IRSTA LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS
|
|
- Alexandra Sundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IRSTA LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS
2 TYRÉNS AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.nr: HANDLINGEN HAR UPPRÄTTATS AV TYRÉNS AB Beställare: Västerås kommun Kontaktperson: Helena Hansson MEDVERKANDE: Johanna Alton, Uppdragsansvarig Charlotta Enghag Desirée Johansson Therese Fast Lisa Johansson
3 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE MED LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYSEN OMRÅDESHISTORIK 5 2 DAGENS LANDSKAP LANDSKAPSBILD KULTURMILJÖ SKYDDADE OBJEKT OCH MILJÖER REKREATION 18 3 FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER I DET FORTSATTA ARBETET STADENS ENTRÉ LANDSKAPSRUMMET MELLAN BADELUNDAÅSEN OCH PLANOMRÅDET ANUNDSHÖG OCH PLANOMRÅDET GRÄNSEN MELLAN STAD OCH LANDSBYGD UTBLICK FRÅN BADELUNDAÅSEN HÄNSYN TILL OMRÅDETS KULTURHISTORIA ÖVRIGT 25 4 KÄLLOR 26
4 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Västerås kommun utreder möjligheten att etablera ett verksamhetsområde med inriktning mot logistik, vid trafikplatsen Anundshög. På grund av den ändrade markanvändningen kommer en fördjupad översiktsplan att upprättas. Verksamhetsområdet planeras på den södra sidan om E18 och öster om väg 694. Skogspartiet norr om E18 kommer att bevaras och den befintliga rastplatsen byggs ut. Den totala arealen är 160 hektar. Topografin är lätt kuperad och på sina ställen är marken blockrik och stenig, med inslag av våtmark. Området är till stor del beväxt med produktionsskog, bestående av gran och tall i olika åldrar, med inslag av lövträd i den östra delen. Utredningsområdet ligger delvis inom ett område av riksin tresse för kulturmiljövården och tangerar ytterligare ett. Dessutom hyser området ett 30-tal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Planområdet kan uppfattas från den välbesökta Anundshög samt närrekreationsområdet på Badelundaåsen, med dess höga kulturmiljövärden och centrala ställning i omgivningens landskapsbild. Kulturgeograf och arkeolog Johanna Alton och kulturgeograf Therese Fast samt landskapsarkitekterna Desirée Johansson och Charlotte Enghag har på uppdrag av kommunen genomfört föreliggande landskaps- och kulturmiljöanalys för att ge en vägledning av hur landskaps- och kulturmiljövärden kan komma att påverkas och hur dessa ska beaktas i den fortsatta planeringen. 1.2 SYFTE MED LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYSEN Utredningsområdet ligger strax öster om stadsgränsen till Västerås. Analysen ska identifiera vilka vyer, siktlinjer och landskapsrum som bör styra utformningen av utredningsområdet. Ett annat syfte är att analysera upplevelsen av entrén till Västerås tätort och hur en utbyggnad av verksamhetsområdet kan komma att förändra upplevelsen av den idag tydliga gränsen mellan stad och landsbygd. Landskaps- och kulturmiljöanalysen ska med utgångspunkt från riksintressebeskrivningen av motiv och uttryck ge vägledning till hur kulturmiljövärdena ska hanteras i framtagande av den fördjupade översiktsplanen. 4 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS
5 ANUNDS- HÖG NÄRLUNDA 1.3 OMRÅDESHISTORIK FÖRHISTORIA De första kända spåren av människan i området är från bronsålder. Det var vid den här tiden som omgivningarna kring Anundshög och Badelundaåsen började koloniseras. I planområdets östra del finns spår från bosättning och ett gravröse från den här tiden. Den stora bebyggelseutvecklingen skedde dock under järnålder. Det är från den här tiden vi hittar de flesta förhistoriska lämningarna. Anundshög som ligger i den norra delen av den öppna dalgången och anlades någon gång i mitten av det första århundradet, är en storhög. Storhögen som är drygt 60 meter i diameter är den största i Norden och vittnar om att bygden haft en framstående maktposition under järnåldern. Platsen har varit viktig såsom kommunikationsnod, med såväl vattenvägar som landvägar i både nord-sydlig och öst-västlig riktning. Invid storhögen återfinns ett vadställe som markeras med en stenrad av resta stenar, vilket understryker platsens betydelse. Spår av tidigare kommunikationsstråk finns även på Badelundaåsen, i form av så kallade hålvägar, gamla upptrampade ridstigar, vilka bildar ett helt vägsystem på åsen. De flesta byar i omlandet etablerades under järnålder. Detta kan utläsas av de förhistoriska gravfältens karaktär och belägenhet invid gårds- och bytomterna och det namnskick som råder i bygden, med ändelser som -by, -sta, -tuna, -lunda härrör från järnålder. Bynamn såsom Tybble kan vara äldre än så. TIBBLE BY BADELUNDA- ÅSEN GAMLA STOCKHOLMSVÄGEN MEDELTID OCH NYARE TID Fortfarande under medeltid var Anundshög central för dåtidens invånare, då platsen tjänade som tingsplats under större delen av medeltiden, men kan ha använts för ändamålet redan under förhistorisk tid. Gårdar blev till byar under medeltid och transporterna kom allt oftare att företas på land, då dalgångens vatten drag till slut grundades upp. Ägostrukturen mellan byarna har ofta fastlagts under den här tiden. Utdrag ur konceptkartan till den häradsekonomiska kartan som är från omkring PLAN- OMRÅDET BRUNNBY IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 5
6 2 DAGENS LANDSKAP Landskapet utgör gränsen mellan det som i Landskapskaraktärsanalysen för Västmanlands län benämns som det sjönära landskapet och slättlandskapet. Det består av en bred dalgång med Badelundaåsen i väster och en snävare dalgång i öster. Sprickdalarna och Badelundaåsen skapar tydliga nord-sydliga riktningar i landskapet. I dalgångsbotten öster om åsen strömmar ett vattendrag som i norr är kraftigt meandrande och som rätas ut längre söderut. Dalgångarna omges av moränhöjder till vilka fornlämningar och bebyggelse är lokaliserade. Åsen och moränhöjderna skapar rumsliga strukturer och omsluter slätten i den vida dalgången. Landskapet är öppet och erbjuder långa utblickar. Moränhöjderna når som högst 30 meter över havet. Mellan de två dalgångarna på en av de omgivande moränhöjderna ligger det aktuella planområdet. På samma höjd ligger Närlunda och ett antal torp, varav några endast i form av husgrunder. Här ligger även två av Brunnbys förhistoriska gravfält och de äldsta spåren från bronsålder som består av ett gravröse och skärvstenshög. På den norra sidan av E18 ligger ett stort komplext område med lämningar bestående av ensamliggande förhistoriska gravar, boplats- och odlingslämningar och så kallade hålvägar, förhistoriska ridvägar, tillhörande det förhistoriska Närlunda. I öst och väst angränsar området till jordbruksmark och i söder till nyuppförd bebyggelse i Irsta. Inom planområdet finns två bostadsfastigheter och ett sommartorp. Ersbo och Arnbo har styckats av från Brunnby gård för åretruntboende. Torpet Olsbo arrenderas ut för sommarbruk. Närlunda är inte unik med dess långa historia. I höjdlägen omkring dalgångarna ligger ett stort antal byar och gårdar med förhistoriska anor, att döma av det stora antalet fornlämningar, bestående av ensamliggande stensättningar, gravfält, boplatser. Det är ett vidsträckt odlingslandskap som öppnar sig på var sida om planområdet, framför allt västerut. Dalgångarna är upp odlade i rationellt arronderade arealer. Planområdet ligger på moränhöjden strax öster om den västra dalgången. Väster om dalgången ligger nästa trafikplats, Hällamotet. Söder om trafikplatsen ligger industriområdet Hässlö och Stockholm Västerås flygplats. Norr om trafikplatsen ligger Hälla handelsplats. Trafikplatsen med dess verksamheter utgör tillsammans med Badelundaåsen, dagens östra entré till Västerås. Åsen löper genom trafikplatsen i nord-sydlig riktning. Dess norra fortsättning nyttjas för närrekreation och visar upp en rik historia som kan upplevas på de otaliga gångstigar som trampats upp. 6 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS
7 Landskapet är öppet och erbjuder långa utblickar och ger upplevelse av rymd, då himlen upptar en stor del av synfältet. Närlunda gård med den tillhörande lövträdbeklädda moränhöjden utgör ytterligare ett landmärke och ett viktigt rumsbildande element som står i rak siktlinje mellan Anundshög och utredningsområdet IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 7
8 2.1 LANDSKAPSBILD Landskapet öster om Badelundaåsen är mosaikartat med en flack öppen slätt omgiven av slutna skogsområden och trädbevuxna moränhöjder. Åsen och moränkullarna är rumsbildande strukturer som bryter av mot den flacka slätten och bildar naturliga landmärken. Även gårdsmiljöerna intill dessa moränhöjder bildar landmärken som förstärker igenkänning. Alléer, infartsvägar och bestånd av lövträd ger en riktning, ett samman hang till omgivningen och karaktär. Landskapet är öppet och erbjuder långa utblickar och ger upplevelse av rymd, då himlen upptar en stor del av synfältet. Industriområdet Hässlö är väl synligt över slätten och ger en industriprägel. Hässlö ligger i utkanten på gränsen mellan odlingslandskapet och Västerås tätort, och därmed är resten av det stora landskapsrummet fortfarande präglat av slätten och skogen. Badelundaåsens tydligt nord-sydliga orientering är den viktigaste strukturen för landskapets riktning. Från åsen är planområdet visuellt exponerat. Åsen i väster samt de större skogsområdena i norr och öster är ytterligare tydliga gränser för den öppna slätten. I söder avgränsas området av den mosaikartade och mer kuperade terrängen. Inom området finns öppna diken, mindre vägar och alléer som bildar lokala gränser. Brunnby gård utgör ett viktigt landmärke med en allékantad infartsväg som är direkt riktad mot planområdet. Anundshög är ett kulturhistoriskt viktigt landmärke som syns från stora delar av landskapet. Närlunda gård med den tillhörande lövträdbeklädda moränhöjden utgör ytterligare ett landmärke och ett viktigt rumsbildande element som står i rak siktlinje mellan Anundshög och utredningsområdet. 8 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS
9 Teckenförklaring Torp Torplämning På konceptkartan till den häradsekonomiska kartan från omkring 1860 återfinns flera av torpen. Lugnet finns utritat med beteckningen Soldattorp. Torpet norr om Lugnet/Soldattorpet ligger idag under E KULTURMILJÖ I utredningsområdet finns 17 fornlämningar och de planerade åtgärderna inom utredningsområdet kommer att påverka två områden av riksintresse för kulturmiljövården. Flera miljöer i närområdet är utpekade i det kommunala kulturmiljöprogrammet. Odlingslandskapet omkring planområdet finns utpekat i bevarandeprogrammet för odlingslandskapet i Västmanland. Flera kulturmiljöer finns beskrivna i Västerås kommuns kulturminnesprogram, Badelundaåsen, Anundshög, Närlunda och Brunnby. I programmet omnämns även de två dalgångsstråk som omger planområdet på dess västra respektive östra sida. PLANOMRÅDET Planområdet har historiskt sett tillhört Närlunda och Brunnby. Marken har i huvudsak nyttjats som betesmark och utvinning av bränsle. Här har det legat ett stort antal torp, vilket framgår av kartan bredvid. Tillhörande varje torp fanns även lite jordbruksmark, åker, ängsmark, köksträdgård samt betesmark och hagar. Två av torpen i planområdet bebos permanent idag. Ett tredje är sommarstuga. Resterande är inte längre kvar, men den öppna marken i anslutning till torpbebyggelsen är ofta kvar. Det tidigare torpet Lugnet var övergivet redan på 1950-talet. Fortfarande kan man dock urskilja den gamla jordbruksmarken på grund av att den fortfarande är beväxt med lövträd. Dalgången i jämnhöjd med Arnbo brukades tidigare av torpet. Idag går det en kraftledning i dalgången och den gamla jordbruksmarken är fortfarande öppen, liksom Olsbos tidigare jordbruksmark. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 9
10 2.2.1 SKYDDADE OBJEKT OCH MILJÖER RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Utredningsområdet ligger delvis inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Badelunda [K:U 25] (Badelunda socken). Det ligger nära riksintresset Irsta [K:U 31] (Irsta sn). Badelunda [K:U 25] Badelunda socken Motivering: Fornlämningsmiljö, en av landets mest monumentala gravar och förhistoriskt vägmonument som visar på platsens betydelse i ett större rumsligt system. Uttryck för riksintresset: Fornlämningsrik sträckning av Badelundaåsen genom öppet jordbrukslandskap med stort antal järnåldersgravfält. I Anundshögsområdet, omnämnt som tingsplats under medeltiden, finns en av landets största s.k. kungshögar Anundshög, ca 60 m i diameter och 12 m hög. Intill denna två skeppssättningar, ca 50 m långa och en märklig runsten med text som förknippas med ynglingakungen Anund. Härifrån går ned mot ett vadställe, en lång rad stenar som också nämns på runstenen, sannolikt en gammal vägsträckning. I området ingår även: Badelunda medeltidskyrka och Furuby medeltida kyrkoruin. Projektets påverkan på riksintresset: I riksintressebeskrivningen för Badelunda lyfts framför allt Anundshögsområdet och Badelundaåsens komplexa fornlämningsmiljöer med omgivande öppna jordbrukslandskap. I beskrivningen uppmärksammas även Anundshög och Badelundaåsen som en del av ett kommunikativt rumsligt system. Nyckelbegrepp för riksintresset: Fornlämningar Kommunikationslämningar Öppet jordbrukslandskap Planförslaget påverkar det öppna jordbrukslandskapet med dess omgivande järnåldersgravfält och övriga lämningar från samma tid. Spåren av järnålder återfinns främst vid Brunnby, Närlunda, Anundshög och på Badelundaåsen. De kulturmiljöer som påverkas mest är Brunnby och Badelundaåsen. Kulturmiljön för Brunnby kommer att innebära att två järnåldersgravfält försvinner och att upplevelsen av det omgivande jordbrukslandskapet inkluderas i ett industrilandskap med Hässlö i väster och den föreslagna industribebyggelsen i öster. Från Badelundaåsens rika kulturmiljö är utblicken österut idag obruten avseende jordbrukslandskapets utbredning. Det planerade verksamhetsområdet kommer att bryta den enhetligheten med stora byggnadsvolymer som bryter mot det omgivande blygsamma och småskaliga inslagen av bebyggelse som finns där idag. Anundshög kommer inte att påverkas under förutsättning att byggnadshöjderna hålls nere på ett sätt så att de döljs bakom åkerholmen strax söder om Närlunda. Utbyggnadsförslaget kommer att påverka Närlunda i och med att delar av byns tidigare markägor kommer att bebyggas. Närlundas omgivande jordbrukslandskap som pekas ut i riksintresset kommer dock inte att påverkas i någon större utsträckning. Den negativa påverkan på riksintresset är stor men bedöms inte att riskera att påtagligt skada riksintresset. Det kommunikativt rumsliga system som Anundshög och Badelundaåsen är en del av riskerar inte att påverkas negativt av planförslaget. Se förslag på åtgärder på s. 20. Irsta [K:U 31] (Irsta sn) Motivering: Fornlämningsmiljö som speglar bronsålderns och den tidiga järnålderns landskapsutnyttjande. Uttryck för riksintresset: Betydande bronsålderslämningar i form av stensättningar, både ensamliggande och sammanförda till gravfält, skärvstenshögar och skålgropsförekomster. Högar, resta stenar och stensträngssystem från järnåldern. Projektets påverkan på riksintresset: Planområdet ligger utanför riksintresseområdet och påverkar inte de miljöer som ligger till grund för uttryck och motivering av riksintresset. Inom planområdet förekommer dock motsvarande kategori av lämningar som motiverar riksintresset, såsom bronsåldersboplatser bestående av skärvstenshögar och röjda ytor. Dessa bronsålderslämningar kan därför ses som en del av det bronsålderslandskap som motiverar riksintresset. FORNLÄMNINGAR Fornlämningar och fornfynd regleras i 2 kap KML. Fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Det är enligt KML förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Lagen har alltså ett bevarandesyfte och ingrepp i fornlämning är en tillståndsprocess. Länsstyrelsen har bara rätt att lämna tillstånd till ingrepp/borttagande av fornlämningar om samhällsin tresset väger tyngre än fornlämningens betydelse. Inom planområdet finns 33 registrerade lämningar varav 17 är fornlämningar och fyra är bevakningsobjekt. Inom området finns fyra torplämningar som enligt revideringen av lagstiftningen, kan vara fornlämningar, beroende på om lämningarna är äldre än år Det finns ett antal fornlämningsliknande lämningar som finns registrerade för att de inte ska förväxlas med fornlämningar. De flesta fornlämningarna härrör från yngre järnålder ( e. Kr.), varav några skulle kunna vara från äldre järnålder. I områdets östra del finns ett röse och i anslutning till det finns en skärvstenshög. I anslutning till Närlunda har det påträffats skärvsten. Skärvsten är värmepåverkad sten som ofta har används för mattillredning. Dessa lämningar indikerar bronsålder ( f. Kr.). Fornlämningarna med RAÄ-nummer finns redovisade på kartan i inledningen till kapitlet. 10 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS
11 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 11
12 Anundshög är den största storhögen i Norden. ANUNDSHÖG Anundshög är den största storhögen i Norden. På Badelundaåsens krön i närheten finns ytterligare storhögar. Ytterligare storhögar ligger placerade längs ett förhistoriskt kommunikationsstråk som senare skulle bli den kungliga Eriksgatan. Anundshög och omgivande lämningar är mestadels från järnålder, men platsen har även haft stor betydelse som tingsplats under medeltid. Platsen har varit en mycket viktig kommunikativ knutpunkt, då två kommunikationsstråk korsar varandra. I anslutning till Anundshög finns en processionsgata kantad med resta stenar. I ena änden finns en runsten och i den andra änden finns ett vadställe. Anundshögsområdet är Västmanlands mest märkliga fornlämningsområde och kan i betydelse för vår historia, jämföras med Uppsala högar i Gamla Uppsala. Anundshög finns omnämnd i riksintresset för Badelunda och i kulturminnesprogrammet för Västerås kommun. 12 IRSTA - Processionsgata LANDSKAPS- mot OCH vadstället KULTURMILJÖANALYS i anslutning till Anundshög.
13 Vid foten av åsen ligger Tibble by och storgård, med rötter i förhistorisk tid. BADELUNDAÅSEN Området domineras av den stora rullstensåsen som sträcker sig från Östgötakusten till Siljan. På åsen har det funnits bosättningar sedan yngre stenålder (1200 f. Kr-1800 f. Kr). Åsen bär omfattande spår av mänsklig aktivitet, framför allt från järnålder (550 f. Kr 1050 e. Kr). Spåren är i form av såväl gravfält, enstaka gravar, boplatser och hålvägar. På åskrönet ligger även en labyrint. Vid åsens västra fot ligger Tibble. Mangårdsbyggnaden till den största av gårdarna i Tibble uppfördes år 1727, men platsen har varit bebyggd sedan bronsålder, vilket framgår av den omfattande mångfalden av lämningar som ligger inom gårdens ägor. Byns bebyggelse ligger längs en väg som löper parallellt med åsfoten, med mangården på åssidan och ekonomibyggnaderna på motstående sida. Hålvägar på Badelundaåsen. På åsen finns även en boplats, gravfält, storhögar och en labyrint. Åsen är ett välbesökt närrekreationsområde IRSTA - LANDSKAPS- för Västeråsborna. OCH KULTURMILJÖANALYS 13
14 Brunnby med dess dubbla flygelbyggnader, varav två uppfördes på 1600-talet. Gården etablerades under förhistorisk tid. BRUNNBY Brunnby har rötter tillbaka i förhistorisk tid. Gårdens fornlämningar återfinns såväl sydväst som nordväst om dagens bebyggelse. Första gången som gården nämns är år På platsen har det tidigare funnits en hög stenbyggnad av försvarskaraktär. Man tror att huvudbyggnadens källare härrör från den här tiden. Gården är ett före detta säteri. År 1864 genomfördes en omfattande ombyggnad av huvudbyggnaden och fick då dess nuvarande karaktär. Den för säterier karakteristiska bebyggelsemiljön med alléer, man- respektive fägård är mycket väl bibehållen, där två av de fyra flyglarna är från 1600-talet i karolinsk stil med säteritak. 14 Ett av gravfälten från yngre järnåldern som tillhör Brunnby gård (RAÄ-nr Irsta 14:1). Gravfältet har stor betydelse som dokument över gårdens förhistoria.
15 Närlunda mangårdsbyggnad, återuppförd Boden i förgrunden är äldre. Närlunda by bestod år 1652 av två gårdar. NÄRLUNDA Strax söder om bytomten med de två gårdarna ligger den trädbevuxna åkerholme som hyser omfattande fornlämningar och som utgör ett visuellt skydd för vyn från Anundshög, vid eventuell tillkommande bebyggelse inom planområdet. Närlunda etablerades under förhistorisk tid. På dess markägor finns omfattande spår av tidigare markanvändning. Till gården hör ett antal boplatser, gravfält, hålvägar och enstaka förhistoriska gravar. Men även spår från tidigare produktion i form av fossil åkermark och ett fragment av en förhistorisk hägnad av sten, en så kallad stensträng. I närheten av bebyggelsen finns även hålvägar. På 1650-talet bestod byn av två gårdar som under 1800-talet slogs samman till en gård. Strax öster om bebyggelsen finns ett antal torplämningar i form av husgrund, källargrop samt igenväxta åkrar Mangårdsbyggnaden är återuppförd på den tidigare mangårdsbyggnadens plats år Tidigare fanns det två flyglar som flankerade huvudbyggnaden. De två ladugårdsbyggnaderna och en liten bod söder om mangården är äldre. 15
16 KOMMUNIKATIONER Tyrgatan som löper i planområdets västra gräns, i nord-sydlig riktning förbi allén mot Brunnby, för att ansluta till den gamla Stockholmsvägen 16 Den gamla vägen mellan Västerås och Stockholm, går över byn Klintas ägor. Vägen har varit mycket viktig ur kommunikationssynpunkt och löper i kanten av det vida odlingslandskapet med vy mot planområdet.
17 DET REGIONALA BEVARANDEPROGRAMMET FÖR ODLINGSLANDSKAPET Det öppna odlingslandskapet omges av byar och gårdar, som härrör från järnålder, delvis med rötter i bronsålder, vilket det omfattande antalet fornlämningar, visar. Gårdarna och byarna sammanlänkas av terränganpassade landsvägar, i gränsen mot det brukade landskapet. Från den gamla Stockholmsvägen skapas en vy ut över den vida dalgången mellan Badelundaåsen och utredningsområdet. Det finns tre bevarandeom råden som berörs av projektet. Ett av de utpekade områdena med bevarande-värden finns strax norr om det aktuella planområdet, Badelunda Här nedan är ett utdrag från motivtexten, i valda delar som berör planområdets och dess influensområde. Området omfattar ett större öppet odlingslandskap, som delas av den dominerande, nord-sydgående Badelundaåsen. Badelundaåsen hyser en intressant torrängsflora och insektsfauna. Det är ett värdefullt strövområde med många utsiktspunkter Åsen har alltsedan förhistorisk tid tjänat som kommunikations-led och den gav också bra mark för tidig bosättning. Fornlämningar och bebyggelse är i övrigt lokaliserade till moränbackar och sluttande hagar mellan åker och skog. Boplatser har återfunnits i åkermark. I området finns rikligt med agrara lämningar som bytomter, odlingsrösen, fossila åkrar mm. Fornlämningarna i området är i huvudsak från järnåldern. Anundshög är en storhög från järnåldern och den största i Norden. Den har använts som tingsplats under 1300-talet. Inom området finns också Grytahögen, som är något mindre Eriksgatan har gått genom området. Värdefull bebyggelse finns på flera ställen inom området. Herrgårds-, by- och torpmiljöer finns representerad. Även den öppna omgivande odlingsmarken på var sida om Badelundaåsen har ett höga natur- och kulturmiljövärden. Den har även ett rekreativt värde. Området sammanfaller till stor del med riksintresset för Badelunda. Sydost om planområdet ligger ytterligare ett bevarandeområde, Irsta Beskrivningen visar att det hyser ett mycket innehållsrikt kulturlandskap med kuperade moränholmar samt rikligt med ängs- och hagmarker som delar upp åkermarken. Norr om Irsta i anslutning till planområdet fanns det år 1991 en hassellund, hagmark och skogskärr med rik flora och fauna. Järnålders- och bronsåldersbygden är koncentrerad till den öppna dalgången och slätten. Fornlämningstätheten och ortnamnen indikerar en lång bebyggelsekontinuitet. Strax söder om planområdet ligger bevarandeområdet Hagbyholm Stockholmsvägen delar området i två delar. Den nordvästra kännetecknas av ett storskaligt jordbrukslandskap, den södra av ett småskaligt jordbrukslandskap. Även alléerna vid Brunnby gård lyfts fram som ett markant inslag i landskapsbilden. Brunnby gård såsom tidigare säteri lyfts fram som en värdefull bebyggelsemiljö i bevarandeområdet. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 17
18 5. Bäck vid Närlunda och Långby. Bevara meandrande vattendrag och utveckla ekologiskt funktionell kantzon. 1. Öppet landskap kring Badelundaåsen och Anundshög. Naturströvsområde för Västerås tätort, motionsspår. 4. Badelundaåsen mellan Tibble och E18. Närrekreation och landskapsbildshänsyn i skogsbruket.i södra delen närmast E18 ligger en motorbana. 6. Område vid Hagbyholm med ädellövvegetation. Bete önskvärt. 2. Närströvsområde för Irsta tätort, elljusspår. 7. Område norr om Irsta kyrkby. Ingen täkt eller markberedning på ändmoränerna. 8. Hassellund vid Irsta skola. Bevara hasselvegetationen. 2.3 REKREATION 3. Närströvsområde för Irsta tätort, med skjutbana. Kartan intill från Naturvårdsplan för Västmanlands län redovisar större värdefulla landskapsområden (1-3) och värdefulla landskapsobjekt (4-8). 18 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS
19 3 FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER I DET FORTSATTA ARBETET För att i största möjliga mån kunna bevara landskapets värden bör planområdet utformas med hänsyn till de karaktärsgivande strukturer och samband som finns. De viktigaste föreslagna åtgärderna listas nedan. 3.1 STADENS ENTRÉ Landskapet öster om Västerås har idag en landsbygdskaraktär med dalgångar omgivna av skogspartier. För trafikanter som anländer österifrån på E18 bryts denna landskapskaraktär vid Hässlö, där industribyggnaderna är väl synliga från vägen. Här finns idag den visuella entrén till staden. Den nya bebyggelsen i planområdet, riskerar att visuellt förflytta entrén till Västerås tätort österut. Om den befintliga ljusskylten som finns på norra sidan av E18 finns kvar kan denna läsas ihop med de nya byggnaderna och förstärka entrémotivet. Ytterligare skyltar i planområdets östra del skulle ytterligare bidra till att den upplevda att entrén till stadsmässiga be byggelsestrukturen skulle förflyttas österut. Skyltar i planområdets västra del vid Anundshögsmotet skulle innebära att upplevelsen av att vara ute ur staden inte skulle infalla förrän man passerat planområdet. Aspekten stadens entré bör behandlas med stor hänsyn i planen. Ett sätt att förhålla sig kan vara att skapa en ridå av vegetation längs E18 och i planområdets västra del som vetter mot Tyrgatan och på så sätt behålla dagens visuella entré vid Hässlö. För att betona stadens entré vid Hässlö bör man ha en hög ambition på en anpassad gestaltning av området även i planområdets östra del, genom att skapa en ridå med vegetation mot den öppna dalgången. Oavsett hur mötet med staden utformas bör en ridå med vegetation sparas eller anläggas mellan planområdet och E18. Detta gör att sambandet med det, till stora delar bevarade skogsområdet norr om vägen, bibehålls. Delar av skogen längs motorvägen består av tätvuxen granskog. I sådan skog är det extra viktigt med förberedande gallringar och kompletteringsplanteringar för att skogen ska stå kvar och få ett tilltalande utseende. Område som kan komma att upplevas som ny entré till staden. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 19
20 3.2 LANDSKAPSRUMMET MELLAN BADELUNDAÅSEN OCH PLANOMRÅDET Industribyggnaderna vid Hässlö är väl synliga från stora delar av dalgången. Resten av dalgången är uppodlad och omgivande skogsområden har tydliga gränser utan väl synliga anläggningar. Anundshögsmotet ger relativt liten påverkan på landskapsbilden eftersom ramper är nedsänkta under motorvägen. Samman taget präglas dalgången av en landsbygdskaraktär. Denna karaktär är viktig inte minst för närrekreationsområdet på och längs Badelundaåsen. Om bebyggelsen i planområdet blir väl synlig riskerar denna att läsas ihop med industribyggnaderna vid Hässlö. Eventuella skyltar och annonsplatser intill trafikplatsen förstärker denna effekt. Därmed får dalgången byggnader på två sidor vilket förändrar karaktären för hela dalgången. Det skapas också en helt annan, mer urban, inramning till den historiska miljön för Brunnby gård med dess bebyggelse, fornlämningar och allé. I planområdets västra del, liksom i norr, bör en zon med vegetation sparas, så bred att den bildar en visuell avskärmning mot dalgången i väster. Öppningar i dessa vegetationsskärmar med skyltar och annonslägen bör undvikas, dessa kommer att vara väl synliga från hela dalgången. Om byggnaderna i nya planområdet blir väl synliga läses de visuellt ihop med befintliga industriområdet vid Hässlö. 20 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS
21 Om dalgången bebyggs på två sidor förändrar det karaktären för hela dalgången. Det skapas också en helt annan, mer urban, inramning till den historiska miljön för Brunnby gård med dess bebyggelse, fornlämningar och allé. Gården återfinns till höger i bild. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 21
22 Från Anundshög syns skogen i planområdet 3.3 ANUNDSHÖG OCH PLANOMRÅDET Utsikten åt sydost från området kring Anundshög har idag landsbygdskaraktär. Planområdet är delvis skymt från området vid Anundshög av skogsholmarna vid Närlunda. I vyn från toppen av storhögen syns emellertid skogen i planområdet bakom de framförliggande vegetationspartierna kring gården. Om bebyggelsen i planområdet tillåts vara lika eller nästan lika hög som dagens granskog kommer den att vara väl synlig från Anundshög. Bebyggelsen i planområdet bör hållas så låg att den inte syns från Anundshög. Vyn från området bör utredas vidare med 3D-modeller för att undvika visuell påverkan på kulturvärdena vid Anundshög. Från Anundshög skyms planområdet av åkerholmen söder om Närlunda. Bebyggelsen bör hållas så låg att den understiger trädhöjden på impedimentet. 22 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS
23 3.4 GRÄNSEN MELLAN STAD OCH LANDSBYGD Idag finns den upplevelsemässiga gränsen mellan stad och landsbygd i kanten av stadsbygden, till stor del väster om Badelundaåsen. Karaktären på dalgången öster om åsen och var den visuella stadsentrén från E18 finns, påverkar upplevelsen av gränsen mellan stad och landsbygd. Stadens upplevelsemässiga gräns idag och eventuellt flyttad gräns. Om bebyggelsen i planområdet blir väl synlig bildas en enklav av byggnader av urban karaktär, en bit utanför staden. Gränsen mellan stad och land riskerar därmed att bli otydlig. Placering av skyltar skulle ytterliga bidra till att gränsen mellan stad och landsbygd blir otydlig. Därför bör skyltning inom planområdet undvikas, såväl i öster, väster som längs E18. Aspekten gräns mellan stad och landsbygd bör behandlas i planen. En tydlig gräns för stadsbygden bör eftersträvas. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 23
24 3.5 UTBLICK FRÅN BADELUNDAÅSEN Från åsen är planområdet tydligt exponerat. Utblicken från rekreationsområdet på åsen präglas idag av lantlighet, med odlingsmark omgiven av beskogade höjdpartier i landskapet. Från åsen uppfattas inte E18 som något störande inslag i lantligheten. Upplevelsevärdet av Badelundaåsen är bland annat det lugn och den lantlighet som platsen med dess omgivningar förmedlar. För att bibehålla den här lugna lantliga karaktären, bör en zon med vegetation sparas i planområdets västra del som bildar en visuell avskärmning mot dalgången i väster. Öppningar i dessa vegetationsskärmar för skyltar och annonslägen bör undvikas, dessa kommer att vara väl synliga från hela åsen. Här bör även byggnadernas färgsättning utredas, för att minimera intrycket av nyetableringen från åsen. Skyltning som vetter ut mot odlingslandskapet bör undvikas. Fotot är taget från en utsiktsplats på Badelundaåsen. Planområdet syns tydligt från den här platsen. 24 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS
25 3.6 HÄNSYN TILL OMRÅDETS KULTURHISTORIA Ett stort antal fornlämningar kommer att behöva undersökas och tas bort. Flera av fornlämningarna har stor pedagogisk betydelse för läsbarheten av platsens historia, däribland de två gravfälten (Irsta 14:1 och Västerås 558:1) i planområdets västra del. Av det skälet bör de två gravfälten bevaras och istället bli en del av en zon med vegetation som sparas som ridå för att skapa en visuell avskärmning mot dalgången. Brunnby är en av de utpekade värdefulla kulturmiljöerna i kommunens kulturminnesprogram. I helhetsmiljön för gården ingår de två gravfälten som nämns ovan. Stor betydelse för områdets historia har även gravröset och skärvstenshögen (Västerås 550:1-2) i planområdets östra del. Norr om E18 på Närlundas ägor ligger omfattande lämningar från olika tider. Vid utbyggnad av rastplatsen norr om E18 bör områdets rika kulturhistoria och dess fysiska uttryck utredas, med syfte att lyfta och visualisera platsens historia. Delar av planområdet ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Badelunda. I området nämns Badelundaåsens rikedom på fornlämningar i ett öppet jordbrukslandskap. Uttrycket och motiveringen bör ses som en vägledning för hur kulturmiljövärden som bedöms som riksintressanta ska hanteras. Det står klart att även ur kulturmiljösynpunkt bör exponering av nya anläggningar undvikas i landskapet i landskapsrummet öster om Badelundaåsen. Även riksintresset kommer således att värnas om en zon av vegetation som visuell avskärmning skulle anläggas i planområdets västra del. Planområdet ligger strax norr om riksintresset för Irsta. Detta riksintresse kommer inte påverkas av planförslaget. Björkbeståndet längs E18 som utgjort odlingsmarken till det lilla torpet Lugnet, avses att sparas. Om möjligt bör även torpgrunden som ligger inom detta området, rensas fram. Det kan eventuellt finnas fruktträd i anslutning till torplämningen. Den ridå med vegetation som föreslagits längs E18 skulle kunna kompletteras med trädgårdsrelaterad vegetation såsom fruktträd, syrener, för att förtydliga torpets tidigare placering på platsen. 3.7 ÖVRIGT Det bör understrykas att färgsättningen av nya byggnaderna bör utredas vidare, så att vald kulör bidra till att bebyggelsen harmonierar med landskapet i så stor utsträckning som möjligt. En utbyggnad av den befintliga rastplatsen skulle kunna bidra till att visa vägen så att fler hittar till Anundshög och Badelundaåsen och att en del av Närlundas historia kan berättas genom att tillgängliggöra befintliga fysiska spår och att sätta upp informationsskyltar om platsen och bygden. Den uppodlade dalgången öster om Badelundaåsen finns med i den regionala planen för odlingslandskapet. Enligt den regionala planen innehar odlingslandskapet i sig höga natur- och kulturmiljövärden, inte bara de omgivande områdena. Förhållandet att området pekas ut såsom regionalt värdefullt ur den aspekten är ytterligare motiv till att med tillgängliga medel i så stor utsträckning som möjligt, bevara den agrara landsbygdskaraktären i den aktuella dalgången. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 25
26 4 KÄLLOR LITTERATUR Jenssen, R. 2009: Riksintresse Badelunda U25,, Kulturmiljövård i Mälardalen. En kulturhistorisk fördjupningsstudie. Västerås Badelunda socken. Västerås kommun. Västmanlands län. Rapport 2009:65 Landskapskaraktärsanalys för Västmanlands län Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket. Odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden Rapport nr 5. Länsstyrelsen Västeråsbygden Ett program för kulturminnesvård. Del 1: Beskrivning, fornminnen och kulturlämningar Västerås kulturnämnds skriftserie. Nr 16. KARTAKTER Konceptkartan till häradsekonomiska kartan, Rikets allmänna kartverk (karta visar situationen omkring 1860-tal) Bred Kartakt: J b Tillberga Kartakt: J Gäddeholm Kartakt: J Västerås Kartakt: J Närlunda 1652 Kartakt: T4-23:t1:66 67 HEMSIDOR IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS
27 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 27
28
IRSTA LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS
IRSTA LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 2018-10-24 TYRÉNS AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 HANDLINGEN HAR UPPRÄTTATS AV
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i
Kulturmiljöutredning inför upprättande av detaljplan inom fastigheten Säffle 6:18. By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2017:9
1 Kulturmiljöutredning inför upprättande av detaljplan inom fastigheten Säffle 6:18 By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2017:9 VÄRMLANDS MUSEUM Uppdrag Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AVFART IRSTA FÖP 70
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AVFART IRSTA FÖP 70 SAMRÅDSHANDLING 2018-02-05 UPPDRAG 282492, MKB avfart Irsta, FÖP 70 Titel på rapport: Miljökonsekvensbeskrivning avfart Irsta FÖP 70 Status: Datum: 2018-02-05
SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Vattenfall Vind AB. Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen
Vattenfall Vind AB Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen 2 Vattenfall Vind AB: 2012.04.10 Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen Uppdragsansvarig:
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AVFART IRSTA FÖP 70
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AVFART IRSTA FÖP 70 GRANSKNINGSHANDLING 2019-04-25 UPPDRAG 282492, MKB avfart Irsta, FÖP 70 Titel på rapport: Miljökonsekvensbeskrivning avfart Irsta FÖP 70 Status: Datum: 2019-04-25
Kv Krankroken, Erikslund, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:62 Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Särskild utredning Kv Krankroken m fl Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
Tio schakt i Badelunda
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:76 Tio schakt i Badelunda Arkeologi mellan gravfälten Västerås 417:1, 418:1 och 430:1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Västerås 3:69
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr
Rapport Arendus 2015:11 När, Hallute 1:58 Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr. 431-767-15 När socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Laserhöjdkarta
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
Handläggare: Datum: Diarienummer: Kajsa Reslegård PBN
PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Kajsa Reslegård 2017-12-21 PBN 2015-003554 Miljöbedömning - Detaljplan för Fullerö 21:66 AVGRÄNSNING FÖR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Stadsbyggnadsförvaltningen
PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Arkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson
Arkeologisk inventering Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr. 431-4354-13 Rapport Arendus 2014:2 Omslagsbild. Den södra delen av inventeringsområdet, sedd från söder. Foto Fältinventering
Inför jordvärme i Bona
UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför
Tre gc-vägar i Stockholms län
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:86 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 560, sträckan Årsta havsbad Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 560 Västerhaninge socken Haninge kommun Södermanland Jan Ählström
Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland
Kompletterande inventeringar i samband med Förbifart Stockholm Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland Lars Andersson Rapport 2009:22 Tidsaxel: Mats Vänehem Sickla Industriväg
KULTURMILJÖUTREDNING NORRA ANRÅS. Kulturmiljöutredning inför detaljplanering av Anrås 1:2 och 2:2 Stenungsunds kommun
KULTURMILJÖUTREDNING NORRA ANRÅS Kulturmiljöutredning inför detaljplanering av Anrås 1:2 och 2:2 Stenungsunds kommun 2016-10-26 Kulturmiljöutredning inför detaljplanering av Anrås 1:2 och 2:2, Stenungsunds
LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007
LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har
Hällristningar i Blekinge Agdatorp-Bjärby
Hällristningar i Blekinge Agdatorp-Bjärby Nättraby socken, Karlskrona kommun Inventering och dokumentation Blekinge museum rapport 2009:13 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2
Gasledning genom Kallerstad
Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun
Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Strömsholm. Intill boplatsen Sofielund. Arkeologisk förundersökning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:76 Strömsholm Intill boplatsen Sofielund Arkeologisk förundersökning Fornlämning boplats Kolbäck 380 Strömsholm 8:60 Kolbäcks socken Hallstahammars kommun Västmanlands
Rapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4. Arkeologisk utredning. Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014.
Rapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4 Arkeologisk utredning Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet vid Skags sett från sydväst Foto: Christian
Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län
Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen
Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Historiska lämningar i Kråkegård
Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM
Bakgrund. Syfte och metod. Utredningsområdet.
PM Arkeologisk utredning, etapp 1, Karlskronaviken, Heliodal, Solliden och Södra Ekdalen i Rönninge, Salems kommun. Bakgrund Stiftelsen Kulturmiljövård arbetar med en särskild arkeologisk utredning, etapp
Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker
! Rapport Arendus 2015:22 Björke, Norrlanda Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker Norrlanda socken, Björke 1:13 Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Stenvallen
Utredning vid Närtuna-Ubby
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:76 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Utredning vid Närtuna-Ubby RAÄ-nr Närtuna 208:1, 209:1 och 209:2, Närtuna socken, Norrtälje kommun, Uppland Ola Winter ARKEOLOGGRUPPEN
Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille
BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21
BILAGA - FOTOMONTAGE BORDSJÖ VINDBRUKSPARK
BILAGA - FOTOMONTAGE BORDSJÖ VINDBRUKSPARK BILAGA TILL LANDSKAPSANALYS INFÖR EN PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING VID BORDSJÖ I ANEBY KOMMUN. Fotopunkter montage Vyer i montagen är riktade från respektive
Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.
5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Väg 193, gång- och cykelväg Madängsholm-Tidaholm
VÄGPLAN - GRANSKNINGSHANDLING Väg 193, gång- och cykelväg Madängsholm-Tidaholm Tidaholms kommun, Västra Götalands län PM Gestaltning 2015-06-15, Projektnummer: 144 554 Trafikverket Trafikverket, Box 110,
arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Boplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
Fållinge-Nygård. Arkeologisk utredning etapp 1 inför byggnation av VAledning, Villstad socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län
Fållinge-Nygård Arkeologisk utredning etapp 1 inför byggnation av VAledning, Villstad socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:80 Jörgen Gustafsson Fållinge
BILAGA 6 KULTURINTRESSEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind
E22 Karlskrona- Kalmar delen Lösen - Jämjö
E22 Karlskrona- Kalmar delen Lösen - Jämjö Lösen, Ramdala och Jämjö socknar, Karlskrona kommun Blekinge museum rev.rapport 2008:28 Mikael Henriksson och Thomas Persson Bakgrund Som ett led i pågående utredning
PM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Åsmestad - Kramshagen
1 Åsmestad - Kramshagen Ortnamnet Åsmestad Äldsta kända belägg härrör från 21/1 1331. 1 Namnet skrevs då (in)... Asmunstadhum. Liknande skrivningar förekommer senare under 1300- och 1400-talet. Ett par
Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län
Säby 1:8 & 1:9 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:03 Jan Borg & Ådel V Franzén Säby 1:8 & 1:9
Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1
Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I
Tre gc-vägar i Stockholms län
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:85 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 576, Turinge kyrka Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 576 Turinge socken Nykvarns kommun Södermanland Jan Ählström Tre gc-vägar
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar
Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III
Vindkraft på höglandets hjässa, del II
Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS
Vindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Vägsträckan korsningen Enköpingsvägen/Håtunavägen - Höglunda
Vägsträckan korsningen Enköpingsvägen/Håtunavägen - Höglunda 1600-talets landsväg slingrade sig längs nuvarande Enköpingsvägen. En första delsträcka rätades när järnvägen anlades under 1870-talet och återstoden
slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.
Projekt nr:1632 1 (2) meddelande till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2017-05-24 ang. slutfört arkeologiskt
Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo 436:1, 436:3 och 451:1, Uppsala kommun, Uppsala län
2016-01-22 Antikvarie Robin Lucas Dnr: Ar-117-2014 Länsstyrelsen Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo
Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse
Huseby-Skatelöv Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Den fördjupade riksintressebeskrivningen Målsättning Ett effektivt planeringsverktyg En tydlig och gemensam bild av riksintresset
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Östra Frestaby. Äldre vägsträckning av Ekebyvägen, Fresta socken, Upplands Väsby kommun, Uppland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 1 & 2
Östra Frestaby Äldre vägsträckning av Ekebyvägen, Fresta socken, Upplands Väsby kommun, Uppland Särskild arkeologisk utredning, etapp 1 & 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2328 Björn Hjulström Kartor
Mesta 3:34. RAÄ 739, Eskilstuna socken och kommun, Södermanland. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2402
Mesta 3:34 RAÄ 739, Eskilstuna socken och kommun, Södermanland Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2402 Peter Sillén Omslagsbild. Utredningsområdet längst i väster. Foto
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24
Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24 1 VÄRMLANDS MUSEUM Kulturarv Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Rapport 2012:26. Åby
Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport
ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 RAPPORT 2015:28 BERGTÄKT I LJUNGEBO LJUNGEBO 2:2 GÄRDSERUMS SOCKEN ÅTVIDABERGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN KJELL SVARVAR
RAPPORT 2015:28 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I LJUNGEBO LJUNGEBO 2:2 GÄRDSERUMS SOCKEN ÅTVIDABERGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN KJELL SVARVAR Bergtäkt i Ljungebo Innehåll Sammanfattning.........................................................
Gång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Bilaga3. landskapsbildsanalys
Bilaga3 landskapsbildsanalys för slagsta STRAND NOVEMBER 2017 1 2 ala 1:6400 Slagsta strand - landskapsbildsanalys LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund I översiktsplanen för Botkyrka pekas Slagsta marina ut som
Norra Vi Ombyggnad av elnätet
UV ÖST RAPPORT 2007:84 ARKEOLOGISK UTREDNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Norra Vi Ombyggnad av elnätet RAÄ 54, RAÄ 203 Norra Vi socken, Ydre kommun Östergötland Dnr 421-3088-2006 Sofia Lindberg UV ÖST RAPPORT
Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.24.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Signalisten 11. Särskild utredning, etapp 2. RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland. Ulf Alström
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:30 Signalisten 11 Särskild utredning, etapp 2 RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning...1 Målsättning,
Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Vindkraft vid Norra Bohult
Vindkraft vid Norra Bohult Arkeologisk utredning inför vindkraftsetablering inom fastigheten Norra Bohult 1:2 m fl, Anderstorps socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram
Detaljplan för Viksberg 3:1, område B
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-20 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för Viksberg 3:1, område B Dnr: 12/13 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadskontoret har sänt ut ett
Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu.
Bilaga 1. Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu. Karta 2. Karta med miljöintressen, delen Purnu-Mukkavaara. Figur 1. Palohuornas, allé längs med vägen. Figur 2. Mukkavaara, allé längs med
Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63 Hallunda gård Arkeologisk utredning etapp 1 Hallunda 4:20, 4:34, 4:37, 4:40, 4:41 och 4:42 Botkyrka socken Botkyrka kommun Södermanland Jan Ählström Hallunda
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
BURS VANGES 1:4, HUMMELBOS 1:6
Rapport Arendus 2015:6 BURS VANGES 1:4, HUMMELBOS 1:6 Arkeologisk utredning Dnr 431-629-15 Burs socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Det aktuella skogsskiftet sett från
Kompletterande jobb utefter väg 250
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning
LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1
BILAGA 3 LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1 GRANSKNINGSSHANDLING DIARIENUMMER: DNR SBF/2017:247 JANUARI 2019 1 2 ala 1:6400 SLAGSTA STRAND - LANDSKAPSBILDSANALYS LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund
RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1
Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Ett boplatsläge i utkanten av Bålsta
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:38 Ett boplatsläge i utkanten av Bålsta Undersökning inför uppförande av en mobilmast Arkeologisk utredning, etapp 2 Bista 4:5 Håtuna socken Håbo kommun Uppland
Landskapsanalys FORSA GÅRD
Landskapsanalys FORSA GÅRD 2016-11-14 BOLLEBYGD 27/E40 JÄRNVÄG BORÅSVÄGEN DALGÅNG AKTUELLT OMRÅDE FÖR ANALYS FORSA GÅRD SÖRÅN RÄVLANDA NOLÅN SKALA 1:10 000 BAKGRUND Uppdraget är att ta fram en landskapsanalys
Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.
Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns
G E S T A L T N I N G S P R O G R A M
Diarienummer 09-0805 ÄNGELHOLMS KOMMUN G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Förslag till detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3 m. fl., Tvärbanan, Ängelholms kommun Antagandehandling Modell över
Torplämningar i morän
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:38 Torplämningar i morän Arkeologisk särskild utredning Västerlövsta-Mårtsbo 9:1, 7;1, 1:25, 1:26, 2:1, 1:5 Västerlövsta socken Julmyra 1:13 Vittinge socken Uppland
arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson
arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(7) Dnr 266/2015 FASTIGHETEN ALLERUM 11:35 ALLERUM, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Lena Evaldsson inkom 2 februari 2015 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan för fastigheten
Fågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet
UV ÖST RAPPORT 2007:77 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Fågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet Fivelsta och Västra Stenby socknar Motala kommun Östergötland Dnr 421-326-2006 Clas Ternström UV
Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes Förhandsbesked, nybyggnad av 2 st enbostadshus
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes 2017-02-02 2016-4922 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Fastighetens adress: Jegerhjelms väg 32 Sökande: Braatz, Ingemar Ärende: Förhandsbesked, nybyggnad
Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr
uv öst rapport 2008:43 arkeologisk utredning Helgeberg RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-855-2008 Annika Helander uv öst rapport 2008:43
Vindkraftsprojekt Tokaryd
Vindkraftsprojekt Tokaryd Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun Åryds socken, Karlshamn kommun Kulturlandskapsutredning Blekinge museum rapport 2008:34 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Bakgrund...2