Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 2017 samt planeringsramar för

Transkript

1 Rektor Peter Tellberg, ekonomienheten Universitetsstyrelsen Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 2017 samt planeringsramar för Bakgrund Universitetsstyrelsen beslutade i september 2012 om Vision 2020 som universitetets strategiska styrdokument för åren Utifrån visionsdokumentet ska verksamheten utarbeta rullande treåriga handlingsplaner och årliga verksamhetsplaner. Dessa planer ska ha en tydlig koppling till övriga planerings- och budgetförutsättningar. Styrelsen beslutade den 7 juni 2016 om ett inriktningsbeslut planerings- och budgetförutsättningar inför I detta beslut angavs inriktning och vägledande principer för planerings- och budgetarbetet inför 2017 och översiktligt för perioden Regeringen överlämnade sin budgetproposition för 2017 (prop. 2016/17:1) till Riksdagen den 20 september. Detta gjorde det möjligt för universitetet att ta fram underlag för styrelsens beslut om anslagsfördelning till fakulteterna. Ärendet Universitetsledningen lägger här fram förslag till anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 2017 och reviderade planeringsramar för perioden Med detta beslutsförslag fördelas anslag till forskning och utbildning på forskarnivå samt anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå till universitetets fakultetsstyrelser. Inom respektive anslagsområde görs dessutom avsättningar för strategiska satsningar och till andra särskilda ändamål, i enlighet med inriktningsbeslutet och budgetpropositionen. Av beslutsförslaget framgår även kostnadsdebiteringar till fakulteter för universitetsbibliotekets verksamhet och för universitetsgemensamma verksamheter samt debiteringar av kostnader för bastjänster på infrastrukturområdet (lokaler, IT-tjänster, campusservice och servicecentra). Rektor 1 (19) Vasaparken, Box 100, Göteborg

2 Sammanfattning Utifrån styrelsens inriktningsbeslut i juni 2016 och regeringens budgetproposition för 2017 föreslås en mer detaljerad anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 2017 och planeringsramar för Budgetpropositionen innehåller ökade anslag till forskning och utbildning på forskarnivå med 390 miljoner kronor som fortsättningsvis ökar till nästan tre miljarder kronor år Det är ett betydligt större tillskott än väntat. De direkta forskningsanslagen till universitet och högskolor ökar dock inte under Universitetets satsning på forskningsinfrastrukturer fortsätter och 35 miljoner kronor fördelas till olika verksamhetsområden. Budgetpropositionen innehåller en ökad satsning på lärarutbildningen som för universitetet innebär en ökning med 50 helårsstudenter. Lärarutbildningen vid universitetet organiseras om och beslutsprocesserna förändras. Uppdrag och anslag fördelas dock enligt tidigare rutiner även Föreslagna kostnadsdebiteringar ökar mellan 2016 och Ökningen beror på att kostnader för stöd till lärarutbildningen flyttats från fakultetsnivå till universitetsnivå samt på det webbutvecklingsprojekt som startar Planeringsförutsättningar för 2017 och planeringsramar för I årets budgetproposition finns bland annat ekonomiska ramar angivna för de satsningar som regeringen avser att närmare presentera i den forskningspolitiska propositionen som väntas i början av november. Inför 2017 aviserar regeringen en höjning av anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå med 390 miljoner kronor och därefter aviseras en fortsatt successiv ökning av anslagen till nära tre miljarder kronor år Det är ett betydligt större tillskott av forskningsmedel till sektorn än vad som var förväntat. Under 2017 kommer dock inga ökningar av de direkta forskningsanslagen till universitet och högskolor att ske. I budgetpropositionen anges en ökad satsning på lärarutbildningen, utöver de satsningar som redan aviserats de två senaste åren. Sammanlagt kommer fler platser inom lärarutbildningen att fördelas under För universitetet innebär detta en ökning med 50 helårsstudenter (hst) 2017, se vidare under rubriken Anslagsfördelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utöver satsningen på lärarutbildningen sker inga förändringar av anslag och uppdrag kopplade till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid universitet och högskolor. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen (PLO) uppgår till 1,52 procent för 2017, inriktningsbeslutet angav 1,51 procent. PLO-nivåerna inför kommande år har justerats upp i enlighet med budgetpropositionen jämfört med de siffror som angavs i inriktningsbeslutet PLO prognos 1,22% 1,51% 1,28% 1,57% PLO enl. BP ,22% 1,52% 1,84% 1,57% Tabell 1 Förändring av PLO mellan inriktningsbeslutet och föreliggande förslag 2 (19)

3 Ny organisation för lärarutbildningen En ny organisation 1 för lärarutbildningen gäller från och med den 1 juli 2016, som i stora drag innebär att Lärarutbildningsnämnden (LUN) upphör och Samordningsnämnden för lärarutbildning (SOL) införs. När implementeringen är klar är tanken med den nya organisationen att göra lärarutbildningen till hela universitetets angelägenhet och integrera lärarutbildningen i den akademiska struktur som gäller för all annan utbildning vid universitetet. Bland annat ska hela universitetet ges möjlighet att delta i den strategiska utvecklingen av lärarutbildningen, att integrera lärarutbildningen i kompletta akademiska miljöer samt att lärarutbildningen knyts till fakulteternas samlade utbildningsansvar. Korta perspektivet Det korta perspektivet gäller 2017 inför vilket budgetprocessen för lärarutbildningen är relativt lik tidigare års arbetsprocess. Under denna period arbetas också formerna fram för det framtida arbetssätt som ska prägla det långa perspektivet. Inför budgetåret 2017 sker beräkning och fördelning av lärarutbildningens interna utbildningsuppdrag och fördelning av vissa gemensamma kostnader för lärarutbildningen på liknande sätt som tidigare år. Långa perspektivet Det långa perspektivet gäller arbetet inför 2018 och framåt. På längre sikt kommer SOL att ansvara för beredning av resurserna till lärarutbildningarna, ta fram planeringstal och samverka med fakulteterna med mera. Beräkningen av anslag är tänkt att ske utifrån utbildningsområde, helårsstudent samt utifrån fastställd universitetsgemensam prislapp. Universitetsstyrelsen fastställer planeringstalen och prislapparna samt beslutar om fördelningen till fakultetsnivån. I det långa perspektivet kommer SOL att följa gällande planerings- och uppföljningscykel med inriktningsbeslut i juni och detaljbeslut i oktober året innan aktuellt budgetår. Anslagsfördelning för forskning och utbildning på forskarnivå Enligt regeringens budgetproposition för 2017 beräknas anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå uppgå till en basresurs på miljoner kronor. I beloppet ingår 21 miljoner kronor till det strategiska forskningsområdet Vårdforskning samt 0,5 miljoner kronor för Libris specialdatabas om kvinnoforskning. Basresursen, som utgörs av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå, fördelas till fakulteterna och de nationella enheterna i följande delar: basanslag, prestationsbaserat anslag, strategiska avsättningar samt satsningar finansierade med balanserat kapital. I nedanstående diagram redovisas fördelningen av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå Där framgår att 84 procent av anslaget fördelas direkt till fakulteterna, medan 14 procent går till strategiska avsättningar samt att de resterande två procenten består av övriga avsättningar och särskilda anslag. 1 Dnr V 2015/448 3 (19)

4 14% 2% 20% Basanslag Prestationsbaserat anslag Strategiska avsättningar 64% Övriga avsättningar och särskilda anslag Figur 1 Fördelning av forskningsanslaget 2017 Särskilda anslag Utöver basresursen på miljoner kronor erhåller universitetet särskilda anslag för följande ändamål 2017: Medieforskning Nordicom tre miljoner kronor (vilket är en halv miljon kronor mer än i inriktningsbeslutet) Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Segerstedtinstitutet fem miljoner kronor Jämställdhetsintegrering i högskolan 2 fem miljoner kronor. Basanslag och prestationsbaserat anslag Under 2017 kommer miljoner kronor att fördelas till fakulteterna som basanslag och prestationsbaserat anslag. Det är på samma nivå som tidigare år trots att basanslaget till LUN på 17 miljoner kronor utgår De medel som tidigare fördelades som basanslag till LUN fördelas nu istället som ett riktat anslag till Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen (UFS). Basanslaget har PLO-uppräknats med 1,52 procent och uppgår till 969 miljoner kronor, vilket är i linje med inriktningsbeslutet. Det prestationsbaserade anslaget fortsätter att uppgå till 20 procent av universitetets anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Fördelningen till fakulteterna uppgår till 301 miljoner kronor och baseras på prestationskriterierna externa medel och publikationer. Det är en minskning med en miljon kronor jämfört med vad som angavs i styrelsens inriktningsbeslut i juni. I nedanstående tabell redovisas den sammantagna anslagsfördelningen för 2017 jämfört med motsvarande anslag (19)

5 Fördelning av bas- och prestationsbaserat anslag samt totalt fakultetsanslag per fakultet 2016 och 2017 Fakultet 3 Basanslag 2017 Prestationsbaserat 2017 Fakultetsanslag 2017 Basanslag 2016 Prestationsbaserat 2016 Fakultetsanslag 2016 Skillnad mot 2016 HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa Anslag som tidigare (t o m 2016) redovisats som basanslag till LUN återfinns under rubriken Övriga avsättningar som anslag till CUL. Tabell 2 Jämförelse av fakultetsanslaget per fakultet Interna regler fakulteternas fördelning av tilldelat forskningsanslag För att skapa en större transparens och förutsägbarhet samt för att öka universitetets samlade konkurrenskraft bör det finnas vissa gemensamma principer för hur fakulteterna fördelar forskningsanslaget. Styrelsen beslutade därför i juni 2014 att nedanstående punkter skulle gälla. Dessa slogs fast även i årets inriktningsbeslut. Fakulteterna ska fördela vidare på prestationsbaserad grund minst samma belopp som universitetsstyrelsen tilldelar fakulteten. Varje fakultetsstyrelse bestämmer på vilka grunder denna prestationsfördelning ska ske. Det är önskvärt att det finns inslag som premierar publiceringar och incitament att söka externa medel, eftersom detta gynnar universitetet som helhet. Strategiska satsningar och andra avsättningar inom fakultetsnivån bör inte överstiga 20 procent av tilldelat anslag. Detta för att möjliggöra för kärnverksamheten och universitetets institutioner att tilldelas tillräckligt stora resurser för att genomföra strategiska satsningar även på denna beslutsnivå. Särskilda anslag fördelning De särskilda anslag som universitetet erhåller fördelas vidare till avsedda ändamål 2017: Medieforskning Nordicom 3,3 miljoner kronor (2,7 miljoner kronor) Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Segerstedtinstitutet 5,1 miljoner kronor (5,0 miljoner kronor) Jämställdhetsintegrering i högskolan 4 5,1 miljoner kronor (5,0 miljoner kronor). 3 HFS = Humanistiska fakultetsstyrelsen, SFS = Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen, HHFS = Handelshögskolans fakultetsstyrelse, UFS = Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen, SA = Sahlgrenska akademistyrelsen, NFS = Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen, KFS = Konstnärliga fakultetsstyrelsen, ITFS = IT fakultetsstyrelsen, LUN = Lärarutbildningsnämnden (t o m 2016), CUL = Centrum för utbildning och lärande (UFS) (19)

6 Övriga avsättningar Inom ramen för anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå föreslås avsättningar till särskilda områden som tidigare har haft särskilda anslagsmedel från regeringen. Det gäller: Löpande avsättning till Nordicom sex miljoner kronor utöver anslaget från Kulturdepartementet Löpande avsättning till Nationella sekretariatet för genusforskning nio miljoner kronor Löpande avsättning enligt avtal till Botaniska trädgården sju miljoner kronor Strategiska avsättningar Inför 2017 föreslås avsättningar enligt strategiska överväganden med 220 miljoner kronor eller drygt 14 procent av det totala forskningsanslaget. Detta är i linje med motsvarande avsättningar i styrelsens inriktningsbeslut. I avvaktan på kommande forskningsproposition föreslås de strategiska forskningsområdena (SFO) fortsätta som tidigare under Universitetets eget SFO Vårdforskning har ett riktat anslag på 21 miljoner kronor 2017 och samfinansieringen för detta och övriga strategiska forskningsområden där universitetet medverkar uppgår till nio miljoner kronor. Satsningen Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges) fortgår och 2016 inrättades sex centrumbildningar. I några fall har befintliga centrumbildningar utökat sin verksamhet får dessa dela på 40 miljoner kronor och från 2018 och framåt kommer avsättningen att öka till 50 miljoner kronor årligen till och med År 2022 uppgår anslaget till 20 miljoner kronor. Totalt satsas 300 miljoner kronor under sjuårsperioden ( ). För MISTRA Urban Futures och för sedan tidigare inrättade centrumbildningar inväntas utvärderingar. En ospecificerad avsättning motsvarande elva miljoner kronor innehåller reserverade medel för en eventuell fortsättning av bland annat dessa verksamheter. Göteborgs universitet och Chalmers är via Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) medlemmar i Sustainable Development Solution Network (SDSN). Via medlemskapet är GMV värd för en nordeuropeisk nod 5. GMV får medel om en miljon kronor per år under perioden Som en konsekvens av att universitetet i ökad utsträckning har lyckats attrahera externa medel, ökar satsningen på strategisk samfinansiering med drygt 15 miljoner kronor En del av ökningen, fem miljoner kronor, avser satsningen på ett molekylärmedicinskt centrum. Denna satsning kommer successivt att öka till 20 miljoner kronor under 2018 och 22 miljoner kronor Strategisk samfinansiering består dessutom av samfinansiering av projekt finansierade av EU och NIH 6, KAW 7 -projekt, Wallenberg Academy Fellows, Wallenberg Scholar, ERC 8 Starting grant, ERC Advanced grant, ERC Consolidator grants, FORTE 9 -centra samt RJ 10 -program och Riksbankens Jubileumsfond Pro futura 11. Från och med 2018 föreslås en ny metod för samfinansiering av ett urval av forskningsinfrastrukturer som ansluter till det som tillämpas för annan strategisk samfinansiering. Metoden går ut på att universitetet centralt skjuter till 25 procent av det lämnade bidraget. Om universitetet skulle få 30 miljoner kronor i bidrag för finansiering av infrastrukturer skulle det innebära en National Institutes of Health, amerikansk forskningsmyndighet, 7 Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse, 8 European Research Council, 9 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, 10 Riksbankens Jubileumsfond, 11 Postdoktoralt spetsforskningsprogram för särskilt framstående juniora forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, 6 (19)

7 satsning på åtta miljoner kronor. Rektor kommer att besluta om en handläggningsordning för kommande samfinansiering. Den strategiska avsättningen till Svensk Nationell Datatjänst (SND) fortsätter med sju miljoner kronor SND finansieras dessutom via ett driftsbidrag på 12 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Ett antal centrumbildningar finansieras inom ramen för anslaget till forskning. Dessa är: Centrum för hav och samhälle (t o m juni 2021) Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (t o m juni 2017) Centrum för genusforskning (t o m 2017) Centrum för Work and Employment (t o m 2017) Centrum för finansforskning (t o m 2020) Centrum för kultur och hälsa (t o m juni 2017) Sammanlagt avsätts 11 miljoner kronor till centrumbildningar under Den centrala finansieringen fasas ut efterhand. När det gäller posten övrigt i dispositionsplanen ingår konstnärlig publicerings- och konferensplattform (PARSE) och Scholars at risk. Från och med 2017 ingår avsättningen till forskarskolan Centrum för utbildning och lärande (CUL) i denna avsättningspost. Tidigare ingick detta i basanslaget till LUN. Centrum för utbildning och lärande Sedan den 1 juli 2016 ingår Centrum för utbildning och lärande (CUL) i den utbildningsvetenskapliga fakulteten för vidare fördelning till berörda fakulteter och institutioner. De resurser som avsatts för ändamålet flyttas dit i form av ett särskilt anslag. Denna fördelning bryts därmed ut ur basanslaget som minskar. Resurstilldelningen är dock på samma nivå som tidigare år. Satsningar finansierade av balanserat kapital Inom ramen för det balanserade kapitalet på styrelsenivå föreslås en fortsättning för påbörjade satsningar på en UNESCO-professur samt på Visual Arena Lindholmen. Både dessa avslutas På styrelsenivå finns inget balanserat kapital inom forskning och utbildning på forskarnivå. Underskottet har uppstått på grund av att väntad utökad medelstilldelning enligt forskningspropositionen från 2012 uteblev. Universitetet hade räknat med ett tillskott på 30 miljoner kronor per år från och med Istället blev tillskottet drygt åtta miljoner kronor. En annan orsak till underskottet är att de utgifter som tidigare har finansierats med ränteinkomster nu finansieras med anslagsmedel, eftersom räntan på universitetets likvidtillgångar är negativ. Effekten blir dels utebliven inkomst och dels en extra kostnad. Fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå I bilagorna 1a och 1b finns en översiktlig dispositionsplan av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå samt beräkning av basanslag och prestationsbaserat anslag per fakultet. Den beräknade summan av tillgängliga medel kommer att överstiga disponerade medel med över sju miljoner kronor 2017, vilket är fem miljoner kronor sämre än i inriktningsbeslutet. 7 (19)

8 Anslagsfördelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Enligt budgetpropositionen för 2017 erhåller Göteborgs universitet ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på miljoner kronor. Utöver detta tillkommer särskilda anslag för nationellt resurscentrum i matematik och entreprenörsutbildning på sammanlagt nio miljoner kronor. Fördelningen av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå delas upp i tre delar: utbildning och takbelopp, strategiska avsättningar samt övriga avsättningar och särskilda anslag. Fördelningen dem emellan framgår av nedanstående diagram. 3% 1% Utbildning och takbelopp Strategiska avsättningar Övriga avsättningar 96% Figur 2 Fördelning av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2017 I det följande beskrivs utveckling av utbildningsanslaget och takbelopp från regeringen och inom universitetet och därefter beskrivs anslagsfördelningen. Kvalitetsförstärkning inom vissa utbildningsområden Kvalitetsförstärkningen av utbildningsområdena humaniora, juridik, teologi, samhällsvetenskap samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning på 30 miljoner kronor fortsätter under Berörda fakulteter inom universitetet är Humanistiska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin samt lärarutbildningen. Regeringens syfte med satsningen är att öka antalet undervisningstimmar och minska undervisningsgrupperna. Ersättningen inkluderas i prislapparna för helårsstudenter från och med I budgetpropositionen för 2017 förtydligar regeringen att satsningen är tillfällig och gäller till och med Universitetet utgår därför från att satsningen avslutas. Pågående utbyggnad Den sedan tidigare fastställda utbyggnaden fortsätter planenligt. Utbyggnaden härrör sig från vårändringsbudgeten 2015 och äldre budgetpropositioner samt interna förändringar. Vårändringsbudgeten 2015 gav utökningar inom sjuksköterskeutbildning, ämneslärarutbildning samt övriga (ospecificerade) platser som påverkar uppdragen för Inom ramen för de övriga utbildningsplatserna återfinns ytterligare utbyggnad av ämneslärarprogrammen samt masterprogrammet Global Health. Internt återförs 130 helårsstudenter till lärarutbildningen och utbildningsnämnden har 55 helårsstudenter att fördela som fristående platser 2017 och ytterligare tio helårsstudenter Båda dessa utbyggnader finansieras av balanserat kapital till dess att regelverket kring återtag av helårsstudieplatser kan bidra till den interna omfördelningen (se nedan). 8 (19)

9 Utökningarna av tandläkar- och läkarutbildningar inom Sahlgrenska akademin har sitt ursprung i budgetpropositioner från 2012 och Utbyggnad av lärarutbildningen I budgetpropositionen 2017 presenteras ett utökat uppdrag inom lärarutbildningen som fullt utbyggt omfattar 270 miljoner kronor nationellt Andelen för Göteborgs universitet är 19,5 miljoner kronor. För universitetet innebär utbyggnaden en utökning av helårsstudenter enligt nedan. Utbyggnad av lärarutbildningen Årlig ökning (hst) Utbildning Grundlärarutbildning Ämneslärarutbildning Kompletterande pedagogisk utbildning Summa (hst): Uppskattat anslag till lärarutbildningen (tkr) Tabell 3 Utbyggnad av lärarutbildningen enligt budgetpropositionen för 2017 Uppdraget skiljer sig något från det som universitetet äskade tidigare i år. Dels är det ungefär hälften så stort och dels är sammansättningen av utbildningsplatser en annan än vad som äskades. Exempelvis äskade universitetet fem helårsstudenter inom kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) men fick tio. Av budgetpropositionen framgår att behovet av lärare i svenska som andraspråk har ökat kraftigt och regeringen betonar att det därför är särskilt viktigt att lärosätena prioriterar utbildningar med inriktning svenska som andraspråk. I regeringens satsning ingår en nationell utbyggnad av förskollärarutbildningen med 200 nybörjarplatser 2017, men ingen av dessa tillfaller universitetet och det ingick heller inte i det inlämnade äskandet. I samband med vårändringsbudgeten 2015 fick Göteborgs universitet ett kraftig utökat uppdrag inom förskollärarutbildning. Sammanställning utbyggnad Tabellen utgör en översikt av ovan beskrivna utbyggnad av utbildning på grundnivå och avancerad nivå per fakultet. Utbildningsplatserna inom lärarutbildningen fördelas till SOL inför 2017, från och med 2018 fördelas uppdragen istället till respektive fakultet. Tabell 4 Planerad utbyggnad (19)

10 Uppdrag och anslag för lärarutbildningen Uppdrag och anslag för lärarutbildningen 2017 fördelas med samma metod och princip som tidigare år direkt till de berörda institutionerna fattas beslut om fördelningen i särskild ordning som en övergångslösning mellan den gamla och den nya förfarandet. Universitetsstyrelsen föreslås därför tilldela SOL uppdrag och anslag för 2017 enligt bilaga 2. Avräkning Lärarutbildningsuppdraget för verksamhetsåret 2017 kommer att avräknas tillsammans med det övriga utbildningsuppdraget enligt nu gällande universitetsgemensam avräkningsmetod. Avräkning av tilldelade utbildningsuppdrag jämfört med faktiskt utfört uppdrag utförs i januari 2017 (för budgetåret 2016) på samma sätt som tidigare, alltså en separat avräkningsmetod för lärarutbildningsuppdraget. Regelverk för intern omfördelning av helårsstudenter ökad dynamik i utbildningsuppdraget inom universitet I universitetsstyrelsens inriktningsbeslut för perioden beslutades om ett regelverk för intern omprioritering av utbildningsplatser. Regelverket syftar till att nå ett effektivare utnyttjande av det tilldelade takbeloppet och motverka underproduktion på lärosätesnivå. Skälen till att införa regelverket är att universitetets avräknade uppdrag legat under tilldelat takbelopp under ett antal år samt behovet av att tillföra ett visst mått av dynamik i den interna fördelningen av utbildningsuppdraget. Målsättningen är att nå ett mer dynamiskt och efterfrågestyrt utbildningsutbud. Regelverket innebär att upprepad underproduktion kan innebära att helårstudieplatser dras in från den underproducerande fakulteten. Platserna kan sedan fördelas till andra fakultetsområden. I den mån det finns tillgängligt balanserat kapital på styrelsenivå kan även det användas för att tillgodose önskemål och behov till dess att helårsstudieplatser frigörs genom tillämpning av regelverket, exempelvis så som skett för lärarutbildningen och de fristående utbildningsplatser som utbildningsnämnden fördelar. Prognosen för 2016 är fortsatt underproduktion om cirka 1,5 procent av takbeloppet. Utfallet för fakulteternas avräknade uppdrag 2016 avgör om regelverket kommer att användas redan inför Utbildningsuppdrag och takbelopp För 2017 beräknas ett utbildningsuppdrag om helårsstudenter till ett takbelopp om miljoner kronor, inklusive satsningen på lärarutbildningen utifrån budgetproposition Utbildningsuppdraget och därmed sammanhängande takbelopp fördelas till fakulteterna enligt nedan. Fakultet 2016 Förslag 2017* Differens HFS ,5 SFS ,5 HhFS ,5 UFS SA ,5 NFS ,0 KFS ,0 ITFS SOL Summa (hst) * inklusive utbyggnad av lärarutbildningen Tabell 5 Utbildningsuppdrag per fakultet 2017 (jämfört med 2016) 10 (19)

11 Andelsmässigt ökar lärarutbildningens uppdrag med fem procent mellan 2016 och 2017, vilket motsvarar 200 helårsstudenter. En stor del av ökningen, 130 helårsstudenter, utgörs av tidigare temporärt indragna helårsstudenter som återförs. Utöver detta utgörs ökningen av 20 helårsstudenter som ämneslärare samt en ökning om 50 helårsstudenter utifrån budgetpropositionen Sahlgrenska akademins uppdrag ökar men tillförs inga nya helårsstudenter i enlighet med budgetpropositionen för Så väl under 2017 som under kommande år fortsätter dock Sahlgrenska akademins uppdrag att öka baserat på äldre budgetpropositioner samt på vårändringsbudgeten för Fakultet 2016 Förslag 2017* Differens HFS SFS HhFS UFS SA NFS KFS ITFS SOL Summa (tkr) * Inklusive utbyggnad av lärarutbildningen Tabell 6 Takbelopp 2017 per fakultet (jämfört med 2016) Inför 2018 och 2019 uppskattas fakulteternas samlade takbelopp uppgå till miljoner kronor respektive miljoner kronor. Takbeloppet för 2019 har reducerats med anledning av att den kvalitetsförstärkning av utbildningsområdena humaniora, juridik, teologi, samhällsvetenskap samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning dragits bort i enlighet med uppgifterna i budgetproposition Sedan budgetåret 2012 tillämpas en fördelningsmodell för utbildningsanslaget där ersättningen för varje utbildningsområde relateras till statens ersättningsnivåer. De interna prislapparna uttrycks som en fastställd andel av statens prislapp per student. Inför 2017 bibehålls ersättningsnivåerna på samma procentuella andel som varit sedan Avgiftsbelagda tredjelandstudenter Universitetet har ett växande antal studenter från länder utanför EES-området ( tredjeland ) som själva finansierar sin utbildning via studieavgifter. Under våren 2016 fördes en nationell debatt kring rimligheten i avgifternas storlek. Universitetskanslersämbetet har regeringens uppdrag att kartlägga lärosätenas avgifter för tredjelandstudenter avseende deras storlek, vilka kostnader som inkluderas i avgifterna samt hur principen om full kostnadstäckning tillämpas. Universitetkanslerämbetet ska presentera sin utredning i januari Vid införandet av avgifter för studenter från tredjeland beräknades avgifternas storlek. De har sedan dess räknats upp årligen motsvarande pris- och löneomräkningen i det statliga ramanslagssystemet. I styrelsens inriktningsbeslut för fastslogs att en utredning kring studieavgifterna ska genomföras, vilket sammanfaller med att frågorna från Universitetskanslerämbetet ska besvaras. 11 (19)

12 Strategiska avsättningar Av de miljoner kronorna som Göteborgs universitet får i anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå avsätts 50 miljoner kronor, eller tre procent av anslaget till strategiska ändamål. Beloppet har minskat marginellt jämfört med tidigare år med hänsyn tagen till pris- och löneuppräkning. Varken inför 2017 eller 2018 sker några förändringar i avsättningsposter jämfört med För 2019 minskar de strategiska avsättningarna enligt plan då det extra anslaget om 15 miljoner till lärarutbildningen upphör. De strategiska avsättningarna 2017 är följande: Lärarutbildningen får en särskild tilldelning om 15 miljoner kronor till och med Avsättningen är en konsekvens av att det inom lärarutbildningarna bedrivs två parallella utbildningsprogram. Högskolepedagogiskt utvecklingsarbete tilldelas 14 miljoner kronor. Enheten för akademiska språk tilldelas 13 miljoner kronor. För samfinansiering av EU-projekt respektive personalmobilitet tilldelas sammanlagt sex miljoner kronor. Syftet är att stärka internationaliseringen inom universitetet i enlighet med Vision University of Gothenburg Symphony Orchestra tilldelas två miljoner kronor. För 2018 beräknas de strategiska avsättningarna till 50 miljoner kronor och för 2019 till 36 miljoner kronor. Övriga avsättningar och särskilda anslag Inför 2017 avsätts 27,7 miljoner kronor till övriga avsättningar. Avsättningen ligger på ungefär samma nivå som Övriga avsättningar och särskilda anslag gäller: Stöd till studentinflytande om nio miljoner kronor, merparten betalas ut till universitetets studentkårer. Stöd till studenter med funktionshinder på sju miljoner kronor, vilket motsvarar 0,3 procent av anslaget. Universeum tilldelas två miljoner kronor. Nationellt resurscentrum för matematik (NCM) erhåller ett särskilt anslag om fem miljoner kronor. Spetsutbildningar i entreprenörskap tilldelas ett särskilt anslag om fyra miljoner kronor. För 2018 beräknas övriga avsättningar och särskilda anslag till 28 miljoner kronor och för 2019 till 29 miljoner kronor. Satsningar finansierade av balanserat kapital Det balanserade kapitalet på universitetsstyrelsenivå beräknas till 114 miljoner kronor vid utgången av Under 2017 beräknas satsningar finansierade av balanserat kapital om 39 miljoner kronor. Utvecklingsmedel för pedagogisk excellens Incitamentsmedel för utbyggnad av fristående kurser Omställningskostnader rörande lokalanpassningar Riksidrottsuniversitetet Hantering av tredjelandstudenter Täckning av underskott på räntekonto som effekt av rådande räntenivå Till detta kommer en underfinansiering av dispositionen av anslaget på nära 21 miljoner kronor vilket motsvarar den uppdragsökning på sammanlagt 195 helårsstudenter som belastar balanserat 12 (19)

13 kapital. Ovan nämnda satsningar inklusive det prognostiserade resultatet för 2017 innebär att utgående balanserat kapital för 2017 uppskattas till 64 miljoner kronor. För 2018 uppskattas det utgående balanserade kapitalet till 20 miljoner kronor och för 2019 till ett underskott på sex miljoner kronor. I beräkningen ingår inte effekter av återtagna helårsstudenter enligt modellen för intern omfördelning av helårsstudenter. För att nå en långsiktigt balanserad ekonomi förespråkas i första hand att regelverket för omfördelning tillämpas och att användningen av balanserat kapital minskar mot slutet av planeringsperioden. Kostnadsdebiteringar 2017 Med utgångspunkt i de ramar som styrelsen angav i sitt inriktningsbeslut beskrivs nedan de kostnadsdebiteringar som föreslås för Universitetsbibliotekets kostnader I inriktningsbeslutet fastslogs en minskande budgetram för universitetsbiblioteket under de kommande åren. Den budgetram som styrelsen fastställde i inriktningsbeslutet för 2017 är 220 miljoner kronor, vilket är samma belopp som Årets budgetram innebär därmed en minskad kostnadsandel till 3,6 procent av universitetets totala kostnader. Totalt motsvarar besparingen resursanpassningar under åren på 18 miljoner kronor ,6% 3,5% 3,4% Tabell 7 Minskande budgetram för universitetsbiblioteket Kostnaderna fördelas till fakulteterna för vidare fördelning till respektive institution utifrån beslutad modell från och med Belopp i tkr HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa Utbildning Jfr 2016, utbildning Forskning Jfr 2016, forskning Totalt Förändring totalt Tabell 8 Debitering av universitetsbibliotekets kostnader till fakulteterna 2017 (jämfört med 2016) En mer detaljerad kostnadsfördelning framgår av bilaga 3. Universitetsgemensamma kostnader Av inriktningsbeslutet framgår att den gemensamma förvaltningens andel av de totala verksamhetskostnaderna ska vara 6,4 procent. För att inrymma kostnaderna för webbutvecklingsprojektet som styrelsen tog beslut om i juni ökas andelen till 6,5 procent för perioden 2017 till För budgetåret 2017 innebär det en tilldelning på 398 miljoner. Kostnaderna för 2017 fördelar sig på: Ledning och myndighetsfunktioner om 112 miljoner kronor (28 procent) Universitetsgemensamma ändamål om 273 miljoner kronor (69 procent) 13 (19)

14 Övriga enheter och funktioner 12 om 13 miljoner kronor (tre procent) Debitering av universitetsgemensamma kostnader Kostnaderna för den universitetsgemensamma verksamheten fördelas till fakulteterna, för vidare fördelning till institutionsnivån, utifrån varje fakultets andel av de totala kostnaderna inom utbildnings- respektive forskningsverksamheten. Belopp i tkr HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa Utbildning Jfr 2016, utbildning Forskning Jfr 2016, forskning Totalt Förändring totalt Tabell 9 Debitering av universitetsgemensamma kostnader till fakulteterna 2017 (jämfört med 2016) Ny organisation för lärarutbildningen gemensam stödverksamhet Från och med 2017 bedrivs universitetsgemensam stödverksamhet för lärarutbildningen inom den gemensamma förvaltningen och inom UFS, istället för som tidigare vid LUNs kansli. Kostnaderna kommer att vara i linje med föregående år och fördelas med samma metod som tidigare, det vill säga: Debiteringen för stöd till forskning och utbildning på forskarnivå baseras på årets anslag (2017) och fördelas till berörda institutioner direkt från UFS. Debiteringen för stöd till utbildning på grundnivå och avancerad nivå baseras på utfallet av institutionernas uppdrag i kronor vid senast kända bokslut (avräkning 2015). Kostnaden för stödverksamhet kopplat till lärarutbildning fördelas till berörda fakulteter för vidare fördelning till institutionerna enligt nedanstående tabell: Belopp i tkr 2017 Jämför 2016 HFS SFS HHFS UFS SA 0 0 NFS KFS ITFS Summa Tabell 10 Fördelning av lärarutbildningens stödkostnader 2017 jämfört med 2016 Efter genomförandet av den nya organisationen för lärarutbildningen kommer fördelningen av kostnader för stödverksamheten att följa beslutade fördelningsmodeller för universitetsgemensam verksamhet. Arbetet med planering av lärarutbildningsuppdragen till fakulteterna kommer att vara 12 Regionala etikprövningsnämnden, internbanken och andra verksamheter där resultatet över tid är noll t ex parkeringsuthyrning. 14 (19)

15 integrerat med planering av övrig utbildningsverksamhet och fakulteterna kommer att få samma ansvar för planering av lärarutbildning som för övrig utbildning. Lokalkostnader I enlighet med beslutad arbetsordning och delegationsordning debiteras respektive institution sina lokalkostnader. Lokalkostnaderna debiteras efter en hyreshusmodell som baseras på den faktiska hyran som gäller för respektive hyresavtal. De lokalkostnader (varmhyra, elförbrukning och lokalvård) som debiteras verksamheten uppgår till 651 miljoner kronor för För 2017 beräknas lokalkostnaderna till 645 miljoner kronor. Skillnaden består främst av lägre kostnader för de hyresavtal som baseras på räntekostnader samt på minskad förhyrning inom den gemensamma förvaltningen till följd av förtätning i modernare lokaler. Mot bakgrund av förslag som lämnades i de utredningar som genomförts på lokalområdet under 2014 och framåt har ytterligare översyn initierats med syfte att utreda, lämna förslag och förankra samt besluta i frågor som rör hanteringen av universitetets lokaler. Under året har en strategisk lokalförsörjningsplan 13 tagits fram och antagits av styrelsen vid dess junisammanträde. Fakultetsområde Belopp Jämf belopp Kommentarer (2017) Belopp i tkr HFS Universitetets lokalkostnader sjunker främst avhängigt gynnsamt ränteläge och minskade tomma lokaler. SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS Delsumma LUN UB Nationella enheter m fl Gem verks, summerat Ökningen för gemensamma verksamheter hänger samman med försäljningen av Studenternas Hus som nu förhyrs istället samt överflyttning av lokaler från Kaféer LUN.. Parkeringsytor Summa Tabell 13 Lokalkostnader per fakultet/motsvarande 2017 (jämfört med 2016) Ytterligare detaljer framgår av bilaga 5. Kostnadsdebitering inom infrastrukturområdet Tjänsterna inom infrastrukturstöd delas upp i bastjänster, lokala tillvalstjänster eller specifika uppdrag. Bastjänsterna omfattar all verksamhet inom universitetet och har en gemensam servicenivå och gemensamt innehåll. Bastjänster finns inom följande områden: IT-tjänster Campusservice Servicecenter 13 Strategisk lokalförsörjningsplan, dnr V 2016/ (19)

16 Universitetsstyrelsen beslutar om kostnadsnivåerna för de bastjänster som tillhandahålls och som debiteras institutionerna. IT-tjänster Den universitetsgemensamma infrastrukturen inom IT-området och de tjänster som levereras är främst support, nätverk, bandbredd och andra gemensamma IT-tjänster. Tjänsterna delas upp i basrespektive tillvalstjänster. Kostnaderna för bastjänsterna inom IT (IT-fakturan) uppgår för 2016 till drygt 105 miljoner kronor. Budgetramen för 2017 har minskat med drygt kronor. Minskningen är ett netto av minskning av avgiften till SUNET, som tillfälligt höjdes under två år, löneökningar och andra kostnadsökningar motsvarande PLO. Bastjänsterna inom IT debiteras baserat på graden av nyttjande i relation till valda nyckeltal exempelvis efter antal användarkonton. Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS LUN UB Univ gem Summa Differens Tabell 14 Debitering av bastjänster inom IT per fakultet/motsvarande 2017 (jämfört med 2016) Tjänsteinnehåll med mera beskrivs i bilaga 6. Kostnader för övriga bastjänster inom infrastrukturområdet Campusservice 2017 Kostnaden för bastjänster inom campusservice är 63 miljoner kronor för 2016 och omfattar samtliga fakultetsområden förutom IT-fakulteten. Kostnaden för bastjänster inom campusservice för 2017 beräknas till 64 miljoner kronor. Ökning motsvaras av en uppräkning jämförlig med PLO. Bastjänsterna inom campusservice debiteras verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserad på lokalyta. Belopp i HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS 14 LUN 15 UB 16 Univ gem Summa tkr Differens Tabell 15 Debitering av bastjänster inom campusservice per fakultet/motsvarande 2017 (jämfört med 2016) Ytterligare beskrivning finns i bilaga 7. Servicecenter 2016 I tjänsten servicecenter erbjuds service och stöd till studenter, besökare och medarbetare vid Göteborgs universitet. Här besvaras allmänna frågor om kursutbudet och var studievägledning ges, samt få hjälp att hitta rätt inom universitetet. Servicecenter hanterar även GU-kort, skriver ut studieintyg och säljer profilprodukter. Kostnaden för bastjänster inom servicecenter är knappt 15 miljoner kronor för För 2017 ökar kostnaden med kronor. Förändringen beror på uppräkning motsvarande PLO. 14 IT-fakulteten ingår i den serviceorganisation som finns inom Chalmers. 15 Campusservice UB ingår sedan 2016 inte i den gemensamma campusorganisationen. 16 Kostnaden för campusservice till LUN har flyttats över till den gemensamma förvaltningen. 16 (19)

17 Kostnaden fördelas till verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserat på antal helårsstudenter och heltidsekvivalenter. Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS Summa Differens Tabell 16 Debitering av bastjänster inom servicecenter per fakultet 2017 (jämfört med 2016) Mer information finns i bilaga 7. Större undervisningslokaler upphör 2017 Service kopplad till de större undervisningslokalerna kommer att utföras inom ramen för campusservice. Lokalkostnaderna för de större undervisningslokalerna kommer att debiteras institutionerna på samma sätt som alla övriga lokaler. Fördelningen mellan fakulteterna ser ut som följer: Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS* KFS* ITFS* Summa Differens *) Inga undervisningslokaler inom NFS, KFS eller ITFS ingår. Tabell 17 Lokalkostnader per fakultet för större undervisningslokaler 2017 (jämfört med 2016) Mer information finns i bilaga 7. Övriga budgetförutsättningar Löneomkostnadspåslag LOP Samma LOP (löneomkostnadspåslag) som 2016 föreslås gälla även för 2017, det vill säga 51 procent. Regeringen har inte aviserat några förändringar av det sammanlagda avgiftsuttaget inför 2017 och nivån på pensionskostnader med mera bedöms vara på samma nivå som för Negativ reporänta effekter Sedan den 18 februari 2015 gäller en negativ reporänta som från februari 2016 är -0,50 procent. Det innebär att universitetet betalar för sitt tillgodohavande hos Riksgälden. Den negativa reporäntan beräknas bestå för att stiga svagt mot slutet av planeringsperioden. Vid senaste bokslutet uppgick de likvida medlen till miljoner kronor, vilket med dagens ränteläge innebär en kostnad på 14 miljoner kronor för Den negativa reporäntan ger också en omvänd låneränta på de lån för investeringar som tas upp i Riksgälden. Vid utgången av 2015 uppgick universitetets lån till 535 miljoner kronor. Den omvända låneräntan kan ge inkomster på nära två miljoner kronor. Tidigare fick universitetet ränta på sina tillgodohavanden hos Riksgälden, vilket betydde att ett finansiellt utrymme uppstod i skillnaden mellan kostnadsränta och intäktsränta. Verksamheten tilldelades inte någon intern ränta för sina respektive tillgodohavanden och debiterades inte heller någon intern ränta för lån till anläggningstillgångar. Internt har räntan varit noll under flera år. Som en konsekvens uppstår ett sammantaget underskott som tillsvidare täcks med anslagsmedel. 17 (19)

18 Genom större användning av balanserat kapital och oförbrukade bidrag inom universitetet minskar behållningen på räntekontot och därmed ränteutgiften. Ökade investeringar ger i dagsläget större finansiella inkomster. Balanserat kapital inom verksamheten Universitetets styrelse och ledning ställer tydliga krav på verksamheten att planera sin disposition av balanserat kapital för att använda samtliga tillgängliga medel till kvalitetshöjande åtgärder i verksamheten, samt att, i förekommande fall, åtgärda underskott i verksamheten. Stora balanserade överskott och stora oförbrukade bidrag är något som universitetet delar med flera av de stora lärosätena. Organisationerna har av olika skäl inte mäktat med att genomföra verksamheten och förbruka sina inkomster i förväntad utsträckning. Som ett sätt att aktivera verksamheten har universitetsledningen sedan några år tillbaka begärt in planering och uppföljning av användningen av överskotten. Inför budgetåret 2016 fick fakulteter och institutioner i uppdrag att precisera och beskriva de satsningar som planerats som disposition av balanserat kapital. De underlag som lämnats in kommer sedan att följas upp under året. Har satsningarna genomförts? Vad kostade de? Om de inte har genomförts, varför? Om det balanserade kapitalet fortsätter att växa eller inte minskar trots att de planerade satsningarna har genomförts, hur kommer det sig? Detta är frågor som förhoppningsvis besvaras i uppföljningen och som kan ligga till grund för beslut om framtida åtgärder. Uppföljningen är värdefull eftersom det inte alltid går att utläsa av den ekonomiska redovisningen om planerna har genomförts eller ej. Förhoppningen är att både planeringen och uppföljningen ska bli bättre. För närvarande finns en del brister i underlagen. Exempelvis kan ett överskott, som hör till en specifik forskare eller forskargrupp för att det har uppstått där, uppfattas som att det är bundet för framtiden trots att det inte har presenterats någon plan för användningen. I beräkningen bör också tas med att en buffert för oplanerade eller oförutsedda händelser kan finns i det fria balanserade kapitalet. Fakultetsstyrelserna har vid ett flertal tillfällen uppmanats att skärpa styrning och uppföljning i syfte att de ekonomiska planerna faktiskt genomförs. Universitetsledningen fortsätter att ställa krav och begära in underlag för att fakulteterna ska ta ansvar och intressera sig för institutionernas verksamhet och planering. Centrala satsningar inom utbildningar respektive forskning På central nivå har användningen av balanserat kapital varit proaktiv. På utbildningssidan har styrelsen satsat 175 miljoner kronor under åren Exempel på satsningar är utveckling av pedagogisk excellens, införande av nätbaserad pedagogik, utveckling av fristående kurser samt satsningar på Riksidrottsuniversitetet. Inom forskningen har ungefär 70 miljoner kronor avsatts av det balanserade kapitalet , vilket egentligen innebär att kommande anslagsmedel inom forskning och utbildning på forskarnivå redan har intecknats, eftersom det inte finns några överskott centralt på forskningssidan. Genom offensiv planering av de medel som styrelsen förfogar över vill ledningen bidra till användningen av balanserat kapital. Exempelvis delas fler utbildningsplatser ut än vad universitetet får, vilket finansieras av balanserat kapital på styrelsenivå. I sammanhanget bör dock nämnas att huvuddelen av det balanserade kapitalet finns ute i verksamheten. 18 (19)

19 Förslag till beslut Universitetsstyrelsen föreslås besluta att fastställa dispositionsplanen för anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå 2017 enligt bilaga 1 a att fastställa att de anslag som fördelas till forskningsinfrastrukturer ska utgöra ett extra stöd utöver befintliga anslag att fastställa fördelning av basanslag och prestationsbaserat anslag för 2017 enligt bilaga 1 b att fastställa dispositionsplanen för anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2017 enligt bilaga 2 a att fastställa utbildningsuppdrag och takbelopp för 2017 enligt bilaga 2 b att ge rektor i uppdrag att fördela eventuella tillkommande utbildningsplatser för 2017 att ge rektor i uppdrag att fördela eventuella tillkommande anslagsmedel som meddelas i regleringsbrevet för 2017 att ge rektor i uppdrag att fördela anslag och uppdrag inom lärarutbildningen att fastställa kostnadsdebiteringen för universitetsbibliotekets verksamhet för 2017 enligt bilaga 3 att fastställa kostnadsdebiteringen för 2017 för universitetsgemensamma verksamheter inklusive kostnader för stöd till lärarutbildningen och för webbutveckling enligt bilaga 4 att fastställa fördelningen av lokalkostnader för 2017 enligt bilaga 5 att fastställa kostnadsdebiteringen för bastjänster inom IT för 2017 enligt bilaga 6, samt att fastställa kostnadsdebiteringen för övriga bastjänster inom infrastrukturområdet (campusservice och servicecentra) för 2017 enligt bilaga 7. Bilagor 1 a-c Anslag till forskning och utbildning på forskarnivå 2 a-c Anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3. Kostnader för universitetsbiblioteket per fakultet 4 a-c Kostnader för universitetsgemensam verksamhet per fakultet 5. Lokalkostnader per fakultet 6-7 Kostnader för bastjänster inom infrastrukturområdet per fakultet 19 (19)