UPPFÖLJNING AV FYRA NATIONELLA SATSNINGAR FÖR ATT UTVECKLA LOKALT ANDT-FÖREBYGGANDE ARBETE

Transkript

1 Avsedd för Folkhälsomyndigheten Dokumenttyp Rapport Version Rapport Datum Januari 2019 (redigerad juni 2019) UPPFÖLJNING AV FYRA NATIONELLA SATSNINGAR FÖR ATT UTVECKLA LOKALT ANDT-FÖREBYGGANDE ARBETE

2 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 1 SAMMANFATTNING Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att arbeta för ett långsiktigt, hållbart och kunskapsbaserat förebyggande arbete inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT) i Sverige. Att kartlägga och följa upp lokalt ANDT-förebyggande arbete utgör en viktig del i detta. Under perioden genomfördes fyra lokala satsningar som syftade till att utveckla en struktur för det ANDT-förebyggande arbetet på lokal nivå. Ramboll har fått i uppdrag av Folkhälsomyndigheten att genomföra en kartläggning och analys av de fyra satsningarna. I uppdraget har ingått att kartlägga tidigare utvärderingar samt sammanställa resultat och bärande komponenter från insatserna. Ramboll har även studerat vilka kvardröjande effekter satsningarna har gett hos de deltagande kommunerna och hur de förhåller sig till vägledningsmaterial riktat till kommuner. Fyra satsningar med stora likheter och vissa skillnader De fyra satsningarna som har studerats är Sex försökskommuner, 3x3, Småkommunsatsningen samt LUMA (Lokalt utvecklingsarbete med ambitioner). Alla fyra satsningarna är nationella initiativ som syftat till att förstärka och utveckla lokalt förebyggande ANDT-arbete. De bygger på gemensamma grundantaganden och utgångspunkten är tidigare forskning om lokalt förebyggande ANDT-arbete och hur det bör bedrivas på lokal nivå. Fokus har varit att utveckla strukturer för det förebyggande arbetet i deltagande kommuner samt att utveckla och använda effektiva arbetsmetoder inom ANDT. Satsningarna har utgått från nationell styrning men med vissa möjligheter för kommunerna att själva utforma arbetet efter lokala förutsättningar. Alla kommuner som deltog i satsningen fick extern nationell finansiering, storleken på finansieringen skiljde sig dock något. För att få delta ställdes vissa krav på kommunerna. Det som skiljer satsningarna åt är att det fanns mer uttalade krav kring vilka metoder och arbetssätt de deltagande kommunerna skulle använda i de senare satsningarna jämfört med de tidigare. Styrningen riktades mer mot vetenskapligt underbyggda metoder inom tillgänglighetsbegränsande insatser och föräldrastöd. För alla utvecklingsprojekt förutom Sex försökskommuner (det första projektet) ställdes även krav på att de deltagande kommunerna skulle kartlägga tillgången och efterfrågan på ANDT samt att kommunerna skulle utveckla system för att möjliggöra uppföljning av de förebyggande insatserna. Länsstyrelsernas roll har förstärkts i de tre senare satsningarna. Vilka komponenter och arbetssätt används fortfarande i kommunerna? Resultaten av sammanställningarna som gjorts visar att vissa komponenter och arbetssätt från satsningarna har levt kvar i större utsträckning än andra. De komponenter och arbetssätt som levt kvar i störst utsträckning är kopplade till organiseringen av det ANDT-förebyggande arbetet i kommunerna och då särskilt samordningsfunktionen och till viss del även styrgrupper. Kommunerna har även utvecklat strukturer för samverkan, både internt i kommunen och med andra samarbetspartners som exempelvis Polismyndigheten. Vad kännetecknar kommuner där delar av satsningarna lever kvar? Kommunerna har i varierande utsträckning behållit komponenter och arbetssätt från de fyra satsningarna. Det framkommer inget samband mellan vilket av de fyra satsningarna en kommun deltagit i och hur mycket som lever kvar av satsningen.

3 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 2 Ett tydligt karaktärsdrag i kommuner där många delar från satsningen fortfarande lever kvar är att det funnits en politisk prioritering och vilja att fortsätta arbeta i enlighet med satsningen. Det har visat sig vara framgångsrikt om kommuner har haft utvecklade strukturer redan innan satsningen initierades, exempelvis att det funnits en lokal samordnare. Större kommuner har överlag haft bättre förutsättningar för att utveckla det ANDT-förebyggande arbetet. Kommunstorlek är den enda externa variabeln som utifrån studiens underlag bedöms ha haft en positiv inverkan för kommunernas utveckling efter att ha deltagit i satsningen. En förutsättning för ett aktivt ANDT-arbete är att det finns en samordningstjänst med ett tydligt uppdrag och mandat att driva arbetet. Mindre kommuner verkar ha haft svårare att bibehålla komponenter från satsningen än större kommuner. Det finns en samstämmighet med vägledningsmaterial till kommunerna kring ANDT-arbetet och resultaten av denna studie Folkhälsomyndigheten har lyft fram två vägledningsmaterial: Snabbguiden för droförebyggande arbete samt Checklista för implementering med kvalitet. De två materialen har olika fokus. Snabbguidens syfte är att ge vägledning, information och råd åt yrkesverksamma inom ANDT-området medan checklistan ger stöd i praktiskt implementeringsarbete. Utifrån vad som framkommit i denna studie bedömer Ramboll att både snabbguiden och checklistan har ett relevant innehåll. Det finns däremot delar som saknas i vägledningsmaterialet, som exempelvis betydelsen av att ha en lokal samordnare eller styrdokument för ANDT-förebyggande arbete.

4 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund till uppdraget Rambolls uppdrag 5 2. Metod Steg 1: Kartläggning och sammanställning av bärande komponenter och arbetssätt i de fyra utvecklingsprojekten Steg 2: Kartläggning av vad som fortfarande används i kommunerna Steg 3: Kartläggning och analys av kommuner Steg 4: Analys Olika datakällor har använts i uppdraget Avgränsningar och förutsättningar som påverkat uppdraget Fyra satsningar för ANDT-prevention Likheter i satsningarna Skillnader mellan satsningarna Sex försökskommuner x Småkommunsatsningen LUMA Kartläggning av vad som fortfarande lever kvar i kommunerna Samordningsfunktionen har i stor utsträckning levt kvar i kommunerna Styrgrupp finns i vissa fall kvar, i andra inte Vissa arbetssätt och metoder används fortfarande i kommunerna Politiska program som inkluderar ANDT-förebyggande arbete förekommer i mindre utsträckning Styrdokumenteten innehåller vanligtvis en genomförandeplan Utvecklingsprojektet har skapat bestående strukturer för samverkan Kommunerna deltar i länsstyrelsens nätverk Kommunerna följer i varierad omfattning upp det ANDT-förebyggande arbetet Bruk av ANDT följs upp i varierad utsträckning Analys av kommunernas karaktärsdrag Komponenter och arbetssätt som har levt kvar i stor respektive mindre utsträckning Politisk prioritering avgörande faktor för att kommunerna ska bedriva ett ANDT-förebyggande arbete En samordningstjänst med tydligt uppdrag och mandat är en förutsättning för ett aktivt ANDT-arbete Kontinuitet i samordningstjänsten samt andra funktioner har i vissa fall påverkat ANDT-arbetet Metoder och arbetssätt används i varierad utsträckning 33

5 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete Mindre kommuner har haft svårare att bibehålla komponenter från satsningen Andra externa faktorer har i begränsad utsträckning påverkat om komponenter från satsningarna har levt kvar Framgångsfaktorer och utmaningar från utvärderingar av utvecklingsprojekten stämmer överens med resultaten i studien Resultaten överensstämmer delvis med vägledningsmaterialen Vägledningsmaterialen kan användas för kvalitetssäkring och stöd i projekt och implementeringsprocesser Rambolls bedömning av relevansen i Snabbguide för drogförebyggande arbete Implementeringsguiden är ett stöd för att implementera metoder Det finns goda exempel på andra vägledningsmaterial Slutsatser Utvärderingar av de fyra insatserna är i hög grad samstämmiga Många delar från satsningen lever kvar i kommunerna Vissa faktorer har särskild påverkan på kommunernas utveckling Vägledningsmaterialen svarar delvis mot resultat från studien 43 Bilaga 1 Bortfallsanalys 45 Bilaga 2 Kommuner och län som ingick i satsningarna 46 Bilaga 3 Intervjupersoner och intervjuguider 47 Bilaga 4 Externa faktorers påverkan 49 Bilaga 5 Kommenterad referenslista 51

6 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 5 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund till uppdraget Folkhälsomyndigheten har initierat en kartläggning och uppföljning inom området lokalt ANDT-förebyggande arbete. Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att arbeta för ett långsiktigt, hållbart och kunskapsbaserat förebyggande arbete inom alkohol-, narkotika, dopnings- och tobaksområdet (ANDT) i Sverige. Att kartlägga och följa upp lokalt ANDT-förebyggande arbete utgör en viktig del i detta. I detta uppdrag har Folkhälsomyndigheten specifikt önskat kartlägga vad som utvärderats och vilka slutsatser som kan dras av de fyra lokala satsningarna Sex försökskommuner, 3*3 (Tre gånger tre), Småkommunsatsningen (Små kommuners förebyggande arbete mot alkohol och narkotika) och LUMA (Lokalt utvecklingsarbete med ambitioner) som genomfördes mellan åren 2002 och 2010 och omfattade totalt 63 svenska kommuner i 14 län. Gemensamt för projekten var att de syftade till att utveckla en struktur för det ANDT-förebyggande arbetet på lokal nivå. Folkhälsomyndigheten ville också kartlägga i vilken utsträckning de lärdomar som kommunerna fick under projekttiden påverkat det förebyggande arbete som pågår idag i de kommuner som var involverade i respektive satsning. 1.2 Rambolls uppdrag Ramboll har fått i uppdrag av Folkhälsomyndigheten att genomföra en kartläggning och analys av de fyra utvecklingsprojekt som genomfördes i syfte att utveckla kommunernas ANDT-förebyggande arbete. I uppdraget ingår att kartlägga tidigare utvärderingar samt sammanställa resultat och bärande komponenter från insatserna. Ramboll ska även studera vilka kvardröjande effekter satsningarna har gett hos de deltagande kommunerna samt hur de förhåller sig till vägledningsmaterial riktat till kommuner. Den första delen av uppdraget besvarades i en första delrapportering till Folkhälsomyndigheten. Delar av delrapporten återfinns i bilaga 5 (kommenterad referenslista), andra bärande delar är integrerade i denna rapport.

7 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 6 2. METOD Uppdraget har genomförts i flera steg. Varje steg har besvarat en huvudsaklig frågeställning och resultaten från respektive steg har varit utgångspunkt för kommande steg i analysen. I detta kapitel beskriver vi metod och genomförande för uppdraget och respektive steg. Vi diskuterar även utmaningar i uppdraget samt avgränsningar. Figur 1 Övergripande beskrivning av uppdragets olika steg och var de redovisas 2.1 Steg 1: Kartläggning och sammanställning av bärande komponenter och arbetssätt i de fyra utvecklingsprojekten Steg 1 omfattade en litteratursökning med syftet att identifiera och sammanställa vilka utvärderingar som genomförts av de fyra projekten och de huvudsakliga slutsatser som framkommit.

8 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete Steg 2: Kartläggning av vad som fortfarande används i kommunerna Steg 2 utgjordes av en intervjustudie och sammanställning av vissa variabler från Folkhälsomyndighetens undersökning Länsrapporten (som beskrivs mer nedan under avsnitt 2.5). Syftet var att kartlägga vilka komponenter och arbetssätt som fortfarande används från utvecklingsprojekten. Arbetssättet för denna del av kartläggningen beskrivs i figuren nedan. 2.3 Steg 3: Kartläggning och analys av kommuner För att besvara frågeställningen i steg 3 användes resultat från Länsrapportens undersökningar samt intervjuer med kommuner. Syftet har varit att samla in kunskap om kommuner som i olika grad använder sig av arbetssätt och komponenter från utvecklingsprojekten och vad som karaktäriserar dessa.

9 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete Steg 4: Analys I steg 4 har Ramboll utifrån det som framkommit i steg 1 3 analyserat om resultaten överensstämmer med vägledningsmaterial som riktar sig till kommuner. Dessa är Snabbguide för drogförebyggande arbete (EDPQS) 1 samt Checklista för implementering med kvalitet Olika datakällor har använts i uppdraget I uppdraget har Ramboll samlat in och bearbetat både kvalitativa och kvantitativa data. Datainsamlingen har i huvudsak bestått av tre delar: Dokumentstudier En litteratursökning och dokumentstudie som identifierat och gått igenom utvärderingar som genomförts av de fyra utvecklingsprojekten

10 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 9 Intervjuer med olika aktörer Som en del av datainsamlingen har olika aktörer intervjuats. I uppdragets första fas intervjuades forskare som utvärderat något av utvecklingsprojekten, samt Folkhälsomyndigheten. I uppdragets andra delar har intervjuer genomförts med nuvarande eller tidigare ANDT-länssamordnare på länsstyrelserna. Slutligen har vi intervjuat lokala ANDT-samordnare eller den person som varit ansvarig för ANDT-frågorna i de 18 kommunerna. I två fall har vi istället intervjuat personer som inte längre arbetar i kommunen, eftersom de haft särskild kunskap om satsningarna. Syftet med intervjuerna var att få en bild av hur kommunerna har arbetet med det ANDT-förebyggande arbetet efter att satsningarna avslutats. Intervjuerna var semistrukturerade och gjordes utifrån intervjuguider (se bilaga 3) som stämts av med Folkhälsomyndigheten. Sammanställning av statistik från Länsrapportens undersökningar och andra datakällor Förutom intervjuer har Ramboll använt data från Länsrapportens undersökningar för ett antal verksamhetsår. Syftet har varit att kunna besvara frågor om vilka komponenter och arbetssätt som fortfarande används i de kommuner som var involverade i något av de fyra utvecklingsprojekten. Länsrapporten är en årlig totalundersökning som genomförs av Folkhälsomyndigheten i syfte att följa upp hur den nationella ANDT-politiken genomförs på regional och lokal nivå. Undersökningen riktar sig till länsstyrelser, kommuner och till stadsdelarna i storstadskommunerna. Mellan 2001 och 2013 ansvarade Statens folkhälsoinstitut för undersökningen. När Folkhälsomyndigheten bildades år 2014 övergick ansvaret till den nya myndigheten. Undersökningen består av olika frågeområden där länsstyrelser, kommuner och stadsdelar får besvara frågor om den organisatoriska strukturen för ANDT-arbetet, samt hur de arbetar med insatser och metoder. För att kunna ge en indikation av vad som lever kvar från utvecklingsprojekten identifierades först komponenter som varit bärande i satsningarna. Det har framförallt handlat om vilka krav som ställdes på hur kommunerna skulle arbeta och organisera sig. Kraven har i stor utsträckning varit likartade i alla fyra projekt. Ramboll har gjort en genomgång av frågor som ställts i Länsrapportens undersökningar över tid med syfte att identifiera vilka frågor som kunde användas för att följa upp komponenter och arbetssätt från projekten. Vilken data från Länsrapportens undersökningar som ingått i kartläggningen har beslutats i dialog mellan Ramboll och Folkhälsomyndigheten. Svårigheter att jämföra Länsrapporter över tid När det kommer till data från Länsrapporten har syftet varit att studera potentiella kvardröjande effekter från deltagande i den nationella satsningen. Därför har studien fokuserat på att jämföra data från perioden för satsningen med år Det har inte varit möjligt att isolera för andra påverkansfaktorer (som exempelvis förändrade prioriteringar vid byte av politisk ledning eller omorganisering) som kan ha påverkat vilka kvardröjande effekter som har levt kvar i kommunerna.

11 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 10 Flera frågor som ställs i Länsrapporten har förändrats över tid, och formuleringarna har inte varit desamma under perioden som utvecklingsprojekten genomförts. Detta har inneburit att det bara varit möjligt att göra vissa jämförelser mellan kommunernas svar för året då satsningen avslutades och året för senast tillgängliga data, vilket varit år För resterande frågor valdes 2011 som ett gemensamt år att jämföra för samtliga kommuner som deltagit i ett utvecklingsprojekt, eftersom att samtliga satsningar då hade avslutats. Data kring externa faktorer från olika datakällor Utöver data från länsrapporterna har Ramboll använt sig av demografiska data från Statistiska centralbyrån (SCB), Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Detta har gjorts för att analysera eventuella mönster i karaktärsdrag hos kommuner som intervjuats i steg 3. Ramboll har endast analyserat externa faktorer för kommuner som ingått i urvalet i steg 3 och som intervjuats. I denna studie har vi endast använt offentlig statistik som presenteras som tabeller i offentliga databaser. I studien ingår vissa socioekonomiska faktorer som förvärvsintensitet som omfattar andel förvärvsarbetare mellan år, andel invånare med eftergymnasial utbildning samt median för sammanräknad förvärvsinkomst. Demografiska variabler som ingått är storlek på kommunen (antal invånare), kommungrupp (enligt SKL:s definition) samt andel av kommuninvånarna som är under 25 år. Slutligen har självskattad hälsa ingått (andelen som uppgett att de har bra eller mycket bra hälsa). Analysen av denna data är framförallt deskriptiv. För att undersöka eventuella karaktärsdrag hos kommuner med olika typer av utveckling kategoriserade kommunerna som två typer: kommuner med positiv utveckling av det ANDT-förebyggande arbetet och kommuner med negativ utveckling. Kategoriseringen genomfördes i syfte att undersöka eventuella mönster av externa karaktärsdrag hos kommuner med många kvardröjande delar från satsningarna respektive med få delar kvar. Sammanlagt är det 18 kommuner som kategoriserats. Studien är dock begränsad och resultatet behöver inte betyda att inte andra faktorer kan haft betydelse. Eftersom analysen är deskriptiv är eventuella mönster och samband inte heller statistiskt signifikanta. 2.6 Avgränsningar och förutsättningar som påverkat uppdraget Det finns ett par försvårande förutsättningar som komplicerat uppdraget och användningen av de metoder som beskrivits ovan.

12 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 11 En försvårande faktor är tidpunkten för vår uppföljning i förhållande till när utvecklingsprojekten genomfördes. Det första utvecklingsprojektet, Sex försökskommuner, avslutades för drygt tolv år sedan. LUMA, som var det sista projektet, avslutades för drygt sju år sedan. Tidsaspekten har påverkat Rambolls uppdrag på olika sätt. Personer som varit delaktig i ett projekt har inte alltid arbetat kvar, vilket har gjort att intervjuer ibland har gjorts med personer som gått i pension eller som arbetar på en annan arbetsplats. I en del kommuner har det inte varit möjligt att få tag på någon person med kunskap om satsningen. Intervjusvaren tolkas därför med viss försiktighet. Även då det inte varit möjligt att intervjua en person med egen erfarenhet av arbete med något av utvecklingsprojekten, har vi kunnat få en uppfattning om vilka delar från satsningarna som har levt kvar i kommunerna. Detta har varit möjligt genom att vi i intervjun fokuserat på hur kommunen idag arbetar förebyggande med ANDT-frågor. Därutöver har vi kunnat komplettera med aktuell statik från Länsrapporterna. Att det gått så lång tid sedan satsningarna genomförs medför ändå att intervjusvaren ska tolkas med försiktighet. Statistiken från Länsrapportens undersökningar är en annan viktig aspekt som påverkar genomförandet. Folkhälsomyndigheten har tydligt angett att uppgifter från undersökningarna ska utgöra underlag för Rambolls studie. Som vi tidigare nämnt har frågorna i undersökningen reviderats över åren. Vissa frågor har tagits bort, omformulerats och eller fått en annan innebörd. Vi har därför saknat data som vi önskat ha med i studien, och det har påverkat vilka jämförelser och analyser som kunnat göras. Det finns även ett visst bortfall i undersökningarna. Länsrapportens undersökningar innehåller totalt sju procent saknade värden. Med ett saknat värde menas här att det saknas svar på en fråga från en kommun. Vi har sammanställt bortfallet för samtliga frågor i bilaga 1. Saknade värden skapar begränsningar framför allt då förändring inom en kommun ska studeras. Om en kommun inte besvarat en viss fråga ett av åren som jämförts har det inte varit möjligt att studera förändringen mellan åren. Vi redogör för antalet kommuner (n) som våra analyser utgår från vid respektive figur i rapporten. Nio kommuner har inte svarat alls på någon av de frågor som valts ut och har därför tagits bort ur analysen för det år som data saknas. Dessa är Nyköping (3x3 år 2017), Askersund, Filipstad, Laxå, Lekeberg, Ljusnarsberg, Nora (Småkommunsatsningen år 2010), Härryda och Partille (LUMA år 2011). Kommunernas svar från Länsrapporten bör också betraktas med viss försiktighet. Flera länssamordnare påtalar brister i kommunernas svar eftersom kommuner kan tolka frågorna olika. Andra länssamordnare har påtalat att det inte heller alltid är rätt person från kommunen som besvarat enkätundersökningen och att svaren därför inte är helt tillförlitliga. Vi har också uppmärksammat att en kommuns svar kan skilja sig mellan intervjuer vi genomfört och svar som kommunen angett i Länsrapporten.

13 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete FYRA SATSNINGAR FÖR ANDT-PREVENTION De fyra utvecklingsprojekt som har studerats är Sex försökskommuner, 3x3, Småkommunsatsningen samt LUMA (Lokalt utvecklingsarbete med ambitioner). Alla fyra projekt är nationella initiativ som syftat till att förstärka och utveckla lokalt förebyggande ANDT-arbete. Fokus har varit på att bygga upp strukturer för det förebyggande arbetet i deltagande kommuner samt att utveckla och använda effektiva arbetsmetoder. För att få delta ställdes krav på kommunerna. Det var i stor utsträckning samma krav som ställdes i alla fyra projekt, med vissa skillnader för Sex försökskommuner. I följande kapitel beskriver vi likheter och skillnader mellan utvecklingsprojektet, ger en närmre beskrivning om respektive satsning. I Figur 2 sammanfattas de olika satsningarna. I bilaga 5 framgår vilka utvärderingar som gjorts av de olika satsningarna. 3.1 Likheter i satsningarna Utgångspunkterna för de fyra utvecklingsprojekten är desamma. De är nationellt initierade utvecklingsprojekt. De bygger på gemensamma grundantaganden och utgångspunkten är tidigare forskning om lokalt förebyggande ANDT-arbete och hur det bör bedrivas på lokal nivå. Utvecklingsprojekten har utgått från nationell styrning men med relativt stora möjligheter för kommunerna själva att utforma arbetet efter de lokala förutsättningarna. Alla kommuner som deltog i satsningen fick extern nationell finansiering, men omfattningen av medel har varierat. För att få delta ställdes vissa krav på kommunerna. 3.2 Skillnader mellan satsningarna Det finns även några faktorer som skiljer sig mellan satsningarna. Styrningen kring vilka arbetssätt och metoder som skulle användas i kommunerna blev tydligare i de senare satsningarna och styrdes mer mot vetenskapligt underbyggda metoder inom tillgänglighetsbegränsande insatser och föräldrastöd. För alla utvecklingsprojekt utom Sex försökskommuner ställdes även krav på att de deltagande kommunerna skulle kartlägga tillgången och efterfrågan på ANDT samt att kommunerna skulle utveckla system för att möjliggöra uppföljning av de förebyggande insatserna. Länssamordnares roll har varit olika framträdande i de olika projekten. I Sex försökskommuner och Småkommunsatsningen hade länssamordnarna en mer begränsad roll jämfört med i 3 x 3 och i LUMA. I 3x3 ingick länssamordnarna i en nationell styrgrupp och fick hjälp av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika att ansvara för att initiera och genomföra utvecklingsarbetet i kommunerna. I LUMA som initierades av Statens Folkhälsoinstitut var länssamordnarna ansvariga för att driva på arbetet i kommunerna i samarbete med de kommunala ANDT-samordnarna. 3.3 Sex försökskommuner Tidsperiod Initiativtagare Antal kommuner: Dåvarande Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika samt Folkhälsoinstitutet 6 kommuner Ekonomiskt bidrag: kr i startbidrag och därefter kr per kommun. Bidraget avser den totala ersättningen respektive kommun fick under satsningen. Antal utvärderingar: 8

14 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 13 Bakgrund och syfte Utvecklingsarbetet Sex försökskommuner syftade till att under en längre tidsperiod studera utvecklingen och tillämpningen av forskningsbaserade metoder för kommunalt alkohol- och narkotikaförebyggande arbete samt effekterna av detta. Alkoholkommittén ville undersöka om det var möjligt att få igång ett systematiskt förebyggande arbete i kommunerna för att minska berusningsdrickandet och den totala alkoholkonsumtionen, narkotikamissbruket och andelen som prövar narkotika. Fokus riktades mot det lokala förebyggande alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet i kommunerna. De kommuner som deltog i satsningen var Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund, Solna och Umeå. För att kunna studera effekterna av satsningen i kommunerna valdes en jämförelsegrupp av sex kommuner med liknande befolkningsmängd och geografiskspridning ut. Kontrollkommunerna valdes bland de kommuner som inte hade ansökt om att bli försökskommuner. Arbetssätt, metoder och organisering Kommunerna skulle ta fram en lokal utvecklingsplan och välja tre-fyra utvecklingsområden där man särskilt ville stärka det förebyggande arbetet. Utifrån de områden som kommunerna valde erbjöds de stöd för att satsa på metoder och preventionsområden som utifrån forskningen bedömts kunna ge effekter på alkohol- och narkotikaskadeutvecklingen. De aktuella metoderna/verksamheterna som användes var Ansvarsfull alkoholservering, Motiverande samtal (MI) för elevhälsan, Social Emotionell Träning (SET), Komet för föräldrar, Örebro preventionsprogram (ÖPP) och Tillgänglighetsbegränsning. Under satsningens sista år blev det obligatoriskt att försökskommunerna skulle arbeta med områdena: tillgänglighetsbegränsade insatser och utbildning av politiker x3 Arbetet genomfördes på både nationell och lokal nivå. På nationell nivå tillsattes en styrgrupp med representanter från Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och från Folkhälsoinstitutet. På lokal nivå fanns en lokal tvärsektoriell ledningsgrupp med ansvar för ledningen av den kommunala utvecklingen och återrapportering av utvecklingen i kommunen till den nationella styrgruppen. I de lokala styrgrupperna satt ansvariga politiker, förvaltningschefer, representanter från polisen, landstinget och kommunens alkohol- och narkotikasamordnare. Sammanfattande slutsatser om satsningen Enligt utvärderingar resulterade projektet till att försökskommunerna utvecklade ett mer organiserat och planerat förebyggande arbete jämfört med kontrollkommunerna. Utvärderingarna såg även ett starkare engagemang för det förebyggande arbetet i försökskommunerna. Däremot gick det inte att se någon skillnad i alkohol- och narkotikakonsumtion eller någon minskning av servering till berusade på restaurang. Enligt utvärderingarna är en förklaringsfaktor till resultatet att utvecklingsprogrammet innehöll för lite inslag av tillgänglighetsbegränsade insatser. Tidsperiod Initiativtagare Antal kommuner: Dåvarande Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika samt Folkhälsoinstitutet Nio kommuner från tre län. Ekonomiskt bidrag: kronor i startbidrag, därefter var det möjligt att söka ytterligare kr. Bidraget avser den totala ersättningen respektive kommun fick under satsningen. Antal utvärderingar: 1

15 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 14 Bakgrund och syfte Projektet syftade till att stödja och stimulera kommuner att utveckla en struktur för ett långsiktigt, hållbart och förebyggande arbete mot alkohol och narkotika samt att minska konsumtionen. Det övergripande målet med satsningen var ett narkotikafritt samhälle och minskade alkoholskador i kommunerna. De län som ingick i satsningen var Norrbotten, Jämtland och Södermanland med kommunerna Luleå, Piteå, Jokkmokk, Östersund, Strömsund, Härjedalen, Katrineholm, Oxelösund och Nyköping. Arbetssätt, metoder och organisering Det fanns krav på att kommunernas genomförandeplan skulle innehålla tillgänglighetsbegränsade insatser och insatser inom föräldrastöd. Därutöver fick kommunerna välja ett frivilligt område att arbeta med. För alla tre områden gällde dock att kommunerna skulle använda sig av metoder som visat sig vara effektiva. Slutligen skulle kommunerna tillsammans med länssamordnaren utveckla ett system för att möjliggöra uppföljning av kommunernas förebyggande arbete. Det lokala utvecklingsarbetet var organiserat i två nivåer (frivilligt en tredje nivå). Den första bestod av en nationell styrgrupp bestående av representanter för Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika och länssamordnare från vart och ett av de tre länen. Länssamordnarna fick också hjälp och stöd från Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika med att initiera och genomföra utvecklingsarbetet i respektive län och kommuner. Den andra nivån var upp till varje län att avgöra om man ville inrätta en arbetsgrupp med representanter från respektive lokal styrgrupp/kommun. Inget av länen inrättade en sådan grupp, däremot hade man återkommande träffar på länsnivå med lokala samordnare för erfarenhets och kunskapsutbyte mellan kommunerna under utvecklingsarbetets genomförande. Den tredje nivån skulle utgöras av en lokal styrgrupp som består av lokal samordnare samt med ledande representanter från olika kommunala sektorer, men också för exempelvis polis och sjukvård. Den lokala styrgruppen och lokale samordnaren är de som var ytterst ansvariga för utvecklingsarbetet. Sammanfattande slutsatser om satsningen Utvärderingen av satsningen visade att kommunerna hittat ett arbetssätt för det förebyggande arbetet. Arbetet var mer samordnat, bredare förankrat och sammanhållet via genomförandeplanerna jämfört med före 3 x 3. Kommunerna hade infört eller utvecklat etablerade metoder som exempelvis ÖPP och KOMET men också utvecklat och prövat egna metoder som uppfattades ha god effekt. Sett till antalet insatser som gjorts så har engagemanget ökat och förankringen breddats under tiden som 3x3 varit igång. 3.5 Småkommunsatsningen Tidsperiod Initiativtagare Antal kommuner: Dåvarande Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika samt Folkhälsoinstitutet 23 kommuner från Örebro och Värmlands län Ekonomiskt bidrag: kr per kommun. Bidraget avser den totala ersättningen respektive kommun fick under satsningen. Antal utvärderingar: 2 Bakgrund och syfte Syftet med Småkommunsatsningen var att stödja kommuner i de två länen att utveckla ett långsiktigt och hållbart alkohol- och drogförebyggande arbete. I satsningen skulle kommunerna arbeta med att införa evidens- och kunskapsbaserade metoder för

16 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 15 föräldrastöd och tillgänglighetsbegräsning av alkohol- och narkotika. Satsningen omfattade samtliga kommuner i Örebro och Värmlands län, förutom de två stora kommunerna Karlstad och Örebro. Arbetssätt, metoder och organisering I Småkommunsatsningen ingick Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika ett partnerskap med de involverade kommunerna. Partnerskapet var tänkt att tydliggöra att ansvaret för Småkommunsatsningen vilade både på den nationella och på den lokala nivån. Det betyder att både kommittéerna och de involverade kommunerna skulle betraktas som ägare till satsningen. På nationell nivå fanns en styrgrupp. Länssamordnarnas hade strategisk roll i satsningen som innebar att föra ut den nationella nivåns idéer, sprida metoder för föräldrastöd och tillgänglighetsbegränsning av alkohol och droger samt att driva och samordna arbetet i respektive län. Huvudmannaskapet för satsningen förändrades med tiden. När Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika upphörde övergick ansvaret till länsstyrelsen i respektive län. Sammanfattande slutsatser om satsningen I den utvärdering som har genomförts av satsningen bedöms det alkohol- och drogförebyggande arbetet ha förstärkts och utvecklats i kommunerna, men att kommunerna kom olika långt i arbetet. Det förebyggande arbetet i kommunerna har inte institutionaliserats eller systematiserats enligt utvärderaren. Lärdomar som dras i utvärderingen är bland annat vikten av samsyn kring det förebyggande arbetet och den lokala samordnarens roll. Det är exempelvis viktigt att ha samsyn gällande om tjänsten ska betraktas som operativ eller strategisk. Andra lärdomar är att det är viktigt att både den politiska och administrativa ledningen finns med i arbetet. Även nätverk och mötesplatser för dem som är berörda av ett förebyggande arbete är av betydelse. 3.6 LUMA Tidsperiod Initiativtagare Antal kommuner: Statens folkhälsoinstitut 25 kommuner från fem län Ekonomiskt bidrag: kr per kommun. Bidraget avser den totala ersättningen respektive kommun fick under satsningen. Antal utvärderingar: 4 Bakgrund och syfte LUMA baseras på erfarenheter från de tre tidigare satsningarna inom ANDT-förebyggande arbete. I de tidigare satsningarna hade det visat sig att fungerande infrastruktur och användande av effektiva metoder var betydelsefulla faktorer för ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete, därav utgick LUMA från dessa faktorer. LUMA syftade till att få kommuner att bygga upp infrastrukturen för det förebyggande arbetet i kommunerna och använda evidensbaserade insatser för begränsad tillgänglighet, föräldrastöd och opinionsbildning. Målet var att minska alkohol- och drogrelaterade skador och sjukdomar. Arbetssätt, metoder och organisering På nationell nivå beslutades att kommunerna skulle använda sig av evidensbaserade metoder inom tillgänglighetsbegränsning, föräldrastöd och opinionsbildning. Inom

17 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 16 föräldrastöd användes bl.a. metoderna Örebro Prevention Program (ÖPP) och Vägledande samspel/international Child Development Programme (ICDP). Inom tillgänglighetsbegränsning arbetade kommunerna med Kronobergsmodellen, Ansvarsfull alkoholservering och mediekampanjer vars syfte var att skapa opinion kring alkohol och narkotika. En länssamordnare ledde tillsammans med lokala samordnare i varje kommun det alkohol- och drogförebyggande arbetet inom ramen för LUMA. De lokala samordnarna stod för den huvudsakliga arbetsinsatsen i varje kommun medan länssamordnaren hade en stödjande roll genom att arrangera utbildningar, göra kommunbesök och bidra i arbetet med kartläggningar och genomförandeplaner. Sammanfattande slutsatser om satsningen Utvärderingar visar att kommuner som deltagit i LUMA utvecklat det alkoholförebyggande arbete samt minskat alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skador, i jämförelse mot kommuner som inte deltagit i LUMA-satsningen. Flera kommuner har också fortsatt att arbeta med flera av LUMA:s centrala komponenter. Utvärderaren bedömer att det fanns fortsatt bra infrastruktur kring det förebyggande ANDT-arbetet i flera kommuner. Lokala samordnare fanns kvar, även styrdokument fanns kvar i samma utsträckning som under satsningen. Kommunerna använde också fortfarande evidensbaserade metoder i arbetet. En slutsats av satsningen är väl fungerande indikatorer för utvärdering av alkoholförebyggande insatser på lokal nivå måste utvecklas och sammanställas på nationell nivå. Projekt av detta slag bör ha en mer långsiktig planering och finansiering.

18 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 17 Figur 2 Sammanfattande bild som beskriver när utvecklingsprojekten genomförts och vilka krav som ställdes för att delta, samt kommenteras vad som utmärker respektive satsning.

19 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete KARTLÄGGNING AV VAD SOM FORTFARANDE LEVER KVAR I KOMMUNERNA Resultaten visar att vissa komponenter och arbetssätt från utvecklingsprojekten har levt kvar i större utsträckning än andra. De komponenter och arbetssätt som levt kvar i störst utsträckning är kopplade till organiseringen av det ANDT-förebyggande arbetet i kommunerna och då särskilt samordningsfunktionen och till viss del även styrgrupper. Kommunerna har även utvecklat strukturer för samverkan, både internt i kommunen och med andra samarbetspartners som Polismyndigheten. Avseende metoder inom ANDT-prevention som initierades i satsningarna skiljer det sig betydligt mellan kommunerna om de fortfarande lever kvar. I kapitel fyra redogör vi för utvecklingen av komponenter och arbetssätt för de deltagande kommunerna. 4.1 Samordningsfunktionen har i stor utsträckning levt kvar i kommunerna I samtliga fyra utvecklingsprojekt ställdes krav på att kommunerna skulle ha en samordningsfunktion för ANDT-frågor för att få delta. Utifrån data från Länsrapporterna och genomförda intervjuer framgår att samordningsfunktionen i hög utsträckning levt kvar i kommunerna efter att satsningarna avslutats. Figur 3 Fanns det en eller flera personer utsedda att arbeta med övergripande samordning och planering av det ANDT-förebyggande arbetet i kommunen (på hel- eller deltid)? Andelar positiv, negativ och varken positiv eller negativ utveckling mellan åren. 100% 90% 80% 12% 10% 11% 8% 2% 2% 6% 70% 60% 50% 40% 88% 88% 83% 90% 30% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Dopning Tobak Negativ Varken eller Positiv Not: n=51 för alla alternativ förutom dopning där är n=36. Det beror på att den frågan inte ställdes alla år. En positiv utveckling innebär att kommunen 1) har gått från att inte ha en person som jobbar med samordning och planering inom området till att ha en, eller 2) har kvar sin samordnare inom området. En negativ utveckling innebär att kommunen har gått från att ha en person som jobbar med samordning och planering inom området till att inte ha det. En varken positiv eller negativ utveckling innebär att kommunen inte hade en person som jobbade med samordning och planering det år satsningen avslutades, och inte heller Drygt 87 procent av de kommuner som deltog i något av utvecklingsprojekten har en positiv utveckling avseende samordningsfunktionen. En positiv utveckling innebär att kommunerna nu har en särskilt utsedd person som jobbar med samordning och planering inom området, alternativt att de har kvar sin samordnare inom området. Vi har jämfört kommunernas svar det år satsningen avslutades med 2017.

20 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 19 Baserat på statistik från Länsrapporterna går det inte att uttala sig om hur stor andel av kommunerna som hade en tjänst med samordningsansvar innan satsningen initierades. I vissa fall har utvecklingen efter utvecklingsprojektet varit negativ, det vill säga att kommunen har gått från att ha en person som jobbar med samordning under satsningen till att inte ha det Vid en jämförelse mellan kommuner som deltagit i någon satsning och samtliga kommuner i riket, utmärker sig kommunerna i satsningen positivt. Resultatet visar att kommuner som deltagit i något av utvecklingsprojekten i högre utsträckning än kommuner i hela riket, uppger att de har en lokal samordnare av kommunens ANDTförebyggande arbete. Det gäller både för 2011 och Figur 4 Andel kommuner som hade samordnare för samordning och planering av kommunens ANDT-förebyggande arbete. Jämförelse mellan åren 2011 och 2017 samt mellan kommuner som deltog i satsningen och samtliga kommuner i Sverige 100% 80% 88% 91% 91% 85% 80% 79% 77% 77% 82% 73% 69% 64% 96% 85% 78% 76% 60% 40% 20% 0% Alkohol Narkotika Dopning Tobak 2011 kommuner som deltog i satsningen 2011 riket 2017 kommuner som deltog i satsningen 2017 riket Not: Data för riket kommer från Folkhälsomyndighetens publika databas indikatorlabbet. Av intervjuerna framkommer att det skiljer sig mellan kommunerna huruvida samordnartjänsten varit tillsatt under hela perioden sedan satsningen avslutades. I vissa kommuner har samordnartjänsten varit vakant i ett eller flera år. I de kommuner som saknar en samordnare finns i vissa fall en kontaktperson för ANDT-frågor. Men kontaktpersonen arbetar inte nödvändigtvis aktivt med ANDT-förebyggande arbete. Det är vanligare att storstäder och storstadsnära kommuner har en samordnartjänst Det går att se ett visst samband mellan storlek på kommunen och huruvida de har en tjänst för samordning och planering. I storstäder och storstadsnära kommuner har samtliga kommuner en samordnartjänst för ANDT. I kategorierna större och mindre städer är det inte lika vanligt att kommunen har samordnartjänst.

21 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 20 Figur 5 Andel kommuner som hade en samordnare år 2017, uppdelat på område och typ av kommun. 100% 100% 100% 100% 90% 80% 86% 88% 88% 88% 83% 82% 82% 82% 83% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Storstäder och storstadsnära kommuner Större städer och kommuner nära större stad Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Alkohol Narkotika Dopning Tobak Not: Baseras på SKL:s kommungruppsindelning. Not: Storstäder och storstadsnära kommuner: n=7, större städer och kommuner nära större stad: n=28, mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner: n=24. Omfattningen av samordnartjänsten skiljer sig betydligt mellan kommunerna. I vissa kommuner utgör samordnartjänsten en eller flera heltider, medan den endast omfattar fem procent av en heltid i en kommun. Det finns samband mellan kommunstorlek och hur mycket resurser som läggs på samordnartjänsten, vilket åskådliggörs i Figur 6. En lokal samordnare uppger i intervju att det finns en frustration över att samordnartjänsten minskat i omfattning. Om samordnaren enbart ska lägga tio procent av sin tjänst på ANDTsamordning måste kommunerna och politikerna ställa sig frågan vad man förväntar sig av det. Vad förväntar man sig att den ska bidra med? Det saknas idag en tydlig förväntan! En annan intervjuperson beskriver det som att hen arbetar med ANDT-frågor efter behov i kommunen, och att det kan variera över ett arbetsår. En annan samordnare som intervjuats beskriver att arbetstiden delas mellan två olika tjänster där arbetet med folkhälsa utgör 20 procent av tjänsten och omfattar då att arbeta brett inom folkhälsa och inte specifikt med ANDT-förebyggande arbete.

22 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 21 Figur 6 Hur mycket arbetstid som kommunerna avsatte under 2017 för övergripande samordning och planering av det ANDT-förebyggande arbetet, uppdelat på kommuntyp. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 29% 57% 68% 14% 14% 11% 7% 9% Storstäder och storstadsnära kommuner Större städer och kommuner nära större stad 43% 26% 17% 4% Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Ingen arbetstid avsattes Mindre än en halvtidstjänst En halvtidstjänst eller mindre än en heltidstjänst En till två heltidstjänster Fler än två heltidstjänster Not: Baseras på SKL:s kommungruppsindelning. Storstäder och storstadsnära kommuner: n=10, större städer och kommuner nära större stad n=28, mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner: n=25. De utvärderingar som genomförts visar att samordnarens tjänst sett olika ut under satsningarna. Skillnaderna har handlat om tjänstens organisatoriska tillhörighet, samt utformning och innehåll i tjänsten. 3 Rambolls studie visar att det finns fortsatt stora skillnader gällande samordnarens roll och förutsättningarna att bedriva ett ANDT-förebyggande arbete. Var i organisationen den lokala samordnartjänsten är placerad skiljer sig mellan kommunerna. I majoriteten av kommunerna vi intervjuat är den placerad i under kommunstyrelsen men det är också relativt vanligt att den är placerad inom socialtjänsten eller kultur- och utbildningsförvaltningen. Det saknas en generell beskrivning av tjänsten för samordning och planering I flera kommuner saknas en tydlig beskrivning av vad samordningstjänsten innebär och arbetsuppgifterna skiljer sig ofta åt mellan kommunerna. I flera fall har samordnarens arbetsuppgifter anpassats till de behov som respektive kommun har. En del kommuner uttrycker att det har varit svårt att ta fram en arbetsbeskrivning för tjänsten eftersom det inte finns en generell nationell beskrivning om vad tjänsten innebär. I vissa kommuner har de lokala samordnarna enbart rollen som ANDT-samordnare, medan samordnaren i många andra kommuner även har ett samlat ansvar för till exempel brottsförebyggandefrågor eller folkhälsofrågor. Detta är särskilt vanligt i mindre kommuner. Det vanligaste är att samordnartjänsten innebär ett ansvar för samordning av de olika förvaltningarnas ANDT-arbete men i vissa kommuner har samordnaren en mer operativ roll. Det är framförallt vanligare i mindre kommuner att rollen är mer operativ och samordnaren är involverad i allt ANDT-arbete som kommunen bedriver. I en intervju uttrycker sig en samordnare som att man i mindre kommuner mer får vara allkonst- 3 Se Maiwor Grundh. Utvärdering av Småkommunsatsningen, 2011, Mats Jakobsson. 3x3 Implementering av lokalt förankrat alkohol och drogförebyggande arbete en utvärdering, Ulrika Boman, Karin Guldbrandsson, Peter Allebeck. Lokalt Utvecklingsarbete Med Ambitioner (LUMA) - utvärdering av ett ANDT-projekt i 25 kommuner i Sverige, 2013

23 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 22 närer och rycka in där det behövs. En del samordnare som arbetar i mindre kommuner uttrycker även att de känner sig ensamma i sin roll, eftersom det inte är någon mer i kommunen som arbetar med ANDT-frågor. 4.2 Styrgrupp finns i vissa fall kvar, i andra inte Knappt 70 procent av kommunerna som deltog i utvecklingsprojekten har idag en styrgrupp för det ANDT-förebyggande arbetet i kommunen. Det är en marginell minskning jämfört med 2011 då 75 procent av kommunerna hade en styrgrupp. Av intervjuer framgår att styrgruppen vanligtvis består av representanter från kommunens olika förvaltningar och samordnaren för ANDT-frågor. I flera kommuner är det däremot vanligt att ANDT-frågorna samlas i någon annan typ av styrande instans till exempel i folkhälsoutskottet, folkhälsorådet eller i en särskild nämnd. Det framgår av intervjuer att en del kommuner bildade en ny styrgrupp för att delta i utvecklingsprojektet, medan vissa kommuner använde befintliga samverkansorgan som fanns i kommunen. Det går inte att se något tydligt samband mellan de kommuner som har ett välutvecklat ANDT-förebyggande arbete och de som har en styrgrupp. I intervjuerna menar vissa samordnare att de inte har en särskild styrgrupp för det ANDT-förebyggande arbetet och istället valt att organisera arbetet på ett sätt som passar deras kommun och dess behov. I en större kommun som deltog i en av satsningar saknas till exempel en styrgrupp, istället har kommunen en hel enhet som arbetar med ANDT-frågor. Enheten är placerad under kommunledningen och kommunen ser därför inget behov av att inrätta en styrgrupp. 4.3 Vissa arbetssätt och metoder används fortfarande i kommunerna Utöver krav på organisering och styrning ställdes i samtliga fyra utvecklingsprojekt krav på att kommunerna skulle använda metoder med vetenskapligt stöd inom olika områden. I utvecklingsprojekteten 3x3, LUMA och Småkommunsatsningen tydliggjordes att kommunerna skulle arbeta med insatser inom tillgänglighetsbegränsning och föräldrastöd. I LUMA ingick även opinionsbildning. Utifrån data från länsrapporterna är det svårt att avgöra vilka metoder som fortfarande används eftersom kommunerna enbart fått välja mellan ett fåtal metoder när de besvarat länsrapportenkäten. När vi jämfört kommunernas svar 2011 respektive 2017 framgår att Krogar mot knark och 100 % procent ren hårdträning används i större utsträckning av kommuner 2017 jämfört med Övriga metoder har minskat i användning. Ett exempel på detta är Kronobergsmodellen som är en arbetsmetod för att förebygga våld i offentlig miljö använde drygt 86 procent av kommunerna Kronobergsmodellen vilket går att jämföra med 57 procent Samverkan mot alkohol i trafiken (SMADIT) är däremot en metod som fortfarande används av mer än hälften av alla kommuner både 2011 och 2017.

24 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 23 Figur 7 Andel kommuner som arbetat, helt eller delvis, med följande metoder på det ANDTförebyggande området. Jämförelsen görs mellan 2011 och % 90% 86% 80% 70% 60% 50% 57% 49% 63% 54% 40% 30% 20% 10% 0% 14% 11% 11% Kronobergsmodellen Metoden Krogar mot knark eller en liknande metod Metoden 100 % ren hårdträning eller en liknande metod SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) 34% 17% Annan eller andra metoder Not: 2011: n=56, 2017: n=63. Statistiken från länsrapporterna stämmer väl överens med intervjusvaren. Många kommuner arbetar fortfarande med de metoder och arbetssätt som initierades i satsningarna. Det finns dock en stor spridning mellan kommunerna. Vissa kommuner uppger att de flesta metoder och arbetssätt lever kvar och här lyfts vanligtvis metoder inom föräldrastöd och tillgänglighetsbegränsning fram. Andra kommuner menar att det i princip inte finns några metoder och arbetssätt som lever kvar. Av intervjuer framgår att flera lokala ANDT-samordnare anser att de metoder som initierades i de olika utvecklingsprojekten inte upplevs som lika aktuella idag och att de valt att arbeta med de metoder och arbetssätt som de uppfattat ge mest effekt i sin kommun. Kommuner som inte har kommit lika långt i sitt ANDT-förebyggande arbete och som har en lokal samordnare som är relativt ny på sin post efterfrågar stöd i vilka metoder som de bör använda. 4.4 Politiska program som inkluderar ANDTförebyggande arbete förekommer i mindre utsträckning För de kommuner som deltog i utvecklingsprogrammen ställdes krav på att kommunerna skulle ha politiska program som inkluderade det ANDTförebyggande arbetet. Majoriteten av kommunerna har idag politiska program, men det var fler kommuner som hade sådana program innan satsningarna initierades eller strax efter att satsningarna avslutades. Projektet 3x3 är dock ett undantag och kommuner som var med i 3x3 har i större utsträckning politiska program som inkluderar ANDT-förebyggande arbete 2017 jämfört med när satsningen avslutades. Det går att jämföra med kommuner som deltog i Sex försökskommuner där samtliga kommuner hade ett politiskt program det år då satsningen avslutades, men 2017 hade det sjunkit till 67 procent.

25 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 24 Figur 8 Andel kommuner som hade ett eller flera politiska program som inkluderade det ANDT-förebyggande arbetet. Jämförelsen görs mellan det år då satsningen i kommunen avslutades och % 90% 80% 70% 100% 67% 78% 88% 94% 70% 88% 64% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sex försökskommuner 3 x 3 Småkommunsatsningen Luma År då satsningen avslutades 2017 Not: Sex försökskommuner: n=6 (2007 oh 2017), 3x3: n=9 (2009 och 2017), Småkommunsatsningen: n=17 (2010) och n=23 (2017), Luma: n=25 (2011) och n=22 (2017). 4.5 Styrdokumenteten innehåller vanligtvis en genomförandeplan I samtliga utvecklingsprojekt ställdes krav på att kommunerna skulle ha styrdokument med bland annat en genomförandeplan för förebyggande aktiviteter i det ANDT-förebyggande arbetet. Vidare skulle styrdokumentet innehålla mätbara mål. I enkäterna som ligger till grund för Länsrapporten får kommunerna beskriva vad deras styrdokument innehåller. Enligt data från länsrapporterna har det skett en ökning av andelen kommuner som har en genomförandeplan jämfört med innan satsningarna. Ökningen är positiv för deltagande kommuner från samtliga utvecklingsprojekt. Det är även fler kommuner idag som har en plan för att följa upp det förebyggande arbetet. Samtidigt har andelen kommuner som har mätbara mål i sina styrdokument minskat för samtliga kommuner förutom för dem som deltog i LUMA. Av Rambolls intervjuer framkommer att innehållet i styrdokumenten skiljer sig mellan kommunerna. Det vanligaste är att de innehåller olika former av strategier (både lokala och nationella), handlingsplaner och översiktsplaner. I vissa kommuner innehåller de mer detaljerade beskrivningar om vilka områden som kommunen ska fokusera på t.ex. insatser inom föräldrastöd. Av intervjuer framgår att styrdokumenten är viktiga för kommunens ANDT-förebyggande arbete. 4.6 Utvecklingsprojektet har skapat bestående strukturer för samverkan I intervjuer lyfter flera lokala samordnare fram att utvecklingsprojekteten bidragit till att skapa bestående samverkansstrukturer, framförallt inom den egna kommunen. Inom ramen för utvecklingsprojekten var styrgrupperna det primära forumet för

26 Sex försökskommuner 3 x 3 Småkommunsatsningen Luma Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 25 samverkan internt i kommunen. I styrgrupperna samlades representanter från de olika förvaltningarna. Lokala samordnare lyfter i intervjuer fram att det är viktigt att kommunen har välfungerande samverkansstrukturer för att lyckas med det ANDT-förebyggande arbetet. Samverkan mellan förvaltningarna lever kvar i många kommuner, även om samverkan inte alltid sker genom en specifik styrgrupp för ANDT-arbetet. Flera kommuner som intervjuats har istället bredare styrgrupper med ansvar för exempelvis folkhälsa eller social hållbarhet, som även ansvarar för ANDT-frågor. Ett exempel på en samverkansform som vissa kommuner arbetar med är att det etablerats arbetsgrupper med deltagare från olika förvaltningar. Arbetsgrupperna har i syfte att jobba med en särskild insats eller ett särskilt område, som exempelvis föräldrastöd. För de kommuner där det ANDT-förebyggande arbetet bedrivs i liten omfattning är ofta samverkan internt i kommunen också lägre. Kommunerna samverkar i stor utsträckning med Polismyndigheten I satsningarna 3x3, Småkommunsatsningen och LUMA ställdes krav på samverkan med externa aktörer till exempel Polismyndigheten och hälso- och sjukvården. Av intervjuer framkommer att samverkan med Polismyndigheten lever kvar i stor utsträckning och i vissa kommuner har denna utvecklats ytterligare. Lokala samordnare menar bland annat att satsningarna bidrog till att upprätta kontaktvägar med myndigheten. Resultatet från intervjuerna stämmer relativt väl överens med data från länsrapporterna. Det går framförallt att se en positiv utveckling för de kommuner som deltog i Småkommunsatsningen. För de kommuner som deltog i 3x3 har utvecklingen varit positiv för samverkan kring tobak och narkotika, vilket åskådliggörs i figuren nedan. Figur 9 Andel kommuner som hade ett formaliserat samarbete med Polismyndigheten, uppdelat på område och satsning. Jämförelsen görs mellan det år då satsningen i kommunen avslutades och Tobak Dopning Narkotika Alkohol Tobak Dopning Narkotika Alkohol Tobak Dopning Narkotika Alkohol Tobak Dopning Narkotika Alkohol 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Året då satsningen avslutades 2017

27 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 26 Not: Sex försökskommuner: n=6 (2007) och n=5 (2017), 3x3: n=8 (2009 och 2017), Småkommunsatsningen: n=16 (2010) n=23 (2017), Luma: n=25 (2011) n=23 (2017). Flera lokala samordnare anser att Polismyndigheten är en av kommunernas viktigaste samarbetspartner i ANDT-frågor. I intervjuer uppger flera kommuner att de har en nära och välfungerande samverkan med polisen. En lokal samordnare uttrycker det som att det faktum att polisen är med höjer statusen för arbetet och ger det stöd och legitimitet. Vissa kommuner har daglig kontakt med Polismyndigheten och i flera kommuner genomförs aktiviteter tillsammans med dem. Ett exempel på detta är olika aktiviteter vid skolavslutningar då många ungdomar gör sin alkoholdebut. 4.7 Kommunerna deltar i länsstyrelsens nätverk Länssamordnarna inom respektive länsstyrelse har etablerat ett nätverk för alla ANDT-samordnare i länet. Närvaron vid nätverksträffarna är hög och majoriteten av kommunernas ANDT-samordnare deltar deltog 95 procent av kommunerna i nätverk som anordnares av länsstyrelsen. Resultatet är linje med 2011 års nivå då 97 procent deltog i nätverken. Däremot saknas data om hur ofta de olika kommunerna deltar vid nätverksträffarna. Av intervjuer med länssamordnare framgår att det finns ett samband mellan deltagandet och hur mycket kommunen arbetar med ANDT-förebyggande arbete. De kommuner som prioriterar ANDT-arbetet högre och har övriga komponenter på plats, deltar även i länsstyrelsens nätverksträffar i högre utsträckning. Särskilt tydligt är att närvaron är låg från kommuner som saknar en samordnare och i dessa kommuner är det vanligtvis kontaktpersonen för ANDT-frågor som deltar. Nätverksträffarna upplevs som givande för samordnarna. De utgör ett forum för att höra om lärande exempel från andra kommuner, diskutera utmaningar och delges viktig information från länssamordnarna. Informationen från länssamordnaren handlar i många fall om information från regional och nationell nivå. 4.8 Kommunerna följer i varierad omfattning upp det ANDT-förebyggande arbetet Länsrapporten visar att andelen kommuner som följer upp det ANDT-förebyggande arbetet har minskat med tio procent mellan åren 2011 och från 72 till 62 procent. Vid en jämförelse med samtliga kommuner i riket utmärker sig kommunerna som har deltagit i någon av satsningarna positivt. Skillnaden i svaren är som störst år 2011, då andelen kommuner som följer upp det ANDT-förebyggande arbetet i satsningen var 72 procent medan motsvarande siffra för samtliga kommuner i riket var 61 procent. Av Rambolls intervjuer framkommer att det varierar hur kommunerna använder sig av den uppföljning som görs. Vissa kommuner arbetar aktivt med att anpassa insatserna utifrån resultatet från uppföljningarna medan andra kommuner enbart tar del av uppföljningen utan att vidta några särskilda åtgärder beroende på vad som framkommer. I vissa kommuner är uppföljningen knuten till kommunens ordinarie styrning, där har de nämnder som har ett särskilt ansvar för ANDT-förebyggande arbete ansvar för uppföljningen och har utvecklat särskilda indikatorer för uppföljning.

28 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 27 Figur 10 Andel kommuner som följde upp sitt ANDT-förebyggande arbete. Jämförelse för åren 2011 och 2017 mellan kommuner som deltog i satsningen och samtliga kommuner i Sverige 100% 90% 80% 72% 70% 60% 61% 62% 57% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2011 kommuner som deltog i satsningen 2011 riket 2017 kommuner som deltog i satsningen 2017 riket Not: År 2011 ingår även utvärdering i resultatet. Det beror på att frågan 2011 är "Genomfördes en uppföljning/utvärdering av det ANDT-förebyggande arbetet i kommunen under 2011?". Frågan 2017 är "Genomfördes en uppföljning av det ANDT-förebyggande arbetet i kommunen under 2017?". Not: Data för riket kommer från Folkhälsomyndighetens publika databas Indikatorlabbet. 4.9 Bruk av ANDT följs upp i varierad utsträckning Ett krav för att delta i 3x3, Småkommunsatsningen och LUMA var att kommunerna gjorde eller hade gjort en nulägesanalys av alkohol- och narkotikasituationen i kommunen. Av intervjuer framkommer att kommunerna i dagsläget följer ANDT-bruket i kommunen i varierande utsträckning. Enligt de lokala samordnare vi intervjuat följer kommunerna oftast ANDT-bruket genom lokala drogvaneundersökningar. I Stockholms län används Stockholmsenkäten och i Uppsala län använder vissa kommuner enkäten Liv och Hälsa samt Liv och Hälsa Ung. Ett fåtal kommuner nämner även att de gör avloppsmätningar för att undersöka halter av narkotikarester. Genom att regelbundet studera utvecklingen för avloppsmätningarna får kommunerna en uppfattning om utveckling av narkotikakonsumtionen i kommunen. Några kommuner som intervjuats har tagit hjälp av CAN för att kartlägga nuläget av ANDT-bruket i kommunen, vilket drivit på en utveckling av det ANDT-förebyggande arbetet.

29 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete ANALYS AV KOMMUNERNAS KARAKTÄRSDRAG Rambolls studie visar att kommunerna i olika stor utsträckning har behållit komponenter och arbetssätt från de fyra satsningarna. Det går utifrån studien inte att se något samband mellan vilken satsning en kommun deltagit i och hur mycket som lever kvar, vilket gör att det inte heller går att säga om någon av satsningarna bidragit till större eller mindre kvardröjande effekter. Det som framförallt har betydelse för hur mycket som lever kvar verkar istället vara karaktärsdrag hos de deltagande kommunerna. Med karaktärsdrag avses både interna som externa faktorer. I detta avsnitt beskriver vi vilka dessa karaktärsdrag är och ger konkreta exempel från intervjuerna med kommuner. Vi grundar analysen på intervjuer med länssamordnare, kommuner samt insamlad statistik från Länsrapporterna. 5.1 Komponenter och arbetssätt som har levt kvar i stor respektive mindre utsträckning Ramboll bedömer att det finns gemensamma karaktärsdrag hos kommuner som i olika utsträckning har kvar komponenter och arbetssätt från utvecklingsprojekten. Karaktärsdragen handlar om kommunstorlek, organisatoriska strukturer för ANDT-förebyggande arbete samt politisk prioritering i kommunen. En sammanfattning av dessa karaktärsdrag görs i figuren nedan, därefter beskrivs de mer ingående. Figur 11 Gemensamma karaktärsdrag hos kommuner som i olika grad har kvar delar från satsningarna 5.2 Politisk prioritering avgörande faktor för att kommunerna ska bedriva ett ANDT-förebyggande arbete Ett tydligt karaktärsdrag i kommuner där många delar från satsningen fortfarande lever kvar är att det funnits en politisk prioritering och vilja att fortsätta arbeta i enlighet med satsningen. I dessa kommuner har ofta stora delar

30 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 29 av satsningen levt kvar eller vidareutvecklats. I kommuner med negativ utveckling av det ANDT-förebyggande arbetet saknas ofta en politisk prioritering av detsamma. I intervjuerna har både länssamordnare och kommuner fått frågor om anledningen till varför kommuner upprätthållit och vidareutvecklat komponenter och arbetssätt från satsningen. Huruvida det ANDT-förebyggande arbetet är en politiskt prioriterad fråga har lyfts som en av de viktigaste faktorerna. Eftersom politikerna sätter ramarna för kommunens arbete och fördelar resurser blir det naturligt att en politisk prioritering är nödvändig för att kommunerna ska ha utrymme att arbeta med det ANDT-förebyggande arbetet. Om frågan prioriterats av politiker och högre chefer har arbetet fortsatt För majoriteten av kommunerna bidrog utvecklingsprojekten till att sätta ANDTfrågorna på den politiska agendan, men när satsningarna avslutades har frågorna i varierad utsträckning fortsatt vara prioriterade. Av intervjuer framkommer att i de kommuner som i stor utsträckning fortsatt arbeta i enlighet med satsningarna har frågan också varit högt prioriterad av politikerna. Anledningen till varför frågan varit olika intressant för politiker är svårt att uttala sig om men i vissa kommuner har det förekommit att det förebyggande ANDT-arbetet varit något som politiker drivit opinion kring och därmed valt att prioritera. En lokal ANDT-samordnare vars kommun förstärkte och vidareutvecklade arbetet efter satsningen, sa i en intervju att politiker tävlar om vem som prioriterar frågan högst. Flera lokala samordnare har även lyft fram att anledningen till att arbetet kunde fortsätta efter att satsningen avslutades berodde på att det fanns en mottagarkapacitet hos politikerna. Våra intervjuer visar att det i vissa fall varit tillräckligt att det funnits en eller ett fåtal drivna politiker i kommunen för att frågorna ska finnas med på den politiska agendan. Av intervjuerna framkommer att drivna lokala samordnare i vissa fall lyckats få politiker intresserade för frågorna genom att uppvakta dem med positiva resultat från olika ANDT-förebyggande insatser. I en kommun tog de lokala samordnarna hjälp av länsstyrelsen kring hur de skulle prata med politiker för att väcka deras intresse för frågor kring ANDT. De fick utbildning och stöd från länsstyrelsen och hjälp med att paketera idéer för att de skulle få gehör hos politiker. En större kommun i norra Sverige är exempel på en kommun som under flera år har prioriterat förebyggande arbete i kommunen. Det ANDT-förebyggande arbetet har haft en stark ställning i kommunen och är integrerat i den ordinarie strukturen för hela kommunens arbete. Ett intressant exempel att ta upp för att illustrera betydelsen av politisk prioritering, är utvecklingen i två närliggande kommuner som deltog i Småkommunsatsningen. Under satsningen delade de på samma lokala samordnare som sedan fortsatte sitt uppdrag även när satsningen avslutades. Enligt den lokala samordnaren utvecklade båda kommunerna sitt ANDT-förebyggande arbete under satsningen. Men efter att Småkommunsatsningen avslutades har kommunernas arbete utvecklats i två olika riktningar; i den ena kommunen lever fortfarande många delar från satsningen kvar och Småkommunsatsningen uppfattas ha haft en positiv effekt på kommunens nuvarande arbete. Politikernas fortsatta prioritering av frågorna har varit avgörande. Citatet nedan är från intervju med den lokala samordnaren som illustrerar detta. Satsningen lade grunden för hela vårt ANDT-förebyggande arbete. Det har hållit i tack vare politisk prioritering, politikerna såg resultat av vårt arbete och ville att det skulle fortsätta prioriteras.

31 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 30 I den andra kommunen beskrivs däremot vardagsfrågorna ha gått före och bristen på ställda krav och ett uthålligt arbetssätt från bland annat politiker skapade dåliga förutsättningar för att arbeta vidare med satsningens komponenter. Varför politikerna inte prioriterat frågan har samordnaren svårare att uttala sig om. I vissa kommuner har andra frågor prioriterats på bekostnad av det ANDTförebyggande arbetet Vilka frågor politikerna i en kommun väljer att prioritera spelar roll för utvecklingen av det ANDT-förebyggande arbetet. Bland de kommuner som har intervjuats har det politiska intresset varierat. I vissa fall avstannade arbetet helt när satsningen avslutades på grund av andra politiska prioriteringar, eller så har arbetet avstannat med tiden när andra frågor prioriterats högre. Av intervjuerna framkommer att ANDT-frågorna fått stå tillbaka till förmån för annat. Nu kan vi inte säga att ANDT är största flaggan, nu är det jämlikhet och här är ANDT en del i hela det. Inte jättehett politiskt. Trenden är så att om alkoholkonsumtionen minskar, då minskar det politiska intresset. Handlar mycket om den politiska agendan, vad cheferna tycker är viktigt, mindre viktigt. I vissa kommuner har det förebyggande arbetet nedprioriterats då bruket av ANDT minskat i kommunen. När ungdomar konsumerar alkohol och tobak i minskad utsträckning har vissa politiker sett möjligheten att prioritera andra frågor istället. 5.3 En samordningstjänst med tydligt uppdrag och mandat är en förutsättning för ett aktivt ANDTarbete En del kommuner hade redan en lokal ANDT-samordnare eller motsvarande innan de deltog i ett av utvecklingsprojekten. När kommunerna deltog i satsningarna var det däremot ett krav. De lokala samordnarnas kompetens och förutsättningar i form av arbetstid och mandat, skiljde sig åt mellan kommuner under utvecklingsprojekten. Denna studie visar att samordningsfunktionen är en komponent från satsningarna som i hög grad levt kvar i kommunerna. Rollen som samordnare skiljer sig dock fortfarande åt mellan de olika kommunerna som deltog i satsningarna och innebär olika förutsättningar att kunna bedriva ANDT-förebyggande arbete i respektive kommun. Flera intervjuade beskriver att rollen blev mycket mer uppmärksammad och tydligare i och med utvecklingsprojektet. I en del kommuner är samordningsfunktionen det som tydligast levt kvar. En samordningsfunktion - en viktig komponent från satsningarna Både lokala samordnare och länssamordnare är överens om att samordningsfunktionen är en förutsättning för kommunen i att bedriva ett ANDT-förebyggande arbete. Även om mycket arbete bedrivs av förvaltningarna behöver det finnas en ansvarig för att hålla ihop och samordna arbetet. Att det finns en ANDT-samordnare eller en liknande funktion för arbetet uppges vara den allra viktigaste förutsättningen för det förebyggande arbetet enligt våra intervjupersoner. I vissa kommuner som intervjuats

32 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 31 har man saknat en samordnare under perioder. En länssamordnare beskriver betydelsen av samordnaren såhär: Att det inte sker av sig självt utan någon måste samordna och driva frågan, även om mycket arbete sker i verksamheterna men måste finnas en pådrivare i kommuner. En av de länssamordnare som intervjuats har beskrivit att samordningstjänsterna försvann i flera kommuner när LUMA avslutades. Enligt länssamordnaren var anledningen att kommunledningen inte hade sett vinsten med den samordnande funktionen, vilket ledde till att tjänsten bort när satsningen avslutades. Konsekvensen blev att resterande komponenter och arbetssätt från satsningen också försvann eller avstannade. Samordnare har olika förutsättningar att bedriva ANDT-förebyggande arbete Kommunernas kapacitet att bedriva ANDT-förebyggande arbete skiljer sig mycket mellan olika kommuner. I mindre kommuner är resurserna vanligtvis mer begränsade och samordnarens arbetstid för ANDT-frågor uppgår i vissa fall till enbart några procent. I jämförelse med större kommuner som har en eller flera heltidstjänster som arbetar med dessa frågor. Det är viktigt att den lokala samordnaren eller motsvarande funktioner har tydligt mandat, rollbeskrivning samt resurser i form av arbetstid. I kommuner där detta finns på plats är förutsättningarna bättre för att upprätthålla och bedriva ANDT-förebyggande arbete. Komponenter från utvecklingsprojekten har i dessa kommuner också i högre grad levt kvar. Att bara ha en person som ansvarar för ANDT-frågorna utan stöd från övriga förvaltningar försvårar också möjligheterna att driva igenom ANDT-förebyggande insatser och arbetssätt i kommunen. I flera intervjuer belyser kommuner och länssamordnare vikten av att samordningsfunktionen inte ensam driver frågorna i kommunen. Arbetet kan samordnas av en eller flera personer men aktiviteterna och det operativa arbetet bör integreras i, och genomföras av, flera förvaltningar. Kommuner som har vidareutvecklat det förebyggande arbetet efter att satsningarna avslutades har pekat på vikten av att arbetet är integrerat i hela kommunen och i samtliga förvaltningar. 5.4 Kontinuitet i samordningstjänsten samt andra funktioner har i vissa fall påverkat ANDT-arbetet Av Rambolls studie framgår att det är framgångsrikt med kontinuitet i rollen som lokal samordnare. Anledningen till att flera komponenter och arbetssätt levt kvar i kommunerna efter att satsningen avslutades har ibland också varit personberoende och går att relatera till den lokala samordnaren eller engagerade politiker eller chefer. Den lokala samordnaren och den personens individuella driv och engagemang för frågorna har i vissa fall varit avgörande för det fortsatta arbetet i kommunen. Bland flera av de kommuner som har behållit samma person som lokal samordnare från satsningen fram till idag, har det varit en viktig förutsättning för fortsatt arbetat med komponenter och arbetssätt från utvecklingsprojekten. Samordnarna har känt ett ansvar och engagemang att arbeta vidare med frågan samtidigt som det funnits ett stöd från kommunledningen. Särskilt i fall då det ANDT-förebyggande arbetet inte varit väl förankrat bland politiker eller chefer uppges att det varit viktigt med en lokal samordnare som varit drivande

33 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 32 och engagerad. Samordnaren har inte alltid varit en garant för att arbetet ska fortsätta, men har i vissa fall varit anledningen till att kommunen bibehållit komponenter och arbetssätt från satsningarna. Samordnaren är viktig för att utveckla och upprätthålla arbetet Flera exempel från intervjuer med lokala samordnare och länssamordnare visar att personalomsättning när det kommer till rollen som samordnare i vissa fall har haft en negativ effekt på satsningens fortlevnad i kommunerna. Ett exempel är en kommun som deltog i Småkommunsatsningen och som fortsatte att arbeta med flera arbetssätt och komponenter även efter att Småkommunsatsningen avslutats. Den lokala samordnaren som arbetade under satsningen fortsatte sin tjänst och kunde driva på arbetet i kommunen. När den lokala samordnaren gick i pension för två år sedan har kommunens förebyggande arbete i stort sett upphört. Kommunen har inte tillsatt någon ny samordnare och i dagsläget finns det inte längre någon kvar som driver det ANDT-förebyggande arbetet. Liknande exempel återfinns i flera kommuner som har intervjuats. Utöver byte av lokal samordnare framkommer det i intervjuer att utvecklingen av det förebyggande ANDT-arbetet även påverkats av att politiker eller chefer slutat i kommunerna. Länssamordnare lyfter framförallt fram att kommunernas arbete ofta är väldigt skört och beroende av ett driv hos personer på centrala positioner i kommuner. Det kan vara både politiker eller tjänstemän (vanligtvis den lokala samordnaren) i kommunen som står för detta driv. Detta gäller särskilt i mindre kommuner. En länssamordnare beskriver detta såhär: När man i mindre kommun gör ett ledningsbyte då riskerar allting att falla. Så det är inte starkare än den prioritering som ledningen har. Om en ny ledning kommer och frågorna inte är prioriterade då faller det... I intervjuerna förekommer exempel på att tjänstemän som har ansvar för kommunens förebyggande ANDT-arbete, saknat kunskap om den satsning deras kommun deltagit i. Det finns exempel på när varken den lokala samordnaren eller övriga tjänstemän i kommunen känt till att kommunen deltagit i en satsning. Detta har dock inte betytt att kommunerna inte längre arbetar med komponenter från satsningen. Det finns exempel på kommuner med ett välutvecklat ANDT-förebyggande arbete men där tjänstemän eller politiker saknar erfarenhet och kunskap om utvecklingsprojekten. Kommunens organisering av det förebyggande ANDT-arbetet har påverkat utvecklingen Ett viktigt resultat som lyfts fram i intervjuerna är att utvecklingsprojekten bidragit till att skapa bättre strukturer för det ANDT-förebyggande arbetet. Under satsningen så drev ofta den lokala samordnaren inte frågorna ensam utan med stöd från flera delar av kommunen. I de kommuner där det ANDT-förebyggande arbetet idag upplevs vara välutvecklat finns det också en tydlig struktur för arbetet och de övriga förvaltningarna har ett tydligt ansvar för olika delar av det ANDT-förebyggande arbetet. Flera av kommunerna som intervjuats anser att tvärsektoriellt samarbete i kommunen är grunden för ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete. Kommunerna har valt att organisera sitt ANDT-förebyggande arbete på olika sätt. Av intervjuerna framkommer att samordnarens organisatoriska tillhörighet i kommunen samt vilken kommunal nämnd som ansvarar för ANDT-frågor kan ha en betydelse för

34 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 33 frågans prioritet. Detta har även lyfts fram i flera av de tidigare utvärderingarna. Flera kommuner som intervjuats har exempelvis flyttat ansvaret för ANDT-frågor från socialförvaltningen till en central förvaltning, som kommunstyrelsen. Kommunrepresentanterna upplever i de fallen att det varit viktigt att frågorna flyttats från socialförvaltningen och att det lett till att frågorna fått större genomslag. En intervjuperson beskriver hur socialförvaltningen vanligtvis inte har en tradition av att arbeta förebyggande vilket påverkar utformningen av arbetet. Flera lokala samordnare menar att det är lättare att samordna arbetet i övriga förvaltningar när tjänsten är placerad i kommunstyrelsen. Det framgår däremot i våra intervjuer att det finns kommuner som har placerat tjänsten i den centrala förvaltningen, men som inte bedriver ett aktivt ANDTförebyggande arbete. Det finns inget som pekar på att samordnarens placering alltid är avgörande, men det finns exempel där det varit en framgångsfaktor. 5.5 Metoder och arbetssätt används i varierad utsträckning Det finns stora skillnader mellan kommuner när det kommer till i vilken utsträckning metoder och arbetssätt lever kvar från utvecklingsprojekten. I kommuner med ett välutvecklat ANDT-förebyggande arbete uppges det i intervjuer att nästan alla metoder och arbetssätt lever kvar, vilket tyder på att de arbetssätt som etablerades genom utvecklingsprojekten fortfarande är relevanta. Det är vanligt att kommunerna använder de metoder som visar sig vara verksamma utifrån kommunens egna behov samt om det varit några särskilda områden som politikerna valt att prioritera. Anledningen till att vissa arbetssätt inte längre lever kvar kan enligt vissa samordnare vara att det inte är tydligt vilken förvaltning som ska ansvara för frågan och att den därmed fallit mellan stolarna. Det är viktigt att den lokala samordnaren fått ett tydligt mandat att driva frågan, vilket de inte alltid har. En annan anledning till att metoderna inte längre används kan också vara att de inte förankrades i tillräckligt stor utsträckning i kommunerna. När ANDT-samordnaren slutade och det inte tillsattes en ny samordnare direkt försvann vanligtvis kunskapen om metoderna. En annan viktig aspekt som tagits upp i intervjuerna är att den nationella styrningen av vilka metoder som kommunerna skulle arbeta med, förändrades under vissa av utvecklingsprojekten. En del länssamordnare och lokala samordnare beskriver att det skapade en osäkerhet hos kommunerna i vad de skulle fokusera och lägga sina resurser på. Styrdokument nödvändigt för att bedriva ett ANDT-förebyggande arbete Kommunerna anser att styrdokument fyller en viktig funktion i det förebyggande ANDT-arbetet. De kommuner som har ett välutvecklat arbete lyfter fram detta som en förutsättning för att kunna samordna arbetet internt i kommunen och driva arbetet framåt. Dessa kommuner har i många fall tagit fram lokala ANDT-planer. Ofta omfattar styrdokumenten flera förvaltningar. En lokal samordnare beskriver hur styrdokumentet är kommunens karta och kompass i det förebyggande ANDT-arbetet. Även kommuner som inte kommit så långt i sitt arbete med ANDT-frågor använder sig ofta av styrdokument, särskilt den nationella ANDT-strategin och målen, men även regionala- och lokala strategier. För att styrdokumenten ska ha någon påverkan i dessa kommuner behöver det finnas någon lokal samordnare som driver arbetet. Det framgår av intervjuerna med kommuner som upprätthållit det ANDT-förebyggande arbetet efter satsningen att de haft en driven lokal samordnare.

35 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 34 Många kommuner gör nulägeskartläggningar I flera utvärderingar av utvecklingsprogrammen har kartläggningar av kommunernas nuläge så som ANDT-bruk konstaterats vara en viktig faktor. Dels för att följa utvecklingen av arbetet och dels för att rikta insatser mot rätt områden. Vissa kommuner följer noga all data som finns tillgänglig om utveckling av ANDT-bruk medan det i vissa kommuner följs upp mindre frekvent. I en kommun där en kartläggning genomfördes visade resultatet att ANDT-bruket i kommunen hade utvecklats negativt och alltså ökat. Resultatet genererade i att kommunen tog fram en handlingsplan för hur kommunen skulle utveckla det förebyggande arbetet för att minska bruket. 5.6 Mindre kommuner har haft svårare att bibehålla komponenter från satsningen Resultaten från denna studie visar att kommuner av olika storlekar fortfarande har kvar många delar från satsningarna. Däremot framkommer att mindre kommuner har haft svårare att behålla komponenter från satsningen. Utifrån den samlade datainsamlingen är Rambolls bedömning därför att kommunstorleken i vissa fall varit en påverkansfaktor för kommunernas utveckling av det ANDT-förebyggande arbetet. Framför allt framkommer att mindre kommuner har varit mer känsliga för ekonomiska nedskärningar och agendakrock, det vill säga att ANDT-frågorna har fått stå tillbaka till förmån för mer prioriterade områden. Samordningsfunktionen är i många av de mindre kommunerna mindre omfattande i arbetstid och tjänsten oftare delad inom flera sakområden. Studien visar en samvariation mellan kommunstorlek och i vilken grad kommunerna behållit delar från satsningarna. De kommuner som intervjuats och som har en negativ utveckling (gråa staplar i Figur 122) är alla relativt små kommunerna, med undantag för en av kommunerna som är den näst största kommunen i urval. Figur 122 Sammanställning av kommunstorlek och bedömning av kommunernas utveckling. De blå staplarna representerar de kommuner som haft en positiv utveckling och de gråa staplarna representerar kommuner med negativ utveckling I intervjuer med ANDT-samordnare i mindre kommuner framkommer det att ANDTarbetet nedprioriterats när kommuner genomfört ekonomiska nedskärningar och att särskilt samordningstjänsten påverkats negativt när kommunen fått flytta resurser till andra områden. Ett område som nämns i flera intervjuer är kommunernas integrationoch mottagningsarbete men även jämlikhets och jämställdhetsområdet.

36 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 35 Samordningstjänsten i mindre kommuner är ofta en splittrad tjänst och inbegriper flera ansvarsområden, särskilt inom folkhälsa. I intervjuer uppger flera lokala samordnare i de mindre kommunerna att det inte är tydligt hur stor del av deras tjänst som ska utgöras av ANDT-förebyggande arbete. Forskning bekräftar delvis resultat från studien En nyligen publicerad forskningsrapport visar att kommuner har olika förutsättningar som påverkar folkhälsan. I denna studie undersöktes skillnaderna i befolkningsmässiga förutsättningar för folkhälsa som småkommuner har i jämförelse med större kommuner samt skillnader i folkhälsoläget i de olika kommuntyperna. Slutsatser från studien är bland annat att småkommuner i snitt har mer utmanande socioekonomiska förutsättningar för folkhälsa jämfört med kommuner som har mer än invånare. Detta eftersom småkommuner har en äldre befolkning med lägre utbildning, lägre inkomster, färre tjänstemän och högre arbetslöshet. Hälsan är även sämre i mindre kommuner Andra externa faktorer har i begränsad utsträckning påverkat om komponenter från satsningarna har levt kvar Förutom kommunstorlek visar inte denna studie på några ytterligare externa karaktärsdrag som är gemensamt för kommuner där komponenter från satsningarna fortfarande används. Utifrån studiens dataunderlag ser vi inga tydliga samband mellan andra externa faktorer i jämförelse med om en kommun har haft en positiv eller negativ utveckling i sitt ANDT-förebyggande arbete. Resultaten från sammanställningen av andra externa faktorer bekräftas också i intervjuer med kommuner och länssamordnare. Figurerna som illustrerar detta återfinns i bilaga 4 och visar att det inte är möjligt att se något samband mellan de externa variablerna och hur kommunens ANDT-förebyggande arbete utvecklats. Samband mellan självuppskattad hälsa och kommunernas utveckling I studien har vi även undersökt samband mellan självskattad hälsa och kommunernas utveckling. Av de nio bäst rankade kommunerna har fem haft en positiv utveckling och fyra en negativ utveckling. Utifrån figuren går det inte att fastställa ett tydligt mönster mellan kommuninvånarnas självskattade hälsa och utveckling från satsningen. De grå staplarna i diagrammen representerar kommuner med en negativ utveckling. De blå staplarna representerar kommuner med en positiv utveckling. 4 Mats Jakobsson Förutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i små kommuner, 2018

37 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 36 Figur 133 Andel som i den nationella folkhälsoenkäten angett att de har bra eller mycket bra hälsa (självskattad hälsa) Utifrån intervjuer med både kommuner och länssamordnare går det inte heller dra några tydliga slutsatser om samband mellan ANDT-bruket och hur prioriterad frågan är. En del kommuner som intervjuats har erfarenhet av att politiker vill satsa på det ANDT-förebyggande arbetet efter kartläggningar om ANDT-bruk. Även i de kommuner där ANDT-konsumtionen är hög och det därför finns tydliga incitament att arbeta förebyggande finns exempel på att det förebyggande arbetet bedrivs i liten omfattning. Däremot framgår av intervjuer att politikers intresse för att arbeta förebyggande, är svagare i vissa kommuner som inte upplever att det finns några större problem kring ANDT. Detta skiljer sig dock mellan olika kommunerna och det går därför inte att dra några slutsatser. 5.8 Framgångsfaktorer och utmaningar från utvärderingar av utvecklingsprojekten stämmer överens med resultaten i studien De resultat som framkommer i Rambolls studie är i linje med de som framkommer i tidigare utvärderingar när det gäller utmaningar och framgångsfaktorer för kommunernas förebyggande ANDT-arbete. Resultat från tidigare utvärderingar sammanfattas nedan. De framgångsfaktorer från utvärderingarna som i stor utsträckning stämmer överens med resultaten från denna studie är vikten av politisk prioritering samt att styrdokument och den lokala ANDT-samordnaren i kommunen är viktiga för arbetet. Utmaningar som framkommer av utvärderingarna och bekräftas i denna studie är agendakrock när det ANDT-förebyggande arbetet slåss mot olika intressen och att personalomsättning på viktiga funktioner kan vara en försvårande faktor. En del av de framgångsfaktorer som lyfts i utvärderingarna är inte lika tydliga i denna studie. Ett exempel på detta är styrgruppens betydelse, som betonas i tidigare utvärderingar men inte bekräftats här. Kommuner kan bedriva ett aktivt ANDT-förebyggande arbete även om de inte har en styrgrupp för det ANDT-förebyggande arbetet.

38 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete RESULTATEN ÖVERENSSTÄMMER DELVIS MED VÄGLEDNINGSMATERIALEN Det finns flera vägledningsmaterial om ANDT-förebyggande arbete som bland annat riktar sig till kommuner. I Folkhälsomyndighetens uppdrag till Ramboll ingick att analysera och beskriva hur väl resultaten från denna studie stämmer överens med vad som framgår i specifika vägledningsmaterial. Nedan beskriver vi först vägledningsmaterialen kort för att sedan ställa dess innehåll i relation till resultaten. 6.1 Vägledningsmaterialen kan användas för kvalitetssäkring och stöd i projekt och implementeringsprocesser Folkhälsomyndigheten har lyft fram två vägledningsmaterial: Snabbguiden samt Checklista för implementering. De bärande delarna i dem beskrivs nedan. Snabbguiden för att kvalitetssäkra ANDT-arbetet Utifrån behovet att systematisera och höja kvaliteten i det drogförebyggande arbetet i Europa har en standard för drogförebyggande arbete, European Drug Prevention Quality Standards (EDPQS), tagits fram. Baserat på dessa standarder har Folkhälsomyndigheten utvecklat en snabbguide som är anpassad för svenska förhållanden. Snabbguiden syftar till att ge vägledning, råd och information åt yrkesverksamma, framförallt samordnare, inom ANDT på lokal och regional nivån. Den kan fungera som ett stöd i projekt, men också för att kvalitetssäkra ordinarie förebyggande arbete som behöver kvalitetssäkras. I snabbguiden finns checklistor för genomförande av Uppföljning och utvärdering Figur 144 Snabbguidens åtta projektfaser Förbättring och spridning Genomförande och uppföljning Kartläggning och analys Ledning och mobilisering av resurser ANDT-projekt. Det finns en checklista för varje projektfas, så att användarna kan reflektera över hur planeringen av den egna verksamheten förhåller sig till de vägledande punkterna samt hitta förbättringsområden. Checklistan är uppbyggd utifrån åtta projektfaser med vägledande punkter att ta ställning till i varje fas. De olika faserna åskådliggörs i Figur 14. Checklista för implementering för att arbeta med metoder Ett annat vägledningsmaterial som finns tillgängligt för kommuner är ett implementeringsstöd som tagits fram av bland annat Folkhälsomyndigheten: Från nyhet till vardagsnytta om implementeringens mödosamma konst. Materialet är ett stöd vid implementering av nya forskningsbaserade metoder. Som ett praktiskt stöd i implementeringsarbetet finns Checklista för implementering med kvalitet. Hela eller delar av checklistan kan användas i samband med en implementeringsprocess. Totalt består checklistan av fyra faser med totalt fjorton steg. De fyra faserna framgår av figuren nedan. Resursbedömning Projektutformning Utformning av insatser

39 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 38 Figur 155 Fyra faser i Checklistan för implementering Initiala bedömningar Behovsbedömning beredskapsanalys, stöd av metod i organisationer Lära och förbättra Erfarenhetshämtning Struktur för implementering implementeringsteam, implementeringsplan Genomförande Analys av stöd för genomförande Innehållet i materialen berör viktiga faktorer men vissa perspektiv saknas De två materialen har olika fokus, där snabbguiden är ett övergripande vägledningsmaterial för att ge vägledning och råd åt yrkesverksamma inom ANDT. Implementeringsguiden är istället avsedd att ge stöd i genomförandet av evidensbaserade metoder. Utifrån vad som framkommit i detta projekt bedömer Ramboll att både snabbguiden för drogförebyggande arbete och checklista för implementering har ett relevant innehåll. Flera delar ligger i linje med resultaten från denna studie. Det handlar exempelvis om att arbetet ska bedrivas enligt uppsatta mål samt vikten av uppföljning och utvärdering. I vägledningsmaterialen återfinns även specifika framgångsfaktorer som nämns i utvärderingarna från de fyra satsningarna. Det finns däremot andra delar som framkommer som viktiga i vår studie, men som inte framkommer lika tydligt i de båda vägledningsmaterialen, exempelvis betydelsen av att ha en lokal samordnare eller styrdokument för ANDT-förebyggande arbete. Ramboll bedömer också att materialen i vissa aspekter är för generellt utformade och inte specifikt svarar mot hur en kommun utformar sitt arbete. Vi diskuterar de två materialen enskilt nedan. Fokus ligger på att diskutera hur väl det övergripande innehållet i materialen stämmer överens med resultaten från vår studie. I intervjuer har även framkommit att ett annat vägledningsmaterial används och uppskattas. Detta beskrivs också. 6.2 Rambolls bedömning av relevansen i Snabbguide för drogförebyggande arbete Snabbguiden är uppbyggd utifrån faser i ett projekt. Varje projektfas är uppdelad i olika moment och vägledande punkter som kan beaktas i genomförandet. Även om snabbguiden är uppbyggd utifrån en projektlogik ska den kunna användas för att kvalitetssäkra ordinarie arbete.

40 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 39 Ramboll bedömer att flera delar av snabbguidens innehåll är i linje med resultat från studien. Flera av satsningarnas bärande komponenter och framgångsfaktor återfinns i snabbguiden samtidigt som en del viktiga faktorer som framkommit i vår studie saknas i snabbguiden. Även om flera av de bärande komponenterna som vi har identifierat som viktiga för att kommunerna ska bedriva ett framgångsrikt ANDT-arbete finns med i guiden, bedömer vi att guiden kan utvecklas för att bli mer lättillgänglig och användbar för kommunerna. En del av innehållet i snabbguiden kan Ramboll inte bedöma relevansen i, eftersom det inte framkommit alls i vår studie. Det gäller till exempelvis kommentarer om att genomföra pilotinsatser och rekommendationer kring vad som är bra att tänka på när man rekryterar deltagare till en insats. Vi sammanfattar vår bedömning av snabbguidens innehåll i relation till studiens resultat i tabellen nedan. Tabell 1 Jämförelse mellan resultat av denna studie och innehållet i snabbguiden Resultat från studien som återfinns i snabbguiden Resultat från studien som återfinns i mindre utsträckning Betoning på kartläggning av nuläget: I likhet med resultaten från steg 1 och 2 betonar också snabbguiden betydelsen av att kartlägga drogsituationen i kommunen i ett inledande skede. Arbetet ska bedrivas utifrån uppsatta mål: Att det är viktigt att ha tydliga målsättningar i ANDT-förebyggande arbetet, framkommer både i snabbguiden och i studiens resultat. Uppföljning och utvärdering: Även vikten av uppföljning betonas i snabbguiden och framkommer som viktigt i studiens resultat. Däremot är ambitionsnivån i snabbguiden hög i förhållande till hur kommunerna arbetar med utvärdering och uppföljning. Arbeta med metoder med vetenskapligt stöd: Det förebyggande arbetet ska utgå från tillgänglig kunskap om vad som fungerar när det gäller ANDT-prevention. Snabbguiden Den lokala samordnarens betydelse och roll: Ett tydligt resultat från studien är betydelsen av att ha en lokal samordnare eller motsvarande som kan driva och samordna ANDTarbetet i kommunen. Snabbguiden saknar en uttalad beskrivning av rollen som lokal samordnare. Framgångsfaktorer som tas upp i utvärderingarna från steg 1, om samordnarens roll är bland annat att samordnaren bör ha ett tydligt mandat att leda förändringsarbetet. Att samordnaren har olika uppdrag och mycket begränsad arbetstid att lägga på ANDT-arbetet är en försvårande faktor. I snabbguiden utgör resursbedömning en av faserna. Politisk prioritering: Snabbguiden tar upp att kommunikation och intressentmedverkan är viktiga aspekter som ständigt ska beaktas i alla faser. Men utifrån studiens resultat anser vi att vikten av politisk prioritering behöver betonas ytterligare. Eftersom det är en avgörande faktor för utvecklingen av ANDT-arbetet. Utbilda nyckelpersoner: Att utbilda nyckelpersoner och politiker lyfts fram i utvärde- ringarna men inte lika tydligt i snabbguiden. Samverkan: I snabbguiden nämns samverkan men det saknas specifikationer om vilka samverkan bör ske med. Polisen är enligt studien en viktig samverkansaktör, men också att samverkan måste ske inom kommunen.

41 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 40 Resultat från studien som återfinns i snabbguiden Resultat från studien som återfinns i mindre utsträckning lyfter på flera ställen upp betydelsen av att arbeta med metoder som har evidens, som utvecklats och prövats av andra. Styrdokument och genomförandeplaner: Det finns inga beskrivningar om att ANDT-arbetet gör utgå från styrdokument och genomförandeplaner. Vilket är två dokument som resultaten Möjliga utvecklingsområden för snabbguiden Utifrån resultaten i denna studie framkommer att vissa justeringar av snabbguiden skulle kunna göra den mer tillgänglig och användbar för kommunerna. Dessa är: - Gör rekommendationerna mer anpassade för en kommuns ANDT-arbete - Inkludera grundläggande förutsättningar och framgångsfaktorer för ANDTarbete på kommunal nivå. - Skapa utrymme för både mer och mindre omfattande ANDT-arbete, så att den passar kommuner med olika förutsättningar. - Öka kännedomen om att guiden finns och arbeta med att sprida den. 6.3 Implementeringsguiden är ett stöd för att implementera metoder Implementeringsguiden är ett generellt stödmaterial kring implementering av forskningsbaserade metoder. När det finns metoder att implementera, bedömer Ramboll att innehållet i checklistan är relevant. Principerna för implementering som presenteras i checklistan är relevanta utifrån ett implementeringsperspektiv. Men eftersom materialet är specifikt framtaget som stöd för att implementera en metod, är det svårt att bedöma guiden utifrån resultaten av denna studie. Särskilt eftersom det framkommit få resultat som specifikt rör genomförandet av metoder. Resultaten från steg 1 (sammanställning av tidigare utvärderingar) pekar ändå på betydelsen av att fullfölja och implementera metoder väl. I alla fyra satsningarna ställdes krav på att kommunerna skulle arbeta med metoder som har bevisad effekt att förebygga bruk av ANDT. Vissa utvärderingar visade dock att metoderna som kommunerna skulle arbeta med, inte implementerades till fullo eller som planerat. Många kommuner arbetade utifrån metoderna men de blev aldrig en del i ordinarie verksamhet på grund av brister i implementeringsprocessen. Slutsatser som dessa betonar behovet och vikten av vägledningsmaterialen såsom checklistan för implementering. Resultaten från våra intervjuer med kommuner visar att det är viktigt att välja insatser utifrån kartläggningar över nuläget. En del av innehållet i checklistorna ligger i linje med innehållet från snabbguiden, som t ex när det kommer till behovet av bedöma resursläget innan man påbörjar ett arbeta med att implementera en metod eller insats, samt att kartlägga behovet av den. Innehåll i checklistan som överensstämmer med det som framkommer i denna studie I checklistan har vi identifierat tre huvudsakliga faktorer som överensstämmer med

42 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 41 resultat från vår studie. Den första faktorn är att arbeta med evidensbaserade metoder. Utvärderingarna är eniga om att ANDT-förebyggande arbetet ska utgå från metoder med vetenskapligt stöd, vilket även är förordas och lyfts fram som viktigt i checklistan. Stöd från centrala personer är den andra gemensamma faktorn. Enligt vår studie är det viktigt att ANDT-arbetet prioriteras och efterfrågas av chefer och beslutsfattare. I checklistan lyfter man även fram dessa som viktiga punkter. Användaren får bland annat svara på frågor om beslutsfattare och chefers inställning till metoden samt eventuella motstånd. Slutligen har behovsbedömning utifrån kartläggning av nuläget visat sig vara viktiga både i vår studie och i checklistan. Utifrån studiens resultat i föregående steg vet vi att det är viktigt med en kartläggning över nuläget för att kunna sätta in relevanta insatser. Därför är det första steget i checklistan mycket viktig och tydligt svarar mot resultat i vår studie. 6.4 Det finns goda exempel på andra vägledningsmaterial I intervjuerna med lokala samordnare och länssamordnare från steg 2 och 3 framkommer att andra väglednings- och stödmaterial används utöver de två som beskrivits ovan. Vissa länsstyrelser har utvecklat egna vägledningsmaterial som de erbjuder till kommunerna att använda. Figur 166 Åtta steg till ett bra lokalt ANDT-arbete Steg 1: Styrdokument Steg 4: Personal Steg 7: Uppföljning och utvärdering Steg 2: Styrning och ledning Steg 5: Verksamhet Steg 8 Omvärldsbevakning Steg 3: Finansiering Steg 6: Samverkan Ett exempel på vägledningsmaterial är 8 steg till ett bra lokalt ANDT-arbete som utvecklats av länsstyrelserna i Örebro och Värmlands län i samarbete med vissa kommuner. Materialet är framförallt utvecklat för att ge stöd till kommunerna i deras ANDT-arbete. I den fastställs viktiga komponenter för ANDT-förebyggande arbete och vad som ger förutsätt- ningarna för att skapa ett bra förebyggande arbete i en kommun. Ramboll anser att innehållet i det vägledningsmaterialet på ett mycket tydligt sätt svarar mot resultaten från vår studie. Till skillnad från hur exempelvis snabbguiden är utformad, är länsstyrelsens material tydligt anpassat och riktat till kommuner och deras ANDT-förebyggande arbete. Vägledningsmaterialet betonar styrning och ledning som ett viktigt steg, vilket exempelvis inte finnas med lika tydligt i Snabbguiden. I 8 steg till ett bra lokalt ANDT-arbete beskriver man också samordnarens roll samt viktiga förutsättningar för den funktionen som att den bör ha en uppdragsbeskrivning som tydliggör uppdrag, arbetstid och vad som förväntas.

43 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete SLUTSATSER I detta kapitel sammanfattar Ramboll slutsatser från studiens samtliga fyra steg. Studien visar att utvärderingarna av de fyra utvecklingsprojekten i hög grad är samstämmiga. Många delar av satsningarna lever kvar i kommunerna och det finns vissa särskilt betydelsefulla faktorer för ett framgångsrikt arbete. De vägledningsmaterial som finns framtagna stämmer till viss del överens med vad som framkommer i denna studie, men skulle kunna utvecklas vidare. 7.1 Utvärderingar av de fyra insatserna är i hög grad samstämmiga Samtliga fyra satsningar har följts upp och utvärderats. De fyra satsningarna bedöms alla ha bidragit till att utveckla, stimulera och stärka det lokala ANDT-förebyggande arbetet i de deltagande kommunerna. Frågorna sattes på den politiska agendan, kommunerna organiserade det ANDT-förebyggande arbetet och kommunernas kunskap om arbetssätt och metoder inom ANDT-prevention ökade enligt utvärderingarna. Däremot bedömer utvärderarna att kommunerna hann komma olika långt i sitt arbete under satsningarna. De framgångsfaktorer och utmaningar som lyfts fram i utvärderingarna av satsningarna återkommer i stor utsträckning i vår studie. Några gemensamma framgångsfaktorer som lyfts fram i utvärderingarna är bland annat betydelsen av politisk prioritering och att kommunen har en lokal samordnare. Utmaningar som framkommer är ofta en spegling av framgångsfaktorer. En försvårande faktor som nämns i alla utvärderingar är att svag politisk prioritering försvårat kommunernas möjlighet att arbeta ANDT-förebyggande. En annan utmaning som förekom i flera satsningar var att hög personalomsättning kunde bidra negativt. Vidare försvårande faktorer var agendakrock mellan ANDT-frågor och andra frågor i kommunen. 7.2 Många delar från satsningen lever kvar i kommunerna Ramboll bedömer att de fyra utvecklingsprojekten för ANDT-förebyggande arbete påverkade de deltagande kommunernas arbete positivt. I flera kommuner lever stora delar av satsningarna kvar. Det handlar framförallt om organiseringen av arbetet med en lokal samordnare för ANDT-förebyggande frågor och intern samverkan mellan kommunernas förvaltningar som fortfarande i relativt hög utsträckning bedrivs i styrgrupper eller i någon annan form för samverkan. Utvecklingsprojekten bidrog också till att öka samverkan med andra aktörer så som Polismyndigheten, länsstyrelsen och andra kommuner. Många kommuner arbetar fortfarande med styrdokument för det ANDT-förebyggande arbetet. Vissa metoder som användes inom området tillgänglighetsbegränsning har flera kommuner fortsatt arbeta med, men i varierande utsträckning. Exempelvis har andelen av kommuner som använder Kronobergsmodellen minskat mellan 2011 och I vissa kommuner bedöms de kvardröjande effekterna från satsningarna vara få. Dessa kommuner arbetar i vissa fall fortfarande utifrån styrdokument, det finns en kontaktperson alternativt en lokal samordnare för ANDT-frågor men som inte arbetar aktivt med ANDT-frågor eller i liten grad gör det. Dessa kommuner genomför i olika utsträckning insatser för ANDT-prevention, men det är i fler fall inte insatser som levt kvar från satsningarna utan något de utvecklat de senaste åren. 7.3 Vissa faktorer har särskild påverkan på kommunernas utveckling I denna studie har vi identifierat ett antal faktorer som varit avgörande för om

44 Uppföljning av fyra nationella satsningar för att utveckla lokalt ANDT-förebyggande arbete 43 kommunerna fortsatt arbeta i enlighet med satsningarna respektive inte gjort det. Dessa faktorer sammanfattas nedan. Politisk prioritering En gemensam nämnare för kommuner som fortsatt arbeta i enlighet med satsningarna är att politikerna prioriterat det förebyggande arbetet. Likväl är en gemensam faktor för de kommuner som inte fortsatt arbeta i enlighet med satsningarna att politikerna inte prioriterat frågan. De faktorer som tyder på att arbetet är prioriterat är att tjänsten som lokal ANDT-samordnare finns och har en rimlig omfattning, att ANDT-frågorna fortsätter att vara prioriterade samt att politikerna efterfrågar uppföljning av det ANDT-förebyggande arbetet. Lokal samordnare på plats och tydligt mandat att driva frågorna Ramboll bedömer att den lokala samordnaren har en nyckelroll i kommunernas ANDT-förebyggande arbete. Där det även efter utvecklingsprojektet finns en lokal ANDT-samordnaren, tenderar övriga delar från satsningarna att leva kvar i högre utsträckning. För de kommuner som i stor utsträckning fortsatt arbeta i enlighet med satsningarna har den lokala ANDT-samordnaren haft ett tydligt mandat att driva ANDT-arbetet i kommunen och haft en rimlig arbetstid att lägga på ANDT-arbetet. Det har också i vissa fall visat sig vara fördelaktigt när den lokala samordnaren haft en samordnande roll snarare än en mer operativ. När den lokala samordnaren har haft ett uttalat ansvar för ANDT-arbetet har hen också kunnat organisera arbetet inom kommunen och arbetat med olika former av styrdokument så som handlingsplaner och uppföljningsplaner. Det har varit positivt med strukturer på plats för det ANDT-förebyggande arbetet En del kommuner hade vissa av satsningarnas grundläggande strukturer, som exempelvis en lokal samordnare, på plats redan innan satsningen initierades. Dessa kommuner har ofta haft lättare att fortsätta bevara sitt ANDT-förebyggande arbete i enlighet med satsningens riktlinjer och ställda krav. I de kommuner som inte haft strukturer på plats före satsningen, eller utvecklat dem under projekttiden, har arbetet varit mer sårbart. Större kommuner har överlag haft bättre förutsättningar Vi har även undersökt externa karaktärsdrag hos kommuner som i olika grad bibehållit komponenter från satsningarna. Kommunstorlek är den enda externa variabeln som utifrån studiens underlag bedöms ha haft en inverkan för kommunernas utveckling efter att ha deltagit i satsningen. Det går att se vissa samband mellan kommunstorlek och i vilken grad komponenter från satsningarna fortfarande finns kvar; Större kommuner har överlag haft lättare att fortsätta utveckla det ANDT-förebyggande arbetet än mindre kommuner. Mindre kommuner är mer sårbara för ekonomiska nedskärningar i kommunen och i vissa fall har kommuner helt prioriterat ner det ANDT-förebyggande arbetet under perioder när andra frågor blivit mer prioriterade. Större kommuner har i regel haft lättare att hantera liknande omständigheter. I mindre kommuner utgör vanligtvis ANDT-frågorna en relativt liten del av den lokala samordnarens tjänst, vilket har inneburit svårigheter för samordnaren att hålla ihop och samordna kommunens arbete. 7.4 Vägledningsmaterialen svarar delvis mot resultat från studien Inom ramen för arbetet har vi även undersökt två specifika vägledningsmaterial som riktar sig till bland annat kommuner: Snabbguide för drogförebyggande arbete och