Uppdrag att föreslå åtgärder till handlingsplan för arbetet med livsmedelsstrategin (N2018/03649/JM)

Transkript

1 Uppdrag att föreslå åtgärder till handlingsplan för arbetet med livsmedelsstrategin (N2018/03649/JM) Slutrapport Dnr Ä Godkänd av Gunilla Nordlöf

2

3 Uppdrag att föreslå åtgärder till handlingsplan för arbetet med livsmedelsstrategin (N2018/03649/JM) Beslutet att godkänna denna slutrapport har fattats av generaldirektör Gunilla Nordlöf. Motsvarande beslut har fattats hos Jordbruksverket av generaldirektör Christina Nordin. Handläggningen hos Jordbruksverket har gjorts av Mattias Gotting och Andreas Davelid. Den sistnämnda var föredragande för ärendet hos Jordbruksverket. Handläggningen hos Tillväxtverket har gjorts av Tim Brooks, Helena Nyberg Brehnfors, Michael Heuman, Ewa Andersson, Eva Johansson, Johanna Giorgi, Tony Meurke, Linnea Ax och Anna Wikström. Den sistnämnda var föredragande för ärendet hos Tillväxtverket. Stockholm den 13 juni 2019 Gunilla Nordlöf Anna Wikström

4

5 Sammanfattning Tillväxtverket och Jordbruksverket har fått i uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder till en ny handlingsplan för arbetet med livsmedelsstrategin Åtgärderna ska bidra till att uppnå målen inom livsmedelsstrategins tre strategiska områden, Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation. En viktig utgångspunkt i vårt arbete har varit att möta behoven av ett hållbart livsmedelssystem och hur man kan genomföra en sådan omställning. Det finns en stor potential i den svenska livsmedelssektorn. Företagen är i ett internationellt perspektiv både miljö- och klimateffektiva. Det är en stor möjlighet för de svenska företagen att skapa hållbara mervärden som konsumenter är beredda att betala för, både nationellt och internationellt. Den styrka som finns i landsbygden, till exempel genom upplevelser kopplade till naturen, ger också möjligheter till utveckling i sektorn. Även svenska konsumenters mottaglighet för nya trender och vanor är en bra grund för förändring framöver. Konkurrenskraften i livsmedelskedjan har dock försämrats mellan 2011 och 2016 och då framförallt inom primärproduktion och livsmedelsindustri. För att vända denna utveckling krävs stora och framåtsyftande satsningar inom det strategiska området Kunskap och innovation. Trots att Sverige anses vara ett med land med en hög grad av innovation och digitalisering inom olika branscher gäller inte detta livsmedelssektorn generellt. Vår behovsanalys visar att det även behövs satsningar inom de strategiska områdena Regler och villkor samt Konsument och marknad. Dessutom behövs tvärgående åtgärder som omfattar alla tre strategiska områden. Till nästa handlingsplan förordar vi en nivå på anslag 1:15 En konkurrenskraftig livsmedelskedja på cirka 300 miljoner kronor per år. För att få ett kraftfullt genomförande behöver även annan finansiering öronmärkas till livsmedelssektorn från olika fonder, program och andra relevanta anslag inom övriga utgiftsområden.

6 Figur 1. Strategiska områden och förslag till åtgärder Tvärgående åtgärder Vi föreslår en satsning på miljoner kronor årligen från anslag 1:15. För att stärka genomförande, koordinering, kommunikation och uppföljning av strategin föreslår vi att uppdrag lämnas till en myndighet som ska arbeta med genomförandet. Vidare föreslår vi att handlingsplanen förlängs till 2025 och det regionala arbetet med livsmedel samordnas och förstärks. Medel som satsas på stöd och ersättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken bidrar redan idag till livsmedelsstrategins mål. Till kommande reform bör både Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken och havs- och fiskeriprogrammet fokusera än mer på livsmedelsstrategins mål. Kunskap och innovation Vi föreslår en satsning på miljoner kronor årligen från anslag 1:15. Vi föreslår en kraftig långsiktig satsning på behovsmotiverad forskning och på ökad innovation och inkubation. I nästa forskningsproposition är det viktigt att livsmedelsforskningen prioriteras och att det görs satsningar på framtidens mat. I den propositionen behöver ytterligare medel anvisas så att den offentliga forskningsfinansieringen totalt kan svara mot branschens aviserade satsningar om miljoner kronor årligen. Vi föreslår även andra kompetenshöjande åtgärder, inom rådgivning, smart specialisering och strategisk kompetensförsörjning. Regler och villkor Vi föreslår en satsning på miljoner kronor årligen från anslag 1:15. Vi föreslår att företagsperspektivet och främjandet stärks i myndigheternas ordinarie arbete genom uppdrag i instruktioner och regleringsbrev. Vidare föreslår vi åtgärder för ökad transparens i regelgivning samt regelanalyser från ett företagsperspektiv. Vi föreslår även fortsatt arbete med digitalisering för att effektivisera olika typer av tillståndshantering, kontroll och tillsyn. Åtgärder föreslås också för att säkerställa produktionsresurser exempelvis vattenhanteringen inom jordbruket.

7 Konsument och marknad Vi föreslår en satsning på miljoner kronor årligen från anslag 1:15. Vi föreslår åtgärder för offentliga måltider, matsvinn, upphandling och nyckelhålsmärkning. Vidare föreslår vi åtgärder som bidrar till ökad export såsom exportprogram för små och medelstora företag, regionala exportprogram och livsmedelsansvariga på exportmarknader. Sammanställning kostnader miljoner kronor Strategiskt område Totalt Tvärgående åtgärder Kunskap och innovation , ,5 Regler och villkor 53,45 52,7 51,45 51,2 51,2 51,2 311,2 Konsument och marknad Totalt 308,95 343,7 322,45 287,2 288,2 282,2 1832,7 Tabell 1 Sammanställning kostnader som föreslås belasta anslag 1:15 En konkurrenskraftig livsmedelskedja för att genomföra livsmedelsstrategins handlingsplan Närmare beskrivning av förslag på finansiering utöver anslag 1:15 En konkurrenskraftig livsmedelskedja framgår av tabeller i avsnitten 2-5 samt avsnitt 7.

8

9 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Uppdraget Utgångspunkter för arbetet Tvärgående åtgärder Behov som ska styra en framtida handlingsplan Förslag till åtgärder Finansiering av åtgärder Skäl till förslagen Kunskap och innovation Behov som ska styra en framtida handlingsplan Förslag till åtgärder Finansiering av åtgärder Skäl till förslagen Regler och villkor Behov som ska styra en framtida handlingsplan Förslag till åtgärder Finansiering av åtgärder Skäl till förslagen Konsument och marknad Behov som ska styra en framtida handlingsplan Förslag till åtgärder Finansiering av åtgärder Skäl till förslagen Möjligheter och utmaningar Finansiering Livsmedelsstrategin och jordbrukspolitiken samt havs- och fiskeripolitiken Bilaga 1 Ekonomisk redovisning för slutrapport... 65

10

11 1 Bakgrund 1.1 Uppdraget Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om propositionen 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet, med sikte på Den 6 februari beslutade regeringen därefter om en handlingsplan för åren Regeringen beslutade den 14 juni 2018 att ge Tillväxtverket och Jordbruksverket i uppdrag att gemensamt utarbeta förslag till åtgärder till en ny handlingsplan för arbetet med livsmedelsstrategin Syftet med uppdraget är att utarbeta förslag till åtgärder för att uppnå målen inom livsmedelsstrategins tre strategiska områdena Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation. Åtgärderna bör vara strukturella för att uppnå samhällsförändringar och innefatta förslag på finansiering. I uppdraget ingår att göra en behovsanalys utifrån de mål och bedömningar som regeringen gör i propositionen. Analysen ska lägga stor vikt vid Jordbruksverkets uppdrag om uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. 2 De föreslagna åtgärderna ska svara mot de behov som analysen visar finns inom livsmedelssektorn. Den kunskap som genererats i uppdraget till Jordbruksverket att analysera konsekvenserna av torkan 2018 för jordbruks- och livsmedelssektorn samt föreslå åtgärder för att stärka jordbrukets motståndskraft vid extremt väder i framtiden ska även användas i detta uppdrag. 3 Vidare ska arbetet genomföras i nära samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Verket för innovationssystem, Livsmedelsverket och andra berörda myndigheter. Arbetet ska även ske i dialog med näringslivet och andra aktörer inom livsmedelskedjan. Preliminära förslag till åtgärder och behovsanalysen redovisades i en delrapport den 27 mars. Den kompletta behovsanalysen redovisades även i fulltext den 5 juni. Denna rapport är den slutredovisning som enligt uppdraget ska lämnas senast den 19 juni. 2 Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin Årsrapport 2019 (Jordbruksverkets rapport 2019:9) 3 Långsiktiga effekter av torkan 2018 och hur jordbruket kan bli mer motståndskraftigt mot extremväder (Jordbruksverkets rapport 2019:13) 11

12 1.2 Utgångspunkter för arbetet Den viktigaste utgångspunkten i uppdraget är att föreslå åtgärder som bidrar till de mål som beslutats av regeringen och riksdagen (prop. 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet). Det övergripande målet ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, inom konventionell produktion och ekologisk produktion, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Det finns även mål för de tre strategiska områdena Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation. Dessa mål redovisas i respektive avsnitt. Sverige ska vara ett land i hållbar utveckling. En viktig del i detta är regeringens handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030, där finns en politik för omställningen mot en hållbar utveckling. I handlingsplanen finns sex tematiska fokusområden, där ett är En hållbar och hälsosam livsmedelskedja. En viktig utgångspunkt i vårt arbete har varit att förhålla oss till Agendan och hur man kan genomföra en sådan långsiktig omställning. Enligt den behovsanalys som gjorts i detta uppdrag är bedömningen att det inte finns skäl att ha specifika satsningar för att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel i kommande handlingsplan, utöver de satsningar som görs på ekologisk produktion inom landsbygdsprogrammet. I den befintliga handlingsplanen finns emellertid kvantitativa mål för ekologisk produktion och konsumtion och Jordbruksverket har ett uppdrag att genomföra en åtgärdsplan för att nå dessa mål till Jordbruksverkets slutsats i delrapporteringen av regeringsuppdrag att vidta åtgärder för att vidta åtgärder för att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel, som rör kommande finansieringsbehov för att nå målen för 2030, är att fortsatt statlig finansiering behövs om alla delar i åtgärdsplanen ska genomföras enligt uppdraget. 4 Statistik, rådgivning och forskning och utveckling är områden som omfattas av åtgärdsplanen och där har staten ett övergripande ansvar. Satsningar inom dessa områden för den ekologiska produktionen kan ge positiva effekter för hela jordbruksnäringen. Många av de övriga delarna i åtgärdsplanen, som 4 Delredovisning den 21 februari 2019, (Jordbruksverkets diarienummer /2017) 12

13 handlar om marknadsinformation, kampanjer och utbildning, drivs vanligtvis av aktörer på marknaden med blandad finansiering. Sammantaget visar vår behovsanalys att det finns behov av åtgärder i alla delar av livsmedelskedjan. Åtgärder behövs även som omfattar alla tre strategiska områden och dessa kallar vi för Tvärgående åtgärder. Åtgärder behöver dessutom fortsatt riktas mot de tre strategiska områdena Kunskap och innovation, Regler och villkor samt Konsument och marknad. I genomförandet av handlingsplanen är det viktigt att hitta fungerande och effektiva gränssnitt eftersom dessa områden är tätt sammankopplade. En ytterligare viktig utgångspunkt i arbetet har varit att ha en löpande dialog och beakta synpunkter från berörda aktörer. Det är bland annat myndigheter, bransch- och frivilligorganisationer och representanter för lokal och regional nivå. Målgrupp för insatserna Målgrupp för åtgärderna är företag som är direkt eller indirekt verksamma i livsmedelskedjan och konsumenter. Eftersom åtgärderna riktas mot olika typer av företag i olika delar av värdekedjan kan målgruppen variera. Utöver till exempel jordbrukare, fiskare, vattenbruksföretagare eller företagare inom rennäring så handlar det om företag inom förädling, besöksnäring, restaurang och storhushåll mm. Flera åtgärder omfattar också offentlig sektor, myndigheter, akademi och institut. Rapportens disposition Rapporten är uppdelad i 8 kapitel. Kapitel 1 redovisar uppdragets bakgrund, och utgångspunkter för arbetet. I kapitel 2-5 presenterar vi våra förslag till tvärgående åtgärder (åtgärder som omfattar livsmedelsstrategins samtliga tre strategiska områden) och därefter redovisar vi förslag till åtgärder för respektive strategiskt område. Till varje område redovisar vi identifierade behov, förslag till beslut, finansiering samt skäl till förslaget. I kapitel 6 redovisas Möjligheter och utmaningar, kapitel 7 Finansiering, kapitel 8 Livsmedelsstrategin och jordbrukspolitiken samt fiskeripolitiken. I bilaga 1 finns en ekonomisk redovisning för uppdraget. 13

14 2 Tvärgående åtgärder Omfattar alla strategiska områden och alla delar av livsmedelskedjan. 2.1 Behov som ska styra en framtida handlingsplan I livsmedelssektorn finns det ett behov av ytterligare förstärkt samordning och koordinering av genomförandet av strategins områden och åtgärder samt kommunikation av strategin. Behoven omfattar hela livsmedelskedjan, det vill säga primärproduktion, förädlingsindustri, detaljhandel, storhushåll, restaurang och konsument. Samverkan mellan företagen i livsmedelskedjan behöver främjas. Flera aktörer efterfrågar även ökad samordning både mellan den nationella och regionala nivån och interregionalt, liksom en mer samordnad och hållbar finansiering av insatserna. Också regionernas samverkan med lokala livsmedelsföretag behöver främjas och stödjas. Långsiktighet efterfrågas, bland annat av de regionala aktörerna i finansieringen av detta arbete. Genom bättre samordning med en drivande aktör som arbetar mot livsmedelsstrategins mål, skulle insatser kunna styras och ge större effekt. Behovsanalysen visar att behovet av samverkan är särskilt stort när det gäller att utveckla kunskap och innovation. För att uppnå syftet med livsmedelsstrategin behöver resurser nyttjas mer effektivt och långsiktigt hållbart. Arbetet med miljö- och klimatpåverkan behöver förbättras för att långsiktigt säkerställa produktionsresurser och ekosystemtjänster. Ett miljömässigt hållbart system kräver ekosystem i balans där en biologisk mångfald och fungerande pollinering spelar en avgörande roll. Det behövs även satsningar på klimatanpassning och åtgärder för ökad kolinlagring. En väl fungerande livsmedelsproduktion kan leverera öppna landskap, biologisk mångfald, attraktiv landsbygd, fungerande fiskeriförvaltning, livsmedelsberedskap, klimat- och miljöeffektiv produktion samt en hållbar djurhållning med god djurvälfärd. 2.2 Förslag till åtgärder Genomförande av strategin, koordinering, uppföljning mm Vi föreslår att regeringen lämnar i uppdrag till en myndighet att stärka genomförandet av livsmedelsstrategin. Detta ska ske genom att följa upp, koordinera och samordna åtgärderna i handlingsplanen. I uppdraget ingår också att kommunicera strategin. Myndigheten ska vara ett stöd till ett antal utpekade statliga myndigheter som kan bidra till att målen i livsmedelsstrategin nås, med hänsyn tagen till andra mål som riksdagen fastställt. I detta ingår att bidra till ökad kunskap och främja erfarenhetsutbyten. Den 14

15 samordnande myndigheten ska bidra till en stärkt samordning av utpekade statliga myndigheters insatser där så är möjligt i syfte att bidra till att uppnå målen. Utpekade myndigheter som, tillsammans med den samordnande myndigheten, bör involveras i genomförandet av handlingsplanen, är (utan inbördes rangordning): Tillväxtverket Jordbruksverket Verket för innovationssystem Länsstyrelserna Livsmedelsverket Havs och vattenmyndigheten Naturvårdsverket Upphandlingsmyndigheten Kemikalieinspektionen Business Sweden Konsumentverket Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande I syfte att bidra till att målen i livsmedelsstrategin nås ska den samordnande myndigheten även främja samverkan och arbeta nära med: Sveriges kommuner och landsting Regioner Företag Branschorganisationer Frivilligorganisationer Statens Lantbruksuniversitet Övriga högskolor och universitet Forskningsfinansiärer Sametinget I uppdraget bör det ingå att bygga upp former för en strukturell samverkan, exempelvis genom forum för samverkan. I uppdraget ingår också att stödja näringens handlingsplaner och andra branschöverenskommelser. Detta ska ske med hänsyn till det huvudsakliga ansvar som respektive myndighet och departement har att genomföra åtgärder och följa upp dessa inom sina ansvarsområden. Företagsperspektivet ska beaktas i den samordnande myndighetens verksamhet. Främjande, löpande och nära dialog och strukturerad samverkan med livsmedelssektorn är därför av största vikt i uppdraget. Vi föreslår att det ska ingå i uppdraget att kommunicera strategin och genom detta bidra till att stärka bilden av sektorn och att mervärdena i den svenska livsmedelsproduktionen synliggörs. Vi föreslår att handlingsplanens tidsperiod förlängs till och med

16 Vi föreslår att Jordbruksverket får ett fortsatt uppdrag att utvärdera och följa upp och livsmedelsstrategin. Vi föreslår att i den samordnande myndighetens uppdrag ingår att regelbundet följa upp och utvärdera åtgärderna i såväl befintlig som kommande handlingsplaner och de regionala strategierna. Detta ska komplettera Jordbruksverkets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Den samordnande myndigheten ska årligen lämna förslag på justeringar och kompletterande åtgärder. I syfte att finansiera tillkommande åtgärder bör en del av anslaget reserveras för detta. Omställning till hållbar produktion och konsumtion Vi föreslår att regeringen lämnar uppdrag till den samordnande myndigheten att samordna och tillsammans med utpekade myndigheter utreda förutsättningarna för omställningen till ett cirkulärt och hållbart livsmedelssystem. I uppdraget ingår också att ge förslag till åtgärder för att genomföra omställningen. De ovan utpekade myndigheterna bör i särskilda uppdrag eller regleringsbrev få uppdrag att bidra i detta arbete. Nära samverkan ska även här ske med andra berörda aktörer såsom branschorganisationer, frivilligorganisationer, företag, kommuner, regioner, universitet, högskolor och andra statliga myndigheter. Åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och fiskeripolitik Vi föreslår att åtgärderna i landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet genomförs och där det är möjligt, fokuserar på insatser som bidrar till livsmedelsstrategins mål. Dessa syftar till en konkurrenskraftig produktion samt till bättre miljö och klimat, inklusive klimatanpassningar. Kommande strategiska plan för jordbrukspolitiken samt kommande havs- och fiskeriprogram bör fokuseras till att bidra till livsmedelsstrategins mål. Inom landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet finns mycket omfattande åtgärder för att få en konkurrenskraftig och miljömässigt hållbar primärproduktion. Det handlar både om miljöersättningar och miljöinvesteringar för biologisk mångfald, minskat näringsläckage och vattenförvaltning, kompetensutveckling och rådgivning samt stöd till investeringar för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård, rennäring, fiske och vattenbruk samt småskalig förädling av jordbruksprodukter. Stöd till regionalt arbete Vi föreslår att den samordnande myndigheten även ska främja och fördela medel till regionala utvecklingsprojekt av nationellt intresse och regional samverkan, till exempel vidareutveckling av SAMLA. Vi föreslår att medel anslås årligen till regioner och länsstyrelser för arbete med regionala strategier. 16

17 Näringens handlingsplaner och andra branschöverenskommelser Vi föreslår att berörda myndigheter bidrar till att stärka genomförandet av frivilliga branschöverenskommelser, till exempel de befintliga handlingsplanerna för animalieproduktionen och liknande initiativ. Några andra exempel är Livsmedelsföretagens Hållbarhetsmanifest och initiativet En hållbar livsmedelskedja. 2.3 Finansiering av åtgärder Finansiering med anslag 1:15 En konkurrenskraftig livsmedelskedja Vi rekommenderar en årlig nivå miljoner kronor på anslaget 1:15 En konkurrenskraftig livsmedelskedja för genomförande av de tvärgående åtgärderna som redovisas i detta avsnitt. Åtgärd Totalt Samordning inkl, utvecklingsprojekt, utredningar Förlängning, utvärdering m åtgärder Medel till regional utveckling och samverkan Totalt Tabell 2 Sammanställning kostnader tvärgående åtgärder Finansiering av stöd inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och fiskeripolitik Pengarna inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och fiskeripolitik finansierar de åtgärder som finns i dagens landsbygdsprogram, havsoch fiskeriprogram samt det som senare kommer att ligga inom Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken samt kommande havs- och fiskeriprogram. Här finansieras också uppföljning och utvärdering av dessa. 5 Behöver tillkomma finansiering via den gemensamma jordbrukspolitiken, Regionalfonden och regionala utvecklingsmedel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder på motsvarande nivå som hittills. 17

18 Annan finansiering Ett flertal projekt har också finansierats regionalt med utvecklingsmedel från Regionalfonden och regionala utvecklingsmedel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, vilket också behöver fortsätta på minst motsvarande nivå. 2.4 Skäl till förslagen Skäl till förslagen angående genomförande av strategin, koordinering mm Syftet med förslaget är att stärka genomförandet för att målen i livsmedelsstrategin ska nås. Ett stärkt genomförande av livsmedelsstrategin kan också bidra till de globala hållbarhetmålen (Agenda 2030). Detta kommer att kräva bättre koordinering och samordning samt uppföljning av åtgärderna än hittills. Det är även viktigt att utveckla bilden av sektorn och öka attraktiviteten. Detta kan exempelvis ske genom ökad kommunikation i nära samarbete med branschens företrädare. Syftet är också att verka för ett samordnat agerande hos statliga myndigheter samt att i övrigt bidra till politikens genomförande. Inte minst viktigt är också att samordningen mellan andra aktörer, företagen, branschorganisationer, regioner och kommuner stärks. Skäl till förslag angående åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik- och fiskeripolitik I dag bidrar många åtgärder inom landsbygdsprogrammet samt havsoch fiskeriprogrammet direkt till livsmedelsstrategin, och i kommande programperiod är det viktigt att resurserna satsas på åtgärder som bidrar till att nå livsmedelsstrategins mål. Jordbruksverkets förslag till kommande strategisk plan inom jordbrukspolitiken bygger på att den ska bidra till livsmedelsstrategins mål. 6 Koordinerad uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärderingen av livsmedelsstrategin och åtgärderna i handlingsplanen bör koordineras med programmen inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt havs- och fiskeripolitiken och de utvärderingar som följer av dessa. Detta ska ingå i uppdraget till den samordnande myndigheten. Ett flertal åtgärder är finansierade via anslag 1:15 En konkurrenskraftig livsmedelskedja. Alldeles oavsett finansieringskälla, behöver 6 Innehåll i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) (Jordbruksverkets diarienummer /2019) 18

19 åtgärderna ses i ett sammanhang, följas upp och i möjligaste mån utvärderas på snarlikt sätt. På det sättet kan mer resurser fokuseras på att nå livsmedelsstrategins mål och det finns större förutsättningar att finna synergier. Förlängning av handlingsplanen Enligt vårt uppdrag skulle en ny handlingsplan gälla för åren Men för att få en mer långsiktig planering som i möjligaste mån kan samordnas med exempelvis landsbygdsprogrammet samt havsoch fiskeriprogrammet och Jordbruksverkets fördjupade analyser av livsmedelsstrategin (2020 och 2024) bör handlingsplanen förlängas till och med Genom en årlig uppföljning med förslag till justeringar som föreslås nedan, blir handlingsplanen ett levande dokument som kan utvecklas och förändras över tid. Bidragande är också att förhandlingar pågår om den nya jordbrukspolitiken och den nya programperioden förväntas gälla Uppföljning och analys Jordbruksverkets uppdrag att utvärdera och följa upp livsmedelsstrategin behöver fortsätta. Som ett komplement till detta bör den samordnande myndigheten regelbundet följa upp handlingsplanens åtgärder och på så sätt aktivt arbeta för att driva utvecklingen. Här skulle det irländska sättet, med en aktiv uppföljning av åtgärder, kunna vara en modell för arbetet. Den samordnande myndigheten bör årligen lämna en analys av handlingsplanens genomförande i förhållande till målen. Den analysen ska ta hänsyn till resultaten av Jordbruksverkets uppföljning av livsmedelsstrategin och kompletteras med bland annat en uppföljning av genomförda åtgärder. I rapporteringen ska även lämnas förslag på justeringar eller kompletterande åtgärder, inklusive finansiering. Genom denna årliga rapportering följer en mer kontinuerlig utvärdering och justering av åtgärder. Koppling behöver också göras till pågående initiativ i branschen. I en kommande prioritering mellan förslagen i branschens egna handlingsplaner och branschöverenskommelser kan flera anslag vara aktuella för finansiering. Omställning till hållbar produktion och konsumtion För att målen i livsmedelsstrategin ska var möjliga att uppnå krävs ett internationellt konkurrenskraftigt livsmedelssystem som är långsiktigt hållbart. En satsning på åtgärder för omställning till hållbar produktion och konsumtion överensstämmer med den svenska handlingsplanen för Agenda 2030 där ett av fokusområdena är En hållbar och hälsosam livsmedelskedja. Arbetet för att uppnå detta behöver fortsätta med utgångspunkt i livsmedelsstrategin och dess handlingsplan. Sverige har sammantaget en stark position och möjlighet att internationellt ta täten i att utveckla ett hållbart livsmedelssystem. 19

20 Men det kräver en omställning av det svenska livsmedelssystemet. Såväl vår behovsanalys som de inspel vi har tagit del av i arbetet med denna rapport framhåller vikten av detta. Förutsättningarna för omställning varierar självklart inom olika sektorer, beroende på hur långt man redan kommit i hållbarhetsarbetet. Ökad myndighetssamverkan för att skapa förutsättningar för att utveckla livsmedelssystemet i den riktningen är nödvändigt. Ett framtida livsmedelsystem innebär många frågeställningar där resurseffektivitet genomgående behöver vara i fokus. Det kan vara fråga om att metoder för produktion tar tillvara en större del av det som produceras eller som klarar ett förändrat klimat. Myndigheternas arbete med Förordning 2018:28 om myndigheters klimatanpassningsarbete är också en pusselbit. Det kan vara fråga om förädling av livsmedel som behöver förbättras utifrån både hälsomiljö- och klimateffekter. Det kan också vara fråga om hur resurser används inom transportsystemet, metoder för förpackning av livsmedel och försäljning och inte minst konsumtion av livsmedel och minskat matsvinn. Tillgång till information är viktigt; uppdaterad, oberoende, vetenskapligt baserade kunskapsunderlag om vad som är en hållbar konsumtion efterfrågas tex. av konsumenter, företag och offentlig sektor. Det är också viktigt att länka ihop regionala satsningar med fokus på innovation, företagsutveckling och nya smarta hållbara lösningar inom livsmedelssektorn. Företagen i hela livsmedelssystemet behöver ekonomiska och regelmässiga möjligheter att bedriva lönsam och hållbar verksamhet. Konkurrenskraften har minskat under åren framför allt i primärproduktion och i livsmedelsindustrin. 7 Denna trend behöver vända för att uppnå livsmedelsstrategins mål. För att lyckas med detta behövs stärkt forskning och innovation, nya affärsmodeller, nyttjande av digitala lösningar, regelförenklingar, affärsutveckling, rådgivning mm. Livsmedelssystemet som traditionellt brukar betecknas som en kedja behöver också ses utifrån ett cirkulärt perspektiv. Som tidigare angetts behövs ett bredare angreppsätt vilket också inkluderar närliggande sektorer, tex. förpackningsindustrin, it och telekom, maskin-och fordonstillverkare. För att tillvarata resultat från forskningen behöver resultaten användas av företagen i större utsträckning. Det behövs en sammantagen analys med förslag till förändringar som är nödvändiga för att kunna göra en omställning till ett resurseffektivt livsmedelssystem. Relevanta forskningsresultat ska tas tillvara i arbetet. Analysen behöver göras av pågående åtgärder och sektorns 7 Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin Årsrapport 2019 (Jordbruksverkets rapport 2019:9) 20

21 utmaningar för att kunna identifiera de effekter som behöver uppnås inom fem år. Analysen ska omfatta såväl den traditionella livsmedelskedjan, som angränsande sektorer, som nämns ovan. Den ska även omfatta förslag på nationella mål och mätbara indikatorer där förändringarna kan mätas. Möjliga regelförenklingar som kan bidra till ökad hållbarhet tex. genom minskat matsvinn bör också identifieras. Inom ramen för den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2019 inom temaområdet hållbar produktion och konsumtion har förslag lämnats till regeringen. Det avser dels en myndighetsgemensam plattform för kontinuerliga kunskapssammanställningar om miljöaspekterna inom hållbar konsumtion och produktion av livsmedel, dels riktade kommunikationsinsatser om hållbar konsumtion av livsmedel, med avseende på miljömässig hållbarhet. Vidare ges förslag om att Miljömålsberedningen får i uppdrag att bereda mål och strategier för konsumtionsbaserade utsläpp där livsmedel kan tänkas ingå. I relevanta delar bör därför arbetet med omställning till hållbar produktion och konsumtion samordnas med miljömålsarbetet. Även det arbete som bedrivs avseende grön infrastruktur är relevant i arbetet med omställning till hållbar produktion och konsumtion, liksom målen i Agenda Regionalt arbete Det regionala arbetet är ofta finansierat med olika projektmedel, arbetet behöver stödjas och ges en mer långsiktig finansiering. En viktig åtgärd är därför att anvisa medel till regionerna och länsstyrelserna för detta arbete under flera år framöver. Inom andra områden där det regionala arbetet och samverkan med företag är särskilt viktigt har medel anvisats till samverkan. Exempel på detta är det regionala arbetet med bredband och digitalisering. I praktiken arbetar redan regionerna och länsstyrelserna i stor utsträckning med regionala livsmedelsstrategier och regionalt utvecklingsarbete. Det är av avgörande betydelse för livsmedelsstrategins genomförande även på nationell nivå. Det är också viktigt för att nå små och medelstora företag där regionerna och länsstyrelserna ofta har ett upparbetat kontaktnät. Den samordnande 8 Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet. 21

22 myndigheten bör främja och stödja de regionala initiativ till samverkan som redan finns, till exempel SAMLA. 9 9 Angående SAMLA se avsnitt

23 Näringens handlingsplaner och andra branschöverenskommelser Näringens egna initiativ är centrala för att nå livsmedelsstrategins mål. Ett sådant exempel på hur livsmedelskedjans företag samarbetar mot ett gemensamt mål är handlingsplanerna för animalier. I etapp 2 som inletts i år är den övergripande målsättningen en ökad efterfrågan på svenskt kött för världens hållbarhet. Det kan också vara fråga om att stödja initiativ till handlingsplaner inom andra branscher, exempelvis det växtbaserade segmentet. Det är dock branschen som måste ta initiativ och driva det arbetet, på liknande sätt som de redan befintliga handlingsplanerna har arbetats fram. 23

24 3 Kunskap och innovation Av propositionen 2016/17:104 framgår att Målet för det strategiska området Kunskap och innovation ska vara att stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Detta strategiska område omfattar hela livsmedelskedjan, det vill säga primärproduktion, förädlingsindustri, detaljhandel och restaurang/storhushåll samt konsument. 3.1 Behov som ska styra en framtida handlingsplan Andelen av statlig forsknings- och innovationsfinansiering som går till livsmedelssektorn är låg och befintliga forskningssatsningar har inte tillräckligt fokus på branschens behov och förutsättningar. De forskningssamarbeten som finns är ofta kortsiktiga och sker utan samordning. Vår behovsanalys visar ett fortsatt behov av en förstärkt livsmedelsforskning och högre grad av innovation i sektorn. Det finns ett stort behov av behovsmotiverad forskning och utvecklingsverksamhet inte minst från ett hållbarhetsperspektiv. I en omställning till hållbar konsumtion och produktion kommer forskning, innovationer, kunskapsspridning, rådgivning och kompetenshöjning vara avgörande för att minska negativ miljö och klimatpåverkan och för att anpassa sektorn till ett förändrat klimat. Denna kunskap är en förutsättning för en hållbar livsmedelsproduktion med väl fungerande ekosystem. Det finns behov av att i större utsträckning arbeta tvärsektoriellt för att kunna ta tillvara utveckling inom till exempel digitalisering och forskning relaterad till klimatförändringarna. Samverkan inom branschen, med andra aktörer och branscher samt med olika akademier (även tvärvetenskapliga) behöver stärkas. Det finns behov av bättre utbildad arbetskraft som kan anställas i sektorn. Arbetskraften i livsmedelssektorn har generellt lägre utbildningsnivå jämfört med andra sektorer. Behovet av kompetensutveckling ökar dessutom i och med en ökad digitalisering. Företagare i hela kedjan har behov av vägledning både i etableringsfasen och när verksamheten är etablerad, dvs i utvecklingsfasen. Företagare i sektorn behöver öka sin kompetens bl.a. inom arbetsrätt och företagsledning. För att uppnå målet om att höja värdet på produkter och tjänster måste förädlingsgraden öka inom den svenska livsmedelsproduktionen, med ständig produktutveckling och innovation. Det krävs tydliga mervärden för att konkurrera om de allt mer kvalitetsmedvetna konsumenterna. Konsument och beteendeforskning är viktigt för att utveckla och producera det som konsumenten verkligen efterfrågar. 24

25 Det finns behov av att kontinuerligt arbeta för en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig jordbruksproduktion och för att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat. Åtgärder riktade mot kompetensutveckling och rådgivning kan ha minst lika bra effekt som andra styrmedel. Det finns även ett behov av att löpande utveckla nya djurhållningssystem och satsa på avel samt växtförädling, inklusive sortidentifiering i växtslag och grödor lämpliga för att odla i Sverige Proteinet beho ver också i o kåd utstrå ckning tås direkt frå n vå xter och frå n hållbart odlåd fisk. Fo r ått lyckås beho vs system fo r ått producerå måt mer resurseffektivt och med mindre insåtser. 3.2 Förslag till åtgärder Långsiktig satsning på behovsmotiverad livsmedelsforskning Vi föreslår ett höjt anslag till det nationella programmet för livsmedel. Medlen ska finansiera behovsmotiverad livsmedelsforskning och framtidens mat för en hållbar produktion och konsumtion i hela livsmedelskedjan, från och med Koordinering och tydlig förankring ska ske med akademin och instituten samt med företagen i hela sektorn (Sweden Food Arena) för att säkerställa ett näringslivsfokus. Vi föreslår en satsning i den kommande forskningspropositionen till långsiktiga och stora satsningar på behovsmotiverad livsmedelsforskning och framtidens mat för en hållbar produktion och konsumtion. Nivån på den offentliga forskningsfinansieringen ska totalt svara mot branschens aviserade satsningar om miljoner kronor årligen. Vi föreslår att medel anslås för industridoktorander för alla delar av livsmedelskedjan, där Formas (Nationella kommittén) ska samverka med Food Science Sweden och Sweden Food Arena samt andra relevanta aktörer. Vi föreslår att medel anslås för en flerårig delfinansiering av Sweden Food Arenas kansli. Arenan bör anges i myndigheternas regleringsbrev som ett rådgivande organ. Långsiktig satsning på ökad innovation mm Vi föreslår att uppdrag lämnas till Verket för innovationssystem (Vinnova) och Tillväxtverket att tillsammans och i nära samarbete med Jordbruksverket och Livsmedelsverket: 1. utveckla ett innovationsforum för fördjupad samverkan, även tvärsektoriell, för att främja och fokusera innovationsarbetet inom det svenska livsmedelssystemet. 2. utveckla former för samverkan och för att stödja regionernas arbete med strategier för Smart specialisering. 25

26 Vi föreslår att medel anslås till Vinnova för en långsiktig satsning på inkubation och acceleration, men även datadriven innovation, policylabb, testbäddar, innovationstävlingar samt mobilitetsprogram eller andra åtgärder för kompetensutbyte för livslångt lärande inom livsmedelskedjan. Övriga kompetenshöjande åtgärder Vi föreslår att uppdrag lämnas till Tillväxtverket att i nära samarbete med branschen och relevanta myndigheter, till exempel Jordbruksverket, analysera och genomföra åtgärder för företagens långsiktiga kompetensförsörjning. Vi föreslår att Tillväxtverket ges i uppdrag att genomföra näringslivsinsatser för företagsutveckling inklusive behovsstyrd rådgivning, coachning och checkar som möjliggör för fler livsmedelsföretag att anlita extern kompetens. Vi föreslår att regeringen lämnar i uppdrag till Jordbruksverket att förbereda organisation och struktur för införandet av den nationella aktör som föreslås inom ramen för uppdraget kunskapsförsörjning inom animalieproduktionen. 10 Digitalisering i företag Vi föreslår fortsatta åtgärder för ökad digitalisering i företag. Det är främst fråga om Digitaliseringslyftet, Robotlyftet och affärsutvecklingscheckar för digitalisering, och att dessa riktas mot livsmedelskedjan genom att kompetens om livsmedelsföretagande knyts till dessa insatser. Vi föreslår att satsningen på test- och demonstrationsgårdar som föreslås i Tillväxtverkets förslag till ett Landsbygdsuppdrag genomförs. Syftet är att låta fler lantbrukare satsa på digital teknik och digitaliserade lösningar för effektivare jordbruksproduktion. Vi föreslår att medel anslås för utveckling av databasinfrastruktur för lantbruket för att systematiskt lagra och använda data för effektivare processer, produktutveckling, optimering av befintliga produkter och tjänster samt göra prognoser som kan stödja beslutsfattande. Åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och fiskeripolitik Vi föreslår att åtgärderna inom landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet genomförs och där det är möjligt fokuseras till insatser som bidrar till livsmedelsstrategins mål. Genomförande av åtgärderna i programmen syftar till ökad kunskap och innovation både för en konkurrenskraftig produktion samt till bättre miljö och bättre 10 Nationell kunskapsförsörjning för en hållbar och konkurrenskraftig animaliesektor (Jordbruksverkets rapport 2019:4) 26

27 klimat, inklusive klimatanpassningar. Det kan handla om stöd till kompetensutveckling och investeringar, för samarbete och innovationsprojekt. Även kommande strategisk plan för jordbrukspolitiken samt kommande havs- och fiskeriprogram bör fokusera på att bidra till livsmedelsstrategins mål genom ökad kunskap och innovation. 3.3 Finansiering av åtgärder Finansiering med anslag 1:15 En konkurrenskraftig livsmedelskedja Vi rekommenderar en årlig nivå på miljoner kronor från anslaget 1:15 En konkurrenskraftig livsmedelskedja för genomförande av de åtgärder som redovisas i detta avsnitt. 11 Beroende på anvisade medel i exempelvis den kommande forskningspropositionen kan denna nivå behöva justeras. Åtgärd Totalt Behovsmotiverad forskning inkl innovation inkubation mm 12 Övriga kompetenshöjande åtgärder , ,5 Testbädd, databas mm 14 Totalt 135, ,5 11 Anslagsnivåerna på åtgärderna överstiger 150 miljoner kr åren Vi bedömer att delar av åtgärderna kan finansieras av andra finansieringskällor än 1: Ytterligare behöver tillkommande finansiering om 100 miljoner kr årligen för åren anslås i forskningspropositionen och relevanta anslag inom bl.a. UO 16, 20, Finansiering bör delvis ske via anslag 1:5 Näringslivsutveckling. För kompetensutveckling och rådgivning inom animaliesektorn behövs det en årlig finansiering om 40 miljoner kronor från den gemensamma jordbrukspolitiken vilket föreslås allokeras via den nationella aktören. 14 Finansiering äskad i Landsbygdsuppdraget där beredning pågår. Eventuellt kan den gemensamma jordbrukspolitiken vara en finansieringskälla. 27

28 Tabell 3 Sammanställning kostnader Kunskap och innovation 28

29 Finansiering av stöd inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och fiskeripolitik Pengarna inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och fiskeripolitik finansierar de åtgärder som finns i dagens landsbygdsprogram och havs- och fiskeriprogram samt det som kommer att ligga inom Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken samt kommande havs- och fiskeriprogram. Annan finansiering Finansiering behöver också ske via anslag för forskning, innovation och näringslivsutveckling inom utgiftsområden 16, 19, 20, 23 och 24 på minst motsvarande nivå som hittills. I den kommande forskningspropositionen behöver 100 miljoner årligen öronmärkas för forskning och innovation inom livsmedelssektorn. Det är också viktigt att nyttja möjligheterna i EU:s kommande ramprogram, Horisont Europa, som kommer ha stor betydelse för det svenska forsknings- och innovationssystemet. 3.4 Skäl till förslagen Långsiktig satsning på behovsmotiverad livsmedelsforskning Sektorn står inför en stor omställning till en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig sektor vilket i sig kräver forskning och innovation. I dagsläget är andelen statlig forskning och innovationsfinansiering låg i sektorn. Detsamma gäller de medel som företagen avsätter till forskning och utveckling. I en studie som Tillväxtverket låtit göra konstateras att befintliga forskningssatsningar inte har tillräckligt fokus på livsmedelssektorns behov och förutsättningar. 15 De konstaterar vidare att forskningssamarbeten ofta är kortsiktiga och sker utan samordning. Detta har också framförts av företagen inom sektorn. Det nationella forskningsprogrammet för livsmedel har inlett en strukturerad dialog med berörda aktörer samtidigt som samordning mellan finansiärerna sker i den nationella kommittén för livsmedel. Detta arbete behöver fortsätta och förstärkas. Utöver de medel som förslås anvisas från anslag 1:15 behöver därför långsiktiga och stora satsningar på behovsmotiverad livsmedelsforskning prioriteras i den kommande forskningspropositionen. De nationella forskningsprogrammen för klimat- och samhällsbyggnad ligger på cirka 100 miljoner kronor per år. Såväl Formas som Sweden Food Arena och branschorganisationerna förordar att det nationella programmet för livsmedelsforskning bör ligga på motsvarande nivå. Samtidigt har 15 Tillväxtverkets studie Forskning och innovation för en livsmedelssektor i världsklass (Roland Berger maj 2018) 29

30 sektorn via Sweden Food Arena signalerat att man från företagens sida är beredda att skjuta till miljoner kronor per år till forskning över de kommande åren. Den offentliga forskningsfinansieringen behöver sammantaget uppgå till motsvarande summa. Genom att alla aktörer på så sätt gemensamt kraftsamlar finns det goda förutsättningar för en positiv utveckling. Det är också av största vikt att möjligheterna inom EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, nyttjas av svenska aktörer. Enligt Europeiska kommissionens förslag ska den totala budgeten uppgå till 100 miljarder euro för åren Horisont Europa kommer att innehålla ett antal målinriktade satsningar som kållås missions, varav ett föreslås vara livsmedel. Ett mission ska innehålla forskning, innovation och andra åtgärder för att tackla identifierade utmaningar. Medel bör anslås till fortsatta satsningar på industridoktorander. Ett krav för att medlen anslås bör vara att forskningen svarar mot företagens behov, omfattar hela livsmedelskedjan och att Sweden Food Arena är en dialogpartner. Viktigt är också tvärvetenskapliga kopplingar till andra forskningsområden exempelvis teknik, företagsekonomi eller beteendevetenskap. Industridoktorandprogram som omfattar flera akademier och som bygger på nära samverkan mellan olika akademier och med företag ska prioriteras. Livsmedelskedjans företag har samlats bakom Sweden Food Arena och företagen efterfrågar nu fokus, långsiktighet och finansiering från det offentligas sida. För att få en livsmedelsforskning som har fokus på sektorns behov behöver Arenan vara en part i arbetet med den nationella forskningsagendan. Långsiktig satsning på innovation Den svenska innovationspolitiska kraftsamlingen som gjordes under förra mandatperioden med inrättandet av ett nationellt innovationsråd och strategiska samverkansprogram samt stort innovationsfokus i livsmedelsstrategin var välmotiverad och har stor potential. Samma rörelse pågår i EU och resultatet syns i Horisont Europa. Inom det nya ramprogrammet kommer man arbeta tvärsektoriellt på ett systemiskt sätt för att identifiera förväntade långsiktiga effekter och för att utforma sammanhållna åtgärder på europeisk och internationell nivå. Det är viktigt att det svenska forsknings- och innovationssystemet följer med i den förändringen. Arbetet med förslaget till handlingsplan samt genomförandet av tidigare beslutade aktiviteter har visat på behov av ökat samarbete mellan livsmedelssystemets intressenter. Ingen aktör kan på egen 16 Europeiska kommissionens förslag om Horisont Europa (2018/0224(COD)) 30

31 hand åstadkomma de förändringar som krävs för att nå uppställda mål. Dessutom återfinns många svåra frågor i gränslandet mellan de olika delarna av kedjan, mellan privat och offentligt, mellan innovation och regler och så vidare. Samarbetet behöver därför baseras på en gemensam grund där olika aktörer och initiativ möts. För att skapa förutsättningar för denna nätverksbaserade samverkan föreslås ett samverkansforum för innovation inom livsmedelssystemet. Forumet kan genom samarbete mellan livsmedelssystemets olika aktörer främja kunskapsutbyte, etablera gemensamma planer i inkluderande prioriteringsprocesser, lyfta Sveriges position inom EU:s policyutveckling och driva utvecklingen av för Sverige högt prioriterade frågor. Grunden för samverkan i forumet är identifierade behov av innovation och alla de olika innovationsrelaterade initiativ som pågår. Syftet är att komplettera, koppla och katalysera de goda initiativ som redan förekommer men även bidra till en neutral mötesplats för samtliga aktörstyper för att gemensamt anta de stora utmaningar vi står inför. Den här typen av forum har inrättats tidigare på andra områden. Ett exempel är Forum för Transportinnovation som under åren arbetade för att genom dialog och samarbete mellan Sveriges olika aktörer inom transportsystemet etablera gemensamma strategier, initiera projekt och andra utvecklingsinsatser samt främja dialog och kunskapsutbyte. Detta underlättade även policykoordinering vilket OECD har rekommenderat Sverige. 17 Forum för Transportinnovation skulle kunna agera modell för ett motsvarande forum för hållbart livsmedelssystem. Det finns idag ett antal olika regionala initiativ som fungerar som innovationsstimulerande support till små företag. Strukturfonderna har exempelvis finansierat livsmedelsprojekt med fokus på innovation och företagsutveckling om totalt cirka 150 miljoner kronor. Regionerna arbetar med så kallade Smartspecialiseringsstrategier och ett flertal har livsmedel alternativt gröna näringar i sina strategier. Genom förslaget att långsiktigt stödja och utveckla samverkan i kluster utifrån regionernas Smart specialisering kan innovationskraften stärkas regionalt, inte minst genom samarbete över regiongränser. Sverige är innovationsledare i EU men är inom livsmedelsområdet inte lika framträdande, vilket motiverar en ökad satsning på innovationsfrämjande åtgärder. Det nationella arbetet med inkubation och acceleration behöver fortsätta med syfte att stärka regional samverkan och få en fullständig nationell täckning. Det är viktigt att det tar utgångspunkt i det arbete som SAMLA Sverige bedriver. SAMLA startade som ett projekt med innovationsstödjande organisationer 17 Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden, OECD 2018 (sid 24) 31

32 från fyra regioner. SAMLA Sverige är den långsiktiga verksamheten, som bjuder in fler regioner och innovationsstödjare att delta. Genom denna verksamhet kan regionala styrkor tillvaratas samtidigt som företag kan få stöd utanför sin geografiska hemvist. En långsiktig innovationssatsning på inkubation och acceleration är viktig, men kan inte ensamt flytta fram Sveriges position. Den behöver förstärkas med ytterligare aktiviteter då innovation är nödvändig även i andra delar än företagande, exempelvis i regelutformning. Andra innovationsfrämjande åtgärder som identifierats är bland annat datadriven innovation, policylab, testbäddar, innovationstävlingar och mobilitetsprogram eller andra åtgärder för systemutveckling och kompetensutbyte för livslångt lärande inom livsmedelskedjan. Innovationssatsningarna behöver genomföras i nära samarbete med Formas. Det är också viktigt att satsningarna, i de delar det är relevant, synkar med det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) som finns inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Övriga kompetenshöjande åtgärder Livsmedelssektorn har generellt låg utbildningsnivå hos sin produktionspersonal och det finns stort behov att arbeta med kompetenshöjande insatser i sektorn, även med koppling till grundläggande utbildning. Restaurangbranschen har stora utmaningar med lönsamhet, kunskaps- och personalbrist. Det finns ett akut behov av en struktur för utbildning inom kött och chark då vissa delar i utbildningskedjan saknas. Inom bageri och konditori finns en struktur, men där behöver kvaliteten och innehållet i vissa utbildningar matchas mot de behov som finns. Enligt branschorganisationen Växtbaserat Sverige 18 finns liknande behov även för den vegetariska och växtbaserade sektorn. Rationaliseringar och branschglidningen, det vill säga att företag utvecklar nya verksamhetsgrenar såsom förädling, gårdsbutiker, turism och entreprenad, kräver också ytterligare kompetens. Sett till hela livsmedelssektorn så är det olika typer av kompetens som efterfrågas inom de olika delarna av kedjan. Det finns dock flera pågående initiativ. Bland annat har en förstudie om etablering av ett nationellt gastronomiskt center genomförts. Ett annat exempel är det projekt LRF driver tillsammans med Arbetsförmedlingen med finansiering av Europeiska Socialfonden (ca 150 miljoner kronor samt tillkommande medfinansiering) för att matcha arbetslösa mot lediga jobb inom jordbrukssektorn och livsmedelsindustrin. Av de avsatta medlen är 100 miljoner avsedda för kompetensutveckling, utbildning och validering av personal. Dessutom har Tillväxtverket under våren 2019 genomfört en utlysning riktad till 18 Medlemmar i Växtbaserat Sverige är Oatly, Food for Progress, Goodtrade Scandinavia AB, Simris Alg, Findus, Nestlé/Hälsans Kök, Orkla Foods Sverige samt VegMe. 32

33 bland annat branschorganisationer, just med inriktning mot företagens strategiska kompetensförsörjning. Alldeles oavsett detta behöver frågan adresseras i ett bredare mer strategiskt och framåtsyftande sammanhang. För att få en helhetsbild behövs en analys av sektorns behov vad gäller kompetensförsörjning och vilka insatser som behövs. Arbetet måste ske i nära samarbete med branschen och utifrån företagens behov, med hänsyn tagen till att man på vissa områden kommit längre och står i startgroparna för genomförande. Analysen ska innehålla en kartläggning av företagens behov av kompetens, planerade och befintliga utbildningar, framför allt vad gäller yrkesinriktade utbildningar, kompetensutveckling av personal samt möjliga leverantörer av utbildningar och kompetensutveckling. Utifrån denna analys ska insatser utformas och genomföras. Det är också avgörande att kunskap och erfarenheter från pågående och tidigare insatser tas tillvara. Eftersom företagen har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens behöver utbytet mellan företag och kunskapsutvecklande aktörer öka. För att stimulera detta utbyte föreslår vi insatser som i högre grad möjliggör för livsmedelsföretag att anlita extern kompetens. Detta ligger i linje med Tillväxtverkets tidigare förslag om näringslivsinsatser för att stärka företagens konkurrensförmåga i Sveriges landsbygder. 19 Insatserna bör genomföras enligt modellen i figur 2. Figur 2. Verktyg och aktörer för genomförande Modellen ska utläsas som att i basen nås många företag av kunskapshöjande insatser, och längre upp i pyramiden nås färre 19 Landsbygdsuppdraget - Förslag på näringslivsinsatser och besöksnäring (Tillväxtverkets redovisning dnr Ä oktober 2018) 33

34 företag med mer företagsspecifika insatser för affärsutvecklingsstöd och finansiering. Stödet ska vara efterfrågestyrt och baserat på företagens behov samt förmedlas tillsammans med relevanta företagsnära aktörer. Livsmedelsföretagen bör kunna få stöd exempelvis i utveckling av nya affärsmodeller, analys av konsumenttrender och efterfrågan, produktutveckling och arbetsmiljöarbete. Det kan även ingå att öka kontaktytorna med företag inom andra sektorer, inte minst med företag och aktörer inom besöksnäringen då livsmedel har stor betydelse för den sammantagna turistupplevelsen. Jordbruksverket har, i och med regeringsuppdraget Rådgivningsmodell inom animalieproduktionen med koppling till livsmedelsstrategin, identifierat brister och behov som rör själva grunden för kunskaps- och rådgivningssystemet. Även de handlingsplaner som branschen tagit fram för animalier visar på behov av nya lösningar avseende byggnader och teknik samt att det behövs specialiserad rådgivning. Slutsatsen är att det behövs en nationell kunskapsförsörjning för hållbar och konkurrenskraftig animaliesektor vilket motiverar att en oberoende nationell aktör etableras. Det behövs satsningar på kunskapsöverföring och rådgivning även inom övrig primärproduktion, bland annat gällande affärsutveckling, företagsledning och klimatanpassning. Här blir satsningar inom EU:s gemensamma jordbruks- och fiskeripolitik viktiga. Digitalisering i företag Svensk livsmedelsindustri består till största delen av små och medelstora företag. Dessa företag, som ofta har små serietillverkningar, bedrivs till största del genom manuellt arbete och har låg automationsgrad. I och med ökad digitalisering finns det risker att kompetensen som personalen och chefer besitter inte längre är aktuell. Livsmedelsföretag har i relativt låg utsträckning tagit del av offentliga insatser inom exempelvis Digitaliseringslyftet samtidigt som det är viktigt med tvärsektoriella samarbeten och lärande från andra branscher inte minst i fråga om digitalisering. Vi föreslår därför en fortsättning på Digitaliseringslyftet, Robotlyftet och affärsutvecklingscheckar för digitalisering som riktar sig till hela livsmedelskedjan och där dialog med och kompetens om livsmedelsföretagande säkerställs i genomförandet av dessa insatser. Företagens behov bör identifieras och matchas mot insatserna. Utvecklingen av digitala lösningar inom jordbruket går snabbt, men har ännu inte nått brett genomslag i Sverige. Många lantbrukare ligger i framkant när det gäller teknisk utveckling och digitalisering och det finns en potential i att bredda användningen genom förbättrad kunskapsöverföring. Demonstrationsgårdar kan utgöra viktiga testmiljöer för olika produktionsinriktningar såsom mjölk-, kött- och spannmålsproduktion. Gårdarna ska vara belägna i olika delar av 34

35 Sverige för att ge testmöjligheter i områden med olika produktionsförutsättningar. I ett alltmer uppkopplat och digitaliserat samhälle är tillgången och användningen av data en strategisk och värdefull resurs. I takt med att allt fler lantbruk blir digitala ökar behovet av systematiskt lagra och använda data för att erhålla ny kunskap. Information från lantbruksföretag och dess produktion blir en viktig kunskapskälla för hela värdekedjan, från den enskilda lantbrukaren som kan jämföra sin produktionsdata med andra upp till aktörer som har behov av aggregerade data för forskning och utveckling inom området. Inom ramen för Landsbygdsuppdraget 20 är förhoppningen att under 2019 finansiera en förstudie samt test och utveckling av en prototyp för ett mer datadrivet lantbruk. Förstudien ska också ta fram förslag på hur en eventuell vidareutveckling kan genomföras. Vårt förslag är att vidareutveckling finansieras antingen via den gemensamma jordbrukspolitiken eller Landsbygdsuppdraget med start Åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik samt havs-och fiskeripolitik Landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet ska bidra till livsmedelsstrategin. För att kunna möta en ökad konkurrens behöver åtgärder riktas exempelvis mot kunskapsutveckling, kompetensutveckling och rådgivning. Behov finns inom bland annat områdena företagsledning, produktion, byggnadsinvesteringar samt för nya företagare. Även möjligheten att organisera sig inom producentorganisationer inom fisket och vattenbruket behöver förbättras. Fisket står också inför stora utmaningar för att minska mängden oönskade fångster som behöver kunna hanteras i hamnar och landningsplatser. Det finns även potential för produktutveckling och vidareförädling inom fiske och vattenbruk. Genom nationella och internationella samarbets- och innovationsprojekt skapas praktiska och innovativa lösningar på gemensamma utmaningar inom konkurrenskraft, miljö och klimat, vilket också är viktiga för sektorns utveckling. Inom såväl fiske, som vattenbruk och jordbruk finns stora behov av kunskapsutveckling för att möta miljö- och klimatutmaningar. 20Landsbygdsuppdraget - Förslag på näringslivsinsatser och besöksnäring (Tillväxtverkets redovisning dnr Ä oktober 2018) 35

36 4 Regler och villkor Av propositionen 2016/17:104 framgår att Målet för det strategiska området Regler och villkor ska vara att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta ska ske genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten. Detta strategiska område omfattar delarna primärproduktion, förädlingsindustri samt detaljhandel, restaurang och storhushåll samt konsument. 4.1 Behov som ska styra en framtida handlingsplan Arbete med att förenkla för företag är fortsatt högt prioriterat i regeringens bedömning i propositionen 2016:17/104. Vår behovsanalys visar på behov som relaterar till myndigheters agerande och företagarmiljön. En ökad dialog med företagen bör eftersträvas när det gäller myndighetskontroller. Det finns behov av insatser för snabbare prövningsprocesser, målstyrda regelverk och att säkerställa att villkoren för företagen är likvärdiga. Det finns även behov av insatser för utvecklad kommunikation för exempelvis förbättrat bemötande och minskad administrativ börda. Det gäller främst krav och onödigt krångel som inte bidrar till att uppfylla regelverkens ändamål, det vill säga byråkrati som inte skapar något värde. Även rådgivning och kunskapsuppbyggnad behöver förstärkas. Flera utredningar visar på stora skillnader i tolkningen av kontrolluppdraget mellan olika kommunala och regionala kontrollmyndigheter. Brister i likvärdighet beror bland annat på svårighet att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Likvärdigheten är viktig och skillnaden mellan myndigheters kontroll måste minska. Olika tolkning av EU-lagstiftning i olika medlemsstater kan i vissa fall göra svenska livsmedelsföretag mindre konkurrenskraftiga på EU:s gemensamma marknad. Det behöver säkerställas att tolkningen av reglerna är på samma nivå i alla medlemsstater. Livsmedelsstrategin strävar efter en minskad sårbarhet i livsmedelskedjan. För att nya tekniker, grödor, uppfödningsmodeller m.m. ska kunna utvecklas krävs det att regelverk kan uppdateras så att de inte hämmar innovation. Samtidigt krävs stabila och långsiktiga förutsättningar, där särskilt primärproduktionen och förädlingsindustrin har långa ledtider och svårt att göra snabba förändringar. Företagen har behov av att kunna anpassa sig till ett förändrat klimat och minska sina risker utan att riskera att hindras av ineffektiva regelverk. För att öka livsmedelsproduktionen hållbart behöver företagen ha tillgång till produktiv mark samt vatten. Behovsanalysen visar att 36

37 företagen ofta upplever regelverk som hinder för detta. För att bidra till tillväxt och sysselsättning i hela landet bör statens insatser sträva efter att utjämna konsekvenser av geografiska skillnader, säkerställa fungerande infrastruktur och erfarenhetsutbyte i hela landet. Det finns behov av satsningar, inom flera områden, som samtidigt kan bidra till ökad konkurrenskraft och miljömässig hållbarhet. 4.2 Förslag till åtgärder Livsmedelsstrategins mål och företagsperspektiv och stärkt information gentemot företag Vi föreslår ett stärkt företagsperspektiv och vidareutvecklat bemötande hos myndigheterna genom främjande och andra insatser i syfte att stödja sektorn och dess konkurrenskraft. Regeringen föreslås lämna uppdrag i regleringsbrev eller instruktioner till bland annat nedan angivna myndigheter. Myndigheterna bör ges i uppdrag att: redovisa hur myndigheternas arbete bidrar till livsmedelsstrategins övergripande mål. Syftet är att synliggöra livsmedelsstrategins mål i myndigheters regleringsbrev eller instruktioner. främja, bland annat genom ökad kunskapsöverföring till och kompetensutveckling av berörda aktörer, till exempel företag. ta hänsyn till företagsperspektivet i arbetet, med att utforma regler på nationell och internationell nivå. Alla dessa myndigheter (utan inbördes rangordning), utom Sveriges lantbruksuniversitet, pekas även ut i förslaget om stärkt genomförande av strategin (se avsnitt 2.2): Tillväxtverket Jordbruksverket Verket för innovationssystem Länsstyrelserna Livsmedelsverket Havs och vattenmyndigheten Naturvårdsverket Upphandlingsmyndigheten Kemikalieinspektionen Business Sweden Sametinget Sveriges lantbruksuniversitet 37

38 Regelanalyser m.m. Vi föreslår att regeringen beslutar om ändring i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning 6 och 7 som syftar till att öka transparensen vid regelgivning. Samråd med branschen ska redovisas i konsekvensutredningen. Vi föreslår att regeringen lämnar uppdrag att genomföra en regelanalys i enlighet med rekommendation från OECD:s Regulatory Policy Outlook 2018 om fördjupade utvärderingar inom särskilda sektorer eller regelområden. Syftet ska främst vara att identifiera regler som försämrar företagens konkurrenskraft. Uppdraget föreslås lämnas till Tillväxtverket(samordnande) och ska utföras i nära samarbete med för respektive område relevanta myndigheter. Beroende på inriktningen av uppdraget kan det exempelvis vara fråga om (utan inbördes rangordning): Jordbruksverket Livsmedelsverket Havs och vattenmyndigheten Upphandlingsmyndigheten Länsstyrelserna Arbetsmiljöverket Boverket Naturvårdsverket Syftet ska vara att förenkla grundstrukturen av regler, villkor och kontroll ur företagens perspektiv för att öka konkurrenskraften. Även analys av möjligheter till justeringar i befintliga nationella föreskrifter inklusive jämförelse med regelverk i andra EU-länder bör göras. Även analys av möjligheterna att dela registeruppgifter och ur företagens perspektiv analysera hur myndigheternas hantering av tillstånd och tillsyn skulle kunna samordnas för att underlätta för företagen. I uppdraget ska även ingå att identifiera konsekvenser av branschglidning. I uppdraget till Tillväxtverket ingår att genomföra en analys av möjligheterna att införa principer för genomförande av företagsinriktad EU-lagstiftning och att införa så kallat öppet samråd i samband med förhandling av EU-regler. Detta skulle skapa bättre förutsättningar för kommande EU-regler som ska införas i svensk reglering. Företagen får en bättre möjlighet att föra fram synpunkter på regleringar. Lantbrukarnas riksförbund, Svensk dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen har också i ett gemensamt yttrande till Tillväxtverket framfört att det behövs ett aktivare påverkansarbete i Bryssel från Sveriges sida. Digitalisering och förenkling av tillståndsprocesser mm Vi föreslår att regeringen lämnar uppdrag till Tillväxtverket för fortsatt arbete med att förenkla och korta tillståndsprocesser genom digitalisering bl.a. inom ramen för den så kallade Värdemodellen för enklare företagande och Serverat. Tjänsten bör utökas till fler 38

39 branscher inom livsmedelssektorn och företag som kombinerar verksamhet inom olika delar av livsmedelskedjan. Analys om tjänsten kan utvecklas till att omfatta processen kring tillstånd kopplat till jordbruk, i en sammanhållen och digitaliserad process. Satsningen behöver omfatta utveckling av metodstöd för att välja ut, kvalitetssäkra och tillgängliggöra det underlag som ska digitaliseras. Ett sätt att växla upp satsningen på att förenkla tillståndsprocessen är att erbjuda en utökad och förbättrad rådgivning vid tillståndsgivning. Utpekade myndigheter som ska bidra i arbetet är i första hand (utan inbördes rangordning): Jordbruksverket Livsmedelsverket Länsstyrelserna Naturvårdsverket Hav och Vattenmyndigheten Bolagsverket Skatteverket Myndigheten för digital förvaltning Arbetet ska även bedrivas i nära samarbete med: Lantmäteriet Boverket Arbetsförmedlingen Transportstyrelsen Tullverket Domstolsverket Myndigheten för säkerhet och beredskap Säkerhetspolisen Datainspektionen Polisen Nationell satsning på digitalisering av tillsyn och kontroll i livsmedelskedjan Vi föreslår att Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Livsmedelsverket får i uppdrag att i ett första steg genomföra en förstudie för att undersöka behov och förutsättningar för en nationell satsning på digitalisering av tillsyn och kontroll i livsmedelskedjan. Samtidigt bör regeringen ange riktning och ambition. Arbetet behöver ske i nära samarbete med andra nationella, regionala och lokala myndigheter samt med branschorganisationer. Uppdraget ska genomföras i samråd med Tillväxtverket. I uppdraget ingår att utreda förutsättningarna för ett nationellt anläggningsregister. 39

40 Åtgärder för att säkerställa produktion Vi föreslår att regeringen lämnar uppdrag till Jordbruksverket att utveckla kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning till att arbeta med vattenhantering. Det innebär att bredda verksamheten från enbart förutsättningarna för växtodling till att omfatta hela jordbrukets behov av vattenförsörjning. Vi föreslår att regeringen lämnar uppdrag till Jordbruksverket att fortsätta främja vattenbruket för en hållbar livsmedelsproduktion samt framtagande av en ny strategi och handlingsplan från och med Vi föreslår att regeringen lämnar uppdrag till Jordbruksverket att utveckla arbetet med Växtskyddsrådet i syfte att skapa utveckling med sikte på långsiktiga lösningar för ett hållbart växtskydd. Vi föreslår att regeringen lämnar uppdrag till Jordbruksverket om att säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden (minor use). Vi föreslår att regeringen lämnar uppdrag till Jordbruksverket att ta fram en handlingsplan för bevarande av jordbruksmark. Handlingsplanen ska behandla myndighetsansvar för jordbruksmarkens bevarande, informationsinsatser till kommuner och länsstyrelser och identifiering av geografiska områden där särskilda insatser behövs. Vilt och rennäring Vi föreslår fortsatta åtgärder inom vilt och rennäring för att underlätta avsättning av kött. Åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och fiskeripolitik Vi föreslår att åtgärderna i landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet genomförs och där det är möjligt fokuseras till insatser som bidrar till livsmedelsstrategins mål. Många satsningar inom både landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet är sådant som underlättar för företag att klara nuvarande eller kommande regler. Det handlar också om kompetensutveckling och annan utveckling som minskar behovet av regler eller underlättar för företagens tillståndsgivning för vattenbruk. 40

41 4.3 Finansiering av åtgärder Finansiering med anslag 1:15 En konkurrenskraftig livsmedelskedja Vi rekommenderar en årlig nivå om totalt miljoner kronor på anslaget 1:15 En konkurrenskraftig livsmedelskedja för genomförandet av de åtgärder som redovisas i detta avsnitt. Åtgärd Totalt Analyser, förenkling tillstånd och kontroll 22 Säkerställa produktionsresurser ,45 21,7 21,45 21,2 21,2 21,2 128,2 Totalt 53,45 52,7 51,45 51,2 51,2 51,2 311,2 Tabell 4 Sammanställning kostnader Regler och villkor Finansiering av stöd inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och fiskeripolitik Pengarna inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och fiskeripolitik finansierar de åtgärder som finns i dagens landsbygdsprogram och havs- och fiskeriprogram samt det som senare kommer att ligga inom Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken samt kommande havs- och fiskeriprogram. Annan finansiering Ett flertal åtgärder har också finansierats med regionala medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder samt anslag 1:5 Näringslivsutveckling. Vi rekommenderar en fortsatt finansiering på minst motsvarande nivå. 21 Åtgärder har också finansierats med medel från bland annat anslag 1:5 Näringslivsutveckling. Vi rekommenderar en fortsatt finansiering på minst motsvarande nivå. 22 Kostnaderna för att etablera Värdemodellen uppgår till totalt ca 300 miljoner kr. Föreslagna 20 miljoner bekostar nödvändigt grundarbete för att genomföra pilotprojekt i jordbruket. Beredning av totala finansieringen sker tillsammans med Skatteverket och Bolagsverket i särskild ordning. 41

42 4.4 Skäl till förslagen Skäl till åtgärder för stärkt genomförande av strategins mål, företagsperspektiv, främjande mm Många myndigheter har idag uppdrag i instruktion eller regleringsbrev att främja eller att ha ett företagsperspektiv i sin verksamhet. Några exempel är myndigheter med ett brett främjandeuppdrag som Tillväxtverket, men även tillsynsmyndigheter som bland annat Postoch telestyrelsen. Främjandeuppdragens utformning kan dock variera. Livsmedelsstrategins mål bör synliggöras i myndigheternas regleringsbrev eller instruktioner. Myndigheternas arbete med att bidra till livsmedelssektorns utveckling behöver stärkas och ett uppdrag om främjande bör i någon form lämnas, kopplat till livsmedelsstrategin. Exempel på sådana främjande åtgärder kan vara att bidra till kunskapsöverföring, kompetensutveckling eller använda ett utvecklat arbetssätt med företagsperspektiv. Lantbrukarnas riksförbund har i yttrande till Tillväxtverket särskilt nämnt Skatteverket, Transportstyrelsen och den så kallade Rättviksmodellen som bra exempel där myndigheter har balanserat ett förvaltnings- och kontrolluppdrag med ett främjande- och företagarperspektiv. Främjandet kan även ske genom att ge riktad information och genom utbildningspaket eller att myndigheten bidrar till och skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte. Ett annat exempel är att företagen i möjligaste mån ges tid att anpassa sig till nya regleringar. Lantbrukarnas riksförbund, Svensk dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen har i ett gemensamt yttrande till Tillväxtverket förordat att halva övergångstiden bör vara tillgänglig för företagen att anpassa sina produkter eller verksamheter. Det kan även vara fråga om att myndigheten ska ge utökad rådgivning och information om lagstiftning och att säkerställa att företagsperspektivet genomsyrar verksamheten. Arbetet behöver dock utföras på ett sådant sätt att myndighetens oberoende, exempelvis vid vetenskapligt arbete, riskvärderingar och beslut inte kan ifrågasättas. Skäl till att genomföra regelanalyser mm Arbetet med att förenkla regelverken och företagens administrativa börda behöver fortsätta. Det handlar bland annat om tillämpningen av EU-regler och möjligheter att analysera möjligheterna till nationella undantag i befintliga föreskrifter. Vid utformningen av regelverken bör sektorns förutsättningar och möjlighet att utvecklas prioriteras. Syftet är att säkerställa att reglerna inte införlivats och tillämpas på ett sådant sätt att de får negativa konkurrenseffekter för svenska livsmedelsföretag. Företagen behöver ges förutsättningar att kunna vara drivkraften i strategin. Det finns regelmässiga konsekvenser av strukturella förändringar inom livsmedelssektorn som pågår i form av så kallad, branschglidning. Det kan exempelvis vara fråga om ett företag inom primärproduktionen som utökar verksamheten till att omfatta även förädling och 42

43 kanske försäljning till konsument. Det medför i sin tur att fler regelverk ska tillämpas och kontakt behövs med ännu fler olika myndigheter. Det är också fråga om att analysera och jämföra hur EU:s regler har införlivats i andra länder. Ett steg i att öka transparensen är ändring i konsekvensförordningen så att myndigheterna är skyldiga att redovisa samråd i konsekvensanalysen vid regelgivning. Skäl för åtgärder för ökad förenkling och digitalisering Arbetet med att utveckla digitala guider och checklistor (inom ramen för Serverat) har banat väg för nästa steg i förenklingsarbetet. Dessa har förkortat myndigheternas handläggningstider och företagens administrativa börda. I dagsläget finns checklistor för biodling och honungsproduktion, vattenbruk, hotell och logi samt restaurang. Dessutom pågår arbete med att ta fram en guide och checklista för evenemang. Ett systemförändrande förenklingsarbete skulle kunna genomföras genom utvecklingen av den så kallade Värdemodellen. Syftet med modellen är bland annat att utarbeta kompletta handlingsplaner och såmtjänster för ått stårtå verksåmheten från åx till limpå i en och samma e-tjänst och med sammanhållen uppgiftslämning och återkoppling i samlad vy. Modellen tar alltså ett helhetsgrepp som ytterligare förenklar för företagen att till exempel söka tillstånd och gynnar särskilt branscher med många myndighets- och kommunkontakter som livsmedelssektorn. Viktiga samverkansparter i detta arbete är Inera AB och Sveriges kommuner och landsting. Inera AB arbetar med digitalisering och ägs gemensamt av Sveriges kommuner och landsting, regionerna och 280 kommuner. Med den satsning vi föreslår på Värdemodellen blir primärproduktion det första område där delar av Värdemodellen realiseras. Detta är väl motiverat eftersom uppgiftslämnandet där är omfattande och företag inom primärproduktion idag upplever lagar och myndighetsregler som ett av de två största hindren för tillväxt. Värdemodellen beräknas bidra till samhällsnytta motsvarande 2,7 miljarder kronor per år (för alla branscher), framförallt genom sparad tid för företagare och deras ombud men även i intern effektivitet på myndigheter och kommuner. För att utveckla den svenska livsmedelsproduktionen krävs bland annat investeringar i produktionsbyggnader och markanläggningar. I samband med dessa investeringar krävs ofta tillstånd och som ett underlag till dessa behövs miljökonsekvensbeskrivningar. Det är viktigt att stötta företagen och andra berörda aktörer så att de kan få de tillstånd som krävs. För att nå ett bra resultat behöver arbetet med att ta fram ett förbättrat stöd ske i samverkan mellan berörda myndigheter och andra aktörer. Under 2019 kommer Tillväxtverket, Jordbruksverket och Livsmedelsverket att kartlägga hur ett samordnat uppgiftslämnande skulle kunna se ut och vilka hinder som finns för det. Vattenbruket 43

44 som är ett krångligt område kommer vara pilot för det arbetet. Kartläggningen kommer att vara en del av slutredovisningen av uppdraget inom livsmedelsstrategin att utveckla digitala tjänster för företag i livsmedelskedjan. Med början 2020 kan detta arbete fortsätta inom ramen för livsmedelsstrategin genom att det utredningen pekar ut realiseras. Skäl till en nationell satsning på digitalisering av tillsyn och kontroll i livsmedelskedjan Jordbruksverket och Naturvårdverket har i sina respektive slutrapporter för uppdragen Digitalt först Smartare livsmedelskedja samt Digitalt först Smartare miljöinformation framfört förslag om en nationell satsning på digitalisering av tillsyn och kontroll i livsmedelskedjan. Ett återkommande upplevt problem och hinder i företagens utveckling är det stora antalet tillsynsaktiviteter och kontroller som genomförs av olika myndigheter på företaget. Till detta ska läggas kontroller från olika branschorganisationer och certifieringsorgan. Företagen upplever dessutom att samma sak kontrolleras av olika instanser och ser bristen på samordning mellan myndigheter samt mellan branschorganisationer och myndigheter som ett problem. Det finns stora nyttor för företagen i livsmedelskedjan och även för myndigheterna med en mer samordnad kontroll- och tillsynsverksamhet. Ett nationellt anläggningsregister är också en förutsättning för fortsatt utveckling av tjänster och öppna data med information från livsmedelskontrollen. Detta uppdrag behöver dock samordnas med Tillväxtverkets arbete med den så kallade Värdemodellen (se förslag ovan). Förslagen avseende Värdemodellen och digitalisering av kontroll och tillsyn är dock näraliggande och den närmare utformningen av uppdragen behöver därför beredas av Regeringskansliet i ett sammanhang. Skäl till åtgärder för att säkerställa produktion Tillgång till väldränerad mark är en grundläggande produktionsfaktor. Samtidigt har åtgärder för att dränera mark en betydande belastning på vattenmiljön. De senaste årens torka och vattenbrist har skapat en ökad konkurrens om vattenresurserna och en medvetenhet om att tillgången till vatten kan vara begränsande både för växtodlingen och för djurhållningen. Kompetens om jordbrukets vattenhantering är viktig i arbetet med att utforma styrmedel för att klara dessa utmaningar. Arbetet med att främja vattenbruket syftar till en hållbar utveckling och en ökad produktion. Det behövs satsningar på olika forskningsoch utvecklingsprojekt, framförallt avseende nya tekniker för odling för att kunna svara upp mot de miljökrav som ställs i framtiden. Det behövs även satsningar på utbildningsinsatser samt utveckling av förenklade tillståndsprocesser. 44

45 Det är angeläget att Växtskyddsrådet fortsätter i sin nuvarande organisatoriska konstruktion eftersom det tydligt visat sig vara gynnsamt för en lösningsorienterad hållning kring växtskyddsfrågor. Genom strukturerad samverkan kan Växtskyddsrådet inom växtskyddsområdet bidra till ökad digitalisering av information, bättre framförhållning att möta svåra utmaningar, utreda aktuella problemställningar m.m. Arbetet med ått gynnå tillgången till växtskyddsmedel för minor use är ett långsiktigt åtagande för att säkra möjligheterna för odlingen i Sverige, särskilt den yrkesmässiga trädgårdsnäringen. Ett effektivt och hållbart växtskydd är en av de mest angelägna frågorna för den svenska trädgårdsnäringen och dess framtida konkurrenskraft. Såtsningen på minor use är därför inte åv en tillfällig kåråktär även om det har kallats för ett projekt. Det är viktigt att jordbruksmarken inte exploateras i strid med miljöbalken eftersom exploateringen är oåterkallelig. De underlag som används av kommunerna i planprocessen måste vara av god kvalitet så att kommunernas avvägningar mellan olika samhällsintressen underlättas. Därför finns det behov av att ta fram en handlingsplan för ökad kunskap och bättre informationsspridning. Skäl till förslag avseende vilt och rennäring Genom att underlätta för jägarna att sälja viltköttet på marknaden kan värdet av produktionen öka. Det innebär också större möjligheter för konsumenterna att få tillgång till viltkött. Förbättras avsättningsmöjligheterna innebär det också ökade möjligheter till sysselsättning i vilthanteringsanläggningar, detaljhandel och restaurangnäring. Även om villkoren vid försäljning av renkött skiljer sig från villkoren vid försäljning vid viltkött finns liknande utmaningar. Där det är möjligt bör därför arbetet med att underlätta avsättning samordnas. Skäl till förslag angående åtgärder inom EU:s gemensamma jordbruksoch fiskeripolitik I dag bidrar många åtgärder inom landsbygdsprogrammet samt havsoch fiskeriprogrammet direkt till livsmedelsstrategin, och i kommande programperiod är det viktigt att resurserna satsas på åtgärder som bidrar till livsmedelsstrategin. Jordbruksverkets förslag till kommande strategisk plan inom jordbrukspolitiken bygger på att den ska bidra till livsmedelsstrategins mål. 45

46 5 Konsument och marknad Av propositionen 2016/17:104 framgår att Målet för det strategiska området Konsument och marknad ska vara att konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader. Detta strategiska område omfattar hela livsmedelskedjan, det vill säga primärproduktion, förädlingsindustri, detaljhandel och restaurang och storhushåll samt konsument. 5.1 Behov som ska styra en framtida handlingsplan Inom det strategiska området Konsument och marknad har två övergripande behov utkristalliserats: ökat fokus på hållbarhet i den nya handlingsplanen exporten behöver öka vilket bidrar till ökad produktion och produktivitet. I propositionen 2016/17:104 bedömer regeringen att konsumenterna, oavsett socioekonomisk tillhörighet, ska ha möjlighet att göra informerade och medvetna val av livsmedel. Vidare menar regeringen att den offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster bör användas för att bättre styra mot och motsvara samhällets ambitioner och lagar inom djurskydd och miljö. Regeringen anför vidare att ökad export och fler exporterande företag stärker tillväxten i den svenska livsmedelskedjan. Behovsanalysen visar att det för bättre folkhälsa, och för att uppnå miljö och klimatmål, bland annat behövs vägledning till olika aktörer om vad som är en hållbar livsmedelskonsumtion. Dessutom finns behov av väl fungerande konkurrens och att bedrägerier inom livsmedelskedjan bekämpas kraftfullt. De mervärden som finns i den svenska livsmedelssektorn bör marknadsföras i större utsträckning. I studien Forskning och innovation för en livsmedelssektor i världsklass finns exempel på hur framgångsrika länder som Danmark, Nederländerna och Irland jobbar 23. Som högkostnadsland behöver kvaliteten säkerställas men också att produkterna inte kan replikeras. 23Tillväxtverkets studie Forskning och innovation för en livsmedelssektor i världsklass (Roland Berger maj 2018) 46

47 Metoder i alla led inom livsmedelskedjan behöver utvecklas och bli mer resurseffektiva, matsvinnet behöver minska och konsumenternas efterfrågan på hållbara produkter behöver tillgodoses och stärkas genom olika åtgärder. Då efterfrågan spelar en avgörande roll för vad som produceras är det av stor vikt att även konsumtionen är hållbar. För att öka exporten finns det behov hos företagen av bättre kunskaper om export och marknadsföring. Ansvarsfördelningen mellan myndigheter som främjar export behöver vara tydligare. Vidare finns behov av intensifierat arbete avseende marknadstillträde för att få tillträde till nya marknader. Det finns också behov av att kontinuerligt arbeta med de marknader som redan har öppnats. För att tillgodose svensk livsmedelsproduktions behov av nya marknader behöver närvaron på intressanta marknader öka genom fler livsmedelsansvariga. Vad gäller export av tjänster finns en stor potential i besöksnäringen. Bilden av Sverige är positiv men det finns behov av att stärka bilden som livsmedelsproducent och destination för måltidsupplevelser. Konkurrensverket konstaterar i rapporten Konkurrensen i livsmedelskedjan 24 att många konsumenter uppger att de vill köpa mer svenskt producerad mat. Sett över en längre tidsperiod har dock andelen svenskt av det som konsumerats minskat för många produktgrupper. På så vis har allt större del av den svenska konsumtionens klimat- och miljöpåverkan flyttats utanför Sveriges gränser. För att uppnå de svenska målsättningarna på miljö- och klimatområdet krävs förändringar. De svenska resurserna för livsmedelsproduktion behöver nyttjas bättre för att tillgodose inhemsk konsumtion men också export. Konsumenter både i Sverige och utomlands blir alltmer medvetna om hållbarhetsfrågornas betydelse. För företagens konkurrenskraft blir det viktigt att kunna svara upp mot denna utveckling. För att klara framtida efterfrågan behöver produktionen och konsumenternas betalningsvilja för hållbart producerade produkter öka. Det finns tydliga tecken på att lönsamheten i livsmedelskedjan behöver öka för att kunna locka till sig de ytterligare resurser som behövs för att nå livsmedelsstrategins mål. 5.2 Förslag till åtgärder Upphandling, matsvinn, märkning och offentliga måltider Vi föreslår att uppdrag lämnas av regeringen till Upphandlingsmyndigheten om att stärka den strategiska 24 Konkurrensen i livsmedelskedjan (Konkurrensverkets rapport 2018:4) 47

48 inköpsprocessen inom offentlig sektor med fokus på kompetensmässiga, resursrelaterade och uppföljningsmässiga aspekter. Syftet bland annat att underlätta för små lokala producenter och förädlare att lämna konkurrenskraftiga anbud samt säkerställa att det som upphandlas uppfyller de krav som ställs på svenska producenter. Vi föreslår att uppdrag lämnas av regeringen för att genomföra handlingsplanen för minskat matsvinn Ett prioriterat område som kräver ökade resurser är att utveckla metoder för att mäta svinnet i livsmedelskedjan samt uppföljning och åtgärder utifrån resultaten. Det behövs dessutom resurser för att genomföra en överenskommelse mellan livsmedelskedjans aktörer utifrån det projekt som IVL Svenska miljöinstitutet leder mellan branschens aktörer respektive relevanta myndigheter. Insatser som leder till ett förändrat konsumentbeteende behövs också. Vi föreslår att uppdrag lämnas av regeringen till Livsmedelsverket om en gemensam satsning med livsmedelsbranschen för att stärka nyckelhålsmärkningen. Vi föreslår att uppdrag lämnas av regeringen till Livsmedelsverket om fortsatt arbete för att utveckla offentliga måltider. Åtgärder för ökad export Vi föreslår att en nationell exportsamordnare även fortsättningsvis bör vara placerad på Näringsdepartementet. Vi föreslår ett fortsatt uppdrag till Business Sweden avseende exportprogram med särskilt fokus på små och medelstora företag. Insatserna ska utgå från vad som efterfrågas av företagen inom livsmedelssektorn och utformas utifrån företagens behov i nära samverkan med företag, branschorganisationer, berörda myndigheter och andra berörda aktörer. Vi föreslår att åtgärden avseende livsmedelsansvariga som är stationerade på potentiella tillväxtmarknader (Team Sweden livsmedel) bör fortsätta och utökas till att även avse några viktiga marknader i exempelvis Europa och Nordamerika. Ett arbete pågår också regionalt med specifika insatser för regionala och lokala livsmedelsföretag genom regionala exportcentrum. En tydligare koordinering mellan dessa olika satsningar skulle kunna ge synergieffekter. Vi föreslår att antalet utländska delegationsresor behöver utökas och prioriteras. Vi föreslår fortsatta insatser för måltidsturism, bland annat för att främja samarbete mellan besöksnäringsaktörer och småskaliga mat- 25 Under åren har Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket, haft regeringens uppdrag att arbeta vidare för att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan. 48

49 och dryckesföretag för att gemensamt bygga varumärken och skapa efterfrågan på exportprodukter. Vi föreslår ett fortsatt uppdrag till Jordbruksverket om att organisera ett svenskt deltagande på konsumentmässan Grüne Woche i Berlin. Regionalt exportprogram Vi föreslår att uppdrag lämnas av regeringen till Business Sweden om att inom den förstärkta satsningen på livsmedelsexporten fortsätta att utveckla arbetet med ett regionalt exportprogram för livsmedelsföretag. Business Sweden ingår som en av flera utpekade aktörer i uppdraget där Tillväxtverket är koordinator i uppdraget tillsammans med de regionalt utvecklingsansvariga. Anläggningsgodkännanden Vi föreslår att uppdrag lämnas av regeringen till Livsmedelsverket och Jordbruksverket att underlätta för export av livsmedel och jordbruksvaror genom att finansiera den verksamhet som syftar till att få svenska anläggningar godkända för export till tredje land. Marknadstillträdesfrågor Vi föreslår att uppdrag lämnas av regeringen till Livsmedelsverket att i nära samarbete med Jordbruksverket fortsätta arbetet med Samverkansforum för marknadstillträdesfrågor. Vi föreslår att Livsmedelsverket och Jordbruksverket utvecklar och förbättrar sitt arbete med marknadstillträdesfrågor i syfte att kunna öppna fler marknader för export av livsmedel. Åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och fiskeripolitik Vi föreslår att åtgärderna inom landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet genomförs och där det är möjligt fokuseras till insatser som bidrar till livsmedelsstrategins mål. Inom programmen finns omfattande åtgärder som bidrar till en väl fungerande livsmedelskedja med en hållbar primärproduktion och småskalig förädling. 49

50 5.3 Finansiering av åtgärder Finansiering med anslag 1:15 En konkurrenskraftig livsmedelskedja Vi rekommenderar en årlig nivå om miljoner kronor på anslaget 1:15 En konkurrenskraftig livsmedelskedja för genomförande av de åtgärder som redovisas i detta avsnitt. Åtgärd Totalt Upphandling, matsvinn, märkning, offentliga måltider Åtgärder för ökad export 22,5 21,5 18,5 17,5 17,5 17, ,5 44,5 44,5 44,5 44,5 44,5 267 Totalt Tabell 5 Sammanställning kostnader Konsument och marknad Finansiering av stöd inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och fiskeripolitik Pengarna inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och fiskeripolitik finansierar de åtgärder som finns i dagens landsbygdsprogram och havs- och fiskeriprogram samt det som senare ligger inom Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken samt kommande havs- och fiskeriprogram. Annan finansiering Ett flertal åtgärder har också finansierats med medel från regionalfonden, regionala medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder samt anslag 1:5 Näringslivsutveckling. Vi rekommenderar en fortsatt finansiering på minst motsvarande nivå. 5.4 Skäl till förslagen Skäl till förslagen angående upphandling, matsvinn, märkning, offentliga måltider Den offentliga sektorn har möjlighet att bidra till hållbar konsumtion och produktion genom strategiska och hållbara inköp. För att små och medelstora leverantörer ska få bättre möjligheter att delta i den offentliga affären behöver upphandlande myndighet lägga ned tillräckliga resurser på strategier som främjar att mindre lokala och regionala producenter kan lägga anbud. Uppdraget till 26 Åtgärder har också finansierats med medel från bland annat anslag 1:5 Näringslivsutveckling. Vi rekommenderar en fortsatt finansiering på minst motsvarande nivå. 50

51 Upphandlingsmyndigheten har bland annat i syfte att underlätta för sådana producenter samt förädlare att lämna egna konkurrenskraftiga anbud eller få tillgång till den offentliga marknaden genom jämlika leverantörsamarbeten vid anbudsläggning och under avtalsperioden. Åtgärden syftar även till att säkerställa den svenska ambitionen att det som upphandlas uppfyller de krav som ställs på svenska producenter vid odling och uppfödning. Matsvinn utgör ett slöseri av produktionsresurser i form av land, vatten, energi och andra insatsvaror. Den miljöbelastning som mer eller mindre alltid sker vid livsmedelsproduktion sker helt i onödan när livsmedel inte kan tas tillvara. Miljönyttan av att vi återvinner eller använder mat till energi kan heller inte uppväga den miljöbelastning som uppstått när maten producerades. Därför är det bäst att i första hand arbeta för att matsvinn inte uppstår. I andra hand behöver produkter som av olika skäl ändå inte kan bli livsmedel tas tillvara på ett resurseffektivt sätt. Ett bättre resursutnyttjande kan även bidra till ett ökat ekonomiskt värde hos företagen. Uppföljning och mätning har stor betydelse för att svinnet ska kunna minska, och att mäta mot befintliga och kommande mål. En större effekt av aktörernas insatser kan nås genom former för samordning och gemensamma åtgärder, inte minst med avseende på uppföljning. Samarbete är också viktigt så att matsvinnet inte skickas vidare uppåt eller nedåt i kedjans led. Konsumenterna står för den största delen av matsvinnet och därför är beteendeförändring hos konsumenter av stor betydelse. För att bättre kunna informera om olika livsmedels styrkor i relation till hälsa finns behov av ytterligare samverkan mellan leden i livsmedelskedjan och fortsatt arbete av berörda myndigheter. Informationen till allmänheten behöver förbättras om de samband som gäller vid jordbruksproduktion och övriga samhället, avseende miljö, klimat, djurskydd, antibiotikaanvändning och liknande förtydligas. Arbetet med att utveckla offentliga måltider behöver fortsätta. Detsamma gäller konsumentinformation om hälsosamma livsmedel exempelvis märkning. Nyckelhålet förenar myndigheters och företags arbete för folkhälsan. För konsumenterna betyder Nyckelhålet ett oberoende, trovärdigt och enkelt verktyg för att välja hälsosamt. Branschen ser Nyckelhålets potential och inser att ett känt och gillat Nyckelhålet blir en bra affär för hälsosam mat. Men för att branschen ska våga satsa krävs att myndigheterna själva investerar i att vitalisera varumärket. Det finns också flera andra märkningar som är viktiga för företagens konkurrenskraft. Offentliga måltider har utvecklats starkt sedan 2011 då Livsmedelsverket startade kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Många kommuner ställer idag höga krav på livsmedelskvalitet. En kartläggning visar att det finns ett behov av bättre uppföljning av de offentliga måltiderna. Livsmedelsverkets råd 51

52 är kända men ytterligare implementeringsstöd behövs för att de ska användas i verksamheten, särskilt inom vård och omsorg. Skäl till förslagen om åtgärder för ökad export Export skapar möjligheter både för förädlingsindustrin och primärproduktionen att öka produktionen, få skalfördelar och att kunna sälja produkter på olika marknader där lönsamheten är som störst. Pågående insatser behöver vara uthålliga och en samordning och kraftsamling är viktig. En viktig roll i detta arbete har den nationella exportsamordnaren. Den rollen bör finnas kvar och även fortsättningsvis vara placerad på Näringsdepartementet. Det krävs mycket informationsinhämtning för de företag som vill börja exportera. Detta kan vara en stor utmaning för mindre företag eftersom kostnaden för att skaffa relevant information är hög. Det finns alltså skäl för en fortsatt efterfrågestyrd satsning på exportprogram med särskilt fokus på små och medelstora företag. Samverkan med andra relevanta aktörer är avgörande för ett att nå ett gott resultat. En sådan relevant aktör kan vara affärsnätverket Enterprise Europe Network, som stödjer små och medelstora företag. Syftet är att öka internationaliseringen vilket i sin tur leder till ökad tillväxt och utveckling av företagen. Nätverket består av ca 600 organisationer i ett 60-tal länder. Bakom nätverket i Sverige står Tillväxtverket (huvudfinansiär) och 13 nationella och regionala näringslivsorganisationer. Ett prioriterat område för nätverket är livsmedel och flera svenska EEN-partners är medlemmar i en expertgrupp inom livsmedel på europeisk nivå. Satsningarna på livsmedelsansvariga på tillväxtmarknader bör vara uthållig och fortsätta. En stor andel av Sveriges livsmedelsexport idag går, och kommer även fortsättningsvis att gå, till närområdet. Därför bör det även finnas livsmedelsansvariga på marknader i Europa. Även andra regioner exempelvis Nordamerika är intressanta i det avseendet. Utländska delegationsresor kan bidra till en ökad svensk livsmedelsexport. För önskat resultat krävs tydliga prioriteringar och nära samverkan mellan berörda myndigheter, företag och branschorganisationer. Svenska aktörer behöver också bli mer aktiva i arbetet med EU:s gemensamma främjandeaktiviteter i tredje land för att kunna tillgodogöra sig de möjligheter som dessa gemensamma insatser innebär. För att nå långsiktiga resultat samt stärka deltagande företags profilering mot den tyska marknaden, krävs återkommande närvaro på Grüne Woche. Det finns även anledning att undersöka om det finns fler mässor, där det är befogat att Sverige har en gemensam paviljong. 52

53 Besöksnäringen som helhet är viktig för svensk export. Förutsättningarna är goda för att fler turister ska få upp ögonen för mat och dryck i Sverige. Resandet i världen ökar, måltiden blir viktigare för resenärens upplevelse av en destination och resenärer med ett särskilt intresse för mat och dryck blir fler. Det finns en stor outnyttjad potential i att utländska turister får sina upplevelser av svensk kultur och livsstil förstärkta genom måltiderna. För detta krävs både marknadsföring och utvecklingsarbete, exempelvis genom att underlätta för kopplingar mellan småskaliga mat- och dryckesproducenter och andra besöksnäringsaktörer. Skäl för regionalt exportprogram Ett arbete pågår också regionalt med specifika insatser för regionala och lokala livsmedelsföretag genom regionala exportcentrum. En tydligare koordinering mellan dessa olika satsningar skulle kunna ge synergieffekter. Vår analys visar att det finns ett ökat behov av samordning av resurserna som satsas regionalt. Anläggningsgodkännanden Som ett led i det fortsatta arbetet med anläggningsgodkännanden bör myndigheterna utveckla samarbetet med näringen på olika sätt, exempelvis genom att ha dialog inför besök. I arbetet med anläggningsgodkännande behöver både myndigheter och näring tillsammans prioritera de insatser som har störst potential avseende värde och sannolikhet för godkännande. Marknadstillträdesfrågor Samarbetet mellan inblandade myndigheter när det gäller marknadstillträdesfrågor behöver förbättras ytterligare och myndigheterna bör ha ett tydligt företagsperspektiv i arbetet. I berörda myndigheters främjandeuppdrag bör också ingå att delta på mässor, konferenser och liknade där livsmedelsexportörer deltar och kunna bidra med vägledning och information. Den kraftsamling som Sverige gör för att öka livsmedelsexporten är beroende av arbete med att öppna och underhålla marknader. Att nå en ny exportmarknad är tidskrävande, komplext och oförutsägbart. Det är därför avgörande att det finns tillräckligt med resurser för att kunna hantera den ökade efterfrågan som exportsatsningarna innebär. Återkommande sjukdomsutbrott bidrar också till ett intensivare arbete med att snabbt öppna en stängd marknad, för att minimera företagens kostnader. Skäl till förslag angående åtgärder inom EU:s gemensamma jordbruksoch fiskeripolitik För att skapa en konkurrenskraftig och hållbar produktion behövs nya, innovativa investeringar, affärsmodeller och produktionsmetoder som tillsammans leder till ökad lönsamhet samtidigt som mark och naturresurser används på ett långsiktigt hållbart sätt. 53

54 6 Möjligheter och utmaningar Livsmedelssektorn ses traditionellt som en kedja som kan delas in i olika delar. 27 Detta synsätt beskriver dock inte fullt ut hur sektorn fungerar idag och sannolikt ännu mindre i morgon. Exempelvis gör sociala medier och snabba e-betalningar det enkelt att sammanföra producenter och konsumenter och samtidigt skapas nätverks- och logistiksystem för lokalproducerad mat. Det finns också ett stort fokus på cirkularitet exempelvis på industriella restströmmar eller åtgärder i handeln och hos konsumenter för att minskat matsvinn. En vidare definition skulle också kunna inkludera angränsande näringar som bidrar till utvecklingen. Några sådana exempel är förpackningsindustrin och it- och telekombranschen. Från dessa delar av samhället finns ett starkt ökande intresse att bidra till livsmedelsförsörjningen. Livsmedelssektorn behöver alltså snarare ses som ett system av aktörer där företagen, från olika delar av samhället samverkar med det offentliga, akademi, institut och civilsamhälle. Synsättet med en linjär kedja där råvaror förädlas distribueras och säljs är dock fortfarande dominerande. Det är också den beskrivning som används i den beslutade Livsmedelsstrategin. Vi utgår därför huvudsakligen i denna rapport från en sådan linjär beskrivning. Varje del i livsmedelskedjan har olika förutsättningar och villkor. Det gäller såväl geografiska, ekonomiska och sociala förutsättningar, som näringslivsstruktur mm. Förutsättningar för företagen att bedriva verksamhet varierar därför stort. Livsmedelssektorns struktur Primärproduktionen (jordbruk, fiske, trädgård, vattenbruk och rennäring) präglas av många små företag med få årsarbetstider 28 och förhållandevis stora tillgångar. Det är den del av livsmedelskedjan som har flest företag. Ägarna svarar dessutom för en stor del av sysselsättningen. Förädlingsindustrin har, jämfört med andra delar av tillverkningsindustrin, många årsarbetstider i förhållande till förädlingsvärdet. Detaljhandel och restaurang/storhushåll är en del av livsmedelskedjan som i sig kan delas in i två olika delar. Detaljhandeln har en stor omsättning, men består av förhållandevis få företag som har ett lågt förädlingsvärde jämfört med näringslivet i stort. När det gäller en jämförelse med hela näringslivet är andelen årsarbetstider högre i hotell- 27 Primärproduktion, förädlingsindustri, detaljhandel restaurang och storhushåll samt konsument 28 Med årsarbetstider avses heltidsekvivalenter, dvs. antalet anställda omräknat till heltidspersoner på årsbasis. Uppgifterna är hämtade från SCB (Företagets ekonomi) där medelantal anställda visar antalet 54

55 och restaurangbranschen jämfört med motsvarande andel för nettoomsättningen och förädlingsvärdet. Livsmedelssektorns utveckling Jordbruksverkets årsrapport 2019 för utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin visar att förädlingsvärdet i livsmedelskedjan har ökat med 25 procent under perioden Ökningen var störst inom restaurang och livsmedelshandeln, medan livsmedelsindustrin och primärproduktionen har haft svagare tillväxt. Trots att förädlingsvärdet har ökat har konkurrenskraften i livsmedelskedjan försämrats, framförallt inom primärproduktionen och livsmedelsindustrin. Detta beror sannolikt på en jämförelsevis svag ökning av produktiviteten, som i sin tur är en följd av att satsningar på kunskap och innovation är förhållandevis låga i livsmedelskedjan. För att öka lantbrukets intäkter från marknaden menar OECD att en tydligare integrering med det svenska innovationssystemet är nödvändig. 30 Fortsätter lönsamheten försämras kan man på lång sikt förvänta sig att produktionen minskar. Jordbruksverkets rapport visar vidare att lönsamheten kan förbättras genom ökad produktivitet och högre förädlingsgrad, vilket i sin tur kräver satsningar på kunskap och innovation samt en god förmåga att tillgodogöra sig ny kunskap och nya teknologier. Såväl produktivitet som förädlingsgrad är direkta resultat av kunskap och innovation. Tillväxtverkets har i en studie visat att svenska livsmedelsföretag ligger lågt i innovationsranking. 31 Det gäller både jämfört med livsmedelssektorer i andra länder och jämfört med andra sektorer i Sverige. Trots sektorns utmaningar, finns stora möjligheter att utvecklas positivt. Som helhet har sektorn exempelvis störst sysselsättnings- och företagstillväxt, jämfört med andra industrigrenar (se figur 3). Mat- och dryckeshantverksföretagen är den snabbaste expansiva delen sett till primärproduktion och livsmedelsindustrin. 32 Där finns en stor potential i att skapa ytterligare tillväxt. Den starka kopplingen till besöksnäringen och därigenom ökad svensk export (måltidsturism) innebär spännande möjligheter. 29 Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin Årsrapport 2019 (Jordbruksverkets rapport 2019:9) 30 Innovation for Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden (OECD 2018) 31 Tillväxtverkets studie Forskning och innovation för en livsmedelssektor i världsklass (Roland Berger maj 2018) 32 Rapporten Arbetskraft- och kompetensbehov inom livsmedelssektorn Gemensam rapport av Lantbrukarnas riksförbund, Livsmedelsföretagen och Arbetsförmedlingen (oktober 2018) 55

56 Figur 3. Sysselsättning och företagstillväxt 33 Några utmaningar Företagen i livsmedelskedjans delar har olika förutsättningar för sitt företagande, exempelvis vad gäller lönsamhet och struktur. Det är bland annat detta som har bidragit till att sektorn har beskrivits som fragmenterad och emellanåt med bristande samarbete. Det gäller både inom sektorn och med andra sektorer exempelvis, telekom, högskolor och universitet osv. Under de senaste åren har dock företagens samverkan förbättrats i syfte att öka sektorns konkurrenskraft. För att stödja hela sektors utveckling behöver framtida åtgärder omfatta flera led av kedjan, i de delar det är lämpligt. Genom detta kan också den internationella konkurrenskraften stärkas, eftersom endast ett led i kedjan inte kan uppnå det på egen hand. Myndigheterna kan också bidra inte minst genom ökat företagsperspektiv, ändrat bemötande, förändrade arbetssätt och ökad grad av samverkan och inkludering i resten av det svenska innovationssystemet. Även forskning, innovation och annan kompetensförsörjning inom sektorn är en avgörande fråga för sektorns utveckling framöver och det är centralt att i detta synsätt adressera gränssnitten mellan exempelvis forskning och regler. En utmaning är att säkerställa att befintliga regelverk och att tolkningen av dessa inte i onödan hindrar utvecklingen inom sektorn. 33 Underlag till diagrammet är hämtat från Tillväxtverkets rapport Industri, tillväxt och konkurrenskraft 2018:272 samt en särskild bearbetning av årsredovisningar från företagen inom sektorn. 56