. 1. VÄRDERA I förebyggande arbete med grupper och individer måste du först värdera vilka konsekvenser ditt agerande kan få. Vid värderingen tar du förslagsvis ställning till följande frågor. Riskerar du att missbedöma ungas beteende genom att bortse från rätt kontext? Yttre symboler som tatueringar eller kläder kan vara tydliga risktecken i en miljö, men absolut inte i en annan. Kontexten avgör vad som avviker från normen och vad som är mainstream. Bedömer du att det finns en risk för att en insats förvärrar problemet och ytterligare stigmatiserar individen? Insatsen kan tolkas kontraproduktivt som en bekräftelse på att myndigheterna övervakar och förföljer individen. Bedömer du att det finns en risk för att situationen eskalerar? Att marginalisera grupper eller individer kan innebära att man förlorar viktiga sociala aktörer som skulle kunnat motverka att allvarligare händelser inträffar. Bedömer du att det finns en risk för att problemet förvärras om ingen agerar? Bedömer du att det finns en risk för att ett oroande eller problematiskt beteende normaliseras och accepteras om du förhåller dig passiv? 2. AGERA När du tänkt igenom möjliga konsekvenser och risker, väljer du ett lämpligt sätt att agera. Nedan följer några handlingsalternativ att beakta. För dialog Utgå från eller bygg befintliga relationer för att skapa tillit som kan rymma dialog med den unga individen, föräldrar eller andra i den unges närhet. Ibland krävs att en särskild vuxen som den unga individen är trygg med involveras. Läs mer i Metodstöd för dialog med unga: samtalskompassen/samtal-individ/ Samtala Kalla individen och föräldrarna till samtal. Situationen avgör hur samtalen läggs upp och vem som kallar. Om det är möjligt bör föräldrarna vara med, men det kan också vara direkt olämpligt. Läs mer i Metodstöd för dialog med unga: samtalskompassen/samtal-individ/ 20

30 Samverka Samarbeta utifrån samverkansgruppens olika kompetenser och erfarenheter, ta kontakt med andra relevanta aktörer. Det handlar inte om överreagera, utan att få olika synpunkter som är viktiga för helhetsbilden. Nätverka Mobilisera både professionella och personliga nätverk runt individen kan vara effektivt för att skapa en insats där föräldrarna, familjen eller andra närstående vuxna involveras i problemen och hur de ska lösas. Informera Det kan finnas fler institutioner och instanser i kommunen som har rätt att informeras och som kan bidra till särskilda insatser för individen. Inom samverkansgruppen finns kunskap om vad lagstiftning kräver och kan erbjuda. Utred Om det finns underlag för det tillsätt en utredning för eventuella stödinsatser. Det kan handla om att individen visar sig ha gått så långt in i en radikaliseringsprocess att det krävs särskild avhopparkompetens och resurser. Det kan också handla om att individen är så tätt knuten till en våldsbejakande extremistisk grupp att det utgör en fara för hans eller hennes säkerhet. Då bör kontakt tas med Säkerhetspolisen. 21

31 Kontaktcenter: