IRSTA LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

Transkript

1 IRSTA LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

2 TYRÉNS AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.nr: HANDLINGEN HAR UPPRÄTTATS AV TYRÉNS AB REVIDERAD Beställare: Västerås kommun Kontaktperson: Helena Hansson MEDVERKANDE: Johanna Alton, Uppdragsansvarig Charlotta Enghag Desirée Johansson Annika Lövemyr Therese Fast Lisa Johansson

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE MED LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYSEN OMRÅDESHISTORIK 5 2 DAGENS LANDSKAP LANDSKAPSBILD KULTURMILJÖ SKYDDADE OBJEKT OCH MILJÖER REKREATION 18 3 SIKTANALYS 19 4 FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER I DET FORTSATTA ARBETET SAMT SLUTSATSER STADENS ENTRÉ LANDSKAPSRUMMET MELLAN BADELUNDAÅSEN OCH PLANOMRÅDET ANUNDSHÖG OCH PLANOMRÅDET GRÄNSEN MELLAN STAD OCH LANDSBYGD UTBLICK FRÅN BADELUNDAÅSEN HÄNSYN TILL OMRÅDETS KULTURHISTORIA SLUTSATS ÖVRIGT 43 5 KÄLLOR LITTERATUR KARTAKTER HEMSIDOR 44

4 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Västerås kommun utreder möjligheten att etablera ett verksamhetsområde vid trafikplats en Anundshög. På grund av den ändrade markanvändningen kommer en fördjupad översiktsplan att upprättas. Verksamhetsområdet planeras på den södra sidan om E18 och öster om väg 694. Skogspartiet med rastplatsen norr om E18 kommer att bevaras. Den totala arealen är 160 hektar. Topografin är lätt kuperad och på sina ställen är marken blockrik och stenig, med inslag av våtmark. Området är till stor del beväxt med produktionsskog, bestående av gran och tall i olika åldrar, med inslag av lövträd i den östra delen. Utredningsområdet ligger delvis inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården och tangerar ytterligare ett. Dessutom hyser området ett antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Planområdet kan uppfattas från den välbesökta Anundshög samt från närrekreationsområdet på Badelundaåsen, med dess höga kulturmiljövärden och centrala ställning i omgivningens landskapsbild. Kulturgeograf och arkeolog Johanna Alton och kulturgeograf Therese Fast samt landskapsarkitekterna Desirée Johansson, Charlotta Enghag och Annika Lövemyr har på uppdrag av kommunen genomfört föreliggande landskaps- och kulturmiljöanalys för att ge en vägledning om hur landskaps- och kulturmiljövärden kan komma att påverkas och hur dessa ska beaktas i den fortsatta planeringen. 1.2 SYFTE MED LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYSEN Utredningsområdet ligger strax öster om stadsgränsen till Västerås. Analysen ska identifiera vilka vyer, siktlinjer och landskapsrum som bör styra utformningen av planområdet. Ett annat syfte är att analysera upplevelsen av entrén till Västerås tätort och hur en utbyggnad av verksamhetsområdet kan komma att förändra upplevelsen av den idag tydliga gränsen mellan stad och landsbygd. Landskaps- och kulturmiljöanalysen ska med utgångspunkt från beskrivningen av riksintresset för kulturmiljövården ge vägledning till hur kulturmiljövärdena ska hanteras i framtagande av den fördjupade översiktsplanen. 4 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

5 ANUNDS- HÖG NÄRLUNDA 1.3 OMRÅDESHISTORIK FÖRHISTORIA De första kända spåren av människan i området är från bronsålder. Det var vid den här tiden som omgivningarna kring Anundshög och Badelundaåsen började koloniseras. I planområdets östra del finns spår från bosättning och ett gravröse från den här tiden. Den stora bebyggelseutvecklingen skedde dock under järnålder. Från den tiden återfinns de flesta förhistoriska lämningarna. Anundshög som är en storhög ligger i den norra delen av den öppna dalgången och anlades någon gång i mitten av det första århundradet. Storhögen är drygt 60 meter i diameter och är den största i Norden. Den vittnar om att bygden haft en framstående maktposition under järnåldern. Platsen har varit viktig såsom kommunikationsnod, för såväl vattenvägar som landvägar i både nord-sydlig och öst-västlig riktning. Invid storhögen återfinns ett vadställe som markeras med en stenrad av resta stenar, vilket understryker platsens betydelse. Spår av tidigare kommunikationsstråk finns även på Badelundaåsen, i form av så kallade hålvägar, gamla upptrampade ridstigar, vilka bildar ett helt vägsystem på åsen. De flesta byar i omlandet etablerades under järnålder. Detta kan utläsas av de förhistoriska gravfältens karaktär och belägenhet invid gårds- och bytomterna och det namnskick som råder i bygden, med ändelser som -by, -sta, -tuna, -lunda. Bynamn såsom Tybble kan vara äldre än så. TIBBLE BY BADELUNDA- ÅSEN GAMLA STOCKHOLMSVÄGEN MEDELTID OCH NYARE TID Fortfarande under medeltid var Anundshög central för dåtidens invånare, då platsen tjänade som tingsplats under större delen av medeltiden, men kan ha använts för ändamålet redan under förhistorisk tid. Gårdar blev till byar under medeltid och transporterna kom allt oftare att företas på land, då dalgångens vatten drag till slut grundades upp. Ägostrukturen mellan byarna har ofta fastlagts under den här tiden. Utdrag ur konceptkartan till den häradsekonomiska kartan som är från omkring PLAN- OMRÅDET BRUNNBY IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 5

6 2 DAGENS LANDSKAP Analysområdet ligger i gränsen mellan det som i Landskapskaraktärsanalys för Västmanlands län benämns som det sjönära landskapet respektive slättlandskapet. Landskapet utgörs av en bred dalgång omgiven av Badelundaåsen i väster, flikiga skogspartier i norr, öster och söder samt flera mindre sprickdalar. Sprickdalarna och Badelundaåsen ger en nord-sydlig riktning i landskapet. I dalgångsbotten öster om Badelundaåsen strömmar ett vattendrag som är kraftigt meandrande i norr och rätas ut längre söderut. Dalgångarna omges av moränhöjder till vilka fornlämningar och bebyggelse är lokaliserade. Åsen och moränhöjderna skapar rumsliga strukturer och omsluter slätten i den vida dalgången. Landskapet är öppet och erbjuder långa utblickar. Moränhöjderna når som högst 30 meter över havet. Det aktuella planområdet ligger på en av de omgivande höjderna mellan två dalgångar. På samma höjdparti ligger Närlunda och ett antal torp, varav några endast i form av husgrunder. Här ligger även två av byn Brunnbys förhistoriska gravfält och de äldsta spåren från bronsålder som består av ett gravröse och en skärvstenshög. På den norra sidan av E18 ligger ett stort komplext område med förhistoriska lämningar bestående av ensamliggande gravar, boplats- och odlingslämningar och så kallade hålvägar som är förhistoriska ridvägar, tillhörande det förhistoriska Närlunda. I öst och väst angränsar området till jordbruksmark och i söder till nyuppförd bebyggelse i Irsta. Inom planområdet finns två bostadsfastigheter, Ersbo och Arnbo. Ersbo och Arnbo har styckats av från Brunnby gård för åretruntboende. Här finns även ett torp kallat Olsbo som tillhör Brunnby och arrenderas ut som fritidshus. Närlunda och Brunnby är inte unika med dess långa historia. I höjdlägen omkring dalgångarna ligger ett stort antal byar med förhistoriska anor. Det är ett vidsträckt odlingslandskap som öppnar sig på var sida om planområdet, framför allt västerut. Dalgångarna är uppodlade i rationellt arronderade arealer. Väster om dalgången ligger nästa trafikplats, Hällamotet. Söder om trafikplatsen ligger industriområdet Hässlö och Stockholm Västerås flygplats. Norr om trafikplatsen ligger Hälla handelsplats. Trafikplatsen med dess verksamheter utgör tillsammans med Badelundaåsen, dagens östra entré till Västerås. Åsen löper genom trafikplatsen i nord-sydlig riktning. 6 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

7 Landskapet är öppet, erbjuder långa utblickar och ger en förståelse för kopplingen mellan natur- och kulturlandskapet.vy från Stockholmsvägen vid Klinta mot utredningsområdet Närlunda gård med den tillhörande lövträdbeklädda moränhöjden utgör zzett viktigt rumsbildande element som står i rak siktlinje mellan Anundshög och utredningsområdet. Vy från Anundshög mot utredningsområdet IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 7

8 2.1 LANDSKAPSBILD Landskapet öster om Badelundaåsen är mosaikartat med en flack öppen slätt omgiven av slutna skogsområden och trädbevuxna moränhöjder. Åsen och moränkullarna är rumsbildande strukturer som bryter av den flacka slätten och bildar naturliga landmärken. Även gårdsmiljöerna intill dessa moränhöjder bildar landmärken som skapar igenkänning. Alléer, infartsvägar och bestånd av lövträd ger en riktning, ett samman hang och en karaktär till omgivningen. Landskapet är öppet och erbjuder långa utblickar och ger upplevelse av rymd, då himlen upptar en stor del av synfältet. E18 och industriområdet Hässlö är väl synliga över slätten och bidrar till en viss urban prägel. Hässlö ligger i gränsen mellan odlingslandskapet och Västerås tätort. Det öppna slättlandskapet i övrigt är fortfarande präglat av jordbruk, omgivet av skogsmark. Badelundaåsens tydligt nord-sydliga orientering är den viktigaste strukturen för landskapets riktning. Från åsen är planområdet visuellt exponerat. Åsen i väster samt de större skogsområdena i norr och öster är ytterligare tydliga gränser för den öppna slätten. I söder avgränsas området av den mosaikartade och mer kuperade terrängen. Inom området finns öppna diken, mindre vägar och alléer som bildar lokala gränser. Brunnby gård utgör ett viktigt landmärke med en allékantad infartsväg som är direkt riktad mot planområdet. Anundshög är ett kulturhistoriskt viktigt landmärke som syns från stora delar av landskapet. Närlunda gård med den tillhörande lövträdbeklädda moränhöjden utgör ytterligare ett landmärke och ett viktigt rumsbildande element som står i rak siktlinje mellan Anundshög och utredningsområdet. 8 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

9 Teckenförklaring Torp Torplämning På konceptkartan till den häradsekonomiska kartan från omkring 1860 återfinns flera av torpen. Lugnet finns utritat med beteckningen Soldattorp. Torpet norr om Lugnet/Soldattorpet ligger idag under E KULTURMILJÖ I utredningsområdet finns 17 fornlämningar och de planerade åtgärderna inom utredningsområdet kommer att beröra två områden av riksintresse för kulturmiljövården. Odlingslandskapet omkring planområdet finns utpekat i bevarandeprogrammet för odlingslandskapet i Västmanland. Flera kulturmiljöer finns beskrivna i Västerås kommuns kulturminnesprogram, Badelundaåsen, Anundshög, Närlunda och Brunnby. I programmet omnämns även de två dalgångsstråk som omger planområdet på dess västra respektive östra sida. Planområdet har historiskt sett tillhört Närlunda och Brunnby. Marken har i huvudsak nyttjats som betesmark och för utvinning av bränsle. Här har det legat ett antal torp, vilket framgår av kartan bredvid. Tillhörande varje torp ar även funnits jordbruksmark, åker, ängsmark, köksträdgård samt betesmark och hagar. Två av torpen i planområdet bebos permanent idag. Ett tredje är sommarstuga. Resterande är inte längre kvar, men den öppna marken i anslutning till torpbebyggelsen är fortfarande kvar. Det tidigare torpet Lugnet var övergivet redan på 1950-talet. Fortfarande kan man dock urskilja den gamla jordbruksmarken på grund av att den fortfarande är beväxt med lövträd. Dalgången i jämnhöjd med Arnbo brukades tidigare av torpet. Idag går en kraftledning i dalgången och den gamla jordbruksmarken är fortfarande öppen, liksom Olsbos tidigare jordbruksmark. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 9

10 2.2.1 SKYDDADE OBJEKT OCH MILJÖER RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Utredningsområdet ligger delvis inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Badelunda [K:U 25] (Badelunda socken). Det ligger nära riksintresset Irsta [K:U 31] (Irsta sn). Riksintressen regleras enligt 3 kap 6 miljöbalken. Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Områden av riksintresse för kulturmiljövården är sammanhängande miljöer av särskilt stor betydelse ur ett nationellt perspektiv och som särskilt väl återspeglar viktiga historiska skeenden och samhällsprocesser. Badelunda [K:U 25] (Badelunda sn) Motivering: Fornlämningsmiljö, en av landets mest monumentala gravar och förhistoriskt vägmonument som visar på platsens betydelse i ett större rumsligt system. Uttryck för riksintresset: Fornlämningsrik sträckning av Badelundaåsen genom öppet jordbrukslandskap med stort antal järnåldersgravfält. I Anundshögsområdet, omnämnt som tingsplats under medeltiden, finns en av landets största s.k. kungshögar Anundshög, ca 60 m i diameter och 12 m hög. Intill denna två skeppssättningar, ca 50 m långa och en märklig runsten med text som förknippas med ynglingakungen Anund. Härifrån går ned mot ett vadställe, en lång rad stenar som också nämns på runstenen, sannolikt en gammal vägsträckning. I området ingår även: Badelunda medeltidskyrka och Furuby medeltida kyrkoruin. Projektets påverkan på riksintresset: I riksintressebeskrivningen för Badelunda lyfts framför allt Anundshögsområdet och Badelundaåsens komplexa fornlämningsmiljöer med omgivande öppna jordbrukslandskap. I beskrivningen uppmärksammas även Anundshög och Badelundaåsen som en del av ett kommunikativt rumsligt system. Nyckelbegrepp för riksintresset: Fornlämningar Kommunikationslämningar Öppet jordbrukslandskap Irsta [K:U 31] (Irsta sn) Motivering: Fornlämningsmiljö som speglar bronsålderns och den tidiga järnålderns landskapsutnyttjande. Uttryck för riksintresset: Betydande bronsålderslämningar i form av stensättningar, både ensamliggande och sammanförda till gravfält, skärvstenshögar och skålgropsförekomster. Högar, resta stenar och stensträngssystem från järnåldern. Projektets påverkan på riksintresset: Planområdet ligger utanför riksintresseområdet och påverkar inte de miljöer som ligger till grund för uttryck och motivering av riksintresset. Inom planområdet förekommer dock motsvarande kategori av lämningar som motiverar riksintresset, såsom bronsåldersboplatser bestående av skärvstenshögar och röjda ytor. Dessa bronsålderslämningar kan därför ses som en del av det bronsålderslandskap som motiverar riksintresset. FORNLÄMNINGAR Fornlämningar och fornfynd regleras i 2 kap enligt Kulturmiljölagen (KML). Fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Det är enligt KML förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Lagen har alltså ett bevarandesyfte och ingrepp i fornlämning är en tillståndsprocess. Länsstyrelsen kan ge tillstånd till ingrepp/borttagande av fornlämningar om samhällsintresset väger tyngre än fornlämningens betydelse. Inom planområdet finns 33 registrerade lämningar varav 17 är fornlämningar och fyra är bevakningsobjekt. Inom området finns fyra torplämningar som enligt revideringen av lagstiftningen, kan omma att bedömas som fornlämningar, beroende på om lämningarna är äldre än år De flesta fornlämningarna härrör från yngre järnålder ( e. Kr.), varav några skulle kunna vara från äldre järnålder. I områdets östra del finns ett röse och i anslutning till det finns en skärvstenshög och i anslutning till Närlunda har det påträffats skärvsten. Skärvsten är värmepåverkad sten som ofta har används för mattillredning. Dessa lämningar indikerar bronsålder ( f. Kr.). Fornlämningarna med RAÄ-nummer finns redovisade på kartan i kapitlets inledning. 10 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

11 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 11

12 Anundshög är den största storhögen i Norden. ANUNDSHÖG Anundshög är den största storhögen i Norden. På Badelundaåsens krön i närheten finns ytterligare storhögar. Ett antal storhögar ligger även placerade längs ett förhistoriskt kommunikationsstråk som senare skulle komma att bli den kungliga Eriksgatan. Anundshög och omgivande lämningar är mestadels från järnålder, men platsen har även haft stor betydelse som tingsplats under medeltid. Platsen har varit en mycket viktig kommunikativ knutpunkt, då två kommunikationsstråk korsar varandra. I anslutning till Anundshög finns en processionsgata kantad med resta stenar. I ena änden finns en runsten och i den andra finns ett vadställe. Anundshögsområdet är Västmanlands mest märkliga fornlämningsområde och kan i betydelse för vår historia, jämföras med Uppsala högar i Gamla Uppsala. Vyer som avviker från landskapets ålderdomliga karaktär är känsliga från Anundshög. Anundshög finns omnämnd i riksintresset för Badelunda och i kulturminnesprogrammet för Västerås kommun. 12 IRSTA - Processionsgata LANDSKAPS- mot OCH vadstället KULTURMILJÖANALYS i anslutning till Anundshög.

13 Vid foten av åsen ligger Tibble by och storgård, med rötter i förhistorisk tid. BADELUNDAÅSEN Området domineras av den stora rullstensåsen som sträcker sig från Östgötakusten till Siljan. På åsen har det funnits bosättningar sedan yngre stenålder (1200 f. Kr-1800 f. Kr). Åsen bär omfattande spår av mänsklig aktivitet, framför allt från järnålder (550 f. Kr 1050 e. Kr). Spåren är i form av såväl gravfält, enstaka gravar, boplatser och hålvägar. På åskrönet ligger även en labyrint. Vid åsens västra fot ligger byn Tibble. Mangårdsbyggnaden till den största av gårdarna i Tibble uppfördes år 1727, men platsen har varit bebdd sedan bronsålder, vilket framgår av den omfattande mångfalden av lämningar som ligger inom gårdens ägor. Byns bebyggelse ligger längs en väg som löper parallellt med åsfoten, med mangårdarna på åssidan och ekonomibyggnaderna på motstående sida. Avståndet mellan Badelundaåsen och verksamhetsområdet uppgår till cirka 1200 meter. Vyer mot verksamhetsområdet bedöms ändå vara känliga då industri- och logistikbyggnaderna avviker från landskapets i övrigt ålderdomliga och agrara karaktär. Hålvägar på Badelundaåsen. På åsen finns även en boplats, gravfält, storhögar och en labyrint. Åsen är ett välbesökt närrekreationsområde IRSTA - LANDSKAPS- för Västeråsborna. OCH KULTURMILJÖANALYS 13

14 Brunnby med dess dubbla flygelbyggnader, varav två uppfördes på 1600-talet. Gården etablerades under förhistorisk tid. BRUNNBY Brunnby har rötter tillbaka i förhistorisk tid. Gårdens fornlämningar återfinns såväl sydväst som nordväst om dagens bebyggelse. Första gången som gården nämns är år På platsen har det tidigare funnits en hög stenbyggnad av försvarskaraktär. Man tror att huvudbyggnadens källare härrör från den här tiden. Gården är ett före detta säteri. År 1864 genomfördes en omfattande ombyggnad och huvudbyggnaden fick då dess nuvarande karaktär. Den för säterier karakteristiska bebyggelsemiljön med alléer, man- respektive fägård är mycket väl bibehållen, där två av de fyra flyglarna är från 1600-talet i karolinsk stil med säteritak. 14 Ett av gravfälten från yngre järnåldern som tillhör Brunnby gård (RAÄ-nr Irsta 14:1). Gravfältet har stor betydelse som dokument över gårdens förhistoria.

15 Närlunda mangårdsbyggnad, återuppförd Boden i förgrunden är äldre. NÄRLUNDA Närlunda etablerades under förhistorisk tid. På dess markägor finns omfattande spår av tidigare markanvändning. Till gården hör ett antal boplatser, gravfält, hålvägar och enstaka förhistoriska gravar. Men även spår från tidigare produktion i form av fossil åkermark och ett fragment av en förhistorisk hägnad av sten, en så kallad stensträng. I närheten av bebyggelsen finns även hålvägar. På 1650-talet bestod byn av två gårdar som under 1800-talet slogs samman till en gård. Strax öster om bebyggelsen finns ett antal torplämningar i form av husgrund, källargrop samt igenväxta åkrar. Mangårdsbyggnaden är återuppförd på den tidigare mangårdsbyggnadens plats år De två ladugårdsbyggnaderna och en liten bod söder om mangården är äldre. Tidigare fanns det två flyglar som flankerade huvudbyggnaden. Närlunda by bestod år 1652 av två gårdar. Strax söder om bytomten med de två gårdarna ligger den trädbevuxna åkerholme som hyser omfattande fornlämningar och som utgör ett visuellt skydd för vyn från Anundshög, vid eventuell tillkommande bebyggelse inom planområdet. 15

16 KOMMUNIKATIONER Tyrgatan som löper i planområdets västra gräns, i nord-sydlig riktning förbi allén mot Brunnby, för att ansluta till den gamla Stockholmsvägen 16 Den gamla vägen mellan Västerås och Stockholm, går över byn Klintas ägor. Vägen har varit mycket viktig ur kommunikationssynpunkt och löper i kanten av det vida odlingslandskapet med vy mot planområdet.

17 DET REGIONALA BEVARANDEPROGRAMMET FÖR ODLINGSLANDSKAPET Det öppna odlingslandskapet omges av byar och gårdar, som härrör från järnålder, delvis med rötter i bronsålder. Gårdarna och byarna sammanlänkas av terränganpassade landsvägar, i gränsen mot det brukade landskapet. Från den gamla Stockholmsvägen skapas en vy ut över den vida dalgången mellan Badelundaåsen och utredningsområdet. Det finns tre bevarandeområden som berörs av projektet. Ett av de utpekade områdena med bevarandevärden finns strax norr om det aktuella planområdet, Badelunda Här nedan är ett utdrag från motivtexten, i valda delar som berör planområdets och dess influensområde. Området omfattar ett större öppet odlingslandskap, som delas av den dominerande, nord-sydgående Badelundaåsen. Badelundaåsen hyser en intressant torrängsflora och insektsfauna. Det är ett värdefullt strövområde med många utsiktspunkter [ ] Åsen har alltsedan förhistorisk tid tjänat som kommunikationsled och den gav också bra mark för tidig bosättning. Fornlämningar och bebyggelse är i övrigt lokaliserade till moränbackar och sluttande hagar mellan åker och skog. Boplatser har återfunnits i åkermark. I området finns rikligt med agrara lämningar som bytomter, odlingsrösen, fossila åkrar mm. Fornlämningarna i området är i huvudsak från järnåldern. Anundshög är en storhög från järnåldern och den största i Norden. Den har använts som tingsplats under 1300-talet. Inom området finns också Grytahögen, som är något mindre [ ] Eriksgatan har gått genom området. Värdefull bebyggelse finns på flera ställen inom området. Herrgårds-, by- och torpmiljöer finns representerad. Även den öppna omgivande odlingsmarken på var sida om Badelundaåsen har ett höga natur- och kulturmiljövärden. Den har även ett rekreativt värde. Området sammanfaller till stor del med riksintresset för Badelunda. Sydost om planområdet ligger ytterligare ett bevarandeområde, Irsta Beskrivningen visar att det hyser ett mycket innehållsrikt kulturlandskap med kuperade moränholmar samt rikligt med ängs- och hagmarker som delar upp åkermarken. Norr om Irsta i anslutning till planområdet fanns det år 1991 en hassellund, hagmark och skogskärr med rik flora och fauna. Järnålders- och bronsåldersbygden är koncentrerad till den öppna dalgången och slätten. Fornlämningstätheten och ortnamnen indikerar en lång bebyggelsekontinuitet. Strax söder om planområdet ligger bevarandeområdet Hagbyholm Stockholmsvägen delar området i två delar. Den nordvästra kännetecknas av ett storskaligt jordbrukslandskap, den södra av ett småskaligt jordbrukslandskap. Även alléerna vid Brunnby gård lyfts fram som ett markant inslag i landskapsbilden. Brunnby gård såsom tidigare säteri lyfts fram som en värdefull bebyggelsemiljö i bevarandeområdet. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 17

18 5. Bäck vid Närlunda och Långby. Bevara meandrande vattendrag och utveckla ekologiskt funktionell kantzon. 1. Öppet landskap kring Badelundaåsen och Anundshög. Naturströvsområde för Västerås tätort, motionsspår. 4. Badelundaåsen mellan Tibble och E18. Närrekreation och landskapsbildshänsyn i skogsbruket.i södra delen närmast E18 ligger en motorbana. 6. Område vid Hagbyholm med ädellövvegetation. Bete önskvärt. 2. Närströvsområde för Irsta tätort, elljusspår. 7. Område norr om Irsta kyrkby. Ingen täkt eller markberedning på ändmoränerna. 8. Hassellund vid Irsta skola. Bevara hasselvegetationen. 2.3 REKREATION 3. Närströvsområde för Irsta tätort, med skjutbana. Kartan intill är tagen från Naturvårdsplan för Västmanlands län redovisar större värdefulla landskapsområden (1-3) och värdefulla landskapsobjekt (4-8). 18 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

19 3 SIKTANALYS En fördjupad siktanalys har gjorts, över det planerade verksamhetsområdet, med hjälp av GIS. Analysen utgör underlag för beslut om vilka byggnadshöjder som landskapet tål utan att riskera att skada eller påtagligt skada riksintressets uttryck. Det är i första hand Anundshögs unika fornlämningskomplex men även fornlämningsmiljön längs Badelundaåsen i anslutning till det öppna odlingslandskapet som uttrycker riksintresset. Det är i vyn från dessa platser som exponering av ny storskalig bebyggelse är känslig och där den negativa påverkan bör minimeras. Den slutgiltiga placeringen av byggnaderna inom verksamhetsområdet kan ha stor betydelse för graden av negativ påverkan på det öppna odlingslandskapet. För att minimera den negativa påverkan är det viktigt att i den fortsatta planprocessen följa upp marknivåer, lokalisering och byggnadshöjder i verksamhetsområdet. 3.1 METOD Utredningsrådets avgränsing är gjord med utgångspunkt från illustrationerna till den fördjupade översiktsplanens plankarta. För att kunna utföra siktanalysen, har en höjdmodell skapats utifrån, av kommunen tillhandahållet LAS-data. Höjdmodellen utgörs av ett rastersom är uppbyggt av pixelceller om man ger olika värden motsvarande elevationen. I höjdmodellen har en tänkt betraktare placerats med en ögonhöjd satt till 1,6 m. Alla höjder utgår från 0-planet enligt RH2000. En av anledningarna till att man besöker Badelundaåsen är utsikten. Även om det växer träd på åsen så bidrar rörelse längs åsen till att man får en god bild av vad som finns bortom träden. Under sommaren skymmer lövträden mer av vyn men man väljer gärna att stanna till på platser med utsikt. Under vintern (bild) är sikten ut från åsen bättre. I siktanalysen anges dock vyn vara helt avskuren när träden på åsen är inkluderade. Eftersom man i verkligheten har utsikt från åsen inkuderas inte träden på åsen i höjdmodellen som används för analysen.vara I analysen dras en rak linje från betraktaren till varje pixelcell i byggnadsvolymerna. Där siktlinjen är obruten anses området eller byggnaden synlig. Där sikten är bruten anses området eller byggnaden att inte synas. Analyserna har utgått ifrån obseravtionspunkterna: Anundshög Badelundaåsen åskrön Badelundaåsen åsfot Brunnby gård E18 För att kunna göra siktanalyser och visualiseringar över byggnadskropparnas exponering har exempelbyggnader skapats. Dessa har skapats av ytor på 120 x 120 meter. Från dessa har en volym lagts in upp till en viss höjd. Denna höjdangivelse redovisas i byggnadsvolymen, med antal meter över 0-planet. De mindre två exempelbyggnaderna i den västra delen av det norra planområdet, har ytan 25 x 25 m. Höjd anges på byggnadsvolymerna. Träd är inkluderade i höjdmodellen där inget annat anges. Beroende på LAS-datats ålder, kan siktförhållandena ha ändrats på grund av att träd har avverkats, stormfällts eller vuxit sig högre. Upplösningen i höjddatats raster är två meter. I modellen är området från de översta delarna av träden ner till marken ogenomsiktligt. Det innebär att modellen inte visar genomsikt mellan trästammar, vilket i många fall inte överrensstämmer med verkligheten. Dessutom kommer en del träd att tas ner inom verksamhetsområdet. Träden på Badelundaåsen har inte tagits med i modellen (se bild med tillhörande bildtext). Det är befintlig marknivå som gäller i analyserna för vypunkten. Någon korrigering för jordens kurvatur har inte gjorts eftersom et vid en test kunde konstateras att det inte skulle påverka resultatet. Resultat som presenteras utifrån genomförda analyser: Plan som anger synligt område Sektioner som redovisar höjdmodellen som använts i analyserna. Fotomontage IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 19

20 Resultatet i plan anses tillförlitligt, men vyerna från modellen ska enbart ses som en illustration på byggnadernas placering i landskapet. Byggnadernas synlighet ska enbart avläsas ur analysresultat i plan. I analysen har byggnaderna exemplifierats med 8 byggnader placerade regelbundet inom verksamhetsområdet. Dessa ska ses som referensobjekt för siktanalysen. Vid en förflyttning av byggnaderna kan resultatet komma att förändras. Byggnadernas höjd har anpassats i siktanalysen så att de inte ska påverka vyn från den känsliga från punkten på Anundshög. Plankarta för mark- och vattenanvändning. Fördjupad översiktsplan för avfart Irsta, FÖP IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

21 ANALYSER Flera analyser har genomförts utifrån olika observationspunkter. Dessa finns vid: Anundshög Badelundaåsens åskrön Badelundaåsens åsfot Brunnby E18 Resultat som presenteras utifrån genomförda analyser är följande: Plan som anger vilket område som är synligt utifrån de olika observationspunkterna Vy ur 3D modell från de olika observationspunkterna FÖRKLARING AV MATERIALET: Anundshög Sörby Tibble Närlunda E18 Badelundaåsen åskrön Badelundaåsen åsfot E18 Tyrgatan Verksamhetsområde norra Verksamhetsområde södra Badelundaåsens träd exkluderas eftersom sikten är god från åsen (se förklaring i tidigare bildtext). Området väster om det norra verksamhetsområdet som gränsar mot Tyrgatan beräknas inte ha en trädridå och träden här är uteslutna i modellen. I modellen utesluts träd i verksamhetsområdena. Brunnby 0 0,25 0,5 1 Kilometer Utbredning av verksamhetsområden och lägen för observationspunkterna som används i analyserna. 0 0,25 0,5 1 Kilometer Här visas höjdmodellen som används för analyserna. Gula linjer visar inom vilket område träden tagits bort från modellen avverkats. På åsen är träden borttagna för att sikten är god från åsen (se tidigare förklaring). IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 21

22 VY FRÅN ANUNDSHÖG Analysresultat: Byggnadshöjderna har satts så att de inte ska påverka vyn från krönet av Anundshög. 40 De orangefärgade pixlarna anger att sikten från observationspunkten, i detta fall Anundshög, är obruten. 40 I detta fall är delar av åkermarken nere till vänster synlig samt områden i trädtopparna kring verksamhetsområdet Vyn från Anundshög mot verksamhetsområdet hindras till stor del av skog norr om verksamhetsområdet. Gråfärgade områden är den höjdmodell som ligger till grund för analysen. Ljusare områden är högre belägna än de mörkare Anger höjd på byggnad Synligt från Anunds hög 22 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS Meter

23 Tortunavägen Vy från Anundshög i höjdmodell. Höjden på de exemplifierade byggnaderna i modellen har anpassats så att de inte ska nå över trädvegetationen på åkerholmen, strax väster om Närlunda. Från Anundshög påverkar därför inte de exemplifierade byggnaderna, riksintresseområdets uttryck. Pilarna anger exempelbyggnadernas placering. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 23

24 VY FRÅN BADELUNDAÅSENS KRÖN Analysresultat: Från Badelundaåsen exponeras flera byggnader inom verksamhetsområdet. 40 Byggnaderna i den södra delen exponeras inte i lika stor utsträckning, på grund av den vegetation som växer i ett stråk genom verksamhetsområdet. Om vegetationen försvinner kommer även dessa byggnader att exponeras Anger höjd på byggnad Synligt från Badelundaåsens krön 24 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS Meter

25 E18 Vy från Badelundaåsens krön i höjdmodell. Byggnadshöjderna i modellen har anpassats så att de inte exponeras i vyn från Anundshög. Från Badelundaåsens krön syns dock de exemplifierade byggnaderna eftersom de träd som idag skapar en ridå mellan odlingsmarken och det planerade verksamhetsområdet, kommer att tas ner. Från Badelundaåsens krön påverkar de exemplifierade byggnaderna riksintresseområdets uttryck eftersom de utgör ett tydligt avbrott i odlingslandskapets möte med omgivande åkerholmar och skogsområden. Byggnaderna exponeras i hela dess höjd. En sänkning av byggnadshöjden har därför endast en begränsad betydelse för dess påvekan på vyn. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 25

26 VY FRÅN BADELUNDAÅSENS FOT Analysresultat: Från Badelundaåsens fot blir verksamhetsområdet och flera av dess byggnader exponerade, för att trädridån mot väst tas bort. 40 Ytterligare förändringar sker även i synlighet eftersom marknivåerna kommer att förändras i samband med exploatering av området Anger höjd på byggnad Synligt från Badelundaåsens fot 26 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS Meter

27 E18 Vy från Badelundaåsens fot i höjdmodell. Byggnadshöjderna i modellen har anpassats så att de inte exponeras i vyn från Anundshög. Från Badelundaåsens fot syns dock de exemplifierade byggnaderna eftersom de träd som idag skapar en ridå mellan odlingsmarken och det planerade verksamhetsområdet, kommer att tas ner. Från Badelundaåsens fot påverkar de exemplifierade byggnaderna, riksintresseområdets uttryck eftersom de utgör ett tydligt avbrott i odlingslandskapets möte med omgivande åkerholmar och skogsområden. Byggnaderna exponeras i hela dess höjd. En sänkning av byggnadshöjden har därför endast en begränsad betydelse för dess påvekan på vyn. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 27

28 VY FRÅN BRUNNBY Analysresultat: Från observationspunkten i Brunnby syns en av de låga byggnaderna i väster samt del av marken i verksamhetsområdet Anger höjd på byggnad Synligt från Brunnby 28 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS Meter

29 Tyrgatan Vy från Brunnby i höjdmodellen. Byggnadshöjderna i modellen har anpassats så att de inte exponeras i vyn från Anundshög. Från Brunnby syns en av de två västra exemplifierade byggnaderna, men i begränsad omfattning. Övriga byggnader skyms av den vegetation som omger det planerade verksamhetsområdet. Från Brunnby påverkar de exemplifierade byggnaderna, riksintresseområdets uttryck endast i begränsad omfattning eftersom de inte dominerar vyn över det öppna odlingslandskapet. Om den omgivande vegetationen som omger verksamhetsområdet skulle tas ner i någon omfattning påverkar detta graden av exponering och därmed också riksintressts uttryck. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 29

30 VY FRÅN E18 Analysresultat: Från observationspunkten på E18 syns inte verksamhetsområdet eller dess byggnader Anger höjd på byggnad Observationspunkt E18 Synligt från E18 30 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS Meter

31 Vy från E18 i höjdmodellen. Höjden på de exemplifierade byggnaderna i modellen har anpassats så att de inte ska exponeras i vyn från Anundshög. Från punkten på E18 strax öster om det planerade verksamhetsområdet syns inte de exemplifierade byggnaderna. Bygganderna skyms av den vegetation som omger det planerade verksamhetsområdet. Ridån av träd som växer längs E18 kommer dock att gallras, vilket kan medföra att de nya byggnaderna oavsett höjd eller placering kommer att synas från vägen. Om en gallring av träden görs i så stor omfattning att byggnaderna exponeras, medför det att de blir synliga när man färdas på E18, kommer det att påverka riksintresseområdets uttryck. De nya byggnaderna riskerar att läsas ihop med verksamhetsområdet vid Hässlö, se diskussion i delkapitel 4.1 Stadens entré, på sidan 35. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 31

32 VY FRÅN E18 (TRÄD EXKLUDERADE INOM PLANOMRÅDET) Analysresultat: Flera byggnader och delar av verksamhetsområdet blir synliga om träd exkluderas inom plangränsen Anger höjd på byggnad Observationspunkt E18 Synligt från E18 (träd exkluderade kring verksamhetsområdet) 32 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS Meter

33 Vy från E18 i höjdmodellen (träd exkluderade innanför plangräns). Byggnader blir synliga om träden exkluderas inom plangränsen. Denna modellvy ger en ungefärlig bild av byggnadernas synlighet. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 33

34 A SEKTIONER ÖVER OMRÅDEN OCH EX- EMPELBYGGNADER 40 A B Befintlig marknivå redovisas nedan tillsammans med vegetationsridåer. Även exempelbyggnaderna som använts i analyserna redovisas. Höjd anges intill respektive byggnad. Samtliga höjder som anges utgår från nollplanet i RH B Meter Placering sektioner. 28 m 35 m 40 m 40 m Trädridå Sektion A-A: Norra delen av verksamhetsområdet. I vyn från Anundshög kan en byggnadshöjd på upp till 10 meter på de övriga tre byggnaderna accepteras. I vyn från Anundshög skulle byggnadshöjden på byggnaden längst i öster kunna vara ökas utan att exponeras. I sektionen sticker den knappt upp i denna sektion eftersom marknivån ligger på ca 40 m. Vid en ökad byggnadshöjd skulle den dock dominera i vyn från Badelundaåsen. Trädridå 35 m 38 m 38 m Trädridå Sektion B-B: Södra delen av verksamhetsområdet. I vyn från Anundshög kan de tre byggnaderna ha en byggnadshöjd på upp till omkring 8 meter utan att exponeras. 34 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

35 4 FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER TILL FORTSATT ARBETE SAMT SLUTSATSER För att i möjligaste mån bevara landskapets värden och för att undvika skada eller påtaglig skada på riksintresset bör planområdet utformas med hänsyn till de karaktärsgivande strukturer och samband som finns i planområdet och dess omland. De viktigaste aspekterna listas nedan. 4.1 STADENS ENTRÉ Landskapet öster om Västerås har idag en landsbygdskaraktär med dalgångar omgivna av skogspartier. För dagens trafikanter på E18 österifrån bryts denna landskapskaraktär vid Hässlö, där industribyggnaderna är väl synliga från vägen. Här finns idag det visuella mötet med staden, stadens entré. Den nya bebyggelsen i planområdet, riskerar att visuellt förflytta det visuella mötet mellan stad och landsbygd österut. Aspekten stadens entré bör behandlas med stor hänsyn i planen. Ett sätt att förhålla sig kan vara att behålla en ridå med vegetation längs E18 och i planområdets västra del som vetter mot Tyrgatan. På så sätt skulle dagens visuella entré vid Hässlö kunna bibehållas, vilket skulle gynna riksintresset och det öppna odlingslandskapet. För att betona stadens entré vid Hässlö bör man ha en hög ambition på anpassad gestaltning av området även i planområdets östra del, genom byggnadernas utformning, färgsättning och volymer samt att skapa en ridå med vegetation mot den öppna dalgången även här. Oavsett hur mötet med staden utformas, bör en tät ridå med vegetation sparas mellan planområdet och E18. Detta gör att sambandet med det, till stora delar, bevarade skogsområdet norr om vägen bibehålls. Delar av skogen längs motorvägen består av tätvuxen granskog. I sådan skog är det extra viktigt med förberedande gallringar och kompletteringsplanteringar, för att skogen ska stå kvar och få ett tilltalande utseende. Område som kan komma att upplevas som ny entré till staden. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 35

36 4.2 LANDSKAPSRUMMET MELLAN BADELUNDAÅSEN OCH PLANOMRÅDET Industribyggnaderna vid Hässlö är väl synliga från stora delar av dalgången. Resten av dalgången är uppodlad och omgivande skogsområden har tydliga gränser utan väl synliga anläggningar. Anundshögsmotet ger relativt liten påverkan på landskapsbilden eftersom ramper är nedsänkta under motorvägen. Samman taget präglas dalgången av en landsbygdskaraktär. Denna karaktär är viktig inte minst för närrekreationsområdet på och längs Badelundaåsen. Om bebyggelsen i planområdet blir väl synlig riskerar denna att läsas ihop med industribyggnaderna vid Hässlö. Eventuella skyltar och annonsplatser intill trafikplatsen förstärker denna effekt. Därmed får dalgången byggnader i form av verksamhetsområden på två sidor vilket förändrar karaktären för hela dalgången. Det skapas också en helt annan, mer urban, inramning till den historiska miljön för Brunnby gård med dess bebyggelse, fornlämningar och allé. I planområdets västra del, liksom i norr, bör en zon med vegetation sparas, så bred att den bildar en visuell avskärmning mot dalgången i väster. Öppningar i dessa vegetationsskärmar med skyltar och annonslägen bör undvikas, dessa kommer att vara väl synliga från hela dalgången. Om byggnaderna i nya planområdet blir väl synliga läses de visuellt ihop med befintliga industriområdet vid Hässlö. 36 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

37 Om dalgången bebyggs på två sidor förändrar det karaktären för hela dalgången. Det skapas också en helt annan, mer urban, inramning till den historiska miljön för Brunnby gård med dess bebyggelse, fornlämningar och allé. Gården återfinns till höger i bild. Vy från Stockholmsvägen vid Klinta. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 37

38 Från Anundshög syns skogen i planområdet 4.3 ANUNDSHÖG OCH PLANOMRÅDET Utsikten åt sydost från området kring Anundshög har idag landsbygdskaraktär. Planområdet är delvis skymt av skogsholmarna vid Närlunda. I vyn från toppen av storhögen syns emellertid skogen i planområdet bakom de framförliggande vegetationspartierna kring gården. Bebyggelsen i planområdet bör hållas så låg att den inte syns från Anundshög. Därför utgår siktlinjeanalysen från en byggnadshöjd som anpassats så att den inte stör vyn från Anundshög. Från Anundshög skyms planområdet av åkerholmen söder om Närlunda. Bebyggelsen bör hållas så låg att den understiger trädhöjden på impedimentet. 38 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

39 4.4 GRÄNSEN MELLAN STAD OCH LANDSBYGD Idag finns det en upplevelsemässig gräns mellan staden och landsbygden öster om Västerås stad. (se illustration Stadens uplevelsemässiga gräns idag och eventuellt flyttad gräns). Med undantag för Hässlö industriområde bär dalgången öster om Badelundaåsen en stark prägel av jordbruksbygd, vilket också utgör ett av motiven i riksintresset. Stadens upplevda entré österifrån på E18 upplevs vara vid Hällamotet. Om byggnaderna i planområdet blir väl synliga bildas en enklav av byggnader av urban karaktär, en bit utanför staden som riskerar att läsas samman med Hässlö industriområde. På det viset riskerar gränsen mellan stad och land därmed att bli mer otydlig. Placering av skyltar skulle ytterliga bidra till att gränsen mellan stad och landsbygd blir otydlig. Därför bör skyltning inom planområdet undvikas, såväl i öster, väster som längs E18. Stadens upplevelsemässiga gräns idag och eventuellt flyttad gräns. Aspekten gräns mellan stad och landsbygd bör behandlas i planen. En tydlig gräns för stadsbygden bör eftersträvas. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 39

40 4.5 UTBLICK FRÅN BADELUNDAÅSEN Från åsen är planområdet tydligt exponerat. Utblicken från rekreationsområdet på åsen präglas idag av lantlighet, med odlingsmark omgiven av beskogade höjdpartier i landskapet. Från åsen uppfattas inte E18 som något störande inslag i et öppna odlingslandskapet. Upplevelsevärdet på Badelundaåsen är bland annat det lugn och den lantlighet som platsen med dess omgivningar förmedlar. För att bibehålla den här lugna lantliga karaktären, bör en zon med vegetation sparas i planområdets västra del som bildar en visuell avskärmning mot dalgången i väster. Öppningar i dessa vegetationsskärmar för skyltar och annonslägen bör undvikas, dessa kommer att vara väl synliga från hela åsen. Här bör även byggnadernas utformning, färgsättningoch volymer utredas, för att minimera intrycket av nyetableringen från åsen. Skyltning som vetter ut mot odlingslandskapet bör undvikas. 40 Fotot är taget från en utsiktsplats på Badelundaåsen. Planområdet syns tydligt från den här platsen. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

41 4.6 HÄNSYN TILL OMRÅDETS KULTURHISTORIA Projektet kommer att påverka ett stort antal fornlämningar. Flera av dem har stor pedagogisk betydelse för läsbarheten av platsens historia, däribland de två gravfälten (Irsta 14:1 och Västerås 558:1) i planområdets västra del. Dessa två gravfält som tillhört Brunnby, anlades under järnålder, under samma tid som flertalet fornlämningar anlades på Badelundaåsen och vid Anundshög. Trots att de ligger utanför gränsen för riksintresset ska dessa fornlämningar uppfattas som en del av det järnålderslandskap som definieras i uttrycket för riksintresset. Om dessa fornlämningar tas bort kommer järnålderns bebyggelsestruktur inte att vara läsbart i lika stor utsträckning som idag. De två gravfälten bör därför bevaras och istället bli en del av en zon med vegetation som sparas som ridå för att skapa en visuell avskärmning mot jordbrukslandskapet. Brunnby är en av de utpekade värdefulla kulturmiljöerna i kommunens kulturminnesprogram. I helhetsmiljön för gården ingår de två omnämnda gravfälten. Stor betydelse för områdets historia har även gravröset och skärvstenshögen (Västerås 550:1-2) i planområdets östra del. Norr om E18 på Närlundas ägor ligger omfattande lämningar från olika tider. Vid utbyggnad av rastplatsen norr om E18 bör områdets rika kulturhistoria och dess fysiska uttryck utredas, med syfte att lyfta och visualisera platsens historia. Förhållandet att planområdet ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården och att fornlämningarna lyfts fram i uttrycket för riksintresset, gör att uttrycket och motiveringen bör ses som en vägledning för hur kulturmiljövärden ska hanteras i den vidare processen. Det står klart att även ur kulturmiljösynpunkt bör exponering av nya anläggningar undvikas i landskapsrummet öster om Badelundaåsen. Ett bevarande av vegetationen i den västra delen av planområdet där de två gravfälten, Västerås 558:1 och Irsta 14:1 ligger, skulle både innebära att vyn från Badelundaåsen skonas och att Brunnbys två gravfält skulle bevaras. Björkbeståndet längs E18 som utgjort odlingsmarken till det lilla torpet Lugnet, avses att sparas. Om möjligt bör även torpgrunden som ligger inom detta området, rensas fram. Det kan eventuellt finnas fruktträd i anslutning till torplämningen som också bör bevaras. Den ridå med vegetation som föreslagits längs E18 skulle kunna kompletteras med trädgårdsrelaterad vegetation såsom fruktträd, syrener, för att förtydliga torpets tidigare placering på platsen. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 41

42 4.7 SLUTSATS Planförslaget påverkar det öppna jordbrukslandskapet med dess omgivande järnåldersgravfält och övriga lämningar från samma tid. De kulturmiljöer som påverkas mest är Brunnby och Badelundaåsen. För Brunnby kan planförslaget komma att innebära att två järnåldersgravfält försvinner och att upplevelsen av det omgivande jordbrukslandskapet inkluderas i ett industrilandskap med Hässlö i väster och den föreslagna industribebyggelsen i öster. Från Badelundaåsens rika kulturmiljö är utblicken österut idag obruten avseende jordbrukslandskapets utbredning. Det planerade verksamhetsområdet kommer att bryta den enhetligheten med stora byggnadsvolymer som bryter mot de omgivande blygsamma och småskaliga inslagen av bebyggelse som finns där idag. Det är främst från tre platser som uttrycket för riksintresset kan komma att påverkas negativt av de nya byggnaderna inom planområdet. De tre platserna är Brunnby, Anundshög och Badelundaåsen. I siktanalysen har även en punkt på E18 studerats. Det kan konstateras att det är främst från Badelundaåsen och Anundshög, där risken för påtaglig skada på riksintresset kan uppstå på grund av planförslaget. Genom att anpassa byggnadernas höjd, så att de döljs bakom befintlig vegetation väster om Närlunda, kan den visuella påverkan på vyn från Anundshög undvikas. Som exempel kan de norra byggnaderna tillåtas vara ett par meter högre med dagens trädridå. Den nordöstra byggnadens potentilla höjd särskiljer sig från analysen. Från Anundshög skulle den kunna vara högre. Dock tillåter inte vyn från Badelundaåsen en sådan höjning. I vyn från Badelundaåsen kommer den nya bebyggelsen att exponeras oavsett placering eller höjd. Det beror delvis på avverkningsplanerna i den västra delen av planområdet. Exponeringen av den storskaliga bebyggelsen från Badelundaåsen innebär att bebyggelsen kommer att dominera i det öppna odlingslandskapet, vilket utgör en del av uttrycket för riksintresset. Tillsammans med det förhållande att det ena eller båda gravfälten i planområdets västra del tas bort, vilka utgör en del av järnålderslandskapet, föreligger enligt Tyréns bedömning, risk för påtagligt skada. Från Brunnby exponeras de nya bygganderna avsevärt mindre än från Badelundaåsen. Den trädvegetation inom planområdet som idag kantar E18, kommer att bevaras men gallras. Sannolikt kommer den nya bebyggelsen att exponeras mellan träden, vilket påverkar landskapsrummet för det öppna odlingslandskapet. Någon risk för påtaglig skada föreligger dock inte eftersom exponeringen sker mot vägen och inte ut mot det öppna odlingslandskapet. Byggnaderna innebär dock en negativ påverkan på entrén till Västerås stad. 42 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

43 4.8 ÖVRIGT Det bör understrykas att färgsättningen av de nya byggnaderna bör utredas vidare, så att vald kulör kan bidra till att bebyggelsen harmonierar med landskapet i så stor utsträckning som möjligt. På den befintliga rastplatsen vid Närlunda kulle man kunna placera informationsskyltar för att berätta bygdens historia. Den uppodlade dalgången öster om Badelundaåsen finns med i den regionala planen för odlingslandskapet. Enligt den regionala planen innehar odlingslandskapet i sig höga natur- och kulturmiljövärden, inte bara de omgivande områdena. Förhållandet att området pekas ut såsom regionalt värdefullt ur den aspekten är ytterligare motiv till att med tillgängliga medel i så stor utsträckning som möjligt, bevara den agrara landsbygdskaraktären i den aktuella dalgången. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 43

44 5 KÄLLOR LITTERATUR Jenssen, R. 2009: Riksintresse Badelunda U25,, Kulturmiljövård i Mälardalen. En kulturhistorisk fördjupningsstudie. Västerås Badelunda socken. Västerås kommun. Västmanlands län. Rapport 2009:65 Landskapskaraktärsanalys för Västmanlands län Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket. Odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden Rapport nr 5. Länsstyrelsen Västeråsbygden Ett program för kulturminnesvård. Del 1: Beskrivning, fornminnen och kulturlämningar Västerås kulturnämnds skriftserie. Nr 16. Fördjupad översiktsplan för avfart Irsta (FÖP 70). Stadsbyggnadsförvaltningen, Västerås stad KARTAKTER Konceptkartan till häradsekonomiska kartan, Rikets allmänna kartverk (karta visar situationen omkring 1860-tal) Bred Kartakt: J b Tillberga Kartakt: J Gäddeholm Kartakt: J Västerås Kartakt: J Närlunda 1652 Kartakt: T4-23:t1:66 67 HEMSIDOR IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

45 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 45

46 46 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

47 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 47