Den Nya Br uksor ten AB BOL AGSSTÄMMA

Transkript

1 Den Nya Br uksor ten AB FIKT IV BOL AGSSTÄMMA Sammanställning från workshop 19 februari 2019 angående prioriteringar och ägande för det samägda aktiebolag som föreslås ta över ägandet av bruket i Fengersfors. Deltog gjorde ett 60- tal representanter för kulturarbetare, föreningsliv, näringsliv, kommun, region och högskola Sammanställning av Vera Telemo och Marcus Haraldsson med finansiering av Åmåls kommun. Dagen arrangerades av Not Quite i projektet?stödstrukturer for en självorganiserad samtidskonst? stött av:

2 I kor t het : Bakg r und I kor t het : Fr åg or och svar 1. FÖRUTSÄTTNINGAR 5. FRÅGA: VAD SKA BOLAGET GÖRA? BRUKET ÄR TILL SALU PRIORITERINGAR I NYA BRUKSORTEN Bruket i Fengersfors, Åmåls kommun, är till salu. Platsen har en 223 år lång historia som centrum i bruksorten och är sedan 2002 bas för konstkooperativet och kulturcentret Not Quite. Bruket är ett av Dalslands viktigaste turistmål, orten växer, har över 100 registrerade företag och intakt service. Sedan vintern 2018 arbetar Not Quite med byn, Åmåls kommun och Västra Götalandsregionen och övriga intressenter för att långsiktigt lösa ägarfrågan. En första fråga i workshop den 19e februari 2019 gällde prioriteringarna för ett nytt bolag. Alternativ ställdes upp i en sexhörning enligt utmaningar som tidigare identifierats. Processen beskrivs på 1. Platsen: Byggnader, utveckling/underhåll 2. K reativitet & skapande 3-5. Hållbarhet i delarna: ekologi, samhälle & ekonomi 6. L ärande och nätverk Deltagarna uppmanades - enskilt - i grupp - och i helgrupp - att vikta bolagets inriktning enligt dessa linjer. 2. VAD INGÅR? PRIS, MILJÖ & TIDSRAMAR - Bruket inom grindarna säljs, exklusive kraftstationen. 6. FRÅGA: SKA NÅGON HA MAJORITET? ÄGARSKAPET - Ägare anger ger pris på 6 mnkr T axeringsvärde 5,3 mnkr. Försäkringsvärde 30 mnkr. Preliminärt uppskattat marknadspris enligt Dalslands Sparbank 3 mnkr Den andra frågan gällde ägarskapet. Vilka skall bjudas in att deläga strukturen? Och vem, om någon, skall tillåtas få majoritet i bolaget? - Miljösituationen utreds under 2019 genom en förenklad huvudstudie efter att en förstudie visat begränsade risker. Ansvarsutredning för ny ägare behöver göras. K öp rekommenderas inte innan dessa processer är klara. I en tredje frågeställning diskuterades verksamhetsplan och vilka åtgärder som bolaget skall utföra först. - Prisbild och miljörisker antas vara utredda under VEM VILL KÖPA? MÅNGA MINDRE AKTÖRER Ett antal intressenter har identifierats. Där ingår nuvarande hyresgäster, lokala företag, fiskodling, kommun, engagerad lokalbefolkning och Not Quite. Västra Götalandsregionen vill stötta men är juridiskt hindrad från delägarskap. Varje intressent har sina specifika mål och krav för ägarskap. 4. FÖRSLAG SAMÄGT UTVECKLINGSBOLAG En arbetsgrupp bestående av Not Quite, Åmåls kommun och Västra Götalandsregionen har utrett frågan och föreslår en samägd lösning i form av ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning inom tydliga riktlinjer och verksamhetsplan. Strukturen föreslås ta ett helhetsgrepp på utvecklingen av bruksområdet och inkludera delägare i beslutsfattningen. 7. SVAR, PRIORITERINGAR: BYGGNADER, EKONOMI & MILJÖ En sammanställning av alla enskilda, grupp och helgruppsdiskussioner under dagen ger en tydlig bild av deltagarnas syn på det kommande bolagets föreslagna prioriteringar. Det vanligaste argumentet var att bolaget skall prioritera byggnader och platsens utveckling, ekonomi och miljöarbete (och att kreativitet, samhälle och lärande/nätverk då kan få förutsättningar att utvecklas). Detaljerade argument och skillnader mellan grupperna presenteras på kommande sidor. 8. SVAR, ÄGARSKAP: NQ ELLER BARA MINORITETSÄGARE När det gäller ägarskapet nåddes inget lika tydligt svar. Dock två huvudspår: (1) Not Quite som majoritetsägare, och (2) ett brett ägarskap där samtliga delägare är minoritetsägare. Argument var att Not Quite "borde ha kontroll" med motargumentet att flera minoritetsägare skulle uppmuntra till samarbete och vara mer inkluderande.

3 Ovan: strukturskiss för tänkbart fastighets och utvecklingsbolag vid Fengersfors bruk. Illustration: Vera Telemo Nästa steg : skap a b olag HÄR ÄR VI DETTA BEHÖVS Genom processen under det senaste dryga året, och svaren ovan, vet vi en hel del om det bolag som kan ta över drift och utveckling av bruket i Fengersfors och bygga Den nya bruksorten vidare. Vi går nu in i en period för att ta fram skarpa förslag om hur vi ska bygga bolaget. Här måste vi klarlägga samverkande förhållanden inom verksamhet, byggnader, miljö och ekonomi: Förslaget är att skapa ett: - Aktiebolag med begränsad vinstutdelning - I nriktning mot att förvalta och utveckla bruket med miljöprofil och god ekonomi. - Ett delat ägande mellan privat, offentligt, förenings- och näringsliv där Not Quite, Åmåls kommun, och privata aktörer har tydliga roller. - Vi vet att det finns aktivt intresse från en rad intressenter och arbetsvilja lokalt och regionalt. - Vi har 2019 på oss att utreda, förankra och skapa bolaget. Vi delar nu kunskaper och erfarenheter med liknande bolag i snarlika situationer. T ill exempel Röstånga utvecklings AB och I FÖ- Center i Bromölla. Båda har liknande upplägg för att lösa snarlika situationer och ligger strax före oss i process. - Verksamhetsplan: Exakt vilka befogenheter ska det nya bolaget ha och inom vilka ramar och kompetenser. Här måste noga stämmas av juridiskt och innehållsmässigt till exempel mot projektet Hållbara platser vars verksamhetsplan nu färdigställs. Vi söker medel från L eader för detta. - Byggnader: Vi måste bättre förstå avstyckningar och möjligheter på och kring området. Bevarandestrategi, utveckling och ny detaljplan måste börja tas fram. - Miljö: Hur kan cirkulär ekonomi, lokalanpassning och smarta ombyggnader bidra till bättre planet, verksamhet, byggnader, ekonomi och by? - Ekonomi: Bolaget behöver en solid och stark affärsplan byggd på rimliga intäkter och kostnader. - Ägarskapet: Not Quite måste fundera internt om vi vill äga 51% i bolaget, och vi måste bli skarpa i diskussioner och förhandlingar med andra aktörer. Enligt Bolagsverkets guide till att starta företag befinner vi oss strax före start, målet är att ha ett konstituerande möte under Enligt Not Quites och processens egen strategiska plan befinner vi oss i slutfasen på steg 3. Planen börjar ta form.

4 Ar b etet 19 feb r uar i DAGORDNI NG: 9.30? Not Quite hälsar välkomna Detta har hänt och här står vi 10.30? I nspiration utifrån Ylva Frid berättar om Nikolai L evitz konstcenter utanför Moskva 11.00? K orta presentationer från 14 verksamheter på och omkring bruket. Behov, utmaningar, möjligheter? 12.00? L unch 13.00? Fiktiv bolagsstämma. Vad ska bolaget prioritera i sin kärnverksamhet? Och vilka ska vara delägare i aktiebolaget? Diskutera och arbeta i grupp ? Grupper presenterar vad de kommit fram till Olivia de Jong och Martin Sjöberg presenterar sitt förslag på bolag under dagens slutpresentationer. Foto: Marcus Haraldsson

5 10:30 Ylva Frid berättar om inspirerande liknande kulturcenter i Ryssland. Lärdom: Äg själva! Deltag are Not Quite K arl Hallberg, ordförande Emelie Rygfelt Wilander, delägare Marcus Haraldsson, verksamhetsledare Vera Telemo, projektledare L ena Waldau, styrelsen Catarina Wilhelmsson, styrelsen Jessica Fleetwood, styrelsen L ars Baltsar Jonsson, delägare Martin Sjöberg, delägare Helle Rasmussen T heliander, delägare Espen Oliver Hansen, styrelsen Jokkum L ind Jensen, delägare Mie Felth, verksamhetsledare Malin Robertson Harén, verksamhetsledare Ulrika Aneer, delägare Olivia de Jong, verksamhetsledare Ylva Frid, arkitekt Hållbara platser Monica L indstrand, projektledare K arin Hedborg, projektledare Bengt Eriksson, L EA- gruppen Bengt- Åke L öfgren, L EA gruppen Jane Boyton, projektansvarig VGR Västarvet Jonatan Malm, slöjdkonsulent Fyrbodal I da Svanberg, kulturstrateg Byalaget Elsa Dahlstrand, ordförande Justus Braunschweig, ortsbefolkning I nnovatum Henrik Olsson, ansvarig kulturarv Vandra i Ronjaland Roy Andreasson, projektledare Erland Hennix, projektledare L asse Robertssons Åkeri L ars Robertsson Brukets Godaste L isa Malm, grundare Sandra Ottoson, grundare Dalsland T urist AB Johan Abénius, VD K ultur i Väst / Stödstrukturer självorganiserade samtidskonsten Henrik Sputnes, projektledare Meira Ahmemulic, konsulent Martin Engberg, författare Carl- Oscar Sjögren, Non existent center K onstnärernas kollektivverkstad Walter Ruth, styrelseledamot Återbruket Bengtsfors kommun L isa Bandgren, verksamhetsansvarig Sara Vogel Rödin, kulturchef Anna Bandgren, verksamhetsansvarig Jeanette L indh Svanqvist, näringslivsutvecklare Villa Weidling Charlotte Weidling, grundare Västra Götalandsregionen Conny Brännberg, ordförande Stenebyskolan Anders L indgren, Mötesplats Steneby kulturnämden T homas Forslin, regionutvecklare Barbro Erlandsson Bratt Högskolan Väst L ena L indhé, utvecklingsstrateg Jan T heliander, prorektor Bibbi Ringsby- Jansson, vice- rektor Åmåls kommun I da Rådman, kommunchef Michael K arlsson, kommunalråd Stefan Jacobsson, kulturchef Anna Hjelmberg, T urismutvecklare Åsa Fjellman L ett, kummunarkivarie Ulrika Abrahamsson, centrumutvecklare Gunnar K ällström, kultursamordnare 11:0 0-12:0 0 Ver ksam het p å & kr ing b r uket 14 korta presentationer För att deltagarna skulle ha möjlighet att bilda sig en uppfattning om den diversitet av verksamheter som bedrivs ipåoch omrking bruket bjöds fjorton olika aktörer in för att presentera sina verksamheters utmaningar, behov och möjligheter. I nformationen deltagarna fick från denna första del av workshopen skulle de sedan använda sig av när de diskuterade bolagets aktieägare och prioriteringar. De verksamheter/aktörer/perspektiv som presenterades var: Brukets godaste: L isa Malm berättade om brukets bageri som bakar bröd och bullar på hantverksmässigt vis med höga krav på ekologisk hållbarhet. Vandra i Ronjaland: Roy Andreasson företrädde föreningen som bygger ut vandringsleder omkring Fengersfors. Den fria konsten: Genom Emelie Rygfeldt Vilander presenterades hur bruket i Fengersfors har genom Not Quites verksamhet skapat ett rum för den fria konstens utveckling och varande. Brukets arkitektur: Ylva Frid berättade om brukets mycket speciella arkitektur och de fördelar samt nackdelar de gamla byggnaderna har. Exklusiva paketresor: Malin Robertsson Harén presenterade de arbete som gjorts för att ta fram exklusiva paketresor... GLUPSK på Dalsland: L isa Malm berättade om den stora lokala matfestivalen som arrangeras på bruket. Deltagarna efter dagen. Foto: Anders Lindgren Högskolan Väst: L ena L indé berättade om högskolan Väst och hur verksamheterna på bruket och bruket som fenomen är intressenta ur forskningssammanhang.

6 SAMMANSTÄLLNING UTMANINGAR, BEHOV OCH MÖJLIGHETER Hållbara platser: Monica L indstrand och K arin Hedborg presenterade det VGR- projekt som pågått senaste året för att utveckla Fengersfors samhälle. Västarvet: Jonatan Malm, hemslöjdskonsulent placerad på bruket. Om samarbetets roll för att hålla hantverk vid liv. Mötesplats Steneby: Anders L indgren berättade om Steneby skolans och NQs beroende och förstärkning av varandra. T räklustret: Espen Hansen presenterade idéer om ett framtida och nutida träkluster. Metallklustret: Samarbete för att skapa den bästa moderna och fosilfria smedjan berättade K arl Hallberg kom. Textilklustret: Ulrika Annéer berättade om samarbeten mellan textilkonstnärer för att ha råd med bättre maskiner och få kunskap. K NEG: Ulrika Annér och Anna Bandgren om klädmärket K NEG som tillvekras på bruket. Återbruket: Anna Bandgren och L isa (??) Bandgren om den återbruksaffär som finns på bruket. "Det gå r att se hela den hä r pr ocessen som ett konstpr ojekt - det finns en spr ä ngkr a ft i det hä r som ä r stör r e ä n ba r a ett bola g" PARACRAFT : Jessika Fleetwood berättade om planer för att öka tillgängligheten av smideskonsten till personer med funktionsvariationer. "Det hä r bola get gör det tr å kiga - så ni få r ä gna er åt det r oliga " Anna Hjelmberg, turismutvecklare, Åmåls kommun Emelie Rygfelt Wilander, konstnär. Not Quite 13:0 0-15:0 0 Wor kshop och fikt iv b olag sst äm m a Deltagarna ombads att först individuellt och sedan i grupp fundera och diskutera kring vilka områden bolaget bör inrikta sig mot. Detta gjordes genom att fylla i en sex- kant med de prioriteringsområden som identifierats som viktiga under idéutvecklingen sommaren De fick också svara på vad ska bolaget prioritera i sin dagliga verksamhet samt fylla i en procentindelning på aktieägande. Gruppdiskussioner om det framtida bolagets prioriteringar och struktur. Foto: Marcus Haraldsson För varje grupp finns ett diagram som visar vilka områden gruppen ansåg att bolaget skulle prioritera. Om gruppen tyckte att ett visst område skulle vara högsta prioritet representeras det av att strecket går hela vägen ut till kanten. Under diagrammet ligger en bild som visar fördelningen av ägare gruppen ansåg att bolaget borde ha. Resultatet från både de individuella svaren och gruppernas förslag presenteras på de kommande sidorna.

7 GRUPP 1 GRUPP 2 Det nya bolaget ska fungera som en?katalysator för visioner? genom att sköta fastigheten och vara långsiktigt ansvarig för drift och underhåll. Bolaget ska vara lyhört mot hyresgästerna, underlätta lokalt näringsliv och turism, samt lägga grund för den verksamhet som finns idag. Bolaget bidrar också till platsutveckling genom lokal infrastruktur (toaletter, dusch) samt är ansvarigt för att öka beläggningen på lokalerna. Vi som verkar på platsen klarar av att sköta vissa saker idag, men vad är det vi inte klarar av? Så resonerade grupp två i sitt förslag. Verksamheterna klarar idag inte av avlopp, tak, toalett och dylikt? de andra sakerna finns det redan kompetens för och därför bör bolaget fokusera på ekonomisk stabilitet och fastighetsskötsel. Bolaget behöver inte ha fokus på kreativitet och skapande, den kompetensen finns redan på platsen. Däremot ser gruppen att lärande och nätverk med forskningssamarbeten är en viktig prioritet för bolaget. Vidare är ekologisk hållbarhet alltid viktigt men behöver inte vara fokus. Vilka som borde äga bruket är för tidigt att säga, först måste vi landa i bolagets avgränsningar och uppdrag samt klargöra roller och ansvar. Bolagets prioriteringar ska grunda sig i en gemensam förståelse bland de som verkar på bruket kring vad som behövs. Gruppen tryckte också på vikten av oberoende samt att dela kompetenser och resurser på platsen. L okala aktörer bör vidare äga allt? NQ ska inte äga andelar i sig utan "NQare" som privatpersoner och lokala företag står i fokus. En svårighet gruppen såg var hur man kan motivera människor att investera då det innebär en risk. Det offentliga ska inte vara med och äga men kan gärna få stötta för att slippa och äga. GRUPP 3 Byggnader, ekonomi och ekologi ska vara i fokus för det nya bolaget. NQ och andra står för kreativiteten och lärandet??hållbara platser?för samhället. Drömscenariot vore ett så stort allmänt ägande som möjligt så att detta kan bli ett projekt för hela byn. Vill man gå in som privat investerare kan man göra det genom NQ eller byförening. Bolaget ska vara utan majoritetsägare. Förslag på finansieringsmodell är genom crowdfunding till föreningarna och aktieförsäljning till företagarna. "Bruket ska vara en plattform för hela byn men också för besökare och konstnärer från hela världen" Justus xxx, boende Fengersfors GRUPP 4 Grundtanken för grupp fyra var att bolaget bör fokusera på byggnader och ekonomi medan verksamheten står för det kreativa och skapande, men kanske borde även bolaget vara kreativt för att skapa de bästa förutsättningarna på platsen? Beroende på hur lyckat bolaget är kommer det att påverka hållbarheten i samhället. K ring ägandet hade gruppen olika idéer? en idé var en majoritetsägare som representerad av de som bor i Fengersfors som har direkta intressen och sedan kan andra mer passiva ägare stå för pengarna. Men det fanns också tanken om att ingen bör vara majoritetsägare? en ideellförening kan ju t.ex. kuppas av en stark person och är sårbar på det viset. Gruppen tryckte på vikten av att belysa de olika idéer som finns om platsen. I dén om bruket som besöksmål skiljer sig väsentligt från idén om bruket som en produktionsplattform för konstnärer. 1) Fastigheter 1) Förvalta byggnader 1) Vara plattform för hela byn 2) L yhördhet mot hyresgäster, lokalt näringsliv och turism 2) Ekonomisk hållbarhet 2) Sköta och utveckla fastigheter (ex. framtidsinriktad energiförsörjning) 1. Ekonomi och marknadsföring (kanske i dotterbolag) 3) Platsutveckling och lokal infrastruktur (toa, övernattning etc.) 3) Skapa starkast möjliga förutsättningar för helheten 3) Marknadsföra lokaler för uthyrning samt besöksmål 2. Platsen, helheten, tillgång till service 3. Äga, utveckla 4. K ickoffer

8 INGEN MODELL FRÅN GRUPP 6 GRUPP 5 Fastän gruppen hade lite svårt att landa i prioriteringarna så fanns där en övervikt mot byggnader och ekonomisk hållbarhet. Bolaget ska se till att allt praktiskt funkar samt fokusera på att effektivisera lokalanvändningen och lösgöra kapital till investeringar till förbättrad infrastruktur. Detta kan göras genom att öka vinstmarginalen några få procent. Not Quite bör vidare vara majoritetsägare i bolaget eftersom de är den mest drivande kraften just nu och det finns därmed en poäng i att de har veto. De övriga aktierna skulle vara öppna för t.ex. kommunen. "Genom att skruva i de finansiella reglagen på bruket lite kanske vi kan finansiera ett köp" Ylva Frid, arkitekt GRUPP 6 Att skapa en gemensam värdegrunden i bolaget är en viktig del i processen, här finns en möjlighet att skapa det liv vi vill leva. Bolaget behöver inte bara vara pragmatiskt utan även ha andra värden. När det gällde ägande var gruppen kluven? det fanns en del som tyckte att NQ äger 51 % och skapar en spets mot det kulturella. En annan tanke vara att en byförening äger större delen och då blir det mer fokus på hela byn? skola butik osv.? då är bolagets plan byns plan inte bara bruket och fastigheter. "Det går att se hela den här processen i sig som konstprojekt - det finns en sprängkraft i det här som är större än bara ett bolag" Emelie Rygfelt Wilander, NQ GRUPP 7 Mycket diskussioner i denna grupp handlade om huruvida bolaget ska vara en neutral fastighetsägare, där NQ är hyresgäst och definierar sin verksamhet på det viset eller om NQ ska vara huvudägare till bolaget och på så vis definiera bolagsordningen. När det gäller ägande var gruppen också inne på två spår: antingen att NQ är majoritetsägare, detta skulle skapa trygghet i att verksamheten utvecklas i linje med kulturella näringar, en annan tanke vara att ingen ska vara majoritetsägare. Vissa tyckte att syftet med bolaget skulle vara att främja kulturella företag och se till att hyresgästerna höll på med den typen av verksamhet. T rots olika åsikter kunde gruppen enas om att det viktigaste ändå var att bolaget håller byggnaderna i bra form. GRUPP 8 Grupp åtta tänkte sig en struktur där ett moderbolag är ägare och under det ligger två dotterbolag? ett fastighetsbolag och ett kreativt bolag. Anledningen till att två dotterbolag är en bra lösning är för att NQ inte ska ha fastighetsansvar och kunna ägna sig åt kärnverksamheten. Fastighetsbolaget ska syssla med fastighetsdrift och skötsel samt marknadsföring, ekologisk hållbarhet kommer också in som en del i detta. Not Quite bör vara huvudägare av moderbolaget, alternativt att det står i bolagsordningen verksamheterna på bruket ska syssla med kulturella näringar.?bolaget ska ägna sig åt fastigheter och helhetstänk och bedda för kreativa kluster samt utveckla den verksamhet som finns? Catarina Vilhelmsson, Not Quite Prioriteringar (fastighetsbolag): 1. Fastigheten?Den konkreta frågan är ju? vem ska få hyra här?? Martin Sjöberg, Not Quite 1. Fastighetsägare 1. Fastighetsskötare/ägare/förvaltare 2. Drift och underhåll inklusive vaktmästare/tekniker (kanske från ÅK?), lokal infrastruktur (toaletter mm) samt detaljplan Utveckling 2. Platsutveckling & samordning 3. Skapa förutsättningar för kultur, samhälle, ekologi och platsen Ej ifyllt. 2. Marknadsföring 3. Helhetsgrepp 4. Bädda för kreativa kluster/aktiviteter 5. Utveckla den verksamhet som finns 6. Visioner för framtiden (hotell, äldreboende, ekoby)

9 PRIORITERINGAR ALLA GRUPPER GRUPP 9 Bolaget ska framförallt ägna sig åt att ta hand om byggnaderna och försäkra ekonomisk stabilitet tyckte grupp nio. Bolaget ska även hålla i de lite större nätverken utanför orten, t.ex. till region och kommunalförbund. K reativiteten ligger framförallt i verksamheterna på bruket inte i bolaget självt. När det kommer till ekologi och samhälle delar bolaget ansvar med andra aktörer. När det gäller ägande tyckte gruppen att det var viktigt att det inte blir en majoritetsägare då en majoritetsägare inte skapar incitament för samarbete? något som kommer vara avgörande för en lyckad utveckling av platsen. NQ bör därför äga högst 40 % sedan ska 30 % ägas av lokala aktörer och en mindre del av fiskodling (10 %) och Åmåls kommun (20 %), detta för att säkerställa en lokal majoritet. En sammanställning av gruppernas förslag på de områden bolaget bör prioritera presenteras i figuren ovan. Resultatet visar att sammantaget tyckte grupperna att byggnadernas underhåll och utveckling var viktigast att prioritera tillsammans med ekonomisk hållbarhet. Ekologisk hållbarhet var prioriterad något högre än de övriga då detta ansågs relatera till byggnadsvård och utveckling. ÄGARSTRUKTUR ALLA GRUPPER 1. Skapa förutsättning för den verksamhet som finns (fungerande lokaler och admin) 2. Drift och underhåll, lokaler ska vara anpassade för aktiviteter året om, förbättra arbetsmiljön 3. Skapa förutsättningar för att nya aktörer ska etablera sig och att befintliga stannar kvar 4. Utveckla platsen som besöksmål Sammantaget tyckte ungefär hälften av grupperna att Not Quite skulle ha egen majoritet medan den andra hälften föreslog en ägandeform utan majoritetsägare. Gemensamt för alla förslag var att de inkluderade ägande från NQ, någon offentlig aktör samt privatpersoner och företag.

10 "Vi vill att detta ska bli den bä sta platsen på jor den" Karin Hedborg, Hållbara platser Fengersfors och Fröskog På presentation av handlingsplan för orten. "Det vor e konstigt om det inte skulle hä nda nå gonting nu, nä r ma n ha r ta git det så hä r lå ngt" Ylva Frid, arkitekt "Det finns vibba r av att det kommer or dna sig på nåt å r s sikt och bli nå got spä nna nde" Thomas Forslin, regionutvecklare Västra Götalandsregionen "Fenger sfor s visa r inspir er a nde lä ngta n att bli nå got mer, det tycker ja g vi ska stötta " Ida Rådman, tf kommunchef, Åmål