PSYKISK SMÄRTA. Innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer CHRISTINA FREDRIKSSON MÄRTA NORELIUS. Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa
|
|
- Anita Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa PSYKISK SMÄRTA Innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer CHRISTINA FREDRIKSSON MÄRTA NORELIUS Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Kursbeteckning VO1309 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Mars 2009 Examinator: Christel Borg Handledare: Gunilla Ramstedt Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa Karlskrona
2 PSYKISK SMÄRTA Innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer CHRISTINA FREDRIKSSON MÄRTA NORELIUS Fredriksson, C. & Norelius, M. Psykisk smärta. Om innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer. Examensarbete i vårdvetenskap 15 högskolepoäng. Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa, Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i världen av bröstcancer. Den psykiska smärtan kan förklaras som det känslosamma spektrum av de negativa känslorna. Varje människa upplever den psykiska smärtan olika. En bröstcancerdiagnos är en traumatisk upplevelse som påverkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av känslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på sex kvalitativa artiklar. Artiklarna har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: Den psykiska smärtan vid bröstcancer innebar ett vitt spektrum av olika negativa känslor. Den innebar även förlust, isolering och förändring. Slutsats: Mer forskning på området krävs för att öka kunskapen om innebörden av den psykiska smärtan vid bröstcancer för att kunna ge vård till hela människan. Nyckelord: bröstcancer, kvalitativ litteraturstudie, psykisk smärta.
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Att leva med cancer 3 TEORETISK REFERENSRAM 4 SYFTE 5 METOD 5 Urval 5 Analys 6 RESULTAT 7 Ett spektrum av känslor 7 Förlust 7 Isolering 7 Förändring 8 METODDISKUSSION 8 RESULTATDISKUSSION 9 SLUTSATS 11 REFERENSER 12 BILAGOR BILAGA 1 1 BILAGA 2 4 BILAGA 3 5 BILAGA 4 7
4
5 INLEDNING Kvinnor som får diagnosen bröstcancer känner att det är ett hot mot deras existens, de känner ångest och depression på grund av bröstcancern (Hinnen, Sanderman & Hagedoorn, 2008). Under vår utbildning har vi fått uppfattningen att sjukvårdspersonalen tenderar att enbart se till sjukdomen och inte till hela individen. Katie Eriksson (1994) menar att vid sjukdom och ohälsa berörs hela människans livssituation (a.a). Det borde innebära att en viktig del i omvårdnaden av patienten missas om enbart sjukdomen synliggörs. För att kunna möta kvinnor med bröstcancer på bästa sätt anser vi att det är viktigt att öka kunskapen om innebörden av psykiska smärtan under bröstcancer för att erhålla kunskap att möta hela människan i omvårdnaden. BAKGRUND Varje dag, 365 dagar om året får ett 20 tal kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Det betyder att i genomsnitt får 7000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. År 2002 fick 1.5 miljoner kvinnor i världen diagnosen bröstcancer (Bergh, Brandberg, Ernberg, Frisell, Fürst & Hall, 2007). Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor, ca en tredjedel av all cancer hos kvinnor är bröstcancer (Socialstyrelsen, 2008). Det är vanligast att få bröstcancer efter 40 års ålder (Ericson, 2006). Ärftligheten är stor om det finns bröstcancer i släkten. Stora riskfaktorer är tidig menstruation, sen menopaus, sen graviditet (efter 30 års ålder) och användning av p piller före 20 års ålder. Andra riskfaktorer är övervikt, alkohol och tobaksrökning (Kovero & Tykkä, 2002). Det vanligaste symtomet är en knuta i bröstet som känns vid palpation. Mindre vanliga symtom är en känsla av att bröstet är förändrat i sin struktur, det har blivit större och/eller tjockare samt smärta i bröstet (Ericson, 2006). Kvinnorna upptäcker oftast själva en förändring i bröstet (Kovero & Tykkä, 2002). Diagnos ställs genom palpation, mammografi och vävnadsprov. Vid misstanke om spridning av cancern i kroppen tas ytterligare prover (Ericson, 2006). Behandlingen innefattar strålbehandling och även cytostatika (Ericson, 2006). Cancer ger upphov till fysisk smärta och mer än hälften av cancerpatienterna känner denna smärta. Fysisk smärta kan genom direkta impulsflöden till hjärnbarken och limbiska systemet leda till depression och uppgivenhet (Eckerdal, 2001). Enligt Mee, Bunney, Reist, Potkin och Bunney (2006) har studier visat att fysisk och psykisk smärta börjar på ett liknande sätt. Psykisk smärta aktiverar 1
6 många av de nocireseptorer i hjärnan som aktiveras vid fysik smärta. Varje individ har sin egen smärttolerans vid fysik smärta, samma sak gäller vid den psykiska smärtan (a.a). Kugelman (2000) skriver att psykisk smärta börjar med en skada som känns och som ändrar den existentiella världen, handikappar och isolerar individen (a.a). Psykisk smärta kan förklaras som det känslosamma spektrumet av de negativa känslorna. Dessa känslor är bland annat känslomässig rädsla, skam, ångest, förnekande, hot, skuld och olycklighet (Shneidman, 2005). En kvinna i studien av Mee et al. (2006) beskriver sin psykiska smärta som The pain feels like my heart hurts...a heaviness on 'my shoulders... hurts in my gut, I just want to sleep. (s. 682). Enligt Kovero (2007) väcker beskedet om bröstcancer en känsla av att grundtryggheten försvinner och att livet känns hotat. Cancersjukdomen väcker starka känslor av ångest, hopplöshet och rädsla, dessa känslor lever kvinnorna med under hela sjukdomsförloppet och även ett par år efter avslutad behandling (a.a). Det är en traumatisk händelse att insjukna i en livshotande sjukdom. Händelsen förorsakar fysiologiska och psykologiska stressreaktioner vilka krossar livets vanliga rutiner (Kovero & Tykkä, 2002). Bröstcancerbeskedet är en traumatisk händelse som ger kvinnan en chock och gör henne medveten om sin egen dödlighet (Loveys & Klaich, 1991). En traumatisk kris är då en individs psykiska situation påverkas av en yttre händelse i en sådan grad att individen upplever sin sociala identitet, fysiska existens och trygghet allvarligt hotad (Cullberg, 2003). Kvinnor som får bröstcancer genomgår fyra olika faser, chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen (Berg et al., 2007). Chockfasen bestäms av försvarsmekanismen isolering och leder till känslomässig stumhet och mekaniskt handlande. Detta karakteriseras av en nedsatt förmåga att ta in och bearbeta information (Ottoson & Ottoson, 2007). En kvinna som nyligen fått bröstcancer beskriver bröstcancerbeskedet som följande: Det var en fullkomlig överraskning...det var en total chock. Jag kunde liksom inte reagera... jag gick lugnt bort och for med hissen till bottenvåningen, där satt jag sedan. (Kovero & Tykkä, 2002, s.17) Chockfasen är en gradvis anpassning till den nya verkligheten (Ottoson & Ottoson, 2007). Reaktionsfasen tar sin början när känslorna inte längre kan isoleras från medvetandet. Här ligger fokus på den emotionella reaktionen (a.a). Fasen kan vara i några veckor upp till flera månader (Cullberg, 2003). Under bearbetningsfasen använder den drabbade individen sig av så kallad coping. Det är ett sätt att hantera trauma både medvetet och undermedvetet, känslorna och det som hänt genomarbetas (Ottoson & Ottoson, 2007). Fasen varar olika 2
7 länge, vanligast är ett halvt år till ett år (Cullberg, 2003). Nyorienteringsfasen varar hela livet ut. Traumat finns som ett minne men behöver inte fungera som ett hinder (Ottoson & Ottoson, 2007). Den yttre livssituationen påverkar hur traumat bearbetas. Närstående och vänner fungerar som ett viktigt stöd (Cullberg, 2003). Kovero (2007) fann i sin studie att kvinnor med bröstcancer känner ett behov att söka stöd hos närstående genom att prata om sjukdomen (a.a). Efter att en person har gått igenom en svår traumatisk kris och sedan återvänt till det verkliga livet kan erfarenheten ge individen en känsla av fördjupning och en ökad förståelse för livets villkor (Cullberg, 2003). Att leva med cancer Cancer är en sjukdom men också en rad upplevelser som påverkar både personen som har cancer och anhöriga. Samtliga deltagare i studien (Halldórsdóttir & Hamrin, 1996) upplever en osäkerhet i alla stadier i sjukdomen: vid diagnosskedet, under behandlingen, efter avslutad behandling och i den terminala fasen (a.a). Kvinnorna med bröstcancer ställer känslosamma frågor till exempel varför fick jag cancer, jag är för ung, jag kommer aldrig att bli frisk (Loveys & Klaich, 1991). Kvinnorna känner en oro inför framtiden (Bergh et al., 2007). Ångest upplevs av ca 80% av kvinnorna. Ångesten ger beteendemässiga, fysiska samt tankemässiga uttryck. De känner ilska och skuld över att det händer just dem. Dessa känslor förvärras om inte anhöriga ställer upp och förstår innebörden av dessa känslor. Hur kvinnan reagerar beror på tidigare erfarenheter och hur hon ser på bröstcancer innan hon drabbats. De är rädda för biverkningarna av behandlingen och att det kommer att påverka deras olika livsroller (Bergh et al., 2007). Många kvinnor kommer i klimakteriet under bröstcancern och de känner sig mindre attraktiva eftersom kroppsuppfattningen förändras (Bergh et al., 2007). Deltagarna i studien (Halldórsdóttir & Hamrin, 1996) känner sig sårbara på grund av cancern, de upplever även att de är förändrade. Personerna i ovanstående studie uppger att de omvärderar sina mål och sin roll i livet. Omvärderingen innebär även en omdefiniering av rollen i omgivningen och hur omgivningen ser på personer med cancer. Vissa ser denna omvärdering som det ända goda som kommer av cancer medan andra ser cancersjukdomen så positivt att de inte skulle vilja missa den erfarenheten (a.a). Trots de negativa erfarenheterna får kvinnorna en ökad självkännedom som leder till nya ideal och värderingar. Kvinnorna får mer överseende och tålamod, de lever en dag i sänder och njuter av stunden (Kovero, 2007). De känner en ökad närhet till familj, vänner och sig själva. De upplever att de får ett bättre självförtroende, omvärderar prioriteringar 3
8 och känner andlig förändring. De lär sig även att skilja på det som är viktigt i livet och det som är mindre viktigt (Bergh et al., 2007). TEORETISK REFERENSRAM Patienter med en cancerdiagnos känner psykiskt, emotionellt och själsligt lidande. Lidandet börjar nästan genast efter att kvinnan fått diagnosen bröstcancer (Wess, 2007). Katie Eriksson (1994) skriver i sin bok Den lidande människan att lidandet innefattar hela individens livssituation. Livslidandet är relaterat till allt vad det innebär att leva och att vara människa bland andra människor. Ett oerhört lidande skapas när man står inför döden men inte vet när det ska ske och även när man inte blir sedd som människa. När ens existens hotas blandas känslor av rädsla och förtvivlan med en vilja att kämpa för sitt liv (Eriksson, 1994). En påtvingad förändring strider mot det naturliga i en människas livssituation och människan behöver tid för att finna en ny mening. Identiteten som hel människa blir upplöst och människan känner sig som en massa delar med ett upplöst inre. Teorin om lidandet kan förklaras som en inre upplevelse av något ondskefullt som hotar ens existens (a.a). Eriksson (1994) menar att i lidandets kamp finns fyra grund positioner. Dessa är det goda, det onda, lidande och lust. Det goda lidandet är en kamp för att finna mening och att växa för att bli en hel människa. Det är säkerheten bortom oron och fruktan som gör människan stark och otroligt nog kan hon finna glädje och lust i lidandet. Trots att lidande är ondskefullt och oönskat är det ändå en del av livet precis som glädje och lycka. Vidare skriver Eriksson (1994) att verklig tröst ger den lidande människan tillit, förtröstan samt mod och hopp (a.a). Eriksson (2002) menar att hälsa är ett föränderligt tillstånd och inom individen pågår ständigt olika hälsoprocesser. En människa är en individ bestående av kropp, själ och ande. För att vården av individen ska vara optimal måste sjuksköterskan ta hänsyn till dessa element hos individen och vårda hela människan (a.a). Patienter som inte blir förstådda och bemötta som hela och unika individer beskriver att de får behandling men inte vård. En sådan människosyn där individen skiljer på kropp och själ och där patienten inte ses som en unik och hel människa leder ofta till uppkomst av ett vårdlidande (Kasén, Nordman, Lindholm & Eriksson, 2008; Arman & Rehnsfeldt, 2003). 4
9 SYFTE Syftet med studien var att belysa innebörden av psykiska smärtan vid bröstcancer. METOD En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes för att besvara studiens syfte. Med litteraturstudie avses insamling av tidigare forskningsresultat på det valda området. För att finna dessa forskningsresultat används relevant litteratur och vetenskapliga artiklar som kritisk granskas och sammanställs (Backman, 2008; Forsberg & Wengström, 2003). Enligt Forsberg och Wengström (2003) är en litteraturstudie att föredra för att få en god uppfattning om kunskapsnivå inom det valda området. Artiklarna har analyserats utifrån Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Med innehållsanalys menas processen att organisera och samla ihop likartad information till olika grupper (Polit & Beck 2004). Urval Vid artikelsökningen har databaserna Medline, CINAHL, PsycInfo, Pubmed och Elin använts. Medline förtecknar referenser till artiklar inom bland annat medicin och omvårdnad. CINAHL är en referensdatabas som har artiklar inom omvårdnad (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). PsycInfo är en internationell referensdatabas till tidskrifter, böcker, avhandlingar inom psykologi och angränsande ämnesområden (Backman, 2008). är en fulltextdatabas som söker artiklar i flera databaser samtidigt (Stora sökguiden). Sökorden som användes vid artikelsökningarna var: Breast cancer, Experience. Suffering, Psychological pain och Qualitative research. De olika sökorden kombinerades med den booleska termen AND. Sökmotorernas Mesh termer var olika och det är därför sökorden är olika, se bilaga 1. Det söktes efter en Mesh term för psykisk smärta, då detta inte stod att finna användes det direkt översatta ordet psychological pain. Eftersom sökningarna i de olika databaserna inte gav så många artiklar ändrades årtalskriteriet från 1999 till 1995, dock resulterade den utökade sökningen inte i några nya artiklar. Även en manuell sökning gjordes genom att titta i referenslistorna i de 5
10 artiklarna som valts ut vilket resulterade i två nya artiklar. En fristående sökning i PubMed på författaren Arman, M gjordes vilket resulterade i ytterligare två nya artiklar. Vi fick hjälp med sökord av skolans bibliotekarie, vilket varken resulterade i några bättre sökord eller ett bättre sökresultat. Inklusionskriterier: Kvalitativa artiklar, publicerade från år 1995 och framåt samt ingen begränsande åldersram eftersom studien ska belysa psykisk smärta vid bröstcancer hos kvinnor oavsett ålder. Artiklarna skulle vara skriva på svenska eller engelska eftersom det är det språk som vi behärskar. Exklutionskriterier: Medicinska studier, studier om återfall och studier som berör tiden efter tillfrisknande från bröstcancern. I det första urvalet valdes det ut 15 artiklar som passade syftet. Dessa 15 artiklars innehåll granskades sedan enligt Willman et al. (2006) protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod, se bilaga 2. Granskningen resulterade i att åtta artiklar valdes bort eftersom de inte uppfyllde kraven för god kvalitet enligt protokollet. En artikel exkluderades därför att den inte svarade på studiens syfte. Efter granskningen återstod sex artiklar som höll en god kvalitet enligt Willman et al. (2006) protokoll, det vill säga uppfyllde minst 11 av 15 krav och besvarade studiens syfte. Dessa artiklar användes till resultat, se bilaga 3. Analys Innehållet i artiklarna analyserades med kvalitativ ansats enligt Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod. Vi analyserade det manifesta innehållet i artiklarna vilket innebär att titta på det uppenbara i texten (a.a). I det första steget i metoden för innehållsanalysen enligt Graneheim och Lundman (2004) ska texten läsas igenom så många gånger som behövs för att förstå innehållet. Texten ska sedan delas upp i meningsenheter som är en grupp ord, meningar eller paragrafer som innehåller samma sak. Meningsenheterna ska sedan kondenseras vilket betyder att korta ned, men behålla kärnan. Meningsenheter tilldelas en kod som är en etikett på meningsenheten som beskriver dess innehåll. Koderna delas sedan upp i kategorier. Kategorier är en deskriptiv nivå av innehåll och kan ses som ett uttryck för det manifesta innehållet i texten (Graneheim & Lundman, 2004). En sub kategori kan beskrivas som en underkategori till en kategori. Till exempel så är tomat en underkategori till kategorin grönsaker (Granskär & Höglund Nielsen, 2008). Analysen av artiklarna gjordes i flera steg: Steg 1: De utvalda artiklarna lästes igenom enskilt minst 2 gånger för att sätta sig in i deras innehåll och för att skapa ett helhetsintryck av artikeln. Steg 2: Meningsbärande enheter som motsvarade studiens syfte valdes ut och markerades med märkpenna i artiklarna. Även detta gjordes enskilt. De utvalda enheterna diskuterades sedan och valdes ut 6
11 gemensamt. Steg 3: De utvalda meningsbärande enheterna översattes till svenska och kondenserades. Steg 4: De kondenserade meningsenheterna fick en kod. Steg 5: Koder med liknande innebörd tilldelades en färg för att få en bättre översikt. Koder med samma färg bildade en gemensam kategori, vilket resulterade i två kategorier var av en fick två underkategorier. Detta steg genomfördes gemensamt. Analysexempel se bilaga 4. Innehållsanalysen lästes igenom och diskuterades sinsemellan och där meningsskiljaktigheter fanns diskuterades dessa. RESULTAT Denna litteraturstudie bygger på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen ledde fram till två kategorier ett spektrum av känslor och förändring. Till kategorin negativa känslor framkom två underkategorier förlust och isolering. Ett spektrum av känslor Den psykiska smärtan började vid diagnostillfället. Den tog sig uttryck i känslor av rädsla, stress, ångest, oro, ånger, depression, ledsamhet, känsla av förlust och sorg (Fu, Xu, Liu & Haber, 2008). Kvinnorna kände en stark känsla av rädsla vilket överraskade dem och de kände sig kontrollerade av rädslan (Nelson, 1996). Den psykiska smärtan innebar en kamp mellan känslan av mening och meningslöshet (Arman, Rehnsfeldt, Lindholm & Hamrin, 2002). Den psykiska smärtan innebar att kvinnorna kände en passivitet och meningslöshet. Kvinnorna kände det som en känsla av att vara fast (Arman & Rehnsfeldt, 2002). Kvinnorna kände sig starka och svaga på samma gång (Arman & Backman, 2007). Förlust Kvinnorna insåg att de inte kunde ta sin kropp och livet för givet (Halkett, Arborn, Scutter, Borg, 2007). Kvinnorna kände att de inte kunde kontrollera eller planera sitt liv. De sörjde över verkliga och tänkbara förluster (Nelson,1996). Isolering Den psykiska smärtan kunde i vissa sammanhang ställas i kontrast till kvinnornas omgivning (Arman et al., 2002). Den innebar en isolering från anhöriga, kvinnorna kände att de var en börda för familjen (Nelson, 1996). Den psykiska smärtan innebar även en orkeslöshet 7
12 som gjorde att kvinnorna inte orkade engagera sig i sin omgivning (Halkett, 2007). De ville inte dela med sig av sitt lidande av rädsla för att skrämma sina anhöriga (Fu et al., 2008). Förändring Kvinnorna upplevde den psykiska smärtan som en tomhet, ett vakuum och i detta vakuum uppstod ett inre arbete rörande existentiella frågor och det blev en start till en livsförändring (Arman et al., 2002). Den innebar ett förändrat livsperspektiv (Nelson, 1996). Psykisk smärta under bröstcancer innebar att gå från svaghet till att känna sig starkare, de kände styrka när de fann insikt i sin sårbarhet, rädsla och förtvivlan (Arman & Backman, 2007). METODDISKUSSION Denna studie är en litteraturstudie som baseras på sex vetenskapliga artiklar. Via Stora sökguiden på Blekinge Tekniska Högskolas biblioteks hemsida finns länkar till de mest användbara sökmotorerna inom området hälsa. Samtliga sökmotorer inom detta område används för att få ett brett sökresultat och för att säkerställa att vi fångar in alla artiklar som besvarar studiens syfte. Trots en utökad sökning från 1999 till 1995 får vi inget förbättrat sökresultat. Det är möjligt att en mer utbredd sökning skulle kunna generera i fler artiklar. Denna idé förkastas eftersom artiklar skrivna före 1995 skulle innebära omodern forskning. Enligt Willman et al. (2006) är det bra att använda sig av Karolinska Institutets hemsida för att finna en bra engelsk MeSHterm. En engelsk MeSH term för psykisk smärta finns inte därför görs en fritextsökning på nyckelordet psychological pain. Det ger dock inga träffar inom det valda området. För att kringgå detta problem diskuteras om vilka ord som bäst beskriver psykisk smärta. Efter noga övervägande kommer vi fram till att suffering är det bäst ordet att använda, vilket också ger bäst sökresultat, se bilaga 1. Eftersom ordet psykisk smärta inte går att använda kan det innebära att sökningarna missat att fånga in artiklar som behandlar psykisk smärta vid bröstcancer. Granskär och Höglund Nielsen (2008) menar att ett bra sökresultat är när det är möjligt att läsa igenom alla abstract i sökträffen (a.a). Därför anser vi att sökresultatet är tillförlitligt och därmed är studiens syfte besvarat. Då studiens syfte är att belysa innebörden av den psykiska smärtan under bröstcancer exkluderas artiklar som berör tiden efter avslutad behandling. Friberg (2006) menar på liknande sätt att området måste smalnas av för att nå kärnan och därmed bäst besvara studiens syfte. Artiklarna som valdes ut granskas enligt Willman et al. (2006) protokoll för kvalitetsbedömning, se bilaga 2. Eftersom denna 8
13 bedömning är ny för oss kan detta leda till att artiklarna blivit bedömda på ett felaktigt sätt, och därmed kan användbara artiklar ha blivit förkastade. Däremot granskas samtliga artiklar av oss båda och det förs en diskussion, vilket ökar sannolikheten att bedömningen av kvalitén på artiklarna ändå är korrekt. Texten analyseras på det manifesta innehållet. Vi valde Graneheim och Lundman (2004) analysmetod för innehållsanalys av artiklarna till resultatet. Då det är första gången vi använder oss av denna analysmetod kan eventuella missförstånd ha uppstått kring metoden, vilket kan ha påverkat resultatet. Eftersom analysmetoden är genomläst både på engelska och svenska känner vi oss införstådda med analysmetodens olika steg. Enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär en latent analys att titta på det underliggande och osynliga budskapet i texten (a.a). Eftersom vi väljer att titta på det manifesta i texten kan dolda budskap och upplevelser av den psykiska smärtan missas. Granskär och Höglund Nielsen (2008) menar att i en kvalitativ metod är det stor risk att forskarna har tolkat resultatet under arbetets gång (a.a). Det latenta innehållet kan således omedvetet ha tolkats av oss under resultatarbetets gång. Flera av artiklarna är skrivna av Arman vilket kan medföra att vårt resultat speglar hennes forskningsresultat. Resterande artiklar som används till resultatet har dock liknande resultat vilket minskar risken för att vårt resultat speglar Armans. RESULTATDISKUSSION I studien undersöks innebördan av psykisk smärta vid bröstcancer. Det framkommer i resultatet att psykisk smärta har flera olika innebörder. Vid bröstcancer är den psykiska smärtan mångfasetterad där förlust, isolering och förändring sticker ut lite mer i mångfalden av känslor. Det framkommer i resultatet att förlust är en innebörd av den psykiska smärtan. Den ger sig bland annat uttryck i form av en känsla av förlust av kontroll över livet. Sharpley och Christie (2007) finner även de i sin studie att förlust av kontroll över vardagen är en vanlig känsla vid bröstcancer. I liket finner även Halldórsdóttir och Hamrin (1996) i sin studie att personer med cancer känner en förlorad kontroll vilket kan provocera fram ångest. Kovero (2007) menar att beskedet om bröstcancer väcker en känsla av att grundtryggheten försvinner. Kovero och Tykkä (2002) fann att insjukna i en livshotande sjukdom är traumatisk och att det innebär fysiologiska och psykologiska stressreaktioner vilka krossar livets vanliga rutiner (a.a). En fullständig 9
14 fysisk och psykisk kontroll över sitt eget liv borde vara oerhört viktig. Att vårdas på sjukhus tror vi innebär att en del av den fysiska kontrollen försvinner i sjukhusets rutiner. Upplever patienten samtidigt en psykisk förlust av kontroll borde det bli ett dubbelt lidande. För att minska detta lidande är det viktigt att sjukvårdspersonalen är medvetna om denna företeelse och därmed kan underlätta och minska denna känsla av förlusten. Den psykiska smärtan isolerar kvinnan från sin omgivning. På liknande sätt fann Kugelman (2000) att psykisk smärta handikappar och isolerar individen. Även Halldórsdóttir och Hamrin (1996) fann att de flesta av deltagarna i studien kände sig vid något tillfälle isolerade. De sluter sig inåt, undviker folk och känner sig toxiska (a.a). Chockfasen som enligt Ottoson och Ottoson (2007) karakteriseras av isolering och är en av de fyra faserna som kvinnan genomgår efter en bröstcancerdiagnos (a.a). En patient som isolerar sig placerar sig själv vid sidan av. Hon uttrycker inte vad som sker inom henne och tar inte kontakt (Lindholm & Eriksson, 1993). Halldórsdóttir och Hamrin (1996) fann att den sociala kontexten och det sociala stödet från anhöriga och sjukvårdspersonal är viktigt för den psykosociala anpassningen och för att överleva cancersjukdomen (a.a). Kunskapen om isolering vid bröstcancer borde därmed vara viktig att besitta och en del i omvårdnaden kring patienten borde vara att förebygga denna isolering genom att ge rum för samtal. På så vis kan problemet uppdagas i tid och sjukvårdspersonalen kan föreslå professionell hjälp. Den psykiska smärtan innebär även ett förändrat livsperspektiv. Halldórsdóttir och Hamrin (1996) fann att cancer gör att människan känner sig sårbar och att de upplever att de blir förändrade. De omvärderar sina mål och roller i livet (a.a). På liknade sätt menar Cullberg (2003) att efter en person genomgått en traumatisk kris kan erfarenhet ge individen en känsla av fördjupning och en ökad förståelse för livets villkor. Enligt Kovero (2007) kan livsförändringen innebära en ny syn på betydelsen av livet. Kvinnorna i studien (Kovero, 2007) beskriver att de vill leva i nuet, den sunda själviskheten ökade, de förändrade sina värderingar och fann djupare relationer till sina anhöriga. Vidare fann Allen, Savadatti och Gurmankin (2009) att kvinnorna känner sig stärkta av erfarenheten och fann en ljusglimt i vardagen (a.a) I motsats till vad som framkommer i vårt resultat uppger två kvinnor i studien (Kovero, 2007) att inget i livet är förändrat sedan bröstcancerdiagnosen varken till det positiva eller det negativa. Vidare fann Kovero (2007) att livsförändringarna kan innebära sorg och förlust då viktiga mål i livet förändras. Enligt Eriksson (1994) är det säkerheten bortom oro och fruktan som gör människan stark och hon kan finna glädje och lust i lidandet (a.a). Det tycks som om den psykiska smärtan innebär ett nytt sätt att se på sig själv i sitt liv. Det borde därför vara viktigt att inom sjukvården kunna känna igen denna förändring hos kvinnorna och 10
15 finna tid att uppmuntra kvinnan till denna förändring, men även ge kvinnan utrymme att uttrycka sin sorg över eventuella förlorade livsmål. SLUTSATS Den psykiska smärtan innebär ett känslospektrum av en mängd olika känslor så som rädsla, stress, ångest, oro, ånger, depression, ledsamhet, känsla av förlust och sorg. Förutom detta innebär den psykiska smärtan vid bröstcancer även en känsla av isolering, förlust av kontroll och en förändring. Det är svårt att finna forskning inom detta område. Eftersom den psykiska smärtan under bröstcancer är ständigt närvarande och är en del av kvinnans väsen är det viktigt med vidare forskning inom detta område. Då kan sjukvården erhålla kunskaper så att de kan vårda hela människan både kropp och själ, eftersom den yttersta uppgiften med omvårdnad borde vara att lindra lidande. 11
16 REFERENSER Allen, J.D., Savadatti, S. & Gurmankin Levy, A. (2009). The transition from breast cancer 'patient' to 'survivor'. Psycho Oncology, 18, Arman, M. & Backman, M. (2007) A longitudinal study an women's experience of life with breast cancer in anthroposophical (complementary) and conventional care. European Journal of Cancer Care, 16, Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2002). Living with breast cancer a challenge to expansive and creat forces. European Journal of Cancer Care, 11, Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2003). The hidden suffering among breast cancer patients: A qualitative metasynthesis. Qualitative Health Research, 13, Arman, M., Rehnsfeldt, A., Lindholm, L. & Hamrin, E. (2002). The face of suffering among women with breast cancer being in a field of forces. Cancer Nursing, 25, (2), Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, I., Frisell, J., Fürst, C.J. & Hall, P. (2007). Bröstcancer. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri AB. Cullberg, J. (2003). Dynamisk psykiatri (7:e uppl.). Stockholm: Natur och kultur. Eckerdal, G. (2001). Smärtlindring dygnet runt en rättighet för cancerpatienten. Läkartidningen, 98, (16), Ericson, E. & T. (2006). Medicinska sjukdomar (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber. Eriksson, K. (2002). Vårdandets idé. Stockholm: Liber. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur. 12
17 Friberg, F. (Red.). (2006). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur. Fu, M.R., Xu, B., Liu, Y. & Haber, J. (2008). 'Making the best of it': Chinese women's experiencec of adjusting to breast cancer diagnosis and treatment. Journal of Advanced Nursing, 63, (2), Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, Granskär, M. & Höglund Nielsen, B. (Red.). (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Halkett, G.K.B., Arbone, P., Scutter, S.D. & Borg, M. (2007). The phenomenon of making decisions during the experience of early breast cancer. European Journal of Cancer Care, 16, Halldórsdóttir, S. & Hamrin, E. (1996). Experiencing existential changes: The lived experience of having cancer. Cancer Nursing 19, (1), Hinnen, C., Sanderman, R. & Hagedoorn M. (2008). Course of distress in breast cancer patients, their partners, and matched control couples. Annals Of Behavioral Medicine, 36, Kasén, A., Nordman, T., Lindholm, T. & Eriksson, K. (2008). Då patienten lider vårdares gestaltning av patienters vårdlidande. Vård i norden, 28, (88), 4 8. Kovero, C. & Tykkä, E. (2002). Att insjukna i bröstcancer. Vård i norden, 22, (3), Kovero, C. (2007). Självet i förändring i relation till omskakande eller ödesdigra erfarenheter. Vård i norden, 27, (83), Kugelman, R. (2000). Pain in the vernacular: Psychological and physcal. Journal of Health Psychology. 5, (3), Lindholm, L. & Eriksson, K. (1993). To understand and alleviate suffering in a caring culture. Journal of Advanced Nursing, 18,
18 Loveys, B.J. & Klaich, K. (1991). Breast cancer: Demands of illness theory. Image: Journal of Nursing Scholarship, 22, (4), Mee, S., Bunney B.G., Reist C., Potkin S.G. & Bunney W.E. (2006). Psychological pain: A review of evidence. Journal of Psychiatric Research, 40, Nelson, J.P. (1996). Struggling to gain meaning: Living with the uncertainty of brest cancer. Advances in Nursing Sciense, 18, (3), Ottosson, H. & Ottosson, J O. (2007). Psykiatriboken. Stockholm: Liber. Polit, D.F. & Beck, C.T. (2004). Nursing Research. Principles and methods (7th ed.). Philadelphia: Lippincott. Sharpley, C.F & Christie, D.R.H. (2007). How I was then and how I am now : Current and retrospective self reports of anxiety and depression in Australian women with breast cancer. Psycho Oncology, 16, Shneidman, E. (2005). How I read. Suicide and Life Threatening Behavior, 35, (2), Socialstyrelsen (2008). Cancer Incidence in Sweden < Stora sökguiden < Wess, M. (2007). Bringing hope and healing to grieving patients with cancer. Journal of the Osteopath Association, 107, (12), Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. 14
19 BILAGOR Bilaga 1: Exempel på artikelsökning 1 Bilaga 2: Protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa artiklar 4 Bilaga 3: Artikelöversikt 5 Bilaga 4: Exempel på artikelanalys 7
20
21 BILAGA 1 Artikelsökning Databasen Medline Sökord Avgränsningar Träffar Urval 1 Urval 2 Breast Neoplasms Life change Events Stress, Psychological Breast Neoplasms and Life change Events and Stress, Psychological Från 1999 Artiklar i fulltext Human Female English language Journal article Från 1999 Artiklar i fulltext Human Female English language Journal article Från 1999 Artiklar i fulltext Human Female English language Journal article Från 1999 Artiklar i fulltext Human Female English language Journal article För många För många För många
22 Artikelsökning Databasen Cinahl Sökord Avgränsningar Träffar Urval 1 Urval 2 Breast Neoplasms Life experience Från 1999 Artiklar i fulltext Female English language Journal article Peer Reviewed Från 1999 Artiklar i fulltext Female English language Journal article Peer Reviewed Suffering Från 1999 Artiklar i fulltext Female English language Journal article Peer Reviewed Breast Neoplasms and Life experience and Suffering Från 1999 Artiklar i fulltext Female English language Journal article Peer Reviewed För många 4447 För många 993 För många Artikelsökning Databasen ELIN Sökord Avgränsningar Träffar Urval 1 Urval 2 Breastcancer Från 1999 Endast fulltext
23 Artikelsökning Databasen PsychInfo Sökord Avgränsningar Träffar Urval 1 Urval 2 Psychologica l pain Från 1999 English language, female Breast cancer Från1999 English language, female Experience Från 1999 English language, female Psychologica l pain + Breast cancer Psychologica l pain + Breast cancer + Experience Från 1999 English language, female Från 1999 English language, female För många
24 BILAGA 2 Ur Willman et al. (2006) s
25 BILAGA 3 Författar Pub. År Land Arman, M. & Backman, M Sverige Arman, M. & Rehnsfeldt, A Sverige Arman, M., Rehnsfeldt, A., Lindholm, L. & Hamrin, E Sverige och Finland Titel Tidskrift A longitudinal study an women's experience of life with breast cancer in anthroposophical (complementary) and conventional care. European Journal of Cancer Care Living with breast cancer a challenge to expansive and creat forces. European Journal of Cancer Care The Face of Suffering Among Women With Breast Cancer Being in a Field of Forces. Cancer Nursing Metod Urval Semistrukturerade kvalitativa intervjuer 74 kvinnor med en medelålder på 48 år Kvalitativ fenomenolog isk 120 kvinnor i två grupper om 60. Kvinnor mellan år Kvalitativa intervjuer 17 kvinnor mellan år med medelåldern 48 år. Resultat Kvinnor som genomgått alternativ behandling var positiva över att ha funnit meningen med livet och vuxit som person jämfört med kvinnor som fick traditionell behandling. Fyra kvinnor valdes ut och deras kommentarer representerade alla kvinnorna. Det är viktigt i läkningsoch rehabiliteringsproc essen att patienten är öppen och medveten om sina behov och önskningar. Lidandet påverkade kvinnornas syn på sig själva och sina relation till andra. Kvinnorna funderade över meningen med livet och försökte få svar på existentiella frågor. Kvalitet Bra Bra Bra 5
26 Fu, M.R., Xu, B., Liu, Y. & Haber, J Kina 'Making the best of it': Chinese women's experiencec of adjusting to breast cancer diagnosis and treatment. Journal of Advanced Nursing Deskriptiv fenomenolog isk 22 kvinnor mellan med medelåldern 51 år. Kvinnorna ville vara aktiva i hela cancerförloppet för att upprätthålla en optimistisk anda. För att minska cancerpåverkan på anhöriga höll sig kvinnorna fysiskt aktiva. Bra Halkett, G.K.B., Arbone, P., Scutter, S.D. & Borg, M Australien Nelson, J.P 1996 USA The phenomenon of making decisions during the experience of early breast cancer. European Journal of Cancer Care Struggling to Gain Meaning: Living with the Uncertainty of Brest cancer. Advances in Nursing Sciense Hermeneutis k fenomenolog isk 18 kvinnor mellan år med medelåldern 59 år. Hermeneutis k fenomenolog isk 9 kvinnor mellan år med medelåldern 50 år. Det framkom att utmaningen, förberedandet, överlevandet, dela med sig av upplevelsen och ställa sig frågande till framtiden var väsentliga delar för kvinnorna i cancerprocessen. På grund av osäkerheten var det svårt att finna en mening med bröstcancern. De vida känslorna kring osäkerheten förhindrade kvinnorna att finna en menig i vardagen. Bra Bra 6
27 BILAGA 4 Meningbärandeenhet...the cancer diagnos stirred up a variety of feelings such as fear, stress, anxiety, worry, regret, depression, sadness, distress and feelings of loss. (Fu et al., 2008, s. 158)...women tried to protect themselves from their deepest feelings of suffering by avoidance (Arman et al., 2002, s. 99) The intensity of fear often surprised the women, and they felt controlled by their uncertain futures (Nelson, 1996, s.63)...in this inner work, the women believed they were growing and developing themselves very rapidly. (Arman et al., 2002, s. 100) Kondensering Kod Subkategori Kategori Cancerdiagnosen rörde upp många känslor så som rädsla, ångest, depression med flera Kvinnorna försökte skydda sig mot sina känslor av lidande genom att dra sig undan Intensiteten i rädslan överraskade. Kvinnorna kände sig kontrollerade av en osäker framtid I det inre arbetet växte kvinna och utvecklades Många känslor Undanträn ga känslor Starka känslor. Känner sig kontroller ad Inre arbete och förändring Isolering Förlust Ett spektrum av känslor Ett spektrum av känslor Ett spektrum av känslor Förändring 7
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merSjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn
Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn En kvalitativ intervjustudie Författare: Josefin Källqvist och Åsa Tiljander Handledare: Sylvia Larsson Projektplan Januari 2006
Läs merFöräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har leukemi Parents' experiences of living with a child who has leukemia
Föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har leukemi Parents' experiences of living with a child who has leukemia Författare: Linda Krantz och Johanna Lejdebo Örebro universitet, Institutionen
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merVerktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merATT LEVA MED BRÖSTCANCER
Hälsa och samhälle ATT LEVA MED BRÖSTCANCER En litteraturstudie om kvinnors syn på bröstcancer och uppfattning om det sociala stödet JOSEFINE KRISTIANSSON THERESE NILSSON Examensarbete Kurs VT 02 Program
Läs merHitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se
Hitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se www.mdh.se Gå till högskolebibliotekets sidor. Välj länken Databaser. Fortsätt via länken Databaser efter ämnesområde. Välj Vårdvetenskap, medicin mm.
Läs merHUR PATIENTER MED CANCER UPPLEVER MÖTET MED SJUKSKÖTERSKAN
Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ60E Ht 2012 Examensarbete, 15 hp HUR PATIENTER MED CANCER UPPLEVER MÖTET MED SJUKSKÖTERSKAN En litteraturstudie baserad på självbiografier Författare:
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer.
Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Vt 2011 Examensarbete, 15 poäng ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer. Louise Nielsen
Läs merVårdarna som ingen ser
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:79 Vårdarna som ingen ser En litteraturstudie om föräldrars upplevelse av att leva med
Läs merANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie
ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merKommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Läs merKVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER
Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Ht 2011 Examensarbete, 15 hp KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER Författare: Emma Einar Madeleine Mårtensson Titel Författare Utbildningsprogram
Läs merKURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.
Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merKan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
Läs merExamensarbete i omvårdnad, 15 hp. Livet med hjärntumör. - En personlig upplevelse. Emelie Nilsson Sara Gummesson
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Livet med hjärntumör - En personlig upplevelse Emelie Nilsson Sara Gummesson Handledare: Ingrid Martinsson Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434 Blekinge Tekniska Högskola,
Läs merOm tröst och att trösta 1
Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok
Läs merLathund till Nursing & Allied Health Source
Lathund till Nursing & Allied Health Source Databasen Nursing & Allied Health Source riktar sig såväl till forskare och studenter på högskolor/universitet som till forskare aktiva inom klinisk verksamhet.
Läs merAnorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta
Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders
Läs merKVINNORS UPPLEVELSE EFTER DIAGNOSEN BRÖSTCANCER En litteraturstudie
Utbildningsprogram för Röntgensjuksköterskor Kurs 2VÅ36E VT 2011 Examensarbete 15 hp KVINNORS UPPLEVELSE EFTER DIAGNOSEN BRÖSTCANCER En litteraturstudie Författare: Sofie Andersson Therese Ljung Titel
Läs merPATIENTERS UPPLEVELSER AV VÅRDEN VID EN CANCERSJUKDOM En studie baserad på självbiografier
Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ60E Vt 2013 Examensarbete, 15 hp PATIENTERS UPPLEVELSER AV VÅRDEN VID EN CANCERSJUKDOM En studie baserad på självbiografier Författare: Marita Dahlstedt
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merAtt leva med knappa ekonomiska resurser
Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merAndlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand
Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter Pranee Lundberg Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Buddhism Enligt karma bestäms detta liv av det förra livet.
Läs merEMPOWERMENT HUR KAN SJUKSKÖTERSKAN ANVÄNDA I VÅRD AV UNGDOMAR? Sjuksköterskeprogrammet 120 poäng/ Omvårdnad - Eget arbete HT 2006
HUR KAN SJUKSKÖTERSKAN ANVÄNDA EMPOWERMENT I VÅRD AV UNGDOMAR? FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Kesia Strandell Sjuksköterskeprogrammet 120 poäng/ Omvårdnad - Eget arbete HT 2006 OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR
Läs merMellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under
Läs merMän och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010
Män och abort Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet SFPOG symposium 24 april 2010 Artiklar Kero A, Lalos A, Wulff M. Home abortion - male involvement - antagen för publicering mars 2010
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merKvinnors upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer i fertil ålder
Examensarbete 15 hp Kvinnors upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer i fertil ålder En systematisk litteraturstudie 1 Författare Helen Daugaard, Malin Hising & Linnea Johansson Termin: VT13 Ämne:
Läs merPatienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:108 Patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt Johan Englund Dennis
Läs merLitteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Läs merLilla PubMed-lathunden
Lilla PubMed-lathunden Om databasen PubMed PubMed är en databas som produceras av National Center for Biotechnology Information (NCBI) vid National Library of Medicine (NLM) i USA. Det är den största databasen
Läs merCANCERPATIENTERS UPPLEVELSE AV TIDEN MELLAN DIAGNOS OCH BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE
CANCERPATIENTERS UPPLEVELSE AV TIDEN MELLAN DIAGNOS OCH BEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Louise Sandberg Mia Jakobsson Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng /Omvårdnad - Eget arbete
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs merBarn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner
Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle
Läs merMÄNS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED MINDRE BUKAORTAANEURYSM
MÄNS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED MINDRE BUKAORTAANEURYSM EN INTERVJUSTUDIE BARBRO GRÖNBLAD Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp VO1301 Kandidatnivå Maj 2012 Examinator: Doris Bohman Handledare: Ewa Andersson
Läs merFÖRÄNDRAD FAMILJESITUATION HOS PREMENOPAUSALA KVINNOR SOM DRABBATS AV BRÖSTCANCER OCH DERAS BEHOV AV STÖD
FÖRÄNDRAD FAMILJESITUATION HOS PREMENOPAUSALA KVINNOR SOM DRABBATS AV BRÖSTCANCER OCH DERAS BEHOV AV STÖD En litteraturstudie CHANGE IN FAMILY SITUATION IN PREMENOPAUSAL WOMEN AFFECTED BY BREAST CANCER
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merProblemformulering och frågor
Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord
Läs merPubMed (Medline) Fritextsökning
PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram
Läs merSkolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt
Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Linda Irebrink Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Examensarbete 10 poäng Handledare:
Läs mer36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merÄrrad själ föräldrars upplevelser när deras barn har drabbats av cancer
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2008:22 Ärrad själ föräldrars upplevelser när deras barn har drabbats av cancer Linn Gunnarsson
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merLeva i det och med det - att få adjuvant behandling för bröstcancer
Uppsats omvårdnad 15hp Leva i det och med det - att få adjuvant behandling för bröstcancer Författare: Gunlög Joelsson och Maria Lidbäck Termin: HT 11 Kurskod: 2OM340 Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer
Läs merAtt söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -
Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merSTUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013
130416 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560 RÖS5 Vårterminen 2013 Kursansvariga lärare: Eva Bergelin Tel: 031-786 6127
Läs merUng och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
Läs merKvinnors reaktioner vid en diagnostiserad hjärtinfarkt En litteraturstudie
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad C - uppsats 15 hp Kvinnors reaktioner vid en diagnostiserad hjärtinfarkt En litteraturstudie Helén Lindgren och Ann-Sofie
Läs merKris och trauma Beskrivning och konsekvenser
Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merWomen's experience of quality of life after breast cancer surgery.
Kiki Youssef & Kristin Persson Kvinnors upplevelse av livskvalitet efter en bröstcanceroperation. Kvinnors upplevelse av livskvalitet efter en bröstcanceroperation. Women's experience of quality of life
Läs merAtt leva med diabetes typ 2
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:54 Att leva med diabetes typ 2 Behnaz Farbod Elham Najafi Examensarbetets titel: Att leva
Läs merResultat och reektioner kring mailkategorisering av användares mail till Uppsala läns landsting kring åtkomst av journaler via nätet
Resultat och reektioner kring mailkategorisering av användares mail till Uppsala läns landsting kring åtkomst av journaler via nätet Nanna Kjellin Lagerqvist 11 mars 2015 Abstract På uppdrag av Benny Eklund,
Läs merJanssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB
Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse
Läs merVård av patienter vid livets slut Vad sjuksköterskor anser har betydelse för att lindra patienters lidande i palliativ vård
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Sektionen för omvårdnad Examensarbete C-nivå 10p Vårterminen 2008 Vård av patienter vid livets slut Vad sjuksköterskor
Läs merSmärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?
Läs merPsykosociala behov och åtgärder
Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi
Läs merKandidatnivå Anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet en litteraturöversikt
Examensarbete Kandidatnivå Anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet en litteraturöversikt Relatives experiences of palliative home care a literature review Författare: Elin Sundberg & Maria Zetterström
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merÅstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8
Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV BRÖSTCANCER En litteraturstudie
Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Ht 2010 Examensarbete, 15 poäng ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV BRÖSTCANCER En litteraturstudie Författare:
Läs merSammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan
Läs merAtt leva med prostatacancer
Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som
Läs merInformationssökning inför uppsatsen
Informationssökning inför uppsatsen Vetenskapliga förhållningssätt, 2010-05-19 Anna Prymka, Högskolebiblioteket 1 Vi har två timmar för: Informationskompetens ett komplext begrepp Vetenskaplig information
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merasa.hornsten@nurs.umu.se
Olika perspektiv på sjukdom eller Att vara sjuk - att vårda sjuka Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad asa.hornsten@nurs.umu.se Illness och disease Illness Illness handlar om hur
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merPatienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården
28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda
Läs merMötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg
Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan/biblioteks- och informationsvetenskap 01-03-23 Bidrag till konferensen
Läs merKVINNORS UPPLEVELSER EFTER EN HJÄRTINFARKT.
Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa KVINNORS UPPLEVELSER EFTER EN HJÄRTINFARKT. CAMILLA TENGHILL Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Kurskod VO1309 Sjuksköterskeprogrammet 180hp Januari 2011
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merStöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merStockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
Läs merÄldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar
Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs merHur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014
Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk
Läs merMetodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Gunilla Jansson, Stockholms universitet
Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens Gunilla Jansson, Stockholms universitet Utgångspunkter Aktuell forskning om språk på arbetsplatsen Holistisk syn på språkutveckling
Läs merSka jag dö nu? En litteraturstudie om cancerpatienters upplevelser efter ett cancerbesked
Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ60E VT 2013 Examensarbete, 15 hp Ska jag dö nu? En litteraturstudie om cancerpatienters upplevelser efter ett cancerbesked Författare: Jakob Karlsson
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merMÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG
MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no
Läs mer