ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-163

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling PE v ÄNDRINGSFÖRSLAG Paolo De Castro (PE v01-00) Expo 2015 i Milano: Att föda jorden. Energi för livet AM\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 AM_Com_NonLegRE PE v /76 AM\ doc

3 1 Patrizia Toia, Elly Schlein Beaktandeled 5 med beaktande av millennieutvecklingsmålen som antogs av Förenta nationerna i september 2000 och av utkastet till mål för hållbar utveckling, med beaktande av millennieutvecklingsmålen som antogs av Förenta nationerna i september 2000 och av utkastet till mål för hållbar utveckling, som ska antas vid FN:s nästa generalförsamling i september 2015, 2 Nicola Caputo Beaktandeled 6a (nytt) med beaktande av att FAO har utsett 2014 till Internationellt år, 3 Paul Brannen, MariaNoichl Beaktandeled 6a (nytt) AM\ doc 3/76 PE v01-00

4 - med beaktande av att FAO har utsett 2015 till Internationella markåret, 4 Nicola Caputo Beaktandeled 8a (nytt) - med beaktande av rapporten The transformative potential of the right to food från FN:s särskilda föredragande för rätten till mat, 5 Patrizia Toia Beaktandeled 8a (nytt) med beaktande av rapporten Agroecology and the Right to Food (Agroekologi och rätten till mat) från FN:s särskilda rapportör för rätten till mat, PE v /76 AM\ doc

5 6 Martin Häusling för Verts/ALE-gruppen Beaktandeled 8a (nytt) med beaktande av slutsatserna i den internationella studien av hur kunskap, vetenskap och teknik inom jordbruket kan bidra till utveckling, ett mellanstatligt samarbete som stöds av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Globala miljöfonden (GEF), FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s miljöprogram (Unep), Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco), Världsbanken och Världshälsoorganisationen (WHO) 1, 1 Ecosystems/IAASTD/tabid/105853/Defaul t.aspx 7 Anja Hazekamp Beaktandeled 8a (nytt) med beaktande av rapporten från Cambridge universitet Climate Change: Implications for Agriculture. Key findings from the Intergovernmental Panel of Climate Change Fifth Assessment Report, AM\ doc 5/76 PE v01-00

6 8 Patrizia Toia, Elly Schlein Beaktandeled 8b (nytt) med beaktande av att en globalt tryggad livsmedelsförsörjning är en av de fem prioriteringarna för en konsekvent politik för utveckling, tillsammans med handel och ekonomi, klimatförändringar och migration, 9 Anja Hazekamp Beaktandeled 8b (nytt) med beaktande av den vetenskapliga artikeln från Minnesotas universitet Redefining Agricultural Yields: From Tonnes to People Nourished Per Hectare (Omdefiniering av jordbrukets avkastning: Från antal ton till antal livnärda personer per hektar), 10 Patrizia Toia, Elly Schlein Beaktandeled 8b (nytt) PE v /76 AM\ doc

7 med beaktande av EU:s åtagande om en konsekvent politik för utveckling, 11 Patrizia Toia Beaktandeled 8d (nytt) med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, särskilt artikel 25, som erkänner rätten till mat som en del av rätten till en tillräcklig levnadsstandard, 12 Patrizia Toia Beaktandeled 8e (nytt) med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, särskilt artikel 11, som erkänner rätten till en tillräcklig levnadsstandard, däribland tillräckligt med mat, samt den grundläggande rätten att inte behöva svälta, AM\ doc 7/76 PE v01-00

8 13 Patrizia Toia Beaktandeled 8f (nytt) med beaktande av kommittén för globalt tryggad livsmedelsförsörjning och dess slutsatser från 2014, 14 James Nicholson Skäl A A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen av livsmedel, åtgärda frågan om matsvinn och sporra till nya sätt att bemöta den utmaning som felnäringen innebär. A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet och utställningen kan föra diskussionen framåt om hur man ska förbättra produktionen och distributionen av livsmedel, åtgärda frågan om matsvinn och sporra till nya sätt att bemöta den utmaning som felnäringen innebär. 15 Maria Heubuch Skäl A A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet och utställningen kan kraftigt sporra A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet och utställningen kan kraftigt sporra PE v /76 AM\ doc

9 diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen av livsmedel, åtgärda frågan om matsvinn och sporra till nya sätt att bemöta den utmaning som felnäringen innebär. diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och fördelningen av livsmedel, åtgärda frågan om matsvinn och sporra till nya sätt att bemöta den utmaning som under- och felnäringen innebär. Or. de 16 Patrizia Toia Skäl A A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen av livsmedel, åtgärda frågan om matsvinn och sporra till nya sätt att bemöta den utmaning som felnäringen innebär. A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen av livsmedel, åtgärda frågan om matsvinn och främja redan befintliga och utveckla positiva sätt att bemöta den utmaning som osäker livsmedelsförsörjning och felnäring innebär. 17 Anja Hazekamp Skäl A A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen av livsmedel, åtgärda frågan om matsvinn och sporra till nya sätt att bemöta den utmaning A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra den hållbara produktionen, konsumtionen och distributionen av livsmedel, åtgärda frågan om matsvinn och sporra till nya sätt att AM\ doc 9/76 PE v01-00

10 som felnäringen innebär. bemöta den utmaning som felnäringen innebär. 18 Giulia Moi Skäl A A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen av livsmedel, åtgärda frågan om matsvinn och sporra till nya sätt att bemöta den utmaning som felnäringen innebär. A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen av livsmedel, åtgärda frågan om matsvinn och sporra till nya sätt att bemöta den utmaning som felnäringen innebär genom att skapa en balans mellan tillgången på och förbrukningen av resurser. 19 Giulia Moi Skäl Aa (nytt) Aa. Temat för Expo 2015 i Milano ger möjlighet att diskutera och debattera de olika försöken att lösa konflikterna i en globaliserad värld som å ena sidan omfattar 870 miljoner undernärda personer som svälter och å den andra cirka 2,8 miljoner personer som dör av hälsoproblem på grund av felaktig kost i sjukdomar som hänger samman med fetma och övervikt. PE v /76 AM\ doc

11 20 Anja Hazekamp Skäl B B. Expo 2015 i Milano sammanfaller med millennieutvecklingsmålens målår och passar perfekt in i ramen för Europa 2020-strategin. B. Expo 2015 i Milano sammanfaller med millennieutvecklingsmålens målår. 21 Patrizia Toia Skäl B B. Expo 2015 i Milano sammanfaller med millennieutvecklingsmålens målår och passar perfekt in i ramen för Europa 2020-strategin. B. Expo 2015 i Milano sammanfaller med millennieutvecklingsmålens målår och bör ge inspiration till diskussionen kring de nya mål för hållbar utveckling som håller på att förhandlas fram till ett slutligt förslag med fokus på jordbruk, tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition. 22 James Nicholson Skäl B AM\ doc 11/76 PE v01-00

12 B. Expo 2015 i Milano sammanfaller med millennieutvecklingsmålens målår och passar perfekt in i ramen för Europa 2020-strategin. B. Expo 2015 i Milano sammanfaller med millennieutvecklingsmålens målår, och dess mål är i linje med Europa 2020-strategin. 23 Martin Häusling för Verts/ALE-gruppen Skäl B B. Expo 2015 i Milano sammanfaller med millennieutvecklingsmålens målår och passar perfekt in i ramen för Europa 2020-strategin. B. Expo 2015 i Milano sammanfaller med millennieutvecklingsmålens målår och FN:s internationella markår och passar perfekt in i ramen för Europa 2020-strategin. 24 Paolo De Castro Skäl Ba (nytt) Ba. Expo 2015 håller på att utarbeta Milanostadgan, ett dokument som ska överlämnas till FN:s generalsekreterare som ett arv från Expo 2015 och bidra till den internationella diskussionen om millenniemålen. PE v /76 AM\ doc

13 25 Annie Schreijer-Pierik Skäl C C. Utställningens teman är i första hand riktade till jordbrukssektorn, som fortsättningsvis är en hörnsten i EU:s ekonomi, trots att jordbruksexporten motsvarar två tredjedelar av Europas sammanlagda utrikeshandel, att EU:s import av jordbruksvaror fortfarande är störst i världen och att EU:s livsmedelsindustri har en årlig omsättning på nästan miljarder euro och har över fyra miljoner anställda. C. Utställningens teman är i första hand riktade till jordbrukssektorn, som fortsättningsvis är en hörnsten i EU:s ekonomi, eftersom jordbruksexporten motsvarar två tredjedelar av Europas sammanlagda utrikeshandel, att EU:s import av jordbruksvaror fortfarande är störst i världen och att EU:s livsmedelsindustri har en årlig omsättning på nästan miljarder euro och har över fyra miljoner anställda. Or. nl 26 Aldo Patriciello Skäl C C. Utställningens teman är i första hand riktade till jordbrukssektorn, som fortsättningsvis är en hörnsten i EU:s ekonomi, trots att jordbruksexporten motsvarar två tredjedelar av Europas sammanlagda utrikeshandel, att EU:s import av jordbruksvaror fortfarande är störst i världen och att EU:s livsmedelsindustri har en årlig omsättning på nästan miljarder euro och har över fyra miljoner anställda. C. Utställningens teman är i första hand riktade till jordbrukssektorn, som fortsättningsvis är en hörnsten i EU:s ekonomi, trots att jordbruksexporten motsvarar två tredjedelar av Europas sammanlagda utrikeshandel, att EU:s export av jordbruksvaror fortfarande är störst i världen och att EU:s livsmedelsindustri har en årlig omsättning på nästan miljarder euro och har över fyra miljoner anställda. AM\ doc 13/76 PE v01-00

14 27 Martin Häusling för Verts/ALE-gruppen Skäl C C. Utställningens teman är i första hand riktade till jordbrukssektorn, som fortsättningsvis är en hörnsten i EU:s ekonomi, trots att jordbruksexporten motsvarar två tredjedelar av Europas sammanlagda utrikeshandel, att EU:s import av jordbruksvaror fortfarande är störst i världen och att EU:s livsmedelsindustri har en årlig omsättning på nästan miljarder euro och har över fyra miljoner anställda. C. Utställningens teman är i första hand riktade till jordbrukssektorn, som fortsättningsvis är en hörnsten i EU:s ekonomi, trots att jordbruksexporten motsvarar två tredjedelar av Europas sammanlagda utrikeshandel, att EU:s import av jordbruksvaror fortfarande är störst i världen och att EU:s livsmedelssektor har en årlig omsättning på nästan miljarder euro och har över fyra miljoner anställda. 28 Anja Hazekamp Skäl C C. Utställningens teman är i första hand riktade till jordbrukssektorn, som fortsättningsvis är en hörnsten i EU:s ekonomi, trots att jordbruksexporten motsvarar två tredjedelar av Europas sammanlagda utrikeshandel, att EU:s import av jordbruksvaror fortfarande är störst i världen och att EU:s livsmedelsindustri har en årlig omsättning på nästan miljarder euro och har över fyra miljoner anställda. C. Utställningens teman är i första hand riktade till jordbrukssektorn, som fortsättningsvis är en hörnsten i EU:s ekonomi, trots att jordbruksexporten motsvarar två tredjedelar av Europas sammanlagda utrikeshandel, att EU:s import av jordbruksvaror fortfarande är störst i världen och att EU:s livsmedelsindustri har en årlig omsättning på nästan miljarder euro och har över fyra miljoner anställda. Jordbrukssektorn är dock en avgörande faktor bakom sådana miljöproblem som PE v /76 AM\ doc

15 klimatförändringar, vattenbrist, eutrofiering, avskogning och erosion både i Europeiska unionen och i de regioner som exporterar till unionen. 29 Anja Hazekamp Skäl Ca (nytt) Ca. Utställningens teman rör även fiskerisektorn, som fortfarande befinner sig i ett kritiskt läge då 88 procent av de europeiska fiskebestånden är överfiskade och de globala bestånden väntas vara utfiskade 2048 om den nuvarande fiske- och konsumtionsutvecklingen fortsätter. 30 Giulia Moi Skäl Ca (nytt) Ca. Den europeiska jordbrukssektorn har stora potentiella möjligheter men har drabbats av en serie ogynnsamma konjunkturer, ett resultat av den ringa politiska vikt som sektorn tillskrivs i Europa, de nuvarande förbuden som införts av tredjeländer såsom Ryssland, bristande konkurrens på världsmarknaden och överutnyttjande av jordbruksmark i energisyfte. AM\ doc 15/76 PE v01-00

16 31 Annie Schreijer-Pierik Skäl D D. EU:s vetenskapliga styrkommitté uppfattar det så, att Expo 2015 kommer att behöva söka nya kunskaper inom vissa särskilda områden och, med hjälp av utbildning och kommunikation, verka för bättre förståelse bland allmänheten, så att folk förstår vilken global inverkan deras val av enskilda livsmedel har. D. EU:s vetenskapliga styrkommitté uppfattar det så, att Expo 2015 kommer att behöva söka nya kunskaper inom vissa särskilda områden och, med hjälp av utbildning och kommunikation, verka för bättre förståelse bland allmänheten om livsmedel och livsmedelsproduktion inom jordbruket, så att folk förstår vilken global inverkan deras val av enskilda livsmedel har. Or. nl 32 Enrique Guerrero Salom Skäl D E. Bidraget till det civila samhällets debatt om frågor i samband med Expo 2015 är oerhört viktigt och sådana rörelser som Center for Food Law and Policy och Milan Protocol, till vilket Barilla Centre for Food & Nutrition Foundation tagit initiativet, måste uppmuntras att utveckla den internationella diskussionen och ta fram riktlinjer för att lindra den globala krisen kring livsmedels- och näringsfrågor. E. Bidraget till det civila samhällets debatt om frågor i samband med Expo 2015 är oerhört viktigt och dess erfarenhet och initiativ måste uppmuntras så att man kan utveckla en väsentlig internationell diskussion och ta fram riktlinjer för att lindra den globala krisen kring livsmedels- och näringsfrågor. PE v /76 AM\ doc

17 33 Martin Häusling för Verts/ALE-gruppen Skäl E E. Bidraget till det civila samhällets debatt om frågor i samband med Expo 2015 är oerhört viktigt och sådana rörelser som Center for Food Law and Policy och Milan Protocol, till vilket Barilla Centre for Food & Nutrition Foundation tagit initiativet, måste uppmuntras att utveckla den internationella diskussionen och ta fram riktlinjer för att lindra den globala krisen kring livsmedels- och näringsfrågor. E. Det civila samhällets erfarenhet och bidrag till debatten om frågor i samband med Expo 2015 är oerhört viktigt och måste uppmuntras för att utveckla den internationella diskussionen och ta fram riktlinjer för att lindra den globala krisen kring livsmedels- och näringsfrågor. 34 James Nicholson Skäl E E. Bidraget till det civila samhällets debatt om frågor i samband med Expo 2015 är oerhört viktigt och sådana rörelser som Center for Food Law and Policy och Milan Protocol, till vilket Barilla Centre for Food & Nutrition Foundation tagit initiativet, måste uppmuntras att utveckla den internationella diskussionen och ta fram riktlinjer för att lindra den globala krisen kring livsmedels- och näringsfrågor. E. Bidraget till det civila samhällets debatt om frågor i samband med Expo 2015 är oerhört viktigt och bör uppmuntras att utveckla den internationella diskussionen och ta fram riktlinjer för att lindra den globala krisen kring livsmedels- och näringsfrågor. AM\ doc 17/76 PE v01-00

18 35 Marco Zullo, Tiziana Beghin, Eleonora Evi, Dario Tamburrano, Marco Valli Skäl E E. Bidraget till det civila samhällets debatt om frågor i samband med Expo 2015 är oerhört viktigt och sådana rörelser som Center for Food Law and Policy och Milan Protocol, till vilket Barilla Centre for Food & Nutrition Foundation tagit initiativet, måste uppmuntras att utveckla den internationella diskussionen och ta fram riktlinjer för att lindra den globala krisen kring livsmedels- och näringsfrågor. E. Bidraget till det civila samhällets debatt om frågor i samband med Expo 2015 är oerhört viktigt och sådana rörelser som Center for Food Law and Policy i Milano, som har som mål att säkerställa rätten till mat och livsmedelssäkerhet, och Milan Protocol, måste uppmuntras att utveckla den internationella diskussionen och ta fram riktlinjer för att lindra den globala krisen kring livsmedels- och näringsfrågor. 36 Patrizia Toia Skäl E E. Bidraget till det civila samhällets debatt om frågor i samband med Expo 2015 är oerhört viktigt och sådana rörelser som Center for Food Law and Policy och Milan Protocol, till vilket Barilla Centre for Food & Nutrition Foundation tagit initiativet, måste uppmuntras att utveckla den internationella diskussionen och ta fram riktlinjer för att lindra den globala krisen kring livsmedels- och näringsfrågor. E. Bidraget till det civila samhällets debatt om frågor i samband med Expo 2015 är oerhört viktigt och sådana rörelser som Center for Food Law and Policy i Milano och dess verksamhet för att säkerställa rätten till mat och en tryggad livsmedelsförsörjning, Milan Protocol, till vilket Barilla Centre for Food & Nutrition Foundation tagit initiativet, och sådana initiativ som Folkets Expo 2015 i Milano måste uppmuntras att utveckla den internationella diskussionen och ta fram riktlinjer för att lindra den globala krisen kring livsmedels- och näringsfrågor. PE v /76 AM\ doc

19 37 Nicola Caputo Skäl Ea (nytt) Ea. Friska marker utgör inte bara grunden för produktion av livsmedel, bränsle, fibrer och läkemedel, utan är dessutom avgörande för våra ekosystem eftersom de spelar en viktig roll i kolcykeln, lagrar och filtrerar vatten och bidrar till att minska översvämningar och torka. 38 Paolo De Castro Skäl Ea (nytt) Ea. Plattformen Open Expo offentliggör i ett öppet format all information som gäller administration, planering, organisering och genomförande av Expo 2015 för att garantera total insyn i evenemanget och kan därför ses som ett gott exempel på öppenhet. 39 Paul Brannen, Maria Noichl Skäl F AM\ doc 19/76 PE v01-00

20 F. Enligt FAO:s uppskattningar kommer den globala befolkningstillväxten från 7 till 9,1 miljarder människor att kräva att livsmedelsutbudet ökar med 70 procent fram till F. Enligt vissa uppskattningar produceras det redan tillräckligt med livsmedel i världen för att livnära upp till tio miljarder människor, dvs. den befolkningstopp som väntas inträffa Marco Zullo, Tiziana Beghin, Eleonora Evi, Dario Tamburrano, Marco Valli Skäl F F. Enligt FAO:s uppskattningar kommer den globala befolkningstillväxten från 7 till 9,1 miljarder människor att kräva att livsmedelsutbudet ökar med 70 procent fram till F. Enligt FAO:s uppskattningar kommer den globala befolkningen att öka från 7 till 9,1 miljarder människor fram till 2050 vilket kommer att tvinga fram ett ökat intresse för livsmedelssystemet för att garantera en förnuftigare och hållbarare förbrukning av livsmedelsresurserna. 41 Anja Hazekamp Skäl F F. Enligt FAO:s uppskattningar kommer den globala befolkningstillväxten från 7 till 9,1 miljarder människor att kräva att livsmedelsutbudet ökar med 70 procent fram till F. Enligt FAO:s uppskattningar kommer den globala befolkningstillväxten från 7 till 9,1 miljarder människor att kräva att livsmedelsutbudet ökar med 70 procent fram till 2050, samtidigt som miljöpåverkan måste minska betydligt för att ligga inom de gränser som är hållbara PE v /76 AM\ doc

21 för planeten. 42 Martin Häusling för Verts/ALE-gruppen Skäl F F. Enligt FAO:s uppskattningar kommer den globala befolkningstillväxten från 7 till 9,1 miljarder människor att kräva att livsmedelsutbudet ökar med 70 procent fram till F. Enligt FAO:s uppskattningar kommer den globala befolkningstillväxten från 7 till 9,1 miljarder människor att kräva att livsmedelsutbudet ökar med 70 procent fram till 2050, men procent av all mat som produceras blir avfall. 43 Patrizia Toia Skäl F F. Enligt FAO:s uppskattningar kommer den globala befolkningstillväxten från 7 till 9,1 miljarder människor att kräva att livsmedelsutbudet ökar med 70 procent fram till F. Enligt FAO:s uppskattningar kommer den globala befolkningstillväxten från 7 till 9,1 miljarder människor att kräva att livsmedelsutbudet ökar med 70 procent fram till 2050, men samma prognoser tyder på att det inte räcker att enbart öka produktionen för att trygga livsmedelsförsörjningen för alla. AM\ doc 21/76 PE v01-00

22 44 Patrizia Toia Skäl Fa (nytt) Fa. Antalet svältande människor uppgick år 2010 till 925 miljoner enligt FAO, och mer än en tredjedel av dödsfallen bland barn under fem år orsakas av undernäring. 45 Jan Huitema Skäl Fa (nytt) Fa. Enligt FAO:s uppskattningar kommer den åkerareal som används bara att öka med 4,3 procent till James Nicholson Skäl G G. Tröskelländernas stigande per capitainkomster driver på en omläggning av kosthållningen i riktning mot proteinrikare produkter och förädlade produkter, vilket i sin tur gynnar en fortlöpande likriktningsprocess av matvanorna över G. Tröskelländernas stigande per capitainkomster driver på en omläggning av kosthållningen i riktning mot proteinrikare produkter och förädlade produkter. PE v /76 AM\ doc

23 hela världen, efter mönster från mera välbärgade befolkningar. 47 Anja Hazekamp Skäl G G. Tröskelländernas stigande per capitainkomster driver på en omläggning av kosthållningen i riktning mot proteinrikare produkter och förädlade produkter, vilket i sin tur gynnar en fortlöpande likriktningsprocess av matvanorna över hela världen, efter mönster från mera välbärgade befolkningar. G. Tröskelländernas stigande per capitainkomster driver på en omläggning av kosthållningen i riktning mot proteinrikare produkter, särskilt av animaliskt ursprung, och förädlade produkter, vilket i sin tur gynnar en fortlöpande likriktningsprocess av matvanorna över hela världen, efter mönster från mera välbärgade befolkningar, vilket leder till att kostens miljöpåverkan blir betydligt större. 48 Martin Häusling för Verts/ALE-gruppen Skäl G G. Tröskelländernas stigande per capitainkomster driver på en omläggning av kosthållningen i riktning mot proteinrikare produkter och förädlade produkter, vilket i sin tur gynnar en fortlöpande likriktningsprocess av matvanorna över hela världen, efter mönster från mera välbärgade befolkningar. G. Tröskelländernas stigande per capitainkomster driver på en omläggning av kosthållningen i riktning mot proteinrikare produkter, bland annat protein av animaliskt ursprung, och förädlade produkter, vilket i sin tur gynnar en fortlöpande likriktningsprocess av matvanorna över hela världen, efter AM\ doc 23/76 PE v01-00

24 mönster från mera välbärgade befolkningar. 49 Maria Heubuch Skäl Ga (nytt) Ga. Kosthållningar som innehåller en hög andel animaliska produkter förbrukar klart mer resurser än kosthållningar som utmärks av en hög andel vegetabiliska produkter. Or. de 50 Patrizia Toia Skäl Ga (nytt) Ga. Jordbruket ger sysselsättning och uppehälle åt mer än 70 procent av arbetskraften, främst kvinnor, i utvecklingsländerna. Världsbanken uppskattar att tillväxt inom jordbrukssektorn har dubbelt så stor effekt som tillväxt inom andra sektorer när det gäller att minska fattigdomen. PE v /76 AM\ doc

25 51 Patrizia Toia Skäl H H. Också inom EU finns det områden med osäker livsmedelsförsörjning och 79 miljoner av EU:s invånare lever fortfarande under fattigdomsgränsen. H. Också inom EU finns det områden med osäker livsmedelsförsörjning och 79 miljoner av EU:s invånare lever fortfarande under fattigdomsgränsen, samtidigt som 124,2 miljoner människor, eller 24,8 procent, riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning, jämfört med 24,3 procent Paul Brannen, Maria Noichl Skäl Ha (nytt) Ha. Hungersnöden i världen orsakas främst av fattigdom och ojämlikhet, särskilt av bristande tillgång till mark och resurser snarare än på grund av för liten jordbruksproduktion. 53 Patrizia Toia, Elly Schlein Skäl Ha (nytt) Ha. Endast hälften av alla AM\ doc 25/76 PE v01-00

26 utvecklingsländer (62 länder av 118) är på väg att uppnå millennieutvecklingsmålet. 54 Patrizia Toia Skäl Hb (nytt) Hb. Rätten till näringsriktig mat för alla är av allra största vikt för att man ska uppnå millennieutvecklingsmålen. Nutrition har betydelse för de flesta, om inte alla, millennieutvecklingsmål, och dessa mål är också starkt kopplade till varandra. 55 Patrizia Toia Skäl Hc (nytt) Hc. I flera internationella rättsliga instrument sammanförs rätten till mat med andra mänskliga rättigheter, bl.a. rätten till liv, rätten till försörjningsmöjligheter, rätten till hälsa, rätten till egendom, rätten till utbildning och rätten till vatten. PE v /76 AM\ doc

27 56 Patrizia Toia Skäl Hd (nytt) Hd. Andelen offentligt utvecklingsbistånd till jordbruket i världen har minskat drastiskt de senaste tre årtiondena. 57 Giulia Moi Skäl I I. Tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition innebär inte bara tillgång till mat, utan omfattar även rätten till mat och tillgången till näringsriktig kost för alla. I. Tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition innebär inte bara tillgång till mat, utan omfattar även rätten till mat, till korrekt information om det vi äter och tillgången till näringsriktig kost för alla. 58 Enrique Guerrero Salom Skäl I I. Tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition innebär inte bara tillgång till mat, utan omfattar även rätten till mat och tillgången till näringsriktig kost för alla. I. Tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition innebär inte bara tillgång till mat, utan omfattar även rätten till mat och tillgången till näringsriktig kost för alla, vilket också innefattar andra faktorer såsom sanitet, hygien, vaccination och AM\ doc 27/76 PE v01-00

28 avmaskning. 59 Patrizia Toia Skäl I I. Tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition innebär inte bara tillgång till mat, utan omfattar även rätten till mat och tillgången till näringsriktig kost för alla. I. Tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition innebär inte bara tillgång till mat, utan omfattar även rätten till mat och tillgången till näringsriktig kost för alla på ett hållbart sätt. 60 Patrizia Toia Skäl Ia (nytt) Ia. Svält och undernäring är de två främsta dödsorsakerna bland människor och de största hoten mot fred och säkerhet i världen. 61 James Nicholson Skäl J PE v /76 AM\ doc

29 J. Svängiga livsmedelspriser gör livsmedelsförsörjningen ännu osäkrare och är till skada både för rätten till livsmedel och för företagen längsmed livsmedelsförsörjningskedjan. J. Kraftigt varierande livsmedelspriser är till skada för både livsmedelsförsörjningen och livsmedelsförsörjningskedjan. 62 Enrique Guerrero Salom Skäl J J. Svängiga livsmedelspriser gör livsmedelsförsörjningen ännu osäkrare och är till skada både för rätten till livsmedel och för företagen längsmed livsmedelsförsörjningskedjan. J. Oproportionerliga och kraftigt varierande livsmedelspriser gör livsmedelsförsörjningen ännu osäkrare och är till skada både för rätten till livsmedel och för företagen längsmed livsmedelsförsörjningskedjan. 63 Patrizia Toia Skäl Ja (nytt) Ja. Den globala ekonomiska nedgången och de stigande livsmedels- och bränslepriserna har förvärrat livsmedelssituationen i många utvecklingsländer, särskilt i de minst utvecklade länderna, vilket delvis motverkar de senaste årtiondenas framsteg med att minska fattigdomen. AM\ doc 29/76 PE v01-00

30 64 Enrique Guerrero Salom Skäl Ja (nytt) Ja. Känsliga jordbruksmarknader i utvecklingsländerna gör livsmedelsleverantörerna oerhört sårbara för naturkatastrofer, konflikter eller folkhälsokriser. 65 Paul Brannen, Maria Noichl Skäl Ja (nytt) Ja. Överproduktionen av livsmedel i världen förvärrar risken för svält, eftersom den leder till underpriser och skadar de lokala jordbrukssystemens ekonomiska bärkraft. 66 Martin Häusling för Verts/ALE-gruppen Skäl Ja (nytt) PE v /76 AM\ doc

31 Ja. Motståndskraftiga livsmedelssystem är ofta också beroende av korta livsmedelskedjor och lokal och regional produktion, särskilt i mindre utvecklade länder med stora utsatta befolkningar som blir allt mer beroende av importerade livsmedel. 67 Martin Häusling för Verts/ALE-gruppen Skäl K K. Livsmedelssystemet både bidrar till och påverkas av klimatförändringarna, med konsekvenser för både tillgången till naturresurser och för villkoren för jordbruks- och industriproduktion. K. Livsmedelssystemet både bidrar till och påverkas av klimatförändringarna, i synnerhet boskapssektorn som bidrar till omkring 14,5 procent av de utsläpp av växthusgaser som orsakas av människan, med konsekvenser för både tillgången till naturresurser och för villkoren för jordbruksproduktion, särskilt i mindre utvecklade länder där ett alltför stort importberoende gör livsmedelsförsörjningen osäkrare. 68 Patrizia Toia Skäl Ka (nytt) AM\ doc 31/76 PE v01-00

32 Ka. Naturkatastrofer som orsakas av klimatförändringar får allvarliga följder i EU-medlemsstaterna och i andra världsdelar, hotar livsmedelstryggheten och livsmedelssuveräniteten särskilt i redan utsatta områden. 69 Paul Brannen, Maria Noichl Skäl Ka (nytt) Ka. Intensivjordbruk, alltför stort beroende av fossila bränslen, konstbevattning och alltför stor användning av kemikalier bidrar till omkring procent av utsläppen av växthusgaser och leder till att jordbrukare i utvecklingsländerna på ett farligt sätt blir beroende av teknik och produkter för intensivjordbruk. 70 Martin Häusling för Verts/ALE-gruppen Skäl Ka (nytt) Ka. I Europa minskar produktiviteten på grund av att jordbruksekosystemen och deras funktioner har försämrats. Denna PE v /76 AM\ doc

33 minskning beror i synnerhet på förlust av biologisk mångfald, marksterilisering och minskad naturlig bördighet. 71 Paul Brannen, Maria Noichl Skäl Kb (nytt) Kb. Den globala livsmedelsförsörjningen är alltför beroende av allt färre grödsorter och blir därför farligt sårbar för klimatstörningar, sjukdomsutbrott och skadedjur som utvecklat resistens. 72 Anja Hazekamp Skäl La (nytt) La. Enligt uppskattningar från Minnesotas universitet används 36 procent av den globala produktionen av grödor ineffektivt till boskapsfoder. Om grödorna i stället konsumerades direkt av människan skulle de räcka till ytterligare fyra miljarder människor. AM\ doc 33/76 PE v01-00

34 73 Anja Hazekamp Skäl M M. Ett minskat livsmedelsslöseri skulle innebära en mer ändamålsenlig markanvändning, bättre förvaltning av vattentillgångar och positiva effekter för hela den globala jordbrukssektorn, och det skulle även stärka kampen mot undernäring i utvecklingsländerna. M. Ett minskat livsmedelsslöseri och minskad konsumtion av animaliskt protein skulle innebära en mer ändamålsenlig markanvändning, bättre förvaltning av vattentillgångar och positiva effekter för hela den globala jordbrukssektorn, och det skulle även stärka kampen mot undernäring i utvecklingsländerna. 74 Marco Zullo, Tiziana Beghin, Eleonora Evi, Dario Tamburrano, Marco Valli Skäl M M. Ett minskat livsmedelsslöseri skulle innebära en mer ändamålsenlig markanvändning, bättre förvaltning av vattentillgångar och positiva effekter för hela den globala jordbrukssektorn, och det skulle även stärka kampen mot undernäring i utvecklingsländerna. M. En effektivare hantering av livsmedelskedjan skulle innebära en mer ändamålsenlig markanvändning, bättre förvaltning av vattentillgångar och positiva effekter för hela den globala jordbrukssektorn, och det skulle även stärka kampen mot undernäring i utvecklingsländerna. 75 Maria Heubuch Skäl M PE v /76 AM\ doc

35 M. Ett minskat livsmedelsslöseri skulle innebära en mer ändamålsenlig markanvändning, bättre förvaltning av vattentillgångar och positiva effekter för hela den globala jordbrukssektorn, och det skulle även stärka kampen mot undernäring i utvecklingsländerna. M. Ett minskat livsmedelsslöseri skulle innebära en mer ändamålsenlig markanvändning, bättre förvaltning av vattentillgångar och positiva effekter för hela den globala jordbrukssektorn, och det skulle även stärka kampen mot undernäring och näringsbrist i utvecklingsländerna. Or. de 76 Patrizia Toia Skäl M M. Ett minskat livsmedelsslöseri skulle innebära en mer ändamålsenlig markanvändning, bättre förvaltning av vattentillgångar och positiva effekter för hela den globala jordbrukssektorn, och det skulle även stärka kampen mot undernäring i utvecklingsländerna. (Berör inte den svenska versionen.) 77 James Nicholson Skäl N N. Hunger och undernäring förekommer sida vid sida med paradoxalt höga nivåer för fetma och sjukdomar som kan tillskrivas en dåligt balanserad kost och som vållar sociala och ekonomiska skador N. Hunger och undernäring förekommer sida vid sida med paradoxalt höga nivåer för fetma. AM\ doc 35/76 PE v01-00

36 som ibland får dramatiska konsekvenser för människors hälsa. 78 Marco Zullo, Tiziana Beghin, Eleonora Evi, Dario Tamburrano, Marco Valli Skäl N N. Hunger och undernäring förekommer sida vid sida med paradoxalt höga nivåer för fetma och sjukdomar som kan tillskrivas en dåligt balanserad kost och som vållar sociala och ekonomiska skador som ibland får dramatiska konsekvenser för människors hälsa. N. Hunger och undernäring förekommer sida vid sida med paradoxalt höga nivåer för fetma och enligt uppgifter från FAO finns det 868 miljoner undernärda människor, vilket kan jämföras med 1,4 miljarder överviktiga, varav 500 miljoner som lider av fetma, vilket vållar sociala och ekonomiska skador som ibland får dramatiska konsekvenser för människors hälsa. 79 Maria Heubuch Skäl N N. Hunger och undernäring förekommer sida vid sida med paradoxalt höga nivåer för fetma och sjukdomar som kan tillskrivas en dåligt balanserad kost och som vållar sociala och ekonomiska skador som ibland får dramatiska konsekvenser för människors hälsa. N. Hunger, undernäring och näringsbrist förekommer sida vid sida med paradoxalt höga nivåer för fetma och sjukdomar som kan tillskrivas en dåligt balanserad kost och som vållar sociala och ekonomiska skador som ibland får dramatiska konsekvenser för människors hälsa. Or. de PE v /76 AM\ doc

37 80 Patrizia Toia Skäl Na (nytt) Na. Investerings- och handelsavtal skulle kunna få en skadlig effekt på livsmedelstryggheten och undernäringen, om uthyrning eller utförsäljning av åkermark till privata investerare leder till att lokalbefolkningen inte längre får tillgång till de produktionsmedel som är deras levebröd, eller till att stora partier livsmedel exporteras och säljs på de internationella marknaderna, varvid produktionslandet blir mer beroende av - och mer sårbart för de fluktuerande råvarupriserna på de internationella marknaderna. 81 Patrizia Toia Skäl Nb (nytt) Nb. Det går inte att få ett slut på svälten på ett hållbart sätt genom att bara ge alla tillräckligt med mat, utan man måste göra det möjligt för småskaliga jordbrukare att förvalta och bruka sin mark, införa rättvisa handelssystem samt dela med sig av kunskap, innovation och hållbara metoder. AM\ doc 37/76 PE v01-00

38 82 Patrizia Toia Skäl Nc (nytt) Nc. Under 2015 kommer FN att fira att det är tjugo år sedan kvinnokonferensen i Peking och Pekingdeklarationen (1985). Dessutom var jämställdheten mellan kvinnor och män och kvinnors egenmakt två av de åtta millennieutvecklingsmålen, och kvinnors rättigheter och egenmakt kommer också att utgöra en stor del av strategierna för att nå målen för hållbar utveckling. 83 Rosa D'Amato Skäl Oa (nytt) Oa. Man bör erkänna den grundläggande roll som jordbrukarna och framför allt familjejordbruken spelar för att garantera livsmedelssäkerheten i världen. 84 Rosa D'Amato Skäl Pa (nytt) PE v /76 AM\ doc

39 Pa. Man bör erkänna jord- och vattenbrukets flerfunktionella roll. Förutom att producera livsmedel spelar dessa sektorer en avgörande roll för produktionen av allmännyttiga tillgångar såsom landskapets kvalitet, biologisk mångfald, klimatstabilitet och förmågan att lindra effekterna av naturkatastrofer såsom översvämningar, torka och bränder. 85 Maria Heubuch Punkt 1 1. Europaparlamentet betonar att en stark och hållbar jordbrukssektor i hela EU och en blomstrande och hållbar landsbygdsmiljö, som garanteras genom en kraftfull gemensam jordbrukspolitik, är viktiga faktorer för att man ska kunna bemästra utmaningen med en tryggad livsmedelsförsörjning. 1. Europaparlamentet betonar att en stark och hållbar jordbrukssektor i hela världen och en blomstrande och hållbar landsbygdsmiljö, som garanteras genom en kraftfull och mer rättvis gemensam jordbrukspolitik, är viktiga faktorer för att man ska kunna bemästra utmaningen med en tryggad livsmedelsförsörjning. Or. de 86 Annie Schreijer-Pierik Punkt 1 1. Europaparlamentet betonar att en starkt 1. Europaparlamentet betonar att en starkt AM\ doc 39/76 PE v01-00

40 och hållbar jordbrukssektor i EU och en blomstrande landsbygdsmiljö, som utgår från en stark gemensam jordbrukspolitik, är avgörande garantier för tryggad livsmedelsförsörjning. och hållbar jordbrukssektor i EU och bevarandet av familjeföretag och en blomstrande landsbygdsmiljö, som utgår från en stark gemensam jordbrukspolitik, är avgörande garantier för tryggad livsmedelsförsörjning. Or. nl 87 Marco Zullo, Tiziana Beghin, Eleonora Evi, Dario Tamburrano, Marco Valli Punkt 1 1. Europaparlamentet betonar att en stark och hållbar jordbrukssektor i hela EU och en blomstrande landsbygdsmiljö, som garanteras genom en kraftfull gemensam jordbrukspolitik, är viktiga faktorer för att man ska kunna bemästra utmaningen med en tryggad livsmedelsförsörjning. 1. Europaparlamentet betonar att en stark och hållbar jordbrukssektor i hela EU och en blomstrande och diversifierad landsbygdsmiljö, som garanteras genom en kraftfull gemensam jordbrukspolitik som är solidarisk på mellanstatlig nivå, är viktiga faktorer för att man ska kunna bemästra utmaningen med en tryggad livsmedelsförsörjning. 88 Giulia Moi Punkt 1 1. Europaparlamentet betonar att en stark och hållbar jordbrukssektor i hela EU och en blomstrande landsbygdsmiljö, som garanteras genom en kraftfull gemensam jordbrukspolitik, är viktiga faktorer för att man ska kunna bemästra utmaningen med en tryggad livsmedelsförsörjning. 1. Europaparlamentet betonar att en stark och hållbar jordbrukssektor i hela EU och en blomstrande och diversifierad landsbygdsmiljö, som garanteras genom en kraftfull gemensam jordbrukspolitik, är viktiga faktorer för att man ska kunna bemästra utmaningen med en tryggad livsmedelsförsörjning. PE v /76 AM\ doc

41 89 Norbert Erdős Punkt 1 1. Europaparlamentet betonar att en stark och hållbar jordbrukssektor i hela EU och en blomstrande landsbygdsmiljö, som garanteras genom en kraftfull gemensam jordbrukspolitik, är viktiga faktorer för att man ska kunna bemästra utmaningen med en tryggad livsmedelsförsörjning. 1. Europaparlamentet betonar att en stark och hållbar jordbrukssektor i hela EU och en blomstrande landsbygdsmiljö, som garanteras genom en kraftfull gemensam jordbrukspolitik med lämplig finansiering, är viktiga faktorer för att man ska kunna bemästra utmaningen med en tryggad livsmedelsförsörjning. 90 James Nicholson Punkt 1 1. Europaparlamentet betonar att en stark och hållbar jordbrukssektor i hela EU och en blomstrande landsbygdsmiljö, som garanteras genom en kraftfull gemensam jordbrukspolitik, är viktiga faktorer för att man ska kunna bemästra utmaningen med en tryggad livsmedelsförsörjning. 1. Europaparlamentet betonar att en stark och hållbar jordbrukssektor i hela EU och en blomstrande landsbygdsmiljö, som garanteras genom en motståndskraftig gemensam jordbrukspolitik, är viktiga faktorer för att man ska kunna bemästra utmaningen med en tryggad livsmedelsförsörjning. AM\ doc 41/76 PE v01-00

42 91 Maria Heubuch Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet betonar att livsmedelsproduktion och lokala marknader säkrar arbetstillfällen i landsbygdsområden och därmed hejdar utflyttningen från landsbygden, bidrar till livsmedelstryggheten i och minskat beroende av livsmedelsimport med stora prissvängningar, bidrar till en stabil handelsbalans samt främjar hållbar utveckling. Or. de 92 Rosa D'Amato Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet anser att en hållbar miljö och arbetet för att anpassa till och lindra effekterna av klimatförändringen endast kan säkras i en miljö präglad av ekonomiskt hållbara jordbruksföretag och genom att man främjar böndernas tillgång till mark, krediter och utbildning. PE v /76 AM\ doc

43 93 James Nicholson Punkt 2 2. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att ge temat för Expo 2015 i Milano, nämligen Att föda jorden. Energi för livet ökad verkan genom att uppställa åtaganden för att rätten till adekvat och näringsriktig föda ska förverkligas. 2. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att ge temat för Expo 2015 i Milano, nämligen Att föda jorden. Energi för livet ökad verkan genom att uppställa åtaganden för en tryggad livsmedelsförsörjning. 94 Marco Zullo, Tiziana Beghin, Eleonora Evi, Dario Tamburrano, Marco Valli Punkt 2 2. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att ge temat för Expo 2015 i Milano, nämligen Att föda jorden. Energi för livet ökad verkan genom att uppställa åtaganden för att rätten till adekvat och näringsriktig föda ska förverkligas. 2. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att ge temat för Expo 2015 i Milano, nämligen Att föda jorden. Energi för livet ökad verkan genom att uppställa åtaganden för att rätten till adekvat, hälsosam, hållbar och faktabaserad föda ska förverkligas. 95 Giulia Moi Punkt 2 AM\ doc 43/76 PE v01-00

44 2. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att ge temat för Expo 2015 i Milano, nämligen Att föda jorden. Energi för livet ökad verkan genom att uppställa åtaganden för att rätten till adekvat och näringsriktig föda ska förverkligas. 2. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att ge temat för Expo 2015 i Milano, nämligen Att föda jorden. Energi för livet ökad verkan genom att uppställa åtaganden för att rätten till faktabaserad, adekvat, hälsosam och näringsriktig föda ska förverkligas. 96 Michela Giuffrida Punkt 2a (ny) 2a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, bland annat i form av mediekampanjer, främja en hälsosam och balanserad kost för att förebygga allvarliga och/eller dödliga sjukdomar, som enligt WHO till en tredjedel beror på olämplig kost. 97 Elly Schlein, Patrizia Toia Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om att akuta problem i samband med 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om att akuta problem i samband med PE v /76 AM\ doc

45 produktion, distribution och konsumtion av livsmedel omedelbart måste åtgärdas, samt om att matsvinnet måste åtgärdas och felnäringen bekämpas. produktion, distribution och konsumtion av livsmedel omedelbart måste åtgärdas, samt om att matsvinnet måste åtgärdas och felnäringen bekämpas. Parlamentet uppmanar kommissionen att bekämpa alla skillnader som finns i världen inom sådana kritiska områden och för att överväga en ny utvecklingspolitik som sätter människan och planeten i centrum. 98 Maria Heubuch Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om att akuta problem i samband med produktion, distribution och konsumtion av livsmedel omedelbart måste åtgärdas, samt om att matsvinnet måste åtgärdas och felnäringen bekämpas. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om att akuta problem i samband med produktion, fördelning och konsumtion av livsmedel omedelbart måste åtgärdas, samt om att matsvinnet måste åtgärdas och undernäringen och felnäringen bekämpas. Or. de 99 Anja Hazekamp Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om att akuta problem i samband med produktion, distribution och konsumtion av 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om att akuta problem i samband med hållbar produktion, distribution och AM\ doc 45/76 PE v01-00

46 livsmedel omedelbart måste åtgärdas, samt om att matsvinnet måste åtgärdas och felnäringen bekämpas. konsumtion av livsmedel omedelbart måste åtgärdas, för att främja hållbara kostvanor, åtgärda matsvinnet och bekämpa felnäringen. 100 Martin Häusling för Verts/ALE-gruppen Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om att akuta problem i samband med produktion, distribution och konsumtion av livsmedel omedelbart måste åtgärdas, samt om att matsvinnet måste åtgärdas och felnäringen bekämpas. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om att akuta problem i samband med långsiktigt hållbar produktion, distribution och konsumtion av livsmedel omedelbart måste åtgärdas, samt om att matsvinnet måste åtgärdas och felnäringen bekämpas. 101 Marco Zullo, Tiziana Beghin, Eleonora Evi, Dario Tamburrano, Marco Valli Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om att akuta problem i samband med produktion, distribution och konsumtion av livsmedel omedelbart måste åtgärdas, samt om att matsvinnet måste åtgärdas och felnäringen bekämpas. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om att akuta problem i samband med produktion, distribution och konsumtion av livsmedel omedelbart måste åtgärdas, samt om att matsvinnet måste åtgärdas och felnäringen och fetman bekämpas. PE v /76 AM\ doc

47 102 Giulia Moi Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om att akuta problem i samband med produktion, distribution och konsumtion av livsmedel omedelbart måste åtgärdas, samt om att matsvinnet måste åtgärdas och felnäringen bekämpas. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s paviljong på Expo 2015 skapar ökad medvetenhet om att akuta problem i samband med produktion, distribution och konsumtion av livsmedel omedelbart måste åtgärdas, samt om att matsvinnet måste åtgärdas och felnäringen och fetman bekämpas. 103 Jan Huitema Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU-paviljongen på Expo 2015 dels uppmärksammar det överhängande behovet av ett effektivare och produktivare jordbruk för att ge mat åt den växande befolkningen i världen, samtidigt som man använder mindre resurser, dels främjar europeisk forskning och europeiska innovationer och jordbruksmetoder som förbättrar jordbrukets produktivitet. AM\ doc 47/76 PE v01-00

48 104 Patrizia Toia Punkt 4 4. Europaparlamentet anser att rätten till livsmedel är en grundläggande mänsklig rättighet som uppnås när alla människor genomgående har fysisk, social och ekonomisk tillgång till lämpliga, säkra och näringsriktiga livsmedel, som tillfredsställer deras kostbehov så att de kan leva ett sunt och aktivt liv. 4. Europaparlamentet betonar att rätten till livsmedel är en grundläggande mänsklig rättighet som uppnås när alla människor genomgående har fysisk, social och ekonomisk tillgång till lämpliga, säkra och näringsriktiga livsmedel, som tillfredsställer deras kostbehov så att de kan leva ett sunt och aktivt liv. 105 James Nicholson Punkt 4 4. Europaparlamentet anser att rätten till livsmedel är en grundläggande mänsklig rättighet som uppnås när alla människor genomgående har fysisk, social och ekonomisk tillgång till lämpliga, säkra och näringsriktiga livsmedel, som tillfredsställer deras kostbehov så att de kan leva ett sunt och aktivt liv. 4. Europaparlamentet anser att rätten till livsmedel är en grundläggande mänsklig rättighet som uppnås när alla människor har tillgång till lämpliga, säkra och näringsriktiga livsmedel, som tillfredsställer deras kostbehov så att de kan leva ett sunt och aktivt liv. PE v /76 AM\ doc

49 106 Patrizia Toia Punkt 4a (ny) 4a. Europaparlamentet understryker att tillgång till livsmedel är en förutsättning för att fattigdomen och ojämlikheten ska minska och för att man ska nå millennieutvecklingsmålen. 107 Paul Brannen, Maria Noichl Punkt 4a (ny) 4a. Europaparlamentet framhåller behovet av att se till att nischmarknader för ekologiska eller rättvisemärkta produkter respekterar utvecklingsländernas livsmedelssuveränitet, som definieras som människors rätt att producera, distribuera och konsumera hälsosam mat i och nära sitt territorium på ett ekologiskt hållbart sätt. 108 Patrizia Toia Punkt 4b (ny) AM\ doc 49/76 PE v01-00