Några geometriska konstruktioner i R 3
|
|
- Filip Hermansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Linjär algebra, AT / Matematiska vetenskaper Några geometriska konstruktioner i R Inledning Vi skall se på några Platonska kroppar. Dessa är konvexa tre-dimensionella polyedrar som har likformiga polygoner som sidor. Lika många sidor möts i varje hörn och alla hörn är lika. Det finns precis fem Platonska kroppar (tetraeder, kub, oktaeder, dodekaeder och ikosaeder). I sammanhanget vill vi även nämna Arkimediska kroppar. Dessa har lika hörn men sidorna kan vara olika polygoner. Det finns tretton sådana. Titta gärna tillbaka på Ture Westers lilla bok Structural Order in Space som ni nog läste under första årets vårtermin. Några Platonska kroppar Vi börjar med att rita en liksidig tetraeder med hörnpunkter på enhetssfären och hörnpunkternas koordinater som ( ) ( ),,,, ±,, (,, ) Först lagrar vi koordinaterna som kolonner i en matris H i Matlab enligt a=*sqrt()/; b=-sqrt()/; c=sqrt(/); d=-/; H=[ a b b c -c d d d ]; därefter tar vi och skriver ut de olika hörnens nummer på respektive plats i rummet, notera att size(h,) ger antal kolonner i H, dvs. antal hörnpunkter axis equal, axis([- - - ]), axis off, axis visd for i=:size(h,) text(h(,i),h(,i),h(,i),numstr(i)) Skriv in detta i Matlab så blir det begripligt. Vi kan vända och vrida så vi ser var hörnen är placerade. Nu skall vi bilda en matris S som skall hålla ordning på vilka hörnpunkter som är hörn på de olika sidorna i tetraedern. På rad i S, dvs. S(,:), lagrar vi numren på hörnen på sidan, osv. S=[ ];
2 Nu kan vi rita upp sidorna med fill, notera att size(s,) är antal rader i S, dvs. antal sidor på tetraedern for i=:size(s,) Si=S(i,:); fill(h(,si),h(,si),h(,si),[.4.5 ], facealpha,.) Det är förståndigt att bygga upp S rad för rad, och använda koden ovan för att rita fler och fler av tetraederns sidor. På så sätt ser vi vilka sidor vi inte redan har beskrivit. Så här ser tetraedern ut när vi är färdiga (vi har lagt på belysning också). Vi kan på samma sätt göra en matris K som håller reda på alla kanter på tetraedern. K=[ ]; Nu när vi kommit fram till hur H och S skall se ut kan vi samla ihop koden för att rita tetraedern och för att lägga på lite belysning och sådant a=*sqrt()/; b=-sqrt()/; c=sqrt(/); d=-/; H=[ a b b c -c d d d ]; S=[ ]; for i=:size(s,) Si=S(i,:); fill(h(,si),h(,si),h(,si),[.4.5 ], facealpha,.8) axis equal, axis tight, axis off, axis visd view(-,) material shiny camlight left, camlight head
3 Uppgift. Nu är det dags för ikosaedern. Den består av liksidiga trianglar. Koordinaterna för hörnpunkterna kan vi ta som (, ±, ±ϕ), (±, ±ϕ, ), (±ϕ,, ±) där ϕ = + 5 (gyllene snittet). Om vi vill att hörnpunkterna skall ligga på enhetssfären skalar vi med faktorn s = +ϕ. Rita nu upp ikosaedern genom att använda samma teknik som för tetraedern. Vi får jobba lite mer, vi har hörn (istället för 4) och vi har sidor (istället för 4). Något liknande följande bild bör ni komma fram till. Stjärnformering Nu kan vi göra en stjärna av vår ikosaeder. Vi tar ut mittpunkten på varje sida och ritar tre små triangel-flak istället för ett (för varje sida). Här ovan skjuter vi ut mittpunkten och här nedan drar vi in den.
4 Koden för att rita sidorna ersätts med for i=:size(s,) Si=S(i,:); Mi=(H(:,Si())+H(:,Si())+H(:,Si()))/; % Mittpunkten på sida nr i Mi=Mi*5; % Skalning, pröva olika faktorer. Med 5 får du en långarmad stjärna. fill([h(,si(:)) Mi()],[H(,Si(:)) Mi()],[H(,Si(:)) Mi()],... [.4.5 ], facealpha,.8) fill([h(,si(:)) Mi()],[H(,Si(:)) Mi()],[H(,Si(:)) Mi()],... [.4.5 ], facealpha,.8) fill([h(,si([,])) Mi()],[H(,Si([,])) Mi()],[H(,Si([,])) Mi()],... [.4.5 ], facealpha,.8) Dessa stjärnformiga polyedrar är inte Platonska kroppar (varför?). Uppgift. Modifiera nu er kod. Prova lite olika värden på skalfaktorn (även negativa värden är kul) och vänd och vrid. Stänger och noder Vi skall rita polyedrar med cirkulära cylindrar som stänger längs kanterna och små sfärer som hörnpunkter eller noder. En sfär gör man enklast med den i Matlab inbyggda funktionen sphere. För att göra en cylinder kan man använda funktionen cylinder som ger en cylinder längs en bit av z-axeln och sedan rotera koordinat-matriserna och rita upp. Vi skall bygga en egen funktionmin_cylinder som kan generera en cylinder som går från en punkt x till en annan punkt x. På liknande sätt som vi konstuerade en rotation runt en godtycklig axel gör vi följande: Bilda v = x x. Därefter väljer vi två vektorer v och v, båda av enhetslängd, så att v och v är vinkelräta mot v och vinkelräta mot varandra. Dvs. {v,v } skall vara en ortogonalbas för nollrummet N(v T ). Vi beräknar denna bas med funktionen null. Kanterna på cylindern kommer då ges av cirklarna x = x i + r cos(t)v + r sin(t)v, t π, i =, Vi ritar upp några punkter på dessa cirklar och en röd linje som förbinder x och x. x=[.4;.;.8]; x=[.8;.8;.]; plot([x() x()],[x() x()],[x() x()], r, linewidth,) v=x-x; A=v ; W=null(A); v=w(:,); v=w(:,); r=.5; t=linspace(,*pi,5); C=x*ones(size(t))+v*(r.*cos(t))+v*(r.*sin(t)); plot(c(,:),c(,:),c(,:), ob, linewidth,) C=x*ones(size(t))+v*(r.*cos(t))+v*(r.*sin(t)); plot(c(,:),c(,:),c(,:), ob, linewidth,) 4
5 Vi får bilden nedan till vänster Vi ritar sedan upp vår cylinder med X=[C(,:);C(,:)]; Y=[C(,:);C(,:)]; Z=[C(,:);C(,:)]; surf(x,y,z) Vi gör en funktion där vi samlar ihop koden som genererar koordinat-matriserna för vår cylinder. function [X,Y,Z]=min_cylinder(x,x,r,n) A=(x-x) ; W=null(A); v=w(:,); v=w(:,); t=linspace(,*pi,n); C=x*ones(size(t))+v*(r.*cos(t))+v*(r.*sin(t)); C=x*ones(size(t))+v*(r.*cos(t))+v*(r.*sin(t)); X=[C(,:);C(,:)]; Y=[C(,:);C(,:)]; Z=[C(,:);C(,:)]; Vi ritar tetraeder med blå klot som noder och gula cylindrar som kanter (eller stänger mellan noderna). % Skriptfil a=*sqrt()/; b=-sqrt()/; c=sqrt(/); d=-/; H=[ a b b % H(:,j), j:te kolonnen i H, ger koordinaterna c -c % för hörnpunkt j. d d d ]; % size(h,) ger antal hörn på kuben. S=[ % S(i,:), i:te raden i S, ger nr på hörnpunkter 4 % på sidan i. 4 % size(s,) ger antal sidor på kuben. 4 ]; K=[ % K(i,:), i:te raden i K, ger nr på hörnpunkter % på kanten i. % size(k,) ger antal kanter på kuben ]; 5
6 [X,Y,Z]=sphere(5); s=.; for j=:size(h,) surf(h(,j)+s*x,h(,j)+s*y,h(,j)+s*z, facecolor, b, edgecolor, none ) r=.7; m=5; for i=:size(k,) Ki=K(i,:); [XR,YR,ZR]=min_cylinder(H(:,Ki()),H(:,Ki()),r,m); surf(xr,yr,zr, facecolor, y, edgecolor, none ) axis equal, axis tight, axis off, view(,), axis visd material metal camlight left, camlight head Och så här ser det ut Uppgift. Gör nu en ikosaedern med stänger och noder. 6
Platonska kroppar med Matlab
CTH/GU LABORATION 1 MVE400-2014/2015 Matematiska vetenskaper Platonska kroppar med Matlab Inledning Platonska kroppar är tre-dimensionella konvexa polyedrar som har likformiga polygoner som sidor. Lika
Transformationer i R 2 och R 3
Linjär algebra, I / Matematiska vetenskaper Inledning Transformationer i R och R 3 Vi skall se på några geometriska transformationer; rotation, skalning, translation och projektion. Rotation och skalning
Geometriska transformationer
CTH/GU LABORATION 5 TMV6/MMGD - 7/8 Matematiska vetenskaper Inledning Geometriska transformationer Vi skall se på några geometriska transformationer; rotation, skalning, translation, spegling och projektion.
Inledning. CTH/GU LABORATION 4 MVE /2017 Matematiska vetenskaper
CTH/GU LABORATION 4 MVE3-6/7 Matematiska vetenskaper Inledning I denna laboration skall vi se på några geometriska transformationer i R och R 3 som ges av linjära eller affina avbildningar. En avbildning
Mer om geometriska transformationer
CTH/GU LABORATION 4 TMV141-1/13 Matematiska vetenskaper 1 Inledning Mer om geometriska transformationer Vi fortsätter med geometriska transformationer och ser på ortogonal (vinkelrät) projektion samt spegling.
Homogena koordinater och datorgrafik
Linjär algebra, AT3 2011/2012 Matematiska vetenskaper Inledning Homogena koordinater och datorgrafik Vi såg tidigare på några geometriska transformationer; rotation, skalning, translation och projektion.
Linjära ekvationssystem
CTH/GU LABORATION MVE0-0/0 Matematiska vetenskaper Inledning Linjära ekvationssystem Redan i första läsperioden löste vi linjära ekvationssystem Ax = b med Matlab. Vi satte ihop koefficentmatrisen A med
Eulers polyederformel och de platonska kropparna
Eulers polyederformel och de platonska kropparna En polyeder är en kropp i rummet som begränsas av sidoytor som alla är polygoner. Exempel är tetraedern och kuben, men klotet och konen är inte polyedrar.
Grafritning kurvor och ytor
CTH/GU STUDIO TMV6c - / Matematiska vetenskaper Grafritning kurvor och tor Anals och Linjär Algebra, del C, K/Kf/Bt Inledning En graf till en funktion i en variabel f : R R är mängden {(, ) : = f()}, dvs.
Föreläsning 5: Geometri
Föreläsning 5: Geometri Geometri i skolan Grundläggande begrepp Former i omvärlden Plangeometriska figurer Symmetri och tessellering Tredimensionell geometri och geometriska kroppar Omkrets, area, volym
Funktionsytor och nivåkurvor
CTH/GU STUDIO MVE47-8/9 Matematiska vetenskaper Inledning Funktionstor och nivåkurvor En graf till en funktion i en variabel f : R R är mängden {(,) : = f()}, dvs. en kurva i planet. En graf till en funktion
Grafritning kurvor och ytor
CTH/GU STUDIO MVE5-4/5 Matematiska vetenskaper Inledning Grafritning kurvor och tor En graf till en funktion i en variabel f : R R är mängden {(, ) : = f()}, dvs. en kurva i planet. En graf till en funktion
Robotarm och algebra
Tekniska Högskolan i Linköping Institutionen för Datavetenskap (IDA) Torbjörn Jonsson 2010-12-07 Robotarm och algebra I denna laboration skall du lära dig lite mer om möjlighetera att rita ut mer avancerade
4-10 Rymdgeometri fördjupning Namn:..
4-10 Rymdgeometri fördjupning Namn:.. Inledning I kapitlet om rymdgeometri lärde du dig känna igen de vanligaste tredimensionella kropparna, och hur man beräknar deras yta och volym. I detta kapitel skall
Arbetsblad 2:1. 1 a) Figuren ska vikas till en kub. Vilken av kuberna blir det? 2 Vilka av figurerna kan du vika till en kub?
Arbetsblad 2:1 Vika kuber 1 a) Figuren ska ikas till en kub. Vilken a kuberna blir det? Grundbok: grundkurs s. 59, blå kurs s. 81 b) Vilken a figurerna kan ikas till den här kuben? A B A B C D C D 2 Vilka
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 14129 DEL A 1 (a) Bestäm linjen genom punkterna A = (,, 1) och B = (2, 4, 1) (1 p) (b) Med hjälp av projektion kan man bestämma det kortaste avståndet
M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Matlab, Föreläsning 1
M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Matlab, Föreläsning 1 Ove Edlund LTU 2014-11-07 Ove Edlund (LTU) M0043M, M1 2014-11-07 1 / 14 Några elementära funktioner i Matlab Exempel exp Beräknar e
PLANA FIGURER I DEN TREDIMENSIONELLA RYMDEN
larobjekt1.nb 1 PLANA FIGURER I DEN TREDIMENSIONELLA RYMDEN Fyra lärobjekt, som bildar en helhet: Ë vart och ett presenterar någon typ av regelbunden polyeder Ë vart och ett belyser någon idé som är viktig
Om plana och planära grafer
KTH Matematik Bengt Ek April 2006 Material till kursen 5B1118 Diskret matematik för CL3: Om plana och planära grafer I många sammanhang (t.ex. vid konstruktion av elektriska kretsar) är det intressant
TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab
TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab Laboration 1. Linjär Algebra och Avbildningar Namn: Personnummer: Epost: Namn: Personnummer: Epost: Godkänd den: Sign: Retur: 1 Introduktion I denna övning skall
Parametriserade kurvor
CTH/GU LABORATION 4 TMV37-4/5 Matematiska vetenskaper Inledning Parametriserade kurvor Vi skall se hur man ritar parametriserade kurvor i planet samt hur man ritar tangenter och normaler i punkter längs
Kurvor, fält och ytor
CTH/GU STUDIO 7 MVE7-7/8 Matematiska vetenskaper Kurvor, fält och ytor Inledning Vi skall se hur man ritar parametriserade kurvor i planet r : R R och i rummet r : R R. Därefter skall vi approximera en
Avdelning 1, trepoängsproblem
vdelning, trepoängsproblem. Med hjälp av bilden bredvid kan vi se att + 3 + 5 + 7 = 4 4. Vad är + 3 + 5 + 7 + 9 +... + 7 + 9 + 2? : 0 0 : C: 2 2 D: 3 3 E: 4 4 2. Summan av talen i båda raderna är den samma.
Matematik med Matlab för I Inledning. 1 Programmering i MATLAB
Matematiska Vetenskaper 21 april 2010 Matematik med Matlab för I 2010. Programmering i Matlab. 2- och 3-dimensionell grafik. LAB 2: Några geometriska uppgifter och plottning av figurer. Inledning 1 Programmering
Mer om funktioner och grafik i Matlab
CTH/GU TIF7/MVE3-7/8 Matematiska vetenskaper Mer om funktioner och grafik i Matlab Inledning Först skall vi se lite på funktioner som redan finns i Matlab, (elementära) matematiska funktioner som sinus
7F Ma Planering v2-7: Geometri
7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Steg 1 Klipp ut de figurer du behöver! Steg 2 Bygg din rymdraket! Matematikuppgift 1
Matematikuppgift 1 Rymdraketen - Nivå 1 Nu ska du bygga en rymdraket med hjälp av geometriska figurer. Det du måste börja med är att klippa ut de geometriska figurerna som du behöver för att bygga ihop
Funktionsytor och nivåkurvor
CTH/GU LABORATION MVE5-4/5 Matematiska vetenskaper Funktionstor och nivåkurvor Inledning En graf till en funktion i en variabel f : R R är mängden {(, ) : = f()}, dvs. en kurva i planet. En graf till en
Mer om funktioner och grafik i Matlab
CTH/GU 2/22 Matematiska vetenskaper Inledning Mer om funktioner och grafik i Matlab Först skall vi se lite på funktioner som redan finns i Matlab, (elementära) matematiska funktioner som sinus och cosinus
Grafritning och Matriser
Grafritning och Matriser Analys och Linjär Algebra, del B, K1/Kf1/Bt1, ht11 1 Inledning Vi fortsätter under läsperiod och 3 att arbete med Matlab i matematikkurserna Dessutom kommer vi göra projektuppgifter
Vektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://w3.msi.vxu.se/users/pa/vektorgeometri/gymnasiet.html Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Linnéuniversitetet Vektorer i planet
8F Ma Planering v2-7 - Geometri
8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
9E Ma Planering v2-7 - Geometri
9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar
Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära för T
Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära för T Examinator: Per Enqvist, tel: 790 6298, penqvist@math.kth.se. Assistenter: Amol Sasane, sasane@math.kth.se, Mikael Fallgren, werty@kth.se. Lämnas in till någon
Karta över Jorden - viktigt exempel. Sfär i (x, y, z) koordinater Funktionen som beskriver detta ser ut till att vara
Föreläsning 1 Jag hettar Thomas Kragh och detta är kursen: Flervariabelanalys 1MA016/1MA183. E-post: thomas.kragh@math.uu.se Kursplan finns i studentportalens hemsida för denna kurs. Där är två spår: Spår
Att man bara kan konstruera fem platonska kroppar hänger samman med vinkelsumman som bildas då sidorna möts i kroppens hörn.
Geometri Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: förstå vad volym är för något kunna ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar såsom rätblock, kub, cylinder, prisma, klot,
Enklare matematiska uppgifter
Elementa Årgång 4, 94 Årgång 4, 94 Första häftet 47. Om en triangels hörn speglas i motstående sidor, bilda spegelbilderna en liksidig triangel. Beräkna den ursprungliga triangelns vinklar. 48. Att konstruera
Grafik och Egna funktioner i Matlab
Grafik och Egna funktioner i Matlab Analys och Linjär Algebra, del A, K1/Kf1/Bt1, ht11 Moore: 5.1-5.2 och 6.1.1-6.1.3 1 Inledning Vi fortsätter med läroboken Matlab for Engineers av Holly Moore. Först
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 2 Fredagen den 28 januari, 2011
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 2 Fredagen den 28 januari, 2011 UPPGIFT (1) Låt V vara mängden av vektorer (x 1, x 2, x 3 ) i R 3 som uppfyller
LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA 2017-08-24 kl 14 19 1. Vi får ū = 1 2 + 1 2 + 0 2 = 2, v = 1 2 + 2 2 + 2 2 = 3 och ū v = 1 1+1 2+0 2 = 3. Om φ är vinkeln mellan ū och v
Banach-Tarskis paradox
Banach-Tarskis paradox Tony Johansson 1MA239: Specialkurs i Matematik II Uppsala Universitet VT 2018 Banach-Tarskis paradox, bevisad 1924 och döpt efter Stefan Banach och Alfred Tarski, är en sats inom
Om plana och planära grafer
Matematik, KTH Bengt Ek november 2017 Material till kurserna SF1679 och SF1688, Diskret matematik: Om plana och planära grafer I många sammanhang (t.ex. vid konstruktion av elektriska kretsar) är det intressant
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 3
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 3 JOHAN ASPLUND INNEHÅLL Basbyten Kolonnrum, radrum och nollrum 3 Linjära avbildningar från R n till R m 4 Uppgifter 3 46:3 3 47:a 3 48:3a 4 48:a 4 49:9 4 40:7a,b BASBYTEN Om
Studio 6: Dubbelintegral.
Studio 6: Dubbelintegral. Analys och Linjär Algebra, del C, K1/Kf1/Bt1, vt09 20 februari 2009 1 Repetition av enkelintegral I ALA B skrev du en MATLAB-funktion minintegral som beräknar integralen av en
Känguru Student (gymnasiet åk 2 och 3) sida 1 / 6
Känguru Student (gymnasiet åk 2 och 3) sida 1 / 6 NAMN KLASS/GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Lämna rutan tom om du inte vill besvara
Lösningsförslag till problem 1
Lösningsförslag till problem Lisa Nicklasson november 0 Att beskriva trianglar Vi ska börja med att beskriva hur trianglar kan representeras i x, y)-planet Notera att varje triangel har minst två spetsiga
CTH/GU LABORATION 1 MVE /2013 Matematiska vetenskaper. Mer om grafritning
CTH/GU LABORATION 1 MVE16-1/13 Matematiska vetenskaper 1 Inledning Mer om grafritning Vi fortsätter att arbeta med Matlab i matematikkurserna. Denna laboration är i stor utsträckning en repetition och
LINJÄRA AVBILDNINGAR
LINJÄRA AVBILDNINGAR Xantcha november 05 Linjära avbildningar Definition Definition En avbildning T : R Ñ R (eller R Ñ R ) är linjär om T pau ` bvq at puq ` bt pvq för alla vektorer u, v P R (eller u,
SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 2014
SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 214 Skrivtid: 14.-19. Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Roy Skjelnes Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra poäng.
Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning
Karlstads GeoGebrainstitut Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet Mats Brunström Maria Fahlgren GeoGebra ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning Invigning
Enklare matematiska uppgifter
Årgång 43, 1960 Första häftet 2244. Vilka värden kan a) tan A tanb + tan A tanc + tanb tanc, b) cos A cosb cosc anta i en triangel ABC? 2245. På en cirkel med centrum O väljes en båge AB, som är större
M=matte - Handledning
Fingris Fingerräkning Grunden för matematik är taluppfattning. I detta spel parar du ihop tal med fingrarnas antal. Finns det fler fingrar än talet anger? Eller färre? Lika många? Det finns många frågor
Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära, VT 2016
Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära, VT 2016 Examinator: Krister Svanberg, tel: 790 7137, krille@math.kth.se. Labassistent: David Ek, daviek@kth.se, Lämnas in till någon av oss senast tisdag 19 april
Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl
1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl 08.00-1.00. OBS: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen. Bonuspoäng
Mer om funktioner och grafik i Matlab
CTH/GU 2017/2018 Matematiska vetenskaper Mer om funktioner och grafik i Matlab 1 Inledning Först skall vi se lite på funktioner som redan finns i Matlab, (elementära) matematiska funktioner som sinus och
Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S
MATEMATIK Hjälpmedel: inga Chalmers tekniska högskola Datum: 69 kl 4-8 Tentamen Telefonvakt: Linnea Hietala 55 MVE48 Linjär algebra S Tentan rättas och bedöms anonymt Skriv tentamenskoden tydligt på placeringlista
En glimt av Mr Mxyzptlks värld
per-eskil persson En glimt av Mr Mxyzptlks värld Med utgångspunkt i serien tålmannen undersöks vad som händer när vardagliga geometriska objekt som kuben och tetraedern flyttas till fjärde och femte dimensionen.
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 2011-06-09 DEL A (1) Betrakta ekvationssystemet x y 4z = 2 2x + 3y + z = 2 3x + 2y 3z = c där c är en konstant och x, y och z är de tre obekanta.
Kontrollskrivning i Linjär algebra ,
LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska Institutionen Ulf Janfalk Kurskod: TATA Provkod: KTR Kontrollskrivning i Linjär algebra 7 8, 8. Inga hjälpmedel. Ej räknedosa. På uppgift skall endast svar ges. Varje
DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604 för D, den 5 juni 2010 kl
1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF164 för D, den 5 juni 21 kl 9.- 14.. Examinator: Olof Heden. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen.
TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab
TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab Laboration 3. Linjär algebra Namn: Personnummer: Epost: Namn: Personnummer: Epost: Godkänd den: Sign: Retur: 1 Introduktion 2 En Komet Kometer rör sig enligt ellipsformade
Explorativ övning Vektorer
Eplorativ övning Vektorer Syftet med denna övning är att ge grundläggande kunskaper om vektorräkning och dess användning i geometrin Liksom många matematiska begrepp kommer vektorbegreppet från fysiken
Minsta-kvadratmetoden
CTH/GU STUDIO b TMV036c - 01/013 Matematiska vetenskaper Minsta-kvadratmetoden Analys och Linjär Algebra, del C, K1/Kf1/Bt1 1 Inledning Ett ofta förekommande problem inom teknik och vetenskap är att koppla
ax + y + 4z = a x + y + (a 1)z = 1. 2x + 2y + az = 2 Ange dessutom samtliga lösningar då det finns oändligt många.
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK TENTAMENSSKRIVNING Linjär algebra 8 kl 4 9 INGA HJÄLPMEDEL. För alla uppgifterna, utom 3, förklara dina beteckningar och motivera lösningarna väl. Alla baser får antas
1 basen B = {f 1, f 2 } där f 1 och f 2 skall uttryckas i koordinater i standardbasen.
Akademin för teknik och miljö Rolf Källström telefonkontakt med examinator via tentamensvakten Matematiktentamen Ingenjörer, lärare, m fl Linjär algebra maa. 5 6 Skrivtid: 9... Inga hjälpmedel. Lösningarna
Andragradspolynom Några vektorrum P 2
Låt beteckna mängden av polynom av grad högst 2. Det betyder att p tillhör om p(x) = ax 2 + bx + c där a, b och c är reella tal. Några exempel: x 2 + 3x 7, 2x 2 3, 5x + π, 0 Man kan addera två polynom
Räknare får inte användas i den här delen. Skriv ner beräkningar eller motiveringar till varje uppgift, ifall ingenting annat uppges.
Grundskolans matematiktävling Finaltävling fredagen den 6 februari 009 DEL Tid 30 min Poängantal 0 Räknare får inte användas i den här delen. Skriv ner beräkningar eller motiveringar till varje uppgift,
ax + y + 2z = 3 ay = b 3 (b 3) z = 0 har (a) entydig lösning, (b) oändligt många lösningar och (c) ingen lösning.
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Johansson Prov i matematik ES, Frist, KandMa LINJÄR ALGEBRA och GEOMETRI I 2010 10 21 Skrivtid: 8.00 13.00. Tillåtna hjälpmedel: Skrivdon. Lösningarna
Facit åk 6 Prima Formula
1 Facit åk 6 Prima Formula Kapitel 2 - Volym och skala Sidan 51 1 a C, F och G b D och H 2 A: sexsidigt prisma B: rätblock C: kon D: tetraeder (tresidig pyramid), E: tresidigt prisma F: klot G: cylinder
Enklare matematiska uppgifter
Årgång 35, 1952 Första häftet 1793. I en cirkel med centrum O och radien R är inskriven en spetsvinklig triangel ABC, vars höjder råkas i H. Bestäm maximum och minimum för summan av PO och PH, när punkten
MATLAB. Introduktion. Syfte. Tips. Oktober 2009
UMEÅ UNIVERSITET Datavetenskap Marie Nordström/Per Lindström Oktober 2009 MATLAB Introduktion MATLAB är en integrerad miljö, med matriser som grundkomponent. Här finns avancerade möjligheter att göra beräkningar
TMV166 Linjär algebra för M. Datorlaboration 2: Matrisalgebra och en mekanisk tillämpning
MATEMATISKA VETENSKAPER TMV66 07 Chalmers tekniska högskola Datorlaboration Examinator: Tony Stillfjord TMV66 Linjär algebra för M Datorlaboration : Matrisalgebra och en mekanisk tillämpning Allmänt Den
. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?
Repetition, Matematik 2, linjär algebra 10 Lös ekvationssystemet 5 x + 2 y + 2 z = 7 a x y + 3 z = 8 3 x y 3 z = 2 b 11 Ange för alla reella a lösningsmängden till ekvationssystemet 2 x + 3 y z = 3 x 2
FORMER, MÖNSTER OCH TESSELERINGAR
FORMER, MÖNSTER OCH TESSELERINGAR Text: Marie Andersson, Learncode AB Illustrationer: Li Rosén Foton: Shutterstock Golv, mattor och byggnader är fulla av geometriska former. Människan har upptäckt att
Lösningar till udda övningsuppgifter
Lösningar till udda övningsuppgifter Övning 1.1. (i) {, } (ii) {0, 1,, 3, 4} (iii) {0,, 4, 6, 8} Övning 1.3. Påståendena är (i), (iii) och (v), varav (iii) och (v) är sanna. Övning 1.5. andra. (i) Nej.
KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 3. Plotter och diagram Läsa och skriva data till fil
KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 3 Plotter och diagram Läsa och skriva data till fil 2D-plott (igen) x = linspace(-10,10); %godtyckligt intervall % punkt framför * och ^ ger elmentvis operation y = x.^2
e = (e 1, e 2, e 3 ), kan en godtycklig linjär
Linjära avbildningar II Förra gången visade vi att givet en bas i rummet, e = (e 1, e 2, e 3 ), kan en godtycklig linjär avbildning F : R 3 R 3 representeras av en matris: Om vi betecknar en vektor u:s
Geometri med fokus på nyanlända
Geometri med fokus på nyanlända Borås 17 januari 2017 Madeleine Löwing Tala matematik Bygga och Begripa Begrepp i Geometri Använda förklaringsmodeller som hjälper eleven att bygga upp långsiktigt hållbara
Mer om analytisk geometri
1 Onsdag v 5 Mer om analytisk geometri Determinanter: Då man har en -matris kan man till den associera ett tal determinanten av som också skrivs Determinanter kommer att repeteras och studeras närmare
Matriser och linjära ekvationssystem
Linjär algebra, AT3 211/212 Matematiska vetenskaper Matriser och linjära ekvationssystem Matriser En matris är som ni redan vet ett rektangulärt talschema: a 11 a 1n A = a m1 a mn Matrisen ovan har m rader
Provräkning 3, Linjär Algebra, vt 2016.
LINK OPINGS UNIVERSITET Matematiska Institutionen Provräkning, Linjär Algebra, vt 6. Lämna in lösningar för rättning senast 8. onsdagen den 7 april 6. Lämnas in antigen i mitt fack på MaI eller direkt
Matlabövning 1 Funktioner och grafer i Matlab
Matlabövning 1 Funktioner och grafer i Matlab I den här övningen ska vi titta på hur man konstruerar funktioner i Matlab och hur man kan rita funktionsgrafer. Läs först igenom PM:et. Gå sedan igenom exemplen
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KandMa, MatemA -9-6 Sammanfattning av föreläsningarna 3-7 Föreläsningarna 3 7, 8/ 5/ : Det viktigaste är här att du lär dig att reducera
Programmeringsuppgift Game of Life
CTH/GU STUDIO TMV06a - 0/0 Matematiska vetenskaper Programmeringsuppgift Game of Life Analys och Linär Algebra, del A, K/Kf/Bt Inledning En cellulär automat är en dynamisk metod som beskriver hur komplicerade
Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
Ma7-Per: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda
Funktioner och grafritning i Matlab
CTH/GU LABORATION 3 MVE11-212/213 Matematiska vetenskaper 1 Inledning Funktioner och grafritning i Matlab Först skall vi se lite på (elementära) matematiska funktioner i Matlab, som sinus och cosinus.
1. (a) Bestäm alla värden på c som gör att matrisen A(c) saknar invers: 1 0 1. 1 c 1
ATM-Matematik Mikael Forsberg 734-4 3 3 För ingenjörs- och distansstudenter Linjär Algebra ma4a 5 4 Skrivtid: :-4:. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje
Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2
Matematik Gymnasieskola Modul: Matematikundervisning med digitala verktyg Del 6: Undersökande arbetssätt med matematisk programvara Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2 I texten Undersökande arbetssätt
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2
SF64 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 4--4 DEL A. I rummet R har vi punkterna P = (,, 4) och Q = (,, ), samt linjen L som ges av vektorerna på formen t t, t där t är en reell parameter.
Vi människor föds in i en tredimensionell värld som vi accepterar och
Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd Symbolen π och tredimensionellt arbete med Geogebra I grundskolans geometriundervisning möter elever oftast tvådimensionella former trots att de har störst vardagserfarenhet
Lösningar till MVE021 Linjär algebra för I
Lösningar till MVE Linjär algebra för I 7-8-9 (a Vektorer är ortogonala precis när deras skalärprodukt är Vi har u v 8 5h + h h 5h + 6 (h (h När h och när h (b Låt B beteckna basen {v, v } Om vi sätter
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 202-2-3 DEL A Betrakta punkterna A = (2, 2) och B = (6, 4) och linjen (, 3) + t(2, ) i planet (a) Det finns exakt en punkt P på linjen så att triangeln
Extramaterial till Matematik Y
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TVÅ Geometri ELEV Desmos Geometry är ett matematikverktyg som bland annat kan hjälpa dig att avbilda geometriska figurer och
SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A
SF624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A () (a) Använd Gauss-Jordans metod för att bestämma lösningsmängden till ekvationssystemet 2x + 4x 2 + 2x 3 + 2x 4 = 2, 3x + 6x 2 x 3
2x + y + 3z = 4 x + y = 1 x 2y z = 3
ATM-Matematik Pär Hemström 7 6572 Sören Hector 7 4686 Mikael Forsberg 74 42 För studerande i linjär algebra Linjär algebra ma4a 225 Skrivtid: 9:-4:. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga
Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära, VT 2017
Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära, VT 2017 Examinator: Krister Svanberg, tel: 790 7137, krille@math.kth.se. Labassistent: David Ek, daviek@kth.se, Lämnas i Matematiks svarta postlåda (SF) för inlämningsuppgifter,
4x az = 0 2ax + y = 0 ax + y + z = 0
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK TENTAMENSSKRIVNING LINJÄR ALGEBRA 206-03-4 kl 8 3 INGA HJÄLPMEDEL Lösningarna skall vara försedda med ordentliga motiveringar Alla koordinatsystem får antas vara ortonormerade
Explorativ övning euklidisk geometri
Explorativ övning euklidisk geometri De viktigaste begreppen och satser i detta avsnitt är: Kongruens och likhet mellan sträckor, vinklar och trianglar. Kongruensfallen för trianglar. Parallella linjer
Linjär algebra med MATLAB
INGENJÖRSHÖGSKOLAN Matematik Fredrik Abrahamsson, Anders Andersson Innehåll Linjär algebra med MATLAB 1 Grundläggande begrepp 1 1.1 Introduktion...................................... 1 1.2 Genomförande
DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 2010 kl
1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 010 kl 14.00-19.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen. Betygsgränser: