Mauritius bildar tillsammans med den franska ön Réunion ögruppen Maskarenerna.

Transkript

1 Mauritius Mauritius är en liten örepublik utanför Afrikas östkust. Ön befolkades först av franska kolonister som anlade sockerplantager men blev senare en brittisk koloni. Efter självständigheten 1968 har Mauritius utvecklas till en av Afrikas mest framgångsrika ekonomier. Politiskt är landet stabilt. Den största folkgruppen är indomauritierna, som är ättlingar till indiska kontraktsarbetare. Geografi Ön Mauritius är till ytan något större än Öland och ligger i Indiska oceanen cirka 80 mil öster om Madagaskar. Till staten Mauritius hör även den mindre ön Rodrigues, som är belägen närmare 60 mil öster om huvudön, samt ett antal små korallöar varav de flesta är obebodda. Mauritius bildar tillsammans med den franska ön Réunion ögruppen Maskarenerna. Mauritius gör anspråk på Chagosöarna, som förvaltades under Mauritius till 1965, då befolkningen förflyttades för att en amerikansk militärbas skulle byggas där. Mauritius gör även anspråk på den franska ön Tromelin, som sedan 2010 administreras gemensamt av Frankrike och Mauritius. Ön Mauritius har vulkaniskt ursprung men omges av korallrev. Den består av bördiga slätter med branta klippor som omger en central högplatå med flera mindre floder. Yta km2 (2017) Tid svensk +3 timmar Huvudstad med antal invånare Port Louis (folkräkning 2011) 1/24

2 Övriga större städer Vacoas-Phoenix , Beau Bassin-Rose Hill , Curepipe , Quatre Bornes (folkräkning 2011) Högsta berg Piton de la Petite Rivière Noir (826 m ö h) Klimat Klimatet i Mauritius är subtropiskt med värme och hög luftfuktighet året om. Det regnar mer och är svalare på högplatån än vid kusten. Mest nederbörd faller november april. Kraftiga cykloner (tropiska stormar) kan svepa över ön från september till maj. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn 28 C (jan), 21 C (juli) Medelnederbörd/månad 36 mm (sept), 221 mm (mars) Befolkning och språk Mauritius är ett av världens tätast befolkade länder. 97 procent av mauritierna bor på huvudön. Befolkningstillväxten har avtagit sedan 1980-talet till följd av sjunkande födelsetal och ökad utvandring till Kanada, Sydafrika, Australien och Europa. Befolkningens sammansättning bär spår av de sjöfarare som i omgångar kommit till ön. Den största gruppen, indomauritierna, är ättlingar till kontraktsarbetare som hämtades från Indien på 1800-talet. Kreolerna, som är den näst största gruppen, härstammar från afrikanska slavar som senare blandat sig med européer, kineser och andra. En mindre grupp franskmauritier, ättlingar till franska kolonister, utgör en välbärgad elit. Det finns också en liten grupp kineser, kallade sinomauritier. Många bostadsområden är etniskt segregerade, och i de fattigaste delarna bor främst svarta kreoler. Överlag lever de olika folkgrupperna i fred med varandra, men sociala klyftor skapar en del spänningar. De flesta mauritier är två- eller flerspråkiga. Engelska är officiellt språk, men färre än en procent av befolkningen har det som modersmål. Franska är det viktigaste skriftspråket. Till vardags talas kreolernas fransk-afrikanska språk morisyen eller hindidialekten bhojpuri. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 621,1 (2014) Andel invånare i städerna 39,5 procent (2016) Nativitet/födelsetal 10,1 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 2/24

3 7,5 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 0,2 procent (2014) Fertilitetsgrad 1,4 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 50,7 procent (2014) Förväntad livslängd 74 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 78 år (2015) Förväntad livslängd för män 71 år (2015) Folkgrupper indomauritier ca 69 %, kreoler ca 28 %, övriga 3 % (folkräkning 2000) Språk engelska är officiellt språk Religion 1 1. franska är vanligt som skriftspråk, morisyen eller bhojpuri talas ofta till vardags Religionsfrihet garanteras i Mauritius författning och råder också i praktiken. De flesta inom den indomauritiska majoriteten är hinduer, men bland dem finns också en del muslimer (i huvudsak sunniter). Kreoler och mauritier med europeiskt ursprung är oftast katoliker. Inom landets lilla kinesiska minoritet är många katoliker, men de har låtit sin tro påverkas av buddistiska traditioner. Det förekommer vissa spänningar mellan den hinduiska majoriteten och de kristna och muslimska minoriteterna. Utbildning Mauritius har gjort stora satsningar på utbildning. Det har resulterat i att närmare nio av tio invånare kan läsa och skriva. Skolväsendet är väl utbyggt och undervisningen är avgiftsfri upp till universitetsnivå. Skolplikt råder i elva år mellan 5 och 16 års ålder. I princip alla barn fullföljer de sex första åren av grundskolan. Ungefär tre av fyra elever fortsätter till nästa stadium. Privata skolor är vanliga, ungefär tre av fyra elever i det sexåriga lågstadiet går i privatskola. På senare år har ökade satsningar gjorts på yrkesskolor. Mycket av undervisningen sker på engelska och franska, vilket har lett till att barn från fattiga familjer som inte behärskar dessa språk hoppar av skolan. Regeringen gör därför ansträngningar för att öka undervisningen på de lokala språken morisyen eller bhojpuri. Mauritius har två universitet i Port Louis. Flera brittiska universitet har också filialer i landet. Under 2000-talets första årtionde trefaldigades antalet unga mauritier som studerar på något av landets universitet eller högskolor. Det är också vanligt att bedriva högre studier utomlands. 3/24

4 FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 98,1 procent (2013) Antal elever per lärare i grundskolan 19,8 (2013) Läs- och skrivkunnighet 89,2 procent (2011) Kostnader för utbildning i andel av BNP 5,0 procent (2014) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 20,9 procent (2014) Kultur Kulturen i Mauritius präglas av de olika folkslag från Afrika, Indien, Kina, Frankrike och övriga Europa som har bosatt sig på öarna. När det gäller den traditionella musiken har musikstilen sega, som blandar afrikansk musik med polka, fått starkt genomslag inom alla folkgrupper. I sin moderna form har den också tagit intryck av musikstilar som soukous, zouk och reggae. En variant av sega, maloya, finns på den mindre ön Rodrigues. Litteraturen är vanligtvis skriven på franska. Till de främsta författarna hör Malcolm de Chazal, Edouard Joseph Marc Maunick, Raymond Chasle och Khal Torabully. Den främste dramatikern Dev Virahsawmy skriver dock på morisyen. I Port Louis finns en teater som grundades redan 1822 och som idag används främst av olika amatörteatergrupper. En mer livaktig scen finns i Rose Hill. Massmedier Mauritisk press har 200-åriga anor och anses vara både mångsidig och frispråkig. Press- och yttrandefrihet garanteras i författningen. Det har dock förekommit att poliser har hotat mediearbetare och att politiker och myndighetspersoner har utnyttjat lagar om ärekränkning mot journalister som skrivit för dem misshagliga saker. Det finns ett tiotal dagstidningar i Mauritius och tidningsläsandet är relativt spritt. De största dagstidningarna är de oberoende, franskspråkiga L Express, Le Mauricien och Le Quotidien. Alla tre ger också ut material på engelska. I landet utkommer även ett par kinesiska dagstidningar. Dessutom utges ett stort antal veckotidningar och tidskrifter. Det statliga TV- och radiobolaget Mauritius Broadcasting Corporation (MBC) grundades 1964 och sänder på flera språk i en rad kanaler. MBC ska vara oberoende från statsmakterna men anklagas ibland av medieexperter och oppositionella för att vara regeringsvänlig. Inhemsk privatägd TV finns inte, men utländska kanaler kan ses via kabel. Sedan staten gav upp sitt radiomonopol 2002 har flera privatägda radiostationer startats. År 2013 var antalet internetanvändare 39 per 100 invånare. 4/24

5 FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 27,7 (2015) Antal mobilabonnemang per 100 invånare 132,2 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 41,4 (2014) Äldre historia Mauritius tidiga historia är färgad av de europeiska kolonialmakternas intressen i Indiska oceanen. Franska och brittiska kolonisatörer anlade sockerplantager och förde med sig afrikanska slavar och indisk arbetskraft. Blandningen av nationaliteter och kulturer påverkar än idag den lilla önationen. När arabiska och malajiska sjöfarare på 1400-talet nådde fram till ögruppen Maskarenerna var den obebodd. Under 1600-talet försökte nederländare kolonisera huvudön, som fick namn efter Nederländernas ledare, prins Maurits av Oranien. Under denna period utrotades dronten, en stor icke-flygkunnig fågel som bara fanns på dessa öar. De första permanenta bosättningarna grundades av fransmän som landsteg på huvudön Fransmännen förde med sig afrikanska slavar och anlade stora sockerplantager. Under Napoleonkrigen intog britterna 1810 Mauritius, som sedan förblev under brittisk kontroll fram till självständigheten Få britter flyttade till ön, där de franska kolonisterna bodde kvar med sina slavar. Sedan britterna förbjudit slaveriet på 1830-talet började franskmauritierna att importera arbetskraft från Indien till sina plantager. År 1936 grundades Mauritius arbetarparti (MLP), som snabbt vann anhängare bland de indiska plantagearbetarna. Följande år utbröt kravaller då dessa krävde bättre ekonomiska förhållanden och ökat politiskt inflytande. Modern historia Vid självständigheten från britterna 1968 hade Mauritius redan ett fungerande flerpartisystem som dominerades av ett par starka personligheter som skulle komma att påverka landet ända in på 2000-talet. Det självständiga Mauritius har också präglats av gamla motsättningar mellan en i huvudsak indomauritisk politisk överklass och en bred kreolsk allmänhet. Efter andra världskriget började britterna avveckla sitt kolonialvälde och införde 1947 rösträtt för skrivkunniga. Mauritius arbetarparti (MLP), lett av Seewoosagur Ramgoolam, stärkte sin ställning, samtidigt som flera nya partier bildades fick Mauritius inre självstyre. Den kreolska befolkningen kände att dess ställning var hotad av det hindudominerade MLP, vilket utlöste blodiga upplopp Arbetarpartiet segrade i det val som föregick självständigheten den 12 mars Premiärminister blev Ramgoolam i ledningen för en koalitionsregering. Under 1970-talet styrde Arbetarpartiet tillsammans med olika borgerliga partier. Dess politik blev alltmer konservativ. Oppositionen kom främst från det socialistiska Mauritius militanta rörelse (MMM) som fick starkt stöd bland ungdomar. Efter en generalstrejk 1971 infördes undantagstillstånd och flera av MMM:s ledare fängslades. Partiet blev största parti 1976 i det första valet efter självständigheten, men Arbetarpartiet höll sig kvar vid makten genom en ny regeringskoalition. 5/24

6 Ökade etniska spänningar Efter parlamentsvalet 1982 bildade MMM tillsammans med Mauritius socialistparti (PSM) en regering under ledning av Anerood Jugnauth, men den överlevde bara i ett år. Jugnauth bröt med MMM och bildade ett nytt parti, Mauritius socialistiska rörelse (MSM). Efter nyvalet 1983 bildade MSM regering tillsammans med bland annat MLP. Mauritius styrdes under och 1990-talen av växlande koalitioner där MSM, MMM och MLP ömsom samarbetade, ömsom konkurrerade om makten bildade MLP och MMM en regering som dock sprack MLP fortsatte att styra ensamt. När en populär kreolsk musiker, Joseph (Kaya) Topize, avled i ett polishäkte 1999 utlöstes de allvarligaste kravallerna på 30 år. Oroligheterna ansågs främst ha orsakats av den kreolska befolkningens missnöje över att inte ha fått ta del av det ökade välståndet. Kris i sockerindustrin Nyvalet i september 2000 blev en klar seger för en allians mellan MSM och MMM. De två partierna hade slutit en uppgörelse om att MSM-ledaren Anerood Jugnauth skulle vara premiärminister till hösten 2003, då han skulle avlösas av MMM-ledaren Paul Bérenger. Samtidigt skulle Jugnauth utses till landets president. Bérenger var under de första tre åren vice premiärminister och finansminister, men han ersatte Jugnauth som premiärminister när denne blev president i september Under 2005 försämrades landets ekonomi. Arbetslösheten och inflationen steg. Sockerindustrin fick problem när EU ändrade de tidigare så förmånliga handelsvillkoren (se Ekonomi. Detta i kombination med många korruptionsskandaler ledde till ett maktskifte. MLP vann parlamentsvalet i juli samma år tillsammans med flera småpartier inom den så kallade Sociala alliansen. Efter valet inledde regeringen radikala ekonomiska reformer, bland annat avreglerades arbetsmarknaden och en ny fast inkomst- och företagsskatt infördes. Reformerna fick inte bara kritik från oppositionen, utan även internt inom MLP. I september 2008 blev Jugnauth omvald som president. I parlamentsvalet i maj 2010 segrade MLP:s nybildade koalition, Framtidsalliansen. Både MSM och Mauritius socialdemokratiska parti (PMSD) ingick i alliansen. Den framgångsrika ekonomiska politiken under den senaste mandatperioden ansågs ha bidragit till valsegern (se Ekonomi). MLP:s Ramgoolam fick fortsätta som premiärminister, medan presidentsonen Pravind Jugnauth från MSM blev vice premiärminister och finansminister. Koalitionsregeringen fortsatte genomdriva tuffa ekonomiska reformer, med kraftigt minskad statlig inblandning i ekonomin. MMM, som tillsammans med Nationella unionen (UN) och Socialistiska demokratiska rörelsen (MSD) inför valet hade bildat Hjärtats allians, utgjorde nu oppositionen. Korruptionsskandal Den nya regeringen drogs snabbt in i en korruptionsskandal. Hälsodepartementet anklagades för att ha köpt en privat hälsovårdsklinik av finansminister Jugnauths svåger till ett uppblåst pris och utan offentlig upphandling. Kliniken skulle byggas ut och utvecklas till ett nytt nationellt sjukhus för äldrevård. Enligt oppositionen var affären en del av koalitionsuppgörelsen mellan premiärminister Ramgoolam och MSM-ledaren Jugnauth inför valet /24

7 Den nationella antikorruptionskommissionen inledde en utredning som i juli 2011 ledde till att hälsovårdsminister Santi Bai Hanoomanjee greps. I protest mot behandlingen av Hanoomanjee lämnade MSM regeringen. MSM bildade i mars 2012 en ny allians med MMM. Premiärminister Ramgoolam anklagade därefter president Jugnauth för att lägga sig i regeringens arbete. Efter påtryckningar lämnade Jugnauth presidentposten i mars samma år för att åter engagera sig i partipolitiken och leda den nya alliansen mellan MSM och MMM. Ny president blev nationalförsamlingens talman Rajkeswur Purryag från MLP. Politiskt system Mauritius är en republik och har en president som statschef. Den lagstiftande makten ligger hos parlamentet medan premiärministern och dennes regering har den verkställande makten. Mauritius har ett väl fungerande flerpartisystem. De politiska partierna får sällan egen majoritet varför regeringsmakten brukar skifta mellan olika bräckliga koalitionsregeringar. Presidenten har huvudsakligen ceremoniella uppgifter och väljs vart femte år med enkel majoritet av parlamentet (nationalförsamlingen). Presidenten utser formellt premiärministern, som alltid är ledaren för det parti eller den partiallians som har kontroll över majoriteten av platserna i nationalförsamlingen. Även övriga regeringsmedlemmar utses formellt av presidenten, på rekommendation av premiärministern. Premiärministern leder regeringen och är ansvarig inför nationalförsamlingen. Presidenten har dock rätt att bilda en ny regering med ledamöter från nationalförsamlingen om den sittande regeringen fälls i en misstroendeomröstning. Lagar stiftas av nationalförsamlingen, som har en kammare med ledamöter som utses i allmänna val vart femte år. Kammaren består av talmannen, 62 folkvalda ledamöter, justitiekanslern och upp till åtta extra ledamöter som utnämns för att garantera alla etniska grupper representation. Ön Rodrigues har sin egen regering och ett eget regionalt parlament. Rodrigues har dessutom två representanter i nationalförsamlingen. Lokalval hålls i kommuner och lokala distrikt vart femte år. Politiska partier Eftersom politiska partier i Mauritius sällan får egen majoritet i nationalförsamlingen brukar regeringsmakten växla mellan olika koalitioner som ofta har svårt att hålla samman till följd av personliga motsättningar mellan ledande politiker. Regeringsperioderna blir därför ofta relativt korta. Tre partier dominerar politiken: Mauritius arbetarparti (Mauritius Labour Party, MLP), Militanta socialistiska rörelsen (Mouvement socialiste militant, MSM) och Mauritius militanta rörelse (Mouvement Militant Mauricien, MMM). Av de elva val som hållits sedan året före självständigheten 1968 har MSM vunnit fem, MLP fyra och MMM två. Flera andra partier har dock ingått i olika regeringskoalitioner genom åren. Partierna representerar olika folkgrupper snarare än ideologier. MLP har sitt stöd främst bland hinduer, MSM bland hinduer, kineser och franskmauritier och MMM har sin väljarbas bland muslimer. MLP bildades 1936 och är landets äldsta parti. Det har ensamt eller i koalition styrt landet under flera perioder sedan I valet 2005 fick MLP regeringsmakten med stöd av flera mindre partier och efter valet 2010 kunde partiet regera vidare inom Framtidsalliansen (Alliance de l avenir), där även MSM och Mauritius 7/24

8 socialdemokratiska parti (Parti Mauricien Social-Démocrate, PMSD) ingick. MLP hamnade dock i opposition efter valet 2014, då Folkalliansen (Alliance Lepep), mellan MSM och PMSD, segrade stort. Det socialistiska MMM bildades 1969 och är starkt förknippat med dess grundare och ledare, Paul Bérenger, som var premiärminister MSM grundades 1983 som en avknoppning från MMM. Det domineras av ledaren Anerood Jugnauth, som var premiärminister och samt åter från var Jugnauth landets president. MSM och MMM har ofta samarbetat, senast PMSD grundades 1995 och var en stark politisk kraft fram till 1982, då det började förlora i inflytande. Partiet gick dock starkt framåt i valet Två andra viktiga partier är Nationella unionen (Union nationale, UN) och Socialistiska demokratiska rörelsen (Mouvement socialiste démocrate, MSD), som båda är utbrytarpartier ur MSM. Organisationen för Rodrigues folk (Organisation du Peuple Rodriguais, OPR) representerar invånarna på ön Rodrigues och har två platser i nationalförsamlingen. Rättsväsende Rättsväsendet är oberoende och bedöms fungera relativt väl. Systemet är uppbyggt efter franska och brittiska förebilder. Högsta rättsinstans är Högsta domstolen, vars domare även sitter i landets två appellationsdomstolar. Antalet domare vid de tre domstolarna bestäms av nationalförsamlingen. På lägre nivå i rättssystemet finns bland annat en centraldomstol (intermediate court) och tio distriktsdomstolar, varav en finns på ön Rodrigues. Det finns inga politiska fångar i Mauritius. Dödsstraffet avskaffades 1995 och den sista avrättningen ägde rum Poliskåren har anklagats för brutalitet vid gripanden och för våld mot personer satta i häkten och fängelser. I ett försök att stoppa detta har regeringen infört kurser i mänskliga rättigheter i polisutbildningen. FAKTA POLITIK Officiellt namn The Republic of Mauritius/Republiken Mauritius Statsskick republik, enhetsstat Statschef president Ameenah Gurib-Fakim (2015 ) Regeringschef premiärminister Pravind Jugnauth (2017 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Folkalliansen 51, Arbetarpartiet-MMM 16, Organisationen för Rodriguez folk (OPR) 2 (2014) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Framtidsalliansen 41, Hjärtats allians 18, Rodrigues-rörelsen 2, Mauritius solidaritetsfront (FSM) 1 (2010) Valdeltagande 74 % i parlamentsvalet i december 2014 Kommande val parlamentsval 2019 Aktuell politik 8/24

9 Mauritius är ett politiskt stabilt land med ett väl fungerande flerpartisystem, där maktskifte sker genom fria och allmänna val. Eftersom inget parti är stort nog för att få egen majoritet i nationalförsamlingen (parlamentet) har landet sedan självständigheten 1968 styrts av skiftande koalitionsregeringar. Sedan valet i december 2014 sitter Militanta socialistiska rörelsen (MSM) och Mauritius socialdemokratiska parti (PMSD) i regeringsställning under ledning av premiärminister Anerood Jugnauth. Parlamentsvalet 2014 ledde till regeringsskifte då Folkalliansen mellan MSM och PMSD oväntat segrade med bred marginal över Mauritius arbetarparti (MLP) och Mauritius militanta rörelse (MMM), som hade ingått valsamarbete. Folkalliansen bildade en ny regering under ledning av veteranpolitikern Jugnauth från MSM. Han blev därmed regeringschef för tredje gången. Folkalliansens klara seger ansågs bero på löften om en bättre ekonomi. I oktober samma år hade president Rajkeswur Purryag från MLP i enlighet med författningen upplöst nationalförsamlingen inför det stundande valet. Månaden därpå bestämdes valdagen till den 10 december. Som brukligt är inom mauritisk politik positionerade sig de olika partierna inför valet genom att ingå allianser med varandra. Jugnauth, som tidigare även varit president, ställde sig i spetsen för den nya Folkalliansen mellan MSM och PMSD, medan MLP och MMM inledde ett valsamarbete. Folkalliansen betonade under valkampanjen i huvudsak ekonomiska frågor. MLP och MMM gick bland annat till val på ett löfte om att ändra i författningen så att presidenten skulle bli folkvald och inte som idag utses av nationalförsamlingen. MLP:s och MMM:s valförlust blev inte minst kännbar för dåvarande premiärministern och MLP-ledaren Navinchandra Ramgoolam, som förlorade sin plats i nationalförsamlingen. Samtidigt med valet hölls en folkomröstning om att ge presidenten ökade befogenheter, men förslaget röstades ned. President Purryag avgick i slutet av maj Han skulle ersättas av Ameenah Gurib-Fakim, som hade stöd både från regeringen och oppositionen. Omröstningen i parlamentet den 4 juni sågs mest som en formalitet. Hon tillträdde som president dagen därpå. FAKTA POLITIK Officiellt namn The Republic of Mauritius/Republiken Mauritius Statsskick republik, enhetsstat Statschef president Ameenah Gurib-Fakim (2015 ) Regeringschef premiärminister Pravind Jugnauth (2017 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Folkalliansen 51, Arbetarpartiet-MMM 16, Organisationen för Rodriguez folk (OPR) 2 (2014) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Framtidsalliansen 41, Hjärtats allians 18, Rodrigues-rörelsen 2, Mauritius solidaritetsfront (FSM) 1 (2010) Valdeltagande 74 % i parlamentsvalet i december 2014 Kommande val parlamentsval /24

10 Utrikespolitik och försvar Genom sitt historiska beroende av Frankrike och Storbritannien har Mauritius nära relationer med västvärlden. En konflikt om Chagosöarna har dock skapat ansträngda relationer till Storbritannien. Kina och Indien har under det senaste årtiondet blivit allt viktigare för Mauritius, som också värnar om kontakterna med andra afrikanska länder. Chagosarkipelagen ligger 20 mil nordöst om Mauritius. Ögruppen administrerades under den brittiska kolonialtiden av Mauritius överfördes den av Storbritannien till det Brittiska indiska oceanterritoriet. Sedan 1966 har britterna arrenderat ut den största ön, Diego Garcia, till USA som byggt en militärbas där. I samband med uthyrningen av Diego Garcia tvångsförflyttades Chagosöarnas cirka invånare till Mauritius. De tidigare Chagosborna har sedan dess krävt att få återvända hem samt att få skadestånd från Storbritannien och USA utbetalades ett skadestånd till de före detta Chagosborna, men flera av dem har fortsatt att kräva att få flytta tillbaka slog Högre domstolen i Storbritannien fast att Chagosborna har rätt att återvända hem, vilket appellationsdomstolen bekräftade året därpå. Ett år senare upphävde dock det brittiska parlamentets överhus domen efter att regeringen i London hade överklagat den. Därmed var Chagosbornas juridiska möjligheter att få återvända uttömda. Omstritt naturreservat 2010 gjorde Storbritannien ett marint naturreservat av Chagosöarna i syfte att skydda havsmiljön runt ögruppen. Mauritius uppfattade reservatet som ett försök att omintetgöra öbornas möjlighet att återvända, eftersom allt fiske förbjöds när öarna blev ett skyddsområde. Den mauritiska regeringen ifrågasatte Storbritanniens rätt till det havsområde som sträckte sig 200 sjömil från öarna. Mauritius har anmält Storbritannien till FN:s internationella domstol för havsrätt i Hamburg. Domstolen har dock sagt att den inte har jurisdiktion, det vill säga rätt att utöva rättskipning och döma, att avgöra detta, men slog också fast att Storbritannien följt reglerna i FN:s havrättskonferens UNCLOS när man upprättade naturreservatet. Under 2000-talets första årtionde stärktes banden till USA, bland annat genom ett avtal om ökad handel och mer amerikanska investeringar i Mauritius. Även samarbetet med Indien och Kina har ökat sedan millennieskiftet fick Mauritius rätt att tullfritt exportera textilier och socker till Indien, som idag är en av önationens viktigaste handelspartner. Kinas regering har sagt att den betraktar Mauritius som en port mot Afrika. Förutom en satsning på att kinesiska företag och arbetare ska etablera sig i öriket bidrar Kina även med stora investeringar i infrastruktur, som en ny terminal på öns internationella flygplats Kinesiska företag är i färd med att bygga en ekonomisk- och handelssamarbetszon i Mauritius med plats för tiotals kinesiska företag och tusentals kinesiska arbetare. Zonen väntas bli klar under Regionalt samarbete Mauritius försöker stärka sina relationer till Sydafrika och flera andra afrikanska länder. Det regionala samarbetet har blivit allt viktigare och sker bland annat genom de afrikanska samarbetsorganisationerna SADC (Södra Afrikas utvecklingsorganisation) och Comesa (Östra och södra Afrikas gemensamma marknad) samt Kommissionen för Indiska oceanen (IOC), som arbetar för att stärka det ekonomiska samarbetet mellan önationer i Indiska oceanen. Mauritius har ingen egen armé. Landets försvar samt polis- och säkerhetsarbete sköts av poliskåren och kustbevakningen. Dessa enheter får stöd och utbildning från bland annat Storbritannien. FAKTA FÖRSVAR 10/24

11 Militärutgifternas andel av BNP 0,3 procent (2014) Militärutgifternas andel av statsbudgeten 0,7 procent (2012) Ekonomisk översikt Mauritius är en av Afrikas starkaste ekonomier, där färre än var tionde invånare räknas som fattig. På FN-organet UNDP:s lista över mänsklig utveckling ligger Mauritius näst högst bland länderna söder om Sahara. Bara Seychellerna rankas högre. Sedan självständigheten från britterna 1968 har Mauritius utvecklats från ett jordbruksland till en industri- och servicenation, även om sockerframställning fortfarande ger viktiga exportinkomster. Ekonomins fyra grundstenar är numera sockerproduktion, textiltillverkning, turism och finansiella tjänster. Turismen är den tredje största källan till inkomster i utländsk valuta, näst efter tillverkningsindustrin och jordbruket. Antalet utländska turister ökade från år 1995 till fler än år 2012 (se Turism). Kamp mot korruption Finanssektorn med banker, investerings- och försäkringsbolag har vuxit kraftigt sedan mitten av 1990-talet, och 2013 stod den för 22 procent av bruttonationalprodukten (BNP) pekades Mauritius ut av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som ett skatteparadis misstänkt för att acceptera penningtvätt. Sedan dess har myndigheterna infört nya regler för att öka insynen i företag och banker och anses numera ha ett i huvudsak sunt finanssystem inrättades en fristående kommission mot korruption (ICAC). Mauritius var 2013 det näst minst korrupta landet i Afrika söder om Sahara, enligt Transparency International. Bara Botswana var mindre korrupt. Regeringarna har sedan början av 2000-talet gjort stora investeringar för att göra landet till ett centrum för IT och telekommunikationer. Stora satsningar på IT-utbildning har gjorts i skolorna. Mauritius hade en årlig tillväxt på över fem procent Tillväxten mattades sedan av på grund av den ekonomiska krisen i Asien 2000, svår torka och cyklonen Dinas framfart 2002 som ledde till minskad sockerproduktion. Samtidigt ökade arbetslösheten, inflationen steg, liksom utlandsskulden, och konsekvenserna av arbetskraftens låga utbildningsnivå och en åldrande befolkning började märkas. Genom ett nytt handelsavtal 2005 förlorade Mauritius dessutom de förmånliga villkor som landet haft på de europeiska och amerikanska marknaderna för socker- och textilexporten. Fortsatt ekonomisk tillväxt När den koalitionsregering som leddes av Arbetarpartiet kom till makten 2005 lanserades en radikal omsvängning i den ekonomiska politiken, med kraftigt minskad statlig inblandning i ekonomin. Arbetsmarknaden avreglerades, satsningar gjordes på småföretagare och en ny fast inkomst- och företagsskatt infördes. Under åren låg tillväxten på fem procent per år för att minska till fyra procent 2010 på grund av lågkonjunkturen i Europa som påverkade inte bara handeln, utan även den allt viktigare turistsektorn. Kostnaderna för utveckling av utbildningsväsendet och infrastrukturprojekt ledde till ett växande budgetunderskott. Utlandsskulden uppgick till närmare 3 miljarder dollar /24

12 Den Arbetarpartiledda koalitionsregeringen, som hade makten , utlovade större satsningar på infrastruktur och landets fattiga. Man lanserade en femårsplan med ökade satsningar på fiske, socker- och textilindustrierna samt på turistsektorn försökte regeringen öka den inhemska efterfrågan genom statliga satsningar på till exempel företagare samt sänkta skatter. Regeringens åtgärder gav resultat och höll sig den årliga tillväxten runt 3 4 procent. Medan finanssektorn, turismen och tillverkningsindustrin gick bra, visade dock sockerproduktionen och byggbranschen på fortsatt vikande siffror. Även den regering som tillträdde efter valet i december 2014 hade en förbättrad ekonomi som främsta vallöfte. FAKTA EKONOMI BNP per person 9252 US dollar (2015) Total BNP miljoner US dollar (2016) BNP-tillväxt 3,7 procent (2016) Jordbrukets andel av BNP 3,8 procent (2016) Industrins andel av BNP 21,7 procent (2015) Servicesektorns andel av BNP 74,8 procent (2015) Statsskuldens andel av BNP 58,6 procent (2015) Valuta rupie Bytesbalans ,2 miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 62,1 procent (2015) Viktigaste exportvaror socker, fisk, textilier Största handelspartners EU, USA Naturtillgångar och energi Mauritius har inga nämnvärda naturtillgångar. Elektriciteten framställs i huvudsak i kraftverk, som i hög grad drivs med importerad olja och till en liten del av vattenkraft. Olja stod 2012 för drygt en femtedel av Mauritius importvärde. Regeringen försöker minska landets stora beroende av oljan genom ökad produktion av bagass (biprodukt vid sockerodling) och genom satsningar på sol-, vind- och vågkraft. En femtedel av elen utvanns 2011 ur bagass och 4 6 procent från vattenkraft. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI 12/24

13 Utsläpp av koldioxid totalt 4 228,1 tusen ton (2014) Utsläpp av koldioxid per invånare 3,35 ton (2014) Energianvändning per person 1 111,4 kilo oljeekvivalenter (2014) Elkonsumtion per person 2183 kilowattimmar, kwh (2014) Jordbruk Jordbrukets betydelse för Mauritius ekonomi har minskat kraftigt sedan talet. Sockerrör är den viktigaste grödan och socker svarar för cirka en tiondel av landets sammanlagda exportinkomster, trots höga produktionskostnader och sjunkande sockerpriser. Fiske har blivit en allt viktigare inkomstkälla. Traditionellt utgjorde jordbruket ryggraden i den mauritiska ekonomin, och sockerproduktion dominerade stort. Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten (BNP) minskade dock från 20 procent 1970 till 4 procent Än idag används emellertid över 90 procent av jordbruksmarken för odling av sockerrör. Drygt hälften av arealen odlas av ett fåtal plantageägare och resten av omkring småbrukare, som antingen äger eller arrenderar sin mark. De senare har ofta slutit sig samman i kooperativ. Sammanlagt sysselsätter sockerindustrin runt människor, vilket motsvarar närmare en tredjedel av de anställda inom jordbruket. EU:s beslut att från 2006 minska sockersubventionerna för unionens länder och en del av deras före detta kolonier drabbade Mauritius hårt. EU:s sockerpris, som låg betydligt över världsmarknadspriset, sänktes med sammanlagt 36 procent mellan 2006 och Tiotusentals anställda, varav många var säsongsarbetare, inom sockerindustrin förlorade sina arbeten. Sex stora plantager gick i konkurs. Som kompensation gav EU Mauritius och 17 andra länder sammanlagt 40 miljoner euro att dela på. För Mauritius räckte inte de pengarna till de upprustningar som krävdes för att sockerindustrin skulle bli konkurrenskraftig igen. Allt mer av industrin har sedan 2006 riktats in på att producera etanol och bagass (till el). En stor del av produktionen raffineras på ön. I övrigt dominerar te- och tobaksodlingar. Bristen på jordbruks- och betesmark gör att stora mängder livsmedel, som nötkött och mejeriprodukter, måste importeras. På senare år har landet dock blivit i stort sett självförsörjande på potatis, grönsaker, fläskkött, ägg och fjäderfä. Grönsaksproduktionen ökade sedan man börjat odla grönsaker tillsammans med sockerrör. Mauritius har en stor zon med fiskrika vatten. Fisket har blivit en allt viktigare näring och har en central roll i regeringens satsning på att bredda ekonomin. Fiskexporten stod 2011 för 15 procent av landets sammanlagda exportinkomster. FN:s livsmedelsorgan FAO har förutspått att Mauritius fiskeproduktion kommer att trefaldigas gick landet med i FAO:s regionala Fiskerikommission för sydvästra Indiska Oceanen (SWIOFC). Genom kommissionen, vars uppgift är att främja hållbart fiske, får Mauritius hjälp med att underhålla sin fiskeflotta. EU har köpt licens med rätt att fånga en viss kvot fisk i mauritiska vatten. FAKTA JORDBRUK Andel av landytan som används för jordbruk 42,9 procent (2012) 13/24

14 Industri Mauritius har en särskild zon för exportproduktion som spelar en viktig roll för industrin. Fabrikerna i zonen ägs av utländska företag och importerar varor som sedan förädlas och exporteras. Produktionen består till övervägande del av kläder och textilier. Industrisektorn i Mauritius började växa först på 1970-talet, då regeringen upprättade den exportproducerande zonen (Export Processing Zone, EPZ). Dessförinnan hade sockerodling dominerat ekonomin. Till EPZ inbjöds utländska investerare, som lockades med skattelättnader och andra förmåner. Idag ägs fabrikerna i EPZ av företag från bland annat Kina, Indien och Sri Lanka. Förutom tillverkning av kläder och textilier förädlas mycket fisk inom zonen. Även diamantslipning och produktion av elektronik är viktiga industrigrenar. Merparten av produktionen exporteras till USA och EU. Den exportproducerande zonen växte fram till Då var antalet anställda cirka , de allra flesta kvinnor. Ökad konkurrens från låglöneländer i Afrika och Asien i början av 2000-talet ledde till att många fabriker stängdes. Avskaffandet av textilkvoterna 2005 gjorde också att klädproduktionen i Mauritius minskade och EPZ drabbades hårt. En omstrukturering av textilindustrin genomfördes för att den skulle bli mer konkurrenskraftig, och sektorn återhämtade sig gradvis från Samtidigt ökade förädlingsindustrin av fisk i zonen, vilket kompenserade för en del av textilindustrins inbromsning. Antalet anställda inom EPZ ligger numera runt En viktig bransch utanför EPZ är förädling av livsmedel, framför allt produktion av socker. EU ger finansiellt stöd till en omstrukturering av sockerindustrin på ön Utrikeshandel Tillverkningsindustrin har expanderat sedan 1980-talet och står idag för större delen av exportinkomsterna. Varorna är främst kläder och textilier från företag i frihandelszonen (EPZ), som svarar för ungefär halva exportvärdet. Socker, som länge var Mauritius viktigaste exportvara, har förlorat i betydelse. Ett viktigt skäl är att EU har sänkt priset på socker (se Jordbruk och fiske). Exportvarorna säljs framför allt till EU-länder och USA. Fabrikerna i EPZ-zonen står också för en stor del av importen, eftersom de förädlar tyger och andra importvaror. Olja är en annan viktig importvara. Även maskiner, transportutrustning och livsmedel köps från utlandet. Det stora importbehovet gör att Mauritius dras med underskott i utrikeshandeln. Underskotten beror främst på höga bränsle- och livsmedelspriser. Tack vare ett bilateralt handelsavtal från 2006 har Indien blivit Mauritius viktigaste importland. Även importen från Kina har ökat kraftigt och Kina är numera det näst största importlandet inledde kinesiska företag byggandet av en ekonomisk- och handelssamarbetszon i Mauritius med plats för 40 kinesiska företag och kinesiska arbetare. Zonen väntades stå klar FAKTA UTRIKESHANDEL Bytesbalans ,2 miljoner US dollar (2015) 14/24

15 Varuhandelns andel av BNP 62,1 procent (2015) Viktigaste exportvaror socker, fisk, textilier Största handelspartners EU, USA Arbetsmarknad Över hälften av arbetskraften är sysselsatt inom servicesektorn, medan nästan en tredjedel arbetar inom industrin och en tiondel inom jordbruket. Allt fler arbetar inom den informella, svarta, sektorn av ekonomin. Arbetslösheten har ökat sedan 1990-talet och låg 2006, då sockerproduktionen minskade kraftigt, på 9 procent. Sedan dess har den minskat något till 8,3 procent Trots detta finns en stor andel utländsk arbetskraft från framför allt Kina, Indien, Sri Lanka och Bangladesh inom industrin och byggnadssektorn på grund av bristen på utbildad inhemsk arbetskraft. Det finns över 350 fackförbund med sammanlagt omkring medlemmar (2015). Många av de fackliga organisationerna är små eftersom det bara krävs sju medlemmar för att bilda ett förbund. Det finns sju fackliga centralorganisationer, varav National Trade Unions Confederation (NTUC) är den största. Nästan en tredjedel av arbetskraften är fackligt organiserad, men i EPZ-zonen (se Industri) endast drygt tio procent eftersom många företag där inte tillåter fackföreningar. FAKTA ARBETSMARKNAD Arbetslöshet 7,6 procent (2017) Ungdomsarbetslöshet 23,6 procent (2013) Andel kvinnor av arbetsstyrkan 37,9 procent (2013) Sociala förhållanden Levnadsstandarden i Mauritius hör till de högsta bland utvecklingsländerna. Åtta procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, särskilt utsatta är svarta kreoler. På ön Rodrigues är levnadsstandarden betydligt lägre än på huvudön. Hela befolkningen har tillgång till rent dricksvatten. Det finns en väl utbyggd statlig hälsovård som är avgiftsfri. Det finns även ett antal privata vårdkliniker. Spädbarnsdödligheten är låg och den förväntade livslängden hög. Vanliga dödsorsaker är så kallade välfärdssjukdomar, som diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Arbetslöshetsersättning utgår till familjeförsörjare. Det finns behovsprövad socialhjälp som betalas ut till familjer med minst tre barn under 15 år. Ett pensionssystem infördes 1978 för alla över 60 år. De mauritiska hushållen är ofta stora och består av tre generationer och inte sällan av flera familjer. Den äldre generationen bor ofta med sina vuxna barn. När barnen gifter sig innebär det vanligtvis att deras familj flyttar in i föräldrahemmet tills de har råd att hyra eller köpa något eget. 15/24

16 Kvinnor diskrimineras ofta på arbetsmarknaden och de har vanligtvis betydligt lägre löner än männen. De är också underrepresenterade i politiken, såväl i parlamentet som i regeringen. Kvinnomisshandel i hemmet är ett stort problem men brotten polisanmäls sällan. Barnens situation är överlag god. Det finns dock uppgifter om att barnarbete och barnprostitution förekommer. Människohandel med barn har också rapporterats trots att det är förbjudet enligt lag sedan Manlig homosexualitet är olagligt och tabubelagt. Diskriminering på grund av sexuell läggning inom arbetslivet är olagligt. FAKTA SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Spädbarnsdödlighet 12 per 1000 födslar (2016) Andel HIV-smittade 0,9 procent (2015) Andel HIV-smittade bland unga kvinnor 0,2 procent (2015) Andel HIV-smittade bland unga män 0,1 procent (2015) Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten 99,9 procent (2015) Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp 93,1 procent (2015) Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP 4,8 procent (2014) Offentliga utgifter för hälsovård per person 482,5 US dollar (2014) Andel kvinnor i parlamentet 11,6 procent (2017) Seder och bruk Den stora blandningen av kulturer och religioner i Mauritius avspeglar sig tydligt i invånarnas seder och bruk. Franska och brittiska influenser har blandats med indiska och kinesiska sedvänjor. De flesta mauritier inleder dagen med en typisk fransk frukost, bestående av kaffe och en croissant. Landet har ett rikt kök, med influenser från indisk, kreolsk och kinesisk mat. Det är vanligt att köpa mat från gatustånd. Populära rätter är roti, ett slags vetepannkaka, och dholl puri, en pannkaka med mosade bönor. Mauritier kallar tomater för pommes d amour (kärleksäpplen). Landets tomater är mindre än vanliga tomater och mer smakrika. Män hälsar vanligen på varandra genom att ta i hand, medan kvinnor ger varandra en kindpuss. Mauritier med indiskt ursprung hälsar genom att föra handflatorna mot varandra framför bröstet och nicka något med huvudet. Mauritier tittar inte nödvändigtvis varandra rakt i ögonen när de talar med varandra. Presenter bör överlämnas med höger hand eller båda händerna, inte enbart med vänster hand som betraktas som oren. 16/24

17 Viktiga helger är dagen för avskaffandet av slaveriet (1 februari), nationaldagen (12 mars), internationella arbetardagen (1 maj), första arbetardagen (2 november), juldagen (25 december), ramadan och flera kinesiska och indiska högtider. Månens faser avgör när de kinesiska och indiska högtiderna, liksom ramadan, infaller och datumen varierar därför från år till år. Kommunikationer Mauritius har ett väl utvecklat vägnät. Motorväg finns mellan huvudstaden Port Louis och den internationella flygplatsen i Plaisance. Under perioden fördubblades antalet personbilar och lastbilarna ökade med en tredjedel. För att minska trafiken överväger regeringen att införa biltullar och att anlägga bussfiler alternativt bygga en järnväg mellan de större städerna på huvudön. Det dominerande flygbolaget Air Mauritius ägs till 51 procent av staten. Landet har goda flygförbindelser med Afrika, Europa, Australien och Östasien. En ny terminal med kapacitet att ta emot fyra miljoner passagerare årligen öppnades 2013 på Plaisance. Enda hamnen av betydelse finns i Port Louis. Den har moderniserats och ytterligare utbyggnader planeras för att hamnen ska kunna ta emot större fartyg. Turism Behagligt klimat, vackra stränder och korallrev lockar besökare till Mauritius. Turismen har blivit en av landets viktigaste näringar och en av de främsta källorna till utländsk valuta. Turistindustrin sysselsätter dessutom tiotusentals människor. Antalet turister har ökat från drygt besökare 1970 till rekordnivån drygt år 2013, en ökning med närmare 3 procent jämfört med Men den tilltagande turistströmmen ger inte bara inkomster, utan leder även till ett ökat importbehov och skador på miljön. Regeringen har beslutat att den fortsatta expansionen inom turistnäringen ska regleras, och få nya storhotell har byggts sedan År 2013 kom ungefär en fjärdedel av de utländska turisterna från Frankrike, knappt en sjättedel från det franska territoriet Réunion och en tiondel från Storbritannien. Andra stora grupper är Sydafrika, Tyskland och Indien. Turistströmmen från Kina tilltar. FAKTA TURISM Antal utländska besökare per år (2013) Turistinkomster miljoner US dollar (2013) Turistinkomsternas andel av exporten 25,4 procent (2013) Kalendarium Kalendarium 17/24

18 2017 Februari OPR vinner val på Rodrigues 12 februari Val hålls pårodrigues där Organisationen för Rodrigues folk (OPR) får nästan 60 procent av rösterna och 10 av 17 mandat, medan övriga går till Rodrigues rörelsen. Drygt 80 procent av väljarna röstar i valet. Januari Ski e på premiärministerposten 22 januari Sir Anerood Jugnauth meddelar att han ska avgå som premiärminister och bara någon dag senare efterträds han på posten av sonen, finansminister Pravind Jugnauth. Oppositionen kräver nyval och bojkottar ceremonin där den nye premiärministern övertar regeringsmakten. Juni Framgång för Mauritius i Chagosfrågan 22 juni Mauritius vinner en omröstning i FN:s generalförsamlingen, när en majoritet av länderna röstar för att Internationella domstolen (ICJ) i Haag ska kunna ge råd om hur frågan Chagosöarnas framtida status. 94 länder stöder resolutionen som lagts fram av Mauritius. De flesta av EU-länderna lägger ner sina röster. Storbritannien och Mauritius har sedan länge en tvist om öarna (se Utrikespolitik och försvar). Sedan 1971 hyr Storbritannien ut en av örna, Diego Garcia, till USA som har en militärbas,, där. Britterna har lovat att återlämna Chagos till Mauritius när basen inte längre behövs av strategiska skäl, men har inte sagt när detta ska ske. En grupp tidigare öbor kämpar sedan många år för att få rätten att återvända till Chagos Juni Enighet kring nytt frihandelsavtal Mauritius och 25 andra länder enas om ett nytt frihandelsavtal, Tripartite Free Trade Area, som omfattar större delen av Afrika mellan Egypten i norr till Sydafrika i söder. Innan avtalet kan träda i kraft krävs dock förhandlingar och att överenskommelsen godkänns av ländernas parlament. Ny president tillträder 18/24

19 Ameenah Gurib-Fakim, en framstående forskare i biolog, tillträder som ny president. Hon är regeringens kandidat, men stöds även av oppositionen och har ett enhälligt parlamentet bakom sig. Gurib-Fakim blir Mauritius första kvinna på presidentposten. Samtidigt får landet även sin första kvinnliga talman, Maya Hanoomanjee. Maj Presidentbyte President Rajkeswur Purryag avgår December 2013 Jugnauth blir premiärminister på nytt Anerood Jugnauth från MSM utses av nationalförsamlingen till premiärminister för en ny regering med ministrar från Folkalliansen. Jugnauth har tidigare varit premiärminister i två omgångar ( och ) samt president ( ) och är en av Mauritius mest dominerande politiker. Seger för Folkalliansen i parlamentsval Parlamentsvalet den 10 december resulterar i en klar seger för den oppositionella Folkalliansen, som består av MSM och PMSD. Den får 51 av de 69 mandaten. Alliansen mellan MLP och MMM vinner 16 mandat, medan Organisationen för Rodrigues folk får 2 mandat. Samtidigt hålls en folkomröstning som leder till att väljarna röstar nej till att genom författningsändringar ge presidenten större maktbefogenheter. Valdeltagandet är 74 procent. Oktober Parlamentet upplöses President Purryag upplöser parlamentet inför valet i enlighet med författningen. Juni Finansminister avgår i protest Xavier-Luc Duval, finansminister och ledare för PMSD, avgår strax därefter i protest mot ett reformförslag som skulle innebära att mandaten fördelas proportionellt vid val. Enligt Duval kommer förändringarna främst att gynna MLP. Partisamarbete inför parlamentsval Det regerande MLP tillkännager att det går till parlamentsval senare under året tillsammans med MMM. April Rättegång i korruptionsfall En rättegång mot MSM-ledaren Pravind Jugnauth inleds. Han står åtalad för intressekonflikt i samband med korruptionsaffären kring regeringens köp av en hälsovårdsklinik. 19/24

20 November Bojkott mot Samväldets toppmöte Mauritius deltar inte vid Samväldets (samlar Storbritannien och forna brittiska kolonier) toppmöte i Sri Lanka i protest mot outredda anklagelser om människorättsbrott som riktats mot värdlandets regering. Juni Beslut kring Chagosöarna kvarstår Högre domstolen (High court) i Storbritannien slår fast att den brittiska regeringens beslut att omvandla Chagosöarna till ett marint naturreservat inte strider mot EU:s lagar. April Korruptionsanklagad minister frias Den korruptionsanklagade, förre hälsovårdsministern Hanoomanjee frias från alla misstankar i brist på bevis. Misstankarna mot Pravind Jugnauth kvarstår (se Juli 2011 och Augusti 2011) December Forna Chagosbor avvisas i Europadomstolen Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna avvisar de forna Chagosborna, som vänt sig till domstolen med sitt anspråk på att få flytta tillbaka till ögruppen (se April 2006, Maj 2008 och December 2010). Europadomstolen slår fast att det skadestånd som parterna enades om 1982 innebar en slutpunkt för tvisten. Juli Purryag blir ny president Parlamentet utser nationalförsamlingens talman, juristen Rajkeswur Purryag från MLP, till ny president. Mars President Jugnauth avgår Efter en konflikt med premiärminister Ramgoolam avgår president Jugnauth och blir istället ledare för en ny allians mellan MSM och det största oppositionspartiet MMM. Syftet är att utmana Ramgoolam och MLP i valet Februari Lokalval på Rodrigues I valet till det lokala parlamentet på Rodrigues vinner Organisationen för Rodrigues folk 11 av de 21 mandaten, medan Rodrigues-rörelsen får 8 mandat och 2 mandat tillfaller Rodrigues patriotiska front. Valdeltagandet är drygt 81 procent Augusti 20/24