Vardagsbetraktelse 15 Jens Leandersson

Transkript

1 Vardagsbetraktelse 15 Jens Leandersson

2 En stilstudie i visuell retorik (med en stor por on av humor) Vänner, humor och glädje sprider posi v energi. Varje ord och bild har en betydelse fast det kan vara svårt a veta hur mo agaren uppfa ar ord och bild. Låt mig bjuda på e exempel. En klassisk gåta: E er en singelolycka där en pappa och hans son har kört i diket, fadern dör och pojken anländer med ambulans ll stadens akutmo agning. När läkaren kommer in på akutrummet utbrister denne: Herregud, det är ju min son! Hur går de a ihop? Vad är det som blir fel när vi läser eller hör de a? Det var värre förr, idag uppstår det mindre förvirring. Anledningen är a många har ha svårt a få ihop berä elsen är bilden av läkare som en man istället för a inse a det är pojkens mamma som är läkaren. Vi skapar oss en visuell bild av det vi läser och hör. Hur ska vi tänka och arbeta med text, bilder och rörlig bild? Det är visuell kommunika on. Vad ska vi tänka på när vi publicerar bilder och videos på webb och sociala medier? Vår visuella kommunika on påverkar bilden av oss vårt varumärke. Målet är all d en visuell kommunika on som skapar posi va a tyder hos våra målgrupper. Visuell retorik är e sub lt men effek vt redskap för a skapa posi va a tyder ll annonser men kan lika gärna stjälpa och ge nega va a tyder genom dåliga och felak ga bildval. Genom a framställa människor, djur eller situa oner som vi kan iden fiera oss med kan fotografier, bilder och rörliga bilder framkalla emo- oner som liknar dem vi skulle ha upplevt om vi vore på plats där. Vi påverkas av ord men ännu mer av bilder och rörlig media. Bilder väcker känslor både genom det som bilden visar och sä et de visar något på. Reklam eller budskap som försöker lära mo agarna något eller berä a något ny är långt mindre effek v än den som försöker skapa förbindelse ll något som redan finns hos mo agaren. Ju mindre mo agaten blir skriven på näsan utan istället drar egna slutsatser desto starkare blir åsikten och åsikten kommer a försvaras. Effek v reklam väcker känslor och minnen mo agaren redan har. TV-reklam exempelvis berä ar inte något för aren utan skapar u ryck som låter dennes känslor komma ll ytan. Därför, tänk e er innan du publicerar en bild eller film. Tänk e er vad du vill ha berä at och hur mo agarna uppfa ar bild/film. Jag publicerar mina vardagsbetraktelser för a jag tycker det är roligt a leka med ord och bilder. Det är dessutom e sä a visa vad jag kan, gör och vem jag är. Kan hända det retar en del, i så fall är det deras eget fel om jag llåts travestera på Edvard Persson. Njut av det som är kvar av sommaren och låt dina känslor avgöra om du gillar min visuella retorik. Varma hälsningar Jens Leandersson INNEHÅLL Almedalen 2014 Nordic Day - våld mot funk onsnedsa a 22nd European Social Services Conference Intervju med Jonathan Friedman

3 Almedalen sidor sammanfa ar veckan Stefan Löfvén, lika som bär och besökare i Almedalen. En salig blandning här och de kommande sidorna.

4

5

6 Det myllrade av folk och utställare under Almedalsveckan. Paula Bieler bjöd på hur många olika sorters skor som helst fast det bestående intrycket var ändå a det alterna va almedalen blivit det vanliga Almedalen och a medierna själva arrangerar alla u rågningar och skapar nyheterna.

7

8 Julia Kronlid besöker UNHCR i Almedalen och testar a dricka va en... Oj, det kommer inget va en. Det kommer massor av va en! Hjälp! *skra anfall* Julia, vi älskar dig och di besök hos UNHCR går ll historien. Jag visade mi stöd MOT vindkra och stackars Thoralf Alfsson skrämdes av a få höra viskande ord i si öra medan han lyssnade på Erik Bagdad Bob Ullenhag.

9 KD var ak va i Almedalen. Bagdad Bob, Sveriges integra ons/desinforma onsminister var på plats... KD erbjöd ansiktsmålning, Resumé bjöd på frukost och analys av varje par, Skoltoale en visade upp hur äckligt det är i skolans toale er. Mobbing på arbetsplatsen får 300 människor a ta si liv årligen - och det sker utan a samhället belyser problemet!

10 Kramkalas med alla vackra kvinnor och samtal med Majblomman om a barn ska få gra s glasögon likt hörapparat vilket jag varit drivande i Region Skåne med, utan framgång än så länge. Lite obehagligt a tårtkvinnan var på plats i Visby.

11

12

13

14 Fortsa kramkalas den här gången med med Cassandra Sundin, Per Carlberg, Henrik Mellström, Åsa Erlandsson, Sara-Lena Njälkö, Paula Bieler, Joakim Pripp, Carina Herrstedt samt samtal med Michael Sandin, Jan Sjunnesson och Karsten Lorentzen.

15 Fick en pratstund med Nild Lundgren och min vän Arge mannen samt lyssnade ll Elaine Bergqvist, Andreas Johansson Heinö och Lena Hallengren (S). Var även på olika seminarier, bla om hur FI och MP vinklades posi vt i medierna och SD mest nega vt.

16 Chang Frick från Nyheter Idag intervjuar mig, Stefan Olsson och Karsten Lorentzen myser ihop, Jimmie Åkesson lockar storpublik, Björn Söder deba erar, Ge ngträff och alliansen kokar soppa på en spik llsammans.

17 Hanna Wigh tar en selfie, Jimmie Åkesson frågas ut av Dagens industri och det var inte Ingvar Carlsson som var på plats. FI hade rä på skyltarna men har upp och nedvänd poli k. Bä re ha fel på skylten men rä i poli ken...

18 Vissa bara åt och drack, några sprang någon hi ade en tjej i regnet. Fast egentligen allt bara handlar om a finna fem fel? Dror Feiler var det fel jag hi ade i Visby!

19

20

21 Tomt på journalister när MP höll presskonferens fast de flesta är redan medlemmar så... Daniel Poohl förstod ingen ng av någon ng. Trelleborgs kommunalråd Ulf Bingsgård (M) var lika glad och posi v som all d. Karsten Lorentzen (DF) fick #nollrasism- va en av TV4. Kramkalas är all d trevligt och mysigt. På föregående sida visade Korpen upp sina olika idro er och ledare visade barn och unga olika ak viteter. Sen fanns det kycklingar som inte vågade testa på olika ak viteter. Stackars Ma as Holst från Trelleborg blev utma ad av a bara se alla idro sentusiaster och vilade ut i en hängma a lyssnandes ll havets brus och skvalp. För övrigt var det många vackra kvinnor på plats i Visby

22 Nordic Day - våld mot funk onsnedsa a & 22nd European Social Services Conference Med utgångspunkt från FN konven onen (UNCRPD) om funk onsnedsa as rä gheter som samtliga EU-länder skrivit under och ra ficerats av de flesta länderna gav flera olika föreläsare en bild av läget i Europa. Gemensamt i alla länder är a barn medfunk onsnedsä ning löper större risk a utsä as för våld. Samhället är o a blint inför våld i nära rela oner mot funk onsnedsa a och det behövs utbildning av polis och sjukvårdspersonal för a upptäcka och förstå våldet. Särskilt personer med mental ohälsa är både mest utsa a och utövar i högre grad våld mot nära och kära. Våld mot funk onsnedsa a sker främst av personal vid ins tu oner men även av närstående eller grannar. Till skillnad från andra grupper som diskrimineras i samhället räknas ej våld mot funk onsnedsa a som hatbro. Rä ssystemet med polis, domstol, kvinnojourer och andra centrala aktörer saknar idag ru ner a på e beprövat sä höra kvinnor med funk onsnedsä ning som utsa s för våld. Samtliga Nordiska länder har uppmärksammat frågorna och redogjorde för hur deras arbete ser ut i respek ve land. Under 2015 kommer Nordens välfärdscenter sä a ökat fokus på frågan och flera olika projekt. Nordens välfärdscenter som arrangerade konferensen är en nordisk samarbetsorganisa on som värnar om och utvecklar den Nordiskavälfärdsmodellen. Sam digt är den Nordiska välfärdsmodellen en blind fläck hos poli kerna. Den nordiska välfärdsmodellen är e resultat av e arbete som pågå i över 100 år och bygger på gemenskap. Förutom intressanta föredrag bjöds det på modellcas ng med vackra kvinnor i högklackade skor i rummet bredvid vår konferens.

23 22nd European Social Services Conference Inves ng in people and communi es. Social inclusion and social development, var det genomgående ämnet vid 22nd European Social Services Conference 2014 i Rom. Deltagare från hela världen med poli ker och tjänstemän på alla nivåer samt socialt engagerade företagsledare träffades för a lyssna och prata om sociala investeringar, socialt arbete och inkluderande samhällen. Sociala investeringar och a verka för goda livsvillkor för medborgarna och social hållbarhet är av central betydelse för e väl utvecklat välfärdssamhälle. Det handlar om a ge barn och ungdomar rä förutsä ningar från barndomen och fortsä er genom livet för a förhindra utslagning, fa gdom men även a bidra ll ekonomisk llväxt. I samtliga länder finns det e ökat behov av sociala investeringar i människor och lokala samhällen sam digt som de ekonomiska resurserna minskar i de offentligas budget. Samhället har inte råd a låta människor stå utanför utan alla behövs för a bidra. Olika föreläsare från olika länder och regioner berä ade om goda exempel från si perspek v för a ge inspira on och nya idéer. Det görs mycket men den ekonomiska krisen har skapat enorm arbetslöshet och ökad fa gdom vilket ökat behoven av sociala investeringar. De länder som drabbats hårdast, grupper som är mest utsa a har drabbats hårdast. Sydeuropa och exempelvis Syditalien var exempel som togs upp och föreläsare berä ade om hur krisen slagit mot lokalsamhällena och medborgarna. Varje land och region har egna lagar och modeller vilket gör a det är svårt a mäta llförlitligt och därigenom rikta insatser inom ramen för EU. Från EU är lösningen a likrikta insatserna och styra över EU:s länder och regioner genom a bestämma hur det mäts, vilka insatser som görs och vilka och ll vem som är bidragsberä gade. Genom a göra det lika utan a ta hänsyn ll sociala och kulturella skillnader men inte minst a länderna har olika välfärdssystem med skillnader i ansvarsfördelningen mellan stat, individ och familj. Det ser olika ut i Europa. Det stod tydligt a EU vill anpassa Europa e er en modell. En kri ker bland föreläsarna använde Procrustes från den grekiska mytologin som liknelse för EU: s strävanden och hur många arbetar idag. Procrustes ägde e värdshus där han erbjöd sängplats och mat för vägfaranden. Procrustes använde sig av one-sizefits-all för de som skulle sova i sängen och var de för korta så åkte de i sträckbänk och var de för långa högg han av benen så a de passade in i sängen. Förutom föreläsningar var det workshops med samtal där vi deltagare fick dela med sig av våra erfarenheter och diskutera oss samman ll gemensamma erfarenheter och lösningar på olika utmaningar. Sociala investeringar är och ska vara investeringar i fram den, inte långsik ga utgi er. A lära av de goda exemplen och undvika de fallgropar som andra trillat i. Utställarna var få ll antalet men bjöd på intressant material och svarade gärna på frågor.

24

25

26 E er konferensens slutat för dagen insöp jag Rom med alla dess sevärdheter, kultur och mätkiga historia. Va anstaten eller rä are sagt Peterskyrkan var e u lyktsmål men främst var ändå Colosseum. Trots tapper insats var det omöjligt a hinna med a besöka och se alla sevärdheter som Rom erbjuder.

27 Jonathan Friedman om mångkultur, poli sk korrekthet och EU En av nu dens hetaste poli ska frågor är migra onen. Till frågan om människors rörlighet kopplas i dag frågeställningar om välfärdsstatens fram d och EU. Under e längre samtal mellan himmel och hav mö e jag Jonathan Friedman och hans hustru Kajsa Ekholm Friedman i deras sommarställe i Kivik som för dagen badade i strålande sol. Den världsberömde antropologen Jonathan Friedman tar avsked från Lunds universitet, djupt besviken på grund av bråket kring hans tjänstgöring. I stället fortsä er han sin forskargärning i San Diego och i Paris. Det stod a läsa i Skånska dagbladet Konflikten rörde den amerikanske socialantropologens Jonathan Friedmans plats vid École des Hautes Études en Sciences Sociales (ECESS) i Paris som är en av de mest ansedda ins tu onerna i världen och gav paragrafry arna vid Lunds universitet bryderier e ersom Jonathan sam digt var professor i Lund. Vi lämnar det gamla bakom oss och pratar istället om akademiska fraser, ideologi, poli k och fram den. Jonathan tar ordet: - Poli k handlade om ideologi i min genera on. Idag handlar poli k om a regera och hur och med vem man regerar. Det finns inga idéer eller ideologi kvar utan istället är det begrepp som värdegrund det talas om, vilket det ironiskt nog är det som de totalt saknar. Russel Jacoby, vänsterideolog vid det californiska universitetet UCLA skrev i sin bok The End of Utopia : Mångkulturalismens framväxt är kopplad ll utopiernas död, den är e tecken på det poli ska tänkandets utarmning. Vad är det då som skiljer ut Sverige mot exempelvis Danmark undrar jag då? Under Almedalsveckan var det mångfald som var inneordet men min vän Karsten Lorentzen från Danmark menade på a Sverige saknar helt en mångfald av åsikter utan nästan alla par er tycker likadant. Det som skiljer Sverige från Danmark trots alla våra likheter är a staten har varit stark i Sverige sedan 1500-talet och direk v har kommit uppifrån. Danmark har inte ha samma starka industriella utveckling med stora företag utan danskarna har ha mindre stat och mer småföretagande och starka lokal makt vilket gjort a de tänker mer självständigt jämfört med svenskarna. Kollek vismen är och har varit mycket starkare i Sverige, menar Jonathan Friedman. Jonathans hustru Kajsa bryter in i samtalet och hunden Sacha skäller på grannen. Deras hus ligger insprängt mellan andra små hus som ger e pi oreskt intryck. På baksidan odlas det grönsaker och ro rukter i fami9ljen Friedmans trädgård. Deras sommarhus i Kivik är verkligen en idyll. De köpte huset på digt 1980-tal, långt innan huspriserna sköt i höjden och Kivik blev e uppska at turistmål och sommarställe. Sacha har slutat a skälla och vi byter ämne i vårt samtal. Diskussion om medborgarskap Unga tror idag a allt handlar om konsum- on och tar saker för givet som välfärden. Rä gheter är knutet ll medborgarskapet och inbetalandet av ska. Många unga ser inte kopplingen mellan välfärd, a arbeta och betala in ska. Istället har vi få en nyliberal konsumtionsdiskurs som är knuten ll ll den fria marknadens diskursordning. Den här förskjutningen har gjort a välfärdstjänster ses som varor och vi har blivit konsumenter istället för medborgare. Ovanpå de a har vi få e samhälle som liknar USA:s etnifiering och segregering. I svenskt tal pratas det om utanförskap men i prak ken handlar det om det som digare kallats pluralsamhällen. Pluralsamhällen är vad imperier skapade genom a importera människor från andra delar av världen och sa e dem i speciella områden där de bor. Folk håller sig väldigt separata från varandra och en känsla av utanförskap växer fram i förorterna där människor sökt sig ll samma etniska grupp. Utanförskap är det ord som idag ersa segrega on men som beskriver vad det mångkulturella samhället i prak ken är, berä ar Jonathan.

28 Det är vik gt a ha roligt i livet och skra a mycket. Det visade både Jonathan och Kajsa prov på när vi träffades. Mångkultur Den mångkulturella poli ken tar sin form i iden tetspoli k som är etnifierad och får nya poli ska formeringar. Resultatet blir fragmentering och a invandrare inte längre är knuten ll si värde som människa utan ll si värde av sin etniska bakgrund och förväntade kulturella influenser. Det är en illusion a människor från olika delar av världen kan och ska blandas ihop med resultatet e lyckligt samhälle. Det har aldrig funnits digare i historien. Tyvärr har det visat sig vara omöjligt a diskutera de här frågorna öppet e ersom det saknas argument för utvecklingen istället blir det en moralisk fråga där man an ngen är god eller ond, förklarar Jonathan. - Här kommer poli sk korrekthet in och kan i dagens samhälle där poli sk korrekthet inte handlar om höger eller vänster utan om e sä a kontrollera folk ord och deras tänkande kring det som är kontroversiellt a diskutera. Poli sk korrekthet med e erföljande social u rysning från det offentliga rummet och vänner i värmen. Tidigare i historien skickade Stalin dissidenter ll mentalsjukhusen medan i Sverige fryser eliten ut människor som tänker själva genom a använda poli sk korrekthet. Rädsla är grunden för poli sk korrekthet, rädsla för a hamna utanför makten och gemenskapen. Makten befolkas av en grupp som umgås, är gi a med varandra och har skapat en egen adel i samhället. Mångkulturalismen har sin grund i kolonialismen, a hålla nere kostnaderna genom a byta ut grupper av människor survival of the cheapest plurala samhället som bor i etniska enklaver. Mångkulturalism är kolonialism, makten sä a berika ekonomiskt fast de använder gärna mat som metafor även om det är segregerande. E mångkulturellt samhälle är e sä a kontrollera och styra. Rädsla är grunden för poli sk korrekthet EU och fram den Jonathan Friedman och Kajsa Ekholm Friedman har skissat upp en modell som förenklat innebär a så länge västvärldens ekonomier gick bra, så kunde invandrare rä smär ri assimileras via ekonomin, i prak ken genom a erbjudas jobb. E samhälle som inte har kontroll över demografin, produk on och ekonomin överlever inte. Globaliseringen är bara en del av den nedåtgående samhällsutvecklingen där kapital fly ar ut mellan länder och bidrar ll samhällens nedgång och undergång i e längre perspek v. Deras modell börjar

29 E er alla dessa år llsammans har paret Friedman for arande ögon för varandra - och hunden Sacha förstås. redan från bronsåldern och sträcker sig fram ll nu d. Jonathan förklarar a EU är en bräcklig skapelse där federalister och sekundärister huserar. EU som skapelse är en försvarsmekanism för a överleva i konkurrensen. Europa är på väg a förlora sin ekonomiska makt i världen genom a kapitalet fly ar ll Asien. Världen har blivit mindre tack vare digitaliseringen. Sam digt har behovet av arbetskra minskat radikalt genom automa sering och ra onalisering. Behovet av arbetskra minskar för varje år, jobless growth. Ekonomisk llväxt innebär allt o are inte anställnings llväxt hos företagen. Det behövs allt färre arbetare för ökad produk on. Det här underminerar ska ebasen för samhällen och eroderar välfärdsstaten i en ständigt pågående urholkning av dess väsentliga komponenter. Med en elit som ärmar sig från na onen och dess ansvarstaganden sam digt som medborgarna förlorar sin lojalitet mot en stat som de inte längre känner som sin egen, då vandrar vi samma ödesdigra väg som många digare civilisa oner, avsluta Jonathan Friedman. Min son som är med mig pockar på uppmärksamhet och min telefon vibrerar på bordet. Tiden har sprungit iväg och jag är tvungen a tacka för idag och önska på återseende. Både Kajsa och Jonathan är två intellektuellt späns ga människor som rik livserfarenhet och mångårig kunskap från universitetet. På samma gång är de lä a a prata med och utstrålar e lugn och en inre harmoni. Min förhoppning är a få återkomma och si a ned med Kajsa och samtala om hennes erfarenheter av poli sk korrekthet, journalister och resorna runtom i världen som socialantropolog. Jens Leandersson