Utgåva Ändringsnot Datum. B Allmän uppdatering C Allmän uppdatering

Transkript

1

2 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum A Första utgåvan B Allmän uppdatering C Allmän uppdatering Anpassning till SS-EN samt mindre ändringar /42

3 Innehåll 1. OMFATTNING NORMATIVA HÄNVISNINGAR... 7 T.2.1 Tekniska riktlinjer... 7 T.2.2 Tillämpliga normer och riktlinjer GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR T.4.1 Allmänt T.4.2 Elektriska fordringar T Metoder för neutralpunktsjordning Ä Systemspänning T Ström vid normal drift T Kortslutningsström T Märkfrekvens T Korona Ä Elektriska och magnetiska fält Ä Överspänningar T.4.3 Mekaniska fordringar T Utrustning och bärande konstruktioner Ä Dragpåkänning T Montagelast T Islast T Vindlast T Reaktionskrafter T Vibrationer Ä Dimensionering av bärande konstruktioner T.4.4 Klimatiska förhållanden och omgivningsförhållanden T Allmänt T Normala förhållanden T.4.5 Speciella fordringar T Inverkan av små djur och mikroorganismer T Ljudnivå ISOLATION /42

4 Ä.5.2 Val av isolationsnivå Ä.5.3 Kontroll av hållspänningsvärden Ä.5.4 Minimiavstånd för spänningsförande delar UTRUSTNING T.6.1 Gemensamma regler T.6.2 Särskilda fordringar T Elkopplare T Krafttransformatorer och reaktorer T Prefabricerad typprovad kopplingsutrustning T Mättransformatorer T Avledare T Kondensatorer T Bärfrekvensspärrar Ä Isolatorer T Kablar T Ledare och tillbehör T Statiska omriktare ANLÄGGNINGAR...22 Ä.7.1 Allmänna fordringar...22 T Dokumentation...22 T Transportvägar...23 T Belysning...23 T Driftsäkerhet...23 T Skyltning...23 T.7.2 Anläggningar av öppet utförande utomhus Ä Minsta höjd över tillgängliga områden Ä Avstånd till byggnader Ä Yttre inhägnader och grindar T.7.3 Inomhusanläggningar av öppet utförande T.7.4 Montage av fabrikstillverkade, typprovade kapslade ställverk T.7.5 Fordringar för byggnader T Byggnadstekniska förutsättningar T Dörrar T Luftkonditionering och ventilation /42

5 8. ELSÄKERHETSÅTGÄRDER...32 T.8.1 Allmänt...32 T Anordningar för jordning och kortslutning...32 Ä.8.6 Skydd mot direkta blixtnedslag...32 T.8.7 Skydd mot brand...32 Ä.8.8 Skydd mot läckage av isolervätska och SF T.8.9 Identifiering och märkning HJÄLPSYSTEM OCH KONTROLLANLÄGGNINGAR T.9.1 Övervaknings- och styrsystem T.9.2 Matningskretsar för likström och växelström T.9.4 Anläggningar för hantering av SF6-gas...34 Ä.9.6 Grundregler för elektromagnetisk kompatibilitet i kontrollanläggning JORDNINGSSYSTEM...34 Ä.10.1 Allmänt...34 T.10.5 Mätningar BESIKTNING OCH PROVNING T.11.1 Allmänt Drift- och underhållsanvisning...36 T.12.1 Utbildning...36 T.13 BILAGOR T.13.1 Bilaga 1 Specifikation av fullskaleprov för simulering av vind- och islast på åldrad jordningsfrånskiljare Förutsättningar /42

6 Genomförande...39 Test 1: vindriktning 90 mot armens rörelseriktning...39 Test 2: vindriktning 180 mot armens rörelseriktning Dokumentation /42

7 1. OMFATTNING All utrustning, apparater, konstruktioner, dokumentation och montage ingående i levererade funktioner ska vara utförda så att de uppfyller beställarens specificerade krav. Finns det speciella krav i den tekniska specifikationen som avviker från uppräknade normer, gäller dessa krav före normerna. Levererad utrustning ska uppfylla kraven i gällande EU-direktiv och för lågspänningsutrustning kraven på CE-märkning. Förväntad livslängd på ställverksutrustningen inklusive apparater är minst 30 år. Anläggningsdata anges i förfrågan. 2. NORMATIVA HÄNVISNINGAR Vid utformning av anläggningen gäller följande publikationer i senaste utgåva. T.2.1 Tekniska riktlinjer Kabelströmtransformatorer kv (TR1-02) Fristående strömtransformatorer 82,5-420 kv (TR1-04) Magnetiska spänningstransformatorer 7,2-420 kv (TR1-05) Fristående kondensatorspänningstransformatorer kv (TR1-06) Nollpunktsapparater kv (TR1-07) Effektbrytare kv (TR1-08) Frånskiljare kv (TR1-09) Krafttransformatorer (TR1-10E) Shuntreaktorer (TR1-11E) Avledare (TR1-12) Isolerolja för transformatorer och reaktorer (TR1-15) Skyltar i ställverk (TR1-16) Shuntkondensatorer (TR1-17) Reservkraftdieselanläggningar (TR1-18) Kontrollanläggningar (TR2) Tele och datakommunikation (TR4) Ledningar (TR5) Anläggningsdokumentation (TR8) Säkerhetsskydd (TR9) Elsäkerhet (TR10) Miljö (TR13) T.2.2 Tillämpliga normer och riktlinjer ELSÄK FS Starkströmsföreskrifterna 7/42

8 ESA + SvK kompleterande anvisning. Elsäkerhetsanvisning TR10-01 AFS 1994:53 AFS 2005:2 AFS 2005:3 IEC IEC IEC SS-EN ISO 898 SS-EN ISO 1461 SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN SS-EN SS-EN SS :2004 SS SS Enkla tryckkärl Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar. Besiktning av trycksatta anordningar. Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions Part 1: Definitions, information and general principles Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions Part 2: Ceramic and glass insulators for a.c. systems Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions Part 3: Polymer systems for a.c. systems Skruvar och muttrar Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järnoch stålföremål Specifikationer och provningsmetoder Fästelement Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål Del 1: Skruvar och pinnskruvar Fästelement Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål Del 2: Muttrar Fästelement Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål Del 4: Gängpressade skruvar Varmförzinkade fästelement Betong - Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse Träskydd Klassificering av inträngning och upptagning av träskyddsmedel Rostfria stål Betong - Användning av EN i Sverige Betongkonstruktioner - Täckande betongskikt Mekanisk dimensionering av utomhusställverk 8/42

9 SS SS SS SS SS SS SS SS SS SS SS SS Dimensionering av utomhusställverk Vindlaster Ledningsnät för max 1000 V Dimensionering m.h.t. utlösningsvillkoret Nät skyddade av säkringar Kraftkablar Egenskaper vid kortslutning Kraftkablar PEX-isolerad kabel med märkspänning 7/12 till 21/36 kv Konstruktion och provning Kraftkablar Dimensionering av kablar med märkspänning högst 0,6/1 kv m.h.t. belastningsförmåga, skydd mot överlast och skydd vid kortslutning Kabelförläggning i mark Kabelförläggning i byggnader Utrymmen för elektriska kopplingsutrustningar för lågspänning Nödöppnare för dörrar till ställverksrum Elinstallationer i byggnader Utförande av elinstallationer för lågspänning Elinstallationer i byggnader Kontroll före idrifttagning Vibration och stöt Syneförrättning - Arbetsmetod för besiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet SS-EN Laddningsbara batterier och batterianläggningar - Säkerhet - Del 2: Stationära batterier SS-EN SS-EN Elektriska friledningar över 45kV (AC) Stödisolatorer av keramiskt material eller glas för ställverk med systemspänning över 1000 V - Provning SS-EN Kortslutningsströmmar Beräkning av verkningar Definitioner och beräkningsmetoder SS-EN SS-EN Dokumentation Framställning av dokument för användning inom elektroniken Del 1: Allmänna fordringar Dokumentation Regler av dokument för användning inom elektroniken Del 2: Funktionsorienterade scheman 9/42

10 SS-EN SS-EN SS-IEC 273 Dokumentation Regler av dokument för användning inom elektroniken Del 3: Förbindningsscheman,tabeller och listor Starkströmsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kv AC - Del 1: Allmänna fodringar (I denna riktlinje angivna förtydliganden, tillägg och ändringar till SS-EN ) Characteristic of indoor and outdoor post insulators for systems with nominal voltages greater than 1000 V AMA Anläggning AMA 07 Hus AMA 08 VVS AMA 98 Kyl AMA 98 El AMA 98 BBR 06 BBK 04 BKR 03 BSK 07 Boverkets byggregler Boverkets handbok om betongkonstruktioner Boverkets konstruktionsregler Boverkets handbok om stålkonstruktioner VAST-Vattenfall Jordning av stationer och ställverk Konstruktionsanvisningar och Mätmetoder, juni 1987 EBR U 303R EBR U304L K905 SBF 110:6 SSF 130:6 Besiktning av betongfundament Åtgärder betongfundament Trygg Hansa, Säkerhetsföreskrifter vid brandfarliga heta arbeten daterad Svenska Brandförsvarsföreningens regler för brandlarm Svensk Brand & Säkerhetscertifierings regler för inbrottslarm SNV RR 1978:5 Statens Naturvårdsverk, Externt industribuller allmänna råd Väg 94 Vägverkets publikation 10/42

11 4. GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR T.4.1 Allmänt Station med dubbelbrytarställverk ska utformas så att inget förutsägbart enstaka fel i stationen eller dess närhet medför att mer än en samlingsskena och ett objektsfack bortkopplas. Detta krav ska speciellt beaktas vid anslutning av fas- och topplinor, vid kontrollrumsbyggnadens brandcellsindelning och vid val av skilda kabelvägar för sub 1 och sub 2 från kontrollbyggnaden till respektive ställverksutrustning. T.4.2 Elektriska fordringar T Metoder för neutralpunktsjordning 220 kv och 400 kv näten är direktjordade. (I standarden benämnd nollpunktsjordning med låg impedans ). Felbortkoppling ska ske automatiskt inom 0,5 s. (ELSÄK-FS). Ä Systemspänning Konstruktionsspänningen är 245 kv eller 420 kv. Aktuell spänning anges i förfrågan. T Ström vid normal drift Aktuella driftströmmar för fack och samlingsskenor anges i förfrågan. Samlingsskenor 400 kv dimensioneras för att klara 6300 A. T Kortslutningsström Aktuell kortslutningsström och kortslutningstid anges i förfrågan. T Märkfrekvens Frekvensen är 50 Hz. T Korona Om inte annat anges får radiostörningsnivån vid 1,1 UN/ 3 inte överstiga 2500 µv. (SS-EN ) Ä Elektriska och magnetiska fält Nya anläggningar skall konstrueras så att de elektriska och magnetiska fälten som genereras av spänningssatt utrustning ej överstiger 10 kv/m respektive 500 µt för personer som utför normalt inspektionsarbete. Ä Överspänningar Normalt skyddas endast korta kablar, reaktorer och transformatorer med avledare, se även T Avledare. T.4.3 Mekaniska fordringar T Utrustning och bärande konstruktioner Stålet ska dimensioneras enligt SS Vid vindlastberäkning gäller terrängtyp II, refererande vindhastighet vref = 25 m/s. 11/42

12 Dimensionering med hänsyn till mekanisk påkänning från massa, dragpåkänning, montagebelastning, islast, vindlast, reaktionskrafter, kortslutningskrafter och bortfall av dragkraft från ledare ska verifieras genom beräkningar. Jordbävning behöver inte beaktas. Allt stål ska varmförzinkas enligt SS-EN ISO 1461 eller SS-EN Efter förzinkning skall konstruktionen rensas, så att den kan hanteras utan risk för handskador. Varmförzinkning ska likställas med färg enligt standard ISO Svetsar, kanter och andra områden med defekter ska före varmförzinkning uppfylla förbehandlingsgrad P3 enligt ISO Beställaren ska informeras om tänkt reparationsmetod av varmförzinkningen före tillverkningens påbörjande. Det är ett krav att leverantör av produkt för reparation ska godkänna föreslagen reparationsmetod inklusive förbehandling. Samtliga använda produkter för reparation ska dokumenteras med säkerhetsdatablad och tekniska varublad. Dessa skall finnas på svenska. Minsta tillåtna skikttjocklek på reparerade områden ska vara minimum nominellt värde på motsvarande zinktjocklek enligt standarden + 30 μm. Utförda reparationer ska dokumenteras enligt riktlinjer för grundkontroll enligt BSK 07 (kapitel 9:65). Eventuella reparationsställen skall vara UV-beständiga och åldersbeständiga. Zinktjocklek i μm för valsat stål med godstjocklek större eller lika med 6 mm ska vara följande: Medelvärde för avtalat antal prov 85 μm Minimivärde för enskilt prov 70 μm Efter montage ska muttrar för infästning av stolpar, master och brytarstativ låsas genom att gängorna körnas med två körnslag eller mejselhugg. Används annan låsningsmetod ska den godkännas av beställaren. Stativ ska vara utförda med fotplatta för grundskruv för att fixeras till fundament med ställskruvar. Ä Dragpåkänning Dimensionering enligt SS T Montagelast Montagelast (100kg x 9, N) är ett begrepp som tillkommit för att en montör inklusive verktyg ska kunna belasta konstruktionen. T Islast 20 mm islast ska beaktas på ställverksapparater. Ställverk i övrigt dimensioneras enligt svensk standard. T Vindlast Dimensionering av ställverk ska ske med ett vindtryck motsvarande det som fås ur SS Apparatstativ och stolpar dimensioneras enligt SS För dimensionering av apparater gäller respektive Teknisk Riktlinje. 12/42

13 T Reaktionskrafter Reaktionskrafter är exempelvis krafter som uppkommer vid brytarmanöver. T Vibrationer För dimensionering med hänsyn till vibration gäller klass 3M2 enligt SS-EN Om annan vibrationsklass erfordras anges detta i förfrågan. Ledare ska förhindras vibrera genom lämplig åtgärd. Ä Dimensionering av bärande konstruktioner Bärande ställverkskonstruktioner skall dimensioneras enligt SS T.4.4 Klimatiska förhållanden och omgivningsförhållanden T Allmänt För klimat och omgivningsförhållanden gäller inomhus kombinationen IE33 enligt SS- EN T Normala förhållanden Ä Inomhus Minsta dimensionerande omgivningstemperatur för elektrisk utrustning är inomhus +5 C. Enligt klimatklass 3K3 i SS-EN är inomhus den lägsta dimensionerande relativa fuktigheten 5% och högsta 85%. Kondensation inomhus ska inte förekomma. Höjden över havet är mindre än 1000 m. Vid normala omgivningsförhållanden ska lätt nedsmutsningsnivå (klass b enligt IEC ) tillämpas. Enligt klimatklass 3K3 i SS-EN är inomhus dimensionerande solbestrålning 700 W/m 2. Inomhustemperaturen ska dock inte överskrida +40 C även med hänsyn tagen till värmeavgivande utrustning. För dimensionering av värme och ventilation i byggnad se avsnitt T Luftkonditionering och ventilation. Ä Utomhus Minsta dimensionerande omgivningstemperatur för elektrisk utrustning utomhus är i syd- och Mellansverige 40 C och i norra Sverige (norr om Dalälven) 50 C. Aktuella temperaturkrav anges i förfrågan. Apparater med fast isolation eller vätskeisolation ska vid utomhusanvändning alltid dimensioneras för 50º C. Utomhusmonterade kapslingar ska minst ha skyddsformen IP54 enligt SS-EN I speciella fall då spolbart utförande krävs ska skyddsformen vara minst IP55. Kapslingar ska vara väl ventilerade och om de har mekaniskt rörliga delar eller fuktkänslig elektronik vara försedda med värme som ger luftväxling och motverkar kondens. Normalt krävs ej grundvärme i kapslingar. 13/42

14 Höjden över havet är mindre än 1000 m. Vid normala omgivningsförhållanden ska lätt nedsmutsningsnivå (klass b enligt IEC ) tillämpas. Utomhus i smutsig eller salthaltig omgivning krävs förlängd krypsträcka på isolatorer med tillämpning av nedsmutsningsnivå av klass d kraftig nedsmutsning enligt IEC Detta ska då speciellt anges. Förlängd krypsträcka ska i första hand tillämpas inom västkustområdet (till ett avstånd ca 30 km från kusten samt Göta älvdal upp till Vänern). Förlängd krypsträcka kan också erfordras vid kraftig industriell nedsmutsning eller för icke vertikala isolatorer i områden med stora snömängder. För krav på isolatorer se avsnitt Ä Isolatorer. I vissa speciellt utsatta lägen kan spolbarhet krävas. T.4.5 Speciella fordringar T Inverkan av små djur och mikroorganismer Ventilationsöppningar ska vara försedda med finmaskigt metallnät eller liknande som insektshinder. T Ljudnivå Krav på högsta bullernivå framgår, om inget annat specificerats, av Naturvårdsverkets riktlinjer SNV RR 1978:5, rev.1983 och eventuella riktlinjer från den lokala hälsoskyddsmyndigheten. 5. ISOLATION Ä.5.2 Val av isolationsnivå Tabellerna 5.1 och 5.2 visar urval av konstruktionsspänningar och isolationsnivåer. Tabell Konstruktionsspänning och isolationsnivåer 245 kv. Nominell spänning [kv] Konstruktionsspänning [kv] (eff) Märkhållspänning för kort stöt [kv] (toppvärde) Märkhållspänning vid 1 min Växelspänningsprov [kv] (eff) till jord och mellan poler till jord och mellan poler Tabell 5.2. Konstruktionsspänning och isolationsnivåer 420 kv. 14/42

15 Nominell spänning [kv] Konstruktionsspänning [kv] (eff) Märkhållspänning för kort stöt [kv] (toppvärde) Märkhållspänning för lång stöt [kv] (toppvärde) Märkhållspänning vid 1 min växelspänningsprov [kv] (eff) Isolationsnivåer och konstruktionsspänningar för elektrisk utrustning framgår av respektive Teknisk Riktlinje. Ä.5.3 Kontroll av hållspänningsvärden Hållspänningsvärden för aktuell märkspänning angivna i respektive Teknisk Riktlinje ska användas vid dielektrisk provning. Ä.5.4 Minimiavstånd för spänningsförande delar Som minsta luftavstånd fas-jord tillämpas i standarden angivna värden för aktuell isolationsnivå förutom för de allra högsta spänningarna där värden angivna i Tabell 5.3 tillämpas. Dessa värden överensstämmer inte med standardens utan har använts i Sverige med god drifterfarenhet. Eventuella avvikelser från angivna minimiavstånd skall styrkas via godkända typprovningsprotokoll. Man bör dock se till att erforderliga avstånd erhålls för högspänningsanslutningen. Tabell 5.3. Minimiavstånd i luft. Konstruktionsspänning Minsta fria luftavstånd fas-jord Minimiavståndet N Minsta fria luftavstånd fas-fas (enligt tabell 1 & 2 i SS EN-61936) [kv] [mm] [mm] [mm] För att möjliggöra transporter och ett säkert underhållsarbete i ställverk används normalt större fasavstånd. Härvid utgår man från polavstånd enligt Tabell 5.4, varvid fasavstånden blir kortare beroende på komponentbredd, slackar mm. Minsta fria fasfas avstånd enligt Tabell 5.3 skall dock alltid bibehållas. Tabell 5.4. Minsta polavstånd. Konstruktionsspänning [kv] Polavstånd inom fack (C/C) [mm] Polavstånd samlingsskena [mm] Fackberdd [mm] För måttsättning se även avsnitt Ä.7.1 Allmänna fordringar. 15/42

16 6. UTRUSTNING T.6.1 Gemensamma regler Anläggningsbundna krav anges i förfrågan. Primärapparater ska vara lätt åtkomliga för drift- och underhållsåtgärder och installeras marknära på egna stativ. Brytare med högt placerade manöverdon ska förses med plattform för förbättrad åtkomst. Krav på dokumentation framgår av TR8 samt TR1 för respektive apparat. T.6.2 Särskilda fordringar T Elkopplare Lägesindikeringar på kopplande apparater samt låsanordningars lägen ska vara möjliga att kameraövervaka. Krav på effektbrytare framgår av TR1-08. Jordningsfrånskiljare monterad på samlingsskena bör vara centralt placerad. Krav på frånskiljare och jordningsfrånskiljare framgår av TR1-09. Om ingenting annat anges skall det finnas motormanövrerade jordningsfrånskiljare på båda sidor om en frånskiljande brytare. Nedslackning av frånskiljande brytare skall alltid kunna ske i bortre änden av slacken på respektive sida om brytaren. T Krafttransformatorer och reaktorer Transformatorer: Krav på transformatorer framgår av TR1-10. Eventuell anpassning för bullerbekämpning anges i transformatorspecifikationen. Krav på oljeuppsamlingsanordning anges i kapitel T.7.2 Anläggningar av öppet utförande utomhus. Krav på eventuellt sabotageskydd anges i TR 9-15, fysiskt skydd kring transformatorer. Avledarskydd specificeras i förfrågan. Reaktorer: Krav på reaktorer framgår av TR1-11. Krav på oljeuppsamlingsanordning anges i kapitelt.7.2 Anläggningar av öppet utförande utomhus. Avledarskydd specificeras i förfrågan. T Prefabricerad typprovad kopplingsutrustning Gasisolerade ställverk: Gasisolerade ställverk specificeras från fall till fall. T Mättransformatorer Krav på strömtransformatorer framgår av Teknisk Riktlinje TR1-04, på magnetiska spänningstransformatorer TR1-05 och kondensatorspänningstransformatorer TR /42

17 Typ av spänningstransformator anges i förfrågan. T Avledare Metalloxidavledare utan gap ska användas. Krav på avledare framgår av TR1-12. Avledare ska förses med isolerad fot. Det ska vara möjligt att utföra läckströmsmätning under drift. Räkneverk erfordras ej. T Kondensatorer Krav på shuntkondensatorbatterier framgår av TR1-17. Seriekondensatorbatterier specificeras från fall till fall. T Bärfrekvensspärrar Specificeras från fall till fall. Ä Isolatorer Massiva stödisolatorer kan vara av porslin eller komposit. Ihåliga isolatorer skall vara av kompositutförande. Färg på isolatorer skall vara grå eller annan av beställaren godkänd kulör. Vid uppförande av nya stationer skall alla isolatorer ha samma färg. Kedjeisolatorer kan vara av komposit eller glas. Om erforderlig krypsträcka ej kan uppnås med glas kan även porslin användas. Porslinsisolatorer: Krav på stödisolatorer framgår i SS-IEC och SS-IEC Krav på kedjeisolatorer framgår i TR5-11, isolatorkedjor TR5-10 och isolatortillbehör TR5-12. Tillämpliga standarder och IEC ska tillämpas. I smutsig miljö ska isolatorer ha förlängd krypsträcka. Kompositisolatorer: Kompositisolatorer ska vara utförda och provade enligt tillämpliga standarder och IEC Det yttre isolationsmaterialet på kompositisolatorer ska bestå av silikongummi. Isolatorers normala och förlängda krypsträcka ska vara enligt Tabell 6.1. Tabell 6.1. Krypsträckor för isolatorer. Konstruktionsspänning Porslin/Komposit Krypsträcka [kv] [mm] Krypsträcka Porslin/Komposit [mm] Normal miljö (klass b 1 ) Smutsig miljö (klass d 1 ) Enligt IEC /42

18 T Kablar Typ av kablar specificeras från fall till fall. För närmare beskrivning av kabelförläggning i byggnader se SS För kabelförläggning i mark se SS För utförande av elinstallationer för lågspänning SS För dimensionering av lågspänningskablar se SS och SS Vidare finns information om dimensionering av mellanspänningskabel i SS , bilaga C. Kablars egenskaper vid kortslutning behandlas i SS Vid dimensionering av kabelförband kontaktas kabeltillverkaren. Montage och förläggning av kontrollanläggningskablar beskrivs i TR Vid utomhusförläggning ska kablar och kabelmärkning fästas med buntband av rostfritt stål, även kabelmärket skall vara utfört i rostfritt stål. Vid installation av optofiber ska anläggningens isolation inte nedsättas. Befintlig utrustning anpassas vid avgrenings- och skarvpunkter. T Kabelförläggning Alla kablar skall förläggas i mark. Kabelkanaler Kabelkanaler skall vara av sådant material att hållfasthet eller stabilitet inte märkbart försämras p.g.a. åldring. Kabelkanaler ska förses med tryckimpregnerade trälock med brädor min.38x100 mm och förzinkad plåt på insidan eller med lock av motsvarande brandtålighet. Trälock skall vara av impregneringsklass A enligt SIS Kabelkanaler och rör utförs med ett reservutrymme av minst 30 %. Under kabelkanal ska det finnas dränering om marken i sig inte kan betraktas som självdränerande, se Figur 6.1. Körbara kabelkanaler erfordras vid samtliga vägkorsningar. De dimensioneras för ett hjultryck på 70 kn. Körbar kanal utförs i betong till en längd av vägbredd +1,5 m. Avtagbara lock utförs av stål, varmförzinkat, i storlekar som möjliggör öppning med handkraft. För tvåbrytarställverk ska två separata kabelkanaler förläggas från manöverbyggnad till A- respektive B-skenan enligt 6.1. Kanaler ska anordnas med separata brandskyddade avdelningar och dränagehål i botten av kabelrännan enligt exempel i Figur 6.1. JORDLINA Kraft Sub1 Sub2 DRÄNERANDE LAGER 18/42

19 Figur 6.1 Exempel på kabelkanal. Kabelrör ska gå in i kabelkanalen från botten av kanalen in direkt i rätt fack. Jordlinorna i Figur 6.1 dras på utsidan av kabelkanalen och skiljs från resten av jordlinenätet utom vid manöverhuset där de ansluts i minst två punkter. Jordlinorna på var sida om kabelkanalen sammankopplas minst en gång per fack. Se även avsnitt 10. JORDNINGSSYSTEM. Kabelrör Kabelrör ska vara PEH, gula eller för opto gröna enligt SS och vara alternativt utförda: - med slät insida och korrugerad utsida - slätt styvt - korrugerat böjligt (ej under vägar) Rörens dimension ska vara 110 mm. Kabelrör förläggs med lutning 1:400 och förses med dräneringshål i rörets undersida vid lågpunkter. Rören ansluts till fundamentets slitsar, kabelkanaler, ingjuts i grundplattor eller uppdras till överkant fundament. Rören förses med dragtråd och i fri ände med skumplastkudde. Dragtråden ska testas efter rörförläggningen. Detta gäller även för rör i reserv. Kabelrör förläggs på min 600 mm djup enligt Figur /100 / / KRINGFYLLNING LEDNINGSBÄDD Figur 6.2. Förläggning av kabelrör Bädd ska utföras med tjockleken 100 mm över rörgravens hela bredd och med ett månggraderat material typ 3 och 4, tabell CE/1 enligt AMA Anläggning 07 och med största kornstorlek 20 mm. Materialet packas enligt CE/4. Ovanför rören gäller packning enligt tabell CE/7. Kringfyllning 100 mm närmast kabelrör utförs med grus 2-8 mm. Resterande fyllning ska utföras enligt AMA Anläggning 07 CEC 4. Kablar upp från mark ska förses med mekaniskt kabelskydd. Kabelskyddet ska täcka kabelrören och kablarna 1000 mm över mark. Skyddet ska utföras av kraftig aluminiumplåt. Rörändar ska tätas. 19/42

20 T Ledare och tillbehör Ledare Krav på linor framgår av TR5-04. Vid dimensionering av ledare måste följande synpunkter beaktas: - Förluster. - Uppvärmning av driftström och därav påverkan på hållfasthet och livslängd. - Uppvärmning av felström och därav påverkan på hållfasthet och livslängd. - Korona samt radio- och TV-störningar. - Eventuell överbelastningsförmåga. Ledare i ställverk liksom inledningsspann och förbindelseledningar dimensioneras för en högsta temperatur +85 C. Högsta tillåtna temperatur efter kortslutning eller jordfel är för aluminiumlinor +200 C och för aluminiumrör +150 C. Distansstänger Krav på distansstänger framgår av TR5-08. Aluminiumrör Aluminiumrör ska vara tillverkade av härdad aluminiumlegering av AlMgSi-typ. Rören ska om möjligt vara sömlösa. Måste rören skarvas av tillverkningstekniska skäl ska rör med skarv ha samma elektriska egenskaper som oskarvade. Svetsad skarv, som ska ha en draghållfasthet av minst 72 % av brottgränsvärdet hos ett oskarvat rör, ska vara placerad så att minst 8 m av röret i spannets mittersta del är oskarvad. Annan skarv, som inte nedsätter rörets mekaniska egenskaper, både statiskt och dynamiskt, kan placeras var som helst utefter rörets längd. Strömövergångar och tillbehör på samlingsskenor utförda som aluminiumrör skall dimensioneras efter den maximala ström som skenan klarar att föra. Ledningshållare Ledningshållare ska vara utförd så att den inte utsätter isolatorn för extra påkänning genom stum momentverkan från Al-röret vid vibrationer, vind, islast, termisk utvidgning eller kortslutning. Den ska tåla aktuella statiska och dynamiska påkänningar utan bestående deformation. Den ska vara utförd så att vinkelrörelser medges. Ledningshållaren ska vara utförd av material som är motståndskraftigt mot korrosion och får inte förorsaka korrosion på ledaren. Material känsligt för korngränsfrätning eller spänningskorrosion får inte användas. Ej metalliska material ska tåla temperaturer mellan -50 C och +100 C. Materialet ska ha motståndskraft mot påverkan av ozon, ultraviolett strålning och luftföroreningar vid aktuella temperaturer. Strömförande förbindning i flexibel ledningshållare ska vara utförd för Al-rörens rörelser till följd av temperaturväxlingar och förekommande vibrationer utan att utmattningsbrott inträffar. Skruvar och muttrar ska vara av höghållfast rostfritt stål klass A2-80 eller A4-80 enligt SS-EN ISO Brickor och insatsgängor ska vara av rostfritt stål med minst samma korrosionsbeständighet som stål A2 enligt SS-EN ISO Brickorna ska ha en hårdhet HB min 290. Övriga ståldetaljer ska vara varmförzinkade. Ledningshållare för 420kV ska vara koronafri vid 245 kv spänning fas-jord. Den ska för att förhindra glimning vara utförd med pålitlig elektrisk kontakt mellan Al-rör, samtliga delar i ledningshållaren och isolatorns fäste. 20/42

21 Anslutningsklämmor Anslutningsklämmor ska kunna belastas med minst följande dragkrafter för anslutning av: mm 2 20 kn - > 593 mm mm 2 25 kn - duplex 30 kn Anslutningsklämmor ska vara motståndskraftiga mot korrosion och materialet ska ha goda seghetsvärden ned till -50 C. De ska var tillverkade av en aluminiumlegering, som inte får vara benägen för spänningskorrosionssprickning eller skiktkorrosion. Skruvar och muttrar ska vara av höghållfast rostfritt stål klass A2-80 eller A4-80 enligt SS-EN ISO Brickor och insatsgängor ska vara av rostfritt stål med minst samma korrosionsbeständighet som stål A2 enligt SS-EN ISO Brickorna ska ha en hårdhet HB min 290. Övriga ståldetaljer ska vara varmförzinkade. Ej metalliska material ska tåla temperaturer mellan -50 C och +100 C. Materialet ska ha motståndskraft mot påverkan av ozon, ultraviolett strålning och luftföroreningar vid aktuella temperaturer. Anslutningsklämmor ska kunna överföra med hänsyn till ledararean maximalt tillåten kontinuerlig belastningsström utan att fortvarighetstemperaturen hos klämmorna överstiger den från strömbelastningssynpunkt tillåtna för den svagaste ledaren eller apparatuttaget. Strömförande detaljer ska vara gjutna eller smidda i ett stycke. Klämmorna ska vara dimensionerade för korttidsströmmen 50 ka i 1 s och dynamiskt för 125 ka. De ska vara koronafria vid aktuell konstruktionsspänning. Anslutningsklämmor ska vara lätta att montera utan specialverktyg. Klämmor ska vara återmonterbara. Klämmornas yta får inte vara behandlad i avsikt att öka emissionskoefficienten. De ska vara utförda så att vattenansamlingar undviks. Klämmor för apparatanslutning ska vara så utförda att de monterade inte minskar isolationsavstånden. Flexibla klämmor ska ha minsta möjliga antal strömövergångar. Strömövergångarna ska vara svetsade. Den elektriska strömmen får inte överföras i den mekaniska lagringen varken vid normal drift eller kortslutning. Ljusbågar får inte bildas vid kortslutning. Spännlinehållare Spännlinehållare ska vara av kilat utförande. Stolpar I de stationer där portalstolpar förekommer ska samtliga stolpar vara av samma utförande och dimension. Stolparna ska mekaniskt dimensioneras efter den högsta förekommande belastningen i stationen. Stolpar för blixtfångande linor skall stå inom ställverksområdet. T Statiska omriktare Krav på laddningslikriktare, växelriktare och LS-omriktare framgår av TR /42

22 7. ANLÄGGNINGAR Ä.7.1 Allmänna fordringar Anläggningsbundna förhållanden anges i förfrågan. Vid ombyggnad eller utvidgning av en starkströmsanläggning ska de föreskrifter tillämpas som gäller vid tidpunkten för ombyggnaden eller utvidgningen (ELSÄK-FS) Standardens text ger en möjlighet att vid ombyggnad eller utvidgning tillämpa de regler som gällde vid den ursprungliga uppbyggnaden under förutsättning att god elsäkerhetsteknisk praxis är säkerställd. Detta bör dock i det längsta undvikas och de bedömningar som ligger till grund för det valda utförandet ska vara väl motiverade och dokumenterade. Elsäkerhetsverkets gällande föreskrifter om skötsel av elektriska starkströmsanläggningar gäller oberoende av när anläggningen färdigställdes. SvK:s miljökrav anges i TR EU direktiv avseende magnetiska fält vid påverkan på personal (2004/40/EC från den 29 april 2004) ska beaktas. Anläggningens nuvarande och framtida utförande framgår av enlinjescheman och situationsplaner som är bifogade förfrågan. Dimensionerande data framgår också av förfrågan. Mast för telekommunikation ska placeras så att den inte kan falla ned på högspänningsställverket. Regler för tillträdesskydd framgår av TR9. Varje station skall ha ett uppvärmt förrådsutrymme för förvaring av nödvändig stationsmateriel såsom jordningsutrustning, oljesaneringsutrustning etc. Åtkomst till förråd ska enbart kunna ske från utsidan av huset. T Dokumentation Dokumentationens omfattning och utförande framgår av TR8 samt TR1 för respektive apparat. Vid upphandlingstidpunkten ska det tydligt framgå hur anläggningens blivande slutgiltiga dokumentation är utformad. Tidplan för framtagning av dokumentation skall presenteras av entreprenören senast en månad efter beställning. Vid utbyggnad eller delvisa upprustningar ska den nya dokumentationen utformas med hänsyn till nuvarande dokumentation t.ex. genom hänvisningar till äldre dokument. Även viss bearbetning av befintlig dokumentation så att lättanvändliga gränssnitt mellan ny och gammal dokumentation erhålles kan vara nödvändig. Stationsentreprenören ska inkludera dokumentation från upphandlingar som SvK gör och där utrustningen (transformator, reaktor, frånskiljande brytare) ställs till förfogande. I entreprenaden ska ingå dokumentation för granskning samt en fullständig slutdokumentation. I respektive teknisk riktlinje framgår vilken dokumentation som 22/42

23 ska överlämnas för respektive apparat. Entreprenören ska sammanställa dokumentationen. Förutom anläggningsdata för ställverket skall således entreprenören överlämna apparatdatalista för samtliga apparater i enlighet med TR8-01. T Transportvägar Minsta höjd och bredd för transportväg inom utomhusställverk är om annat inte anges 3,5 m. Över annan transportväg ska höjden vara minst 5 m. Transportbegränsning sker genom montage av höjdmarkeringsbockar vid infartsvägar till ställverket. T Belysning Belysning utomhus För belysning av tillfartsvägar, utomhusställverk och annan utomhus-monterad utrustning uppsätts erforderliga belysningsstolpar (l = 3m) med halogenstrålkastare som ger tillräcklig belysning för normala driftåtgärder. Manöver av belysning sker med tryckknappar placerade vid samtliga grindar samt manöverbyggnaden. Möjlighet ska finnas att tända och släcka väg- och ställverksbelysning separat. Vid kameraövervakning ska belysningen kunna styras från fjärr. Platsbelysning av transformatorer och annan specifik utrustning manövreras med tryckknappar. LS-matad nödbelysning skall installeras längs vägarna i ställverket och till manöverhuset. Belysning inomhus All belysning inomhus sker med lysrörsarmaturer vilka tänds med impulstryckknappar med signallampor vid entrédörrarna. Belysningsstyrkan ska vara minst 500 lux som allmänbelysning. I samtliga utrymmen, med undantag för pentry och WC, ska finnas fast nödbelysning, som tänds automatiskt vid spänningsbortfall då ordinarie belysning är tänd. Samma strömställare som används till normal belysning ska även används för nödbelysningen. Nödbelysning inom kontrollrum, likriktarrum och batterirum ska ge minst 20 lux allmänbelysning. Den ska bestå av både takarmatur och väggarmatur vid dörrar, 0,5 m över golv på öppningssidan. Ljuskällorna ska vara av typen kompaktlysrör som kan matas av stationens likströmssystem. Mobila lyktor ska installeras med upphängningsanordning placerade vid ytterdörrar. Efterlysande markering skall finnas. T Driftsäkerhet Säkerhetsavståndet Dv definierat enligt SS EN avser i denna Tekniska Riktlinje hur anläggningen skall vara utförd. Av standarden SS-EN framgår också ett säkerhetsavstånd Dv, vilket avser säkerhetsavstånd vid arbete. T Skyltning Litteraskyltar ska ingå för apparater, manöverdon och jordningskontakter liksom fasmärkning och erforderliga identifieringsskyltar för apparater, skåpnummerskyltar, driftskyltar samt varnings- och skötselanslag. Fasmärken och varningsanslag placerade utomhus ska vara utförda av aluminium. Samtliga litteraskyltar utomhus fästs med skruv eller nit av korrosionsbeständigt material. Skyltar ska vara utförda enligt TR /42

24 T.7.2 Anläggningar av öppet utförande utomhus All konstruktion i mark (vägar, planer etc.) och grundläggning av byggnader, fundament etc. anpassas till de markförhållanden som råder. Markparametrar etc. som kommer att användas vid konstruktionen ska godkännas av beställaren innan byggnation på platsen inleds. Kartering, grundundersökning eller andra dokument som redovisar markförhållandena ska presenteras beställaren för godkännande före påbörjad byggnation. Godkännandet fråntar inte Entreprenören ansvar gällande grundläggningen. Schakt och fyllning Träd och buskar (inkl. rötter) inom område som omfattas av utbyggnad ska borttagas. Materialet ska bortforslas från arbetsområdet. Röjning för vägar och planer utförs till 2,0 m utanför släntfot respektive släntkrön. Vid fyllning för planer eller vägar får den största styckestorleken på sten vara max 250 mm, ned till 700 mm under färdig ställverksplan eller vägyta. I fyllning, som ligger mellan 0,7 och 1,5 m under färdig yta får inte sten större än 500 mm ingå. Fyllning och packning ska ske enligt AMA Anläggning 07, CE/3 och CE/4 i därför avsedd åtgärd. Schaktmassor som inte åtgår för återfyllning ska borttransporteras från arbetsområdet. Sprängningsarbeten ska bedrivas enligt gällande lagar och föreskrifter. Vid om- eller tillbyggnad av station ska sprängning utföras som försiktig sprängning. Med tanke på idrift varande apparater gäller laddningsnivå 0,008, vilket med en våghastighet på 3000 m/s motsvarar en svängningshastighet på ca: 20 mm/s. Vibrationsmätning ska utföras med skrivande vibrograf. Mätstället ska vara närmast belägna brytar- och frånskiljarfundament. Vid borrningsarbeten ska dammsugare användas. Täckning ska vara tyngdtäckande och splitterskyddande t.ex. bestående av gummimattor och industrifilt. Icke elektriskt tändmedel ska användas. Befintlig anläggning, inom 100 meter från sprängningsplatsen, ska besiktigas före sprängning. Besiktning före sprängning ska utföras enligt Svensk Standard SS Dränering Regnvatten från byggnaders tak skall ledas ned i dagvattenledningar. Dränage och ytvatten ska ledas bort i självfallsledningar med minimum diameter 110 mm med min lutning 1:200, det är önskvärt att lutningen blir större där så är möjligt. Rensbrunnar ska finnas på var 30:e meter. Utanför ställverksplaner kan vatten avledas i diken med lutning min.1:200. Kring fundament för hus, oljegropar och under kabelkanaler etc. förläggs dräneringsrör med en högsta nivå lika med underkant fundament. Dräneringsrören läggs med minsta lutning 1:200 och med spolbrunnar för vidare transport i system med självfallsledningar enligt ovan. Ovanför och till ca 300 mm på var sin sida om dräneringsrör fylls med dränerande grusfyllning upp till markytan. Rivning, demontering Rivningsarbeten ska ske med omsorg. Restprodukter från eventuella rivningsarbeten ska hanteras på ett ur miljöhänseende lämpligt sätt t.ex. ska i förekommande fall PCBprov av olja i transformatorer och mättransformatorer utföras. Exempel på miljöfarligt avfall som kan finnas i stationen är t.ex. olja, kvicksilver, asbest, PCB och SF 6. Rivning 24/42

25 ska ske på ett miljöriktigt sätt så att olika typer av material samlas och går till återvinning om sådan finns. Arbetena ska följa upprättade rutiner enligt ISO eller på annat liknande sätt. Allt avfall ska källsorteras. SF6 får endast tömmas av certifierad personal. Rivning ska ske på så vis att damning i driftsatta apparaters närområde minimeras då det kan medföra problem för apparaternas funktion. Kontakt tas med beställaren för att komma överens om i vilken grad damm kan tillåtas. Entreprenören ska till beställaren i god tid redovisa hur eventuellt rivningsmaterial kommer att hanteras och invänta beställarens godkännande att påbörja rivningen. Entreprenören ska föra loggbok som redovisar hantering av rivningsmassor. Skrotningsintyg, som verifierar ackrediterad skrotning, ska redovisas. Markskador bör i möjligaste mån undvikas. Material, Betong och armering Betongkonstruktioner ska konstrueras enligt BBK 04 samt uppfylla kraven i SS-EN 206-1, SS :2004 och SS (Täckande betongskikt). Täckande betongskikt ska dock vara minst 40 mm och i underkant betong mot mark minst 50 mm. Livslängdsklass L2 (100 år). Exponeringsklass XC4 + XF3 enligt SS-EN Betongkvalitet ska vara minst C28/35 (K35T) vattentät, utförandeklass I och lufthalt minst 5%. Armeringskvalitet ska vara min B500BT för primär armering och Ss260S för sekundär armering. Vägar och planer Alla vägar och planer skall förses med överbyggnad bestående av förstärkningslager, bärlager och slitlager om inget annat angivits. Tillfartsvägar och transformatorvägar skall ha minst 5 m bredd och ställverksvägar minst 3,5 m bredd. Breddökning kan krävas vid tvära kurvor. Dimensionerande fordon Lbn (12m). Överbyggnad för tillfartsvägar och transformatorvägar skall dimensioneras för trafikklass 3 (enligt Väg94), ställverksvägar för trafikklass 2 och planer för trafikklass 1. Släntlutning för innerslänt utan vägräcke/stängsel skall vara max 1:3 och med vägräcke/stängsel max 1:2. Befintliga vägar och planer ska återställas i befintligt skick enligt AMA Anläggning 07 DGB med underkoder. Tillfälliga vägar som behövs för byggnationen ska ingå i entreprenaden. Fundament Alla fundamentkonstruktioner ska utföras i betong och dimensioneras enligt SS för beräknade maxlaster. Betongkvalitet ska vara av minst kvalitet C28/35 vattentät och lufthalt 5% och utförandeklass I. Grundläggning ska ske i jord alternativt grundläggas förankrade i berg. 25/42

26 Jordfundament Grundläggning ska ske på minst frostfritt djup. I de fall där frostfritt djup ej kan uppnås med rimlig arbetsinsats kan ett mindre grävdjup tillåtas i kombination med att fundamentet isoleras. Isoleringen skall läggas under hela fundamentet och med en utkragning om minst lika mycket som djupet minskat. Grävdjupet får dock ej minskas med mer än 500 mm. Utförandet av isoleringen skall redovisas innan genomförande. För fundament med ställskruv skall överkant fundament vara minst 200 mm över markytan. Övriga fundament 300 mm över markytan. Schaktning med maskin får inte utföras till större djup än 100 mm över grundläggningsnivå. Resterande ska handschaktas så att fundamentet på alla delar kommer att vila på orörd mark. Alternativt får schaktning utföras 100 mm under grundläggningsnivå. Därefter påläggs en bädd av grus eller samkross. Bädden komprimeras enligt AMA Anläggning 07, tabell CE/4. Vid lös eller flytbenägen jord utläggs en geotextil på schaktbotten. Klasser på geotextil väljs enligt Vägverkets bruksklassificering. Utläggning av geotextil görs enligt AMA Anläggning 07 DBB.12. Vid grundläggning av fundament på utfyllnad ska det anges på ritning eller andra handlingar hur utfyllnaden ska utföras. Generellt gäller för fyllning att den ska utföras enligt AMA Anläggning 07 CEB.2. Vid fyllnadsmaterial av sprängsten ska ytan tätas enligt AMA Anläggning 07 CEE.122. För dragna fundament och momentfundament ska alltid kontrolleras att återfyllnad och banketter har utförts enligt angivna mått. Bergfundament I bergfundament som har draglaster ska ingjutningslängden för bult i berg motsvara vikten av en stympad pyramid med vinkeln 45 i fast berg och 30 i trasberg (med trasberg menas ej schaktbart berg som är sprucket eller som kan antas vara behäftat med sprickor eller slag.) Draglasten x säkerhet mot uppdragning ska vara minst lika med vikten av berg enligt ovan. Innan fastgjutning av bergbult sker gäller att allt löst material avlägsnas och bergets överyta rensas, bergrensningsklass 1 enligt AMA Anläggning 07 tabell CBC/4. Berg som lutar mer än 1:2 ska plansprängas. Håldiameter för bergbult ska vara minst 20 mm större än förankringsstångens diameter. Borrhål ska rengöras noggrant från vatten, borrkax och föroreningar. Injektering i berg eller gjutning mot berg får inte utföras om berget har lägre temperatur än +2 C. Fundaments övre 500 mm ska utföras med skivform och alla synliga hörn och kanter ska fasas 20 mm. Överkant fundament ska sticka upp 200 mm över mark. Den övre ytan på fundamenten ska vara konvex så att god vattenavrinning erhålls. Stativen ska fästas på fundament med ställskruvar med underkant stativ ca mm över fundamentet. Skruvarna ska dimensioneras för att klara beräknade maxlaster. Muttrar och skruvar ska vara metriska i klass 8.8 enligt SS-ISO 898 och vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO eller av rostfritt stål. Armeringskvalitet ska vara min B500BT för primär armering och Ss26S för sekundär armering. 26/42

27 Fundament- och grävningsarbeten som utförs med anläggningen i drift, kan kräva specialmaskiner. Reparation av fundament Besiktning av fundament kan göras enligt EBR U 303R Besiktning, vilket innehåller ett flödesschema med åtgärdsförslag samt bilder för att kunna ställa aktuella skador i relation till olika bedömningsnivåer i flödesschemat. Reparation av fundament kan sedan ske enligt EBR U304L Åtgärder, vilket innehåller reparationsåtgärder och de olika material och system som kan användas. Ä Minsta höjd över tillgängliga områden Lägsta avstånd från mark till isolant ska vara 2500 mm, eventuellt tillägg för snödjup anges vid förfrågan. Ä Avstånd till byggnader Avstånd från takfot till spänningsförande del skall vara minst N + 0,3 m men dock lägst 3 m. Tak betraktas normalt som tillgängliga. Ä Yttre inhägnader och grindar Krav på stängsel och grindar framgår av TR9-05 som behandlar områdesskydd kring stationer. T.7.3 Inomhusanläggningar av öppet utförande Minimiavstånd framgår av avsnitt Ä.5.4 Minimiavstånd för spänningsförande delar. T.7.4 Montage av fabrikstillverkade, typprovade kapslade ställverk Ställverk ska, om det inte är enfaskapslat eller försett med snabbkortslutare, vara försett med anordning för tryckavlastning ut till det fria. Anordningen ska vara typprovad (ljusbågsprovning) samtidigt med ställverket Tillkommande krav på gasisolerade ställverk specificeras från fall till fall. T.7.5 Fordringar för byggnader Byggnader ska uppfylla krav enligt Boverkets byggregler BBR samt TR9-04. Byggnaden placeras minst 2,5 m från stängsel. Byggnaden ska placeras så att bottenplattan får en högre plushöjd än omgivande mark för att undvika vatteninträngning vid skyfall. Armeringsjärn, ingjutningsgods och liknande i betongplatta och betongväggar ska sammanfogas och anslutas till jordlina för att eliminera risken för krypströmmar, och där så är relevant anslutas till fasad och tak av metall. Se även TR för jordsystem i kontroll/telerum. Om byggnad utförs som prefabricerad eller containerbyggnad ska tillverkaren anges i offerten. Utformning av byggnadens rum, dörrar och ventilation ska optimeras för att vid brand kunna ventilera ut rökgaser med minst påverkan på andra brandceller och kontrollutrustning. 27/42

28 T Byggnadstekniska förutsättningar T Allmänt Mellanväggar och innertak utförs med material i brandklass EI60. Väggar och innertak slätputsas, grundmålas och täckmålas i färgnyans angiven av Beställaren. Färgnyans anges av Beställaren även för ytterväggar, tak samt golv av linoleum. Byggnaden grundläggs på sådant sätt att tjälskjutning och sättningar undvikes. Runt byggnad ska dränage anordnas. Samtliga ledningsgenomföringar etc till likströmsutrymmen ska brandskyddstätas i lägst klass EI60. För ledningsförläggningen gäller även SS I likströmsutrymmena får ej finnas trycksatta vattenledningar, tryckluftledningar eller oljerör etc. Dessutom får det endast i undantagsfall finnas elledningar tillhörande andra elsystem än de som behandlas i detta avsnitt. Batterirummen och hjälpkraftrummen ska utföras som egna brandceller. I de fall telerum är knutpunktstelerum ska det också vara egen brandcell. Likriktare och battericentraler placeras i samma rum som LHC. Endast i undantagsfall och efter tillstånd från beställaren får dessa utrustningar placeras i ett med batteriet gemensamt rum. Detta medges endast för mycket små stationer där utrymmena är så begränsade att separat rum ej kan ordnas av praktiska och ekonomiska skäl. I batterirum med större avstånd än 5 m till entrédörr ska alternativ nödutrymningsdörr monteras mellan de två rummen eller till angränsande rum. Ett oeftergivligt krav är att batterirum för stationsbatterier ska vara separerade i egna brandceller för de två delarna. Dessa rum ska vara så placerade att ledningar från det ena systemet ej måste passera genom det andra systemets batterirum. Batterirum ska ej helt avdela ett hus så att kablage inte kan förläggas på lämpligt sätt. På entrédörrarna ska sättas upp en skylt som anger Batterirum A respektive Batterirum B, vidare ska finnas en förbudsskylt avseende eld, öppen låga och rökning samt en varningsskylt Batteri - batterirum enligt krav i SS-EN I respektive batterirum ska på vägg finnas en stor och tydlig skylt som anger B1A alternativt B1B. Tillträdesskydd Krav på tillträdesskydd framgår av Teknisk Riktlinje för områdesstängsel TR9-05. Anläggningar där Svenska kraftnät är huvudman ska ha ett inpasseringssystem enligt TR9-07, passersystem. Vatten och avlopp Om vatten och avloppsinstallationer avses anordnas i byggnaden gäller följande anvisningar: Vattenförsörjning För att erhålla vatten till byggnaden ska den om möjligt anslutas till kommunalt vatten. Om det inte är skäligen genomförbart ska en brunn borras. I brunnen installeras en djupbrunnspump. Från pumpen dras en vattenledning av 63 x 5,8 PEMrör samt elkabel till en hydrofor som installeras i byggnaden. Entreprenören ska presentera ett godkänt vattenprov. Vattenförsörjningen skall vara utformad så att vatten är tillgängligt även på vintern genom isolering, förläggning på frostfritt djup, värmekabel eller motsvarande. 28/42