likt Hemlaås för kvinnor i Eskilstuna.

Transkript

1 Socialnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) SOCN/2019:21 24 Ett Hemlaås för kvinnor i Eskilstuna Beslut Nämnden godkänner utredningen och slutsatsen om att det i dagsläget, oavsett boendeform saknas medel inom befintlig ram för att kunna starta upp ett boende likt Hemlaås för kvinnor i Eskilstuna. Reservation Jawad Zanganeh (V) reserverar sig mot beslutet och lämnar skriftlig reservation (bilaga 1). Lotta Jonsson (KD) reserverar sig mot beslutet och lämnar muntlig reservation. Ärendebeskrivning Våren 2016 skickade Vänsterpartiet in en motion där partiet yrkade att Eskilstuna kommun skulle utreda kvinnors behov av särskilt stöd för att kunna komma ur ett missbruk samt se över dagens befintliga stöd med målsättning att nå fler kvinnor. Att Eskilstuna kommun utreder behovet och förutsättningarna för ett lågtröskelboende för kvinnor, likt Hemlaås. Samt att Eskilstuna kommun om utredningen visar på ett behov därefter inrättar ett sådant boende. Hösten 2018 har resultatet av denna utredning efterfrågats av Vänsterpartiet. Socialförvaltningen har efterforskat vad som har hänt och tyvärr konstaterat att detta beslut har fallit mellan stolarna och därmed har inte utredning genomförts. Syftet med denna utredning är därför att verkställa det beslut som togs 2016 om att utredning ska göras. Yrkanden Göran Gredfors (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Jawad Zanganeh (V) yrkar bifall till förvaltningens förslag med tillägg att nämnden konstaterar, utifrån utredningen, att behovet finns. Exakt hur vården och boendet för den här gruppen kvinnor ska utformas, likväl kostnaden, bör utredas vidare. Lotta Jonsson (KD) och Helen Wretling (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag samt till Jawad Zanganehs tilläggsyrkande. Göran Gredfors (M) yrkar avslag på Jawad Zanganehs tilläggsyrkande med motiveringen att förvaltningen endast har för avsikt att besvara motionen som Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 Socialnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) ligger till grund för utredningen. Gunilla Cederfjord (S), Clarence Palm (S) och Ulla Grip (M) instämmer i Göran Gredfors yrkande på avslag till Jawad Zanganehs tilläggsyrkande. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: Bifall till förvaltningens förslag Bifall till förvaltningens förslag med Jawad Zanganehs (V) tilläggsyrkande. Ordföranden föreslår en propositionsordning där förslagen ställs mot varandra. Nämnden godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer de två förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag. Omröstning Omröstning begärs. Socialnämnden fastställer följande omröstningsproposition: Den som röstar bifall till förvaltningens förslag röstar JA. Den som röstar bifall till förvaltningens förslag med Jawad Zanganehs tilläggsyrkande röstar NEJ. Ledamöter med rösträtt Ja Nej Avstår Göran Gredfors (M), ordf. Nina Tuncer (S), 1:e vice Lotta Jonsson (KD), 2:e vice Göran Andersson (S) Gunilla Cederfjord (S) Clarence Palm (S) Maria Hopstadius (C) Ulla Grip (M) Sabina Colakovic (M) Jawad Zanganeh (V) Helen Wretling (L) Carina Åkesson (SD) Sven-Göran Sigurd (SD) Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Socialnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Omröstningsresultat Med tio JA-röster för bifall till förvaltningens förslag mot tre NEJ-röst för bifall till förvaltningens förslag med Jawad Zanganehs tilläggsyrkande, finner ordföranden att socialnämnden beslutat enligt förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4

5

6 Socialnämnden Socialförvaltningen Utveckling och innovation SOCN/2019:21 Katrin Fardish (1) Socialnämnden Missiv- Ett "Hemlaås" för kvinnor behövs i Eskilstuna Förslag till beslut Nämnden godkänner utredningen och slutsatsen om att det i dagsläget, oavsett boendeform saknas medel inom befintlig ram för att kunna starta upp ett boende likt Hemlaås för kvinnor i Eskilstuna. Ärendebeskrivning Våren 2016 skickade Vänsterpartiet in en motion där partiet yrkade att Eskilstuna kommun skulle utreda kvinnors behov av särskilt stöd för att kunna komma ur ett missbruk samt se över dagens befintliga stöd med målsättning att nå fler kvinnor. Att Eskilstuna kommun utreder behovet och förutsättningarna för ett lågtröskelboende för kvinnor, likt Hemlaås. Samt att Eskilstuna kommun om utredningen visar på ett behov därefter inrättar ett sådant boende. Hösten 2018 har resultatet av denna utredning efterfrågats av Vänsterpartiet. Socialförvaltningen har efterforskat vad som har hänt och tyvärr konstaterat att detta beslut har fallit mellan stolarna och därmed har inte utredning genomförts. Syftet med denna utredning är därför att verkställa det beslut som togs 2016 om att utredning ska göras. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Pia Andersson Områdesschef Joakim Danielsson Kvalitetschef Vi gör Eskilstuna tillsammans

7 Utredning Ett Hemlaås för kvinnor behövs i Eskilstuna Rapport: Utredning Organisation: Socialnämnden 1

8 Bakgrund Våren 2016 skickade VänterpartietVänsterpartiet in en motion där partiet yrkade att Eskilstuna kommun skulle utreda kvinnors behov av särskilt stöd för att kunna komma ur ett missbruk samt se över dagens befintliga stöd med målsättning att nå fler kvinnor. Att Eskilstuna kommun utreder behovet och förutsättningarna för ett lågtröskelboende för kvinnor, likt Hemlaås. Samt att Eskilstuna kommun om utredningen visar på ett behov därefter inrättar ett sådant boende. Socialnämnden svarade på yttrandet med att föreslå till Kommunfullmäktige att motionen bifalles avseende de första två förslagen men avslås avseende det tredje förslaget. Nämnden ställde sig positivt till att utreda kvinnors behov av särskilt stöd för att komma ur ett beroende. Precis som motionen beskrev så höll nämnden med om att situationen är annorlunda för kvinnor som missbrukar än för män som missbrukar. Vidare tydliggjordes att de kvinnor som är kända i nämndens verksamheter och som inte nås i de boendeformer nämnden har, har ett beroende av flera substanser än enbart alkohol. Nämnden beskrev också att dessa kvinnor har en långvarig och komplex problematik med psykiska och neuropsykiska besvär/diagnoser i kombination med beroende. Även den andra punkten, det vill säga utreda behovet av ett lågströskelboende uttrycktes också vara nödvändigt. Målgruppen kvinnor som enbart missbrukar alkohol är dock det närmaste osynlig hos nämndens verksamheter. Utredningen sas därför behöva genomföras innan lösning togs fram. Kommunfullmäktige svarade på motionen under hösten 2016 om att Eskilstuna behöver ha väl fungerande insatser för att möta behov av stöd från kvinnor och män som befinner sig i missbruk. Vidare att en utredning skulle göras och att dess slutsatser skulle återrapporteras till kommunfullmäktige med nämndernas analys om vad som behöver göras konkret för att stärka stödet till kvinnor i missbruk. Denna skulle återrapporteras till kommunfullmäktige senast 1 juli Hösten 2018 har resultatet av denna utredning efterfrågats av Vänsterpartiet. Socialförvaltningen har efterforskat vad som har hänt och tyvärr konstaterat att detta beslut har fallit mellan stolarna och därmed inte genomförts. Syftet med denna utredning är därför att verkställa det beslut som togs 2016 om att utredning ska göras. Frågeställningarna som behöver besvaras är: 1. Se över dagens befintliga stöd med målsättning att nå fler kvinnor. (Vad erbjuder vi idag?) 2. Utreda kvinnors behov av särskilt stöd för att komma ur ett missbruk (Vad saknar vi idag?). 3. Undersöka behovet av ett lågtröskelboende för kvinnor (Behöver vi det för att kunna erbjuda dessa kvinnor ett särskilt stöd?) För att kunna besvara dessa frågor har jag använt mig av dokumentet IFO Kartläggning av hemmaplansvården, VIVA (vårt dokumentationssystem) samt samtalat med de verksamheter 2

9 inom förvaltningen som har kunskap om målgruppen och därmed har en åsikt om vad vi saknar för dessa kvinnor. Hemmaplansvård i form av dagliga verksamheter Resursenheten Stöd och behandling Beroendemottagningen Vägen Vägen är en beroendemottagning som erbjuder behandlingsmetoder som bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) som syftar till att förändra tankar, känslor och beteenden. Centralt i arbetet är också ett Nätverks-och Systemteoretiskt arbetssätt. Stödet sker både via biståndsbeslut samt som serviceinsats. Målgruppen är vuxna brukare från 18 år med behov av samtalsbehandling för problem med alkohol, narkotika, läkemedel, doping eller spel om pengar samt anhöriga till person med missbruksproblematik. Samtalsbehandlare håller i behandlingsarbetet som sker via olika program och metoder som mottagningen erbjuder. Vägen erbjuder samtal både enskilt och i grupp. Ett flertal metoder används i behandlingen. Bland annat ASI (Addiction Severity Index-intervju) som är en bra hjälp vid en behandlingsplanering och görs i början av kontakten. Genom intervjun kartläggs dels användningen av alkohol/narkotika, dels hur användningen har påverkat andra områden i livet. Andra metoder som används i behandlingen är motiverande samtal (MI) som syftar till att hjälpa till att kartlägga fördelar och nackdelar med nuvarande problembeteende samt att formulera mål och eventuellt gå vidare från tanke till handling. Även för stöd i att bibehålla redan uppnått förändringsarbete. Beroendemottagningen vägen erbjuder ett stort utbud av interventioner som inkluderar CAP (Cannabisavvänjningsprogram), CRA (Community Reinforcement Approach), ÅP (Återfallsprevention), Anhörigstöd, Spelbehandling och öron-akupunktur. Vid behov upprättas kvinnogrupper. Navet Sysselsättningsinriktad stödverksamhet Navet är en sysselsättningsinriktad stödverksamhet via biståndsinsats. Med ett pedagogiskt och MI-inriktat förhållningssätt bedriver personalen på Navet miljöterapeutisk handledning. Verksamheterna Arbetslaget, Caféverksamheten och Snickeriet/verkstaden sker via biståndsinsats, medan 12-stegsgrupper och VIP-grupper sker via serviceinsats. Målet med verksamheten är att Navets brukare ska uppleva en ökad livskvalitet, minska sitt missbruk och komma närmare arbetsmarknaden för att få en känsla av sammanhang (KASAM). Målgruppen är vuxna personer från 18 år med missbruksbakgrund. 3

10 Yrkesbefattningen är handledare som är stödjande i den sysselsättningsinriktade stödverksamheten utifrån individernas individuella genomförandeplaner. Även här skapas kvinnogrupper vid behov. Hemmaplansvård i form av heldygnsvård Resursenheten vuxen boende Boendestöd - Kvinnobo Kvinnobo är ett boendestöd med boende i delad eller egen lägenhet. Stödet sker via biståndsinsats. Målgruppen är vuxna kvinnor från 18 år som saknar bostad i kombination med behov av psykosocialt stöd. Problematik som förekommer är missbruk, psykisk ohälsa eller våldsutsatthet. De som arbetar där är boendestödjare som stödjer individerna utifrån individuell genomförandeplan. Detta görs genom att boendestödjarna stöttar och är behjälplig i vardagen med motiverande samtal med stöd av metoden MI (motiverande intervju). Arbetsuppgifterna består också av stöd i kontakt med andra myndigheter, ekonomi med mera. Boendestödjaren tar ej över sysslor utan kan istället stödja individen till att klara dessa själv. Vid missbruksproblematik används bedömningsmetoden ASI (addiction severity index). Boendestöd - Hemlaås Hemlaås är ett stödboende med boendestöd. Stödet ges via beslut om bistånd. Målgruppen är vuxna kvinnor och män med långvarigt missbruk. Till skillnad från Kvinnobo så finns inte krav på absolut nykterhet gällande alkohol på Hemlaås. Narkotikapåverkan är inte tillåtet på boendet. Individerna får heller inte inta alkohol på boendet. Det sistnämnda är ett relativt nytt beslut som infördes för drygt ett år sedan med initiativ från personal på boendet och ledningen. De som arbetar på Hemlaås är boendestödjare som stödjer individerna utifrån individuell genomförandeplan. Arbetsuppgifterna består av att stötta och vara behjälplig i vardagen genom motiverande samtal med stöd av MI samt bland annat stöd i kontakt med andra myndigheter, ekonomi med mera. Boendestödjaren tar ej över sysslor utan kan istället stödja individen till att klara dessa själv. I dagsläget finns det 17 platser, vilka alla är fullsatta. Av dessa är 4 platser avsedda för kvinnor. Under perioden januari oktober 2018 är det 1343 verkställda dygn för dessa 4 placerade kvinnor. 4

11 Resursenheten Vuxna Boendestöd - Kommunkontrakt Boendestöd ges i enskild lägenhet som hyrs i andra hand via kommunen. Stödet fås via biståndsbeslut. Målgruppen består av familjer och vuxna som saknar bostad i kombination med behov av psykosocialt stöd. Prioriterade målgrupper är våldsutsatta, äldre samt barnfamiljer. Andra förekommande målgrupper är personer med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Boendestödjare arbetar med att stödja individerna utifrån individuell genomförandeplan. Individerna bor i egen lägenhet med ett andrahandskontrakt som hyrs av kommunen. Boendestödjare stöttar och är behjälplig i vardagen genom motiverande samtal med stöd av MI samt bland annat stöd i kontakt med andra myndigheter, ekonomi med mera. Boendestödjaren tar inte över sysslor utan stödjer individen till att klara detta självständigt. Vid missbruksproblematik används metoden ASI. Huvuduppdraget är att behålla bostaden och att stötta i frågor kring bostaden. Brukare som är i behov av mer omfattande insatser gällande vardagen kan samtidigt ha stöd från exempelvis socialpsykiatri eller hemtjänst. Boendestöd - Intensivstöd Boendestödet i form av intensivstöd kan ges i den egna bostaden, i kommunkontraktslägenhet eller via stödboendet. Intensivstödet kan inledningsvis vara intensivt vid behov. Stödboendet har sex lägenheter. Vid missbruksproblematik används metoden ASI samt motiverande samtal med stöd av MI. Stödet ges via biståndsinsats. Målgruppen är unga vuxna mellan år med behov av psykosocialt stöd. Boendet vänder sig till de unga som har en missbruksproblematik. Boendestöd erbjuds även vid behov av stöd i det egna hemmet eller om de unga är hemmavarande hos sina föräldrar. Boendestödjare stödjer individerna utifrån individuell genomförandeplan. De stöttar och är behjälpliga i vardagen genom motiverande samtal med stöd av MI samt bland annat stöd i kontakt med andra myndigheter, ekonomi med mera. Boendestödjaren tar inte över sysslor utan kan istället stödja individen till att klara av att utföra dessa själv. Samverkan sker med bland annat Beroendecentrum. Missbrukande kvinnor, antal beslut och verkställda dygn För att illustrera hur vårdformen ser ut för dessa kvinnor idag redovisas nedanstående statistik baserat på ett uttag från januari- oktober i år. Statistiken är ett komplement för att ge en indikation och därmed skapa ett underlag för hur många beslut det rör sig om, samt omfattningen av insatsen. Vad gäller omfattningen är uttaget gjort på heldygnsvården. Internvård Beslut Dygn GLÄNTAN Inst VÅRNÄS BEHANDLINGSHEM Inst

12 Sateliten, akutboende för våldsutsatta och drogpåverkade kvinnor med barn. Skydd 1 1 Kvinnobo Stöd Boendestöd i jourlägenhet Stöd Hemlaås Stöd Intensivstöd stödverksamhet i boende år. Stöd Intensivstödsboende Tegnér Stöd 1 95 Navet - Stödverksamhet för brukare med beroendeproblematik Öppen 19 Samtalsbehandling Vägen spelberoende Öppen 2 Vägens beroendemottagning Öppen 39 Missbruk barn/ förälder Vägen(bistånd) Öppen 1 Kommunkontrakt Statistiken beskriven typ av insats, det vill säga om det rör sig om vård på institution, skyddat boende, stödboenden eller en öppenvårdsinsats. Den visar hur många beslut som fattats under perioden januari oktober i år, samt hur länge kvinnan fått den typen av vården. Den visar att vi använder insatsen Kvinnobo, Navet samt Vägen i större omfattning än de andra insatserna. Samtidigt som insatser där det är få beslut som Hemlaås och Intensivstöd fattas det längre beslut. Det vill säga det är omfattande och långa vårdbehov. I nedan statistik särskiljs internvården från externvården för att få en jämförbarhet. Externvård Internvård Beslut Dygn Beslut Dygn Institution Stödboende SIS Öppenvård 61 x Skyddsboende Institution Stödboende Skyddsboende 1 1 Öppenvård 2 x Kommunkontrakt Inom externvård tas det många beslut, men placeringstiden är relativt kort i jämförelse med internvårdens stödboenden. Där är antal fattade beslut snarlikt, men vårddygnen betydligt fler. Detta bekräftar att behovet av stöd via Hemlaås, Kvinnobo och intensivstöd är längre om mer omfattande. Kvinnorna bor där mycket längre tid än när de blir placerade på extern institution. Kommunkontrakt särredovisas då insatsen och behoven skiljer sig från de andra redovisade sifforna. Den är dock viktig att ha med utifrån att antal beslut och vårddygn är många, vilket visar på att behovet är stort. Vägen öppnade 2000 och hade då ett öppet intag. Sedan ändrades det om till att bara kunna få stöd via biståndsinsats. Ett par år senare, runt 2009 ändrades mottagandet av ärenden tillbaka till att även ta emot personer på serviceinsats.. Denna ändring vittnar verksamheten till att målgruppen kvinnor har utökats. Detta visar att de könsstrukturer som finns i samhället gällande kvinno- respektive mansnormer är en viktig komponent att ta hänsyn till i utformandet av insatser för brukare. Generellt sätt känner kvinnor en större skuld och skam 6

13 för sin problematik. En insats som erbjuds utan registrering och dokumentation är då med stor sannolikhet en enklare ingång till att söka hjälp. Samtal med verksamheter som jobbar med missbrukande kvinnor I samtal med personal för verksamheten Hemlaås är de eniga om att kvinnor befinner sig i en särskilt utsatt situation. Det är inte ovanligt att de är medberoende i sitt missbruk i sina parförhållanden och ekonomiskt beroende av sin partner för att kunna försörja sitt missbruk. Kvinnorna bär också oftast ett stort bagage med trauman som medför psykisk ohälsa och det är inte ovanligt att de befinner sig i ett destruktivt parförhållande där de blir våldsutsatta. De tror dock inte att ett boende likt Hemlaås enbart för kvinnor skulle vara lösningen för att fånga fler kvinnor. Däremot att utöka platserna på nuvarande Hemlaås med en egen avdelning för kvinnor, är något de önskar skulle ske. Vidare tror de utifrån deras erfarenhet med målgruppen kvinnor med missbruksproblematik, att förvaltningens största utvecklingsområde är att jobba uppsökande. Det vill säga kontakta och motivera dessa kvinnor i de miljöer de befinner sig i då dessa kvinnor generellt sett oftast inte självmant söker hjälp. Ovan illustrerade statistik är trots allt de kvinnor som vi har kontakt med, vi får inte glömma mörkertalet. I samtal med HVB- samordnarna som är ett stöd för att brukare i extern vård, menar de att skyddsboenden är den resurs de använder mest för kvinnor. Där har de märkt en ökning i jämförelse med samma period förra året. Det är oftast kvinnor som har barn. När det gäller skyddsbehov och särskilt när barn är inblandade är det svårt att jobba med de kvinnorna på hemmaplan, eftersom skyddsaspekten går före. De behov som de tycker är svårast att tillgodose är personer med samsjuklighet. Det vill säga när det är flera komponenter att ta hänsyn till såsom psykiska ohälsa, missbruk och självskadebeteende. Då är det svårt att hitta ett boende som täcker alla de behoven, där personal har tillräcklig kompetens kring komplexa insatser som kan täcka alla behoven hos brukaren. Är det dessutom barn med i bilden och HVB:et ligger geografiskt långt bort från hemorten, blir i stället umgänget med barnet/barnen svårt. Det är dessutom svårt att kombinera behovet att behöva bli placerad på grund av sitt missbruk i hem som ligger långt bort, samtidigt som man behöver hjälp med sin psykiska ohälsa genom sitt landsting. Ramavtalen som HVB- samordnarna ska placera efter, täcker inte de behoven som finns. Det är för få hem för enbart kvinnor och dessutom oftast inte geografiskt tillfredställande på grund av det som beskrivits ovan. Det vill säga umgänge med barnet/barnen och behandling via landstinget. dagsläget finns det bara två, varav den ena har krav på att beslut om minst 3 månader ska tas. I dagsläget finns det bara två, varav den ena har krav på att beslut ska tas om minst 3 månader. Båda dessa två erbjuder dessutom enbart 12- stegsprogram, varför brukare med dålig erfarenhet av 12- stegsprogrammet är svåra att motivera till en flytt till ett sådant boende. Vi får inte glömma att alla boenden också har begränsat antal platser och det är många gånger fullt. Ovan beskrivna medför att HVB samordnarna många gånger går utanför ramavtalen. De särskilda behov som finns, täcks inte inom de befintliga ramavtalen. 7

14 När det gäller skyddsboenden så behöver de sedan årsskiftet inte gå utanför ramavtalen, då det kom nya ramavtal för skyddsboenden som täcker behoven bra. Gemensamt för alla placeringar är att, oavsett ramavtal eller inte, brukarens behov alltid går före. Det ekonomiska läget För att nämnden ska kunna starta ett lågtröskelboende för kvinnor med missbruksproblematik är det viktigt att titta på de ekonomiska förutsättningarna. Nämnden har fått förstärkning med 35 miljoner kronor för obalanser i verksamheten i 2018 års budget. Obalanserna i verksamheten består i huvudsak av kostnaderna för den externa vården. Utfallet för den externa vården 2017 var ett underskott på -58,8 miljoner kronor. Ett starkt fokus har under 2018 har varit att ha en ekonomi i balans, och så även För att klara det måste de externa vårdkostnaderna minska med 25 miljoner kronor. Projekt pågår med flera underliggande aktiviteter med fokus på att effektivisera vården och minska kostnaderna. En aktivitet handlar om att hitta konkreta och akuta åtgärder för att kunna växla externvård till hemmaplansvård. Hittills i år har heldygnsvården minskat som ett resultat av åtgärderna kring att effektivisera vården. Utfallet för perioden januari-augusti visar att den kraftiga kostnadsökningen som skedde under 2017 har stannat av. Prognosen för helåret gällande den externa vården är -18 miljoner kronor. Utöver obalanserna i verksamheten gällande vårdkostnader krävs det effektiviseringar och prioriteringar eller rena nedskärningar motsvarande 18 miljoner kronor. I beloppet ingår det lokalkostnader med ca 2,5 miljoner kronor. I och med flytten till det nya myndighetshuset på Smedjegatan 32 blir det tillfälliga dubbla hyreskostnader för vissa verksamheter. Prognosen gällande personal och drift är -18 miljoner kronor. Den totala prognosen för socialnämnden är -36 miljoner kronor. För 2019 har nämnden fått ett tillskott på 5 miljoner kronor, men det täcker ändå inte underskottet och de behov som finns. Slutsats Idag arbetar förvaltningen med att se över nuvarande boendeformer i form av bland annat en arbetsgrupp och anpassa dessa efter de behov vi ser idag. Dessa behöver utvecklas och det finns ett behov av att ta hänsyn till fler nivåer av problematik. Kvinnor i långvarigt missbruk behöver prioriteras. I både 2018 och 2019 år verksamhetsplan för nämnden finns ett uppdrag att tillsammans med Vård- och omsorgsförvaltningen utveckla samverkan kring behov av komplexa insatser. Detta i form av gemensam mottagning, gemensamt boendestöd och gemensamt HVB. I utformningen av dessa insatser, ser förvaltningen att det är särskilt viktigt att ta hänsyn till kvinnors utsatthet. När det gäller kvinnors behov av vård pga. missbruksproblematik så vet vi att det finns ett mörkertal på grund av den stigmatisering kvinnor ofta upplever vilket gör att benägenheten att söka vård minskar. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, ur ett barnperspektiv och ett anhörigperspektiv skulle samhället vinna på att fånga upp och satsa på att fånga upp och möta behoven av vård inom socialtjänsten, och inte minst viktigt tillsammans med Landstinget då psykisk ohälsa ofta förekommer hos dessa kvinnor. 8

15 Ett hem likt Hemlaås för kvinnor är en god idé med tanke på att målgruppen kvinnor med missbruksproblematik är en särskild utsatt målgrupp utifrån olika parametrar som i denna rapport beskrivits. Är dock syftet att fånga upp fler kvinnor beskriver personal från Hemlaås att det inte behöver vara den enda möjliga lösningen. De tror snarare på att utöka de befintliga platserna på Hemlaås, öppna en separat avdelning för kvinnor samt utveckla uppsökandet av dessa kvinnor som idag är obefintlig. HVB samordnarna tror att insats på hemmaplan skulle kunna lösa de hinder de stöter på vid placering av denna målgrupp. Dessa är umgängen med barn, kontakt med vården samt motivationsarbetet. Det är också viktigt att understryka att målgruppen alkoholister inte är stor, såväl för kvinnor som för män. Behovet av komplexa insatser förefaller dock ha ökat de senaste åren. Nämnden har ett uppdrag att växla vård från extern vård till hemmaplansvård samt att se över och anpassa efter behoven som finns i dagens Eskilstuna. Men på grund av mörkertalet som finns vad gäller kvinnor i missbruk så finns inte samma ekonomiska incitament och möjligheter att växla vården vad gäller kvinnorna som för männen. Vi har ingen kö till boenden för kvinnor i dagsläget, och de kvinnor som placeras externt har ofta korta placeringstider eller placeras för at det finns ett behov av skydd. Nämnden kommer att fortsätta arbetet att se över och förändra de möjligheter till boendeformer och vård kopplat till dessa inom befintlig ram vilket ingår i nämndens åtaganden inför Nämnden avser att särskilt beakta kvinnors behov av vård i detta arbete. För att starta ett lågtröskelboende för kvinnor, oavsett om det skulle vara ett eget hem på hemmaplan, en kvinnoavdelning på det befintliga Hemlaås eller utöka personalstyrkan för att även kunna jobba mer uppsökande och motiverande behövs det medel. Dessa medel finns inte inom befintlig ram. 9

16

17

18

19

20

21

22

23

24