Förslag till beslut - Torshälla Stads nämnds Behov och prioriteringar 2020

Transkript

1 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Välfärd TSN/2019:20 Mattias Berglund (3) Torshälla Stads nämnd Förslag till beslut - Torshälla Stads nämnds Behov och prioriteringar 2020 Förslag till beslut Behov och prioriteringar 2020 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Enligt Eskilstuna kommuns styrsystem ska samtliga nämnder besluta om behov och prioriteringar 2020 som ett underlag till kommunfullmäktiges årsplan, samt till nämndens egen verksamhetsplan Senast 19 april ska det vara klart och för att sedan presenteras på budgetberedningen. Torshälla Stads nämnds Behov och prioriteringar 2020 Torshälla stads nämnd kommer under 2020 prioritera de strategiska målen Social uthållighet och Attraktiv stad och landsbygd. De två målen står i nära relation till varandra, frågor som folkhälsa, barn och ungas livsvillkor, trygghet, jämställdhet och jämlikhet finns i båda målen. Synergierna mellan målen innebär att till exempel insatser för att öka tryggheten som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på de andra. Kultur är en grundsten i ett väl fungerande samhälle och bidrar till att vidga våra vyer och skapa förståelse för andras perspektiv. Ett aktivt kulturliv där människor kan mötas är centralt för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle och är en viktig del i Torshällas varumärke. Kulturen kan även användas som ett verktyg för social uthållighet och integration. Kultur kan vara en kraft i samhället för att hitta vägarna till sin identitet, till nya former av bildning och som överbryggare mellan olika grupper i samhället. Torshälla stads nämnd vill därför fortsätta sitt arbete med kulturverksamhet som ska vara till del för alla invånare i staden. Ungdomsverksamheten i Torshälla upplever att det finns en stor efterfrågan av verksamhet. För att möta ungas behov är det viktigt att jobba med mobila och flexibla arbetssätt. Flickor är särskilt prioriterade. Arbetet med ungdomars fritid och arbete med kultur bör byggas på samverkan med föreningsliv och invånare. Nämndens roll ska både handla om att skapa förutsättningar för andra att göra verksamhet som att ansvara för egen verksamhet inom kultur- och fritidsområdet. Dialog och medskapande blir fortsatt viktigt. Vi gör Eskilstuna tillsammans

2 Eskilstuna kommun (3) Mälarvik har hyrts ut och varit en intäkt för nämnden. I nuläget har dock Mälarvik stora renoveringsbehov. Det finns ett åtagande om att göra en förstudie under 2019 om Mälarviks framtid. Detsamma gäller ägandet och driften av båten S:t Olof som nämnden föreslår överlämnas till förening eller privat aktör. En förstudie av Torshargs IP har genomförts Den har lett fram till en utvecklingsplan för området som kommer genomföras i etapper med start under Vattenlederna, de mälarnära områdena och hamnen är viktiga delar för Torshällas identitet. Fler platser vid vattnet behöver tillgängliggöras för att utveckla Torshälla mot att vara en attraktiv mälarnära småstad. En varierad vattenkant med flera olika sätt att uppleva vattnet och dess samspel med staden utvecklas med en ny hamn och åstråket som förbinder Torshälla och Eskilstuna med Mälaren. Detta är ett arbete som kommer prioriteras från 2019 och framåt. En fortsatt väl fungerande drift och skötsel samt utveckling av den offentliga miljön är viktig för att skapa levande, attraktiva och trygga stadsmiljöer för alla. För att stärka Torshällas attraktivitet pågår analys över drift och skötsel av allmänna ytor för ett bättre prioriteringsunderlag samt ett planerat byte av belysning på allmän platsmark till LED. Satsningar på trygghetsfrågor behöver fortsätta. Social hållbarhet är alltid ett viktigt perspektiv i planeringen av en attraktiv stad, både när det gäller trafik-, grön- och detaljplanering. Genom att länka ihop Torshällas delar och olika målpunkter samt skapa en variation av vistelseplatser och aktiviteter i stadsmiljön kan en levande stad utvecklas vilket bidrar till att den upplevda tryggheten ökar. Nämndens verksamheter ska tillvarata den kompetens, engagemang och de positiva krafter som finns i Torshälla för att gemensamt arbeta mot en tryggare stad. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Marita Skog Utvecklingsdirektör KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Eva Königsson Förvaltningschef Vi gör Eskilstuna tillsammans

3 Eskilstuna kommun (3) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Marianne Hagman Förvaltningschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Vi gör Eskilstuna tillsammans

4 Datum 1 (17) Behov och prioriteringar Fas: Behov och prioriteringar för 2020 Rapportperiod: Organisation: Torshälla stads nämnd

5 Datum 2 (17) Sammanfattning Torshälla stads nämnd kommer under 2020 prioritera de strategiska målen i kommande strategisk inriktning som motsvarar Social uthållighet samt Attraktiv stad och landsbygd ur nuvarande strategisk inriktning. De två målen står i nära relation till varandra. Frågor som folkhälsa, barn och ungas livsvillkor, trygghet, jämställdhet och jämlikhet finns i båda målen. Synergierna mellan målen innebär att insatser som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på det andra. Kultur är en grundsten i ett väl fungerande samhälle och bidrar till att vidga våra vyer och skapa förståelse för andras perspektiv. Ett aktivt kulturliv där människor kan mötas är centralt för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle och är en viktig del i Torshällas varumärke. Kulturen kan även användas som ett verktyg för ett hållbart samhälle. Kultur kan vara en kraft i samhället för att hitta vägarna till sin identitet, till nya former av bildning och som överbryggare mellan olika grupper i samhället. Torshälla stads nämnd vill därför fortsätta sitt arbete med kulturverksamhet som ska vara till del för alla invånare i staden. För att möta ungas behov är det viktigt att jobba med mobila och flexibla arbetssätt. För att möta ungas behov av aktiviteter för en aktiv fritid är det viktigt att jobba med mobila och flexibla arbetssätt. Flickor är särskilt prioriterade. Arbetet med ungdomars fritid och arbete med kultur bör byggas på samverkan med föreningsliv och invånare. Nämndens roll ska både handla om att skapa förutsättningar för andra att göra verksamhet som att ansvara för egen verksamhet inom kultur- och fritidsområdet. Dialog och medskapande blir fortsatt viktigt. Mälarvik har hyrts ut och varit en intäkt för nämnden. I nuläget har dock Mälarvik stora renoveringsbehov. Det finns ett åtagande om att göra en förstudie under 2019 om Mälarviks framtid. Detsamma gäller ägandet och driften av båten S:t Olof som nämnden föreslår kan ske i annan form, till exempel genom förening eller privat näringsidkare. En förstudie av Torshargs IP har genomförts Den har lett fram till en utvecklingsplan för området som kommer genomföras i etapper med start under En utvecklingsplan för Torshälla antogs Planen beskriver hur Torshälla ska och kan utvecklas fram till 2030 i samverkan med kommunala och externa aktörer. Vattenlederna, de mälarnära områdena och hamnen är viktiga delar för Torshällas identitet och utveckling. En förstudie för hamnområdets beräknas att antas 2019 för etappvis genomförande. Fler platser vid vattnet behöver tillgängliggöras för att utveckla Torshälla mot att vara en attraktiv mälarnära småstad. En varierad vattenkant med flera olika sätt att uppleva vattnet och dess samspel med staden utvecklas med en ny hamn och åstråket som förbinder Torshälla och Eskilstuna med Mälaren. Detta är ett arbete som kommer prioriteras från 2019 och framåt..

6 Datum 3 (17) En fortsatt väl fungerande drift och skötsel samt utveckling av den offentliga miljön är viktig för att skapa levande, attraktiva och trygga stadsmiljöer för alla. För att stärka Torshällas attraktivitet ska en analys göras av drift och skötsel av allmänna ytor för ett bättre prioriteringsunderlag samt ett planerat byte av belysning på allmän platsmark till LED. Social hållbarhet är alltid ett viktigt perspektiv i planeringen av en attraktiv stad, både när det gäller trafik-, grön- och detaljplanering. Genom att länka ihop Torshällas delar och olika målpunkter samt skapa en variation av vistelseplatser och aktiviteter i stadsmiljön kan en levande stad utvecklas vilket bidrar till att den upplevda tryggheten ökar. Nämndens verksamheter ska tillvarata den kompetens, engagemang och de positiva krafter som finns i Torshälla för att gemensamt arbeta för en attraktiv kulturstad.

7 Datum 4 (17) Ärendebeskrivning Enligt Eskilstuna kommuns styrsystem ska samtliga nämnder besluta om behov och prioriteringar 2020 som ett underlag till kommunfullmäktiges årsplan, samt till nämndens egen verksamhetsplan Senast 19 april ska det vara klart och sedan presenteras på budgetberedningen.

8 Datum 5 (17) A. Omvärld SKL och Karios Future lyfter i sina respektive omvärldsanalyser fram liknande områden som kommer att påverka det kommunala uppdraget i framtiden (tidsperspektiv 2025 och 2030). Områden som är aktuella för Torshälla Stads nämnds uppdrag är framförallt; ett framväxande kravsamhälle och digitalisering, demografiska förändringar och generationsskiften, ökad polarisering av inkomster, hälsa, åsikter samt en växande kulturell och etnisk mångfald. Utifrån trenderna digitalisering och framväxande kravsamhälle tillsammans framkommer en bild av ständigt uppkopplade människor med förväntningar på att organisationer och institutioner ska vara tillgängliga dygnet runt och året om. Samtidigt finns ibland en skepsis mot ny teknik som bland annat hotar arbetstillfällen, och rädslan att tappa kontroll över vilken information som finns lagrad över en själv och vem som har tillgång till den. En annan farhåga är filterbubblor, där vi får skräddarsydd information utifrån tidigare sökningar och som ger oss den information som vi gillar eller redan är på jakt efter. Risken med detta är att vi i ökad utsträckning tar emot information och nyheter som bekräftar vår egen världsbild istället för att mötas av andra perspektiv. Samhället blir allt mer heterogent och dynamiskt och det finns utrymme för nya nätverk att växa fram. Samtidigt ökar inkomstskillnaderna och människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat. Polariseringen mellan människor blir tydligare och det finns en relation mellan hälsa och ekonomiskt kapital. Ekonomiska resurser som inkomster och ekonomiska tillgångar är bland de mest betydelsefulla faktorerna för hälsa. Kvinnor och män med hög inkomst rapporterar ett gott hälsotillstånd i större utsträckning än personer med låg inkomst. Det här sambandet mellan inkomst och hälsa är mycket tydligt och brukar benämnas den sociala hälsogradienten. Inkomst är ett mått på social position i samhället och vår plats i den sociala hierarkin påverkar vår hälsa kraftigt. Den sociala hälsogradienten innebär att det inte bara är människors absoluta livsvillkor som påverkar vår hälsa, utan att även de relativa villkoren har betydelse - det vill säga var en person befinner sig i förhållande till andra. Demokrati och sociala medier Under de senaste åren har olika krav på förändring lyfts i samhället, uppropet kring Metoo är ett av de starkaste. Genomslaget i media och på sociala medier både i Sverige och globalt (främst västvärlden) har varit mycket stark. Hashtagen (#metoo) har använts för att uppmärksamma hur omfattande problemen med sexuella trakasserier/ofredanden är mot kvinnor. Metoo satte fokus på mäns våld mot kvinnor vilket starkt påverkar flickors och kvinnors förutsättningar för trygghet. Andra upprop har skett kring förlossningsvården och ett kring förskolan. Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet har på kort tid spridits till en global rörelse med stort genomslag. Uppropen har bidragit i samhällsdebatten och därmed det demokratiska samtalet. I samtalet har olika sidor av uppropen debatterats; kvinnors position i samhället, omfattningen av sexuella ofredanden/trakasserier, synen på källkritik, hanteringen av klimatkrisen och vilken roll olika aktörer i samhället har för att utkräva ansvar.

9 Datum 6 (17) 2018 var ett valår och en utdragen regeringsbildning och budgetprocess ledde till förändringar i det politiska landskapet på nationell nivå. Även 2019 är ett valår med europaparlamentsval vars utgång får konsekvenser även för Eskilstuna kommun. Inte minst vad som händer med Brexit blir viktigt. Sociala medier har under de senaste valen både i Sverige och globalt varit en angelägen fråga utifrån flera perspektiv. Då vi är mer och mer uppkopplade används sociala medier som plattformar för att nå ut med politiska budskap, för debatt och för att skapa engagemang. Samtidigt finns baksidor. I mars 2018 uppdagades det att användaruppgifter från Facebook har används för att påverka väljare och valutgången i det amerikanska presidentvalet Uppropen beskrivna ovan visar på styrkan i sociala medier som plattform för att nå ut med budskap men även för att organisera sig. Ett starkt fokus på sociala mediers roll är inte okomplicerat. Forskare har undersökt sociala mediers betydelse för det demokratiska samtalet och delaktighet Det finns studier som har visat att det inte medför att fler engagerar sig, utan politisk aktivitet avgörs av sociala strukturer och där påverkar inte tekniken utfallet (Leetocracy - Political participation, social network sites and inequality). I demokratiutredningen - Låt fler forma framtiden lyftes det fram att det är oklart om de sociala medierna förändrar det politiska deltagandet. Å ena sidan finns det grupper som är mer aktiva i de politiska processerna via sociala medier (t ex genom att delta i namninsamlingar) än i traditionella politiska processer. Det upplevs som enklare att delta och sänker därmed tröskeln för att fler ska kunna delta. Å andra sidan tar människor intryck av vad andra gör på sociala medier och att engagemanget då styrs av ett socialt tryck. Det i samband med att politisk deltagande på internet tenderar att skapa ett flockbeteende och att åsiktsutbyte mellan likasinnade i slutna forum där åsikter och argument kan stå oemotsagda bidrar till att filterbubblor skapas. Kulturvanor Myndigheten för kulturanalys har i sin rapport Socioekonomiska analyser och tidstrender beskrivit hur socioekonomiska bakgrundsfaktorer påverkar hur människor deltar i kulturlivet. De huvudsakliga resultaten i rapporten är: Kvinnor är i högre utsträckning delaktiga i kulturlivet jämfört med män Yngre är mer aktiva i kulturlivet än äldre Social härkomst, uppnådd klass och inkomst påverkar i vilket utsträckning människor deltar i kulturlivet Kulturvanor kan utifrån deras inbördes samband delas upp i fyra övergripande grupper av kulturvanor: traditionell kultur, kulturmiljö, eget utövande och bred populär kultur.

10 Datum 7 (17) Figur från Myndigheten för kulturanalys. Traditionell kultur har starka samband med socioekonomiska faktorer, deltagandet påverkas främst av social härkomst och utbildningsnivå. Kvinnor ägnar sig i högre grad än män åt traditionell kultur. Kulturmiljö är ett annat område där det finns ett samband med den socioekonomiska bakgrunden och deltagande, den är dock svagare än för traditionell kultur. Sambandet innebär att en kvinna eller man med högre utbildningsnivå och social härkomst från ett tjänstemannaeller företagshem har ett högre kulturdeltagande än en kvinna eller man med lägre utbildningsnivå och vars sociala härkomst är arbetare- eller jordbrukshem. Eget utövande skiljer sig från de två ovanstående grupperna då de med lägre inkomst tycks i större uträckning vara mer aktiva när det kommer till egen utövande än de med högre inkomst. Det finns även en tydlig ålderseffekt då yngre ägnar sig åt eget skapande i större utsträckning än äldre. Bred populärkultur är en annan grupp som också har en tydlig ålderseffekt. Yngre har deltagit i större utsträckning än äldre. Faktorer så som utbildningsnivå och klass har begränsad betydelse. Genom att synliggöra hur socioekonomiska bakgrundsfaktorer påverkar människors deltagande i kulturlivet kan olika insatser och aktiviteter riktas mot grupper som generellt inte deltar i lika stor utsträckning i olika kulturverksamheter. Kravsamhället och digitalisering kommer dock sannolikt att påverka efterfrågan för samtliga kulturvanor.

11 Datum 8 (17) Urbanisering Eskilstuna kommun ligger mitt i en expansiv region med möjligheter till en god tillväxt när det gäller befolkning och företagande. Tillväxttakten avseende bostäder fortsätter att öka. Sverige genomgår en snabb urbanisering och staden har som levnadsplats en kraftfull renässans. Det leder också till nya krav både på både utformning och funktion. I både stadsoch näringslivsutveckling spelar humankapitalet allt större roll. Upplevelsen av stadsrummet blir mer avgörande och vilket stadsliv som erbjuds allt viktigare. I en kombination måste både det offentliga rummet som arena och mötesplats göras med högre kvalitet samtidigt som kraven på skötseln ökar. Eskilstunas befolkningstillväxt beräknas vara fortsatt stark de kommande åren, minst 1000 invånare per år. I Torshälla är befolkningen över invånare. Befolkningsökningen kommer framför allt ske i de två städerna men även befolkningen i kommunens mindre orter och på landsbygden förväntas öka om än i mindre grad. Det innebär att det är fortsatt stor efterfrågan av nya bostäder, fler arbetstillfällen samt utökad offentlig och kommersiell service. Torshälla - Småstaden vid Mälaren Mitt i den expansiva Mälardalsregionen ligger tillväxtkommunen Eskilstuna med sina två städer, Eskilstuna och Torshälla. Det strategiska läget, attraktiva boendemiljöer, bra möjligheter till arbete, grönområden och vatten samt kultur- och friluftsliv ger Torshälla förutsättningar för att vara en attraktiv stad att bo, leva och verka i. Här växer nya bostäder, arbetsplatser, servicefunktioner och attraktiva stadsmiljöer fram. Torshälla har idag invånare och drygt 600 företag. Näringslivet bidrar till stadens utveckling genom innovation och entreprenörskap. I Torshälla finns ett aktivt föreningsliv och en rik evenemangskalender. Staden har goda kollektivtrafikmöjligheter till och från Eskilstuna. Torshällas 700-åriga historia formar tillsammans med kulturen och vattnet stadens identitet. Vattnet knyter samman Eskilstuna och Torshälla och ger unika kvalitéer till staden, dess invånare och besökare. Torshälla bidrar till hela Eskilstuna kommuns attraktivitet och en bred palett i Mälarregionen. En utvecklingsplan för Torshälla har tagits fram för stadens fortsatta utveckling. Hållbar stad En viktig del av skötsel och utveckling av stadsmiljöer på kort och längre sikt är att hänsyn tas till alla tre hållbarhetsperspektiv; ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Social hållbarhet har fått allt mer fokus den senaste tiden då det är av vikt att urbana miljöer upplevs som trygga och till för alla. Staden är till för alla och ska vara en plats där alla ska kunna känna sig välkomna, såväl i sitt direkta närområde som på offentliga platser runt om i

12 Datum 9 (17) Eskilstuna och Torshälla. Torshälla stads nämnds verksamheter fyller en viktig funktion i arbetet med social hållbarhet. Dels genom att se till så att de offentliga ytorna är attraktiva, tillgängliga och välskötta, dels genom att erbjuda öppna och inkluderande aktiviteter inom kultur och fritidsområdet, genom att aktivt delta i kommungemensam planering inom trygghetsområdet samt genom att särskilt beakta sociala aspekter i planering av nya områden. Arbetet med att inkludera invånare och stadens olika aktörer i utvecklingen av staden bidrar till inkludering och skapar en gemensam genomförandekraft. Levande landsbygd En välmående landsbygd är beroende av en välmående stad och vice versa. Intresset för att utveckla och bygga i kommunens mindre orter har ökat under senare åren, framförallt i Mälarnära områden. Revideringen av Översiktsplan 2030 pågår. Utvecklingsplan Torshälla lyfter Torshällas inlandsskärgård och det Mälarnära läget som viktiga delar av stadens attraktivitet och förutsättningar för fortsatt utveckling. Inte minst som attraktiva boendemiljöer, plats för rekreation, friluftsliv och besöksnäring.

13 Datum 10 (17) B. Demografisk påverkan Stora barnkullar under 1900-talet avspeglar sig nu i den demografiska utvecklingen för Eskilstuna kommun och Sverige som helhet. Den innebär att gruppen barn och äldre kommer vara större än gruppen i arbetsför ålder och öka i större utsträckning. Det innebär att det behövs fler förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, fler äldreboenden och mer personal. Gruppen i arbetsför ålder är inte tillräckligt stor för att försörja välfärden med resurser i relation till behoven för förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Folkmängd , prognos till 2030 för Eskilstuna kommun: Utifrån den ökade befolkningen i Eskilstuna kommun ser nämnden att det är fler invånare i Eskilstuna och Torshälla som ska nyttja kultur- idrotts - och motionsanläggningar. Det innebär ökade kostnader för drift och underhåll. I kombination med de årliga effektiviseringarna blir det ett ökat ekonomiskt tryck på nämnden. På sikt kommer det även innebära att det blir fler flickor och pojkar per fritidsledare, musiklärare och så vidare. Unga och äldre ökar snabbare. Gruppen under 20 år och över 80 år är de grupper med invånare som ökar mest. Det är även de grupper som innebär stora kostnader för offentlig sektor och framförallt kommuner. Tabellen nedan beskriver hur prognosen på gruppernas utveckling kommer att se ut för perioden och i Eskilstuna kommun:

14 Datum 11 (17) Den demografiska förändringen kommer påverka alla Sveriges kommuner. Eskilstuna kommun har ett något mer gynnsamt utgångläge än många andra. Eskilstuna kommun har många flickor och pojkar vilket på sikt innebär fler som övergår i arbete, det geografiska läget i Mälardalsregionen och ordning och reda i den kommunala ekonomin. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att olika aktörer kan bidra med att skapa möjligheter till en meningsfull fritid för både flickor och pojkar som för äldre kvinnor och äldre män. Där ser Torshälla stads nämnd att flera aktörer behöver samverka både inom kommunkoncernen och utanför med föreningsliv och studieförbund. Fler invånare gör även att behovet av utveckling, drift och underhåll av allmänna platser ökar, till exempel byggnationer, underhåll av gator samt utveckling och skötsel av park- och naturmiljöer.

15 Datum 12 (17) C. Nämndens/bolagets nu läge och ev. korrigeringar 2019 Nämndens verksamheter visade på ett bra resultat under 2018 som ligger till grund för arbetet framåt. Invånare är nöjda med nämndens verksamheter och upplever att kommunens medarbetare har ett gott bemötande. Delår 1 visar på att de flesta åtaganden är pågående eller att det finns en planering för att påbörjas under året samt en budget i balans. Den förändrade organisationen efter samorganiseringen har inneburit förändrade arbetssätt för såväl nämnden såväl som för de förvaltningar som arbetar åt nämnden. Vid sammanställandet av behov och prioriteringar 2020 och Delår är två nyckelfunktioner på kommunledningskontoret med särskilt ansvar för Torshälla Stads nämnd vakanta men tillsättning av ersättare kommer ske under första halvåret 2019.

16 Datum 13 (17) D. Inriktning på prioriteringar och omprioriteringar inför 2020 Hållbar utveckling För 2020 vill Torshälla stads nämnd särskilt prioritera barn och unga och särskilt flickor. Detta utifrån ett främjande, förebyggande och jämställt perspektiv. Då barnkonventionen dessutom blir lag 2020 och demografin visar på en växande yngre målgrupp, anser nämnden det viktigt att verksamheterna har och fokus på flickor och pojkar och ligger i linje med samt utgår från omvärldsfaktorer. Attraktiv stad och landsbygd I en attraktiv stad med en levande landsbygd där flickor och pojkar, kvinnor, män väljer att bo och leva eller besöka, är attraktiva offentliga miljöer, kultur, idrott och friluftsliv viktiga komponenter. Torshälla stads nämnd har genom sina verksamheter en viktig roll i att både skapa förutsättningar för att andra aktörer ska kunna bedriva verksamhet och att själva genomföra verksamhet. Inom nämndens verksamheter finns det något för alla invånare. Möjligheterna finns och utifrån bredden och spetsen i verksamheterna når nämnden många - om inte de flesta- av Torshällas flickor och pojkar, kvinnor, män. Det är viktigt att kulturen och fritidsmöjligheterna ska få utvecklas för sin egen skull och för sitt egenvärde. Med utgångspunkt i kulturens och fritidsmöjligheternas egenvärde kan andra värden skapas. Kultur och fritidsverksamheter kan bidra till både tillväxt och som verktyg för att överbrygga klyftor mellan olika grupper i samhället. Stadsmiljöns offentliga rum för vistelse och rekreation skapar förutsättningar för en levande och aktiv småstad för alla. Torshällas mångåriga historia, läget vid vattnet och kulturen som en del av stadens identitet skapar förutsättningar för utveckling av besöksnäring och kreativa kulturella näringar. Torshälla som en kulturstad. Berikande kultur och fritid Kultur och fritid är en grundsten i ett väl fungerande samhälle och bidrar till att vidga våra vyer och skapa förståelse för andras perspektiv. Ett aktivt kultur- och fritidsliv där flickor och pojkar, kvinnor och män från olika bakgrunder och åldrar kan mötas är centralt för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle och är en viktig del i Torshällas varumärke. Jämlik kultur är ett mångbottnat uttryck. Kulturen kan användas som ett verktyg för social uthållighet och integration. Kultur kan vara en kraft i samhället för att hitta vägarna till sin identitet, till nya former av bildning och som överbryggare mellan olika grupper i samhället. Torshälla stads nämnd vill därför fortsätta sitt arbete med kulturverksamhet som ska vara till del för alla invånare i staden. Kulturverksamheten ska vara riktad till målgrupper som utifrån myndigheten för kulturanalys undersökning inte i lika stor utsträckning tar del av traditionell

17 Datum 14 (17) kultur samt att stärka möjligheterna till eget skapande. Det är viktigt att kulturen är tillgänglig på lika villkor även för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Ungdomsverksamheten i Torshälla upplever att det finns en stor efterfrågan på verksamhet. För att möta flickors och pojkars behov och önskemål är det viktigt att jobba med mobila och flexibla arbetssätt. Det skapar möjlighet att nå unga i hela Torshälla. Barn- och ungas fritid kommer vara fortsatt viktigt för nämnden och särskilt verksamhet för flickor. Sommartorgsverksamheten är fortsatt prioriterad. På nationell nivå antogs det under 2017 en kulturarvsproposition och med den en ny museilag. Vad det innebär för de lokala museerna är ännu inte fastslaget. Därför vill Torshälla stads nämnd under 2019 arbeta med Framtidens museum. Arbetet ska syfta till att ta fram en övergripande inriktning för Eskilstuna kommuns museer för de kommande åren. Uppdraget ska även ta avstamp i Eskilstuna kommunkoncerns kulturpolitiska plan. Mälarvik har hyrts ut och varit en intäkt för nämnden. I nuläget har dock Mälarvik stora renoveringsbehov. Det finns ett åtagande under 2019 om en förstudie av Mälarvik. Därefter behöver nämnden ta ställning till Mälarviks framtid efter att förstudien färdigställts. Det vill säga om en försäljning av anläggningen skulle innebära en större vinst än en förlust i jämförelse med den drifts och det renoveringsbehov nämnden står inför. Detsamma gäller ägandet och driften av båten S:t Olof som nämnden föreslår kan ske i annan form, till exempel genom förening eller privat näringsidkare. En förstudie av Torshargs IP genomfördes under Den har lett fram till en utvecklingsplan för området som ska bidra till Torshällas attraktivitet och ge plats för möten, rörelse och motion. Utvecklingen av Torshargs IP består av fem etapper. Under 2019 fick nämnden medel för att kunna genomföra etapp 1. Påbörjandet samt fortsättningen av vidare etapper är därför något som behöver sträcka sig längre än 2020 och som kommer medföra ökade driftkostnader för nämnden. Miljö- och samhällsbyggnadsarbete Torshällas ortsutvecklingsarbete är fortsatt prioriterat. Utvecklingsplan Torshälla ger en sammanhållen bild med strategier för hur Torshälla bör och kan utvecklas fram till år Staden utvecklas genom samverkan med flera aktörer och planen ger en gemensam målbild och road map för kommun, näringsliv och privata initiativ. Under 2019 påbörjas arbetet med en handlingsplan för etappvis genomförande under de kommande åren. Arbetet med utvecklingsplanen kommer vara i fokus kontinuerligt för nämnden under flera år framöver. Torshällas 700-års present - utvecklingen av hamnområdet - skapar förutsättningar för att stärka och utveckla Torshällas attraktivitet för invånare, verksamma och besökare och bidrar till att utveckla besöksnäringen. Platsen är prioriterad i Utvecklingsplan Torshälla och viktig för stadens fortsatta utveckling. Förstudien för hamnområdet godkänns 2019 av

18 Datum 15 (17) Kommunfullmäktige och insatserna kommer att genomföras etappvis är upprustning av det befintliga hamnområdet och strandpromenaden prioriterade. Stadens offentliga rum ska vara inbjudande mötesplatser för alla flickor och pojkar, kvinnor och män. En fortsatt väl fungerande drift och skötsel samt utveckling av den offentliga miljön är viktig och bidrar till den attraktiva, levande och trygga staden. Under 2020 ska påbörjade projekt i stadsmiljön färdigställas. För effektivisering av verksamheterna kan omprioritering och ändring av nivån för skötsel och drift av den offentliga miljön bli nödvändig. En analys ska genomföras. Skötsel ska avslutas på enskilda park- och naturmarker, där det förekommer. Ett analysarbete av nuläget pågår. En översyn av drift och underhåll av allmän platsmark ska genomföras för att identifiera effektiviseringsmöjligheter. År 2022 kommer styrsystemet för belysning på offentlig platsmark i Eskilstuna kommun att behöva vara utbytt. Planering för att byta ut all belysning på offentlig platsmark till LED inför systembytet behöver påbörjas. Byte till LED kommer initialt att kräva investeringsmedel, men sänker därefter elkostnaderna med uppskattningsvis 50-70%. Elkostnaderna år 2018 var ca 1.2 miljoner kronor för Torshälla. Besparingen blir större om elpriserna ökar ytterligare. Satsningen bidrar även till ekologisk uthållighet. Social uthållighet Social uthållighet handlar bland annat om jämställdhet, social omsorg, utbildning, trygghet, mångfald, icke diskriminering, delaktighet, kultur och en god folkhälsa. Det är ett strategiskt mål för att uppnå Hållbar utveckling och riktar sig till våra invånare, kunder och brukare. Gestaltningen av den offentliga miljön är i grunden en demokratifråga, allt från gatumiljöer till parker och lekplatser ska rikta sig till alla. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska alla vara en del av en växande och attraktiv stad. Synpunkter och behov ska beaktas i stadens utveckling och invånare och andra aktörer ska kunna bidra till och påverka hur staden utvecklas. Dialog och delaktighet viktiga grundstenar inom Torshällas ortsutvecklingsarbete. Demokrati Det är viktigt att fokusera på hållbart och långsiktiga aktiviteter och insatser i arbete med en hållbar stad. Arbetet ska ske flexibelt och utifrån de olika behov som finns i Eskilstuna kommun. Nämnden ser att det är viktigt att det sker ett tydligt och samorganiserat arbete över hela kommunkoncernen. I Torshälla samordnas det förebyggande och trygghetsskapande arbetet genom Trygga Torshälla-rådet. Kommunikationsinsatser om trygghet och det goda

19 Datum 16 (17) trygghetsarbetet i Torshälla är viktigt. Utifrån de demografiska utmaningar nämnden står inför, blir samverkan med civilsamhället, föreningslivet, näringslivet och andra förvaltningar än viktigare. Arbetet utifrån utvecklingsplanen kommer bidra till en attraktiv och trygg stad.

20 Datum 17 (17) E. Effektivisering Utöver kommungemensamma effektiviseringar vill den politiska ledningen se ett ökat genomslag för beslut och en organisation som snabbt kan agera på förändrade krav och förutsättningar. Organisationen ska präglas av tydlighet, effektivitet och transparens. Detta är särskilt viktigt eftersom nämnden har ett effektiviseringskrav på 1,5 procent av nettobudgeten vilket motsvarar cirka 0,7 mnkr.