RAPPORT. Söndrums centrum HALMSTADS FASTIGHETS AB REDOVISNING AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING UPPDRAGSNUMMER [V1.

Transkript

1 repo001.docx RAPPORT HALMSTADS FASTIGHETS AB Söndrums centrum UPPDRAGSNUMMER REDOVISNING AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING [V1.0] SWECO ENVIRONMENT AB JÖNKÖPING VATTEN OCH MILJÖ JOHANNA KRONA MARTIN FRANSSON

2 repo001.docx Sammanfattning Söndrums centrum ska kompletteras med nya bostäder och lokaler inom och kring fastigheten Eketånga 3:205. För att möjliggöra detta kommer det att göras en ändring i detaljplanen för området. Inom fastigheten har det bedrivits kemtvättsverksamhet sedan 1969 och både tetrakloreten och trifluortrikloretan har använts. En riskklassning enligt MIFO-metodiken genomfördes för kemtvätten år I denna bedömdes kemtvätten innebära en stor risk för människa och miljö, varvid den tilldelades riskklass 2. Sweco Environment AB har på uppdrag av Halmstads Fastighets AB genomfört en miljöteknisk undersökning kring kemtvätten, inom fastigheten Eketånga 3:205 i Söndrums centrum. Syfte med undersökningen var att lokalisera eventuella föroreningar i mark, grundvatten och i luft för att ge underlag inför beslut om ändring av detaljplan för fastigheten Eketånga 3:205. Inga av de analyserade parametrarna förekommer i jord eller grundvatten i halter som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning eller de riktvärden för grundvatten som använts för jämförelse. Klorerade lösningsmedel från kemtvättsverksamheten har inte påvisats i något prov i jord eller grundvatten inom fastigheten, däremot i inomhusluft och luft i ledningsnät. Halterna var i bostadsutrymmen under Naturvårdsverkets referensvärden. I kemtvättslokalen överskreds referensvärdena för bostadsmiljöer men halterna låg med god marginal under Arbetsmiljöverkets nivågränsvärden och korttidsvärden. Kompletterande provtagning av inomhusluft rekommenderas, för att utvärdera hur halterna varierar över tid och med årstidsvariationer. Det finns osäkerheter förknippade med mätningar i inomhusluft då många faktorer påverkar, t.ex temperatur och lufttryck. För detaljplaneområdet som helhet bedöms med nuvarande underlag inga risker föreligga utifrån kemtvättsverksamheten eller föroreningar från denna. Sweco Järnvägsgatan 3 Box 1062 SE Jönköping, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Miljökonsult Jönköping Vatten och Miljö Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) johanna.krona@sweco.se

3 repo001.docx Sweco Järnvägsgatan 3 Box 1062 SE Jönköping, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Miljökonsult Jönköping Vatten och Miljö Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) johanna.krona@sweco.se

4 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Uppdrag och syfte Organisation 1 2 Områdesbeskrivning Lokalisering och markanvändning Hydrogeologiska förhållanden 2 3 Historik 2 4 Tidigare undersökningar 3 5 Konceptuell modell Föroreningar och potentiella källområden Skyddsobjekt och exponeringsvägar Spridningsförutsättningar Nedbrytning 6 6 Förslag på övergripande åtgärdsmål 6 7 Genomförda undersökningar Strategi Genomförande Jord Grundvatten Inomhusluft Ledningsnät Fält- och laboratorieanalyser Inmätning 9 8 Bedömningsgrunder 10 9 Resultat Jord Grundvatten Inomhusluft och ledningsnät 12 RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM FM c:\users\semrfn\documents\söndrums centrum\rapport ver 1.0.docx

5 repo001.docx Slutsatser och rekommendationer 12 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3a-c. Bilaga 4a-c. Situationsplan Fältprotokoll Analyssammanställning Analysprotokoll RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM FM c:\users\semrfn\documents\söndrums centrum\rapport ver 1.0.docx

6 repo001.docx RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM FM c:\users\semrfn\documents\söndrums centrum\rapport ver 1.0.docx

7 repo001.docx Inledning 1.1 Bakgrund Söndrums centrum ska kompletteras med nya bostäder och lokaler inom och kring fastigheten Eketånga 3:205. För att möjliggöra detta kommer det att göras en ändring i detaljplanen för området. Söndrumstvätten ligger på fastigheten Eketånga 3:205 i Söndrums centrum. Det har bedrivits kemtvättsverksamhet i lokalerna sedan 1969 och både tetrakloreten (PCE) och trifluortrikloretan (CFC-113) har använts. En MIFO fas 1 för Söndrumstvätten genomfördes år I denna bedömdes kemtvätten innebära en stor risk för människa och miljö, varvid den tilldelades riskklass Uppdrag och syfte Sweco Environment AB (Sweco) har fått i uppdrag av Halmstads Fastighets AB (HFAB) att bidra med miljöstöd i samband med detaljplaneändring vid Söndrums centrum i västra Halmstad. Uppdraget har omfattat framtagande av en provtagningsplan samt genomförande av en miljöteknisk undersökning kring Söndrumstvätten, en kemtvätt belägen inom fastigheten Eketånga 3:205 i Söndrums centrum. Syfte med undersökningen var att lokalisera eventuella föroreningar i mark, grundvatten och i luft för att ge underlag inför beslut om ändring av detaljplan för fastigheten Eketånga 3: Organisation Beställare är Halmstads Fastighets AB där Rikard Ahlgren är kontaktperson. Uppdragsledare hos Sweco Environment AB är Martin Fransson som även är kvalitetsgranskare. Handläggare är och Anna Paulsson. Tillsynsmyndighet över det förorenade området är miljö- och hälsoskyddsnämnden i Halmstads kommun. 2 Områdesbeskrivning 2.1 Lokalisering och markanvändning Söndrumstvätten är belägen i en lokal på fastigheten Eketånga 3:205 i Söndrums centrum i västra Halmstad (Lars Montings väg 29). Fastighetens storlek är 5267 m 2 med en större byggnad där det förutom kemtvätt även finns restauranger, salonger, kontor och djurklinik. I byggnaden finns även bostäder. I närområdet finns vårdcentral, läkarmottagning och bensinstation. Fastigheten ligger i ett bostadsområde som domineras av villabebyggelse. Avståndet till Laholmsbukten (Kattegatt) är ca 460 m. 1(13) RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM

8 repo001.docx (13) Figur 1. Karta över Söndrum där byggnaden med Söndrumstvätten är markerad med rött. 2.2 Hydrogeologiska förhållanden Enligt SGUs jordartskarta består den naturliga jorden på fastigheten av postglacial sand med inslag av postglacial lera i de norra delarna av fastigheten. Jorddjupet uppskattas vara m i större delen av fastigheten och något djupare (20-30 m) i den östra delen. Berggrunden består enligt SGUs berggrundskarta av granitoid till syenitoid migmatisk gnejs. Grundvattenytans gradient har uppskattats till att i huvudsak vara mot sydost, det vill säga mot Laholmsbukten. Detta bekräftas av utförda inmätningar av grundvattenrören i aktuell undersökning. SGU uppskattar uttagsmöjligheten från grundvattenmagasinet till 1-5 l/s. I den omgivande villabebyggelsen finns ett flertal energibrunnar och ett fåtal brunnar med okänd användning, de närmaste på <50 m avstånd. 3 Historik Kemtvättsverksamheten på fastigheten startade 1969 och i verksamheten har både tetrakloreten (PCE) och trifluortrikloretan (CFC-113) använts. Initialt användes PCE för kemtvätt. Verksamheten omfattade flera maskiner per dag och det är känt att det har skett ett läckage under denna period. Spillet av PCE sögs upp med absorberande material och det finns inga uppgifter om att utsläppet skulle ha nått någon golvbrunn. På 1980-talet användes CFC-113 under några år innan man återgick till att använda PCE Under 1988 och 1989 inköptes ca 2 ton PCE/år, och förbrukningen för 1989 RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM

9 repo001.docx uppskattas till 1,6 ton. Verksamhetens omfattning minskade de följande åren och år 1990 uppskattades förbrukningen till 750 kg PCE. År 1997 köptes kemtvätten upp av Holms tvätt som investerade i en ny maskin och köpte in 810 kg PCE. År 2000 bytte verksamheten namn till Söndrumstvätten, följt av ett ägarbyte år 2002 och ytterligare ett år År 2002 uppskattades förbrukningen av PCE till kg/år och år 2005 till ca 170 kg/år. I den MIFO fas 1 som gjorts för Söndrumstvätten anges att risken för spill bedöms vara låg med dåvarande maskin (eventuellt inköpt i slutet på 90-talet). Kemtvättsverksamheten har varit och är fortfarande ansluten till kommunalt avlopp. År 1995 och eventuellt även tidigare förvarades avfall i ett soprum på gården. Efter det ändrades hanteringen och 2005 angavs att avfall samlades på fat och förvarades inomhus innan det hämtades av Ragnsells. Mängden avfall år 2005 uppskattades till 175 l. Byggnaden där verksamheten är belägen har ett pannrum i källaren. 4 Tidigare undersökningar En inventering och riskklassning enligt MIFO fas 1 har gjorts år I denna tilldelades Söndrumstvätten riskklass 2 (stor risk för människors hälsa och miljön). 5 Konceptuell modell 5.1 Föroreningar och potentiella källområden De kemikalier som använts i kemtvättsverksamheten är PCE och CFC-113 samt diverse fläckborttagningsmedel. Då verksamheten bedrivits under lång tid är det möjligt att eventuella klorerade lösningsmedel i mark hunnit utsättas för nedbrytningsprocesser. Det är därför möjligt att såväl PCE och CFC-113 som olika nedbrytningsprodukter förekommer. Möjliga källområden för förorening av klorerade lösningsmedel är avloppsledningar och luftutblås för kemtvättsprocessen, tvättmaskinens nuvarande och tidigare lägen samt lagringsplats för lösningsmedel och avfall. Förorenat byggnadsmaterial kan sprida ångor. I figur 2 visas en karta över fastigheten, med kemtvätten och olika delar av verksamheten markerade. I byggnaden finns ett pannrum med tillhörande oljecistern. Uppvärmningen av huset kan ha orsakat förorening i mark form av främst olja och PAH. Eventuella oljeföroreningar bör främst förekomma i anslutning till oljecisternen och påfyllningsplatsen för olja. 3(13) RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM

10 repo001.docx Figur 2. Översikt av byggnaden med kemtvätten och delar av verksamheten markerade. 5.2 Skyddsobjekt och exponeringsvägar Följande skyddsobjekt har identifierats: Boende i fastigheten och i närliggande bebyggelse Yrkesverksamma och besökare på fastigheten Vatten- och andra naturresurser i spridningsriktningen Markmiljön inom fastigheten Fastigheten där Söndrumstvätten är belägen innehåller och är omgiven av permanentbostäder. Fastigheten fungerar även som ett stadsdelscentrum med ett flertal olika verksamheter med anställda och besökare. Grundvattnets strömningsriktning bedöms vara åt sydost, mot Laholmsbukten som ligger ca 460 m från fastigheten. Den närliggande kuststräckan består av sandstrand. Marklevande organismer kan exponeras för föroreningarna i marken. Dessa föroreningar kan innebära en risk för de marklevande organismerna inom fastigheten och i påverkansområdet nedströms. I figur 3 visas de vägar genom vilka en människa kan exponeras för markföroreningar. I detta fall bedöms exponeringsvägarna inandning av ångor, intag av dricksvatten, hudupptag, inandning av damm samt intag av jord vara aktuella. 4(13) RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM

11 repo001.docx Figur 3. Exponeringsmodell för människa, ur NV 5976 Riktvärden för förorenad mark Människor exponeras för klorerade lösningsmedel huvudsakligen genom inandning av ångor. Denna exponeringsväg gäller framförallt i inomhusmiljö, då det utomhus råder mycket väl ventilerade förhållanden vilket innebär en mycket stor utspädning av föroreningen. I samband med schaktarbeten eller om föroreningen förekommer ytligt är det möjligt att exponering även kan ske genom hudupptag, intag av jord och inandning av damm. Exponering genom intag av dricksvatten kan vara möjligt trots att dricksvattnet är kommunalt och inte härrör från grundvatten på fastigheten. Om ledningarna ligger i förorenad jord är det möjligt att förorening av klorerade lösningsmedel diffunderar in i dessa. 5.3 Spridningsförutsättningar Föroreningsspridning bedöms generellt kunna ske via: Egen fri fas Infiltrerande regnvatten som löser upp förorening i jord Grundvatten i jordlagren Porgas i mark och upp genom otätheter i byggnadens grundkonstruktion Porgas och grundvatten via ledningsstråk För att spridning av klorerade lösningsmedel ska ske som fri fas krävs mycket höga halter. Där förorening förekommer i jord ovanför grundvattenytan kan spridning ske på djupet i samband med att regnvatten infiltrerar ner i marken. Denna spridning bedöms ske i huvudsak i den omättade zonen. Om skikt av tätare jordlager förekommer kan infiltrerande vattnet stoppas upp och en horisontell spridning kan då ske i genomsläppliga jordlager utmed dessa. 5(13) RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM

12 repo001.docx Förorening som följt med infiltrerande regnvatten ned till grundvattnet kan spridas med detta. Grundvattenytans gradient har utifrån inmätning av grundvattennivåer i de installerade rören bedömts vara mot sydost, det vill säga mot Laholmsbukten (figur 4). 6(13) Figur 4. Inmätta grundvattennivåer och illustration av grundvattengradienten mot sydost. I ledningsstråk tenderar fyllnadsmaterialet att vara genomsläppligt, vilket innebär en möjlig spridningsväg för förorening i porgas och grundvatten. Det föreligger även en risk för diffusion av förorening in i ledningar i förorenade stråk. 5.4 Nedbrytning Klorerade lösningsmedel som PCE och CFC-113 kan brytas ned av vissa mikroorganismer. För att en effektiv nedbrytning ska vara möjlig krävs syrefria förhållanden samt närvaro av dessa specifika mikroorganismer och en gynnsam miljö för dessa (tillgång till näringsämnen mm.). Närvaron av oljeföroreningar (alifater) kan underlätta nedbrytningen av klorerade lösningsmedel. Eftersom kemtvättsverksamheten på Eketånga 3:205 bedrivits under lång tid har det funnits tid för eventuella föroreningar att utsättas för nedbrytningsprocesser om ovan nämnda krav uppfylls. Detta innebär att det även kan förekomma klorerade nedbrytningsprodukter, t.ex. vinylklorid. 6 Förslag på övergripande åtgärdsmål Sweco föreslår ett övergripande åtgärdsmål enligt följande: Fastigheten där kemtvätten ligger samt omgivande fastigheter ska kunna användas för bostadsbebyggelse och stadsdelscentrum i enlighet med nuvarande markanvändning utan att risk för människors hälsa uppkommer på grund av förorening. RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM

13 repo001.docx Genomförda undersökningar 7.1 Strategi Undersökning har utförts som riktad provtagning i nära anslutning till möjliga föroreningskällor samt i bedömd spridningsriktning. Provpunkternas placering redovisas på situationsplan i bilaga Genomförande Jord Undersökningen utförs i den mån det är möjligt enligt SGF:s standard som beskrivs i Fälthandbok för undersökning av förorenade områden (rapport 2:2013). För att undersöka förekomsten av förorening i jord har provtagning med skruvborr på geoteknisk borrbandvagn genomförts i sex punkter den 1 februari. Skruvborrsprovtagning genomfördes ned till 5 m djup. Provpunkterna har valts för att täcka in den bedömda spridningsriktningen samt möjliga föroreningskällor. Följande potentiella föroreningskällor har identifierats: utblås från ventilation från kemtvätten (provpunkt SC1701), där avfall har förvarats (provpunkt SC1702), påfyllning av oljecistern (provpunkt SC1704) samt stenkista för utsläpp av kondensvatten (provpunkt SC1703) Jordprover uttogs i glasburk, packades och förvarades svalt. Utöver uttag av prover i glasburk uttogs extra prover i diffusionstäta påsar. Efter temperering undersöktes dessa prover med fältinstrumenten PID 1 och HDI 2. På grundval av resultaten från denna fältmätning valdes prover ut för laboratorieanalys och resterande prover har lagrats för eventuell kompletterande analys. Vid fältarbetet upprättades ett fältprotokoll som redovisas i bilaga 2. I fältprotokollet fördes en okulär bedömning av jordlager in tillsammans med resultat från fältmätningar samt lukt- och synintryck Grundvatten I samband med undersökning av jord installerades grundvattenrör (av typen PEH) i skruvborrhål i fem punkter. Rören installerades med 1 m filter i botten av rören för att minska risken för luftning av filter och avgång av flyktiga ämnen. Information om grundvattenrör och grundvattenyta redovisas i tabell 1. Rören renspumpades den 2 februari. 1 Photoionization detector, fältinstrument för mätning av flyktiga kolväten 2 Heated diod ionization, fältinstrument för mätning av halogenerade flyktiga kolväten 7(13) RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM

14 repo001.docx Tabell 1. Grundvattenrör och djup till grundvattenyta (meter under rörkant). Rör Djup till rörets botten (murök) Djup till grundvattenyta 2/2 (murök) Djup till grundvattenyta 9/2 (murök) SC1701 4,88 2,7 2,7 SC1702 4,95 2,53 2,53 SC1704 4,85 2,73 2,74 SC1705 4,78 2,84 2,84 SC1706 4,82 2,83 2,84 Grundvattenprovtagning genomfördes den 9 februari. Prover uttogs med peristaltisk pump för att minimera påverkan på vattenkemin. Före uttag av grundvattenprover omsattes rören med minst tre rörvolymer, vilket motsvarade 8-9 l. Fältmätningar med avseende på syre, redox, ph och konduktivitet genomfördes i de fall det var möjligt med avseende på tillrinning för att erhålla mer information om kemiska och fysikaliska förhållanden i grundvattnet. Fältmätningarna redovisas i bilaga 3b. Provens utseende, lukt m.m. noterades i fält för varje punkt. Vattenproverna med avseende på klorerade alifatiska kolväten uttogs i vialer som tillhandahölls av anlitat laboratorium. Grundvattenytans nivå mättes vid två tillfällen; i samband med renspumpning och i samband med grundvattenprovtagning Inomhusluft Provtagning med avseende på klorerade lösningsmedel och nedbrytningsprodukter genomfördes på samtliga våningsplan i byggnaden där kemtvätten är belägen, inklusive källare. Provtagning genomfördes 2-9 februari 2017 med passiva provtagare (Radiello) som fick hänga fritt i utvalda utrymmen. Totalt utfördes mätning i fem provpunkter i byggnaden; en punkt i källarplan, två punkter på bottenplan och två punkter på bostadsplanet Ledningsnät För att undersöka om klorerade lösningsmedel trängt in i ledningsnätet genomfördes provtagning av luft även i ledningar. Provtagningen genomfördes med passiva provtagare (Radiello) som installerades i ledningar med nedstigningsbrunnar på sådant sätt att de hängde fritt. Totalt utfördes mätning i tre nedstigningsbrunnar som samlar spillvatten från hela fastigheten. 8(13) RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM

15 repo001.docx Figur 5. Provtagning av luft i ledningsnät med Radiello i SC1710 (t.v.) och SC1712 (t.h). 7.3 Fält- och laboratorieanalyser Fältmätning med halogen selektiv detektor (HDI) och fotojonisationsdetektor (PID) för mätning av klorerade och flyktiga ämnen utfördes på samtliga jordprov. Jordprovet lades i diffusionstät påse med en stor volym luft. Fältmätning utfördes på luften i påsen efter att jordproverna hade tempererats (rumstemperatur). Vid provtagning av grundvatten utfördes fältmätningar med avseende på syre, redox, ph och konduktivitet för att erhålla mer information om kemiska och fysikaliska förhållanden i grundvattnet. Jord- och grundvattenprover analyserades med avseende på CFC (klorfluorkarboner, freoner) och flyktiga organiska föroreningar, vilket inkluderar klorerade alifatiska kolväten samt deras nedbrytningsprodukter. Analys utfördes även med avseende på alifater, aromater, PAH och tungmetaller. Inomhusluft och luft i ledningsnät analyserades med avseende på klorerade lösningsmedel och klorerade nedbrytningsprodukter. Undersökning av CFC genom passiv provtagning erbjuds inte av laboratorierna. Laboratorieanalyserna av jord och grundvatten utfördes på 6 jordprover och 5 grundvattenprover. Passiv provtagning i luft utfördes och analyserades i 8 provpunkter. 7.4 Inmätning Utvalda provtagningspunkter och grundvattenrör mättes in i plan och höjdled efter att provtagningen genomförts. Grundvattennivåer lodades vid samma tillfälle för att medge beräkning av grundvattenytans gradient inom undersökningsområdet. För beräkning av grundvattengradient användes både de grundvattenrör som installerats för provtagning och sådana som installerats för den geotekniska undersökningen. I tabell 9(13) RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM

16 repo001.docx redovisas höjd för rörens överkant i referenssystem SWEREF , höjdsystem RH2000. Tabell 2. Höjd för röröverkant grundvattenrör och grundvattennivå (meter över havet). Grundvattenrör Höjd röröverkant Grundvattennivå SC ,17 SC6 9,15 5,94 SC1704 7,64 4,92 SC1701 7,59 4,91 SC1702 7,82 5,31 SC13 8,49 5,97 8 Bedömningsgrunder 10(13) Resultaten från laboratorieanalyser avseende jord jämförs med de riktvärden som Naturvårdsverket presenterat i rapport 5976 Riktvärden för förorenad mark, uppdaterade i juni Riktvärdena i NV 5976 är uppdelade med hänsyn till markanvändning: Känslig markanvändning (KM), t.ex. bostadsområden. Mindre känslig markanvändning (MKM), t.ex. kontor, industrier och vägar. Nuvarande markanvändning på Eketånga 3:205 och i dess närmaste omgivning är bostadsmark. Syftet med den planerade detaljplanändringen är att möjliggöra bygge av ännu fler bostäder på fastigheten. Därför föreslås att jämförelse görs mot riktvärden för KM. Resultat från laboratorieanalys på grundvatten jämförs med värden redovisade i SGU:s rapport 2013:01 Bedömningsgrunder för grundvatten. Riktvärdena är relaterade till effekter på hälsa, miljö och tekniska installationer. Analysresultaten för grundvatten jämförs även med den indelning av tillstånd för förorenat grundvatten och jämförvärden för påverkan av punktkälla som presenteras i NV 4918 Metodik för inventering av förorenade områden (bilaga 4, tabell 2 och 3 respektive bilaga 5, tabell 6). Slutligen jämförs resultaten mot holländska riktvärden samt gränsvärden för otjänligt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvärden (2011:03). Analysresultat för klorerade lösningsmedel och nedbrytningsprodukter i luft jämförs med nivågränsvärden (NVG) och korttidsvärden (KTV) från Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden (AFS 2015:7). Nivågränsvärde (NGV) motsvarar ett hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag, normalt 8 timmar. Korttidsvärde (KTV) motsvarar ett rekommenderat högsta värde för exponering beräknat som ett tidsvägt medelvärde under en referensperiod av 15 minuter. Resultaten RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM

17 repo001.docx jämförs även mot referensvärden för inomhusluft från Naturvårdsverkets rapport 5976: Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. Referensvärde (RfC) motsvarar en inomhushalt där ingen risk för effekter ska kunna föreligga. Aktuella rikt- och jämförelsevärden presenteras i bilaga 3a-c, tillsammans med analysresultaten från undersökningen. Analysrapporter redovisas i bilaga 4a-c. 9 Resultat 9.1 Jord Fältobservationer visar på att det översta jordlagret inom undersökningsområdet består av fyllnadsmaterial i form av grusig sand med en mäktighet som varierar mellan 1 och 2,5 m. Det underlagrande naturliga materialet domineras av sand och grusig sand. I punkt SC1704 och SC1701 påträffades finare material i form av finsandig sand respektive grusig siltig sand från 4 m ned till 5 m djup. I SC1702 påträffades ett lager med siltig sand på 1,5-2 m djup. Enligt laboratorieanalysen förekommer inga av de analyserade parametrarna i halter som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för KM. Med undantag för metaller påträffades inga ämnen i halter över laboratoriets rapporteringsgräns. De uppmätta metallhalterna ligger med god marginal under riktvärdena för KM. 9.2 Grundvatten Fältmätningar med flödescell utfördes i tre av fem grundvattenrör (SC1701, SC1702 och SC1703) då bilar hann parkera över resterande rör innan mätningarna kunde genomföras. Resultat från fältmätningen med avseende på temperatur, syrehalt, konduktivitet, ph och redoxpotential redovisas i bilaga 3b. Kraven för Klass 1 (obetydlig påverkan) enligt SGU 2013:01 med avseende på syrehalt, konduktivitet och redoxpotential uppfylls för de tre punkterna. De uppmätta ph-värdena ligger mellan 6,4 och 7,2, vilket motsvarar Klass 4 och 3 (stark respektive påtaglig påverkan) enligt SGU 2013:01. Temperaturen varierade mellan 2,6 och 9,2 C. Denna stora skillnad kan bero på att flödescellen legat inomhus, vilket höjde instrumentets egen temperatur. Tillrinningen i undersökningsområdet var god. Vattnet i SC1705 och SC1706 var något sandfärgat, i övriga rör var vattnet klart. I alla rör utom SC1702 noterades hängande sand i slangen. Prover för analys med avseende på petroleumföroreningar uttogs närmare grundvattenytan och prover för analys med avseende på klorerade alifater uttogs närmare rörets botten. Undantaget är provpunkt SC1705 där samtliga prov uttogs nära rörets botten. Laboratorieanalysen visar att inga av de analyserade ämnena förekommer i halter som överskrider de riktvärden som använts för jämförelse. Inga analyserade ämnen med undantag för metaller, naftalen, PAH-L och övriga PAH kunde påvisas i halter över laboratoriets rapporteringsgräns. Nickel och kvicksilver förekom i låg respektive måttlig halt enligt SGU 2013:01, övriga ämnen förekom i mycket låga halter. För kvicksilver och 11(13) RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM

18 repo001.docx (13) dikloretan är laboratoriets rapporteringsgräns i nivå med måttlig halt enligt SGU 2013:01. Samtliga ämnen ligger långt under övriga riktvärden. 9.3 Inomhusluft och ledningsnät Passiva mätare för provtagning av inomhusluft placerades i fem utrymmen på olika våningsplan i byggnaden där Söndrumstvätten är belägen. På källarplan hängdes mätaren i fastighetens manglingsrum som ligger under kemtvätten. På bottenplan hängdes mätare i kemtvättens pressrum samt i personalutrymmet till blomsteraffären i grannlokalen. Mätare hängdes även i två lägenheter: lägenhet A (uppgång C) och lägenhet B (uppgång D). I lägenhet A bedömdes hallen vara det mest lämpliga utrymmet för provtagning då ett rum användes som ateljé och övriga rum uppgavs vädras frekvent. För att få så likvärdiga mätningar som möjligt hängdes även mätaren i lägenhet B i hallen. Passiv provtagning genomfördes även i ledningsnätet, där mätare placerades i tre olika brunnar till spillvattenledningar. Dessa samlar vatten från hela fastigheten. Cis-1,2-dikloreten, 1,2-dikloretan, tetraklormetan, trikloreten och tetrakloreten har uppmätts i halter över laboratoriets rapporteringsgräns. Tetrakloreten påträffades i samtliga provpunkter, både inomhus och i ledningsnätet. I Söndrumstvättens lokaler uppmättes tetrakloreten i halter över referensvärdet från NV 5976 (RfC) som motsvarar en inomhushalt där ingen risk för effekter ska kunna föreligga. I övriga punkter låg halterna under de riktvärden som använts för jämförelse. 10 Slutsatser och rekommendationer Inga av de analyserade parametrarna förekommer i jord i halter som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning. Inte heller i grundvatten förekommer de analyserade ämnena i halter som överskrider de riktvärden som använts för jämförelse. Klorerade lösningsmedel har inte påvisats i något prov i jord eller grundvatten inom fastigheten, däremot i inomhusluft och luft i ledningsnät. Halterna var i flertalet prover under använda jämförvärden, men i Söndrumstvättens lokaler uppmättes halter som överskrider Naturvårdsverkets referensvärde. Referensvärdet avser dock bostäder, inte verksamhetslokaler där tetrakloreten hanteras. För verksamhetslokalerna är det snarare nivågränsvärde och korttidsvärden enligt AFS 2015:7 som gäller och uppmätta halter ligger med god marginal under dessa värden. I och med att kemtvättsverksamhet fortfarande bedrivs i lokalerna är det möjligt att de förhöjda halterna av klorerade lösningsmedel i inomhusluft även i övriga lokaler härrör från den pågående verksamheten, både genom direktavgång till inomhusluft och via ventilationsutblås. Kompletterande provtagning av inomhusluft rekommenderas, för att utvärdera hur halterna varierar över tid och med årstidsvariationer. Det finns osäkerheter förknippade med mätningar i inomhusluft då många faktorer påverkar, t.ex temperatur och lufttryck. Den nu utförda provtagningen gjordes under vintersäsong, då halterna i inomhusluft normalt är som högst om föroreningen härrör från mark och porgas under byggnaden. RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM

19 repo001.docx Även då föroreningskällan finns inom byggnaden bör halterna i utrymmen ovanför kemtvätten vara högre under vintersäsong, då man har en högre lufttransport inom byggnaden, driven av temperaturskillnader. Förnyad provtagning av inomhusluft rekommenderas under sommarsäsong. Sweco rekommenderar att antalet lägenheter som provtas utökas något samt att även en utvärdering görs av hur föroreningstransporten sker inom byggnaden, från kemtvätten till omkringliggande lokaler samt lägenheter. De halter av klorerade lösningsmedel som uppmätts i lägenhet A och B kan ha sitt ursprung t.ex. från vädring, om kemtvätten samtidigt har utsläpp av klorerade lösningsmedel via sin ventilation. Om lägenhetsinnehavarna nyligen fått textilier kemtvättade och dessa förvaras i lägenheterna kan dessa också bidra till förhöjda halter av tetrakloreten i inomhusluften. De halter som uppmättes i luft i ledningsnät skulle dels kunna bero på inträngande porgas eller inläckage av förorenat grundvatten i ledningsnätet. Dock kunde någon förorening av klorerade lösningsmedel inte påvisas i de grundvattenprover som togs inom området. En möjlig orsak till halterna av tetrakloreten i ledningsnätet är om det kontaktvatten som släpps ut från kemtvätten innehåller små mängder tetrakloreten som avgår till luft i ledningarna. Det går dock inte helt att utesluta en förorening under kemtvättsbyggnaden, eftersom provtagning av mark och grundvatten där inte varit möjlig. Om det finns ett behov av att med större säkerhet kunna utesluta förorening under byggnad kan porgasprovtagning utföras via borrning genom byggnadens bottenplatta. Detta är dock inte möjligt om grundläggningsdjupet är större än djupet till grundvatten eftersom porgasprovtagning endast kan göras i den omättade zonen ovan grundvattenytan. Beroende på hur ledningar är dragna kan man generellt behöva göra provtagning på inkommande dricksvatten i de fall som ett förorenat område påträffas eftersom klorerade lösningsmedel kan diffundera in i plastslangar. Detta bedöms dock inte motiverat i nuläget, i och med att inga tecken på kraftig förorening har påvisats inom den aktuella fastigheten. När det gäller detaljplaneområdet som helhet bedöms med nuvarande underlag inga risker föreligga utifrån kemtvättsverksamheten eller föroreningar från denna. I de provtagna punkterna finns inga indikationer på föroreningar i jord eller grundvatten och grundvattengradienten är inte riktad på ett sådant sätt att eventuell föroreningsspridning skulle ske in under området. Spridning av klorerade lösningsmedel i fri fas kan generellt ske oberoende av grundvattnets strömningsriktning men utifrån utförda undersökningar bedöms förekomst av fri fas av klorerade lösningsmedel som osannolik inom den aktuella fastigheten. 13(13) RAPPORT [V1.0] SÖNDRUMS CENTRUM

20 i &- &- &- BILAGA 1 - SITUATIONSPLAN SÖNDRUMS CENTRUM MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING TECKENFÖRKLARING &-&- &-&- &- &- &- Förvaring avfall? #*!. SC1702 &-!. &- &-!. SC1703!. SC1701 #* Pannrum Utblås#* #* Tvättmaskin #* Pressrum SC1712!. SC1704 #* Oljetank!. SC1705 &-!. SC1710 &- &- Föreslagna provpunkter!. Jord!. Jord o gv!. Luft i ledningar Inomhusluft Verksamheter/processer #* Kemtvätt VA brunnar &- NBR &- Pumpstation &- Stenkista VA-ledningar!. SC Lantmäteriet, Geodatasamverkan &- &- &- &- &-!. SC1711 Document Path: P:\1353\ _Söndrums_centrum,_miljöstöd\000\15 Arbetsmtrl_ritn\GIS\Arbetsytor\Söndrums centrum.mxd UPPDRAGSANSVARIG Martin Fransson KONSTR Anna Paulsson UPPDRAGSNR DATUM SKALA 1:400 FORMAT A4 REV m

21 BILAGA 2 - FÄLTPROTOKOLL UPPDRAG Söndrums centrum UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Martin Fransson UPPRÄTTAD AV Martin Fransson DATUM memo02.docx

22 Uppdragsnr: Uppdragsnamn: Miljöprovtagning Fältgeotekniker Söndrums C Metod: Punktnr: Sektion: Sidomått: Ref.linje Skr SC1701 Grundvattenobservationer Datum: Djup [m] under ref.nivå: Provtagare: fuktigt 2,5m Mailadress: johanna.krona@sweco.se Jan Stomberg Datum: Gw-rör Djup (m) under ref.yta Total längd m. Höjd m.ö. my. Typ Filterlängd m. 5,00-0,05 slits 1,00 Fältbedömning HDI PID Labav provet: (ppm) analys Anmärkning Anmärkning. dexel 0,00-0,05 asfalt 0,05-0,5 F/grSa Inget 1,7 0,50-1 F/grSa Inget 1,4 1,00-1,5 F/grSa Inget 1,4 1,50-2 F/grSa Inget 1,6 2,00-2,5 F/grSa Inget 5,8 x 2,50-3 grsa Inget 3,3 3,00-3,5 grsa Inget 4,3 3,50-4 grsa Inget 3,1 4,00 4,5 grsisa Inget 4,3 4,50-5 grsisa Inget 4,8

23 Uppdragsnr: Uppdragsnamn: Miljöprovtagning Fältgeotekniker: Söndrums C Metod: Punktnr: Sektion: Sidomått: Ref.linje Skr SC1702 Grundvattenobservationer Datum: Djup [m] under ref.nivå: Provtagare: fuktigt 2,0m Mailadress: johanna.krona@sweco.se Jan Stomberg Datum: Gw-rör Djup (m) under ref.yta Total längd m. Höjd m.ö. my. Typ Filterlängd m. 5,00 0,15 slits 1,00 Fältbedömning HDI PID Labav provet: (ppm) analys Anmärkning Anmärkning. 0,00-0,10 Mu 0,10-0,5 F/grSa Inget 8,7 x 0,50-1 F/grSa Inget 3,4 1,00-1,5 F/grSa Inget 3,8 1,50-2 (si)sa Inget 2,3 2,00-2,5 Sa Inget 2,3 2,50-3 Sa Inget 3,8 3,00-3,5 grsa Inget 2,6 3,50-4 (gr)sa Inget 2,2 4,00 4,5 (gr)sa Inget 3,4 4,50-5 (gr)sa Inget 2,1

24 Uppdragsnr: Uppdragsnamn: Miljöprovtagning Fältgeotekniker: Söndrums C Metod: Punktnr: Sektion: Sidomått: Ref.linje Skr SC1703 Grundvattenobservationer Datum: Djup [m] under ref.nivå: Provtagare: fuktigt 2,5m Mailadress: johanna.krona@sweco.se Total längd m. Höjd m.ö. my. Typ Gw-rör Jan Stomberg Datum: Filterlängd m. Anmärkning. Djup (m) under ref.yta Fältbedömning HDI PID Labav provet: (ppm) analys Anmärkning 0,00-0,05 asfalt 0,05-0,5 F/grSa Inget 5,6 0,50-1 F/grSa Inget 4,8 x 1,00-1,5 F/grSa Inget 4,5 1,50-2 F/grSa Inget 4,4 2,00-2,5 F/grSa Inget 4,7 2,50-3 Sa Inget 3,2 3,00-3,5 Sa Inget 2,5 3,50-4 sa Inget 4,2 4,00 4,5 Sa Inget 3,8 4,50-5 grsa Inget 2,8

25 Uppdragsnr: Uppdragsnamn: Miljöprovtagning Fältgeotekniker Söndrums C Metod: Punktnr: Sektion: Sidomått: Ref.linje Datum: SC1704 Djup [m] under ref.nivå: fuktigt 2,9m Mailadress: johanna.krona@sweco.se Gw-rör Skr Grundvattenobservationer Djup (m) under ref.yta Total längd m. 5,00 0,00-0,05 asfalt Provtagare: Höjd m.ö. my. Typ Filterlängd m. -0,05 slits 1,00 Fältbedömning HDI PID Labav provet: (ppm) analys Jan Stomberg Datum: Anmärkning Anmärkning. dexel 0,05-0,5 F/grSa Inget 0,6 0,50-1 F/grSa Inget 0,8 1,00-1,5 F/grSa Inget 0,8 1,50-2 F/grSa Inget 0,7 2,00-2,5 F/grSa Inget 1,3 x 2,50-3 F/grSa Inget 1 3,00-3,5 Sa Inget 1,7 3,50-4 sa Inget 1 4,00 4,5 safsa Inget 0,7 4,50-5 safsa Inget 0,9

26 Uppdragsnr: Uppdragsnamn: Miljöprovtagning Fältgeotekniker: Söndrums C Metod: Punktnr: Sektion: Sidomått: Ref.linje Skr SC1705 Grundvattenobservationer Datum: Djup [m] under ref.nivå: Provtagare: fuktigt 2,5m Mailadress: johanna.krona@sweco.se Jan Stomberg Datum: Gw-rör Djup (m) under ref.yta Total längd m. Höjd m.ö. my. Typ Filterlängd m. 5,00-0,05 slits 1,00 Fältbedömning HDI PID Labav provet: (ppm) analys Anmärkning Anmärkning dexel 0,00-0,05 asfalt 0,05-0,5 F/grSa Inget 0,7 0,50-1 F/Sa Inget 0,6 1,00-1,5 Sa Inget 0,4 1,50-2 Sa Inget 0,9 x 1,6m litet torv skikt 2,00-2,5 (si)sa Inget 0,7 2,50-3 (si)sa Inget 0,8 3,00-3,5 Sa Inget 0,4 3,50-4 grsa Inget 0,8 4,00 4,5 grsa Inget 0,5 4,50-5 grsa Inget 0,3

27 Miljöprovtagning Uppdragsnr: Uppdragsnamn: Fältgeotekniker: Söndrums C Metod: Punktnr: Sektion: Sidomått: Ref.linje Skr SC Grundvattenobservationer Datum: Gw-rör Djup [m] under ref.nivå: fuktigt 3m Total längd m. 5,00 Provtagare: Mailadress: Höjd m.ö. my. -0,05 johanna.krona@sweco.se Typ slits Datum: Jan Stomberg Filterlängd m. 1,00 Djup (m) Fältbedömning HDI PID Lab- Anmärkning under ref.yta av provet: (ppm) analys Anmärkning. dexel 0,00-0,05 asfalt 0,05-0,5 F/grSa Inget 2,4 0,50-1 F/grSa Inget 4,6 x tegel 1,00-1,5 F/grSa Inget 3,4 1,50-2 F/grSa Inget 2 2,00-2,5 grsa Inget 3 2,50-3 grsa Inget 2,6 3,00-3,5 (gr)sa Inget 0,8 3,50-4 (gr)sa Inget 0,6 4,00 4,5 grsa Inget 1 4,50-5 grsa Inget 1

28 BILAGA 3a - ANALYSSAMMANSTÄLLNING JORD Uppdrag Söndrums centrum Uppdragsnummer Upprättad av Uppdragsledare Granskad av Datum Martin Fransson Martin Fransson Provtagningsdag Provpunkt SC1701 SC1701 SC1702 SC1702 SC1703 SC1703 SC1704 SC1704 SC1705 SC1705 SC1706 SC1706 Djup 2-2,5 m 2-2,5 m 0-0,5 m 0-0,5 m 0,5-1 m 0,5-1 m 2-2,5 m 2-2,5 m 1,5-2 m 1,5-2 m 0,5-1 m 0,5-1 m MKM KM Fysikaliska parametrar TS 105 C % 86,2 82,2 90,4 91,6 92,9 93,7 93,6 92,9 89,5 91,1 92,1 92,2 Metaller Arsenik As mg/kg TS <1.00 <1.00 <1.00 <1.00 1,11 < Barium Ba mg/kg TS 7,4 16, ,4 14,8 9, Kadmium Cd mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 < ,8 Krom Cr mg/kg TS 1,7 1,93 1,15 2,4 1,56 1, Kobolt Co mg/kg TS 1,87 3,68 2,63 2,85 3,05 2, Koppar Cu mg/kg TS 4,32 6,58 4,11 5,26 2,03 3, Kvicksilver Hg mg/kg TS <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 2,5 0,25 Bly Pb mg/kg TS <5.0 <5.0 <5.0 <5.0 <5.0 < Nickel Ni mg/kg TS 1,1 2,9 2 1,6 1,4 1, Vanadin V mg/kg TS 4,77 7,02 6,31 6,33 6,48 7, Zink Zn mg/kg TS 7,4 17,8 8,2 12,4 8, PAH:er Naftalen mg/kg TS <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 Acenaftylen mg/kg TS <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 Acenaften mg/kg TS <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 Fluoren mg/kg TS <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 Fenantren mg/kg TS <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 Antracen mg/kg TS <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 Fluoranten mg/kg TS <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 Pyren mg/kg TS <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 <0.100 bens(a)antracen mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 Krysen mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 bens(b)fluoranten mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 bens(k)fluoranten mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 bens(a)pyren mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 dibens(ah)antracen mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 benso(ghi)perylen mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 indeno(123cd)pyren mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 PAH, summa 16 mg/kg TS <0.72 <0.72 <0.72 <0.72 <0.72 <0.72 PAH-L mg/kg TS <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 < PAH-M mg/kg TS <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 < ,5 PAH-H mg/kg TS <0.32 <0.32 <0.32 <0.32 <0.32 < Alifatiska föreningar Alifater >C5-C8 mg/kg TS <4.0 <4.0 <4.0 <4.0 <4.0 < Alifater >C8-C10 mg/kg TS <4.0 <4.0 <4.0 <4.0 <4.0 < Alifater >C10-C12 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 < Alifater >C12-C16 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 < Alifater >C5-C16 mg/kg TS <24 <24 <24 <24 <24 <24 Alifater >C16-C35 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 < Aromatiska föreningar Aromater >C8-C10 mg/kg TS <0.480 <0.480 <0.480 <0.480 <0.480 < Aromater >C10-C16 mg/kg TS <1.24 <1.24 <1.24 <1.24 <1.24 < metylpyrener/metylfluorantener mg/kg TS <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 metylkrysener/metylbens(a)antracener mg/kg TS <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C16-C35 mg/kg TS <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 < Bensen mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 < ,04 0,012 Toluen mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 < Etylbensen mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 < Xylen mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 < TEX mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 Klorerade alifater diklormetan mg/kg TS <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 < ,08 0,25 1,1-dikloretan mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 < ,2-dikloretan mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 < ,02 0,06 trans-1,2-dikloreten mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 cis-1,2-dikloreten mg/kg TS <0.020 <0.020 <0.020 <0.020 <0.020 < ,2-diklorpropan mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 triklormetan mg/kg TS <0.030 <0.030 <0.030 <0.030 <0.030 < ,4 1,2 tetraklormetan (koltetraklorid) mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 < ,08 0,35 1,1,1-trikloretan mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 < ,1,2-trikloretan mg/kg TS <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 trikloreten mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 < ,2 0,6 tetrakloreten mg/kg TS <0.020 <0.020 <0.020 <0.020 <0.020 < ,4 1,2 vinylklorid mg/kg TS <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 1,1-dikloreten mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 Freoner CFC-11 mg/kg TS < < < < < < CFC-12 mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 CFC-113 mg/kg TS < < < < < < NV ) Fetstil Ämnen som uppmätts i halter över laboratoriets rapporteringsgräns. Källor: 1) NV 5976 Naturvårdsverkets rapport 5976 "Riktvärden för förorenad mark - Modellbeskrivning och vägledning", uppdaterad juni 2016 Blad (1) P:\1353\ _Söndrums_centrum,_miljöstöd\000\19 Original\\Bilaga 3a_Analyssammanställning jord

29 BILAGA 3b - ANALYSSAMMANSTÄLLNING GRUNDVATTEN Uppdrag Uppdragsnummer Upprättad av Uppdragsledare Granskad av Datum Söndrums centrum Martin Fransson Martin Fransson Provpunkt SC1701 SC1702 SC1704 SC1705 SC1706 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Datum mindre allvarligt NV ) Tillstånd Parametrar Enhet Filtrerat Filtrerat Filtrerat Filtrerat Filtrerat Alifater >C5-C8 µg/l <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C8-C10 µg/l <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C10-C12 µg/l <10 <10 <10 <10 <10 < >1000 Alifater >C12-C16 µg/l <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C16-C35 µg/l <10 <10 <10 <10 <10 Aromater >C8-C10 µg/l <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 Aromater >C10-C16 µg/l <0.775 <0.775 <0.775 <0.775 <0.775 < >1000 metylpyrener/metylfluorantener µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 metylkrysener/metylbens(a)antrac µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C16-C35 µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 < >1000 Bensen µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0,02 0,02-0,1 0,1-0,2 0,2-1 1 Toluen µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 < >600 Etylbensen µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 < >200 M/P/O-Xylen µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.2 <0.2 < >2000 naftalen µg/l 0,017 0,032 0,01 <0.010 <0.010 acenaftylen µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 acenaften µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 fluoren µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 fenantren µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 antracen µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 fluoranten µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 pyren µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 bens(a)antracen µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 krysen µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 bens(b)fluoranten µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 bens(k)fluoranten µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 < ,0005 0,05 bens(a)pyren µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 dibenso(ah)antracen µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 benso(ghi)perylen µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 indeno(123cd)pyren µg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 Summa PAH-L µg/l 0,017 0,032 0,01 <0.015 <0.015 Summa PAH-M µg/l <0.025 <0.025 <0.025 <0.025 <0.025 Summa PAH-H µg/l <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 Summa cancerogena PAH µg/l <0.035 <0.035 <0.035 <0.035 <0.035 <0,2 0,2-0,6 0,6-2 >2 Summa övriga PAH µg/l 0,017 0,032 0,01 <0.045 <0.045 < >100 Kalcium mg/l 18,1 17,5 17,2 17,4 18 Järn mg/l 0,0102 0,0069 <0.004 < ,00535 Kalium mg/l 3,49 3,16 3,93 4,07 3,76 Magnesium mg/l 6,76 6,56 5,88 6,38 6,59 Natrium mg/l 21,1 20,7 24, ,8 Aluminium µg/l 2,99 3,07 2,34 4,31 3,45 Arsenik µg/l <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 < > < Barium µg/l 19,2 19,4 21,7 20,4 19, Kadmium µg/l <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 < >50 0,4 6 <0,1 0,1-0,5 0, Kobolt µg/l 0,283 0,112 0,0774 0,278 0, Krom µg/l <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 < > <0,5 0, Koppar µg/l 1,35 1,63 1,19 1,31 1,03 < > < Kvicksilver (uppslutet) µg/l <0.02 0,0241 <0.02 <0.02 <0.02 < >10 0,05 0,3 <0,005 0,005-0,01 0,01-0,05 0, Mangan µg/l 28,6 7,71 4,98 11,3 5,18 Nickel µg/l 1,46 0,669 <0.5 0,82 1,03 < > <0,5 0, Bly µg/l <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 < > <0,5 0, Zink µg/l 2,13 2,8 2,32 2,93 2, < Molybden µg/l <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 Vanadin µg/l 0,162 0,118 0,267 0,151 0,109 Diklormetan µg/l <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 0, ,1-Dikloretan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 < ,2-Dikloretan µg/l <0.50 <0.50 <0.50 <0.50 <0.50 < > <0,02 0,02-0,1 0,1-0,5 0, trans-1,2-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 cis-1,2-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 0, ,2-Diklorpropan µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 0,8 80 Triklormetan µg/l <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 < < Tetraklormetan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 0, ,1,1-Trikloretan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 0, ,1,2-Trikloretan µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 0, Trikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 < Tetrakloreten µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 0,01 40 <0,1 0, Vinylklorid µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 0,01 5 1,1-Dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 0,01 10 CFC-11 µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 CFC-12 µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 CFC-113 µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 Temperatur C 9,2 4,6 2,6 Syrehalt mg/l 11,4 10,9 13,57 >10 7, ,5 2,5-5 2,5 Konduktivitet ms/cm 10,5 5,1 8,7 <10 / ph - 6,42 7,19 6,9 >8,5 7,5-8,5 6,5-7,5 5,5-6,5 5,5 Redox mv 268, ,2 > måttligt allvarligt allvarligt mycket allvarligt Target value Holland 2) SGU 2013:01 3) Interventio n values Mycket låg halt Ingen el obetydlig påverkan Låg halt Måttlig påverkan Måttlig halt Påtaglig påverkan Hög halt Stark påverkan Mycket hög halt Mkt stark påverkan LIVSFS 2011:3 4) Otjänligt dricksvatte n Fetstil Ämnen som uppmätts i halter över laboratoriets rapporteringsgräns. Källor: 1) NV 4918 Naturvårdsverkets rapport 4918 "Metodik för inventering av förorenade områden" (1999), bilaga 4 tabell 2 och 3, indelning av tillstånd för förorenat grundvatten. 2) Holland Holländska riktvärden, Soil Remediation Circular De angivna Target values anger ett riktvärde för när halterna inte innebär någon risk för miljön i ett långt tidsperspektiv. De angivna Intervention values indikerar när grundvattnets funktion för människor, växter och djur är allvarligt reducerad eller hotad. 3) SGU 2013:01 Sveriges geologiska undersökningsrapport 2013:1 - Bedömningsgrunder för grundvatten (Ersätter NV4915). Parametrar för vilka även påverkansbedömning (ingen/obetydlig, måttlig, påtaglig, stark, mycket stark) har gjorts markeras med starkare färg. Samma klassningsindelningar gäller för både riktvärden och påverkan. 4) LIVSFS 2011:3 Livsmedelsverkets författningssamling. Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten; beslutade den 16 mars (1) P:\1353\ _Söndrums_centrum,_miljöstöd\000\19 Original\\Bilaga 3b_Analyssammanställning grundvatten

30 BILAGA 3c - ANALYSSAMMANSTÄLLNING LUFT Uppdrag Uppdragsnummer Upprättad av Uppdragsledare Granskad av Datum Söndrums centrum Martin Fransson Martin Fransson Parameter Enhet Källare Söndrumstvätten Fröken Wiolas Blomsterverkstad Lägenhet A Lägenhet B SC1710 Ledningsnät SC1711 Ledningsnät SC1712 Ledningsnät AFS 2015:7 1) NV ) Provtagningstid min NVG KTV RfC/RISK inh 1,1-dikloreten mg/m 3 < < < < < < < < diklormetan mg/m 3 < < < < ,0003 < < < trans-1,2-dikloreten mg/m 3 < < < < < < < < cis-1,2-dikloreten mg/m 3 < < < < < ,0013 < < triklormetan mg/m 3 < < < < < < < < ,14 1,2-dikloretan mg/m 3 < < < ,0014 0,00045 < < < ,0036 1,1,1-trikloretan mg/m 3 < < < < < < < < ,8 tetraklormetan mg/m 3 < , , , ,00033 < ,00034 < ,0061 trikloreten mg/m 3 < < < < < ,001 < < ,023 tetrakloreten mg/m 3 0,087 0,93 0,049 0,063 0,052 0,0068 0,0041 0, ,2 1,2-diklorpropan mg/m 3 < < < < < < < < Förklaringar: Fetstil Ämnen som uppmätts i halter över laboratoriets rapporteringsgräns. Källor: 1) AFS 2015:7 2) NV 5976 Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden. Nivågränsvärde (NGV) motsvarar ett hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag, normalt 8 timmar. Korttidsvärde (KTV) motsvarar ett rekommenderat högsta värde för exponering beräknat som ett tidsvägt medelvärde under en referensperiod av 15 minuter. Naturvårdsverkets rapport 5976: Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. Referensvärde (RfC) motsvarar en inomhushalt där ingen risk för effekter ska kunna föreligga (1) P:\1353\ _Söndrums_centrum,_miljöstöd\000\19 Original\\Bilaga 3c_Analyssammanställning luft