Kallelse till Huddinges råd för funktionshinderfrågor

Transkript

1 HUDDINGES RÅD FÖR FUNKTIONSHINDERFRÅGOR KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Huddinges råd för funktionshinderfrågor Tid Tisdag den 23 oktober 2018, klockan 18:00 Plats Rådsalen Ärenden Diarienummer Upprop 1 Godkännande av dagordning 2 Informationsärenden Information Kommunens folkhälsoarbete Ingalill Söderberg, ordförande Demokratiberedningen 3 Information Tillgänglighetsmiljonen vad hände 2017? Linda Gebauer, lokalplaneringssektionen KSF 4 Diskussion kring utkast verksamhetsplan 2019 Lars Björkman, ordförande och Jenny Bejker, sektionschef KSF 5 Information från förvaltningarna Social- och äldreomsorgsförvaltningen Alinda Blomkvist Barn- och utbildningsförvaltningen Annika Hedlund, Lena Matsson Kultur- och fritidsförvaltningen Eliz Lindström Natur- och byggnadsförvaltningen - Kommunstyrelsens förvaltning,

2 HUDDINGES RÅD FÖR FUNKTIONSHINDERFRÅGOR KALLELSE SIDA 2 (2) Samhällsbyggnadsavdelningen Jack Lu Kommunstyrelsens förvaltning Anna Bohlin 6 Beslutsärende Huddinges råd för funktionshinderfrågors remissvar: Skapa fler parkeringsplatser för rörelsehindrade - medborgarförslag KS-2018/ Övrigt Delgivning - Kommunfullmäktiges beslut: Program för trygghet och säkerhet KS-2016/ Övriga frågor Huddinge den 15 oktober 2018 Lars Björkman Ordförande Derya Uzel Senir Sekreterare

3

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (8) Handläggare Marina Farina Marina Farina@huddinge.se Kommunstyrelsen Program för trygghet och säkerhet Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Program för trygghet och säkerhet , i enlighet med bilaga 1 till tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens förvaltning daterat den 8 maj 2018, antas. 2. Program för trygghet och säkerhet ersätter Säkerhetspolicy, HKF 1620, som antogs av kommunfullmäktige den 7 maj 2001, Program för trygghet och säkerhet ersätter Policy för informationssäkerhet, HKF 9810, som antogs av kommunfullmäktige den 10 september 2012, 17. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram förslag till ett nytt styrdokument, Program för trygghet och säkerhet , för att skapa en mer övergripande och samlad styrning som säkerställer tryggheten och säkerheten i Huddinge kommun samt ger en inriktning för att uppnå de mål som finns i programmet. Bakgrunden till programmet är ett utvecklingsåtagande i kommunstyrelsens verksamhetsplan om att ta fram ett samlat program för trygghet, säkerhet och krisberedskap i Huddinge kommun, vilket utgår från rekommendationerna i en utredning som genomfördes I rapporten från denna utredning konstaterades att kommunen inom området trygghet och säkerhet har inte mindre än 16 olika styrdokument, med en stor variation av olika typer (program, planer, policys, riktlinjer etc.). Dokumenten saknar sinsemellan en röd tråd och koppling vilket gör att helhetsbilden blir otydlig. Som en del av utredningen gjordes även en omvärldsbevakning av fyra större kommuner som tagit fram samlade program för trygghet och säkerhet. Gemensamt för dessa program är att de håller sig på en övergripande nivå, och sedan kompletteras med underliggande styrdokument. I utredningen gjordes bedömningen att det finns goda förutsättningar för att även i Huddinge ta fram ett samlat program för trygghets- och säkerhetsfrågorna. I samband med att programmet antas föreslogs att Säkerhetspolicy (HKF 1620) och Policy för HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunalvägen 28 Tfn vxl Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (8) informationssäkerhet (HKF 9810) ska upphöra att gälla efter att ha integrerats i programmet. Ett förslag till Program för trygghet och säkerhet skickades i januari 2017 på remiss. Efter det att remissvaren behandlats och beaktats konstaterade förvaltningen i dialog med den politiska ledningen att det därutöver förelåg ett behov av att dels se över strukturen, dels komplettera med ett avsnitt kring civilt försvar då detta var ett område som staten under 2017 återaktualiserats på bred front. Syftet med Program för trygghet och säkerhet , som nu läggs fram till kommunfullmäktige för antagande, är att definiera ansvarsområden för Huddinge kommuns arbete med trygghet och säkerhet samt fastställa övergripande mål för verksamheten inom dessa ansvarsområden. Under programperioden kommer kommunen att, med utgångspunkt i pågående arbete, utveckla arbetet med trygghet och säkerhet på flera områden. Kommunen har bland annat som ambition att utveckla det brottsförebyggande arbetet som inte är lika reglerat av lagstiftning som övriga trygghets- och säkerhetsrelaterade frågor. Ett annat område som kommer att behöva utvecklas är det civila försvaret som till följd av ett försämrat omvärldsläge kommer att kräva allt större insatser. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett förslag till ett nytt styrdokument, Program för trygghet och säkerhet (bilaga 1), för att skapa en mer övergripande och samlad styrning som säkerställer tryggheten och säkerheten i Huddinge kommun samt ger en inriktning för att uppnå de mål som finns i programmet. Bakgrunden till programmet är ett utvecklingsåtagande i kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2016 om att ta fram ett samlat program för trygghet, säkerhet och krisberedskap i Huddinge kommun, vilket utgår från rekommendationerna i den utredning kring frågan som genomfördes I rapporten från denna utredning 1 konstaterades att kommunen inom området trygghet och säkerhet har inte mindre än 16 olika styrdokument, med en stor variation av olika typer (program, planer, policys, riktlinjer etc.). Dokumenten saknar sinsemellan en röd tråd och koppling vilket gör att helhetsbilden blir otydlig. Som en del av utredningen gjordes även en omvärldsbevakning av fyra större kommuner, Jönköping, Nyköping, Stockholm och Västerås, som tagit fram samlade program för trygghet och säkerhet. Gemensamt för dessa program är att de håller sig på en övergripande nivå, och sedan kompletteras med underliggande styrdokument. I utredningen gjordes bedömningen att det finns goda förutsättningar för att även i Huddinge ta fram ett samlat program för trygghets- och säkerhetsfrågorna. I samband 1 Utredning - samlat program för trygghet, säkerhet och krisberedskap i Huddinge kommun, KS- 2015/942

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (8) med att programmet antas föreslogs att Säkerhetspolicy (HKF 1620) och Policy för informationssäkerhet (HKF 9810) ska upphöra att gälla efter att ha integrerats i programmet. Det påpekades också att delegationsordningen behöver ses över när säkerhetspolicyn utgår. Därtill bedömdes i utredningen att fyra styrdokument var i behov av översyn och uppdatering då de innehåller inaktuella/felaktiga uppgifter (Klotterpolicy för Huddinge kommun, Program för olycksförebyggande verksamhet, Riktlinjer för säkerhetsskydd samt Övergripande riktlinjer för brandskydd avseende Huddinge kommuns verksamheter). Det förstnämnda dokumentet upphörde att gälla i samband med att kommunfullmäktige i december 2017 antog Riktlinjer gällande klotterrelaterad skadegörelse. När kommunfullmäktige har antagit Program för trygghet och säkerhet bör det även ske en översyn av de övriga tre styrdokumenten i syfte att pröva om de behöver finnas kvar eller kan integreras med andra styrdokument. Programmets inriktning och syfte Huddinge ska vara en trygg och säker kommun för alla som bor, verkar och vistas i kommunen, där få oönskade händelser sker. De flesta brott, olyckor, skador, samhällsstörningar eller yttringar för medborgarnas oro får efterverkningar i kommunens verksamhet. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan med såväl individ- som samhällsperspektiv är därför en central kommunal arbetsuppgift. Huddinge är en stor kommun med många verksamheter och egendomar. Den samhällsutveckling som sker gör att kommunen ständigt måste förbereda sig för föränderliga hotbilder. Detta ställer högre krav på förmågan att utveckla och anpassa risk- och krishanteringsarbetet i förhållande till aktuella förutsättningar men även omvärlden. Programmet ska vara ett övergripande styrdokument med syfte att definiera ansvarsområden för Huddinge kommuns arbete med trygghet och säkerhet samt fastställa övergripande mål för verksamheten inom dessa ansvarsområden. Under programperioden kommer kommunen att, med utgångspunkt i pågående arbete, utveckla arbetet med trygghet och säkerhet på flera områden. Kommunen har bland annat som ambition att utveckla det brottsförebyggande arbetet som inte är lika reglerat av lagstiftning som övriga trygghets- och säkerhetsrelaterade frågor. Ett annat område som kommer att behöva utvecklas är det civila försvaret som till följd av ett försämrat omvärldsläge kommer att kräva allt större insatser. Programmet riktar sig till samtliga kommunens förvaltningar, anställda och kommunens invånare. Det klargör vad som ska göras, inte hur, och ska bidra till måluppfyllelse av Mål och budget samt nämndernas verksamhetsplaner. Det beskriver inte i detalj utförande eller metoder. Detta finns att läsa om i underliggande riktlinjer, anvisningar och rutiner.

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (8) Remissvar Ett förslag till Program för trygghet och säkerhet (bilaga 2) skickades i januari 2017 på remiss till samtliga nämnder, demokratiberedningen, Huddinge brottsförebyggande råd, Huddinges råd för funktionshinderfrågor och pensionärsrådet. Svar har inkommit från samtliga remissinstanser. Nedan redovisas de väsentligaste synpunkterna i remissvaren (bilagorna 3-14). Demokratiberedningen (bilaga 3) ser gärna ett förtydligande av de olika begrepp som används i programmet samt ser en nödvändighet i att förtydliga vem som bär ansvaret och hur de olika uppföljningarna, utvärderingarna och riskanalyserna ska genomföras. Demokratiberedningen ser gärna ett förtydligande i begreppet alla som används i det inledande stycket för att ge en mer klar bild över vem syftningen menar. Beredningen ser gärna att diskrimineringslagen läggs till under rubriken 11. Lagstiftning Förskolenämnden, Grundskolenämnden och Gymnasienämnden (bilaga 4 respektive 5 och 6) ställer sig positiva till alla delar i programmet. Nämnderna anser att målen ligger i linje med befintligt arbete inom barn- och utbildningsförvaltningen. Huddinges brottsförebyggande råd (bilaga 7) anser att målen för programmet är aningen vagt formulerade och behöver förtydligas alternativt att de riktlinjer som ska tas fram blir mer tydliga. Rådet anser även att en uppföljning vart fjärde år är aningen lång tid och bör ske med en tätare intervall. Rådet anser att föreningslivet är en viktig medspelare i det brottsförebyggande arbetet och bör därför synliggöras i programmet. Under rubriken Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete anser rådet att det ska klargöras hur ofta trygghetsmätningar ska utföras samt att det ska slås fast att kommunen har en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet. Huddinges råd för funktionshinderfrågor (bilaga 8) har motsvarande synpunkter som demokratiberedningen. Kultur- och fritidsnämnden (bilaga 9) anser att det är av stor vikt att kommunen har ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma riktlinjer för att uppnå de uttalade målen kring trygghet och säkerhet. Nämnden föreslår därför att det parallellt tas fram kommungemensamma riktlinjer hur förvaltningarna ska arbeta strukturerat och likvärdigt med trygghet och säkerhet för att programmet ska uppnå önskvärd effekt. Under rubriken Informationssäkerhet anser nämnden att programmet enbart innehåller en önskvärd situation (vad vi ska uppnå) men inte vad som måste göras för att uppnå den situationen. Nämnden ställer sig frågan om vi redan är framme och att det som återstår är att implementera befintliga regelverk. Detta bör enligt

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (8) nämnden förtydligas. Nämnden anser att programmet skulle vinna på en definition av rollerna som systemägare, systemförvaltare och informationsägare. Därtill saknar nämnden en skrivning om kommunens digitalisering av information och tjänster, samt information om kommunen jobbar efter ISO Under rubriken Säkerhet saknar nämnden information om det systematiska säkerhetsarbetet. Säkerheten på våra gator och torg och alla offentliga lokaler som kommunen ansvarar för enligt Lagen om skydd mot olyckor. Kommunen ansvarar för att bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete på dessa platser så våra kommuninvånare är säkra. Under rubriken Mål för kommunens krisberedskap anser nämnden att det bör framhållas att förvaltningarnas risk- och sårbarhetsanalyser bör genomföras utifrån en gemensam metod och aggregeras samt att en kommungemensam analys tas fram. Nämnden ser också att programmet skulle gynnas av att det under ovanstående rubrik tas upp att varje förvaltning ska ha en uppdaterad krisorganisation, att respektive verksamhet ska ha anpassade krisplaner samt vikten av att kommunen har väl fungerande larmvägar vid en kris. Natur- och byggnadsnämnden (bilaga 10) föreslår att målen för respektive målområde förtydligas ytterligare för att underlätta uppföljning. Nämnden anser att målen är ambitiösa och undrar om det är möjligt att uppnå samtliga mål till Vidare föreslår nämnden ändringar av texten under rubrikerna Interna oegentligheter och Personskydd. För att underlätta samverkan och en tydligare ansvarsfördelning inom kommunen föreslår nämnden att målen förtydligas med information om vilka nivåer/funktioner i kommunen som har ansvaret. Pensionärsrådet (bilaga 11) önskar att pensionärföreningar skulle ha varit en egen remissinstans och inte bara fått ta del av förslaget inför sammanträdet i pensionärsrådets arbetsutskott. Vidare framför rådet att representanter från pensionärsföreningarna bör ingå i POSOM 2 -gruppen. Socialnämnden (bilaga 12) ser positivt på ambitionerna med programmet. I det fortsatta arbetet med åtgärdsplaner och metoder vill nämnden trycka extra på vikten av att planera för socialnämndens målgrupper i händelse av kris. Tillsynsnämnden (bilaga 13) har motsvarande synpunkter som natur- och byggnadsnämnden. Äldreomsorgsnämnden (bilaga 14) har motsvarande synpunkter som socialnämnden. 2 Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (8) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att det är viktigt att Huddinge kommun har ett samlat och övergripande styrdokument som kan ge stöd för förvaltningarna i det förebyggande arbetet kring trygghets- och säkerhetsfrågor. Förslaget till Program för trygghet och säkerhet blir ett viktigt paraply för underliggande riktlinjer, anvisningar och rutiner. Genom en tydlig hierarki och struktur kan det totala antalet styrdokument hållas nere. I likhet med den utredning som genomfördes 2015 anser förvaltningen att Säkerhetspolicy (HKF 1620) och Policy för informationssäkerhet (HKF 9810) kan upphöra i och med att de har integrerats i programmet. I den reviderade versionen av förslaget till Program för trygghet och säkerhet har förvaltningen utifrån demokratiberedningens remissvar tillfört diskrimineringslagen under rubriken Lagstiftning. Utifrån Huddinge brottsförebyggande råds remissvar har förvaltningen omformulerat vissa mål i syfte att göra dem tydliga, mätbara och framåtsträvande. Därtill har frekvensen för uppföljning ändrats från vart fjärde år till årligen och föreningslivet har lyfts fram som en viktig medspelare i det brottsförebyggande arbetet. Kultur- och fritidsnämndens synpunkt om behovet av kommungemensamma riktlinjer ligger helt i linje med tankarna bakom programmet. Det pågår ett arbete kring såväl framtagande av nya kompletterande riktlinjer som översyn av befintliga styrdokument. Beträffande nämndens synpunkter kring de föreslagna texterna under rubrikerna Informationssäkerhet respektive Mål för kommunens krisberedskap instämmer förvaltningen i många av dessa och har utifrån detta gjort vissa tillägg och förtydliganden. När det gäller definition av rollerna som systemägare med flera så återfinns detta i Systemförvaltningsmodell för Huddinge kommun (KS-2014/ ). Vad gäller kommunens ansvar enligt Lag om skydd mot olyckor nämns detta under rubriken Lagstiftning respektive Mål för skydd mot olyckor. I det senare fallet framgår att kommunens ansvar till vissa delar hanteras genom medlemskapet i Södertörns Brandförsvarsförbund som i enlighet med förbundsordningen och utifrån Lag om skydd mot olyckor har beslutat om Handlingsprogram Beträffande nämndens synpunkter om risk- och sårbarhetsanalyser så är dessa omhändertagna genom pågående kommungemensamt arbete. Vad gäller förvaltningarnas ansvar för att ha en uppdaterad krisorganisation med anpassade krisplaner så beskrivs detta i Plan vid extraordinära händelser KS-2017/ som fastställdes av kommunfullmäktige den 11 september Texten under rubrikerna Oegentligheter och Personskydd i remissversionen har omarbetats i nu föreliggande förslag med beaktande av natur- och byggnadsnämndens samt tillsynsnämndens förslag. Vad gäller förslaget om att i programmet skriva in vilka nivåer/funktioner som är ansvariga så anser förvaltningen att det endast bör ske i begränsad omfattning, dels för att

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (8) programmet ska hållas på en övergripande nivå, dels för att organisationen ständigt förändras. Beträffande pensionärsrådets synpunkt om att pensionärsföreningarna bör ingå i POSOM-gruppen anser förvaltningen att gruppens sammansättning inte ska specificeras i Program för trygghet och säkerhet, utan det är en fråga för socialoch äldreomsorgsförvaltningens ledning att bedöma lämpligheten av. Därutöver har förvaltningen utifrån inkomna remissvar gjort en del förtydligande och språkliga ändringar i syfte att göra det mer lätt att läsa och förstå. Efter det att remissvaren behandlats och beaktats enligt ovan konstaterade förvaltningen i dialog med den politiska ledningen att det därutöver förelåg ett behov av att dels se över strukturen, dels komplettera med ett avsnitt kring civilt försvar då detta var ett område som staten under 2017 återaktualiserats på bred front. Denna översyn har gjorts med extern hjälp under perioden december 2017 mars Översynen har innefattat bland annat intervjuer med nyckelpersoner, bearbetning, komplettering och omstrukturering av programmet samt en workshop med samtliga förvaltningschefer och ett antal verksamhetschefer. Kommunstyrelsens förvaltnings bedömning är att det förslag som nu föreligger för beslut är väl förankrat med övriga förvaltningar. I samband med översynen identifierades ett behov av att i samband med behandlingen av detta ärende synliggöra vilka övriga kommunövergripande styrdokument, relaterade till trygghet och säkerhet, som finns kvar efter kommunfullmäktiges antagande av programmet. Dessa redovisas i bilaga 15 kopplade till respektive ansvarsområde i programmet. Ett annat behov som identifierades var att synliggöra vilka aktörer i trygghets- och säkerhetsarbetet som finns på lokal, regional och nationell nivå och som är viktiga i kommunens arbete med att uppnå de mål som finns i programmet. En översikt av dessa aktörer återfinns i bilaga 16. I remissversionen angavs att programmet skulle gälla Med anledning av att förslaget kommer att behandlas i kommunfullmäktige först 2018 så har förvaltningen i nu föreliggande förslag ändrat så att programmet gäller perioden I Mål och budget 2018 framgår att programmet för trygghet och säkerhet ska implementeras i nämndernas verksamhetsområden under året (2018). Det anser förvaltningen utgör en viktig signal för att säkerställa att syftet med programmet uppnås.

11 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (8) Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Kanslidirektör Marina Farina Säkerhetssamordnare Bilagor Bilaga 1 Program för trygghet och säkerhet Bilaga 2 Program för trygghet och säkerhet (remissversion) Bilaga 3 Demokratiberedningens remissvar Bilaga 4 Förskolenämndens remissvar Bilaga 5 Grundskolenämndens remissvar Bilaga 6 Gymnasienämndens remissvar Bilaga 7 Huddinges brottsförebyggande råds remissvar Bilaga 8 Huddinges råd för funktionshinderfrågors remissvar Bilaga 9 Kultur- och fritidsnämndens remissvar Bilaga 10 Natur- och byggnadsnämndens remissvar Bilaga 11 Pensionärsrådet remissvar Bilaga 12 Socialnämndens remissvar Bilaga 13 Tillsynsnämndens remissvar Bilaga 14 Äldreomsorgsnämndens remissvar Bilaga 15 Kommunövergripande styrdokument Bilaga 16 Aktörer i trygghets- och säkerhetsarbetet Beslutet delges Samtliga nämnder Demokratiberedningen Huddinges brottsförebyggande råd Huddinges råd för funktionshinderfrågor Pensionärsrådet

12 KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 juni Paragraf Diarienummer KS-2016/ Program för trygghet och säkerhet Kommunfullmäktiges beslut 1. Program för trygghet och säkerhet , i enlighet med bilaga 1 till tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens förvaltning daterat den 8 maj 2018, antas. 2. Program för trygghet och säkerhet ersätter Säkerhetspolicy, HKF 1620, som antogs av kommunfullmäktige den 7 maj 2001, Program för trygghet och säkerhet ersätter Policy för informationssäkerhet, HKF 9810, som antogs av kommunfullmäktige den 10 september 2012, 17. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram förslag till ett nytt styrdokument, Program för trygghet och säkerhet , för att skapa en mer övergripande och samlad styrning som säkerställer tryggheten och säkerheten i Huddinge kommun samt ger en inriktning för att uppnå de mål som finns i programmet. Bakgrunden till programmet är ett utvecklingsåtagande i kommunstyrelsens verksamhetsplan om att ta fram ett samlat program för trygghet, säkerhet och krisberedskap i Huddinge kommun, vilket utgår från rekommendationerna i en utredning som genomfördes I rapporten från denna utredning konstaterades att kommunen inom området trygghet och säkerhet har inte mindre än 16 olika styrdokument, med en stor variation av olika typer (program, planer, policys, riktlinjer etc.). Dokumenten saknar sinsemellan en röd tråd och koppling vilket gör att helhetsbilden blir otydlig. Som en del av utredningen gjordes även en omvärldsbevakning av fyra större kommuner som tagit fram samlade program för trygghet och säkerhet. Gemensamt för dessa program är att de håller sig på en övergripande nivå, och sedan kompletteras med underliggande styrdokument. I utredningen gjordes bedömningen att det finns goda förutsättningar för att även i Huddinge ta fram ett samlat program för trygghets- och säkerhetsfrågorna. I samband med att programmet antas föreslogs att Säkerhetspolicy (HKF 1620) och Policy för informationssäkerhet (HKF 9810) ska upphöra att gälla efter att ha integrerats i programmet. Ett förslag till Program för trygghet och säkerhet skickades i januari 2017 på remiss. Efter det att remissvaren behandlats och beaktats konstaterade förvaltningen i dialog med den politiska ledningen att det därutöver förelåg ett behov av att dels se över

13 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG strukturen, dels komplettera med ett avsnitt kring civilt försvar då detta var ett område som staten under 2017 återaktualiserats på bred front. Syftet med Program för trygghet och säkerhet , som nu läggs fram till kommunfullmäktige för antagande, är att definiera ansvarsområden för Huddinge kommuns arbete med trygghet och säkerhet samt fastställa övergripande mål för verksamheten inom dessa ansvarsområden. Under programperioden kommer kommunen att, med utgångspunkt i pågående arbete, utveckla arbetet med trygghet och säkerhet på flera områden. Kommunen har bland annat som ambition att utveckla det brottsförebyggande arbetet som inte är lika reglerat av lagstiftning som övriga trygghets- och säkerhetsrelaterade frågor. Ett annat område som kommer att behöva utvecklas är det civila försvaret som till följd av ett försämrat omvärldsläge kommer att kräva allt större insatser. Överläggning i kommunfullmäktige Christian Ottosson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. I övrigt yttrar sig Britt Björneke (V), Rasmus Lenefors (S) och Marie Fors (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Protokollsanteckningar Britt Björneke (V) anmäler protokollsanteckning; se bilaga till detta protokoll. Sara Heelge Vikmång (S) anmäler protokollsanteckning; se bilaga till detta protokoll. Beslutet delges Samtliga nämnder Demokratiberedningen Huddinges brottsförebyggande råd Huddinges råd för funktionshinderfrågor Pensionärsrådet

14 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (3) Handläggare Anna Bohlin Anna.Bohlin@huddinge.se Huddinges råd för funktionshindersfrågor Huddinges råd för funktionshinderfrågors remissvar: Skapa fler parkeringsplatser för rörelsehindrade - medborgarförslag Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 4 september godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen som Huddinges råd för funktionshindersfrågor remissvar på medborgarförslaget skapa fler parkeringsplatser för rörelsehindrade. Sammanfattning Ett medborgarförslaget om att skapa fler parkeringsplatser för funktionsnedsatta har inkommit till Huddinge. Förslaget har remitterats till Huddinges råd för funktionshinder för yttrande. I förslaget tas upp att det finns för lite parkeringsplatser för funktionsnedsatta i Huddinge och en uppräkning följer som ger exempel på det som finns. Medborgaren beskriver vidare att dessa parkeringsplatser behövs för att kunna ställa upp dörren i tillräckligt vid vinkel för att eventuell hjälputrustning ska kunna tas ut. Förvaltningen lyfter att den generella bedömningen är att det behöver finnas parkeringsplatser för funktionsnedsatta utifrån behov då det är en mycket viktig tillgänglighetsfråga. Kommunen har riktlinjer för en viss procent av det totala antalet platser som bör vara avsatta för funktionsnedsatta. Denna siffra kan behöva vara ännu högre om det rör vårdinrättningar eller andra platser som kan tänka sig ha många besökare med funktionsnedsättning. För oss som kommun måste vi ha ett arbetssätt som säkrar att vi följer de riktlinjer vi satt upp. Om det visar sig att behovet är större än det som riktlinjerna sätter upp bör en omprövning av procentsatsen ske. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunalvägen 28 Tfn vxl Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge

15 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (3) Beskrivning av ärendet Ett medborgarförslaget om att skapa fler parkeringsplatser för funktionsnedsatta har inkommit till Huddinge. Förslaget har remitterats till Huddinges råd för funktionshinder för yttrande. I förslaget tas upp att det finns för lite parkeringsplatser för funktionsnedsatta i Huddinge och en uppräkning följer som ger exempel på det som finns. Medborgaren beskriver vidare att dessa parkeringsplatser behövs för att kunna ställa upp dörren i tillräckligt vid vinkel för att eventuell hjälputrustning ska kunna tas ut. Förvaltningens synpunkter Den generella bedömningen från förvaltningen är att det behöver finnas parkeringsplatser för funktionsnedsatta utifrån behov. Att det finns parkeringsplatser för rörelsehindrade är en mycket viktig tillgänglighetsfråga. Många är beroende av parkering i nära anslutning till som exempelvis service för att fullt ut kunna vara delaktig i samhället. Kommunen har riktlinjer för en viss procent av det totala antalet platser som bör vara avsatta för funktionsnedsatta. I Huddinge kommuns parkeringsprogam anges: I vanliga projekt bör cirka 5 procent av samtliga bilplatser, dock minst en, anpassas för rörelsehindrade med särskilt parkeringstillstånd. För större anläggningar och lokaler där stor andel av besökarna kan antas ha rörelsehinder, exempelvis vårdinrättningar och myndigheter, behöver behovet av parkering för funktionsnedsatta studeras i särskild parkeringsutredning. Vid behov bör särskilda parkeringsplatser anordnas för funktionsnedsatta med elfordon. 1 För oss som kommun måste vi ha ett arbetssätt som säkrar att vi följer de riktlinjer vi satt upp. Om det visar sig att behovet är större än det som riktlinjerna sätter upp bör en omprövning av procentsatsen ske. En del är dock att det inte alltid är kommunen som ansvarar för att tillgodose platser. Om det är på fastighetsmark så är det fastighetsägarens ansvar. 1 Parkeringsprogram för Huddinge kommun, KS-2014/ , antagen av kommunfullmäktige den 14 mars 2016, sid 24

16 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2018/ (3) Jenny Bejker Sektionschef projekt och hållbarhet Anna Bohlin Utvecklingsledare Bilagor Skapa fler parkeringsplatser för rörelsehindrade - medborgarförslag Beslutet delges Kommunstyrelsen

17 Huddinge kommun Kommunfullmäktige PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 24: Program för trygghet och säkerhet Människors trygghet och säkerhet är avgörande för att samhället ska hålla ihop. Det är också en förutsättning för ett jämlikt samhälle. Mot den bakgrunden är det bra och nödvändigt att kommunfullmäktige idag beslutat om ett program för trygghet och säkerhet för Huddinge kommun. Socialdemokraterna delar såväl programmets syfte som inriktning. Huddinge ska vara en trygg och säker kommun för alla som bor, verkar och vistas i kommunen. Särskilt viktigt är givetvis kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete som det på ett bra sätt redogörs för i programmet. I Huddinge måste både det tidiga och samordnade sociala preventiva arbetet ges utrymme och få goda förutsättningar samtidigt som det måste finnas rutiner och riktlinjer för olika specifika händelser som påverkar känslan av trygghet. Rätt insatser ska sättas in under rätt tidpunkt och på rätt sätt i processen. Programmet för trygghet och säkerhet vittnar om att det krävs arbete på flera olika fronter för att minska brottsligheten och öka tryggheten. För det krävs det att vi både bekämpar brotten men också brottens orsaker. På lång sikt är det särskilt viktigt att vi har bra skolor som rustar eleverna för framtiden, att det finns aktiviteter för barn och unga så att de har något att göra på fritiden, och att bostadsbristen byggs bort så att alla barn och unga får möjlighet till en trygg uppväxt utan att behöva flytta runt på korta andrahandskontrakt. Den fysiska miljö och hur ens bostadsområde eller område man rör sig i ser ut påverkar den upplevda tryggheten. Vi vet att det råder stora skillnader i Huddinge mellan kommunens olika delar vad gäller just upplevd trygghet. Vi hoppas att det här programmet kommer bidra till attkommunen arbetar tydligare och mer strategiskt med frågan. Inte minst behövs det fler säkra gångtunnlar, bättre och mer belysning och trevliga promenadstråk runt om i Huddinge.

18 Flera av de mål som sätts upp för andra delar av programmet såsom skydd mot olyckor, det civila försvaret och krisberedskap innehåller viktiga delar. I den samhä ll sut veckling som sker exponeras komunen ständigt för nya och föränderliga hotbilder, vilket st äller krav på god förmåga att utveckla och anpassa sina rutiner, överväganden och processer i takt med tiden. För Soci aldemokraterna ra Heelge Vikmång

19 ,. Huddinge kommun Kommunfullmäktige Protokollsanteckning Ärende 24: Program för trygghet och säkerhet Det som skapar otrygghet är ofta kriminalitet eller den upplevda risken att utsättas för kriminella handlingar. Den som blir kriminell är i regel en person ur arbetarklassen. Kriminalitet handlar om klass. Det handlar om utanförskap, hopplöshet och arbetslöshet. När man känner att man måste ställa sig utanför samhället för att man inte får en vettig chans att ta sig in i det. Förebyggande arbete är därför det viktigaste för att komma till rätta med kriminaliteten. Att visa på andra vägar genom jobb, utbildning och en meningsfull fritid. I Huddinge finns många föreningar som arbetar med att se till att unga inte hamnar snett, allt från Ur dimman i Flemingsberg som tar med ungdomarna till träningslokalen istället för att de ska hänga på gatan, till nattvandrare som träffar på dem som hellre är ute än hemma på kvällarna. Huddinge har också fältassistenter som fyller en viktig funktion. Men det räcker inte till. Fritidsgårdarna är för få, möjligheterna för ungdomar att umgås i en alkoholfri miljö kvällstid är för få, möjligheterna till idrottande och kulturutövande är begränsade för den som inte kan betala för sig. Det förebyggande arbetet måste uppvärderas i Huddinge. Det handlar om allt från att ge föreningslivet bättre arbetsmöjligheter till att se till att bygga bort segregation och motverka diskriminering på arbetsmarknaden. Feministisk stadsplanering är en metod för att minska otryggheten i olika kommundelar. Vad det handlar om är i praktiken att ha ett feministiskt perspektiv vid byggandet av nya områden och vid upprustning eller omplanering av redan befintliga områden. Att ha ett feministiskt perspektiv innebär att alla, oavsett ålder, kön, etnicitet eller sexualitet, ska kunna känna sig trygga i det offentliga rummet, på våra gator och torg, på våra gång- och cykelvägar, i våra parker. Feministisk stadsplanering finns i dagsläget i projektform i Göteborg och Malmö och det rödgröna styret i Stockholm driver ett arbete för ett tryggare Husby där feministisk stadsplanering är grunden. Vänsterpartiet har lagt en motion i kommunfullmäktige i Huddinge om feministisk stadsplanering och inventering. Motionen röstades ner av den borgerliga minoritetskoalitionen som styr i kommunen. Detta anser vi vara ett misstag. De styrande hävdade att ett arbete som det som skisseras i motionen redan förekommer i kommunen. Trots det ser vi hur otryggheten i hela samhället ökar och hur kvinnor fortfarande upplever det obehagligt att gå hem från pendeltåget eller

20 , Det är bra att man betonar att det trygghetsskapande och brottspreventiva arbetet ska vara levande i samhällsbyggnadsprocessen. Feministisk stadsplanering är en metod för att minska otryggheten i olika kommundelar. Vad det handlar om är i praktiken att ha ett feministiskt perspektiv vid byggandet av nya områden och vid upprustning eller omplanering av redan befintliga områden. Att ha ett feministiskt perspektiv innebär att alla, oavsett ålder, kön, etnicitet eller sexualitet, ska kunna känna sig trygga i det offentliga rummet, på våra gator och torg, på våra gång- och cykelvägar och i våra parker. Feministisk stadsplanering finns i dagsläget i projektform i Göteborg och Malmö och det rödgröna styret i Stockholm driver ett arbete för ett tryggare Husby där feministisk stadsplanering är grunden. VI menar att Huddinge kommun ska lära av sig av dessa projekt. Feministisk stadsplanering innebär inte bara trygghet för kvinnor utan för alla. Det är viktigt att vi i Huddinge arbetar målmedvetet mot våldsbejakande extremism. Vi måste se över vilka föreningar vi ger kommunalt stöd och vi måste reagera kraftigt när exempelvis nazister hissar sin flagga i Demokratiparken utanför vårt kommunhus och när högerextrem propaganda börjar dyka upp i olika områden. Ett dokument som nämns i förslaget till program för säkerhet och trygghet är kommunens klotterpolicy. Vänsterpartiet har tidigare lyft upp att det inte finns ett bevisat samband mellan en nolltolerans mot graffitti som konstform och minskad skadegörelse och klotter. Därför menar vi att kommunen bör ompröva sin nolltolerans för att se om inte lagliga graffitiväggar skulle kunna vara ett alternativ. t- J Nujin Sonia Benavente

21 STYRDOKUMENT KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Gäller fr.o.m. Diarienummer KS-2016/ Beslutad av Dokumentansvarig Senast reviderad Typ av styrdokument Kommunfullmäktige Säkerhetschef Normerande/Aktiverande 1 (18) Program för trygghet och säkerhet

22 2 (18) Innehåll 1. Inledning Program för trygghet och säkerhet Huddinge kommuns arbete med trygghet och säkerhet - ansvarsområden 6 3. Mål för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Mål för skydd mot olyckor Mål för krisberedskap Mål för civila försvaret Mål för internt skydds- och säkerhetsarbete Lagstiftning 18

23 3 (18) 1. Inledning Huddinge ska vara en trygg och säker kommun för alla som bor, verkar och vistas i kommunen, där få oönskade händelser sker. Många brott, olyckor, skador, samhällsstörningar eller yttringar för medborgarnas oro får efterverkningar i kommunens verksamhet. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan med såväl individ- som samhällsperspektiv är därför en central kommunal arbetsuppgift. 1 Trygghets- och säkerhetsarbetet handlar om kommunens samlade arbete med att minska risken för brott, olyckor och kriser som hotar tryggheten eller säkerheten. Arbetet syftar till att värna människors liv och hälsa och grundläggande värden som demokrati och mänskliga rättigheter samt att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och förhindra skador på egendom och miljö. Ett tryggt och säkert Huddinge nås genom ett samordnat och effektivt förebyggande arbete mot brott, olyckor och kriser samt en bra förmåga att handla vid olyckor och kriser. Globaliseringen och den samhällsutveckling som följer exponerar kommunen för nya och ständigt föränderliga hotbilder, vilket ställer större krav på förmågan att utveckla och anpassa risk- och krishanteringsarbetet i förhållande till aktuella förutsättningar och omvärlden. Hotbilden idag är mer komplex och säkerheten påverkas av bland annat klimatförändringar, naturkatastrofer och stora olyckor, men även av hot som till exempel cyberattacker, organiserad brottslighet, terrorism, våldsbejakande extremism och ytterst krig. Konsekvenserna av brottsligheten är betydande för såväl enskilda individer som samhället i stort. För att möta de olika typer av komplexa hot och risker som samhället står inför måste kommunens arbete utgå från en helhetssyn och utifrån en bred samverkan med olika aktörer på olika nivåer lokalt, regionalt och nationellt. Kommunen har ansvar för många olika samhällsviktiga verksamheter som måste fungera i kris och vid höjd beredskap som till exempel dricksvattenförsörjning, energiförsörjning, renhållning, räddningstjänst, omsorg om barn, familjer, äldre och personer med funktionsnedsättning med mera. En störning eller ett avbrott i försörjningsflödet riskerar att påverka stora delar av samhället som idag präglas av ett beroende av tillgång till bland annat el, it, elektronisk kommunikation och transporter. Huddinge kommun har ett ansvar för att förebygga och hantera allt från mindre olyckor som kan drabba enskilda individer till större kriser som kan drabba hela samhället. Med kunskap och ansvarstagande skapas förutsättningar för en god säkerhetskultur som resulterar i en trygg miljö för anställda, besökare, samarbetspartners och kommuninvånare. Trygghets- och säkerhetsperspektivet ska genomsyra kommunens verksamhet från planering till genomförande. Arbetet 1 SKL och MSB 2018, Öppna jämförelser, Trygghet och säkerhet 2017, Bostadsbrand och brandförebyggande arbete, s 7

24 4 (18) bedrivs långsiktigt, strukturerat och kostnadseffektivt. Vidare är trygghets- och säkerhetsarbetet processorienterat och ska kontinuerligt utvärderas och anpassas till gällande lagstiftning samt till de krav på verksamheten som finns från omvärlden. 1.1 Program för trygghet och säkerhet Med Program för trygghet och säkerhet tar Huddinge kommun för första gången ett samlat grepp om kommunens arbete med trygghet och säkerhet. Programmet, som riktar sig till samtliga kommunens nämnder, förvaltningar och anställda, utgör en plattform och utgångspunkt för övriga kommungemensamma riktlinjer och andra styrdokument som mer i detalj beskriver olika delar av detta arbete. Det finns ingen enhetlig definition av begreppen trygghet och säkerhet. Med säkerhet avses i detta program en frånvaro av oönskade händelser och skador som drabbar människor, egendom eller miljö. Med trygghet avses i detta program en frånvaro av upplevd oro. Trygghet kan uppnås dels genom att säkerheten ökar, dels genom åtgärder som ökar tryggheten. Arbetet styrs till viss del av lagstiftning, försäkringskrav, standarder och vägledningar, men även av Huddinge kommuns egna ambitioner på området. Syftet med Program för trygghet och säkerhet är att definiera ansvarsområden för Huddinge kommuns arbete med trygghet och säkerhet samt fastställa övergripande mål för verksamheten i dessa ansvarsområden. Under programperioden kommer kommunen att, med utgångspunkt i pågående arbete, utveckla arbetet med trygghet och säkerhet på flera områden. Kommunen har bland annat som ambition att utveckla det brottsförebyggande arbetet som inte är lika reglerat av lagstiftning som övriga trygghets- och säkerhetsrelaterade frågor. Ett annat område som kommer att behöva utvecklas är det civila försvaret som till följd av ett försämrat omvärldsläge kommer att kräva allt större insatser Genomförande av Program för trygghet och säkerhet Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för styrning, ledning och samordning av arbetet med trygghets- och säkerhetsfrågorna. Kommunstyrelsens förvaltning har ett ansvar för att ta fram relevanta styrdokument i form av kommungemensamma riktlinjer och anvisningar inom området, stödja förvaltningarna, utveckla arbetet, följa framtagen statistik och göra analyser. Kommunfullmäktige fastställer programmet för trygghet och säkerhet. Kommunstyrelsens förvaltning har ett övergripande ansvar för programmet. Samtliga nämnder har dock ansvar för trygghets- och säkerhetsarbetet inom sina respektive verksamhetsområden och respektive förvaltningsdirektör svarar för att gällande lagstiftning följs samt för att Program för trygghet och säkerhet 2018-

25 5 (18) 2021 implementeras i verksamheten genom Mål och budget 2 och verksamhetsplaner där åtgärder identifierats och styrinstrument initieras Uppföljning, utvärdering och revidering En viktig del i det systematiska trygghets- och säkerhetsarbetet är kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av det arbete som genomförts. Nämnderna har ett ansvar för uppföljningarna och utvärderingarna som syftar till ett systematiskt förbättringsarbete där erfarenheterna arbetas in i den fortsatta tillämpningen av programmet. Programmet för trygghet och säkerhet följs upp årligen inom ramen för ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Uppföljningarna belyser i vilken utsträckning målen uppfyllts och beslutade åtgärder genomförts i enlighet med gällande lagar och regler. Anvisningar och processer revideras kontinuerligt. Den årliga uppföljningen och utvärderingen redovisas för Kommunstyrelsen i ett särskilt ärende och åtgärderna i respektive verksamhet anpassas inom ramen för Mål och budget. 2 Mål och budget är kommunens övergripande styrdokument innehållande vision, mål och mått.

26 6 (18) 2. Huddinge kommuns arbete med trygghet och säkerhet - ansvarsområden Huddinge kommun delar in arbetet med trygghet och säkerhet i fem ansvarsområden: 1/ Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete 2/ Skydd mot olyckor 3/ Krisberedskap 4/ Civilt försvar 5/ Internt skydds- och säkerhetsarbete Ansvarsområdet internt skydds- och säkerhetsarbete riktar sig till kommunens nämnder som verksamhetsutövare medan övriga ansvarsområden riktar sig till kommunens invånare och de som vistas i kommunen. 1/ Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Oron för brottsligheten i samhället ökar enligt Nationella trygghetsundersökningen som Brottsförebyggande rådet tagit fram. Kvinnor oroar sig betydligt mer än män och störst är kvinnors oro för bostadsinbrott och för överfall eller misshandel. 3 Arbetet med att öka tryggheten och minska brottsligheten är ett ansvar för flera olika aktörer i samhället och måste bedrivas brett. Det kommunala arbetet med frågorna utgår från ett engagemang och en politisk vilja att verka för en ökad trygghet för kommuninvånarna och de som vistas och verkar i kommunen, snarare än utifrån lagstiftningen. Arbetet behöver utföras strukturerat och kunskapsbaserat och involvera flera aktörer genom systematisk samverkan. Ansvarsområdet Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete inkluderar såväl social som situationell brottsprevention. Social brottsprevention syftar till att motverka att individer antingen börjar begå brott i unga år, eller att motverka återfall i ny brottslighet efter avtjänat straff. Situationell brottsprevention handlar om att genom kontroll eller övervakning av en plats eller av ett objekt eller genom fysiska åtgärder, öka risken för upptäckt eller att minska brottsobjektets tillgänglighet genom till exempel lås och larm. 4 I ansvarsområdet ingår våldsbrott som våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, hatbrott samt arbete mot våldsbejakande extremism. Därutöver ingår skadegörelse, stöld, ungdomskriminalitet och organiserad brottslighet. Förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) som har 3 Brå 2018, Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2017, Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet 4 Regeringskansliet, Justitiedepartementet, 2017, Tillsammans mot brott, Ett nationellt brottsförebyggande program, Kortversion av regeringens skrivelse 2016/17:126

27 7 (18) en tydlig koppling till kriminalitet, ingår i ansvarsområdet. 5 Även hantering av social oro och brottsofferstöd ingår i det trygghetsskapande arbetet. 2/ Skydd mot olyckor Lagen om skydd mot olyckor (LSO) har som huvudsyfte att minska antalet olyckor och skador till följd av olyckor. Detta ska ske genom målstyrning istället för detaljstyrning från statens sida och ge en ökad möjlighet för kommunerna att anpassa sin verksamhet utifrån lokala förhållanden. Det förebyggande arbetet ska stärkas och den enskildes ansvar i förhållande till det offentliga ska göras tydligare. Kommunen ska samordna det olycksförebyggande arbetet inom kommunens område samt öka lärandet genom att genomföra olycksorsaksutredningar. Detta sker bland annat genom att kommunen ansvarar för att genomföra tillsyn, stödja den enskilde att ta sitt ansvar, olycksundersökning, verkställa räddningstjänstuppdrag, rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder (sotning) och samordning av arbetet mot andra olyckor än brand. Huddinge kommun är medlem i och har ett väl utvecklat samarbete med Södertörn Brandförsvarsförbund. Som medlem i förbundet har kommunen överlåtit vissa delar av sitt ansvar, som till exempel räddningsinsatser och myndighetsutövning (tillsyn) avseende brand, till kommunalförbundet. 3/ Krisberedskap En kris är en oväntad och allvarlig händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och som hotar grundläggande värden och funktioner. Kriser kan inte hanteras med normala resurser och den vanliga organisationen, utan den kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. Målen för samhällets krisberedskap är att skydda människors liv och hälsa, värna samhällets funktionalitet samt upprätthålla grundläggande värderingar, demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Med krisberedskap avses förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer, genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris. Området krisberedskap är reglerat i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Bestämmelserna syftar till att kommunen ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha god förmåga att hantera krissituationer. I lagen fastställs bland annat kommunens geografiska områdesansvar, kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser, utbildning och övning samt planering inför kriser och höjd beredskap. Kommunen ska för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. 5 Ibid, s 19

28 8 (18) 4/ Civilt försvar Det civila försvaret är en del av det nya totalförsvaret. Målet för det civila försvaret är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Det civila försvaret bygger på samhällets krisberedskap och samhällets samlade motståndskraft. Kommunerna har ansvar för många olika samhällsviktiga verksamheter som måste fungera i kris och vid höjd beredskap. Det verksamhetsansvar som gäller under normala förhållanden och i krissituationer gäller också då regeringen beslutar om höjd beredskap, det vill säga den som har ett ansvar för en verksamhet i fred ska behålla det i krig om verksamheten ska upprätthållas då. Kommunen ska enligt lagen om totalförsvar och höjd beredskap planera sin verksamhet för att fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret vilket bland annat inkluderar inriktning av verksamheten, tjänstgöring för personal mm. Den återupptagna planeringen för det civila försvaret baseras på krisberedskapsarbetet och lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Utgångspunkten är att förmågan att hantera kriser i samhället i fredstid också ska ge en grundläggande förmåga att hantera krigssituationer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har till regeringen redovisat hur arbetet med krisberedskap och den återupptagna planeringen för det civila försvaret bör utvecklas inom kommuner och landsting under perioden MSB bedömer att utvecklingen av totalförsvaret bör ske stegvis och att alla kommuner och landsting, med utgångspunkt i krisberedskapsarbetet, bör komma igång med de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap så att de på sikt kan fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret i händelse av krig. Under 2018 förväntas MSB och Sveriges kommuner och landsting (SKL) teckna en ny överenskommelse om kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar. 5/ Internt skydds- och säkerhetsarbete Ansvarsområdet Internt skydds- och säkerhetsarbete omfattar den kommunala verksamheten och inkluderar skydd av anställda och förtroendevalda, skydd av kommunens lokaler, egendom och utrustning. I arbetet ingår systematiskt brandskyddsarbete (SBA), försäkringar, lås och larm, kameraövervakning och bevakningstjänster samt förbyggande arbete mot interna oegentligheter. Internt skydds- och säkerhetsarbete inkluderar även säkerhetsskydd och informationssäkerhet. Säkerhetsskyddslagen reglerarar arbetet med säkerhetsskyddsfrågorna som bland annat omfattar skydd mot spioneri, sabotage och terrorism och skydd av sekretessbelagda uppgifter som rör rikets säkerhet. Enligt säkerhetsskyddsförordningen ska kommunen ha en säkerhetsskyddschef som utövar kontroll över säkerhetsskyddet. Vidare ska kommunen enligt

29 9 (18) förordningen undersöka vilka uppgifter i verksamheten som skall hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet och vilka anläggningar som kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism. Resultatet av denna undersökning (säkerhetsanalys) skall dokumenteras. Informationssäkerhet handlar om informationens 6 tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet och spårbarhet. Ikraftträdandet av det så kallade NIS-direktivet 7 ställer krav på systematiskt informationssäkerhetsarbete för samhällsviktiga tjänster. Vidare ställer EU:s dataskyddsförordning (GDPR 8 ). bland annat större krav på dokumentation, analyser och incidenthantering. 6 Information förekommer i många former. Den kan exempelvis vara tryckt eller skriven, elektroniskt lagrad, skickad med post eller e-post, visad på film eller muntlig. 7 Network and Information Security (NIS) 8 General Data Protection Regulation (GDPR)

30 10 (18) 3. Mål för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Det övergripande målet för Huddinge kommuns trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete är att öka den upplevda tryggheten samt att minska utsattheten för brott. Arbetet ska utgå från evidensbaserad kunskap och följas upp och utvärderas systematiskt bland annat genom fortlöpande analys av brottsstatistiken samt trygghetsmätningar som genomförs minst vart tredje år. Kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete ska finnas med som en naturlig del i hela samhällsbyggnadsprocessen. Detta innebär bland annat att trygghet och säkerhet ska inkluderas i Huddinge kommuns arbete med översiktsplaner, utvecklingsplaner, detaljplaner och andra delar av planprocessen. I planering och genomförande av torg, parker, gator och övriga allmänna platser ska trygghet och säkerhet finnas med som ett viktigt perspektiv att ta hänsyn till med särskilt fokus på belysning, klotter och skadegörelse. Exploatörer, mark- och fastighetsägare och andra aktörer ska ta trygghets- och säkerhetsfrågor i beaktande såväl vid genomförandet som planeringen av den framtida förvaltningen. Kommunen ska genom tidiga och samordnade sociala preventiva insatser riktade mot barn, unga och äldre verka för att antalet brott i kommunen minskas. Motivationen att begå brott ska minska liksom risken att återfalla i brott. Vidare ska brott göras minde lönsamma, mer riskabla och svårare att utföra och risken för att upptäckt när brott begås ska öka. Det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet ska omfatta såväl socialt och situationellt brottsförebyggande arbete. Arbetet ska ske genom förvaltningsövergripande åtgärder samt i samverkan med bostadsbolagen och med andra lokala myndigheter som till exempel Polisen och Södertörns brandförsvarsförbund. Därutöver ska samarbete ske med näringslivet, föreningslivet och andra delar av civilsamhället. Kommunen ska stimulera invånarnas egenansvar, genom att göra det enkelt att anmäla klotter och annan skadegörelse, för att därigenom bidra till ökad trivsel och trygghet. Utifrån lägesbilder av brotts- och trygghetsutvecklingen identifieras lämpliga insatser. Kommunen ska ha tydliga rutiner och riktlinjer för olika specifika händelser som kan påverka känslan av trygghet. Exempel på detta är social oro, olovliga bosättningar, organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism. Mål för arbetet mot klotterrelaterad skadegörelse Huddinge kommun ska vara en trygg, välskött och trivsam kommun. Kommunen har nolltolerans mot alla former av klotterrelaterade skadegörelse. Kommunen ska arbeta förebyggande mot klotterrelaterad skadegörelse och det ska finnas en snabb, tydlig och evidensbaserad klotterhantering och saneringsprocess.

31 11 (18) Fler mål för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet Kommunen ska under programperioden utveckla mål för att öka den upplevda tryggheten samt minska utsattheten för brott inom följande områden: - Arbete mot olika former av våldsbrott (våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, hatbrott) - Arbete mot våldsbejakande extremism - Arbete mot kriminalitet och organiserad brottslighet - Arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) - Arbete mot olika former av skadegörelse

32 12 (18) 4. Mål för skydd mot olyckor Huddinge kommun är medlem i Södertörns Brandförsvarsförbund. Som medlem i ett kommunalförbund har kommunen överlåtit vissa delar av sitt ansvar till kommunalförbundet. Detta är dokumenterat i förbundsordningen för Södertörns Brandförsvarsförbund. Förbundets tolkning av uppdraget finns i ett gemensamt handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst Det innebär bland annat att Huddinge kommun har kvar vissa delar av kommunens ansvar enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Mål för arbetet med skydd mot olyckor Huddinge kommun ska verka för att i större utsträckning skapa samsyn mot andra olyckor än brand med målet att minska antalet olyckor och skador till följd av dessa. I kommunens verksamhetslokaler ska det finnas ett skäligt brandskydd. Kommunen ska under programperioden se över och revidera befintliga styrdokument inom dessa områden. Södertörns Brandförsvarsförbund är en viktig samarbetspartner i detta arbete.

33 13 (18) 5. Mål för krisberedskap Arbetet med kommunens krisberedskap sker inom kommunens olika verksamhetsområden där respektive nämnd ansvarar för sitt krisberedskapsarbete. Huddinge kommun har en plan för ledning och information för att hantera extraordinära händelser och andra oönskade händelser som kräver krisledning. I planen fastställs förvaltningarnas ansvar för krisorganisation och krisplaner samt kommunens larmvägar vid en kris. I planen ingår även aktivering av POSOM 9. Inom det geografiska områdesansvaret samverkar kommunen med olika aktörer kring såväl förebyggande åtgärder som hanteringen av uppkomna kriser. På den regionala nivån samarbetar Huddinge kommun med Samverkan Stockholmsregionen där olika lokala, regionala och nationella aktörer arbetar tillsammans för att stärka samhällets förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner, förebygga risker och hantera kriser. 10 Samverkan Stockholmsregionen arbetar för en trygg, säker och störningsfri region genom effektiv samverkan mellan aktörerna för att förebygga risker och hantera kriser. Utgångspunkten är att en effektiv samverkan i vardagen skapar god beredskap och förmåga att hantera större händelser och kriser. Mål för krisberedskapsarbetet Målet för Huddinge kommuns arbete med krisberedskap är att värna människors liv och hälsa, miljö, egendom och samhällets funktionalitet genom att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter 11 samt förebygga och förhindra antalet olyckor och kriser och begränsa konsekvenserna av dessa. Kommunen ska planera och genomföra åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Utgångspunkten är kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Alla förvaltningar ska genomföra risk- och sårbarhetsanalyser utifrån en kommungemensam metod samt identifierar hur risker och sårbarheter ska hanteras. Huddinge kommun ska vidare ha en god krisledningsförmåga. I syfte att utveckla krisledningsförmågan ska kommunen inrätta funktionen tjänsteman i beredskap. 9 POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande. I Huddinge kommun är det social- och äldreomsorgsförvaltningen som ansvarar för POSOM-arbetet. 10 Aktörerna inom Samverkan Stockholmsregionen är kommunerna i Stockholm län, Kustbevakningen Region Nord-Ost, Länsstyrelsen i Stockholms län, Militärregion Mitt, Polisen Region Stockholm, SOS Alarm, Stockholms hamnar, Stockholms läns landsting, Storstockholms brandförsvar, Södertörns brandförsvarsförbund, Brandkåren Attunda och Trafikverket, Arbetet sker i nära samarbete med Myndigheten för samhällsskydd oh beredskap (MSB). 11 Samhällsviktiga verksamheter är sådan verksamhet som vid ett avbrott kan leda till en allvarlig kris i samhället eller att verksamheten är nödvändig ör att klara en kris och minimera skadorna. Exempel på sådan verksamhet är energiförsörjning, transporter, vatten och sjukvård.

34 14 (18) 6. Mål för civila försvaret Huddinge kommun ingår i Stockholmsregionen som är ett militärstrategiskt viktigt område. Kommunen ska påbörja planeringen för verksamhet under höjd beredskap för att på sikt fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret i händelse av krig. Insatser ska vidtas för kompetenshöjning gällande totalförsvar, stärkt säkerhetsskydd samt planer för den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap. Huddinge kommuns utveckling av det civila försvaret görs i samma takt som statens stöd i form av vägledningar och utbildningar finns på plats. Frivilligorganisationerna är en viktig del i uppbyggnaden av det civila försvaret. Insatserna under programperioden kan komma att behöva anpassas till följd av till exempel en reviderad överenskommelse mellan MSB och SKL. Mål för arbetet med civila försvaret Målet för Huddinge kommuns arbete med det civila försvaret är att vidta kompetenshöjande insatser rörande totalförsvaret bland nyckelpersoner inom kommunen. Målet är vidare att stärka kommunens säkerhetsskydd (se kapitel 7) samt påbörja beredskapsplanering för att kunna bedriva verksamhet under höjd beredskap. I arbetet ingår bland annat att utforma en organisation för den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap samt att planera för personalförsörjning av denna organisation genom krigsplacering.

35 15 (18) 7. Mål för internt skydds- och säkerhetsarbete Det övergripande målet för Huddinge kommuns interna skydds- och säkerhetsarbete är att minimera risken för personskada, störning, förlust och kostnader till följd av brand, skadegörelse, stöld, inbrott, bedrägerier eller andra former av olovligt användande av kommunens resurser. Mål för arbetet med skydd av kommunens anställda, förtroendevalda samt de som nyttjar kommunens tjänster, lokaler och anläggningar Huddinge kommuns anställda och förtroendevalda ska vara fria från trakasserier, hot och våld och annan otillbörlig påverkan. Detta omfattar även de som nyttjar kommunens tjänster, lokaler och anläggningar. Personal i verksamhet med förhöjd risk för att utsättas för våld och hot ska få grundläggande utbildning i bemötande och konflikthantering mot hot och våld var fjärde år. Mål för arbetet med interna oegentligheter Huddinge kommun ska ha medarbetare och förtroendevalda som agerar etiskt och moraliskt korrekt och är fria från mutor och jäv. Medarbetare och förtroendevalda ska på ett ansvarsfullt och respektfullt sätt följa interna regler för representation och hantering av sekretessbelagda uppgifter och handlingar. Det ska vara lätt att göra rätt. Mål för arbetet med skydd av kommunens lokaler, egendom och utrustning Målet för arbetet med skydd av kommunens lokaler, egendom och utrustning är att anpassa tillträde och lokalernas utformning till största möjliga öppenhet och tillgänglighet samtidigt som möjligheterna till brott eller annan skada förhindras och försvåras. Alla chefer ska ha ett högt säkerhetsmedvetande och bedriva ett systematiskt arbete med brandskydd och arbetsmiljö. All personal ska genomgå grundläggande brandskyddsutbildning var tredje år. Samtliga nya hyreskontrakt avseende lokaler ska innehålla en gränsdragningslista för brandskydd. Alla chefer säkerställer att kommunens incidentrapporteringssystem 12 används så och att skador och risker registreras och utreds. 12 KIA

36 16 (18) Mål för arbetet med säkerhetsskyddsfrågor Målet för arbetet med säkerhetsskyddsfrågor är att skydda kommunens verksamhet mot brott som kan hota rikets säkerhet. Under 2018 ska en säkerhetsskyddschef utses och en säkerhetsanalys över verksamheten genomföras utifrån säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Mål för arbetet med informationssäkerhetsfrågor Målet med Huddinge kommuns arbete med informationssäkerhet är att säkerställa informationens tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet och spårbarhet utifrån uppsatta krav: konfidentialitet - endast behöriga får ta del av informationen riktighet - informationen ska vara tillförlitlig, korrekt och fullständig tillgänglighet - informationen ska kunna användas efter behov, i förväntad utsträckning samt av rätt person med rätt behörighet spårbarhet - specifika aktiviteter som rör informationen kan spåras Huddinge kommun ska vidare säkerställa efterlevnaden av dataskyddsförordningen (GDPR) och de kompletterande bestämmelserna i dataskyddslagen. Kommunens samtliga verksamhetskritiska informationstillgångar ska informationsklassificeras och informationssäkerhetsarbetet ska bedrivs enligt ett ledningssystem för informationssäkerhet. Informationsägare är den som äger och ansvarar för att informationen är riktig och tillförlitlig samt för det sätt informationen sprids. Informationsägaren avgör vilken information som får hanteras, hur den hanteras och av vem. Systemägare är den person som har det övergripande ansvaret för ett IT-system. Systemen ska uppfylla informationssäkerhetskraven i förhållande till verksamhetens behov. Systemansvariga har det funktionella helhetsansvaret för ett system och fungerar i hög grad som systemägarens utförare och ser till att systemets funktionalitet samt planerade och beslutade aktiviteter genomförs och upprätthålls. Alla som hanterar informationstillgångar har ett ansvar att informationssäkerheten upprätthålls. Alla chefer ska säkerställa att säkerhetsrutinerna inom respektive ansvarsområde utförs så att detta program med tillhörande styrdokument kring informationssäkerhet efterlevs. Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för kommunens informationssäkerhetsarbete. Informationssäkerhet ska vara en naturlig och integrerad del av kommunens alla verksamheter och all personal ska ha kunskap om hur informationssäkerhet säkerställs inom den egna verksamheten. Huddinge kommun ska följa kommunens regelverk för informationssäkerhet, lagar, författningar, avtalsförpliktelser samt andra säkerhetskrav. Risk- och

37 17 (18) sårbarhetsanalyser ska genomföras årligen för verksamhetskritiska system samt inför anskaffning av nya system eller väsentliga förändringar av befintliga system. Kommunstyrelsen ska ta fram förslag till riktlinjer kring informationssäkerhet som kan fastställas av kommunfullmäktige under 2019.

38 18 (18) 8. Lagstiftning Huddinge kommuns trygghets- och säkerhetsarbete styrs av flera olika lagstiftningar, kommunens egna ambitioner samt försäkringskrav. Nedan listas de viktigaste lagarna inom ansvarsområdet: Arbetsmiljölagen Brottsbalken Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen Diskrimineringslagen Kommunallagen Lagen och förordningen om totalförsvar och höjd beredskap Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lagen om skydd mot olyckor Offentlighets- och sekretesslagen Plan- och bygglagen Socialtjänstlagen Säkerhetsskyddslagstiftningen