Inriktningsbeslut Planerings- och budgetförutsättningar inför

Transkript

1 Rektor Magnus Petersson, universitetsledningens stab Lars Nilsson, ekonomienheten FÖRSLAG 1 / dnr E 2014/257 Universitetsstyrelsen Inriktningsbeslut Planerings- och budgetförutsättningar inför Bakgrund Universitetstyrelsen beslutade i september 2012 om Vision2020 som universitetets strategiska styrdokument för åren 2013 till Utifrån visionsdokumentet ska verksamheten utarbeta rullande treåriga handlingsplaner och årliga verksamhetsplaner. Dessa planer ska ha en tydlig koppling till övriga planerings- och budgetförutsättningar. Ärendet Universitetsledningen lägger nu fram förslag på inriktning och vägledande principer för planeringsoch budgetarbetet inför budgetåret 2015 och översiktligt för perioden Med detta beslutsförslag får verksamheten vid fakulteter och institutioner samt övriga enheter övergripande men tydliga planerings- och budgetförutsättningar inför kommande budgetarbete. Universitetsstyrelsen kommer till sitt sammanträde den oktober 2014 att få ett mera detaljerat underlag för anslagstilldelning och kostnadsdebiteringar inför budgetåret 2015 fördelat på respektive fakultet. Under förutsättning att budgetpropositionen inte kommer att innebära några större förändringar kommer det underlaget i sin helhet att bygga på föreliggande inriktningsbeslut. Det bör i sammanhanget noteras att med anledning av att val till riksdagen inträffar i år kan regeringens budgetproposition komma senare än ett normalår (15 september). En nytillträdd regering har på sig till och med den 15 november att lämna sin budgetproposition till riksdagen. Rektor 1 (14) Universitetsplatsen 1, Box 100, Göteborg

2 2 / 14 Sammanfattning Inom anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå sker utökade strategiska satsningar på Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges) med totalt 300 miljoner kronor och förstärkta satsningar på infrastrukturer inom forskningen med drygt 15 miljoner kronor för Införande av vissa gemensamma principer för fördelning av forskningsanslaget inom hela universitetet för att skapa en större transparens och förutsägbarhet samt för öka universitetets samlade konkurrenskraft. Beslutade förändringar i grundutbildningsuppdraget fortsätter med en utbyggnad inom sjuksköterskeprogrammet. Utbyggnaden finansieras genom en intern omfördelning som innebär en minskning av Lärarutbildningens (LUN) grundutbildningsuppdrag samtidigt som en relativt kraftig utbyggnad sker genom nya utbildningsplatser inom lärarutbildningar och inom barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna enligt förslag i vårpropositionen. Satsningar inom ramen för balanserat kapital på bland annat nätbaserad pedagogik och MOOC. De principer för avräkning av grundutbildningsuppdraget som råder inom lärarutbildningarna ska harmonisera med den modell som universitetsstyrelsen tillämpar mot fakulteterna. Övergripande förutsättningar Universitetsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2014 om ett budgetunderlag för perioden Detta underlag, som innefattande några utökade resursanspråk, har lämnats till utbildningsdepartementet. Svar om de utökade resursanspråken förväntas komma senast i samband med att budgetpropositionen för 2015 presenteras. Universitetsledningen har som tema för planeringsperioden haft inriktning på att ge verksamheten stabila planeringsförutsättningar med vissa dynamiska inslag. Stabilitet och förutsägbarhet är viktigt för verksamheten vid institutionerna. Om de interna förutsättningarna upplevs som oförutsägbara och ryckiga ökar benägenheten att samla pengar på hög och tilldelade medel används inte till avsedd verksamhetsutveckling och kvalitetsförstärkningar. Självklart måste ett universitet kunna hantera dynamik och förändringar men det måste också ske mot en bakgrund av trovärdiga spelregler och rimligt stabila ekonomiska förutsättningar. Anslagsfördelning för forskning och utbildning på forskarnivå Resultat för 2013 och budget för 2014 Enligt årsredovisningen för 2013 omsatte forskning och utbildning på forskarnivå miljoner kronor. Av detta utgjorde anslag 50 procent och externa forskningsbidrag från forskningsråd och andra finansiärer 38 procent. Av redovisade kostnader utgjorde utbildning på forskarnivå 528 miljoner kronor eller 16 procent av de totala kostnaderna inom forskningsverksamheten.

3 3 / 14 Forskning och utbildning på forskarnivå - andelar finansiering av verksamheten 12% 38% 50% Anslag Bidrag Avgifter mm I beslutad budget för 2014 har totalt miljoner kronor fördelats i anslag till forskning och utbildning på forskarnivå. Anslaget fördelas enligt följande: Användning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå % 2% 20% 65% Basanslag Prestationsfördelat anslag Strategiska satsningar Avsättningar Budgetförutsättningar för I vårpropositionen aviserade regeringen att den statliga verksamhetens pris- och löneomräkning (PLO) skulle reduceras med 25 procent under åren 2015 och Till detta kommer också att inflationstrycket i samhället i stort är lågt och stundtals negativ, det vill säga det råder deflation. Detta får till följd att PLO för 2015 blir 0,79 procent och uppskattad PLO för 2016 förväntas bli 1 procent och 1,3 procent för Regeringens motivering till att minska PLO är att detta både ska leda till en effektivisering av den statliga verksamheten och möjliggöra finansiering av andra angelägna satsningar. Pris- och löneomräkningen i samhället i stort är 1,05 procent för 2015, vilket innebär att universitetets köpkraft urholkas något. Som incitament för effektivisering genom införande av e- förvaltning genomförs dessutom en årlig generell anslagsminskning av universitetets anslag med drygt 1,9 miljoner kronor. I enlighet med regeringens proposition 2 Forskning och innovation kommer basfinansieringen till universitetet att förstärkas med ytterligare 31 miljoner kronor från och med Fördelningen av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå delas upp i fyra delar: basanslag till fakulteterna prestationsbaserat anslag till fakulteterna 1 Prop. 2013/14:100 2 Prop. 2012/13:30

4 4 / 14 strategiska satsningar, samt avsättningar till särskilda områden. Inför budgetåret 2014 ökade universitetet den prestationsbaserade delen av fakultetsanslaget till 20 procent för att ligga i linje med riksdagens beslut i enlighet med regeringens proposition Forsking och innovation. Inför ligger denna nivå om 20 procent fast. Fördelning basanslag och prestationsbaserat anslag. Under 2014 fördelades 12 miljoner kronor som riktad satsning till de tre fakulteter med lägst basanslag, för att ge dessa fakulteter bättre ekonomiska förutsättningar för att skapa kompletta miljöer i enlighet med Vision Det utökade basanslaget fördelades mellan Samhällsvetenskapliga fakulteten, Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolan. För planeringsperioden föreslås denna satsning fortsätta samtidigt som den utökas från och med 2015 med ytterligare 2 miljoner kronor som avses att fördelas till IT-fakulteten. Den konstnärliga forskningen får en fortsatt förstärkning om 6 miljoner kronor årligen. Basanslaget uppgår till en andel om knappt 65 procent av det totala disponibla anslaget för Den prestationsbaserade delen av anslaget fortsätter att uppgå till 20 procent av universitetets samlade forskningsanslag. Regeringen anger att 20 procent ska fördelas efter kvalitetskriterier. Universitetets fördelning till fakulteterna baseras på andelen publikationer och externa medel. Sammantaget ökar basanslaget och det prestationsbaserade anslaget till fakulteterna med nära 10 miljoner kronor 2015 jämfört med För 2016 beräknas en ökning med ytterligare nära 20 miljoner kronor och för 2017 med ytterligare knappt 12 miljoner kronor. Sammantaget ger detta en anslagsökning på 41 miljoner kronor eller 3,3 procent. Strategiska satsningar Inför 2015 föreslås avsättningar enligt strategiska överväganden med drygt 204 miljoner kronor eller knappt 14 procent av det totala forskningsanslaget. Detta är en ökning med 18,5 miljoner jämfört med En ny satsning kallad Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges) startar 2015 och föreslås finansieras med 7,5 miljoner kronor under 2015 för planering av större projektförslag. Från 2016 och framåt kommer denna avsättning att öka till 50 miljoner kronor årligen eller 300 miljoner kronor totalt under den kommande sexårsperioden (till 2021). De centrala avsättningarna till infrastrukturer är ett viktigt och kommande satsningsområde. För infrastrukturfrågor ökar de strategiska avsättningarna och som exempel föreslås att riktade medel om 15,2 miljoner kronor avsätts till Sven Lovén Centrum för marina vetenskaper och Svenskt NMR Centrum 3. Dessa infrastrukturer är strategiskt viktiga för flera verksamheter och enheter inom lärosätet och har till och med 2014 finansierats av den naturvetenskapliga fakulteten. 3 Svenskt NMR Centrum är en forskningsinfrastruktur där metodutveckling bedrivs inom strukturbiologi. Centrat används även flitigt av andra forskare från Göteborgs universitet, Chalmers och övriga landet för att med NMR spektroskopi angripa frågeställningar av varierande slag. (NMR= Nuclear magnetic resonance.)

5 5 / 14 För de strategiska forskningsområdena (SFO) och för inrättade centrumbildningar inväntas utvärderingar av dessa befintliga verksamheter. En ospecificerad avsättning motsvarande 53 miljoner kronor innehåller reserverade medel för en eventuell fortsättning av dessa verksamheter. Avsättningar till särskilda områden Inom ramen för anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå föreslås dessutom avsättningar till särskilda områden. Det gäller: Löpande avsättning för Sekretariat för genusforskning (8,4 miljoner kronor för 2015) Löpande avsättning till Botaniska trädgården (6,8 miljoner kronor för 2015) Löpande avsättning till Nordicom (7,7 miljoner kronor för 2015) Havsmiljöinstitutet är ett nationellt uppdrag för universitet och för 2014 erhöll institutet 10,9 miljoner kronor i anslag för sitt uppdrag. I avvaktan på beslut om Havsmiljöinstitutets framtid och ekonomiska förutsättningar är denna post inte medräknad för 2015 och framåt. Det totala beräknade anslaget för 2015 fördelar sig andelsmässigt enligt följande: Föreslagen användning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå % 1% 20% 65% Basanslag Prestationsfördelat anslag Strategiska satsningar Avsättningar Den beräknade summan av disponerade medel kommer att överstiga tillgängliga medel med motsvarande 12,4 miljoner för För att täcka det beräknade underskottet föreslås balanserat kapital tas i anspråk under År 2017 förväntas budgeten åter vara i balans gällande anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå eftersom anslagen från staten förväntas öka från och med I bilaga till denna promemoria finns en specifikation av föreslagen disponering av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. Fakulteternas fördelning av tilldelat forskningsanslag På uppdrag av rektor har ekonomienheten genomfört en intern utredning 4 för att kartlägga fakulteternas fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. Av utredningen framgår att den prestationsbaserade andelen om totalt 20 procent, som styrelsen tilldelar fakulteterna, inte bibehålls när fakultetsnivån fördelar vidare till institutionsnivån. Kartläggningen visar att i 4 Dnr V 2014/136,

6 6 / 14 genomsnitt 14 procent av anslaget fördelas efter prestation i efterföljande steg. Variationen är också stor fakulteterna emellan. För att skapa en större transparens och förutsägbarhet samt för öka universitetets samlade konkurrenskraft bör det finnas vissa gemensamma principer för hur fakulteterna fördelar forskningsanslaget. I föreliggande inriktningsbeslut inför bör uttalas att: Fakulteterna ska fördela vidare på prestationsbaserad grund minst samma belopp som universitetsstyrelsen tilldelar fakulteten. Varje fakultetstyrelse bestämmer på vilka grunder denna prestationsfördelning ska ske. Det är önskvärt att det finns inslag som premierar publiceringar och incitament att söka externa medel, då detta gynnar universitetet som helhet. Strategiska satsningar och andra avsättningar inom fakultetsnivån bör inte överstiga 20 procent av tilldelat anslag. Detta för att möjliggöra att universitetets kärnverksamhet och dess institutioner tilldelas tillräckligt stora resurser som möjliggör strategiska satsningar även på denna beslutsnivå. Anslagsfördelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Resultat 2013 och budget för 2014 Enligt senaste årsredovisningen för 2013 omsatte utbildning på grundnivå och avancerad nivå miljoner kronor. Av detta utgjorde anslag 92 procent och avgiftsfinansierad verksamhet 6 procent samt bidrag 2 procent. Utbildningsverksamheten och dess finansiering % 6% Anslag Bidrag Avgifter mm 92% 2013 avräknades helårsstudenter mot regeringens takbelopp, vilket gav ett slutgiltigt takbelopp om miljoner kronor eller sammantaget 14 miljoner kronor mindre än för året beräknat takbelopp. I budget för 2014 beräknas helårsstudenter till ett beräknat takbelopp om miljoner kronor. Budgetförutsättningar Inför budgetåret 2015 sker förändringar i grundutbildningsuppdraget där en utbyggnad inom sjuksköterskeprogrammet (motsvarande 50 nybörjarplatser) fortsätter. Finansieringen av utbyggnaden sker genom en intern omfördelning som innebär en minskning av Lärarutbildningens (LUN) grundutbildningsuppdrag med 126 helårsstudieplatser (HST). Sedan 2006 har LUN endast nått upp till sitt takbelopp en enda gång och vid den senaste avräkningen underpresterade LUN motsvarande 10 procent av sitt helårsuppdrag. Det finns därför anledning att anpassa uppdraget. Reduceringen är inte permanent utan kommer fortlöpande att omprövas.

7 7 / 14 Nya platser budgetåret 2015 Inför 2015 har regeringen i vårpropositionen (VÅP) 2014 gett universitetet ett utökat uppdrag med fler platser inom barnmorskeutbildning, specialistsjuksköterskeutbildning och inom lärarutbildningarna. Totalt innebär ökningen ett utökat uppdrag motsvarande 393 helårsstudenter för 2015 som successivt ökar till helårsstudentplatser fram till år Viss del av platserna är tillfälliga. Detta gäller så kallade KPU-platser 5 och utbildningsplatser för vidareutbildning av förskolelärare. Berörda fakulteter är Sahlgrenska akademin och Lärarutbildningsnämnden (LUN), där LUN står som ansvariga för den absoluta merparten av platserna. Tabellen nedan visar antalet helårsstudenter fördelade mellan Sahlgrenska akademin respektive LUN samt uppskattat totalt anslag från regeringen till universitetet. Effekt av vårpropositionen 2014 (startår 2014) År Uppskattat anslag enligt VÅP 2014* Varav HSTförändring Sahlgrenska Varav HSTförändring LUN HSTförändring totalt akademin Med 2014 som startår innebär att till exempel år 2017 finns det 946 fler HST till följd av VÅP-platserna, år 2020 finns det 957 fler platser till följd av VÅP-platserna etc. *Beräknat utifrån 2014 års prislappar (både internt och externt) utan uppräkning enligt PLO LUN får en betydande mängd nya platser enligt ovan, motsvarande en uppdragsökning med 25 procent fram till år 2020, vilket innebär stora planeringsutmaningar. En planeringsgrupp under ledning av LUN:s ordförande kommer att tillsättas för att hantera utbyggnaden. Rektor kommer att lämna ett planeringsbidrag på 6 miljoner kronor för att finansiera planeringsarbetet. Utbildningsuppdrag och takbelopp Utbildningsanslaget räknas upp med 0,79 procent i pris- och löneomräkning (PLO) för budgetåret Som incitament för effektivisering genom införande av e-förvaltning genomförs dessutom en årlig generell anslagsminskning av universitetets anslag med 2,6 miljoner kronor. Utbildningsuppdraget och därmed sammanhängande takbelopp fördelas till fakulteterna. För 2015 beräknas ett utbildningsuppdrag på helårsstudenter och ett beräknat takbelopp på miljoner kronor. Detta är i nuläget beräknat utan hänsyn taget till platserna i vårpropositionen enligt ovanstående tabell. Sedan budgetåret 2012 tillämpas en ny fördelningsmodell för utbildningsanslaget där ersättningen för varje utbildningsområde relateras till statens ersättningsnivåer. Inför budgetåret 2014 ökade ersättningsnivåerna något i jämförelse med året innan. Inför 2015 bibehålls ersättningsnivåerna med samma procentuella andel av statens prislappar som för 2014, för att kunna erbjuda verksamheten stabila förutsättningar och för att underlätta deras planering. 5 Kompletterande Pedagogisk Utbildning

8 8 / 14 Interna prislappar enligt beslutad Förslag modell inför Andel i % av statens prislapp Humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap 94,4% 95,5% 95,5% Naturvetenskap, teknik, farmaci 94,4% 95,5% 95,5% Vård 94,4% 95,5% 95,5% Odontologi 94,4% 95,5% 95,5% Medicin 94,4% 95,5% 95,5% Vägd prislapp 25 % VFU och 75 % undervisning 97,8% 98,1% 98,1% Övrigt 94,4% 95,5% 95,5% Design 92,9% 95,5% 95,5% Konst 92,9% 95,5% 95,5% Musik 92,9% 95,5% 95,5% Opera 92,9% 95,5% 95,5% Teater 92,9% 95,5% 95,5% Media 92,9% 95,5% 95,5% Dans 92,9% 95,5% 95,5% Idrott 94,4% 95,5% 95,5% Språk 99,1% 100,2% 100,2% En fördelning av utbildningsuppdraget per fakultet kommer att presenteras vid styrelsens oktobersammanträde. Tredjelandstudenter Avgifterna för nya tredjelandstudenter bör följa pris- och löneomräkningen (PLO) för budgetåret. En sådan omräkning av avgifterna gjordes inför Eftersom den PLO som används i anslagsuppräkningen bland annat är reducerad av besparingsskäl bör denna inte användas för avgiftsberäkningen inför budgetåret Avgifterna för nya tredjelandsstudenter föreslås därför räknas upp med PLO för 2015 före reduceringen, det vill säga 1,05 procent. Strategiska satsningar Av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå föreslås strategiska avsättningar motsvarande 2,7 procent eller drygt 50 miljoner kronor Det är en minskning med drygt 11 miljoner kronor jämfört med 2014, vilket till största delen förklaras av att avsättningen till Lärarutbildningsnämndens organisation minskar med 10 miljoner kronor. En avsättning om 6 miljoner kronor som avser utvecklingsmedel till Utbildningsnämnden avslutas 2014 och finansieras fortsättningsvis inom ramen för balanserat kapital. Avsättning till strategisk satsning på Enheten av akademiska språk föreslås öka från 4,3 miljoner kronor till 10,6 miljoner kronor. Detta innebär att enheten är fullfinansierad för sitt uppdrag. Utbildningsnämndens temporära satsningar avseende Vision 2020 och pedagogisk excellens, översyn av kursutbud samt satsningar på MOOC 6 och nätbaserad pedagogik föreslås finansieras genom ianspråktagande av balanserat kapital under perioden Om utbildningsnämndens satsningar kommer att realiseras planeras 18,4 miljoner kronor att tas i anspråk 2015 för att successivt öka till 23 miljoner kronor under Massive Open On-line Course

9 9 / 14 Avsättningar till särskilda ändamål Inom ramen för anslaget på grundnivå och avancerad nivå föreslås avsättningar till särskilda ändamål motsvarande 1,2 procent eller 22,5 miljoner kronor. Det gäller: Stöd till studentkårerna (8,8 miljoner kronor för 2015) Stöd till studenter med funktionshinder (6,5 miljoner kronor för 2015) Nationellt centrum för matematikutbildningar (NCM), nationellt uppdrag (4,9 miljoner kronor för 2015) Universeum (2,2 miljoner kronor för 2015) Det totalt beräknade anslaget för 2015 fördelas andelsmässigt enligt följande: Föreslagen användning av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå % 1% Utbildningsanslag till fakulteterna Strategiska satsningar Särskilda ändamål 96% I bilaga till denna promemoria finns en specifikation av föreslagen disponering av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Kvalitetsbaserad resurstilldelning från Universitetskanslerämbetet I anslagsfördelningen till verksamheten ingår även en kvalitetsbaserad resursfördelning. Under 2013 tilldelades universitetet 13,5 miljoner kronor till utbildningar som i Universitetskanslerämbetets (UKÄ) utvärderingar tilldelats betyget mycket hög kvalitet. För 2014 kom tilldelningen att bli 11,3 miljoner kronor, vilket är en nedgång från Inför 2015 kommer den kvalitetsbaserade resursfördelningens omfattning att meddelas i samband med tillkännagivandet av regleringsbreven i december Utfallet av UKÄs utvärderingar är svårt att prognostisera, eftersom flera olika parametrar påverkar utfallet. Betyget mycket hög kvalitet är därför i sig ingen garanti för ökad tilldelning. Rektor föreslås få styrelsens uppdrag att besluta om fördelning av den kvalitetsbaserade resurstilldelningen. Avräkningsregler Lärarutbildningsnämnden Det är centralt att institutioner som utför lärarutbildning har goda planeringsförutsättningar avseende utbildningsuppdraget. Den kraftiga utbyggnaden av lärarutbildningen som kommer att ske under de närmaste åren ökar behovet av goda planeringsförutsättningar. För att härvidlag ytterligare underlätta för institutionerna föreslås Lärarutbildningsnämnden, i dialog med universitetsledningen, förnya sina avräkningsprinciper på ett sätt som tydligare harmoniserar med den modell universitetsstyrelsen tillämpar.

10 10 / 14 Behov av ökad dynamik i utbildningsuppdraget inom universitetet Utgångspunkten i fördelningen av grundutbildningsuppdraget är att varje fakultet får samma tilldelning (helårsstudieplatser) som föregående år med ibland mindre tillägg eller reduceringar av platser enligt beslut kopplade till budgetpropositioner eller ibland till lokala (styrelse-) beslut. Denna planeringsordning avser att ge fakulteterna (och ytterst institutionerna) större möjlighet till mer långsiktig planering av utbildningsutbudet. Programutbildningar låser upp utbildningsutbudet och innebär att snabba omkastningar inte kan genomföras. Samtidigt saknar planerings- och fördelningsmodellen en viss nödvändig dynamik. Om en ökad dynamik, exempelvis möjligheter att starta nya utbildningsinitiativ, tvärfakultativa utbildningar etcetera önskas, behöver nuvarande planeringsmodell och fördelningssystem anpassas i någon mån. Ett steg i en riktning att skapa ett mer dynamiskt utbildningsuppdrag är att låta styrelsen förfoga över motsvarande 0,5-1 procent av universitetets totala utbildningsuppdraguppdrag, vilket skulle motsvara helårsstudieplatser. Detta gäller även ökade möjligheter att omfördela givna uppdrag inom ett utbildningsområde till ett annat område. Hur en ökad dynamik skulle kunna skapas och metoden för detta behöver utredas och diskuteras inom organisationen. Rektor föreslås därför få i uppdrag av styrelsen att genomföra en sådan utredning och redovisa den i styrelsen senast Balanserat kapital inom verksamheten För hela universitetet bör tumregeln vara att ungefär 5 procent eller 300 miljoner kronor finns i ett långsiktigt fritt balanserat kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Verksamhetens balanserade kapital vid ingången till budgetåret 2014 uppgår till 954 miljoner kronor. Detta fördelas på forskning och utbildning på forskarnivå med 535 miljoner kronor och på utbildning på grundnivå och avancerad nivå med 419 miljoner kronor. Utöver de årliga intäkterna kan alltså universitetet totalt förbruka ytterligare minst 100 miljoner kronor per år under perioden fram till 2020 och ändå ha ett tillräckligt stort fritt balanserat kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Med anledning av att universitetets överskott (balanserat kapital) fortsatte att öka under 2013 har rektor gett ekonomienheten i uppdrag att gå ut och möta verksamheten för att diskutera frågor kring verksamhetsstyrning, ekonomiuppföljning med mera. De frågor som berörs är bland annat: Vad upplever ni hindrar genomförandet av planerande satsningar och kvalitetsförstärkningar? Vad kan gemensamma förvaltningen göra bättre (för att ge stabilitet i förutsättningarna)? Hur skapar vi bättre samordning och koordination mellan central nivå respektive fakultet och institution? Vad har byggt upp det balanserade kapitalet inom forskning respektive utbildning? Hur ser ni på bundet respektive fritt kapital? Hur arbetar fakulteten (strategiskt) med personalrekrytering inom utbildningen (och forskningen)? Finns det tillräcklig HR-kompetens på institutionsnivå? Vilka planer finns för att säkra återväxten av lärare och forskare inom fakultetens ämnesområden, särskilt med avseende på doktorandantagning?

11 11 / 14 Ekonomienheten har träffat fakultetsledningar och varje institutionsledning inom fakulteten. De fakultetsområden som är i fokus är Humanistiska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan samt Sahlgrenska akademin. Resultaten sammanställs i en rapport till rektor vilken kommer att redovisas för universitetsstyrelsen till oktobersammanträdet. Finansiering av stödverksamhet kostnadsdebitering 2015 Universitetsstyrelsen fattar i sitt budgetbeslut i höst beslut om fördelning av kostnader för den service som sker på universitetsgemensam nivå, och omfattar: Universitetsbibliotekets verksamhet Universitetsgemensamma verksamheter Inriktningsbeslutet ger ramar för dessa verksamheter inför budgetåret Universitetsbiblioteket 2015 Förslagen budgetram för 2015 är 212 miljoner kronor, vilket innebär en bibehållen kostnadsandel om 3,7 procent av universitetets totala kostnader. Kostnaderna fördelas till fakulteterna för vidare fördelning till respektive institutioner utifrån beslutad modell från och med Modell för fördelning av kostnader för universitetsbiblioteket Viktad andel av Fördelningsgrund UB:s kostnader i % Allmän del 12 Fakultetens andel av totala kostnader, senaste bokslut Studentdel 50 Helårsstudenter, senaste bokslut Forskningsdel 38 Bokförda personalkostnader inom forskningsverksamheten, senaste bokslut Universitetsgemensamma verksamheter 2015 Ett omfattande omställningsarbete och besparingsarbete pågår inom den gemensamma förvaltningen. Riktpunkten är att effektivisera och ställa om kostnadsförbrukningen och därmed spara upp till 35 miljoner kronor till budgetåret Planen är att kostnaderna ska minska från 7,1 procent till 6,1 procent av universitetets totala kostnader fram till Inriktningen på omställningsarbetet och besparingar inom den gemensamma förvaltningen ligger fast, men med en viss fasförskjutning som innebär att kostnadsandelen inte minskar i lika stor omfattning som tidigare planerat för Kostnaderna för 2014 omfattar 367 miljoner kronor, vilket utgör 6,7 procent av universitetets totala kostnader, och fördelar sig på: Ledning och myndighetsfunktioner 7 om 120 miljoner kronor Universitetsgemensamma ändamål 8 om 237 miljoner kronor 7 Verksamhetsstöd till ledning och styrelse samt de funktioner som krävs för att svara upp mot kraven på en statlig myndighet.

12 12 / 14 Vissa enheter och funktioner 9 om 9 miljoner kronor Den budgetram som föreslås för 2015 är 384 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 17 miljoner kronor jämfört med Kostnadsandelen ligger därmed kvar på 6,7 procent av universitetets totala kostnader. Kostnaderna för den universitetsgemensamma verksamheten fördelas till fakulteterna, för vidare fördelning till institutionsnivån, utifrån varje fakultets andel av de totala kostnaderna inom utbildnings- respektive forskningsverksamheten. I sammanhanget bör uppmärksammas att trots att de administrativa stödkostnaderna minskar på den universitetsgemensamma nivån, ökar de totalt sett mellan 2013 och Denna utveckling måste bevakas. De sammantagna kostnaderna för alla nivåers stödfunktioner följs upp årligen och inriktningen är att kostnaderna för det administrativa stödet ska utgöra en minska andel av universitetets totala verksamhetskostnader. Framtida satsning på moderna webbplatser med användaren i fokus Under planeringsperioden finns behov av att ta ett större grepp om universitetets stora och komplexa webbplatser. Dessa är en viktig del i universitetets konkurrenskraft och ett viktigt bidrag till måluppfyllelsen i Vision2020. Det finns behov av såväl förbättrad och utvecklad teknisk infrastruktur som organisationsutveckling på området. Uppskattad resursåtgång för ovanstående är i storleksordningen miljoner kronor. Det finns därmed anledning att planera långsiktigt i denna fråga. Universitetsledningen avser att återkomma till styrelsen vid oktobersammanträdet i denna fråga. Bastjänster inom infrastrukturstöd Tjänsterna inom infrastrukturstöd delas upp i bastjänster, lokala tillvalstjänster eller specifika uppdrag. Bastjänsterna omfattar all verksamhet inom universitetet och har en gemensam servicenivå och gemensamt innehåll. Bastjänster finns inom följande områden: IT-tjänster Campusservice Servicecenter Större gemensamma undervisningslokaler Universitetsstyrelsen beslutar om kostnadsnivåerna för de bastjänster som tillhandahålls och som debiteras institutionerna. IT-tjänster 2015 Kostnaderna för bastjänsterna inom IT (IT-fakturan) uppgår för 2014 till 99,8 miljoner kronor. Föreslagen budgetram för 2015 är 102,8 miljoner kronor. Ökningen om 3 miljoner kronor består till största delen (cirka 2 miljoner kronor) av en justering från 2014 då en för stor sänkning av avgiften genomfördes. Resterande används för att täcka löneökningar och andra kostnadsökningar. Kostnaden fördelas från och med 2014 till verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell, huvudsakligen baserat på antal medarbetarkonton och telefonanknytningar. 8 Aktiviteter som bedrivs centralt men som avser samordning av verksamhet inom hela universitetet och omfattar de tre verksamhetsnivåerna. 9 Central organisering av särskilda enheter såsom GMV, NCM, SND, Genussekretariatet, Nordicom och Havsmiljöinstitutet samt Etikprövningsnämnd, fondförvaltning med flera.

13 13 / 14 Campusservice 2015 Kostnaden för bastjänster inom campusservice är 59,7 miljoner kronor för 2014 och omfattar samtliga fakultetsområden förutom den naturvetenskapliga fakulteten, IT-fakulteten och Lärarutbildningsnämnden. Kostnaden för bastjänster inom campusservice för 2015 beräknas till 66,5 miljoner kronor. Ökningen beror på att den naturvetenskapliga fakulteten kommer att ingå från och med 2015, vilket motsvarar 5,9 miljoner kronor. Resterande ökning består av kostnadsökningar inom de universitetsgemensamma verksamheterna (postdistribution och SND 10 ) samt uppräkning motsvarande löne- och prisökningar (PLO). Bastjänsterna inom campusservice debiteras verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserat på lokalyta. Servicecenter 2015 Kostnaden för bastjänster inom servicecenter är 14,3 miljoner kronor för För 2015 beräknas kostnaden till 14,5 miljoner kronor. Förändringen beror på uppräkning motsvarande PLO. Kostnaden fördelas till verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserat på antal helårsstudenter och heltidsekvivalenter. Större undervisningslokaler 2015 Tjänsten undervisningslokaler innefattar underhåll och utveckling av vissa större undervisningslokaler. Kostnaden för 2015 omfattar 29 miljoner kronor, vilket betyder att ingen förändring sker jämfört med Den planerade kostnadsfördelningen efter nyttjande har inte gått att genomföra på grund av att bokningssystemet inte kan hantera det och att universitetet idag har en komplex bokningsorganisation. Den nyligen tillsatta lokalkostnadsutredningen kommer att genomlysa problemställningen (se vidare under avsnittet om lokalkostnader). Kostnaderna för tjänsten undervisningslokaler fördelas från och med 2014 till institutionerna enligt beslutad modell, baserat på lokalyta inom utbildningsverksamheten. Lokalkostnader 2015 Från och med 2013 debiteras lokalhyra direkt till institutionerna baserat på en gemensam hyreshusmodell som bygger på den hyra som debiteras universitetet från respektive fastighetsägare. Lokalkostnaderna omfattar varmhyra, elförbrukning och lokalvård. Till detta kommer internhyra som bekostar gjorda investeringar samt intern fastighetsadministration och tomma lokaler. En lokalkostnadsutredning 11 startar under Utredningens resultat kan komma att påverka fördelningsmetoden från och med Som nämns ovan berör lokalkostnadsutredningen också frågan om större undervisningslokaler. 10 Svensk Nationell Datatjänst 11 Se vidare Direktiv till utredning av fördelning av lokalkostnader och lokalförsörjning vid Göteborgs universitet, dnr V 2014/184

14 14 / 14 Övriga budgetförutsättningar Löneomkostnadspåslaget tas ut på varje utbetald lönekrona och ska bekosta lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalade avgifter (för närvarande 34,7 procent) samt kostnader för pensionsåtaganden enligt universitetets beräkningar (16,6 procent). Under förutsättning att riksdag och regering inte ändrar de lagstadgade arbetsgivaravgifterna till 2015 kommer löneomkostnadspåslaget att vara oförändrat mellan 2014 och Universitetet får ränta på sina tillgodohavanden hos Riksgälden. Vid senaste bokslutet uppgick dessa likvida medel till miljoner kronor och universitetet får en ränta på dessa medel som i stort motsvarar gällande reporänta. För budgetåret 2015 kommer verksamheten inte att tilldelas någon intern ränta för sina respektive tillgodohavanden och inte heller debiteras någon intern ränta för lån till anläggningstillgångar. Detta har gällt under de senaste åren (sedan 2010). Tillgängligt finansiellt utrymme kommer att användas till strategiska satsningar som disponeras av universitetsledningen. Förslag till beslut Universitetsstyrelsen föreslås besluta att godkänna föreslagen inriktning för planerings- och budgetarbetet inför 2015 och som översiktliga förutsättningar för perioden , att som inriktning godkänna det som uttalas om gemensamma principer för fakultetsanslagets fördelning, att Lärarutbildningsnämnden inför principer för avräkning av sitt grundutbildningsuppdrag mot berörda fakulteter/institutioner som tydligare harmoniserar med den metod som universitetsstyrelsen tillämpar mot fakulteterna, samt att ge rektor i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ökad dynamik i fördelningen av medel till utbildningsuppdrag. Pam Fredman Magnus Petersson Lars Nilsson Bilagor: Översiktliga dispositionsplaner för perioden av anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå samt anslagen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå

15 GÖTEBORGS UNIVERSITET Ekonomienheten Bilaga Preliminär dispositionsplan för forskning och utbildning på forskarnivå Bå 2014 Bå 2015 Bå 2016 Bå 2017 Tillgängliga medel Tillgängligt anslag inkl nya medel PLO förändring i % 2,01% 0,79% 1,00% 1,32% Nordicom SUMMA TILLGÄNGLIGA MEDEL Disposition av medel Fördelning till fakulteter Basanslag inkl ökat basanslag Prestationsbaserat anslag 20% Delsumma direkt till fakulteter Avsättningar enligt strategiska överväganden SFO Vårdforskning (GPCC) och övriga partnerskap Styrkeområden MISTRA, Vårdal, Linnéstöd Delsumma strategiska avsättningar Strategisk samfinansiering Medfinansiering EU och NIH RJ, Wallenberg, ERC Stora externa bidrag Delsumma strategisk samfinansiering Infrastrukturer Nationell infrastruktur Max IV, Skogaryd, SLC, NMR, Registerforskning VR (SND) Delsumma infrastrukturer Summa Centrumbildningar Övriga satsningar Globala samhällsutmaningar - ny satsning Ospecificerat/reserverat Delsumma Övriga avsättningar/särskilda anslag Havsmiljöinstitutet samt regionalt arbete Sekr för genusforskning Botaniska trädgården Nordicom Delsumma SUMMA DISPONERADE MEDEL SALDO TILLGÄNGLIGA MEDEL

16 Balanserat kapital Bå 2014 Bå 2015 Bå 2016 Bå 2017 Ingående balans Prognostiserat resultat Utnyttjande av balanserat kapital Centrum för kultur och hälsa SFO GPCC reglering 2014 (2013) 114 Kvinnliga professorer Vision UNESCO-professur Summa av utnyttjat balanserat kapital Utgående balans

17 GÖTEBORGS UNIVERSITET Ekonomienheten Bilaga Preliminär dispositionsplan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Bå 2014 Bå 2015 Bå 2016 Bå 2017 Tillgängliga medel PLO förändring i % 2,01% 0,79% 1,00% 1,32% Kvalitetsbaserad resursfördelning Särskilda åtaganden (NCM) Spetsutb Gothenburg Schools of Entr.ship SUMMATILLGÄNGLIGA MEDEL Disposition av medel Fördelning till fakulteter Utbildningsuppdrag och takbelopp Kvalitetsbaserad resursomfördelning Delsumma Avsättningar enligt strategiska överväganden Särskild avsättning för lärarutbildning Högskolepedagogiskt utvecklingsarbete - löpande Utvecklingsmedel till Utbildningsnämnden Enheten för akademiska språk Hammakulleprojektet Samfinansiering av internationella EU-projekt Samfinansiering av personalmobilitet Da Capo Grundtvig University of Gothenburg Symphony Orchestra Delsumma Övriga avsättningar/särskilda anslag Stöd till studentkårer Avsättning till studenter med funktionshinder Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) Universeum Spetsutb Gothenburg Schools of Entr.ship Delsumma SUMMA DISPONERADE MEDEL SALDO TILLGÄNGLIGA MEDEL

18 Balanserat kapital Bå 2014 Bå 2015 Bå 2016 Bå 2017 Ingående balans Prognostiserat utbildningsuppdrag Prognostiserat resultat Utnyttjande av balanserat kapital Vision Vision 2020 och pedagogisk excellens Utbildningsnämnden/Utvecklingsmedel Utb.utbud frist kurs fort- och vidareutb Införandekostnad Infrastruktur + MOOCs (UN) Investering nätbaserad pedagogik Planeringsbidrag för utbyggnad av lärarutbildningen Summa av utnyttjat balanserat kapital Utgående balans