Elevvårdsplan för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Transkript

1 2019 Elevvårdsplan för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen SVENSKA SKOLAN I LAHTIS LAHTIS STAD

2 1 Inledning Den nya lagen för elev- och studerandevård trädde i kraft Utbildningsstyrelsen har förnyat delarna som handlar om elev- och studerandevård i läroplanens grunder för förskolan och den grundläggande utbildningen. Kommunerna har fått i uppdrag att ändra läroplanen och ta den i bruk från och med Den här läroplanen är framställd genom samarbete mellan bildningssektorn och social- och hälsovårdssektorn. Ungdomsfullmäktige i Lahtis (Nuorisovaltuusto) och Lahden seudun vanhemmat ry har också deltagit i utarbetandet av läroplanen. På lokal nivå består helheten av elevvårdsplanerna av tre planer, som tillsammans styr planeringen och genomförandet av elevvården. Planerna framställs genom yrkesövergripligt samarbete. Planerna är följande: en välmåendeplan för barn och unga, i vilken delarna som gäller elevvården bokförs, en beskrivning av elevvården utifrån den lokala läroplanen, samt en specifik läroplan för skol- och förskoleundervisningsenheter. Välmåendeplanen för barn och unga samt kommunens övriga riktlinjer som gäller barns och ungas välmående och säkerhet beaktas under bearbetandet av elevvårdsdelen i den lokala läroplanen samt de skolspecifika elevvårdsplanerna. I elevvårdsdelen av läroplanen beskrivs de lokala målsättningarna och tillvägagångssätten för att förverkliga elevvården inom förskolan och den grundläggande utbildningen. I elevvårdsdelen definieras läroplanens koppling till välmåendeplanen för barn och unga, riktlinjerna som styr framställandet av de enhetsspecifika elevvårdsplanerna, grundstrukturen för den enhetsspecifika elevvårdsplanen, samt en del planrelaterade ärenden (t.ex. frånvaron, ingripande i användandet av rusmedel, samarbete med sjukhusundervisning, olycksfall). Den kommunspecifika läroplanen inklusive läroplanens grunder, utgör direkt grunden för enhetens elevvårdsplan. På så sätt undviks överlappande bokföring och enheterna har en enhetlig verksamhetskultur.

3 2 Elevvårdsplan för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Elevvården I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen används begreppen elevvård, elev och skola i stället för de i lagen om elev- och studerandevård använda begreppen elevhälsa, studerande och läroanstalt 1. I takt med att barnens och de ungas uppväxtmiljö och skolans verksamhetsmiljö förändras, har elevvården blivit en allt viktigare del av skolans kärnverksamhet. Elevvården hänger nära samman med skolans fostrings- och undervisningsuppdrag. Elevvårdsarbetet ska utgå från barnets bästa 2. Eleven har rätt att avgiftsfritt få den elevvård som behövs för att eleven ska kunna delta i undervisningen 3. Elevvård innebär att främja och upprätthålla elevens studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa, sociala välbefinnande och verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa i skolan. Utöver det har eleverna också lagstadgad rätt till individuell elevvård 4. Yrkesövergripande samarbete är centralt inom elevvården. Elevvårdsarbetet ska grunda sig på konfidentialitet och ett respektfullt förhållningssätt till eleven och vårdnadshavaren samt att man stödjer deras delaktighet. Elevvården i den grundläggande utbildningen och planerna som anknyter till den regleras i lagen om elev- och studerandevård. Yrkesövergripande samarbete inom elevvården Utbildningsanordnaren ska tillsätta en styrgrupp för elevvården och elevvårdsgrupper för de enskilda skolorna. Ärenden som gäller en enskild elev ska behandlas i en expertgrupp som tillsätts från fall till fall. Alla tre grupper har sina egna uppgifter och en sammansättning som bestäms utgående från uppgifterna. Alla elevvårdsgrupper ska vara yrkesövergripande, vilket innebär att gruppen utöver undervisningspersonal också ska ha medlemmar som företräder även skolhälsovården, psykolog- och kuratorstjänster i enlighet med vad ärendet som behandlas förutsätter. Elevvården ska ordnas genom yrkesövergripande samarbete med undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet så att elevvården bildar en fungerande och sammanhängande 1 Lag om elev- och studerandevård (1287/2013) 1 3 mom. 2 FN:s konvention om barnets rättigheter Lag om elev- och studerandevård 9 4 mom. 4 Lag om elev- och studerandevård 3 1 och 2 mom.

4 3 helhet 5. Elevvården genomföras i samarbete med eleven och elevens vårdnadshavare med hänsyn till elevens ålder och förutsättningar. Vid behov ska man också samarbeta med andra aktörer. Om det finns orsak till oro gällande skolgemenskapen eller i anknytning till elevernas välbefinnande försöker man hitta en lösning i samarbete med eleverna och vårdnadshavarna. Elevvården i skolan är en uppgift som hör till alla som arbetar i skolgemenskapen och alla som ansvarar för elevvårdstjänsterna. Skolans personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet i skolgemenskapen 6. Till elevvårdstjänsterna hör psykolog- och kuratorstjänster samt skolhälsovårdstjänster 7. Dessa experters uppgifter berör både individen, gemenskapen och samarbetet. Tjänsterna ska vara lätt tillgängliga för eleverna och vårdnadshavarna 8. Tjänsterna ska ordnas inom lagstadgad tid 9. På kommunal nivå är det elevvårdens styrgrupp som tar hand om elevvårdsarbetets riktlinjer och arbetsfördelning. I den kommunspecifika elevvårdsgruppen finns representanter för barnskyddet, familjerådgivning, ungdomspsykiatri, hälsorådgivning, ungdomstjänsten, aktörer inom skolans och förskolans elevvård samt vid behov är elev och vårdnadshavare närvarande. Arbetsgruppens ordförande är utbildningsdirektören och föredragare är elevvårdens servicechef. Den skolspecifika elevvårdsplanen 10 Utbildningsanordnaren svarar för att det för varje skola utarbetas en plan för hur elevvården ska genomföras, utvärderas och utvecklas. Planen ska utarbetas i samråd med skolans personal, eleverna och deras vårdnadshavare. Elevvårdsplanen kan också vara gemensam för två eller flera skolor. Planen ska ses över inom ett år efter det att kommunens välfärdsplan för barn och unga har setts över. Välfärdsplanen för barn och unga ska godkännas i varje kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år 11. I samband med att elevvårdsplanen utarbetas, ska man komma överens om hur skolans personal, eleverna och vårdnadshavarna och, till de delar det behövs, samarbetsparterna ska göras förtrogna med planen. Samtidigt avtalas om hur ovan nämnda parter ska informeras om planen. Den här läroplanen utgör grunden för den skolspecifika elevvårdsplanen. Vid utformandet av planen beaktas planen för barns och ungdomars välbefinnande som stadsfullmäktige godkände 3/ Lag om elev- och studerandevård 9 1 mom. 6 Lag om elev- och studerandevård 4 1 och 2 mom. 7 Lag om elev- och studerandevård 3 3 mom. 8 Riksdagens kulturutskotts betänkande 14/2013 rd 9 Lag om elev- och studerandevård 15 och Lag om elev- och studerandevård Barnskyddslag 12 1 mom.

5 4 Elevvårdsplanens innehåll: 1. Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster Gemensam elevvård och tillvägagångssätt 3. Ordnandet av individuell elevvård 4. Ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare 5. Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen 12 Lag om elev- och studerandevård 13 2 mom. 1 punkten

6 5 1. Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster För att garantera att tjänsterna fördelas jämlikt och att verksamheten inriktas på ett ändamålsenligt sätt uppges i elevvårdsplanen en uppskattning av det totala behovet av elevvård i skolan och tillgängliga elevvårdstjänster. Det totala behovet av elevvård och omfattningen av de tillgängliga elevvårdstjänsterna anges enligt vad de är när planen bereds. Ifall behovet förändras, kan uppskattningen justeras. Uppskattningen av det totala behovet av elevvård stöder fördelningen av skolans tillgängliga resurser mellan gemensam och individuell elevvård och elevvårdssamarbetet. Uppskattningen ska ta hänsyn till den arbetsinsats som förutsätts av undervisningspersonalen och experter inom elevvårdstjänsterna för att följa upp, utveckla och genomföra elevvården. Uppföljningsinformation om barnens och de ungas hälsa och välbefinnande och deras levnadsförhållanden ska mångsidigt utnyttjas. Behoven i skolgemenskapen och skolmiljön, bostadsområdets särdrag samt antalet elever som behöver intensifierat eller särskilt stöd i skolan ska också beaktas. I uppskattningen ska man också beakta information som man fått av eleverna och vårdnadshavarna samt undervisnings- och elevvårdspersonalen. Elevvårdens helhetsbehov Elevvårdens helhetsbehov utvärderas med hjälp av resultaten från skolhälsovårdsenkäter och regionala utvärderingsenkäter. Enkäterna genomförs jämna år. Enkäternas resultat behandlas i en kommunspecifik utvecklingsarbetsgrupp för elevvården. De närmaste årens specifika utvecklingsmål inom läroplans- och elevvårdsarbetet i Lahtis är enligt planen för barns och ungas välbefinnande följande: Ingripandet i skolfrånvaro, främjandet av trivseln i skolan Att göra elevernas röst hörd och sträva till positiv samverkan inom skolgemenskapen Samarbete mellan vårdnadshavare och elever, en verksamhetskultur som främjar delaktighet Ingripandet i bruk av rusmedel, preventiva arbetssätt Motverka mobbning, våld och trakasserier

7 6 Skolans utvärdering av elevvårdens helhetsbehov och inkommande terminens skolspecifika tyngdpunkter inom elevvården: Delaktighet och samarbete med hemmen Personalen på Svenska skolan anser föräldrarna vara en tillgång och strävar efter en öppen relation med hemmen. Eleverna och föräldrarna ska vara bekanta med elevvårdsteamet. Svenskspråkighet och flerspråkighet Svenska skolan vill stödja och hjälpa eleverna att bygga en flerspråkig identitet. Det innebär ett medvetet arbete då omgivningen annars kan vara rätt så finskspråkig. Eleverna på Svenska skolan har stort behov av språkmedveten undervisning för att svenskan som skolspråk ska utvecklas. Svenskspråkig specialundervisning bör utvecklas. Svenska skolan i Lahtis är den enda svenskspråkiga skolan i Päijänne-Tavastland och bör därför nå möjligheten att ta emot svenskspråkiga elever med särskilda behov. Rättvisa och jämlikhet Svenska skolan jobbar för att de svenskspråkiga elevernas rättigheter till elevvård ska uppfyllas i Lahtis. Detta förutsätter en intensifierad satsning på att få behörig svenskspråkig elevvårdspersonal. De svenskspråkiga eleverna bör ha möjlighet att tala på sitt språk om sådant som överhuvudtaget kan vara svårt att tala om. Tillgängliga elevvårdstjänster Anordnandet av elevvårdstjänster och fördelningen av arbets- och ansvarsuppgifter som det kräver samt samarbete som behövs för att förverkliga tjänsterna och Anpassa elevvårdstjänster till enskilda elever, uppgifter som relaterar till skolgemenskapen och samarbete, och utvecklandet och uppföljandet av elevvården. Det bör anordnas möjlighet till eleven att personligen diskutera med psykolog eller kurator senast den sjunde arbetsdagen efter att eleven bett om detta. I brådskande fall bör en diskussion anordnas under samma eller följande dag. Diskussionsmöjligheten bör anordnas även om elevens vårdnadshavare eller någon annan person tar kontakt, i det fall det inte är frågan om rådgivning eller handledning eller om anordnandet av en diskussion upplevs onödigt av någon annan orsak. Behovet av detta stöd och hur brådskande det är avgörs av vederbörande kurator eller psykolog. På basen av psykologens eller kuratorns bedömning har eleven rätt att få tillräckligt stöd och handledning för att förebygga och lösa problem med elevens studier och utveckling. Vid behov bör eleven hänvisas till andra tjänster inom studerandevården samt ta del av andra aktiviteter som är avsedda för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd.

8 7 Med psykolog- och kuratorstjänster avses stöd och handledning för studier och skolgång, som främjar skolgemenskapens välbefinnande och samarbete med elever, familjer och andra anhöriga samt stöder elevens lärande, välmående, sociala och psykiska färdigheter. Egna skolkuratorer och skolpsykologer är utnämnda till alla skolor. Grunden för utformningen är de lagstadgade kraven på att anordna tjänster inom utsatta tider. Tidsbegränsningarna kräver tillräckligt med behörig och yrkeskunnig personal. Arbetet är fördelat regionalt och områdets kuratorer och psykologer bildar ett team. Skolpsykologerna Psykologen deltar i elevvårdsarbetet som en expert inom sitt område i samband med ärenden som gäller både den enskilda eleven och hela gemenskapens välmående. Skolpsykologen kan vara med och planera åtgärder för att främja hela skolgemenskapens eller klassens välbefinnande. Målet för psykologens arbete är att stöda elevens lärande och välbefinnande med hjälp av psykologiska evaluerings-, konsultations- och rådgivningstjänster. Psykologens arbete innefattar evaluering av elevens inlärningssvårigheter, olika problem med skolgången och psykiska situation, samt planering och verkställande av stödåtgärder i samarbete med elevens närmaste nätverk och de myndigheter som behövs. Vid behov hänvisar psykologerna familjer till stödåtgärder utanför skolan. Skolkuratorerna Skolkuratorn gör ett systematiskt och ändamålsenligt socialarbete. Uppgifterna är kundarbete, läroplansenligt elevvårdsarbete, nätverksarbete och samarbete med olika myndigheter och andra parter. Skolkuratorn ger eleven och elevens närmaste nätverk stöd, handledning och experthjälp, för att undvika och lösa problem med elevens sociala utveckling samt stärka samarbetet mellan hem och skola. Skolkuratorservice anordnas på basen av skolans serviceuppdrag inom socialarbete. Skolhälsovården Skolhälsovårdens uppgift är främja och upprätthålla hälsa och välbefinnande för barn och ungdomar i skolåldern i samarbete med skolornas personal och föräldrar. Inom skolhälsovården arbetar skolhälsovårdare och skolläkare. De årliga hälsogranskningarna som gäller hela åldersklassen utgör stommen för skolhälsovårdens verksamhet. Under grundskoletiden har eleverna nio hälsogranskningar. Vid skolstarten på första klassen, vid

9 8 början av puberteten på femte klassen samt nära slutet av grundskolan på åttonde klassen görs en omfattande hälsogranskning som innehåller en hälsovårdar- och läkargranskning tillsammans med föräldrarna. Under hälsogranskningarna strävar man till att upptäcka de barn och ungdomar som behöver stöd. I samarbete med familjerna försöker man sedan hitta lämpliga stödformer. Övriga personer i skolan som stöder elevens skolgång Olika projektarbetare kan jobba på deltid i skolan eller t.ex. ungdomsarbetare kan delvis arbeta i skolans utrymmen. Inom elevvårdsarbetet ser man till att arbets- och ansvarsfördelningen mellan olika parter är tydlig. Ett projektarbete planeras alltid tillsammans med skolans personal så att det stöder skolans övriga verksamhet som främjar välbefinnandet i skolan. Skolans beskrivning av elevvårdstjänster som finns till förfogande och hur de fördelas mellan enskilda elever, uppgifter inom skolgemenskap och samarbete och för att utveckla elevvården och dess uppföljning: (t.ex. kurator 2 dagar i veckan, psykolog 1-2 ggr/vecka, hälsovårdare osv...) Elevvårdsteamet samlas regelbundet till möte (en gång per månad). Elevvårdsteamet går igenom klasserna och jobbar med elevgrupperna vid behov. Teamets arbete utvärderas och utvecklas med hjälp av skoltrivsel-enkäter som eleverna fyller i. Elevvårdspersonalen bör presentera sig och sitt arbete för hemmen årligen, så att kontakten mellan hem och skola underlättas. Expertgruppen samlas vid behov, sammankallad av den vuxna som oron väckts hos. Svenskspråkig skolpsykolog bör kunna fås inom 7 dagar. Psykologtester bör ske via svenska språket. Svenska skolan förväntar sig av Lahtis stad en plan för hur svenskspråkiga psykologtjänster nås inom den lagenliga tidsbegränsningen.

10 9 2. Gemensam elevvård och tillvägagångssätt 13 Elevvården är en viktig del av verksamhetskulturen i den grundläggande utbildningen. Till gemensamma elevvården hör att följa upp, utvärdera och utveckla välbefinnandet i skolgemenskapen och elevgrupperna. Dessutom ska men se till att skolmiljön är hälsosam, trygg och fri från hinder. 14 Gemensamma förfaringssätt ska utvecklas i samarbete med eleverna, vårdnadshavarna och övriga myndigheter och aktörer som främjar barns och ungas välbefinnande. Att eleverna och vårdnadshavarna är delaktiga och får sin röst hörd i frågor som gäller den gemensamma elevvården är viktigt och stärker välbefinnandet. Utbildningsanordnaren ska främja elevernas delaktighet. 15 Elevvården skapar förutsättningar för samhörighet, omsorg och öppen växelverkan i skolan. Förfaringssätt som ökar delaktigheten hjälper också till att förebygga och upptäcka problem i ett tidigt skede och ordna det stöd som behövs. Eleven har rätt till en trygg studiemiljö 16. Det innebär såväl fysisk och psykisk som social trygghet. Utgångspunkten för ordnandet av undervisningen är att garantera elevernas och personalens säkerhet i alla situationer. En lugn atmosfär främjar arbetsron. Ordningsregler ökar säkerheten, trivseln och den interna ordningen i skolan 17. Utbildningsanordnaren ska som en del av den skolspecifika elevvårdsplanen utarbeta en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasseri. Om det förekommit trakasserier, mobbning eller våld i skolan eller på skolvägen, ska läraren eller rektorn informera vårdnadshavarna till de inblandade eleverna. 18 Omsorg om skolbyggnad, undervisningslokaler och läromedel bidrar till en hälsosam och trygg miljö. Skolan ska ha enhetliga förfaringssätt för undervisning som genomförs i olika lärmiljöer och för rasterna. Säkerhetsanvisningar för undervisningen i olika läroämnen ska följas. Utbildningsanordnaren ska se till att elevens lärmiljö är trygg under perioden med praktisk arbetslivsorientering. Man ska systematiskt främja och följa upp välbefinnandet i skolgemenskapen och att skolmiljön är hälsosam och trygg. Skolmiljön ska granskas och utvärderas med tre års mellanrum 19. Till främjande av trygghet hör också de förfaringssätt som gäller skoltransporterna, datasäkerheten och att förebygga olyckor. 13 Lag om elev- och studerandevård 13 2 mom. 2 punkten 14 Lag om elev- och studerandevård 4 1 mom. 15 Lag om grundläggande utbildning 47 a 1 mom. (1267/2013) 16 Lag om grundläggande utbildning 29 1 mom. (1267/2013) 17 Lag om grundläggande utbildning 29 4 och 5 mom. (1267/2013) 18 Lag om elev- och studerandevård 13 2 mom. 4 punkten och Lag om grundläggande utbildning 29 3 och 7 mom. (1267/2013) 19 Hälso- och sjukvårdslag (1326/2010) 16 2 mom. och Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011) 12

11 10 Elevvårdens uppgift är att utveckla en lärmiljö som stöder välbefinnandet och stärka skolans gemensamma tillvägagångssätt. En gemensam elevvård är i första hand ett förebyggande samarbete mellan alla aktörer (elever, föräldrar, personal, områdets samarbetsparter osv.) som strävar till ett allomfattande välbefinnande. Gemenskapen stöds genom att främja elevens och vårdnadshavarens delaktighet i utvecklingen av skolgemenskapens välmående. Inom elevvårdsgruppen behandlas resultaten av skolhälsoenkäten, krisplanerna samt alla tillvägagångssätt som strävar till att främja skolgemenskapens välbefinnande. Elevvårdsgruppen samlas regelbundet (samling enligt årsklockan) och alla klasser behandlas i elevvårdsgruppen årligen. Sammanfattningarna av de omfattande hälsogranskningarna behandlas klassvis i elevvårdsgruppen. Elevernas uppfattning om sitt eget välbefinnande och klassens situation kartläggs årligen. Representanter för elevrådet kan redogöra resultat av klassenkäter eller berätta om situationen i klasserna för elevvårdsgruppen. På basen av enkätresultat kan man tillämpa tillvägagångssätt som stöder välbefinnandet och säkerheten för en specifik klass. Personer ur elevvårdsgruppen kan också besöka klassen för att följa med undervisningen eller för att diskutera med eleverna. En gemensam elevvård styrs och förverkligas på skolan med stöd av olika hjälpmedel som stöder diskussion, till exempel enkätsvar, frågebatteri osv. Elevvårdsgruppen kan planera olika temadagar, skolspecifika enkäter och olika program och åtgärder (t.ex. VERSO, KiVa Skola, StegVis, Aggressionens trappsteg) som främjar skolans verksamhetskultur. Elevvårdsgruppens uppgift är också att främja förverkligandet av kamratstödsformer, t.ex. kamratmedling, stöd- och fadderelever. Elevvårdsgruppen kan diskutera med tutorelever eller elevrådets medlemmar eller vara med och planera och förverkliga föräldramöten och öppna dörrars dagar på skolan. Varje skola har ett KiVa Skola-team. Dessutom kan skolan ha andra team och arbetsgrupper som främjar skolgemenskapens välmående. Medlemmar av elevvårdsgruppen kan också vara medlemmar i skolans utvecklingsteam eller bidra med sin expertis under skolans utvecklingsdagar. Elevvårdsgruppens uppgift är att koordinera helheten av gemenskapens välmåendearbete i skolan. Mer info och verktyg för ett gemensamt elevvårdsarbete finns på adressen Beskrivning av arbetssätt och modeller för det gemensamma elevvårdsarbetet vid den egna skolan (till exempel planering, behandling av klasser, kiva-verksamhet, uppföljning av frånvaro, samarbete med stödelever och elevrådet, samarbete med föräldraföreningen, uppdatering av

12 11 säkerhetspärmen, samarbete med eftis och andra aktörer utanför skolan, praxis för konsultation och samtal på skolan, utvärdering): Svenska skolan genomför Kiva-skola -programmet i årskurserna 1 och 4. Förskolan genomför Stegvis-programmet. Personalen gör en satsning på gruppgemenskap speciellt under de första skolveckorna. Arbetet för goda grupper fortsätter som en naturlig del av undervisningen då man använder sig av gemenskapliga undervisningsformer och inlärningsmetoder. Årskurserna 4-6 åker tillsammans på lägerskola (vart tredje år). Hela skolan samlas till en gemensam morgonsamling varje måndag. Skolan ordnar olika temadagar och utfärder i olika åldersgrupper. Skolfarfar besöker skolan en gång i veckan. Elevrådet behandlar ärenden som berör skoltrivsel (resultat på förfrågningar, temadagar). Efter genomgång i klassen reserveras tid för läraren att gå igenom respons av vårdnadshavare och diskussion om klassens situation. Den skolspecifika elevvårdsgruppens arbetssätt och praxis Den skolspecifika elevvårdsgruppen svarar för planeringen, utvecklingen, förverkligandet och utvärderingen av skolans elevvård. Den leds av antingen rektorn eller vicerektorn. Elevvårdsgruppen kan vid behov rådfråga experter. Gruppens centrala uppgift är att främja gemenskapens välbefinnande och säkerhet samt att förverkliga och utveckla den övriga gemensamma elevvården. Elevvårdsgruppen är yrkesövergripande och förutom rektorn/vicerektorn kan gruppen bestå av skolhälsovårdaren, skolkuratorn, skolpsykologen, en mångsidig speciallärare och studiehandledaren i klasserna 7-9. Om en klass behandlas gemensamt kan klassens elevrådsrepresentanter delta. En yrkesövergripande expertgrupp sammankallas när ärenden som gäller den enskilda eleven behandlas. Skolans beskrivning av elevvårdsgruppens arbetssätt och praxis Elevvårdsteamet samlas regelbundet till möte för att diskutera det gemensamma elevvårdsarbetet. Eleverna har möjlighet att delta på elevvårdsmötena för att berätta om sin klass. Elevrådet planerar skoltrivselenkät och resultatet diskuteras på elevrådsmöte och elevvårdsmöte. Det fortsatta arbetet planeras utifrån det. Enskilda elever diskuteras med vårdnashavarens tillstånd i expertgrupp som sammankallas av den vuxen som oron vaknat hos. Elevvårdsteamet presenterar sig och sitt arbete för elever och föräldrar årligen.

13 12 Samarbete med parter som främjar barns och ungas välbefinnande utanför skolan för att utveckla den gemensamma elevvården Varje område har sin egen regionala välmåendegrupp. Till arbetsgruppen hör representanter från elevvårdsservice och hyvinvointikuntayhtymä. Till regionala välmåendeseminarier tillkallas varje år alla områdets elevvårdsgrupper, organisationer, församlingen och hyvinvointikuntayhtymäs samarbetsparter. På kommunal nivå koordineras samarbetet av elevvårdens utvecklingsgrupp, i vilken representanter för alla parter som främjar barns och ungas välbefinnande finns med. Gruppen samarbetar med ungdomsfullmäktige, föräldraföreningen och olika organisationer. Skolans beskrivning av samarbete med parter utanför skolan (t.ex. ungdomstjänster, tredje sektorn, församlingarna): Språkönätverket r.f. ordnar gemensamma temadagar för språköskolorna. Nätverket strävar även efter ett gemensamt lärarrum för pedagoger på språköskolorna för pedagogiskt samarbete och fortbildning. Föreningen Folkhälsan i Lahtis: Föreningen Folkhälsan i Lahtis jobbar för de svenskspråkiga familjernas välmående i Lahtis. Föräldraföreningen i Lahtis: Föräldraföreningen anordnar svensk barnverksamhet i Lahtis med omnejd. Folkhälsan Välfärd AB (Svenska dagiset): De flesta eleverna kommer till skolan från Folkhälsans daghem i Lahtis Kristliga skolan, Kristliga dagiset Församlingen: Skolandakter, svenska mässor (där t ex skolkören uppträder). Fonderna Nuorisopalvelut Fr o m hösten 2019 inleds verksamheten i allaktivitetshuset Svenska gården. Vi planerar mångsidig verksamhet för våra familjer där. Samarbete i elevens handledning, utbildningens övergångsperioder samt planeringen av fortsatta studier Elevvårdens målsättningar, uppgifter och principerna för förverkligandet utgör ett kontinuum som sträcker sig från förskolan till andra stadiet. Samverkan mellan de olika stadierna är viktigt med tanke på elevvårdens verksamhet som helhet. Gemensamma tillvägagångssätt stöder elevens hälsa, välbefinnande och lärande i olika stadier.

14 13 Det yrkesövergripande samarbetets struktur, former och arbetsmetoder inom elevvården utvecklas inom skolgemenskapen och med olika samarbetsparter. Utvecklingsarbetet förutsätter en noggrann utvärdering av elevvården. Det finns processbeskrivningar på övergångsfaserna. I övergångsfaserna ser man till att nödvändig information för att ordna undervisning och elevvård överförs. Information överförs i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. För att kunna förverkliga individuell elevvård kan ändå nödvändig information överföras i vilket fall som helst. Om eleven flyttar till en annan utbildningsanordnare behövs elevens samtycke, eller vårdnadshavarens i det fall att eleven inte själv kan bedöma meningen med ett sådant samtycke. Skolans beskrivning: Den svenska skolstigen i Lahtis går via Svenska dagiset till årskurs 0-6 på Svenska skolan och vidare till årskurs 7-9 på Tiirmaa högstadieskola. Svenska utbildninggruppen (områdeschef, rektor Tiirisma, lärare Tiirismaa, rektor Svenska skolan) träffas regelbundet på skolverket för att diskutera aktuella frågor. (Fr o m hösten 2019 kommer årskurserna 0-9 administrativt att vara samma skola. Klassläraren för åk. 6 samarbetar med högstadiet och förbereder eleverna för svenskspåkigt högstadium.) Förskoleklubb ordnas varje vårtermin för de barn som börjar i svensk förskola till hösten. Överföringsmöte mellan dagis och skola sker under våren. Dagispersonal, specialläraren, rektor och blivande förskolelärare deltar. Svenska skolan samarbetar med den svenska högstadiegruppen under läsåret. Överföringsmöte från lågstadiet till högstadiet sker under våren. Blivande elever i svenskspråkiga högstadiegruppen träffar personalen på nya skolan. Föräldrar har rätt att delta i överföringsmöte om deras barn diskuteras särskilt. Expertgruppen sammankallas vid behov. Samarbete och praxis för granskning av en hälsosam och trygg skolmiljö samt skolgemenskapens välbefinnande Skolgemenskapen och skolmiljön bör vara hälsofrämjande. Goda arbets- och studieförhållanden är förutsättningen för hela skolgemenskapens välbefinnande, upprätthållandet av arbets- och studieförmåga och en lyckad läroprocess. För att främja elevens hälsa, bör skolgemenskapens och studieomgivningens sundhet och säkerhet granskas tillsammans med läroanstalten och dess elever, skolhälsovården, hälsoinspektören, personalens arbetshälsovård, arbetsskyddet och andra behövliga experter. Arbetsförhållandena granskas vart tredje år på initiativ av arbetsskyddsmyndigheterna. På

15 14 basen av resultaten görs en rapport och ifall det upptäcks brister, görs en plan för att åtgärda dem. Korrigerandet av upptäckta brister uppföljs årligen. Skolgemenskapen och skolmiljön bör vara sund, trygg, hinderlös och estetiskt trivsam. I granskningen beaktas de fysiska arbetsförhållandena, t.ex. luftkvaliteten inomhus, ergonomin i skolarbetet, olycksrisker, möblernas, de gemensamma utrymmenas och förvaringsutrymmenas kondition och att skolans städning håller måttet. I granskningen bör man också gå igenom elevvårdsplanen. Skolans beskrivning: För en trygg och städad omgivning i skolan samarbetar Svenska skolan med de andra enheterna i huset. Städningen sköts dels av ISS, dels av Kristliga skolan. Husgruppen med representanter från husets alla verksamheter möts kontinuerligt. Det är en utmaning att ha fler organisationer under samma tak. Personalen samlas till gemensamt personalkaffe två gånger per år. Hela huset har utarbetat gemensamma regler för gemensamma skolmiljöer. Reglerna presenterades gemensamt för husets alla barn i samband med läsårsstarten. Huset ägs av Kristillisen koulun kannatusyhdistys. Ärenden gällande fastigheten meddelas till rektor Aleksi Rinne. Han ansvarar för att fastigheten är i skick. Skolan saknar vaktmästare. Städningen sköts av Päijät-Hämeen Laitoshuoltopalvelut Oy. Samarbete mellan hälsorådgivningen och hälsokunskapsundervisningen Arbetarna inom skolhälsovården deltar i främjandet av elevens hälsa och hälsokunskap i samarbete med undervisningspersonalen och experterna i elevvårdsgruppen. Undervisningen av ämnet hälsokunskap kan förverkligas i samarbete med skolhälsovården och andra parter ur elevvårdsgruppen. Skolhälsovårdaren kan delta i undervisningen av hälsokunskap som lärarens stöd. Skolhälsovårdens hälsogranskningar är en del av skolans hälsouppfostran. Inom skolhälsovården ges hälsorådgivning och handledning i enlighet med elevens utvecklingsstadium. Inom individuell och grupprådgivning poängteras centrala teman och faktorer ur folkhälsans synvinkel, som kan framkomma t.ex. ur skolhälsoenkäter. Dessa teman är: psykisk hälsa, sexualitet, smittosamma sjukdomar, våld och mobbning, förebyggande av olyckor och säkerhet, kost, viktkontroll, förebyggande av användning av tobak, rusmedel och narkotika samt att sluta använda dem, sömn och vila, hygien, munnens hälsa, en sportig livsstil samt dataspel, tv-underhållning och hemelektronik. Individuell och grupprådgivning ges systematiskt till elever och vårdnadshavare och den enskilda elevens utvecklingsspecifika behov beaktas.

16 15 Skolans beskrivning: Skolhälsovården bör vara bekant både för elever och föräldrar. Elever och föräldrar bör veta i hurdana frågor man kan ta kontakt med skolhälsovårdaren. Skolhälsovården gör hälsokontroller varje år. Hen deltar också i elevernas undervisning kring pubertet och hälsa. Skolhälsovårdaren ger även undervisning och rådgivning om hälsa tillsammans med klassläraren. Åk 5-6 besöker Päihdeputki för upplysning om berusningsmedel. Svenska skolans elever bör ha rätt till skoltandvård i Lahtis oavsett hemkommun. Vi arbetar för att kunna erbjuda svenskspråkiga familjetjänster i Svenska gården fr o m hösten Planeringsarbetet inleddes våren 2018 tillsammans med LaPe Päijät-Häme, Hyky, Folkhälsan, Folkhälsan i Lahtis, Lahtis församlingar, FfiL r.f., Kyrkans central för svenskt arbete, Barnavårdsföreningen, Lahden kaupunkikirjasto. Ordningsregler Skolan uppdaterar årligen sina ordningsregler och de bifogas i arbetsplanen (Wilma) och läggs ut på adressen Ordningsreglerna bekräftas i samband med godkännandet av läsårsplanen. Kontroll och anmälning av och ingripande i skolfrånvaro Samarbetsmodell för ingripande i skolfrånvaro Meningen med modellen för ingripande i frånvaron är att i ett så tidigt skede som möjligt ta tag i problemen som förorsakar frånvaron, tillsammans med elever, vårdnadshavare och vid behov myndigheter. Långvariga frånvaron kan försvåra studiernas framskridande, påverka elevens kompisrelationer och i värsta fall öka risken för utslagning. Elevens uppgift är att sköta sin skolgång i enlighet med läsordningen och vårdnadshavaren bör genast på morgonen meddela den egna läraren (lågstadium) eller klassföreståndaren (högstadium) per Wilma, textmeddelande eller telefon ifall eleven är borta från skolan. Läraren/klassföreståndaren kontrollerar frånvaron i Wilma dagligen. Redan om eleven är olovligt frånvarande en dag eller om det börjar vara frågan om oroväckande många utredda frånvaron (till exempel en mängd frånvaron som motsvarar en veckas lektioner), diskuterar läraren med eleven, är i kontakt med hemmet och reder ut situationen. Vid behov kommer

17 16 man överens med eleven och vårdnadshavaren om skolans stödåtgärder (elevvårdsstöd eller stöd i form av studiearrangemang). Ifall frånvaron fortsätter (30 60 timmar) konsulterar läraren medlemmarna i elevvårdsgruppen. Vid behov sammankallas en yrkesövergripande expertgrupp och tilläggsutredningar arrangeras (till exempel besök hos skolläkaren), för att utreda vilka faktorer som ligger bakom frånvaron; är det till exempel frågan om brist på motivation, problem med kompisar, prestationsångest, hälsoskäl, mobbning, depression eller finns det behov av barnskydd. Efter ytterligare utredningar ordnas ett möte med eleven och vårdnadshavarna. Vid behov kan även samarbetsparter utanför skolan tillkallas till mötet, t.ex. barnskyddet, SIHTI, familjerådgivningen osv. I elevvårdsplanen antecknas en plan för återvändande till skolan och det bestäms vem i skolan som fungerar som elevens stödperson samt hur eleven sköter ogjorda uppgifter som tillkommit under frånvaron. Dessutom kommer man överens om tillvägagångssätt om frånvaron upprepar sig. Vid behov tas nya stödåtgärder i bruk. Frånvaromängderna granskas regelbundet på hela skolans nivå, minst fyra gånger om året. Skolans beskrivning av uppföljningen av frånvaro, tidtabeller, ansvar osv: Svenska skolan följer Lahtis stads restriktioner och granskar frånvaro då den är timmar. Frånvarotimmarna granskas regelbundet och de markeras i Wilma. Avstämning av frånvarotimmar sker alltid före höstlov, jullov, sportlov och sommarlov av klasslärararna som sedan meddelar till rektorn. Förebyggande av olyckor samt ordnande av första hjälp och vårdhänvisning Förebyggandet av olyckor utgör en del av främjandet av helhetssäkerheten på skolan. Planeringen av säkerheten bör basera sig på att först reda ut skolspecifika riskfaktorer. Detta uppnås genom att ständigt följa med olyckor som sker på skolan och under skolvägen, samt en granskning av studieomgivningens sundhet och säkerhet, som görs vart tredje år. Det ligger på undervisningspersonalens ansvar att ta upp läroplansenliga teman om olyckor och säkerhet i undervisningen. Skolans ledning bör se till att det bland personalen finns en tillräcklig mängd utbildade inom första hjälpen, så att det i nödfall handlas effektivt och den skadade personen får vård så fort som möjligt. En välorganiserad uppföljning av skololyckor stöder det förebyggande arbetet på skolan. Lärarnas och den övriga personalens färdigheter i första hjälpen upprätthålls genom regelbunden skolning. Med skololyckor menas olyckor som eleven råkar ut för under skolresan (=resan hemifrån till skolan och direkt hem från skolan), på skolan utanför lektionerna och lektionsarbete eller

18 17 under händelser som skolan ordnar och som övervakas av lärare. Olika organisationer kan ordna aktiviteter på skolan, men olyckor som inträffar under dem är inte skololyckor. Mer detaljerad information hittas i Wilma och säkerhetspärmen. Skolans beskrivning vid behov: Svenska skolan har en egen säkerhetsplan och en plan som är gemensam för hela Teinintie 4. Skolan har utsatt en ombudsman för välmående på arbetsplatsen samt säkerhet. Två lärare utbildades inom första hjälpen i januari/februari Skolhälsovårdaren kontrollerar förstahjälpenskåpet med jämna mellanrum. (Skolfarfar är pensionerad barnläkare.) Förebyggande av och ingripande i användning av tobaksprodukter, alkohol och andra rusmedel Skolans mål är att styra eleverna mot en sund livsstil. Hälso- och andra riskfaktorer som förknippas med bruk av tobak, alkohol och rusmedel behandlas åldersenligt under elevens skoltid i samband med många olika läroämnen, speciellt i kursinnehållet för hälsokunskap. Skolan kan också bjuda in utomstående experter och tala om riskerna med att använda tobak och rusmedel. Inom skolhälsovården är kartläggningen av rusmedel en del av ungdomarnas hälsogranskningar och hälsoträffar. För kartläggningen av användningen av rusmedel bland högstadieelever utnyttjas enkäten om rusmedelsbruk hos unga, ADSUME. Kartläggningen görs systematiskt bland alla åttondeklassister som en del av den omfattande hälsogranskningen. Meningen med rusmedelsenkäten är att hjälpa både den unga och skolhälsovårdspersonalen att känna igen och evaluera den ungas bruk av rusmedel och samla in systematisk information för att befoga ett tidigt ingripande. Med hjälp av enkätresultaten kan ett tidigt ingripande göras och behovet av vård kan evalueras och planeras. Nuorisopalvelut ordnar Päihdeputki för sjätteklassister varje år. Ingripande i användningen av tobak, alkohol och rusmedel Om en medlem av skolans personal upptäcker att en elev är berusad, meddelas det till rektor och vårdnadshavare. Elevens situation uppföljs och ifall eleven är kraftigt berusad ringer man 112. Vid fall som involverar rusmedel görs alltid barnskyddsanmälan och behovet av elevvårdstjänster granskas. När det gäller tobaksprodukter är man alltid i kontakt med elevens vårdnadshavare. Bruket av rusmedel eller tobak diskuteras alltid genast med eleven själv.

19 18 Skolans beskrivning Skolan deltar i Päihdeputki. Man talar om rusmedel i omgivningsläran. Skolhälsovårdaren diskuterar med eleverna under hälsogranskningar och eleverna tilldelas varje år ett nykterhetsinfo på svenska. Anvisningar gällande skolskjutsarnas väntetider och säkerhet Gällande förskoleelevernas skolskjutsar följs GrUL 32. Uppdaterade anvisningar finns på Lahtis stads websidor, Plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasseri 20 Det görs en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasseri. I Lahtis är alla skolor med i KiVa Skola -verksamheten och använder sig dessutom utav andra skolspecifika program som motverkar mobbning. I planen beaktas både samverkan mellan elever och mellan elever och vuxna på skolan. För att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier följs de nationella direktiven rakasserier_i_skolor_och_l.pdf Angående våld i en närrelation finns uppdaterade direktiv på Versos sidor %20kaltoinkohtelun%20ep%C3%A4ilyss%C3%A4_wiki_paiv091117_.pdf En uppdaterad rumstavla för anslagstavlan finns på följande adress _wiki.pdf Övriga direktiv för sexuella trakasserier och våld: Att diskutera FGM Broschyr om barn som brottsoffer 20 Lag om elev- och studerandevård 13 2 mom. 4 punkten och Lag om grundläggande utbildning 29 3 (1267/2013)

20 19 Kunskaper och färdigheter om säkerhet för barn och unga Människorättsfostran i Finland Nationella åtgärdsprogrammet för förebyggande av våldsam radikalisering och extremism Konstruktiv interaktion handbok för att stärka den demokratiska delaktigheten samt förebygga hatretorik och våldsbejakande radikalisering Förebyggande av mobbning samt främjande av arbetsro inom småbarnspedagogiken, förskolan, den grundläggande utbildningen och andra stadiet I planen beskrivs: mobbningsprogram som skolan använder och ansvarspersoner för dessa Skolans beskrivning av verksamheten I Svenska skolan arbetar man med olika former av stödjande kamratskap, konfliktmedling och förebyggande mobbningsprogram. Klasslärarna ansvarar för detta. Skolan satsar på dramapedagogik med hjälp av dramapedagog vid läsårsstarten. Användandet av kamratmedling blir aktuellt när skolan får sina egna lokaler. Hemmen informeras om vilka program skolan använder sig av. förebyggande av och ingripande i mobbning, våld och trakasseri

21 20 Skolans beskrivning av verksamheten Se barnet, berör barnet. Vid läsårsstarten prioriteras aktiviteter som strävar till god gruppanda, dels inom egen grupp men även inom hela skolan. Arbete med åldersöverskridande grupper anses vara viktigt för hela skolans välmående. Gruppstärkande skolarbete över åldersgränser syftar till att ge eleverna möjligheter att lära känna varandra, samarbeta och stärka sociala kunskaper. Skolan ordnar även gemensamma temadagar och utfärder då eleverna fungerar i åldersövergripande grupper, hela skolan samlas till gemensam morgonsamling varje vecka och eleverna har gemensamma raster. Arbetet med förebyggande av mobbning, våld och trakasseri sker också i elevvårdsgruppen. Arbetet utgår från resultaten av trivselenkäterna. Skolan samarbetar med Svenska dagiset via gemensamma aktiviteter. Personalen strävar efter en öppen relation med hemmen. Skolan ser gärna att även mor- och farföräldrar deltar i verksamheten. Föräldraföreningen i Lahtis r.f. fungerar som dagisets, eftisets och skolans gemensamma föräldraförening och ordnar diverse evenemang och aktiviteter för såväl barn som vuxna. Detta möjliggör utvecklandet av sociala nätverk familjerna emellan. Varje termin utarbetas ett program för Svensk verksamhet i Lahtis som finns på skolans hemsida om som informeras om via Wilma. Skolan deltar aktivt i fritidsaktivitet som skapar gemenskap och möjlighet att umgås kring svensk kultur och på svenska. Personalen på skolan tar varje situation som tyder på våld eller trakasseri på allvar och reder ut situationen så fort som möjligt. I diskussionen deltar eleven, den vuxna som först varit på plats och vid behov klasslärare. I våldsamma situationer bryts situationen med att flytta den våldsamma eleven. Personalen har en muntlig överenskommelse med personalen på Kristliga skolan att vid behov hjälpas åt. När det gäller våld eller trakasseri kontaktas hemmen. Vid behov diskuteras situationen i expertgruppen. Om mobbning skulle uppdagas handlar skolan i enlighet med KiVa-koulu programmet, dvs. tar kontakt med hemmen och ordnar möte med såväl den mobbade som mobbaren och dess föräldrar. Vid dessa möten kommer man överens om fortsatt strategi; ytterligare möten, försoning, medling och uppföljning. Alla barn är lika viktiga.

22 21 hur ovannämnda saker behandlas på gemenskaps-, grupp-, och individnivå Skolans beskrivning av verksamheten Elever och vuxna på Svenska skolan är nära varandra. Alla möts dagligen. Eleverna uppmuntras till att berätta om sina bekymmer till de vuxna på skolan. På individnivå diskuteras ovannämda saker med eleven/eleverna och en vuxen som ett fostrandesamtal. Vid behov diskuteras situationen med elevens föräldrar och i expertgruppen. Skolan har regler samt konsekvenser för brott mot regler. Diciplinära åtgärder antecknas i elevens Wilma. Då det berör gruppen eller gemenskapen avgör personalen om eventuella behov att samla föräldrarna för ett gemensamt diskussionstillfälle. Ovannämnda saker diskuteras även i det sk Kiva-teamet. individuellt stöd, vårdbehov, andra åtgärder och uppföljning både för gärningsperson och offer Skolans beskrivning av verksamheten Det är elevens rättighet att vid behov få kontakt med skolpsykologen, skolkuratorn eller hälsovården. I expertgruppen är det även möjligt att vid behov använda sig av annan expertis. Skolan följer sin strategi för konsekvenser då en elev bryter mot skolans regler. Kiva-teamet följer situationens utveckling enligt programmet. För uppföljning kan information om situationens utveckling fås via skoltrivselenkäter. samarbete med vårdnadshavare Skolans beskrivning av verksamheten Föräldrarnas delaktighet skolans verksamhet är viktigt. Skolan arbetar för en öppen relation till hemmen uppmuntrar föräldrar att ta kontakt med skolan för att diskutera ovannämnda situationer. Föräldrar som kontaktar skolan med sin oro tas på allvar.

23 22 I samband med skolstarten besvarade föräldrarna en enkät gällande deras förväntningar på läsåret. Svaret sammanfattas, diskuteras och beaktas vid årsplaneringen, samt delges föräldrarna. Skolan satsar mycket på Hem & Skola-aktiviteter som en förebyggande verksamhet när det gäller relationer. Föräldrarna deltar i planeringen och förverkligandet av verksamheten i Svenska gården samarbete med nödvändiga myndigheter Skolans beskrivning av verksamheten Alla ärenden behandlas som egna fall. I allvarliga och brådskande situationer kontaktar personalen direkt den nödvändiga myndigheten. I andra fall kan personalen konsultera skolpsykologen, skolkuratorn eller skolhälsovårdaren. inskolning i planen och informerandet av den till personal, elever, vårdnadshavare och samarbetsparter Skolans beskrivning av verksamheten Personalen på Svenska skolan inskolas i elevvårdsplanen i början av läsåret samt presenterar planen för elever. Planen presenteras också för vårdnadshavarna vid skolstarten och vi strävar efter att elevvårdsteamet kan presentera sig och sitt arbete. Elevvårdsplanen publiceras på skolans hemsida. Tillvägagångssätten finns beskrivna i säkerhetspärmen och man bekantar sig med dem tillsammans. uppdatering, uppföljning och evaluering av planen Skolans beskrivning av verksamheten Planen för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier uppdateras årligen i början av höstterminen och evalueras i slutet av vårterminen i samarbete med elevvårdsgruppen, personal, elever och vårdnadshavare.

24 23 Verksamhet vid akuta kriser och hotfulla eller farliga situationer I elevvårdsplanen ska verksamheten vid akuta kriser och hotfulla eller farliga situationer beskrivas. Krisplanen ska beredas i samarbete med de myndigheter som behövs och med beaktande av andra anvisningar angående kriser, hotfulla eller farliga situationer, såsom exempelvis räddningsplanen. 21 Planen ska beskriva: krisförebyggande och krisförberedande arbete samt hantering av akuta krissituationer, principerna för ledningen, samarbetet samt arbets- och ansvarsfördelningen i krissituationer och i krisförebyggande arbete, principerna för information och kommunikation, intern och extern och mellan skolan och utbildningsanordnaren, hur psykosocialt stöd och eftervård ordnas, hur personalen, eleverna, vårdnadshavarna och samarbetsparterna ska göras förtrogna med och informeras om planen, hur beredskapsövning genomförs, samt hur planen utvärderas och uppdateras. I Lahtis har man skapat en modell för en säkerhetspärm, i vilken ovannämnda punkter beskrivs. Skolans egna granskningar och specifikationer görs årligen och de gås igenom med elever och personal i början av läsåret. Personalen har tillgång till pärmen elektroniskt och en pappersversion förvaras på en överenskommen plats på skolan. I varje utrymme finns utrymnings- och skyddsanvisningar i pappersform och snabbanvisningar i storlek A4. En räddningsövning ordnas årligen på skolan. 21 Räddningslag (379/2011) 15 och Statsrådets förordning om räddningsväsendet (407/2011) 1 och 2

25 24 3. Ordnandet av individuell elevvård 22 Hur den individuella elevvården ordnas för att följa upp och främja barnets och den ungas utveckling, välbefinnande och lärande samt hur man förverkligar individuella stödåtgärder. Med individuell elevvård avses skolhälsovårdstjänster, psykolog- och kuratorstjänster som ges eleven samt yrkesövergripande elevvård som gäller en enskild elev. 23 De omfattande hälsoundersökningar som genomförs inom skolhälsovården och andra återkommande kontroller är en del av den individuella elevvården. Sammanställningarna av dem ger information som också kan användas inom den gemensamma elevvården. Målet med den individuella elevvården är att följa upp och främja elevens utveckling, hälsa, välbefinnande och lärande som helhet. Det är också viktigt att garantera tidigt stöd och förebygga problem. Elevernas individuella förutsättningar, resurser och behov ska beaktas både när elevvårdsstödet planeras och i skolans vardag. Individuell elevvård förutsätter alltid elevens och vid behov vårdnadshavarens samtycke 24. Elevens delaktighet, egna önskemål och åsikter om åtgärder och lösningar som gäller honom eller henne ska beaktas enligt elevens ålder, utvecklingsnivå och övriga personliga förutsättningar 25. Växelverkan ska vara öppen och präglas av respekt och konfidens. Arbetet ska ordnas så att eleven upplever situationen som rofylld och att han får sin röst hörd. Bestämmelser om sekretess och överlämnande av uppgifter ska följas i elevvårdsarbetet. Också när det gäller stöd för en enskild elev ska behandlingen av ett ärende i en expertgrupp och gruppens sammansättning grunda sig på elevens eller vid behov vårdnadshavarens samtycke. Med specifikt skriftligt samtycke av eleven eller vårdnadshavaren får behövliga samarbetsparter inom elevvården eller närstående till eleven delta i behandlingen av ärendet. 26 Medlemmarna i gruppen har dessutom rätt att be behövliga experter om råd i elevens ärende 27. När den enskilda elevens ärende behandlas i expertgruppen, görs en elevvårdsberättelse, till vilken man använder en blankett från websidan Gruppens ansvarsperson 22 Lag om elev- och studerandevård 13 2 mom. 2 punkten 23 Lag om elev- och studerandevård 5 1 mom. 24 Riksdagens kulturutskotts betänkande 14/2013 rd 25 Lag om elev- och studerandevård 18 1 mom. 26 Lag om elev- och studerandevård 19 1 och 2 mom. 27 Lag om elev- och studerandevård 19 3 mom. och lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) 26 3 mom.