Årsrapport. Regel rådet

Transkript

1 Årsrapport 2017 Regel rådet

2

3 Regel rådet Årsrapport 2017

4 Innehållsförteckning Förord...3 Sammanfattning...4 Inledning...6 Regelrådet Granskningen i praktiken Internationellt samarbete Granskningen i siffror Yttranden...14 Kanslisvar...25 Granskning av konsekvensutredningar från EU Sammanfattande reflektioner Tabellbilaga... 30

5 Förord Då var det dags att summera Regelrådets arbete för I denna årsrapport presenteras vad som hänt under verksamhetsåret samt omfattande statistik som visar på kvaliteten på konsekvensutredningar som Regelrådet har yttrat sig över. Årets resultat tyder på en förbättring av konsekvensutredningarnas kvalitet. Jag är glad över att kunna konstatera att kvaliteten har förbättrats men trots detta finns det stora kvalitetsskillnader mellan regelgivare. Även om drygt hälften av konsekvensutredningarna uppfyller kraven är det knappt hälften som inte gör det vilket innebär att det finns en stor risk att beslut fattas om regler där konsekvenserna för de företag som ska tillämpa reglerna inte är tillräckligt utredda. Utöver mängden granskade konsekvensutredningar avseende nationella författningsförslag har Regelrådet även granskat ett antal konsekvensutredningar från EU vilket är positivt. Om synpunkter framförs tidigare i regelgivningsprocessen finns det större möjligheter att undvika negativa konsekvenser. Det har även varit hög aktivitet på det internationella samarbetet i RegWatchEurope (RWE) som bland annat syftar till internationellt utbyte av granskningserfarenheter. Jag ser därför fram emot att Sverige är ordförandeland för RWE 2018! Utöver det ser jag fram emot ett 2018 där regelgivarna prioriterar att utreda konsekvenserna av nya regler som får effekter för företag. Avslutningsvis vill jag tacka både Regelrådet och den personal på Tillväxtverket som på ett utmärkt sätt har arbetat för Regelrådet under året. Jag är övertygad om att detta arbete fyller en viktig funktion för att skapa mer ändamålsenliga regler för företag. Från och med 1 januari 2018 har Samuel Engblom valt att avsluta sitt uppdrag som ledamot i Regelrådet varför jag vill passa på att tacka honom för hans insatser och samtidigt hälsa Hanna Björknäs välkommen som ny ledamot. Jag vill även passa på att rikta ett tack till avgående ersättare. Pernilla Lundqvist Ordförande 3

6 Sammanfattning Regelrådet Vilka? Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regelrådet består av fem ledamöter som utses av regeringen. Vad? Regelrådets uppdrag är att granska kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Bedömningen sker utifrån de krav som ställs i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Hur? När ett förslag bedöms få effekter av betydelse för företag avger Regelrådet ett yttrande över konsekvensutredningens kvalitet. Regelrådet kan även avstå från att yttra sig och istället lämna kanslisvar, exempelvis om förslagen inte bedöms medföra effekter av betydelse för företag. Inkomna remisser* Kanslisvar 221 (62%) Antal inkomna remisser 355 Yttranden 134 (38%) 43% uppfyllde inte kraven 57% uppfyllde kraven Regelrådets bedömning (134 yttranden) * Exkluderar EU konsekvensutredningar. Se avsnitt Granskning av konsekvensutredningar från EU på sida 26 för detaljer om dessa. Fördelning av yttranden 2017 Regeringskansliet 42 remisser Kommittébetänkanden (SOU) 23 remisser 31% uppfyllde kraven 39% uppfyllde kraven 69% uppfyllde inte kraven 61% uppfyllde inte kraven Myndighetsrapporter 11 remisser 82% uppfyllde kraven 18% uppfyllde inte kraven Förvaltningsmyndigheter 58 remisser 79% uppfyllde kraven 21% uppfyllde inte kraven 4

7 Regel rådet Årsrapport 2017

8 Årsrapport 2017 Inledning Inledning Regelrådets uppdrag Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket som har till uppgift att granska konsekvensutredningar till nya och ändrade regler som får effekter av betydelse för företag. Om regelgivare bedömer att ett författningsförslag kan få sådana effekter ska förslaget med tillhörande konsekvensutredning remitteras till Regelrådet. Regelrådet granskar de remitterade konsekvensutredningarna och bedömer om de uppfyller kraven som ställs i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet granskar även konsekvensutredningar upprättade på EU-nivå, efter begäran av ansvarigt svenskt departement. 1 Regelrådet inrättades år 2008 som ett led i regeringens arbete med regelförenkling för företag. Under perioden var Regelrådet organiserat som en kommitté. År 2015 blev Regelrådets verksamhet permanent och organiseras sedan dess som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverkets verksamhet. Regelrådets sammansättning och organisation Regelrådet består av en ordförande, en vice ordförande och tre ordinarie ledamöter. Sedan år 2015 är Pernilla Lundqvist ordförande. Sedan år 2016 är Samuel Engblom vice ordförande och Yvonne von Friedrichs, Claes Norberg och Lennart Renbjer ordinarie ledamöter. Varje ordinarie ledamot har två personliga ersättare. Ersättare är Sofie Rehnström, Marie-Louise Strömgren, Lars Silver, Ebba Sjögren, Carin Hellerstedt, Mikael Ek, Annika Bergman och Sven-Göran Alm. Regelrådet är beslutsfört om ordföranden eller vice ordföranden samt två ledamöter är närvarande. Regelrådet sammanträder varannan vecka med uppehåll under sommaren samt jul- och nyårshelgerna. Regelrådet bistås av Tillväxtverkets personal på enheten Förenkling för att utföra uppgifterna enligt uppdraget, såsom att bereda ärenden till Regelrådets sammanträden. Arbetet samordnas av en verksamhetsledare på Tillväxtverket med särskilda befogenheter efter delegering från Regelrådet. Innehåll i rapporten Detta är Regelrådets nionde årsrapport som summerar statistiken över remitterade ärenden till Regelrådet samt i övrigt Regelrådets verksamhet för år Regelrådets uppdrag och sammansättning framgår av förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket. 6

9 Inledning Årsrapport 2017 Regelrådet Pernilla Lundqvist ordförande Samuel Engblom vice ordförande Claes Norberg ledamot Yvonne von Friedrichs ledamot Lennart Renbjer ledamot Christian Pousette verksamhetsledare 7

10 Kanslisvar Vårt Dnr Ert Dnr RR Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsens förslag till upphävande av föreskrifter om offentliggörande av tekniska specifikationer för gränssnitt (PTSFS 2004:2) Rubricerade ärende, diarienummer , har remitterats till Regelrådet. Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig. Christian Pousette Verksamhetsledare Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Postadress Webbplats E-post Box 4044, Stockholm Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av Yttrande Vårt Dnr Ert Dnr RR FI Dnr Finansinspektionen Box 7821 Stockholm betydelse för företag. Yttrande över Finansinspektionens förslag till ändringar i föreskrifter om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget I remissen anges att Finansinspektionen föreslår ändringar i föreskrifter (FFFS 2014:14) om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter, som gäller för kreditinstitut och värdepappersbolag samt vissa filialer och koncerner med anledning av de ändrade redovisningsföreskrifterna som trädde i kraft den 1 januari 2016 (FFFS 2015:20). Det föreslås att vissa poster anpassas i blanketten Standardrapport i bilaga 1 till rapporteringsföreskrifterna. De ändringar som nu föreslås innebär bland annat att begreppen gemensamt styrda företag och ägarintressen införs, samt att upplysningar som tidigare har ingått i poster inom linjen tas bort från rapporteringen, och att en ny post fond för utvecklingsutgifter läggs till. Utöver detta föreslås att raderna för rapportering av extraordinära intäkter och kostnader tas bort från resultaträkningen för att göra en anpassning till resultaträkningens uppställningsform enligt redovisningsföreskrifterna. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget I konsekvensdelen anges att syftet med rapporteringsföreskrifterna varit att säkerställa att företagens rapportering till Finansinspektionen håller en hög och enhetlig standard. Vidare uppger förslagsställaren att ändringarna syftar till att anpassa den löpande finansiella rapporteringen till de ändringar som har gjorts i redovisningsföreskrifterna. Regelrådet finner beskrivningen av syftet med förslaget godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Av remissen framgår att det enligt förslagsställaren inte finns ett godtagbart alternativ till att lämna rapporteringsföreskrifterna oförändrade eftersom de inte skulle stämma överens med den externa rapporteringen. Postadress Webbplats E-post 1/4 Box 4044, Stockholm regelradet@regelradet.se Årsrapport 2017 Granskningen i praktiken 1 Granskningen i praktiken Departement och myndigheter ska remittera de förslag till nya och ändrade regler som kan få effekter av betydelse för företag till Regelrådet. För myndigheter regleras detta i förordningen (2011:118) om myndigheters inhämtande av yttrande från Regelrådet och för departementen i Riktlinjer för Regeringskansliets överlämnande av underlag till Regelrådet. När en remiss inkommer till Regelrådet är den första bedömningen om ärendet ska leda till ett yttrande av Regelrådet eller om ärendet ska föranleda ett så kallat kanslisvar. Avgörande för bedömningen är om förslaget bedöms medföra effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet bör yttra sig. Effekter av betydelse för företag innefattar såväl ekonomiska som andra effekter. Om förslaget kan medföra effekter av betydelse för företag ska remissen leda till ett yttrande av Regelrådet. Om förslagets effekter inte går att bedöma leder remissen likaså till ett yttrande av Regelrådet. Om förslaget inte bedöms medföra effekter av sådan betydelse för företag ska remissen istället leda till ett kanslisvar. Det finns också ytterligare skäl till att en remiss föranleder kanslisvar från Regelrådet, vilket redogörs för närmare vid avsnitt Kanslisvar. Remiss inkommer Granskning Kanslisvar Yttrande Kanslisvaret skickas till regelgivaren. Yttrande/kanslisvar samt remiss publiceras på Regelrådets webbplats. Yttrandet skickas till regelgivaren. Yttrande Regelrådet har sedan ett antal år tillbaka arbetat med att upprätta så tydliga yttranden som möjligt. Regelrådets yttranden är den främsta kanalen att nå ut till regelgivare. Därför är det ett viktigt arbete ur pedagogisk synpunkt att de delar i konsekvensutredningen som har beskrivits tillräckligt och de delar som har förbättringspotential framgår på ett tydligt sätt. Syftet med detta är att förbättra konsekvensutredningarnas kvalitet vilket får till följd att de regler som träder i kraft som påverkar företags förutsättningar på förhand är mer utredda och kända än vad de hade varit med en konsekvensutredning av sämre kvalitet. I Regelrådets yttrande framgår först ställningstagandet avseende konsekvensutredningen i dess helhet huruvida Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller eller inte uppfyller kraven 8

11 enligt 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Därefter beskrivs innehållet i remissen följt av samtliga avsnitt i 6 och 7 uppdelat på olika rubriker. Vid varje sådan rubrik görs en eller flera delbedömningar av ett visst avsnitt i konsekvensutredningen. Vid delbedömningen anges om punkten kan anses godtagbar eller bristfällig. Efter samtliga sådana rubriker kommer Regelrådets sammantagna bedömning. Vid denna rubrik vägs utgången av samtliga punkter i förslagsställarens konsekvensutredning samman till en slutlig bedömning. Den slutliga bedömningen är att konsekvensutredningen uppfyller eller inte uppfyller kraven enligt 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Nedan redovisas de aspekter som Regelrådet granskar konsekvensutredningarna utifrån. Aspekter i konsekvensutredningen som Regelrådet granskar Regelrådet bedömer en konsekvensutredning utifrån hur väl förslagsställaren har redovisat följande aspekter: 1. Syftet med förslaget 2. Alternativa lösningar 3. Effekter om ingen reglering kommer till stånd 4. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten 5. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande 6. Behov av speciella informationsinsatser 7 9. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch 10. Administrativa kostnader till följd av förslaget 11. Andra kostnader till följd av förslaget 12. Påverkan på företagens verksamhet 13. Påverkan på konkurrensförhållandena 14. Påverkan på företagen i andra avseenden 15. Behov av särskild hänsyn till små företag 9

12 Årsrapport 2017 Granskningen i praktiken Kanslisvar Det finns ett flertal orsaker till att en remiss besvaras med kanslisvar från Regelrådet. Anledningar till kanslisvar Begränsade effekter för företag: Om förslaget inte bedöms medföra sådana effekter för företag att Regelrådet bör yttra sig. Detta är den vanligaste orsaken till kanslisvar. Begränsat handlingsutrymme: Författningsförslaget är styrt av överordnad lagstiftning med helt eller mycket begränsat handlingsutrymme för den remitterande regelgivaren. Resursskäl: Det kan vara hög arbetsbelastning för personalen som bereder ärenden för Regelrådet alternativt att remissen inkommer under sommaren eller jul- och nyårshelgerna då Regelrådet inte har några sammanträden. Tidsskäl: Regelrådet behöver minst två veckor för att besvara en remiss. Om kortare svarstid lämnas av förslagsställaren efterfrågar Regelrådet en förlängd svarstid, om det inte är möjligt för förslagsställaren leder remissen till ett kanslisvar. Övriga orsaker till kanslisvar: Det kan exempelvis vara att någon författningstext inte har remitterats till Regelrådet. Granskning av EU-KU Sedan år 2011 har Regelrådet i uppdrag att yttra sig över konsekvensutredningar till regler upprättade på EU-nivå, som bedöms få stor påverkan på företag i Sverige. Regelrådets yttranden i dessa ärenden har inte samma utformning som yttranden över konsekvensutredningar upprättade av en svensk förslagsställare. I yttranden över EU-konsekvensutredningar ges inga omdömen huruvida konsekvensutredningen kan anses uppfylla kraven eller inte. Istället förs resonemang kring de delar som finns med i EU-konsekvensutredningen samt om en konsekvensutredning behöver upprättas för att belysa förslagets effekter för företag i Sverige och vilka aspekter som särskilt behöver utredas i denna. Hittills har Regelrådet i samtliga yttranden kommit fram till att en konsekvensutredning behöver upprättas av den svenske regelgivaren. Yttranden över konsekvensutredningar upprättade på EU-nivå avges efter att ansvarigt departement har bett om Regelrådets yttrande. Det har också förekommit att Regelrådet har fått kännedom om kommande regler från EU och därför har tagit kontakt med ansvarigt departement. Regelrådet har sedan fått del av EU-konsekvensutredningen och avgett yttrande i ärendet. Granskningen av konsekvensutredningar upprättade på EU-nivå är mer tidskrävande och omfattande än granskningen av konsekvensutredningar upprättade av en svensk förslagsställare. Sedan Regelrådet fick uppdraget har 16 konsekvensutredningar upprättade på EU-nivå granskats. Kommunikation Under året har Regelrådets webbplats fått en ny layout och design. Webbplatsen är välbesökt av regelgivare och andra intressenter varför användbarheten är viktig. Regelrådets nyhetsbrev Regelrätt kommer ut fem gånger per år. I Regelrätt finns information om vissa av Regelrådets ärenden på ett mer lättillgängligt sätt, samt en intervju med en person som är aktuell på konsekvensutredningsområdet. Antalet prenumeranter är cirka 800, vilket är oförändrat sedan ett antal år tillbaka. Dessa prenumeranter kan vara personer som arbetar inom myndighet eller departement, organisationer eller andra som är intresserade av Regelrådets verksamhet. 10

13 Granskningen i praktiken Årsrapport 2017 Nyheter Regelrådets framtida roll? Under året har regeringen uppdragit åt Statskontoret att utreda förutsättningarna att utöka Regelrådets uppgifter vad gäller arbetet med införlivande av EU-lagstiftning. I uppdraget ingick det att överväga om Regelrådets uppgifter skulle kunna utökas till att identifiera om tidigare införlivad EU-lagstiftning i nationell rätt kan göras mindre betungande för företagen, utan att leda till lägre skyddsnivåer. Statskontoret skulle vidare lämna förslag på om och hur Regelrådet i sitt granskande arbete borde beakta om nya och ändrade regler är utformade med hänsyn tagen till den digitala utvecklingen. Regeringen har som övergripande mål att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen menar att de administrativa kostnaderna för företagen kan minskas genom att digitaliseringens möjligheter tas till vara och att nya och ändrade regler bör utformas med hänsyn tagen till den digitala utvecklingen. Regelrådet anges i det sammanhanget kunna ha en roll genom att granska regler utifrån ett digitaliseringsperspektiv. Vidare ingick det i Statskontorets uppdrag att bedöma om de utökade uppgifterna för Regelrådet skulle medföra att Regelrådet borde organiseras på ett annat sätt än som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket, och om så skulle vara fallet lämna förslag på lämplig organisationsform. Statskontorets uppdrag ledde till rapporten Fler uppgifter för Regelrådet Bör rådet arbeta mer med EU-lagstiftning och digitalisering? som slutredovisades till Näringsdepartementet den 16 januari Statskontoret drar följande slutsatser i rapporten. Statskontoret bedömer att Regelrådet bör få en något utökad roll vid införlivandet av EU-lagstiftning, genom att granskningen av EU-kommissionens konsekvensanalyser görs obligatorisk. Det föreslås att Regeringskansliet tar fram ett nytt styrdokument som föreskriver att även konsekvensanalyser från EU-kommissionen ska remissbehandlas av Regelrådet, samt att 17 förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket förtydligas i detta avseende. Statskontoret anser vidare att Regelrådet kan och bör ta hänsyn till den digitala utvecklingen i sina granskningar och att det i 6 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning görs ett tillägg med en ny p. 3 som föreslås ange att en konsekvensutredning ska innehålla en beskrivning av hur digitala utvecklingsmöjligheter beaktats i regleringen. I rapporten framgår att Statskontoret inte bedömer att Regelrådet behöver organiseras om, inte heller få en utökad roll i form av andra uppgifter än att granska konsekvensanalyser samt att Regelrådets uppgifter heller inte bör utökas till att arbeta med tidigare införlivad EU-lagstiftning. I mars kom Svenskt Näringslivs rapport Lättare regelbörda för näringslivet en förnyad politisk beslutsprocess och i september kom Näringslivets regelnämnds rapport Rätt underlag för rätt beslut Åtgärder för bättre konsekvensutredningar. I båda dessa rapporter framförs rekommendationer om ändring av Regelrådets mandat samt organisationsform. Entreprenörskapsutredningen lämnade sitt betänkande Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet, SOU 2016:72, i slutet av Remisstiden för att inkomma med synpunkter löpte ut den 31 januari I betänkandet framförs synpunkter om Regelrådets roll att Regelrådets oberoende behöver säkerställas. 11

14 Årsrapport 2017 Internationellt samarbete 2 Internationellt samarbete RegWatchEurope Regelrådet är medlem i det internationella nätverket RegWatchEurope som består av sju oberoende granskningsorgan från Europa. Nätverket utgör främst ett forum för erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna avseende konsekvensutredningar. Frågor och idéer på regelförenklingsområdet kopplat till bättre konsekvensutredningar diskuteras och sprids också. Utöver Regelrådet består RegWatchEurope av granskningsorgan från Nederländerna (ATR 2, tidigare Actal), Tyskland (NKR 3 ), Storbritannien (RPC 4 ), Tjeckien (RIAB 5 ), Norge (Regelrådet) och Finland (FCRIA 6 ). I nätverket tillämpas ett roterande ordförandeskap och Regelrådet kommer att vara ordförande under Under året har även intresset för oberoende granskning ökat i fler länder vilket har uppmärksammats genom förfrågningar till enskilda granskningsorgan men även till nätverket som helhet. Mandaten för de olika organisationerna skiljer sig åt men samtliga är rådgivande. En del av medlemmarna arbetar till exempel med utvärdering av konsekvenser av befintliga regler, granskar fler aspekter än konsekvenser för företag, ger stöd till regelgivare och/eller bidrar med regelförenklingsförslag till respektive regering. Detta bidrar till att organisationerna har olika förutsättningar att vara drivande när synpunkter lämnas till institutionerna i EU. Under 2017 har Regelrådet deltagit på gemensamma RegWatchEurope möten där bland annat ett arbete påbörjats med att dela med sig av vilka metoder som används vid kvantifiering av ekonomiska effekter till följd av regler. RegWatchEurope har även träffat EU-kommissionens förste vice-president, Frans Timmermans och kommissionens granskningsfunktion, Regulatory Scrutiny Board, för att bland annat dela med sig av erfarenheter som granskningsorganen identifierat i EU-kommissionens konsekvensutredningar. Vid Regulatory Scrutiny Boards första årliga konferens hade nätverket även en framträdande roll för att dela med sig av sina erfarenheter som oberoende granskningsorgan. Samtliga medlemmar i RegWatchEurope har också bidragit med information om sina respektive funktioner till OECD Regulatory Policy Committee 7 inför den kommande Regulatory Policy Outlook Under 2017 presenterade även Centre for European Policy Studies (CEPS) en rapport, Introducing EU Reduction Targets on Regulatory Costs: A Feasibility Study, till nätverket om möjligheten att sätta minskningsmål på EU-nivå. 2 The Dutch Advisory Board on Regulatory Burden. 3 The National Regulatory Control Council. 4 Regulatory Policy Committee 5 Regulatory Impact Assessment Board. 6 Finnish Council of Regulatory Impact Assessment 7 En kommitté skapad av OECD som utgör en plattform för erfarenhetsutbyte inom regelgivningsområdet. 12

15 13

16 Årsrapport 2017 Granskningen i siffror 3 Granskningen i siffror Under år 2017 har Regelrådet behandlat 355 ärenden. 134 av dessa ledde till yttranden (motsvarande en andel på 38 procent) och 221 ledde till kanslisvar (motsvarande en andel på 62 procent). Därutöver inkom nio konsekvensutredningar upprättade på EU-nivå, sju av dessa ledde till yttranden av Regelrådet och två ledde till kanslisvar. Eftersom dessa behandlas i särskild ordning ingår de inte i ovan nämnda ärenden utan redovisas separat vid avsnitt Granskning av EU-konsekvensutredningar. Inkomna remisser 355 Kanslisvar 221 (62%) Yttranden 134 (38%) Figur 1: Inkomna remisser Yttranden Av de 134 ärenden som Regelrådet har yttrat sig över har 77 st. innehållit en konsekvensutredning som sammantaget har bedömts uppfylla kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, vilket motsvarar en andel på 57 procent. Resultatet är en förbättring både i jämförelse med år 2016 då 52 procent av konsekvensutredningarna bedömdes uppfylla kraven och år 2015 då 36 procent av konsekvensutredningarna bedömdes uppfylla kraven. Procent % % 2017 Figur 2: Regelrådets bedömningar av konsekvensutredningar 2016 och 2017, andel som uppfyllde kraven (%). 14

17 Granskningen i siffror Årsrapport 2017 Resultat per aspekt Figur 3 visar Regelrådets bedömning per aspekt i yttranden. Resultat per aspekt 2017 Antal Godtagbara Bristfällig Andel godtagbara (%) Syfte % Berörda företag utifrån bransch % Effekter om ingen reglering kommer till stånd % Särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande % Överensstämmelse med EU-rätten % Alternativa lösningar % Påverkan i andra avseenden % Antal berörda företag % Andra kostnader % Speciella informationsinsatser % Administrativa kostnader % Förändringar i företagens verksamhet % Konkurrenspåverkan % Särskild hänsyn till små företag % Storleken på berörda företag % Figur 3: Regelrådets bedömningar per aspekt, 2017 (rangordnade efter störst andel godtagbara). De punkter i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning som har högst andel godtagbara beskrivningar är: Förslagsställarens beskrivning av syftet och vad man vill uppnå med regleringen (98%), Berörda företags bransch (89%), Effekter av om någon reglering inte kommer till stånd (87%), Särskilda hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande (87%), Förslagets överensstämmelse med EU-rätten (86%), Alternativa lösningar (81%) samt Hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen (79%). 15

18 Årsrapport 2017 Granskningen i siffror De punkter i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning som har lägst andel godtagbara beskrivningar är: Storleken på berörda företag (54%), Om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning (58%), Påverkan på konkurrensförhållanden för berörda företag (60%), Förslagets påverkan på berörda företags administrativa kostnader (62%), Behov av förändringar i företagens verksamhet (62%), Behov av speciella informationsinsatser (65%), Påverkan på berörda företags andra kostnader (68%) samt Antalet berörda företag (71%). Regelrådet gör en sammantagen bedömning av konsekvensutredningen i varje enskilt fall. Det finns således inte någon hierarki mellan punkterna i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Däremot kan det vara så att en punkt viktas särskilt tungt i ett visst ärende med anledning av förslagets effekter för företag i ett särskilt avseende och hur förslagsställaren har lyckats beskriva just det. Sådana omständigheter kan göra skillnaden mellan en sammantaget godtagbar och en sammantaget bristfällig konsekvensutredning. Fördelning av yttranden avsändare Regelrådet får remisser från förvaltningsmyndigheter och de olika departementen inom Regeringskansliet. Sedan Regelrådets årsrapport för 2016 redovisas resultatet i denna del efter avsändare och typ av remiss. 1. Promemorior och andra internt framtagna remisser, remitterade av Regeringskansliet. 2. Kommittébetänkanden (SOU) framtagna av kommittéer och remitterade av Regeringskansliet. 3. Myndighetsrapporter framtagna av förvaltningsmyndigheter. Dessa kan remitteras av Regeringskansliet eller av förvaltningsmyndigheter. Myndighetsrapporter innehåller förslag till nya eller ändrade författningar som har utarbetats av förvaltningsmyndigheter. Oftast är det ett resultat av ett regeringsuppdrag till förvaltningsmyndigheten, men de kan också vara upprättade på eget initiativ av förvaltningsmyndigheten, genom en så kallad framställan till ansvarigt departement. 4. Remisser framtagna och remitterade av förvaltningsmyndigheter, innehållande förslag till myndighetsföreskrifter. De 134 remisser som ledde till yttranden år 2017 var fördelade enligt följande: 42 remisser framtagna internt inom Regeringskansliet 23 kommittébetänkanden (SOU) 11 myndighetsrapporter 58 remisser från förvaltningsmyndigheter. 16

19 Granskningen i siffror Årsrapport 2017 Remitterande instans och typ av remiss Totalt Andel av samtliga inkomna remisser (%)* Uppfyller kraven Uppfyller inte kraven Andel uppfyller kraven (%) Regeringskansliet 42 31% % Kommittébetänkanden 23 17% % Myndighetsrapporter 11 8% % Förvaltningsmyndigheter 58 43% % * Siffrorna är avrundade till närmaste procenttal men uppgår totalt till 100% Procent % 79% % 39% 0 Regeringskansliet Kommittébetänkanden Myndighetsrapporter Förvaltningsmyndigheter Figur 4: Fördelning av yttranden och andel som uppfyllde kraven, Av Regeringskansliets internt framtagna konsekvensutredningar bedömdes 13 av 42 uppfylla kraven (31 procent). Detta kan jämföras med år 2016 då 8 av 43 (19 procent) respektive år 2015 då 5 av 39 (13 procent) bedömdes uppfylla kraven. Av konsekvensutredningarna hänförliga till kommittébetänkanden bedömdes 9 av 23 uppfylla kraven (39 procent). Detta kan jämföras med år 2016 då 11 av 27 (41 procent) respektive år 2015 då 11 av 41 (27 procent) bedömdes uppfylla kraven. Av konsekvensutredningarna hänförliga till myndighetsrapporter bedömdes 9 av 11 uppfylla kraven (82 procent). Detta kan jämföras med år 2016 då 7 av 17 (41 procent) respektive år 2015 då 2 av 10 (20 procent) bedömdes uppfylla kraven. Av konsekvensutredningarna hänförliga till remisser från myndigheter bedömdes 46 av 58 uppfylla kraven (79 procent). Detta kan jämföras med år 2016 då 58 av 75 (77 procent) respektive år 2015 då 53 av 108 (49 procent) uppfyllde kraven. 17

20 Årsrapport 2017 Granskningen i siffror Regeringskansliet Regelrådet yttrade sig över konsekvensutredningarna i 42 remisser framtagna internt på Regeringskansliet. 13 av dessa, motsvarande 31 procent, ansågs uppfylla kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Detta kan jämföras med år 2016 då 8 av 43 (19 procent) respektive år 2015 då 5 av 39 (13 procent) bedömdes uppfylla kraven. REGERINGSKANSLIET Antal Departement Uppfyller kraven Uppfyller inte kraven Totalt Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet Justitiedepartementet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Totalt Figur 5: Regelrådets yttranden över Regeringskansliets internt framtagna remisser, Kommittébetänkanden (SOU) Regelrådet yttrade sig över konsekvensutredningarna i 23 kommittébetänkanden år av dessa, motsvarande 39 procent, ansågs uppfylla kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Detta kan jämföras med år 2016 då 11 av 27 (41 procent) respektive år 2015 då 11 av 41 (27 procent) bedömdes uppfylla kraven. KOMMITTÉBETÄNKANDEN Antal Departement Uppfyller kraven Uppfyller inte kraven Totalt Finansdepartementet Justitiedepartementet Kulturdepartementet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Totalt Figur 6: Regelrådets yttranden över kommittébetänkanden per remitterande departement,

21 Granskningen i siffror Årsrapport 2017 Myndighetsrapporter År 2017 yttrade sig Regelrådet över konsekvensutredningarna i 11 myndighetsrapporter. 9 av dessa, motsvarande 82 procent, bedömdes uppfylla kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Detta kan jämföras med år 2016 då 7 av 17 (41 procent) respektive år 2015 då 2 av 10 (20 procent) bedömdes uppfylla kraven. MYNDIGHETSRAPPORTER Remitterande departement och ansvarig förvaltningsmyndighet Finansdepartementet/ Skatteverket Finansdepartementet/ Finansinspektionen Miljö- och energidepartementet/ Energimarknadsinspektionen Miljö- och energidepartementet/ Havs- och vattenmyndigheten Näringsdepartementet/ Boverket Näringsdepartementet/ Transportstyrelsen Uppfyller kraven Antal Uppfyller inte kraven Totalt Totalt Figur 7: Regelrådets yttranden över myndighetsrapporter per remitterande departement och ansvarig myndighet,

22 Årsrapport 2017 Granskningen i siffror Förvaltningsmyndigheter Regelrådet yttrade sig över konsekvensutredningarna i 58 remisser från förvaltningsmyndigheter, varav 46 bedömdes uppfylla kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Detta motsvarar 79 procent, vilket kan jämföras med år 2016 då 58 av 75 (77 procent) respektive år 2015 då 53 av 108 (49 procent) uppfyllde kraven. FÖRVALTNINGSMYNDIGHETER Antal Förvaltningsmyndighet Uppfyller kraven Uppfyller inte kraven Totalt Arbetsmiljöverket Boverket Energimarknadsinspektionen Energimyndigheten Finansinspektionen Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Livsmedelsverket Lotteriinspektionen Länsstyrelsen i Västra Götalands län Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för yrkeshögskolan Polismyndigheten Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skatteverket Skolverket Socialstyrelsen Statistiska centralbyrån Strålsäkerhetsmyndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tillväxtverket Transportstyrelsen Tullverket Totalt Figur 8: Regelrådets yttranden över remisser från förvaltningsmyndigheter,

23 Granskningen i siffror Årsrapport 2017 Resultat per aspekt fördelat på respektive avsändare och typ av remiss Resultat per aspekt Regeringskansliet Vid en genomgång av Regelrådets bedömningar per aspekt bland konsekvensutredningarna hänförliga till Regeringskansliets internt framtagna remisser framkommer exempelvis följande: Regeringskansliet beskriver överlag punkterna hänförliga till 6 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning på ett bra sätt, med en andel godtagbara delbedömningar, om man bortser från informationsinsatser som uppgår till 60 procent, är det alternativa lösningar på 67 procent som är lägst och uppåt till syftesbeskrivning på 95 procent som är högst. Gällande 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning är andelen godtagbara delbedömningar lägre. Samtliga delbedömningar är belägna i intervallet 36 till 55 procent godtagbara beskrivningar, utom beskrivning av bransch (81 procent godtagbara beskrivningar) och hur regleringen kan påverka företagen i andra avseenden (67 procent godtagbara beskrivningar). År 2016 hade åtta delbedömningar en lägre andel godtagbara delbedömningar än 36 procent, som är den lägsta andelen godtagbar delbedömning i år (avser om det finns behov av förändringar i företagens verksamhet). Förslagsställaren har således förbättrat sitt resultat. REGERINGSKANSLIET (framtagna internt) Antal Andel Aspekt Godtagbar Bristfällig godtagbar (%) Syfte % Särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande % Berörda företag utifrån bransch % Effekter om ingen reglering kommer till stånd % Överensstämmelse med EU-rätten % Alternativa lösningar % Påverkan i andra avseenden % Speciella informationsinsatser % Antal berörda företag % Administrativa kostnader % Andra kostnader % Konkurrenspåverkan % Särskild hänsyn till små företag % Storleken på berörda företag % Förändringar i företagens verksamhet % Figur 9: Regelrådets bedömning per aspekt, Regeringskansliets internt framtagna remisser,

24 Årsrapport 2017 Granskningen i siffror Resultat per aspekt kommittébetänkanden Vid en genomgång av Regelrådets bedömningar per aspekt bland konsekvensutredningarna hänförliga till kommittébetänkanden framkommer exempelvis följande: Det finns en skillnad i resultatet av kostnadsbeskrivningarna. Administrativa kostnader har en andel godtagbara delbedömningar uppgående till 35 procent, medan beskrivningen av andra kostnader har en andel godtagbara delbedömningar uppgående till 61 procent. Redovisningen av behovet av informationsinsatser samt om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning har, utöver beskrivningen av administrativa kostnader, störst förbättringspotential med en andel godtagbara delbeskrivningar uppgående till 52 procent. Utöver beskrivningen av syftet med förslaget, som har en andel godtagbara beskrivningar uppgående till 100 procent, beskrivs förslagets överensstämmelse med EU-rätten samt om särskilda hänsyn behöver tas till tidpunkten för ikraftträdande särskilt väl, med en andel godtagbara delbeskrivningar uppgående till 96 procent. KOMMITTÉBETÄNKANDEN (SOU) Antal Andel Aspekt Godtagbar Bristfällig godtagbar (%) Syfte % Överensstämmelse med EU-rätten % Särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande % Alternativa lösningar % Effekter om ingen reglering kommer till stånd % Berörda företag utifrån bransch % Påverkan i andra avseenden % Antal berörda företag % Andra kostnader % Förändringar i företagens verksamhet % Konkurrenspåverkan % Storleken på berörda företag % Speciella informationsinsatser % Särskild hänsyn till små företag % Administrativa kostnader % Figur 10: Regelrådets bedömning per aspekt, kommittébetänkanden,

25 Granskningen i siffror Årsrapport 2017 Resultat per aspekt myndighetsrapporter Vid en genomgång av Regelrådets bedömningar per aspekt bland konsekvensutredningarna hänförliga till myndighetsrapporter framkommer exempelvis följande: Delbedömningarna avseende alternativa lösningar, effekter av om någon reglering inte kommer till stånd samt syftesbeskrivning har en andel godtagbara delbedömningar uppgående till 100 procent. Delbedömningarna avseende förslagets överensstämmelse med EU-rätten, berörda företags bransch, andra kostnader samt regleringens påverkan i andra avseenden har en andel godtagbara delbedömningar uppgående till 91 procent. Den delbedömning som har störst förbättringspotential är om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning, där andelen godtagbara delbedömningar uppgår till 45 procent. MYNDIGHETSRAPPORTER Antal Andel Aspekt Godtagbar Bristfällig godtagbar (%) Alternativa lösningar % Syfte % Effekter om ingen reglering kommer till stånd % Överensstämmelse med EU-rätten % Berörda företag utifrån bransch % Andra kostnader % Påverkan i andra avseenden % Antal berörda företag % Administrativa kostnader % Särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande % Förändringar i företagens verksamhet % Konkurrenspåverkan % Speciella informationsinsatser % Storleken på berörda företag % Särskild hänsyn till små företag % Figur 11: Regelrådets bedömning per aspekt, myndighetsrapporter,

26 Årsrapport 2017 Granskningen i siffror Resultat per aspekt förvaltningsmyndigheter Vid en genomgång av Regelrådets bedömningar per aspekt bland konsekvensutredningarna hänförliga till myndighetsrapporter framkommer exempelvis följande: Utöver syftesbeskrivning som har en andel godtagbara delbedömningar uppgående till 98 procent, beskrivs effekterna av om någon reglering inte kommer till stånd samt berörda företags bransch särskilt väl med en andel godtagbara delbedömningar uppgående till 97 procent. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten har en andel godtagbara delbedömningar uppgående till 91 procent. Störst förbättringspotential har beskrivningen av berörda företags storlek, med en andel godtagbara delbedömningar uppgående till 62 procent. FÖRVALTNINGSMYNDIGHETER Antal Andel Aspekt Godtagbar Bristfällig godtagbar (%) Syfte % Effekter om ingen reglering kommer till stånd % Berörda företag utifrån bransch % Överensstämmelse med EU-rätten % Särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande % Påverkan i andra avseenden % Speciella informationsinsatser % Alternativa lösningar % Antal berörda företag % Andra kostnader % Administrativa kostnader % Förändringar i företagens verksamhet % Särskild hänsyn till små företag % Konkurrenspåverkan % Storleken på berörda företag % Figur 12: Regelrådets bedömning per aspekt, förvaltningsmyndigheter,

27 Granskningen i siffror Årsrapport 2017 Kanslisvar År 2017 besvarade Regelrådet 221 remisser med kanslisvar. I 135 av kanslisvaren var orsaken begränsade effekter för företag, vilket motsvarar en andel på 61 procent. I 34 av kanslisvaren var orsaken resursskäl, vilket motsvarar en andel på 15 procent. 48 av kanslisvaren, motsvarande en andel på 22 procent, hörde till kategorin övrigt och 4 kanslisvar, motsvarande en andel på 2 procent, har orsaken tidsskäl. Anledning till kanslisvar Begränsade effekter Resursskäl Antal Andel (%) 61% 15% Tidsskäl 4 2% Övrigt Totalt % 100% Figur 13. Anledning till kanslisvar,

28 Årsrapport 2017 Granskningen i siffror Granskning av konsekvensutredningar från EU Under år 2017 har Regelrådet yttrat sig över sju konsekvensutredningar upprättade på EU-nivå, fördelade på fyra ärenden från Utrikesdepartementet, två ärenden från Finansdepartementet samt ett ärende från Miljö- och energidepartementet. Därutöver har två granskningar beslutats med kanslisvar. Det ena ärendet bedömdes medföra endast begränsade effekter för företag och det andra ärendet omfattades inte av Regelrådets uppdrag. Antalet granskningar av konsekvensutredningar upprättade på EU-nivå har ökat mot år 2016 då Regelrådet granskade fyra sådana konsekvensutredningar. För samtliga nämnda granskningar har Regelrådet kommit fram till att en kompletterande konsekvensutredning behöver göras för att belysa förslagens effekter för svenska företag. Andra återkommande synpunkter från Regelrådet är frågor som rör konkurrensförhållanden för företag, mer information om berörda företag såsom storlek och bransch samt kostnadsbeskrivningar. EU-konsekvensutredningar som Regelrådet yttrat sig över 2017 Förslag till förordning om att introducera ett elektroniskt europeiskt tjänstekort (KOM (2016) 824 slutlig), förslag till direktiv om ett ramverk för ett elektroniskt europeiskt tjänstekort med tillhörande bilaga (KOM (2016) 823 slutlig) samt förslag till direktiv om en anmälningsprocedur för tillståndsförfarande och krav relaterade till tjänster (KOM (2016) 821 slutlig). Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/65/EG om begränsning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (KOM (2017) 38 slutlig). Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om företagsstatistik, om ändring av förordning (EG) nr 184/2005 och om upphävande av tio rättsakter på området företagsstatistik (KOM (2017) 114 slutlig). Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster m.m. (KOM (2017) 256 slutlig). Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om villkoren och förfarandet för kommissionen att begära och tillhandahålla information från företag i förhållande till den inre marknaden och närliggande områden (KOM (2017) 257 slutlig). Förslag till Rådets direktiv om ändring i direktiv 2011/16/EU vad avser automatiskt informationsutbyte i fråga om beskattning (KOM (2017) 335 slutlig). Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram för det fria flödet av icke-personuppgifter i Europeiska unionen (KOM (2017) 495 slutlig). Uppföljning av EU-konsekvensutredningar Regelrådet har under senhösten 2017 inlett en uppföljning av hur de yttranden över EU-konsekvensutredningar som Regelrådet har lämnat under 2017 används av mottagarna. Vidare har uppföljningen till syfte att de frågor och synpunkter som de svenska departementen kan ha kopplat till dessa ärenden tydliggörs. Inom ramen för det givna uppdraget vill Regelrådet utveckla verksamheten avseende granskning av EU-konsekvensutredningar vidare och att mottagarna har en bra nytta av det arbete som Regelrådet utför. Till och med december 2017 har det endast inkommit synpunkter för ett par yttranden varför Regelrådet i detta skede väljer att inte redovisa eller lämna några kommentarer avseende uppföljningens resultat hittills. 26

29 Granskningen i siffror Årsrapport

30 Årsrapport 2017 Sammanfattande reflektioner 4 Sammanfattande reflektioner Regelrådets granskning år 2017 visar på ett förbättrat resultat från en andel godtagbara konsekvensutredningar uppgående till 52 procent år 2016 till en andel på 57 procent år 2017, vilket Regelrådet finner glädjande. För de remitterande regelgivarna har likaså förbättringar skett, av myndighetsrapporter uppfyllde hela 82 procent av konsekvensutredningarna i de remitterade rapporterna kraven, mot 41 procent år Förvaltningsmyndigheter förbättrade sitt redan goda resultat från år 2016 med två procentenheter, till en andel godtagbara konsekvensutredningar uppgående till 79 procent år Regeringskansliets internt upprättade konsekvensutredningar har likaså förbättrats i kvalitet, från en andel på 19 procent godtagbara konsekvensutredningar år 2016 till en andel godtagbara konsekvensutredningar uppgående till 31 procent år Det är positivt att se att en förbättring har skett i denna del och att resultatet går i rätt riktning, men andelen konsekvensutredningar som uppfyller kraven är fortfarande påfallande låg. För kommittéer har en försämring skett, med ett resultat uppgående till en andel godtagbara konsekvensutredningar på 39 procent år Andelen var 41 procent år Detta kan bero på flera faktorer. Regelrådet har i tidigare årsrapporter bland annat betonat vikten av tydliga kommittédirektiv till kommittéer, att konsekvensutredningar är ett prioriterat och efterfrågat arbete av departementen samt att kommittéerna både börjar i tid och att det avsätts tillräckligt med tid och resurser för konsekvensutredningsarbetet. Likaså är det viktigt att kommittéer tar del av det stöd och den utbildning som erbjuds av Tillväxtverket. Detta är fortsatt aktuella rekommendationer för att nå ett bra resultat i konsekvensutredningsarbetet. En stor andel av företags regelbörda härstammar från EU-lagstiftning. Utifrån uppdraget att granska konsekvensutredningar upprättade på EU-nivå vill Regelrådet både att denna möjlighet tas tillvara av svenska departement, liksom att de yttranden som Regelrådet avger blir användbara för det remitterande svenska departementet i det fortsatta arbetet. Detta i syfte att EU-reglers effekter för svenska företag blir så väl utredda som möjligt innan de beslutas. Regelrådet ser positivt på att resultatet avseende konsekvensutredningars kvalitet har förbättrats totalt sett. Regelrådet har dock genom alla år haft som målsättning att samtliga konsekvensutredningar ska uppfylla kraven och där är vi inte ännu. Av Regelrådets statistik framgår att det, sett till det sammantagna resultatet, finns en god utveckling hos förvaltningsmyndigheter. En stor andel av förvaltningsmyndigheterna har en väl inarbetad metod för arbetet med konsekvensutredningar som också visar sig i praktiken genom de konsekvensutredningar som levereras. För departementen kvarstår det däremot stora utmaningar. Regelrådets granskning av förslagsställares konsekvensutredningar är en viktig del i det fortsatta arbetet för att förbättra konsekvensutredningarnas kvalitet. Andra viktiga delar är att konsekvensutredningsarbetet prioriteras och att ett engagemang för dessa frågor finns hos samtliga departement och myndigheter. Regelrådet anser också att en granskning av konsekvensutredningarnas kvalitet i ett tidigare skede skulle ge förutsättningar för förslagsställare att komplettera konsekvensutredningarna innan de skickas ut på extern remiss. 28

31 29

32 Tabellbilaga Regelrådets yttranden 2017 per remitterande instans och typ av remiss (bedömning av konsekvensutredningen som helhet och per aspekt) Tabell 1 Regeringskansliet (framtagna internt) G=Godtagbar, B=Bristfällig Förslagsställare Sammantagen bedömning Syfte Alternativa lösningar Effekter om ingen reglering kommer till stånd Överensstämmelse med EU-rätten Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande Behov av speciella informationsinsatser Departement Uppfyllde kraven Uppfyllde inte kraven G B G B G B G B G B G B Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet Justitiedepartementet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Totalt Tabell 2 Kommittébetänkanden G=Godtagbar, B=Bristfällig Förslagsställare Sammantagen bedömning Syfte Alternativa lösningar Effekter om ingen reglering kommer till stånd Överensstämmelse med EU-rätten Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande Behov av speciella informationsinsatser Departement Uppfyllde kraven Uppfyllde inte kraven G B G B G B G B G B G B Finansdepartementet Justitiedepartementet Kulturdepartementet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Totalt

33 Antal företag Storlek företag Bransch Administrativa kostnader Andra kostnader Företagens verksamhet Konkurrensförhållanden Andra avseenden Särskilda hänsyn till små företag G B G B G B G B G B G B G B G B G B Antal företag Storlek företag Bransch Administrativa kostnader Andra kostnader Företagens verksamhet Konkurrensförhållanden Andra avseenden Särskilda hänsyn till små företag G B G B G B G B G B G B G B G B G B