VAKET. Rördalsån. Hotade naturvärden med Ålevatten som vattentäkt?

Transkript

1 VAKET M e d l e m s t i d n i n g f ö r S t e n u n g s u n d s S p o r t f i s k e k l u b b Årgång 30 Nummer ett 2007 Sidan två Vår nya ordförande har ordet Öring i strömvatten Fisketeknik och flugor Fiskerapporter Året som gått i våra vatten Åtta Fjordar Hearing med många besökare Big Tarpon Extra salt Once & Away Kläckare av Hans van Klinken Rördalsån Hotade naturvärden med Ålevatten som vattentäkt?

2 2 sidan Hej på er, alla gamla och nya klubbmedlemmar. När detta skrivs har vi haft vårt första styrelsemöte och jag har fått svinga fiskeklubban för första gången. Någon närmare presentation av mig behöver jag inte skriva här för någon vecka efter årsmötet ringde Robert Etander mig och gjorde en intervju, Tio frågor, som kan läsas lite längre fram i tidningen. När jag nu har fått äran att hålla i pennan för denna sida vill jag passa på att tacka avgående ordföranden Gösta Bring samt avgående styrelseledamot Kåre Trengereid för deras eminenta och engagerande arbete i styrelsen. Mitt och styrelsens arbete framöver kommer att vara mycket inriktat på att ge de olika sektionerna som bildats det stöd som behövs för att de skall kunna förvalta vår klubbs olika intressen. Sjöarna behöver hela tiden ses över beträffande fiskisättning, avelsfiske, bevakning, ta hand om båtarna, samla skräp och allt annat som dyker upp på dagordningen. Där ligger ett stort arbete som aldrig får avstanna om vi skall ha den standard som vi har i nuläget och det behövs man- och kvinnotimmar från alla i klubben. Det är så lätt att plocka med sitt eget och kvarglömt skräp med sig hem. Att ösa båtarna om det behövs hör till allas ansvar inte bara sjöintendentens. Ungdomssektionen har börjat att ta form men vi behöver er ungdomars hjälp att utforma aktiviteter som ni är intresserade av. Ring eller maila till mig eller vår ledare för ungdomssektionen, så vi vet vad som skulle passa just dig. Det kan vara allt från flugbindning till fiskeresor eller bara att träffas nere i klubblokalen för att titta på en bra fiskefilm och snacka lite fiske. Redaktionen för denna tidning behöver hela tiden nya uppslag och artiklar från oss alla. De som håller på med tidningen gör ett hästjobb och behöver all uppbackning de kan få om vi skall kunna hålla tidningen igång. Vid Lysevattnet skall ett vindskyddsprojekt påbörjas så att vi har någonstans att samlas när fisken inte hugger. För att genomföra detta behöver mycket svett transpireras så där är ett bra ställe att bli av med några kilo kropp och samtidigt få ett fint ställe att äta upp sig på när det är klart. Platschef för detta är Kalle Lockner och han tar välvilligt emot allas vår hjälp. Hör av er till Kalle för mer information om tider för byggnationen. Det är nu klubben behöver den kompetens som finns hos alla medlemmar (förra året var vi 338 stycken!) för att driva sektioner och klubbarbetet framåt. Sharp Hooks Krister Ordförande Krister Olausson krister@lkb.se Besöksadress Göteborgsvägen 2 Postadress Box STENUNGSUND Postgiro Webbplats Ansvarig utgivare Krister Olausson Redaktion Johan Borgström Gösta Bring Mikael Båth Vaket Att: Gösta Bring SSFK Box STENUNGSUND vaket@ssfk.info

3 Omslagsbild Rördalsån med god vattenföring i februari Foto Mikael Båth Rördalsån Passa på att ta en promenad längs med Rördalsån nästa gång du är ute i våra skogar. Det är en fin å med trevlig natur i form av ett naturreservat som börjar längsmed åns södra strandbank. Du hittar ån genom att vrida huvudet åt höger när du är på väg mot Ålevatten från Stenungsundshållet. Storfrämmande Mannen bakom Klinkhåmer Special, Hans van Klinken, gästar oss med en artikel om Once & Away. Detta mönster är utan tvekan ett av de bästa för kläckare. Projekt Det är ont om kranvatten i Stenungsund och på Tjörn. Ålevatten är lösningen, tror kommunerna. Projekt åtta fjordar rullar vidare och det har nyligen varit en hearing kring projektet. Utgivningsdatum Vaket ges ut två gånger per år. Det första numret kommer på vårkanten och det andra ett tag före jul. 2 Ledare Krister Olausson Ordföranden har ordet 4 Notiser, program och fiskeregler Redaktionen Information och händelser i klubben 5 Projekt åtta fjordar Gösta Bring Det har varit en hearing kring projektet 6 Ålevatten Johan Borgström Rördalsån töms på vatten och flodpärlmusslan hotas? 8 Lysevatten Kalle Lockner Årets rapport om och från vår största sjö 9 Lilla Holmevatten och Snarsjön Skogberg, Båth Små rapporter från våra två minsta vatten 10 Kronsjön Anders Rydqvist Vår sydliga regnbågssjö 11 Krokvatten och Lundensjön Ekelund, Båth Öringsjön i syd och det nya vattnet i norr 12 Öring i strömvatten Mikael Båth En artikel om hur man flugfiskar öring i strömvatten 20 Extra salt Krister Olausson Tarpon och salta böljor 22 Gösfiske Gösta Bring Gösar är inget att leka med 23 Debatt Gösta Bring Ålevatten som dricksvattentäkt 24 Once & Away Hans van Klinken Hans berättar om en av de bästa CdC-kläckarna 26 Tio frågor Robert Etander Vår nya ordförande frågas ut 27 Klubbfunktionärer 2007 Redaktionen Styrelse och medlemmar i de olika sektionerna 28 Flugplansch Mikael Båth och Roland Eriksson Flugor för öringfiske i strömvatten index Vaket, Nummer ett 2007

4 notiser och program Vi i SSFK fiskar för rekreation, inte för att fylla frysen. Var rädd om våra fina vatten och naturen runt dessa! Klubbmöte den 29 mars klockan 19:00 Programmet för detta klubbmöte är inte fastställt. Se vår webbplats och hos Björns Fiske och Jakt för mer information. Havsöringfiske för juniorer måndagen den 9 april Fisketid mellan 09:30-14:30. Anmälan per telefon eller e mail till Krister Olausson. Telefonnummer och adress finns på näst sista sidan i Vaket. Obs! Seniorer i klubben är också välkomna på lite havsöringfiske. Vårens Familjedag genomförs traditionsenligt måndagen den 1 maj klockan 10:00 Som vanligt skall våra öringyngel liksom båtarna sjösättas. Poängpromenad och korvgrillning finns också på programmet. De som vill kan prova fiskelyckan. Samling på badstranden vid Lysevatten. Alla unga som gamla är välkomna! Styrelsemöte den 27 maj Ordinarie styrelsemöte. Styrelsmöte den 26 augusti Ordinarie styrelsemöte. Ungdomssektionen planerar nya aktiviteter för våra juniorer. Kontakta Börje Björkholm för mer information om vad som kommer att ske under våren och försommaren. Är du sugen på något speciellt tar Börje mer än gärna emot förslag från alla juniorer. Fiskeregler i SSFK s sjöar 2007 Tvingande Regler Fiske är endast tillåtet för SSFK s medlemmar, markägare med tillstånd samt gäster med gästfiskekort. Fiske får endast ske med flugspö, spinnspö och haspelspö. Endast ett spö per fiskare får användas. Undantag: Barn under 12 år får fiska med metspö. Vid isfiske får pimpelspö användas. Levande eller dött agn får inte användas. Undantag: Agn får användas vid pimpelfiske från is. Barn under 12 år får använda agn vid mete. All fisk som tas upp skall registreras vid sjöarna, i de befintliga fångstjournalerna. Fiskekortet (medlemskort, gästfiskekort, markägarkort) skall alltid medföras och bäras synligt vid fiske i klubbens sjöar. Det skall på uppmaning uppvisas för fisketillsyningsman. Nedskräpning i båtarna och runt sjöarna är förbjudet. Båtmotorer är förbjudna. Skador som uppstår på klubbens båtar och materiel skall utan dröjsmål rapporteras till respektive sjöintendent. Brott mot ovanstående regler kan, efter styrelsebeslut, leda till uteslutning ur SSFK. Rekommendationer För att ge underlag till fiskevårdande åtgärder uppmanas de som fiskar att registrera alla fisketillfällen, även de utan fisk. De fiskar som släpps tillbaka bör också registreras. Fiskejournaler med instruktioner för hur rapportering skall ske finns vid varje vatten. Då vi är många i klubben bör varje fiskande inte ta upp fler än 2 3 fiskar per fiskedag och medlemskap. I Lysevatten bör oskadad öring och regnbåge med en längd understigande 40cm återutsättas för ytterligare tillväxt. Hantera fisken varsamt vid återutsättning. Drilla den snabbt, undvik att ta i den och låt om möjligt fisken vara kvar i vattnet. Var särskilt försiktig när vattentemperaturen överstiger 20 grader. Om du tillämpar Catch & Release rekommenderas hullinglös krok för att minska skaderisken för fisken. Eventuell hulling kan du lätt klämma in med en tång. Lekmogen öring bör återutsättas då denna inte håller matkvalité. Hjälp de av klubben engagerade fisketillsyningsmännen att sköta sitt arbete. Allt tjuvfiske polisanmäls. Styrelsen Text: Redaktionen och styrelsen

5 Efter en längre tids förpostfäktningar mellan olika intressegrupper är det nu dags för alla att kliva upp ur skyttegravarna och hjälpas åt att finna åtgärder som kan förbättra situationen för våra kustnära vatten. Denna gång är det viktigare att något händer än att peka ut syndabockar. Under det allmänna möte som kommunerna runt fjordarna anordnade i slutet av januari i år fastslog den samlade expertisen att de huvudsakliga problemen i fjordsystemet kunde härledas till överfiske och övergödning. Det är framför allt den bottenlevande fisken som har problem. Dagens torskbestånd längs Sveriges västkust är endast 5 % av vad det var för trettio år sedan. Överfisket har inte nödvändigtvis skett inne i fjordarna utan kanske i än större utsträckning utanför trålgränsen. Både torsken och rödspättan vandrar ju som bekant fram och tillbaka mellan Nordsjön och de kustnära vattnen. Fisketrycket på torsk har under lång tid varit för högt i både Skagerak, Kattegatt och Nordsjön och inflyttningen av trålgränsen i början av 80-talet förvärrade situationen ytterligare. För den pelagiskt vandrande fisken (sill, skarpsill och makrill) är tillståndet i dag tillfredsställande. Inte heller beståndet av havsöring är hotat mycket tack vare ett antal entusiasters engagemang i biotopvård, fredningsområden och för beståndet gynnsamma fiskeregler. Det ganska omfattande vadfisket i de kustnära vattnen har påverkat de lokala bestånden av framförallt torsk mycket negativt. Mycket bottenfisk togs åtminstone förr i tiden som bifångst. I dagsläget får lysbåtarna enligt egen utsago inga bifångster mest sannolikt på grund av att det inte längre finns någon fisk. Enligt forskarna talar mycket för att det funnits lokala lekbestånd av torsk i fjordarna. Dessa bestånd är numera mycket hårt nedfiskade om de överhuvudtaget finns kvar. På grundområdena i hela fjordsystemet pågår ett omfattande yrkesfiske efter ål. Antalet ålryssjor i 8 Fjordar-området uppgick uppskattningsvis till runt när fisket var som intensivast. I dag är ålen rödlistad men fortfarande pågår ett intensivt fiske. Ekosystemet i fjordarna är mycket känsligt för påverkan på grund av den relativa slutenhet som kännetecknar området. Vattenutbytet i vissa vikar är starkt begränsat vilket leder till liten utspädning av tillförda närsalter och miljögifter. Vägbankar hindrar vattengenomströmningen projekt på många ställen och utsläppen från enskilda avloppsanläggningar är talrika. Många grunda vikar är fördärvade av fintrådiga alger och ålgräsängarna är på kraftig tillbakagång. Sjöfarten i Hakefjorden är omfattande och stora mängder av farligt gods hanteras och transporteras i området. Antalet fritidsbåtar och marinor i området är betydande och påverkar ekosystemet genom muddringar, utsläpp från motorer och giftiga bottenfärger. Framförandet av snabba högljudda ribbåtar och vattenmopeder i grundområden stör fågellivet och påverkar bottnarna. För att nå önskvärd beståndsutveckling inom 8 Fjordar-området måste fångsterna av vissa fiskarter minska och tillförseln av närsalter begränsas. Minskningen av fångsterna kan enbart ske genom minskning av fiskeansträngningen, dvs reglering av följande områden: antal redskap, typ av redskap, förbud under vissa tider och förbud inom vissa områden. Minskad övergödning kan åstadkommas genom en tuffare miljöpolitik. De viktigaste åtgärdsförslag som SSFK driver tillsammans med Sportfiskarna och SNF är i grova följande: Fiskeregler 1. Enbart handredskapsfiske innanför 6-meterskurvan och inom Natura 2000 områden. 2. Förvalta befintliga bestånd genom att sätta en minimistorlek på fångad fisk som innebär att den hunnit leka minst en gång. 3. Begränsning av antal redskap vid husbehovsfiske. 4. Skydda torskens lekplatser. 5. Bag limit - max tre fiskar per dag och fiskare (öring / lax / torsk). Miljöåtgärder 1. Inventering och provtagning av alla tillrinnande bäckar, åar och avlopp. 2. Reningsåtgärder för att minska tillförseln av närsalter via våtmarker etc. 3. Öppna upp stängda havsvikar för ökat vattenutbyte. 4. Anläggning av konstgjorda rev. åtta fjordar Text: Gösta Bring

6 Ålevatten Rördalsån töms på vatten? Tjörn och Stenungsunds kommuner är i akut behov av vatten. För att säkra behovet har kommunerna föreslagit Ålevatten som reservoar för ytterligare vatten. Förslaget omfattar ombyggnad och reglering av Rördalsån, som i sin tur rinner ner i Anråse å. I november presenterade ett konsultföretag på kommunernas uppdrag en preliminär miljökonsekvensberedning samt ett underlag för samråd i vilka projektet beskrivs som lämpligt och genomförbart. Ärendet är under beredning. I korthet innebär förslaget att en 400 meter lång intagsledning schaktas ned i Ålevatten. Vattnet ska därefter ledas i en nio kilometer lång överföringsledning som grävs och sprängs ned mellan Ålevatten och Stora Höga. I Stora Höga anläggs för ändamålet ett nytt vattenverk liksom en ny regleringsdamm anläggs vid Ålevattens utlopp. Eventuellt anläggs också vid utloppet en mindre pumpstation. Kostnaderna beräknas till cirka 60 miljoner kronor. Efter utredning av alternativ fastslogs att Ålevatten bäst motsvarar kraven på tillgång, vattenkvalitet, säkerhet, ekonomi och miljö. Övriga alternativ som utretts omfattar: 1. Ökat uttag ur Stora Hällungen. 2. Förstärkt vattentillgång i Stora Hällungen exempelvis från Göta älv. 3. Ny grundvattentäkt. 4. Samordnad försörjning med andra kommuner. reportage Skälen mot dessa förslag anges i samma ordning: 1. Allt för stora ingrepp avseende reglering framför allt för att säkerställa försörjning vid torrår. Sårbarheten med Stora Hällungen som enda vattentäkt. 2. Ekonomiska skäl. Risken för överföring av Gyrodactulus från Göta älv. Ovan nämnda sårbarhet. 3. De naturliga förutsättningarna för ett grundvattenuttag saknas. 4. Otillräcklig kapacitet i kringliggande kommuner för att tillgodose Tjörns och Stenungsunds behov av vatten. Ålevatten en seneftermiddag i februari med riktigt högt vattenstånd. Text: Johan Borgström, Foto: Mikael Båth

7 Därtill har en överföringsledning från Göta älv till Ålevatten bedömts som alltför dyr med hänsyn till de stora nivåskillnaderna, råvattenkvalitet samt sårbarhet. Ringa miljöpåverkan? De båda kommunernas prognostiserade behov uppgår till fyra miljoner m³ vatten per år. Av det bedöms drygt hälften kunna tillgodoses av befintliga vattentäkter. I konsultföretagets underlag för samråd redovisas de juridiska och fysiska förhållandena kring den nuvarande vattenregleringen. Till det förs beräkningar av SMHI och konsultföretaget för det avsedda uttaget från Ålevatten och den till det tänkta magasinet hörande Håltesjön. Slutsatsen är att Ålevatten har tillräcklig kapacitet för att tillgodose kommunernas vattenbehov, att erforderlig reglering kan tillgodoses inom stadgade regleringsgränser och att den innebär förbättringar av vattenstånd, flöden och dammsäkerhet.. Länsstyrelsen avråder Vad gäller fisk, bottenorganismer och flodpärlmusslor, som finns i vattendragen, beaktas deras känslighet för låga vattenflöden. Den föreslagna regleringen förutspås innebära gynnsamma effekter för deras förutsättningar. Inte heller strandmiljö, fågelliv, friluftsliv eller upplevelsen av sjön i stort förväntas påverkas negativt i miljökonsekvensberedningen. I underlaget för samråd konstateras att tekniska utskottet i Stenungsund beslutat gå vidare med projektet och ansöka om tillstånd hos miljödomstolen. Länsstyrelsen ombads yttra sig i ärendet och avrådde i mitten av december kommunerna från att reglera Ålevatten med huvudsaklig hänsyn till naturvärdena. Likaså, och med liknande argument, invände Anråsåns fiskevårdsområde och klargjorde sin avsikt att överklaga ett beslut om kommunerna beslutade sig för att fortskrida med projektet. Johan Enligt beräkningarna sägs lågvattenföringen i Rördalsån och därmed Anråse å kunna ökas med 30 %. Frågor beträffande miljöeffekter samt rekreation sägs i miljökonsekvensberedningen behöva tas upp och bedömas: Miljöintressena är därmed starka runt sjösystemet och Anråse å. Dessa intressen måste dock vägas mot behovet av att säkra vattenförsörjningen för Stenungsunds och Tjörns kommuner. En måttlig reglering inom rådande vattenståndsvariationer, som också kan innebära en ökning av lågvattenföringarna i Anråse å, borde vara fullt möjlig. Rördalsån har ett bestånd av flodpärlmusslor. Vaket, Nummer ett

8 året 2006 krypare hämtade Drutten Mitt första år som sjöintendent och tillsyningsman för Lysevatten började egentligen med familjedagen och sjösättning av våra båtar. Det blev korvgrillning, tipspromenad och isättning av våra öringsyngel vid strandkanterna runt sjön. Kläckningen hade inte gått riktigt lika bra som tidigare år, men de yngel som simmade runt i hinken verkade pigga. De sattes ut med förhoppningen att de skulle växa sig riktigt stora och inte hamna på de äldre fiskarnas meny. Jag fick experthjälp av bröderna Larsson med förtöjningarna och tips om hur jag kunde fixa några av skadorna på båtarna. Redan under våren togs behovet av ny båt till Lysevattnet upp på styrelsemöten. När Bengt Rönnefors en afton passerade Färgelanda såg han att där fanns begagnade båtar till salu. Efter telefonsamtal från Bengt tog jag och Eva en tur för att titta på båtarna. Vi fann en fin liten båt och efter förhandling och lån av polisens släp så låg Drutten och skvalpade i Lysevatten. Efter lite fix med åror och annat smått är han förmodligen den bästa båt vi har. Vårfisket var som vanligt bra med många fiskar över kilot. En del fiskar gick vinnande ur striden. Peter fick upp en fisk med min E12:a i munnen. När juli infann sig blev vattnet för varmt för fiske. Eva och jag tog med oss snorklarna i stället. Att få en chans att se fisken i sin rätta miljö är många gånger mer spännande än att få en på kroken och jag såg faktiskt skymten av en regnbåge. Tyvärr såg vi också en hel del skräp som folk slängt i. Plastbyttor och plåtburkar försvinner inte bara för att de hamnar i vattnet! Vi måste vara mer rädda om miljön runt och i Lysevatten då det är en välbesökt sjö. lysevatten Under den här säsongen kommer jag att nypa in hullingarna på mina flugor så jag kan undvika att ta i fisken vid återisättning. Det är ett relativt enkelt sätt att öka chansen för fiskens överlevnad och kanske få den på kroken igen när den blivit ännu större. För övrigt har jag fernissat några åror och muffat om några årtullar. Och nu till fisket. I Lysevatten föredrar jag smygfiske och indiankrypning. Smygfiske längs stränder och i vikar utan ljud från åror och mun. Många gånger är det bättre att ligga still och vänta på att fisken skall visa sig än att jaga runt efter vak eller att blindfiska. Risken är annars stor att man skrämmer iväg fiskarna till djupare vatten. Indiankrypning använder jag för att kunna studera vakande fisk från klippor längs sjön och samtidigt lära mig hur öringar och regnbågar beter sig i sitt naturliga element. Jag har aldrig tidigare kunnat studera fiskens beteende lika bra som i Lysevattnet. Inför 2007 godkände styrelsen och markägaren ett förslag om att bygga ett vindskydd vid Lysevatten. Det byggs vid udden i sydväst och på andra sidan sjön sett från båtplatsen. Arbetet hade kunnat starta tidigare om vintern varit strängare och virket kunnat fraktas över isen. Jag hoppas att få träffa många av er när vi färdigställer bygget och får en mysig mötesplats vid sjön där vi kan dra våra fiskehistorier. Alla är väl sanna, eller?? Skitfiske! Kalle Text: Kalle Lockner

9 lilla holmevatten Det fiskas inte mycket i Lilla Holmevatten. Det är synd eftersom sjön ligger fint i orörd natur och bjuder på ett bra fiske. Enligt rapporteringen har enbart tre personer besökt sjön under säsongen. Kanske är det fler men de har i sådant fall inte lämnat sitt bomärke efter sig. Under året fångades det åtta fiskar som var cm, alla i god kondition och två av dem togs upp. Det låga fisketrycket innebar att det enda spåret i naturen efter den gångna säsongen var en fimp. Detta är trevligt och vi hoppas att det får förbli rent och fint. Intendent, båt, låda och fisk den 1 maj De som har klättrat upp för berget har också blivit rikligt belönade med många fiskar på ganska kort tid. Vi kör vidare utan några förändringar under 2007 men ser gärna fler besökare. Dan snarsjön En hel del medlemmar har fiskat i sjön under året. Det syns inte i fiskerapporterna men väl på att båtar i Lysevatten brukar ligga förtöjda inne i viken som leder upp till Snarsjön. Låt oss hoppas att de som fiskar i sjön har ett gott fiske och blir lite bättre på att rapportera under All fisk som fångas i Snarsjön skall rapporteras vid båtplatsen i Lysevatten eller elektroniskt på vår hemsida. Vi vill att du rapporterar all fisk, oavsett storlek. syskon Emil och Ronja. Vi har haft ett fint fiske i tjärnen under hösten och så även denna dag då jag till sist fick en stor och fin öring. Det var en hane som var 56 cm lång och vägde cirka 1,5 kg. Den var vacker. Hälsningar från Rasmus Blom, 11 år. Redaktionen fick in en liten text från junioren Rasmus i vintras och här nedan följer unge herr Bloms fiskerapport: Det var en kall dag, fast ändå varm för att vara en vinterdag. Två tredjedelar av Snarsjön, den lilla tjärnen söder om Lysevatten, var täckt av is. Jag var där med pappa Anders och mina Rasmus och Emil vid Snarsjön hösten Text: Dan Skogberg, Foto: Mikael Båth - Text: Mikael Båth och Rasmus Blom, Foto: Anders Blom

10 året 2006 och så var det tre vatten till Att fiska med nät, ryssja, harpun eller dynamit är några exempel på vad som inte är tillåtet i våra klubbsjöar. Det är heller inte tillåtet att bottenmeta eller att agna med vare sig Powerbait eller räka. Meta med mask är endast tillåtet till och med tolv års ålder. Ryggont eller värk i armar är ingen orsak för att bryta mot reglerna. En annan sak som förekommit är att man bundit flotten vid trädet när man har tagit sig över på ön för att ha den för sig själv. Alla medlemmar ska via koden på medlemskortet ha tillgång till flotten. Sunt förnuft brukar alltid segra - att man lämnar plats för sin fiskande granne och ställer sig på behörigt avstånd till exempel. Våra sjöar är tillräckligt stora för att vi inte skall behöva trängas på en liten yta. kronsjön Rapportens inledning är tråkig läsning, men den beskriver vad jag har stött på ett par gånger vid Kronsjön under Det gångna året har även varit en fin säsong med trevliga möten vid vattnen. Fisketillfällena i sjön har för egen del och av olika anledningar inte blivit så många, men glädjande är att min 14 åring funnit tjusningen med fisket och tog sin första regnbåge på 1,2 kilo på spinn. Danne har fått sitt första flugspö och nu är det det som gäller. Vi har även haft några möten med sjöintendenterna och andra berörda då vi har pratat om att få över en båt till Kronsjön. Båten som gjort sitt i Lysevatten är rejält tung och vi hade hoppats kunna kasa den till Kronsjön på den uteblivna tjälen och snön. Vi får väl se hur vi löser det. Avslutningsvis ett roligt minne från förra säsongen. Vi hade främmande från Boston av en kille som heter Mike. Jag ville bjuda honom på en fisketur i båt i Lysevatten och förklarade på min utomordentligt perfekta engelska att sjön är jättestor och fin och att där finns några båtar. Då ringer Stefan Andreasson och frågar om vi inte skall ut i havet för att fiska makrill istället. Det är här min perfekta engelska kommer in i bilden och de ändrade planerna beskrivs knappast för vår amerikanske vän. Ut med båten och vi lägger oss mellan fastlandet och Älgön. Plötsligt har vi hela svenska marinen runt omkring oss med hovrande helikoptrar och flytetyg. Den följande timmen lägger jag märke till att Mike har en undrande blick, ett veck i pannan och angeläget vill fråga något. Lucas med en regnbåge från Kronsjön Till slut kommer det: -Is this a lake only for members?! Anders 10 Text: Anders Rydqvist, Foto: Joakim Olsson

11 krokvatten År 2006 såg ungefär likadant ut som tidigare år fiskemässigt i Krokvatten. Ett fåtal besökare och ett ännu mindre antal fiskar fångade. Totalt togs det bara upp två fiskar på hela året om man får tro fångstrapporten. Förmodligen existerar knappt något mörkertal här och tjuvfisket är nog också försumbart. Det är nog fortfarande så att väldigt få klubbmedlemmar tagit den här sjön till sitt hjärta. Har du tillfälle så tycker jag verkligen att du skall göra ett besök vid sjön. Den är väl värd vandringen dit. Fisket är som bäst tidigt på våren och fram på höstkanten när vattentemperaturen inte är så hög. Eftersom det är en relativt liten och grund sjö blir vattnet fort varmt en solig sommar och med detta går fisken på djupet och blir svåråtkomlig. Vårt avelsfiske i november samlade en skara entusiastiska klubbmedlemmar som hade en lundensjön Föreningen håller som bäst på med att förvärva fiskerätten i ytterligare ett vatten och pappersexercisen beräknas vara färdig under första hälften av Fisketrycket har ökat markant i våra vatten de senaste åren och därför kommer detta nyförvärv mycket lägligt. Det nya vattnet är på 4,5 hektar och ungefär nio meter djup. Måtten är ett par hundra meter gånger tre hundra. Vi har satt ut små mängder fisk i detta vatten löpande under ett antal år, med förhoppningen Paus vid avelsfisket 2006 trevlig dag vid sjön med mycket snack runt elden varvat med ett fiske som gick ganska bra fram till dess att keepnetet, eller nätkassen vi brukar ha fisken i tills det är dags att krama rom och mjölke, gick sönder och en hel del av den fångade fisken smet. Vi fick i alla fall ihop en skvätt rom som förhoppningsvis skall bli till nya yngel att sätta ut i sjön till våren. Häng gärna med du också på detta årliga fiske nu till hösten och bekanta dig med denna sjö och dess rymningsbenägna invånare. Martin att kunna ta över fiskerätten. Det finns med andra ord både öring och röding i sjön. Vi har inte haft möjlighet till provfiske och vet med andra ord inte säkert hur stora dessa bestånd är i dagsläget. Enligt ett envist rykte skall det finnas en ålderdomlig form av öring i sjön som mäter flera meter runt buken och huggtändernas längd skall vi inte tala om. Vidtag med andra ord stor försiktighet om ni skulle få för er att bada i detta vatten. Mer information kommer på hemsidan och hos Björns Fiske och Jakt när alla papper är klara och fisket kan starta i detta mycket lättillgängliga vatten. Mikael Text: Martin Ekelund, Foto: Mikael Båth - Text: Mikael Båth 11

12 Öring i strömvatten Denna artikel handlar om flugfiske efter öring i våra svenska strömvatten. Flugvalet skiljer sig en del från norr till söder men själva fisketekniken är densamma. Det är faktiskt ingen större skillnad på att fiska öring i Säveån, Laisälven eller Mataura på NZ. Vattnets klarhet gör fisken mer eller mindre skygg men det är fortfarande samma typ av fiske. Ett roligt fiske som kräver betydligt mer av fiskaren än vad som är fallet när man fiskar efter exempelvis harr. Den stora belöningen när man fiskar brunöring och får fisk är att man har fiskat rätt. Det är själva fisket; flugval, presentation och hantering av utrustning som är utmaningen. Den ultimata utmaningen för flugfiskaren hittar man i ett fint öringströmvatten, någonstans i Sverige. Olika typer av vatten Ett öringvatten kan vara allt från en grumlig och humusfärgad å i södra Sverige till ett kristallklart fjällvatten i Lappland. Det kan vara åkrar och vass, skog, buskar och ris man får tampas med. Fiskar man i en skånsk å kanske inte den visuella faktorn är det viktigaste alla gånger men däremot hur man rör sig på strandbankarna, som förmedlar alla vibrationer direkt till fiskarna. Smygning på lätt fot är ett måste i dessa vatten. flugfiske Fiskar vi i en å som Säveån med humusfärgat och klart vatten syns vi väldigt bra för fisken. Här har vi dock fördelen av att kunna skydda oss mot upptäckt i den ymniga grönskan. Smygning med förstånd är lösningen, den som klampar fram utan omtanke kommer heller inte fånga någon fisk. Fiskar vi ett klart fjällvatten är utan tvekan den visuella sikten god för fisken. Vegetationen är ofta låg och vi sätts på prov igen. Smygning, makligt tempo och försiktiga kaströrelser är oftast lösningen för att inte skrämma upp öringarna. Utrustning för öringfiskaren De flesta öringvatten är ganska små vatten varför kunskap om rollkastning och lämplig utrustning är en viktig detalj för öringfiskaren. Fina ståndplatser som lämpligen fiskas av med Bouldertekniken. 12 Text, foto och skisser: Mikael Båth

13 nymf bottengrävare kläckare bottengrävare spinner bottengrävare Det mesta fisket går att bedriva med flytlina även om en intermediatelina kan komma väl till pass under perioder med högvatten och låg ytaktivitet. En gång i tiden när det begav sig hade jag fått för mig att riktigt långsamma bambuspön med silkelina var det som gällde för herr Båth. Detta låter kanske inte så främmande för mig idag, men på den tiden kunde jag inte kasta, visste föga om fisketeknik och hade ett tålamod och temperament som får vilken obstinat treåring som helst att framstå som lugn och sävlig. Jag fick inte mycket fisk på den tiden, var frustrerad vid fiskevattnet och när jag tänker tillbaka undrar jag faktiskt varför jag fortsatte att fiska, men det gjorde jag. Nyckeln till framgång för nybörjaren är en fungerande utrustning. Det behöver inte vara en dyr och fin utrustning, men lina och spö måste passa ihop. Ett idag normalt flugspö, med en halvsnabb progressiv tapering och en lina med ganska kort klump i linklass fem, är en utmärkt början. De flesta nybörjarutrustningar är faktiskt av detta slag. Linan skall alltid vara i tyngsta laget eftersom vi inte pratar om 30 meters kast utan oftast kast kring 5-15 meter. När man väljer linklass för öringfiske måste man ta hänsyn till storleken på fisken i det aktuella vattnet. Ett vatten med liten öring kan oftast fiskas med linklass #2-3 medan ett mer normalt öringvatten håller fisk som kräver lite kraftigare utrustning i linklass #4-5. Ett vatten med riktigt storväxt öring kan kräva utrustning i linklass #8 för att man skall kunna hantera fisken på ett bra och humant sätt. Som standard tycker jag att man skall välja ett spö på 9-10 i linklass #5 som är försett med en flytlina där klumpen (WF-delen) är 9-10 meter. Med denna typ av utrustning klarar man av att hantera korta kast, utföra utmärkta rollkast och föra linan rätt i strömmen. Flugor Valet av fluga och hur den fiskas är den viktigaste faktorn för ett lyckat fiske. Vi får här förutsätta att fiskaren besitter grundläggande kastegenskaper och förmågan att röra sig försiktigt vid fisket. Grunden vid flugvalet är att välja torrfluga eller våtfluga. Kommer man till ett vatten som Säveån lockas i vart fall jag av att fiska med torrfluga. Hela miljön inbjuder till torrflugefiske men det är inte alltid fisken intar sin föda vid ytan och då måste det finnas andra flugor i asken för att dagen skall bli givande. Torrflugor och nymfer Räddningen när fisken inte stiger är i regel nymfer. Nymferna imiterar larvstadiet av de insekter vi finner i vårt vatten. När det gäller våra dag- och nattsländor finns det fyra olika typer av levnadsmönster som avgör vilka flugor vi skall använda och hur de skall fiskas. I denna artikeln kommer jag enbart gå igenom grupperna i stora drag, anpassat för att man skall lyckas med sitt fiske, och befria er från mer djupgående sömnmedicin. Bottengrävare - Burrower En del larver gräver gångar i botten som de bor i och simmar sedan ut för att fånga föda. Den i särklass viktigaste insekten för strömvattenfiskaren i denna grupp är åsandsländan. Även sjösandsländan hör hemma bland bottengrävarna men den är mer aktuell när vi fiskar i våra sjöar. Har du inga åsandsländor i din flugask skall du prova en imitation av sjösandsländan som brukar fungera bra trots den mörkare färgen i dun- och spinnerstadiet. Det mest effektiva sättet att fiska med nymfer av bottengrävarna är att kasta lite nedströms precis utanför strömkanten. Fiska sedan hem nymfen genom att snabbt höja och sänka spötoppen så att nymfen går upp och ner i vattnet som Vaket, Nummer ett

14 nymf greppare kläckare greppare dun, greppare om den håller på att äta. Flugan skall således föras i en jiggande rörelse för att locka fisken till hugg. När du fiskar med kläckaren rör du dig i samma område som med nymfen. Gå ut ytterligare någon halvmeter i strömmen genom att utföra fler flugkast, som förlängs något för varje ny presentation. Greppare Clinger Detta är en grupp av larver som mest håller sig fast på stenarna i strömmen där de fångar sin föda. För Säveåns vidkommande är det den gula forssländan som är mest intressant sett i flugfiskarens perspektiv. Den gula forssländans larver finner man i de partier av ån där strömmen avtar lite. Det kan vara vid kanterna av de mer snabbt pulserande strömmarna eller mitt ute i strömvatten som inte håller allt för hög hastighet. Även den bruna forssländan återfinns i dessa områden av vattendraget men i flugasken nöjer vi oss med imitationerna av den röda strömsländan som beskrivs senare i artikeln. fiskemetod för nymf och kläckare, grävare Dun och spinner fiskas där man ser fisken. Lägg kastet en bra bit ovanför den punkt som fisken vakar på och se sedan till att flugan inte börjar dragga för tidigt. Det går att fiska uppströms med torrflugorna men kom ihåg att konstant ta hem fluglinan under flugans färd eftersom en lyckad krokning annars blir mycket svår att utföra. Flugasken Vi behöver åsandsländan i dess fyra olika stadier; nymf, kläckare, dun samt spinner. Ephemera danica, Green Drake Nymph, Green Drake Emerger, Green Drake och Black Drake i storlek #8-10. Fiska nymferna långt uppströms och lägg ut flugan precis i strömkanten. Ta hem lina hela tiden och låt flugan sjunka till botten. När linan är 45 grader uppströms stoppar du spöet och låter flugan svepas med i strömmen samtidigt som den nu uppströms nymffiske med greppare på grundare vatten stiger mot ytan. Det är nästan alltid i denna stigande rörelse som hugget kommer. Fisken krokar sig i regel själv varför inget mothugg är nödvändigt. Flytlina eller ännu hellre en flytlina med intermediatespets fungerar bäst för detta fiske i grundare vatten. Är det en djupare strömkant som skall fiskas av kan man behöva byta till en sjunklina av typ II eller III för att få ner flugan och göra en riktig presentation. Gör korta kast uppströms och följ flugan med spöet tills detta pekar rakt ut över strömmen mot den andra strandbanken. Stoppa spöet och låt flugan göra den stigande rörelsen mot vattenytan. 14 Öring i strömvatten

15 spinner greppare nymf krypare flytande nymf krypare uppströms nymffiske med greppare på djupare vatten eftersom fisken tror att insekten då skall lyfta från ytfilmen. Skall man fiska av stenar ute i strömmen tycker jag att Bouldertekniken fungerar bäst. Kasta ut flugan något uppströms om den aktuella ståndplatsen och låt den sjunka. När flugan nått ståndplatsen stoppas och höjs spöet så att flugan stiger direkt, där fisken står. Stoppar man enbart spöet kommer flugans stigning mot ytan att börja på tok för sent med uteblivna tillslag. Bouldertekniken för att fiska av ståndplatser i strömmen Kläckaren fiskas effektivast långt nedströms. Fiskesträckan blir kort och man skall från början veta vilket parti man vill fiska av. Placera flugan en liten bit ut i strömmen och låt den sedan svepas in mot strömkanten samtidigt som du följer med med spöet så att flugan inte stripar. När flugan kommit lite innanför strömkanten stoppar man spöet och låter flugan svepa in med strömmen den sista biten. Fisken tar ofta flugan precis när den svepande rörelsen börjar Flugasken Den gula forssländan representerar de större ljusa dagsländorna i min flugask. Vi kommer att behöva alla fyra stadierna; nymf, kläckare, dun samt spinner för att klara av hela säsongen. Heptagenia sulphurea, Flat Nymph, Yellow May Emerger, Yellow May Dun, Yellow May Spinner i storlek #12. Krypare Crawler Kryparnas larver lever, som namnet antyder, ganska fritt i vattnet och simmar korta bitar i sin jakt på föda. Svaga strömmar är deras favorittillhåll. Det är ström- och vassländornas larver som ofta gör det mödan värt att försiktigt fiska av den innersta kanten av vattendraget innan man vadar ut för ett mer vidsträckt fiske i strömmen. Den lätt förtyngda nymfen går fint att fiska rakt över ett lugnt strömparti in mot stenarna vid den motsatta stranden. Lägg ut kastet rakt över strömmen och låt nymfen sjunka sakta. Menda linan någon enstaka gång under det att kastet fiskas ut. nymffiske med krypare, motsatt strand nedströms fiske med grepparnas kläckare Vaket, Nummer ett

16 kläckare krypare dun krypare spinner krypare Vill man fiska av strömkanten på den motsatta sidan lägger man kastet lite uppströms. Ta hem lina tills flugan befinner sig rakt ut över vattnet och fortsätt sedan att fiska nedströms samtidigt som du släpper ut lina så att flugan ligger kvar i strömkanten så länge som möjligt. Flytande nymfer och flymfer kan fiskas av på samma sätt som beskrivits ovan men låt dem gärna fortsätta över hela strömmen om det finns intressanta ståndplaster eller någon mindre pool nedströms. nymffiske med krypare, motsatt strömkant Simmare Swimmer Frisimmande larver tillhör oftast gruppen åsländor och spelar tillsammans med de frisimmande nattsländelarverna stor roll i öringens födointag. Larverna hittar man oftast i de lugnflytande partierna men eftersom de är frisimmande förekommer de i hela vattensystemet. Fiske med simmare kan ibland bjuda på överraskningar när man minst anar det - på de mest konstiga ställen. I Säveån är det den stora åsländan som är av intresse. Det finns flera olika sätt att fiska med nymfer som imiterar simmare men det absolut vanligaste sättet är det man brukar kalla för Dead drift. Dead drift innebär att man helt enkelt låter flugan följa med strömmen utan någon inverkan. Man kan fiska över strömmen med en förtyngd nymf som läggs ut något uppströms. Man låter sedan linan bilda en båge på ytfilmen som drar med flugan över strömmen. När flugan närmare sig den egna strömkanten kan man göra en mendning om man vill sänka farten på flugan och fiska av den närmaste kanten lite effektivare. Flugasken Den röda strömsländans fyra stadier; nymf, kläckare, dun samt spinner får representera de mörkare flugorna i asken. Ephemerella ignita, Blue Winged Olive Nymph, Blue Winged Olive Emerger, Blue Winged Olive Dun, Sherry Spinner i storlek #14. Som ett komplement kan ett par olika varianter (kläckare och spinner) av liten vasslända finnas med i flugasken när man behöver lite mindre flugor för trilskande öringar. Leptophlebia vespertina, Claret Lepto Emerger och Claret Spinner i storlek #16. nymffiske med simmare a. dead drift över strömmen med linbåge b. dead drift på egna strömkanten med mendning 16 Öring i strömvatten

17 nymf simmare kläckare simmare dead drift kläckare simmare Skall man enbart fiska av den egna sidan kastar man istället mer uppströms och tar hem lina samtidigt som flugan närmar sig den punkt man själv är placerad på. Avsluta kastet ungefär i höjd med dig själv. dead drift med simmare på den egna strömkanten Det går utmärkt att fiska med kläckarna över strömmen då larverna ofta rör sig mycket fort när de simmar mot ytan för att kläcka. Lägg ut kastet rakt mot den andra sidan och fiska sedan av en kort sträcka tills flugan börjar stripa i ytfilmen. kläckare av simmare på den motsatta strömkanten Man fiskar även de frisimmande nattsländelarverna på samma sätt. Lennart Bergqvist har en fluga som han kallar Dykande nattslända och den är en mycket effektiv flugtyp i små och mindre öringströmmar. Flugan imiterar inte enbart en dykande, äggläggande nattslända, utan även en kläckare som gärna kan fiskas genom att man stoppar spöet i slutet av kastet så att flugan stiger mot ytan. Fiskar du av ett djupare parti skall du naturligtvis även lyfta på spöet samtidigt som du stoppar dess rörelse så att du får kontroll över flugans stigning. Tillslaget brukar komma snabb och hårt, mitt i stigningen. Flugasken Den stora åsländan är ett måste för Säveån och vi kompletterar upp flugasken med hela serien eller så fiskar vi helt enkelt med imitationerna av röd strömslända som är i samma storlek. Av de senare väljer jag oftast att fiska med spinnervarianten om man enbart vill binda upp en typ som komplettering till de röda strömsländorna. Baetis rhodani, Dark Olive Nymph, Dark Olive Emerger, Large Dark Olive Dun och Large Dark Olive Spinner i storlek #14. Streamers Med streamers imiterar man småfisk och iglar som finns i stora mängder. Jag tycker att det räcker med två olika typer av streamers i flugasken när man besöker mindre vatten som Säveån. En Mickey Finn är aldrig fel och fungerar riktigt bra så fort vattnet är lite färgat, högt eller kallt. Under sommaren kan man byta ut flugans klara färger mot en Black Nose Dace s mer diskreta framtoning. Den andra flugan är någon form av Wolly Worm eller Wolly Bugger som imiterar iglarna med sin långa stjärt av Maraboufibrer. Vill man komma ner lite i strömmen passar flugor med cone head riktigt bra då de får en lite guppande gång vid aktiv hemtagning. En Wolly Bugger fungerar från det tidigaste vårfisket fram till hösten och kan rädda fiskedagen när det är trögt för övrigt. Vaket, Nummer ett

18 Flugasken Mickey Finn som fiskimitation i högt, kallt och grumligt vatten. Black Nose Dace som fiskimitation vid mer normala vattenförhållanden. Wolly Bugger för att imitera iglar under hela säsongen. Insektslivet i Säveån Det är, med svenska mått mätt mycket gott om dagsländor i Säveån, vilket gör detta till ett av de bästa valen för den som önskar lära sig mer om strömvattenfiske efter öring. Tidigt på våren är gul och svart bäckslända de första som dyker upp för att sedan finnas kvar under hela säsongen. Den stora åsländan börjar kläcka redan i mitten av april för att följas upp av gul och brun forsslända i början av maj. Åsandsländorna börjar kläcka när värmen kommer, vilket brukar innebära mitten till slutet av maj, för att sedan kulminera en liten bit in i juni. Då är åsandslända och gul forsslända ett absolut måste i flugasken. De rikligast förekommande nattsländorna i Säveån har ljust gröna frisimmande larver helt utan hår. En hårig mörkbrun nattsländelarv, som även den är frisimmande, förekommer i ganska stora mängder. Dagsländor i Säveån Följande lista tar upp de nio dagsländor jag har observerat i Säveån. Det finns säkert fler eftersom jag inte har gjort någon mer målmedveten inventering utan enbart antecknat under fiskets gång. Därtill kommer naturligtvis stora mängder av de små slamsländorna som dock inte är av större betydelse för flugfiskaren. Åsandslända, Ephemera danica Sjösandslända, Ephemera vulgata Gul forsslända, Heptagenia sulphurea Brun forsslända, Heptagenia fuscogrisea Röd strömslända, Ephemerella ignita Liten vasslända, Leptophlebia vespertina Stor vasslända, Leptophlebia marginata Ljus sporrslända, Centroptilium luteolum Gulögd aftonslända, Procloeon bifidum Flugasken i praktiken Nu när vi har gått igenom insektslivet är det dags att sätta ihop en flugask för det praktiska fisket i Säveån. Jag har markerat tolv av flugorna nedan med en asterisk och det är flugorna jag inte vill vara utan vid ett besök i ån. Vill man göra det enklare räcker det med gul forsslända i stadierna nymf, kläckare och spinner samt Wolly Bugger. Det senare under förutsättning att det inte är tid för åsandsländan. Naturligtvis kan man lägga till en massa andra flugor som myror, jassid och vad man nu kan hitta på men normalt sett behöver man inte ha dessa för att lyckas med fisket. På baksidan av tidningen kan du se fler mönsterförslag på bra flugor. Nymfer Åsandslända #8-10 Hela säsongen * Green Drake Nymph Gul forsslända #12 Hela säsongen * Flat Nymph Röd strömslända #14 Hela säsongen Blue Winged Olive Nymph Stor åslända #14 Hela säsongen Dark Olive Nymph Kläckare Åsandslända #8-10 maj-juni Green Drake Emerger Gul forsslända #12 maj-juli * Yellow May Emerger Röd strömslända #14 maj-juli * Blue Winged Olive Emerger Liten vasslända #16 maj-juli Lepto Claret Emerger Stor åslända #14 april-juni Dark Olive Emerger 18 Öring i strömvatten

19 Dun Åsandslända #8-10 maj-juni * Green Drake Gul forsslända #12 maj-juli * Yellow May Dun Röd strömslända #14 maj-juli Blue Winged Olive Stor åslända #14 april-juni Large Dark Olive Dun Spinner Åsandslända #8-10 maj-juni * Black Drake Gul forsslända #12 maj-juli * Yellow May Spinner Röd strömslända #14 maj-juli Sherry Spinner Liten vasslända #16 maj-juli Claret Spinner Stor åslända #14 april-juni * Large Dark Olive Spinner Nattsländor Dykande nattslända #12-16 Hela säsongen * Goddard Caddis #6-10 Hela säsongen * Flytande flugor i # Hela säsongen * Övriga Mickey Finn #8-10 Hela säsongen Black Nose Dace #10-12 Hela säsongen Wolly Bugger #6-8 Hela säsongen * Sammanfattning Med lite förberedelse kan fiskedagen vid strömvattnet bli riktigt givande även för flugfiskare som inte har så stor vana vid öring i strömvatten. Det handlar mest om att välja ut ett begränsat antal flugor som man med tiden lär sig att fiska med. Studera vattnet och ha helst med dig stödanteckningar de första gångerna så att du kan välja rätt fluga och fiskemetod för det förhållande som råder när just du besöker strömmen. Fixa ihop lite imitationer i asken och ge dig av till Säveån på sträckan Floda-Hedefors och upplev ett av de mer intressanta öringfisken vi har i södra Skandinavien. Säsongen börjar den 15 maj och mer information hittar du lätt på deras hemsida; Mikael Båth Vaket, Nummer ett

20 One o clock big tarpon! Jag har under cirka 15 års tid varje sommar dragit iväg till Norge för att fiska lax, men sommaren 2000 blev annorlunda. Florida hägrade med sina soldränkta fiskeplatser. Istället för långkalsonger, vadarbyxor, tvåhandsflugspö t, de goa laxflugorna och diverse andra behövliga grejer, som jag var van vid, bestod resebagaget av helt andra prylar. Solskyddsfaktor 30 (!), solglasögon, badbyxor och fiskekeps var en kombination som kändes ovan. Fiskeprylarna fyllde snart resväskan med allt från Penn 12/0 till flugrulle, 60 punds hajspö till klass åtta flugspö och en massa krok, drag och flugor. Nu skulle vi visa amerikanarna hur fiske går till! 20 kilos bagagevikt var inte svårt att överskrida, däremot var det svårare att övertyga bagagepersonalen på Arlanda att allt måste med, men det gick! Efter 800 mils resa känner man sig rätt mör, så när Per mötte mig på flygplatsen i Miami var mina intryck av landet over there ganska luddiga. Per hade varit på plats en vecka före mig, fixat bil och rekat inför fisket. Vi drog iväg till en tackle-shop för att shoppa upp oss på det senaste och det jag inte lyckats packa ner. Sportfiskeaffären var stor som ett varuhus fyllt med fiskeprylar. Där gick det att bränna en månadslön utan problem så vi fick snabbt pallra oss därifrån innan resekassan tog slut. Efter tio timmar i flygplan var jag rejält sugen på att slänga ut en krok och känna fisk så vi körde ner till en hamn där trollingbåtarna lade till. Under bryggorna där simmade stora stim av Jack Cravell. Det var precis som killarna i hamnen sa they fucking pull you in the water. När fiskarna väl bet på gällde det att ha bromsen rätt inställd annars blev det lätt ett dopp Nu hade det kanske inte gjort så mycket att ramla i då vattnet höll en temperatur på cirka 30 grader. På morgonen vaknade jag klockan fyra totalt vrålpigg, så det fanns något positivt även med tidsomställningen. Per hade amerikansk tid i kroppen, så fiskefebern rasade i blodet på mig när han vaknade först vid sjutiden. Vi åkte ner till Flamingo och fiskade efter tarpon, haj, bonefish och en massa andra häftiga fiskar i mangroveträsket utanför E v e r g l a d e s. Detta område kallas för Backcountry och är ett jättestort grundområde med mängder av öar täckta med mangrove. Vattendjupet varierar mellan 0.3-1,5 meter och på många ställen fick guiden staka fram båten. Djurlivet där nere var helt enormt med allt från alligatorer, delfiner och ormar till vithövdad havsörn. Intrycken så många att de var svåra att smälta. Tarpon mot djungelgrönska Tarponen som var vårt första mål skulle tas på fluga så jag hade bundit en popper i Sverige på norsk krok, spansk vinkork och några fjädrar från tuppen hemma på Tången. Den fick godkänt av guiden! Havet låg helt spegelblankt och tarponerna vakade på sitt rullande sätt där man ser halva fisken. Plötsligt säger guiden: One o clock, big tarpon! extra salt Alla sinnen var på helspänn när flugan landade strax framför fisken och jag började poppa hem flugan. Känslan av att kroka en tarpon på fluga och få se den silverglänsande fisken hoppa meterhögt mot djungelgrönskan i bakgrunden sitter kvar för alltid. När guiden, 20 Text: Krister Olausson, Foto: från Krister

21 Erik, säger till mig att öka pressen så att jag får upp den innan hajarna kommer och gör processen kort ökar pulsen några extra slag. Med fisken väl i båten tar vi några snabba bilder och sedan tillbaks med den i vattnet. Sen var det bara att lyfta på hatten och tacka the silverking för matchen. Att det fanns haj visste vi, men att första mötet skulle bli då vi rammade en med båten i 35 knop var rätt brutalt! Det blev en djävla smäll när motorn flög upp och båten hoppade till. Två chockade nordbor tittade förvånat bakåt men Erik sa helt lugnt his frend s are gonna eat him. Incidenten fick oss att bli sugna på ett riktigt hajfiske. Efter en stunds kastande hade fisktanken fyllts med det enligt utsago bästa hajbetet ladyfish - en liten silverglänsande fisk som vi satte på våra krokar. Krokarna var försedda med 0,7 millimeter pianowire samt ett flöte en meter upp på linan. Detta fick ligga strax bakom båten. Knarren på Pers rulle var det första som skrek. Sedan var det vi, för här fanns hur mycket haj som helst. Vi hade flera tuffa matcher med havets vargar där vissa av dem gjorde allt för att försöka tömma våra rullar. Då bromsen på rullen inte räckte fick tummen på högernäven hjälpa till. Båten detta utspelade sig på var en liten specialbyggd flatbottnad 18 fots båt med 100 hästars motor, så när hajarna var uppe och smakade på mäsket vid relingen drog man fötterna åt sig! Inne på det grunda vattnet fanns ett flertal hajarter, såsom blacktiphaj, lemonhaj, nursehaj och tjurhaj. Den senare rankas som en av världens farligaste hajar. Även tigerhaj och hammarhaj gjorde sina räder in på grundområdet. Fiskelandet Florida har verkligen allt att erbjuda och servicen runt fisket är hästlängder från det i Sverige. I Florida har de verkligen lärt sig att satsa på sportfiske och fisketurism. Sätt våra beslutsfattare på ett plan dit så de får se hur man brukar en naturresurs och inte förbrukar den. Sharp hooks Krister Tarponen Vaket, Nummer ett