RA 7 Norrkullalandet, ändring av stranddetaljplan

Transkript

1 RA 7 Norrkullalandet, ranta-asemakaavan muutos RA 7 Norrkullalandet, ändring av stranddetaljplan Osallistumis- ja arviointisuunnitelma (OAS) Program för deltagande och bedömning (PDB)

2 Sisällys / Innehållet Kannessa kaavamuutosalueen sijainti kunnan opaskartalla. Kaava-alueen alustava rajaus on esitetty kartalla punaisella viivalla Sipoon kunnan mittaus- ja kiinteistöyksikkö. Planändringsområdets läge på kommunens guidekarta. Preliminära avgränsning anges på kartan med röd linje Sibbo kommun, Mätning och fastigheter.!2

3 Maankäyttö- ja rakennuslain 63 :ssä säädetään osallistumis- ja arviointisuunnitelman laatimisesta. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma (OAS) on virallinen asiakirja, joka määrittelee kaavan valmistelussa noudatettavat osallistumisen ja vuorovaikutuksen periaatteet ja tavat sekä kaavan vaikutusten arvioinnin menetelmät. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma asetetaan julkisesti nähtäville Nikkilän ja Söderkullan kirjastoon 30 päivän ajaksi. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmaan voi tutustua myös kunnan internet-sivuilla koko kaavaprosessin ajan osoitteessa /asemakaavat. Osallistumis- ja arviointisuunnitelmaa päivitetään kaavatyön aikana tarpeen mukaan. Raportin ilmakuva: Sipoon kunnan kaavoitusyksikkö I 63 i markanvändnings- och bygglagen stadgas om utarbetandet av programmet för deltagande och bedömning. Programmet för deltagande och bedömning (PDB) är ett officiellt dokument som definierar principerna och förfarandet för deltagande och växelverkan i utarbetandet av planen samt metoderna för planens konsekvensbedömning. Programmet för deltagande och bedömning framläggs offentligt i 30 dagar i Nickby och Söderkulla bibliotek. Under hela planprocessen är det även möjligt att bekanta sig med programmet för deltagande och bedömning på kommunens webbplats. på adressen www. sibbo.fi/detaljplaner. Planen för deltagande och bedömning uppdateras vid behov under planarbetets gång. Flygbild: Sibbo kommuns planläggningsenhet Kaavan laatija Planens beredare Konsultti: Arkkitehtitoimisto Juhani Aalto Oy Juhani Aalto, arkkitehti SAFA Anne Malve, arkkitehti Sipoon kunta: Jarkko Lyytinen, asemakaavapäällikkö, YKS487 Konsult: Arkkitehtitoimisto Juhani Aalto Oy Juhani Aalto, arkitekt SAFA Anne Malve, arkitekt Sibbo kommun: Jarkko Lyytinen, detaljplanechef, YKS487!3

4 Kaavamuutosalue Kaavamuutosalue sijaitsee Sipoon saaristossa Norrkullalandetin saarella noin 3 km Kalkkirannasta lounaaseen. Kaava-alue on kooltaan n. 25,5 ha. Kaavamuutos koskee Norrkullalandetin kylän kiinteistöjä: 1-189, 1-190, 1-191, 1-192, 1-193, ja sekä osia kiinteistöistä ja Kiinteistö (11,9 ha) on kunnan omistuksessa, kiinteistön (8,6 ha) omistaa Seasong Fastighets Ab. Loppuosa (4,8 ha) on yksityisten kiinteistöjä loma-asumista varten. Planändringsområde Planändringsområdet ligger i Sibbo skärgård på Norrkullalandet ca 3 km sydväst om Kalkstrand. Stranddetaljplanets område är ca 25,5 ha. Detaljplaneändringen berör följande fastigheter på Norrkullalandet: 1-189, 1-190, 1-191, 1-192, 1-193, och samt delar av fastigheter ja Fastigheten (11,9 ha) ägs av kommunen, fastigheten (8,6 ha) av Seasong Fastighets Ab. Den återstående delen (4,8 ha) är privatägda fastigheter för fritidsboende.!4

5 Suunnittelualue ilmakuvassa. Flygbild av planeringsområdet.!5

6 !6

7 250/ !7

8 !8

9 Suunnittelun tavoitteet Kaavamuutoksen tarkoituksena on mahdollistaa matkailu- ja virkistyskäytön kehittäminen saarella, jolle on ympärivuotinen yhteysliikenne mantereelta. Saaristomatkailua kohtaan on paljon kysyntää. Vanhassa ranta-asemakaavassa olevan kunnan omistaman retkeily- ja ulkoilualueen eteläosa on vuokrattu sipoolaiselle saaristomatkailua harjoittavalle yritykselle. Se on rakentanut alueelle vuokramökkejä, suuren rakennuksen kokous- ja virkistys-toimintaan sekä rantasaunan, jonka kesäkahvila palvelee koko virkistysalueen kävijöitä. Osassa rakennuksia on käyttökielto rakennusluvan puutteen vuoksi. Kaavamuutoksella yritys hakee mahdollisuutta kehittää toimintaansa kunnan alueelle kaavoitettavilla uusilla rakennuksilla sekä saaren sisäosassa kiinteistöyhtiönsä maille rakennettavilla vuokramökeillä. Kunnan alueella, joka on kuntalaisten suosima retkeilyalue, kehitysmahdollisuuksia lisää kaavassa esitetyt rakennusalat mm. venesataman huoltorakennusta ja leirikoulurakennusta varten. Kaava-alueella on myös sisämaan lomaasuntotontteja, joiden määrää halutaan lisätä. Kaavamuutoksessa on esitetty tonteille saunojen rakennusalat ranta-alueen tilanteen selkeyttämiseksi. Rannalla ollut yhteiseen käyttöön tarkoitetun saunan rakennusala on poistettu. Suunnittelun lähtökohdat Suunnittelualueen ympäristön nykytila Kaavamuutosalue on Norrkullalandetin itäosassa ja on pääasiassa metsäinen ja kallioinen. Maasto on pienpiirteistä ja osin kalliorinteet ovat jyrkkiä. Kallioiden laet ovat paljaita ja korkeimmat niistä ovat yli 25 m meren pinnan yläpuolella. Alueen eteläosassa suojelualueeksi merkityn alueen reunassa on hakkuualue, joka on toiminut saaren sisäosan hakkuiden yhteysreittinä. Nykyiset rakennukset sijoittuvat pääosin rannan puiden suojaan, kesäkahvila on näkyvällä paikalla venesatamassa. - Kuvia alueesta on sivulla 16. Kalkkirantaan etäisyys on noin 2 km. Saarelle on ympärivuotinen yhteysliikenne Kalkkirannasta ja Gumbostrandista. Målen för planeringen Syftet med planändringen är att göra det möjligt att utveckla turismen och rekreationsmöjligheterna på en ö som har förbindelsetrafik från fastlandet året runt. Det råder stor efterfrågan på tjänster inom skärgårdsturism. Den södra delen av det kommunägda utflyktsoch friluftsområdet i den gamla stranddetaljplanen har arrenderats till ett sibboföretag som är inriktat på skärgårdsturism. Företaget har uppfört hyresstugor i området och en stor byggnad för konferens- och rekreationsverksamhet samt en strandbastu, vars sommarcafé är öppet för alla besökare i rekreationsområdet. En del byggnader är belagda med användningsförbud på grund av att byggnadslov saknas. Genom planändringen strävar företaget efter att utveckla sin verksamhet med nya byggnader som planläggs i kommunens område samt hyresstugor som byggs på fastighetsbolagets marker i den inre delen av ön. I det av kommunen ägda området, som är ett populärt utflyktsmål för kommuninvånarna, främjas utvecklingsmöjligheterna av de byggnadsytor som lagts fram i planen, bl.a. för en servicebyggnad i småbåtshamnen och en lägerskolsbyggnad. I planområdet finns det också tomter för fritidsbostäder utan strand, och deras antal önskar man öka. I planändringen föreslås byggnadsytor för bastubyggnader på tomterna i syfte att klarlägga situationen i strandområdet. Byggnadsytan på stranden för en gemensam bastu har tagits bort. Utgångspunkter för planeringen Nuläget i miljön kring planeringsområdet Planändringsområdet är beläget i den östra delen av Norrkullalandet och består främst av skog och berghällar. Terrängen är småskalig med ställvis branta klippsluttningar. Klipporna är blotta och de högsta punkterna reser sig över 25 meter över havet. I den södra delen, i kanten av ett område som betecknats som skyddsområde, finns en avverkningszon som fungerat som förbindelse för avverkningar i den inre delen av ön. De nuvarande byggnaderna finns huvudsakligen i skydd av träden på stranden. Sommarcaféet är på en synlig plats vid båthamnen. - Bilder av området är på sidan 16. Avståndet till Kalkstrand är ca 2 km. Till ön trafikerar förbindelsebåtar året om från Kalkstrand och Gumbostrand.!9

10 Valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet Alueen suunnittelun lähtökohtina toimivat MRL:n 24 :n mukaisessa tarkoituksessa valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet (VAT), joista tätä asemakaavatyötä ohjaavat etenkin seuraavat asiakohdat: Riksomfattande mål för områdesanvändningen Som utgångspunkter för planeringen fungerar de riksomfattande målen för områdesanvändningen (RMO) enligt 24 markanvändnings - och bygglagen, av vilka särskilt följande punkter styr detta detaljplanearbete: - Alueidenkäytöllä luodaan mahdollisuuksia elinkeinojen uudistumiselle. - Edistetään koko maan monikeskuksista, verkottuvaa ja hyviin yhteyksiin perustuvaa aluerakennetta, ja tuetaan eri alueiden elinvoimaa ja vahvuuksien hyödyntämistä. Luodaan edellytykset elinkeino- ja yritystoiminnan kehittämiselle. - Edistetään palvelujen, työpaikkojen ja vapaaajan alueiden hyvää saavutettavuutta eri väestöryhmien kannalta. - Varaudutaan sään ääri-ilmiöihin ja tulviin sekä ilmastonmuutoksen vaikutuksiin. Uusi rakentaminen sijoitetaan tulvavaara-alueiden ulkopuolelle tai tulvariskien hallinta varmistetaan muutoin. - Edistetään luonnon monimuotoisuuden kannalta arvokkaiden alueiden ja ekologisten yhteyksien säilymistä - Huolehditaan virkistyskäyttöön soveltuvien alueiden riittävyydestä sekä viheralueverkoston jatkuvuudesta. - Genom områdesanvändningen skapas möjligheter till förnyelse av näringarna. - En polycentrisk områdesstruktur som bildar nätverk och grundar sig på goda förbindelser främjas i hela landet, och livskraften och möjligheterna att utnyttja styrkorna i de olika områdena understöds. Förutsättningar skapas för att utveckla närings- och företagverksamhet. - Tillgängliheten i fråga om tjänster, arbetsplatser och fritidsområden för de olika befolkningsgrupperna främjas. - Man bereder sig på extrema väderförhållanden och översvämningar samt på verkningarna från klimatförändringen. - Bevarandet av områden och ekologiska förbindelser som är värdefulla med tanke på naturens mångfald främjas. - Det sörjs för att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation samt att nätverket av grönområden består. Kunnan päätöksiä hyväksytty Sipoon strategia : - Strategiakaudella vahvistamme matkailun ja vapaa-ajan kehittymistä kaavoituksen, henkilöpanostuksen ja alueellisen yhteistyön kautta. Kommunens beslut Den godkända Sibbo strategin: - Under strategiperioden stärker vi utvecklingen av turismen och fritiden genom planläggning, personsatsningar och regionalt samarbete.!10

11 Ote epävirallisesta maakuntakaavojen yhdistelmästä Suunnittelualue on osoitettu punaisella. Utdrag ur inofficiella sammanställningen av landskapsplanerna Planeringsområdets läge anges med rött.!11

12 Voimassa oleva maakuntakaava Uudenmaan 4. vaihemaakuntakaavassa (2017) kaavamuutosalue pääosin virkistysaluetta. Koko saarialue on maakunnallisesti merkittävää kulttuuriympäristöä. Gällande landskapsplan I etapplandskapsplanet 4 för Nyland (2017) är planeringsområdet i huvudsak ett rekreationsområde. Hela öområdet är en betydande kulturmiljö av landskapsintresse. Yleiskaava Saariston ja rannikon osayleiskaavassa (lainvoimaiseksi vuonna 2014) suunnittelualueella on samat merkinnät kuin voimassa olevissa ranta-asemakaavoissa. Generalplan I Delgeneralplanen för skärgården och kusten (lagakraftvunnen år 2014) har planeringsområdet samma planbestämmelser som i de gällande stranddetaljplaner. Ranta-asemakaava Alueella on voimassa Norrkullalandet- Söderkullalandet rantakaava (lainvoimaiseksi 1994). Siinä aluelle on merkitty retkeily- ja ulkoilualue (VR), venevalkama (LV), lomaasuntojen korttelialueita (RA-1 ja RA-2), lähivirkistysalue (VL) RA-2-kortteleille, joilla ei omaa rantaa, suojelualue (S) ja maa- ja metsätalousalue (MU), jolla on ulkoilun ohjaamistarvetta tai ympäristöarvoja. Maanomistus Kaavamuutosalueesta lähes puolet (11,9 ha) on kunnan omistuksessa, toinen suuri maanomistaja (8,6 ha) on matkailuyritys. Vajaa viides osa alueesta (4,8 ha) on yksityisten lomaasuntotontteja. Stranddetaljplan För området gäller Norrkullalandet- Söderkullalandet strandplan (lagakraftvunnen 1994), i vilken området har betecknats som ett frilufts- och strövområde (VR), en småbåtsplats (LV), kvartersområde för fritidsbostäder (RA-1 och RA-2), ett samnyttjoområde (VL) för RA-2- kvartersområdena utan egen strand, ett skyddsområde (S) och ett jord- och skogsbruksområde med särskilt behov att styra friluftslivet eller miljövärden (MU). Markägoförhållanden Nästan hälften (11,9 ha) av planändringsområdet ägs av kommunen, medan den andra stora markägaren (8,6 ha) är ett företag i turistbranschen. En knapp femtedel av området (4,8 ha) utgörs av privatägda tomter för fritidsboende.!12

13 Ote Saariston ja rannikon osayleiskaavasta. Suunnittelualue on osoitettu kartalla punaisella Utdrag ur Delgeneralplan för skärgården och kusten. Planeringsområdets läge anges med rött.!13

14 Ote voimassaolevasta ranta-asemakaavasta vuodelta Kaavamuutosalue on kartalla punaisella. Utdrag ur gällande stranddetaljplan från år Planändringsområdets läge anges med rött.!14

15 Laivalaituri Kajen!15

16 Näkymä mereltä kaakosta. Vy från havet sydösterifrån. Kunnan alueella on kallio- ja hiekkarantoja sekä monimuotoisia metsäalueita. Uimarannoilla on nuotiopaikkoja, retkipöytiä ja puuceet. På kommunens område finns klipp- och sandstränder samt mångformiga skogsområden. På badstränderna finns platser för lägereldar, utflyktsbord och utedass. Seasongin kokous- ja majoitusrakennukset ovat puuston suojassa eivätkä paljoa näy merelle. Seasongs konferens- och inkvarterings-byggnader ligger skyddade bland träden och syns knappt från havet. Kaava-alueen kallioita Träsketin lammen luona. Klippor i planområdet vid Träsket.!16

17 Kaavan vaikutusten arviointi Vaikutusten arviointi Asemakaavan laadinnan yhteydessä selvitetään kaavan toteutuksen ympäristövaikutukset maankäyttö- ja rakennuslain edellyttämällä tavalla (MRL 9 ja MRA 1 ). Lisäksi arvioidaan kaavan suhde valtakunnallisiin alueidenkäyttötavoitteisiin sekä yleis- piirteisen kaavojen ohjausvaikutukset. Vaikutuksia arvioidaan suhteessa asetettaviin tavoitteisiin. Vaikutusten arvioinnin tehtävänä on tukea kaavan valmistelua ja hyväksyttävien kaavaratkaisujen valintaa sekä auttaa arvioimaan, miten kaavan tavoitteet ja sisältövaatimukset toteutuvat. Kaavan vaikutusten arviointi perustuu alueelta laadittaviin perusselvityksiin, käytössä oleviin muihin perustietoihin, selvityksiin, suunnitelmiin, maastokäynteihin, osallisilta saataviin lähtötietoihin, lausuntoihin ja mielipiteisiin sekä laadittavien suunnitelmien ympäristöä muuttavien ominaisuuksien analysointiin. Vaikutusten arvioinnissa verrataan esitetyn kaava- ratkaisun mukaista tilannetta nykytilanteeseen ja asetettuihin tavoitteisiin. Vaikutuksia arvioidaan suunnittelutyön aikana koko kaavaprosessin ajan ja se perustuu riittäviin lähtötilanteen tietojen selvittämiseen. Arvioidut vaikutukset kuvataan kaavaselostuksessa. Tässä työssä keskeisimpinä arvioidaan vaikutukset: ihmisten elinoloihin ja elinympäristöön meriveden laatuun kasvi-ja eläinlajeihin sekä luonnon monimuotoisuuteen liikenteeseen maisemaan Planens konsekvensbedömning Konsekvensbedömning I samband med utarbetandet av detaljplanen utreds miljökonsekvenserna för genomförandet av planen på det sätt som markanvändnings- och bygglagen förutsätter (MarkByggL, 9 och MarkByggF, 1 ). Dessutom bedöms planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen samt med översiktliga planers styrningsverkan. Konsekvenserna bedöms i förhållande till de mål som ställs. Konsekvensbedömningens uppgift är att stöda planberedningen och val av godtagbara planlösningar samt fungera som hjälp vid bedömningen av hur planens mål och innehållskrav förverkligas. Planens konsekvens-bedömning grundar sig på basutredningar över området, på övrig tillgänglig grundinformation, utredningar, planer, terrängbesök, utgångsmaterial av intressenterna, utlåtanden och åsikter samt analysering av de egenskaper som förändrar miljön i planerna som utarbetas. I konsekvensbedömningen jämför man den presenterade planlösningen med nuläget och de uppställda målen. Konsekvenserna bedöms under planeringsarbetets gång under hela planläggningsprocessen och baseras på tillräckliga utredningar av utgångssituationen. De bedömda konsekvenserna beskrivs i planbeskrivningen. De centralaste konsekvenserna som bedöms i det här arbetet är konsekvenserna för: människornas levnadsförhållanden och livsmiljö kvalitetet av havsvattnet växt- och djurarterna samt den biologiska mångfalden trafiken landskapet Vaikutusalue Kaavamuutoksen vaikutukset voimassa olevan asemakaavan tilanteeseen nähden arvioidaan kohdistuvan suunnittelualueelle ja kaava-alueen lähialueelle. Vaikutukset luonnonympäristöön ovat paikallisia. Tiiviimmin rakennettu matkailu- ja lomamökkialue ja virkistysalueen kehittäminen jättää muita alueita rauhaan. Alueelle suunniteltu vesi- ja viemäriverkon toteutusedellytykset paranevat rakentamisen keskittämisen vuoksi. Konsekvensområde Jämfört med situationen enligt den gällande detaljplanen bedöms planändringen ha konsekvenser för planeringsområdet och för näromgivningarna kring planområdet. Konsekvenserna för naturmiljön är lokala. Ett tätare bebyggt turismområde med fritidsstugor och utvecklade funktioner i rekreationsområdet gör att de övriga områdena lämnas i fred. Förutsättningarna för att genomföra det planerade vatten- och avloppsnätet förbättras i och med koncentrationen av byggandet.!17

18 Rakentamisen lisääminen ranta-alueella rajoittuu matkailualueen venerannan rakennuksiin ja uuteen rantasaunaan sekä itärannalla venevalkaman laajentamiseen, sen huoltorakennukseen ja saaristomuseon rakennukseen. Muu rakentaminen on kaavailtu rantapuuston taakse vähintään 50 m rannasta sekä saaren sisäosiin. Rakentaminen vaikuttaa paikallisesti alueen maisemakuvaan. Det nya byggandet på strandområdet begränsas till byggnaderna vid båthamnen och den nya strandbastun samt en utbyggnad av småbåtshamnen på östra stranden, servicebyggnaden för den och en byggnad för ett skärgårdsmuseum. Det övriga byggandet planeras bakom trädbeståndet på stranden, i de inre delarna av ön på ett avstånd av minst 50 m från stranden. Byggandet har lokala konsekvenser för landskapsbilden i området. Tehdyt selvitykset Kaavan laadinnan ja vaikutusten arvioinnin pohjana käytetään muun muassa seuraavia selvityksiä ja suunnitelmia: Sipoon Norrkullaladetin itäosan luontoselvitys, 2018, Timo Metsänen Kunta-METSO: METSO-kohteiden inventointi 2011, Luontotieto Keiron Oy, 2012 Saariston- ja rannikon osayleiskaavan aineisto, 2010 Natura-arvio Sipoon yleiskaavasta, 2008 Sipoon lepakkokartoitus, 2008 Sipoon historiallisen ajan muinaisjäännösten inventointi, 2007 Itä-uudenmaan rannikkoalueiden tulvakartat, 2007 Manneralueen esihistoriallisen ajan ja saariston esihistoriallisen sekä historiallisen ajan muinaisjäännösten inventoinnit, 2007 Ekologinen verkosto Itä-Uudenmaan alueella, YS-Konsultit Oy, 2002 Muut julkaisut: Missä maat on mainioimmat,uudenmaanliitto, 2012 Sipoon kunnan kulttuuriympäristö- ja rakennusperintöselvitys, Arkkitehtitsto Lehto Peltonen Valkama Oy, Ympäristötoimisto Oy, 2006 Gjorda utredningar Som underlag för sammanställandes av planen och bedömningen av konsekvenserna används bland annat följande utredningar och planer: Norrkullalandet-naturinventering, Timo Metsänen, 2018 Kunta-METSO: METSO-kohteiden inventointi 2011, Luontotieto Keiron Oy, 2012 Delgeneralplan för skärgården och kusten, plan och inventeringar, 2010 Naturabedömning för Generalplan för Sibbo, 2008 Sibbo fladdermusutredningar, 2008 Sipoon historiallisen ajan muinaisjäännösten inventointi, 2007 Manneralueen esihistoriallisen ajan ja saariston esihistoriallisen sekä historiallisen ajan muinaisjäännösten inventoinnit, 2007 Översvämningskartor för Östra Nylands strandområden, 2007 Ekologinen verkosto Itä-Uudenmaan alueella, YS-Konsultit Oy, 2002 Övriga publikationer: Utredning om kulturmiljöer i Nyland, Nylands förbund, 2012 (Missä maat on mainioimmat, Uudenmaanliitto, 2012) Sipoon kunnan kulttuuriympäristö- ja rakennusperintöselvitys (Utredning om kulturmiljö och byggnadsarv i Sibbo kommun), Arkkitehtitoimisto Lehto Peltonen Valkama Oy, Ympäristötoimisto Oy, 2006!18

19 Tehtävät selvitykset Kaavatyön yhteydessä tullaan tekemään ainakin seuraavat erillisselvitykset: Utredningar som ska göras Åtminstone följande separata utredningar kommer att göras i samband med planarbetet: Luontoinventoinnin täydentäminen pesimälinnusto- ja lepakkoselvityksellä. Viitasammakkojen ja korentojen mahdollisiin esiintymisalueisiin ei asemakaavan vaikutuksesta tule muutoksia. Komplettering av naturinventeringen med en inventering av det häckande fågelbeståndet och av fladdermöss. Detaljplaneändringen har inga konsekvenser för de områden där det eventuellt förekommer åkergrodor och trollsländor. Tämän asemakaavatyön kannalta keskeisiä osallisia ovat: Sipoon kunta alueen pääasiallisena omistajana Suunnittelualueen ja siihen rajautuvien alueiden kiinteistönomistajat ja asukkaat Kunnan hallintokunnat ja asiantuntijatahot, kuten tekniikka- ja ympäristöosasto Muut viranomaiset ja yhteistyötahot, kuten Itä- Uudenmaan pelastuslaitos, Uudenmaan ELYkeskus, Keravan Energia Oy, Tuusulan seudun vesilaitos kuntayhtymä ja Uudenmaan liitto Alueella toimivat yhdistykset ja yhteisöt Kunnan luottamuselimet Centrala intressenter i detaljplanearbetet är: Sibbo kommun i egenskap av huvudsaklig markägare Fastighetsägare och invånare på planeringsområdet och områden som gränsar till det Kommunens förvaltningsenheter och sakkunniga som avdelningen för teknik och miljö Övriga myndigheter och samarbetsorgan som Räddningsverket i Östra Nyland, Närings-, trafikoch miljöcentralen i Nyland, Kervo Energi, samkommunen för Tusbyregionens vattenverk och Nylands förbund Föreningar och samfund som har verksamhet i området Kommunens förtoendeorgan!19

20 Osallisilla on koko kaavatyön ajan mahdollisuus antaa asemakaavatyöhön liittyvää palautetta sähköpostitse, kirjeitse tai puhelimitse kaavoituksesta vastaavalle kunnan edustajalle. Kaavan laatijaa voi myös tulla tapaamaan, sopimalla tapaamisajasta kuitenkin etukäteen. Tarvittaessa kaavatyön aikana käydään työneuvottelu Uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen (ELY-keskus) kanssa. Intressenterna har under hela planläggningsarbetets gång möjlighet att ge respons angående detaljplanearbetet per e-post, brev eller telefon till kommunens representant som svarar för planläggningen. Man kan också komma och träffa planens beredare, bara man kommer överens om en besökstid på förhand. Under planarbetets gång förhandlar kommunen vid behov med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen). Osallistumis- ja arviointisuunnitelmmaan voi tutustua myös kunnan internet-sivuilla koko kaavaprosessin ajan. Osallistumis- ja arviontisuunnitelma asetetaan julkisesti nähtäville Nikkilän ja Söderkullan kirjastolle 30 päivän ajaksi. Programmet för deltagande och bedömning kan även läsas på kommunens webbsidor under hela planprocessen. Programmet för deltagande och bedömning hålls offentligt framlagt i 30 dagar i Nickby och Söderkulla bibliotek. Aloitusvaiheessa järjestetään vuorovaikutustilaisuus suunnittelualueen naapuruston asukkaille ja muille toimijoille alkusyksystä I startskedet, i början av hösten 2019, ordnas ett möte för växelverkan som riktar sig till invånare och andra aktörer i planeringsområdets grannskap.!20

21 Nikkilän ja i Nickby och!21

22 !22

23 TOUKOKUU 2019/ MAI 2019 MARRASKUU 2019/ NOVEMBER 2019 ELOKUU 2019/ AUGUSTI 2019 HELMIKUU 2020/ FEBRUARI 2020!23

24 kunnan internet-sivuilla sekä Nikkilän ja Söderkullan kirjaston virallisella ilmoitustaululla. plats, på den officiella anslagstavlan i Nickby och Söderkulla bibliotek. (Nikkilän ja Söderkullan kirjasto). (Nickby och Söderkulla bibliotek).!24

25 Yhteyshenkilöt / Förfrågningar Lisätietoja asemakaavatyöstä antaa / Tilläggsuppgifter om detaljplaneändringen ges av: Sipoon kunta Jarkko Lyytinen asemakaavapäällikkö / detaljplanechef , jarkko.lyytinen(at)sipoo.fi Arkkitehtitoimisto Juhani Aalto Oy Juhani Aalto,arkkitehti SAFA / arkitekt SAFA , juhani.aalto(at) arkja.fi ja Anne Malve, arkkitehti / arkitekt anne.malve(at) arkja.fi Postiosoite / Postadress: Sipoon kunta, Kehitys- ja kaavoituskeskus, PL 7, Sipoo Sibbo kommun, Utvecklings- och planläggningscentralen PB 7, Sibbo!25

26 !26