GRÖNSSTRUKTURPROGRAM FÖR YSTAD TÄTORT

Transkript

1 GRÖNSSTRUKTURPROGRAM FÖR YSTAD TÄTORT FÖRSLAG 2008

2 Programmet är utarbetat av Ystads kommun i samarbete mellan avdelningarna Teknik o Fastighet, Social Omsorg och Plan o Bygg. Arbetsgrupp: Sara Fridh, landskapsarkitekt Per Larsson, trädgårdsingenjör Siv Bengtsson-Lindsjö, kommunekolog Eva Nygren, planhandläggare Lars Mellberg, utredningsingenjör (dagvattenhantering) Karin Cebrenius, handikappkonsulent Jörgen Abrahamsén, tillgänglighetsrådgivare Johan Larsson, teknisk lantmätare, GIS Text: Siv Bengtsson-Lindsjö, Sara Fridh och Eva Nygren Kartor: Johan Larsson, Siv Bengtsson-Lindsjö och Sara Fridh Skisser/teckningar: Elisabeth Hansson s. 46, övriga Sara Fridh Foton: Sara Fridh där inte annat anges Formgivning: Sara Fridh Tryckår: 2008 Copywright: Ystads kommun 2 grönstrukturprogram för ystad tätort

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... MÅLSÄTTNING OCH OMFATTNING... FUNKTIONER OCH VÄRDEN... Grönytors betydelse för hälsa och välbefinnande... Tillgänglighet och trygghet... Gång- och cykelvägar... Biologisk mångfald... Kulturmiljövärden... Estetiska värden BEVARANDE OCH UTVECKLING AV GRÖNSTRUKTUREN... Förnyelse av parker, grönområden och torg... Utveckling av områden som idag inte är avsatta som parkmark eller i dagsläget inte har en fungerande grönstruktur... Förnyelse av stråk samt skapande av nya stråk som kopplar samman med befintliga Trädplantering i gatumiljö... Förnyelse av vattenmiljöer... Karta över bevarande och utveckling HISTORIK - ATT FÖRSTÅ STADEN... Beskrivning av områden... MARKANVÄNDNING AV PARK- OCH GRÖNYTOR Parkmark... Övriga grönområden... Skolgårdar... Särskilda fritidsområden... Koloniområden... Kyrkogårdar... Torg och gatuplanteringar... Gröna stråk... Gång- och cykelvägar... Vatten... Karta över markanvändning... TÄTORTENS OLIKA BIOTOPER... Träd- och buskmark... Gräsmark... Trädgårdslika biotoper... Våtmarker... Karta över biotoper UTVECKLINGSMÖJLIGHETER AV GRÖNSTRUKTUREN PÅ DETALJNIVÅ... Bostadsnära park - Skeppsparken... Grönt stråk längs gamla järnvägen... Vattenmiljö - Bärparken... Gröning med lekplats i innerstaden - Åfårans lekplats... SAMMANFATTNING... Sammanfattning av föreslagna åtgärder i innerstadens parker och grönområden... Sammanfattning av föreslagna åtgärder i stadens ytterområden... STRATEGI... Insatser som bör göras inom 5 år... Insatser som bör göras inom 10 år... Framtida åtgärder... KÄLLFÖRTECKNING DAGENS PARK- OCH GRÖNYTESKÖTSEL... Olika park- och grönytor i Ystad tätort... Analys av grönstrukturen i tätortens olika delar... Nuläge och utvecklingspotential för olika områden grönstrukturprogram för ystad tätort 3

4 INLEDNING År 2002 antog Ystads kommunfullmäktige en lokal Agenda 21 med lokala miljömål som utgick från de nationella miljömålen. Agendan kompletterades år 2005 med ett miljöhandlingsprogram med konkreta åtgärder för att nå de lokala målen. En av dessa åtgärder är att ta fram ett grönstrukturprogram för Ystads tätort. Det är det dokument som du nu håller i din hand. Grönstrukturprogram för Ystad är ett dokument att använda vid utformning, förnyelse, förvaltning och skötsel samt planering av stadens grönytor. Förslagen i programmet utgår ifrån dagens behov att utveckla de gröna miljöerna i staden samt säkerställa kommande behov vid framtida utbyggnad inom den nuvarande tätorten. Tidsperspektiv för grönstrukturprogrammet är 10 år. Dokumentet är till för kommunens anställda och politiker samt som inspiration till allmänheten. Enligt miljömålet God bebyggd miljö ska städer, tätorter och annan bebyggelse utgöra en god och hälsosam livsmiljö där natur- och kulturmiljövärden tas tillvara och utvecklas. Ystad tätort växer och bostadsnära gröna områden och stråk kan om de är varierade, lättillgängliga och attraktiva väsentligt höja ett bostadsområdes kvalitet och ge människor möjlighet till rekreation och välbefinnande. Vid planering bör grönstrukturen förvaltas och utvecklas i samklang med bebyggelseutvecklingen. Detta för att uppnå miljömålet God bebyggd miljö som bl.a. visar på att bevarande och utveckling av grönstrukturen bör vägas samman med exploateringsintressen så att en god helhet skapas, där bebyggelse och grönstruktur integreras. Grönstrukturprogrammet blir här tillsammans med andra planer, fördjupningar, program m.m. en viktig del i utvecklingen av en hållbar stadsmiljö och ett hållbart stadsbyggande. Programmet behandlar planering och utformning av befintliga samt nya gröna miljöer och ger förslag på hur man bör bevara, utveckla och sköta de gröna miljöerna i tätorten. Det ska också bidra till en gemensam syn God bebyggd miljö - Lokalt mål: God bebyggd miljö - Nationellt mål: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en lång siktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Bebyggelse och verksamheter ska utformas så att en hälsosam och attraktiv boendemiljö skapas. Ny bebyggelse för bostäder och verksamheter ska lokaliseras och utformas så att de smälter in i kulturmiljön och orsakar minsta möjliga miljöpåverkan. Andelen naturområden för rekreation, samt orörd natur ska beaktas i och i anslutning till bebyggelse. Ny bebyggelse bör kretsloppsanpassas. 4 grönstrukturprogram för ystad tätort

5 hos berörda förvaltningar och utgöra ett planeringsunderlag för kommande översiktplaner, detaljplaner och prövning av bygglov. Målsättningen är att Ystad ska erbjuda omväxlande gröna natur- och kulturmiljöer med hög kvalitet biologiskt och rekreativt och en sammanhängande struktur av stråk och platser med god tillgänglighet. MÅLSÄTTNING OCH OMFATTNING Grönstrukturprogrammet omfattar Ystad tätort, där grönstrukturen beskrivs och analyseras. Programmet behandlar mark som kommunen äger och förvaltar, såsom parker av olika slag, rekreationsområden samt gröna stråk som trädalléer och gång- och cykelleder. Men stadens gröna struktur omfattar också till exempel privata trädgårdar, kyrkogårdar och koloniområden. Flygfotot över Ystad (s. 43) ger en uppfattning om stadens faktiska grönstruktur, det vill säga alla gröna områden och stråk i staden. De gröna kvalitéerna i staden existerar oberoende av gränsdragningar och ägoförhållanden. I programmets beskrivande del redovisas den gröna struktur som kommunen äger och förvaltar. Områden som är mer eller mindre tillgängliga för allmänheten såsom kyrkogårdar och koloniområden, är också med. Programmets förslagsdel fokuserar på den mark som kommunen äger och förvaltar och som man har en möjlighet att utveckla, förändra och förbättra. Förslagen är dock gjorda utifrån en biologisk och upplevelsemässig helhetssyn på staden och dess olika områden*. Behov av en grönplan kommer bland annat av: *Underlagsmaterial: En grönyteinventering från 2005 av kommunens parker och grönområden. Ekoll generell skötselbeskrivning och funktionskrav för parker och grönområden i Ystads Kommun kopplad till inventeringen Kompletterande inventering Personalens samlade kunskap om Ystads gröna struktur. Utvärdering av befintliga inventeringar Ny kunskap/ annat synsätt på gröna områden Krav på exploatering Åtstramning av ekonomiska medel Behov av varierade gröna områden och stråk för biologisk mångfald och rekreation Grönstrukturprogrammet ska Beskriva nuläget och skapa en samlad bild på såväl övergripande nivå som på detaljnivå Utgå ifrån sociala, biologiska, kulturhistoriska och estetiska värden Vara ett underlag i planarbetet Ge förslag på bevarande och utveckling av grönytor med riktlinjer och utvecklingsmöjligheter grönstrukturprogram för ystad tätort 5

6 FUNKTIONER OCH VÄRDEN Vad är grönstruktur? I en stad utgörs grönstrukturen av många delar. Grönområdena hänger samman och bildar en helhet, oavsett vem som äger eller förvaltar marken. Grön mark består av en rad olika typer av objekt med olika markanvändning och funktion. Det kan vara parker, trädgårdar, kyrkogårdar, trädalléer, cykelvägar, vattendrag och åkerholmar. Alltifrån den prydliga villaträdgården till den vilda naturen ingår i begreppet grön struktur. Med grönstruktur menas också hur områden är sammankopplade och placerade i förhållande till varandra. Grönska i olika former som parker, naturområden, gator och torg är viktig för hur man upplever staden. Stadens gröna rum fyller många viktiga funktioner som att skapa livskvalitet, goda boendemiljöer, öka den biologiska mångfalden och ge förutsättningar för god hälsa och rekreation. Både små och stora platser och stråk är viktiga och ju mer omväxlande de gröna miljöerna är desto mer utnyttjas de. Att skapa en sammanhängande struktur med hela stråk och god tillgänglighet är avgörande för ett områdes kvalitet. Grönytors betydelse för hälsa och välbefinnande Den gröna miljön är mångfunktionell och har stor betydelse för människors livskvalitet, vardagsliv och hälsa. Alla mår bra av att vistas i gröna miljöer, man blir lugnare och gladare. Att vistas i gröna miljöer ger också positiva effekter som förbättrad kondition, rörlighet, koncentration och inlärningsförmåga, minskad stress och ökad kreativitet. Gröna områden kan användas för olika aktiviteter som ökar välbefinnandet och trivseln, såsom promenader, naturupplevelser, avkoppling, lek och fester. Forskning från bl.a. Sveriges Lantbruksuniversitet visar på tydliga samband mellan ökad vistelse i park och natur och en förbättrad hälsa. Promenader och andra aktiviteter gör oss friskare men studierna visar också andra effekter. Särskilt stressymptom som trötthets- och utmattningsreaktioner påverkas i positiv riktning. För äldre personer är det också viktigt för välbefinnandet att komma ut och röra på sig. Förutom den rena fysiska träningen kan växter och natur t.ex. påminna om barndomen, vilket påverkar minnet positivt och gör att man blir friskare. Österportstorg. 6 grönstrukturprogram för ystad tätort

7 För barnen är grönytor oöverträffade för lek, fysisk träning och inlärning. Barnen behöver plats att röra sig fritt, utveckla sin fantasi och få kunskap om växter, djur och kretslopp. Behov finns av variationsrika platser; stora öppna ytor för bollspel, ytor att bara springa runt på, och skyddade, mindre platser med mycket växtlighet för t.ex. kurragömmalek eller kojbyggande. Tillgänglighet och trygghet Tillgänglighet är ett vitt begrepp som bland annat har att göra med att alla ska ha möjlighet att ta sig fram i staden utan att stoppas av fysiska hinder. Det handlar också om att kunna förstå, uppfatta och våga använda staden och dess möjligheter och om att kunna träffa andra människor och delta i stadens liv. Trygghet eller upplevelsen av trygghet har att göra med möjligheten att förstå och använda staden. Fontän Piccadilly gardens, Manchester. Foto: Markus Magnusson. För att park- och grönområden ska vara allmänt tillgängliga* och kännas trygga är det väsentligt med orienterbarhet, hur man kan ta sig mellan olika platser, möjligheten att välja väg, väl utformade sittplatser på lagom avstånd från varandra, belysning och material på gång- och cykelvägarna, rimliga nivåskillnader, och placering av buskar och träd i förhållande till gång- och cykelbana. Vid planering och gestaltning av grönområden och stråk bör man ta hänsyn till dessa aspekter. * Kommunens tillgänglighetsrådgivare har utarbetat ett underlag för gång- och cykelstråk samt områden som ska prioriteras i det fortsatta arbetet med enkelt avhjälpta hinder runt om i staden. Man har utgått ifrån dagens situation. Utgångspunkten har varit att utan hinder och på ett logiskt sätt kunna ta sig till målpunkter som vård, kommunikation och handel (ofta placerat i stadskärnan). Man har också valt vägar som inte i sig innebär stora hinder. Upprustningen av de utvalda stråken pågår. Underlaget finns hos kommunens tillgänglighetsrådgivare. Badpromenaden. grönstrukturprogram för ystad tätort 7

8 Gång- och cykelvägar Gång- och cykelvägar bör vara varierade men med en tydlig indelning efter användningsområde. Breda asfalterade huvudvägar, grusade mindre gångar och små naturligt uppkomna strövstigar som kanske bättrats på lite, kompletterar varandra. Cykelstråk som tjänstgör som snabba säkra transportleder till och från hemmet och arbetsplats, skola m.m. bör finnas. Transportleder och rekreationsstråk kan ibland sammanfalla. Det viktiga är att det finns en logik och ett naturligt sätt att ta sig från den ena platsen till den andra. Men när cykelstråken går längs grönstråk är utformningen och att stråkets placering är intressant och omväxlande lika betydelsefull. Det bör hända något längs vägen. Det bör också alltid finnas ett tillgänglighetsanpassat alternativ mellan olika platser. Separerade gång- och cykelvägar (bara för gång och cykling) finns med i kartorna i den beskrivande delen. Biologisk mångfald Med biologisk mångfald menas variationsrikedomen av naturtyper och organismer av alla slag. Detta gäller såväl arter och raser som gener och omfattar vilda arter, husdjur och kulturväxter. År 2005 antog Sveriges riksdag ett 16:de miljömål om biologisk mångfald Ett rikt växt- och djurliv. Detta innebär att mångfalden ska bevaras och utnyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och kommande generationer dvs.: arterna och deras livsmiljöer ska bevaras arterna ska kunna fortleva och vara livskraftiga människor ska ha tillgång till god natur- och kulturmiljö Tätorternas miljöer är ofta kraftigt påverkade av människan, men ändå finns miljöer som trädgårdar, grönområden och parker som vilda växter och djur anpassat sig till. Igelkottar kan få en tillflyktsort i trädgårdar där de gärna övervintrar i öppna komposthögar, rishögar eller täta buskage. Ett annat exempel är att många småfåglar har anpassat sig till människomiljöer, speciellt pilfinken är en vanlig tiggare vid utomhuskaféer. Andra vanliga fåglar i parker och trädgårdar är talgoxe, blåmes, stare, koltrast, lövsångare och trädgårdssångare och fågellivet kan i parker och trädgårdar ofta uppvisa en artrikedom som motsvarar den som finns i gamla ädellövskogar. Gröna områden, stora och små, bidrar till biologisk mångfald och bättre miljö i tätorten. Vid förändringar bör man dock tänka på helheten och att en uppsplittring i småområden betydligt försämrar den biologiska mångfalden. I biologisk mångfald ingår också att människor ska ha tillgång till god naturoch kulturmiljö, som grund för god hälsa och välfärd. Vegetationen i olika former bidrar till ett hälsosamt och behagligt klimat, renar luften från föroreningar och fångar upp damm och andra partiklar och naturupplevelsen i sig bidrar till välbefinnande. 8 grönstrukturprogram för ystad tätort

9 Kulturmiljövärden Stadens gröna kulturarv bidrar till många attraktiva boendemiljöer. Den gröna miljön är en bärare av stadens historia och identitet och speglar stadens kulturhistoriska arv och olika tiders ideal; i form av äldre anläggningar, trädgårdar, alléer och parker. I Ystad kan man se många exempel på detta i olika anläggningar i parker och grönområden. Alla epoker är på sitt sätt värda att bevara men kan ibland utvecklas inom ramen för den ursprungliga utformningen. Vid förnyelse och skötsel är detta en viktig aspekt. Estetiska värden Grönska och gröna områden fyller också en estetisk funktion och trädens och buskarnas olika former och färger och växlingarna genom årstiderna uppskattas av många människor. Ett exempel på detta är när körsbärsträden slår ut i blom, eller lönnarnas sprakande höstfärger. Genom en mångfald av arter uppnås variation i upplevelsen och man minskar risken för att sjukdomar får stora konsekvenser. Grönskan skapar i sig själv rumslighet men trädens volym hjälper också till att balansera byggnadsvolymer så att en harmonisk helhet skapas. Blomsterprakt i form av perenner, sommarblommor och blomsterängar tillhör också stadens grönska och är ett mycket uppskattat inslag i stadsbilden. Detsamma gäller vatten som i alla former tillför stora upplevelsevärden. Mycket vatten är idag kulverterat men skulle kunna göras mera synligt, se avsnittet Förnyelse av vattenmiljöer sid. 41. På Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp pågår sedan länge forskning kring kopplingen mellan gröna miljöer och människors livskvalitet och hälsa. Ett redskap i planering och förståelse av gröna miljöer kan vara att använda de åtta baskaraktärerna, som av forskningen urskiljts som de skilda typer av kvaliteter i utemiljön som efterfrågas. De åtta baskaraktärerna 1. Det rofyllda Uttrycker människans behov av att kunna finna en plats som ger lugn. Ljuden från vind, vatten, fåglar och insekter dominerar över trafik och jäktande människor. 2. Det vilda Den vilda naturen fascinerar. Här finns växter som ger intryck av att vara självsådda. I området kan man träffa på moss- och lavbelupna stenblock. Stigarna ser ut att ha funnits sen urminnes tider. 3. Det artrika På våren längtar människor efter att finna tecken på den återvändande sommaren; att hitta den första vitsippan eller att höra den första lärkan. Men året runt är människor intresserade av djur och växter: talgoxar, bin, myror, liljekonvaljer... Mångfalden av djur och växter lockar människor att gå en bit längre för att hitta något nytt. 4. En rymd för tanke och vederkvickelse En miljö där man kommer in i en annan värld, som några uttrycker det. Att komma bort ifrån staden, in till en värld där man slipper bekymra sig om signaler och skyltar, där man kan andas ut. Helst ska där inte finnas några skarpa gränser alls. Området ska hållas samman, som i en skånsk bokskog eller en mellansvensk barrblandskog, även om man rör sig hundratals meter i området. Besökaren kan då slappna av, fundera igenom saker och ting under tiden som man promenerar, eller kanske joggar runt. 5. Allmänningen En grön, öppen, centralt belägen plats. Här kan cirkusen slå upp sitt tält, bygdens förening ordna loppmarkand eller kanske Frälsningsarmén kan spela för att samla in pengar. Däremellan kan vem som önskar spela boll, flyga drake eller bara lägga ut en filt och sola, kanske äta medhavd pick-nick. Sedan urminnes tider har människan haft sådana platser. 6. Lustgården En plats där barn och vuxna kan umgås i trygghet, där föräldrar vågar släppa barnens händer så att ungarna kan rasa ut. Platsen ska helst vara omgärdad med staket, häck eller dylikt. Den kan innehålla aktiviteter som lek, odling eller byggverksamhet (växthus, skjul, kojor, lekstugor). 7. Centrum, festen En plats där människor möts för att ha trevligt, till exempel en nöjespark. Det kan även vara särskilda kvarter i centrum, dit människor i första hand söker sig för att lyssna på musik, äta gott eller bara för att kunna se andra människor koppla av och roa sig. 8. Kulturen Vissa hävdar att stadens själ och hjärta inte knyts till fest och nöjen utan till det historiska arvet. Fascinationen inför monument, historiska platser, gamla byggnader och träd är stark. Det kan även handla om kyrkogårdar eller om gamla kvarter i staden. Källa: Gröna Fakta nr 8/2003 grönstrukturprogram för ystad tätort 9

10 HISTORIK - ATT FÖRSTÅ STADEN Ystad är en stad där man tydligt kan se utbyggnadsområden från olika tidsepoker såsom årsringarna på ett träd*. Några epoker kan också urskiljas, som tydligt avspeglar sig i den gröna strukturen och detta skapar en större förståelse för de tillgångar, brister och möjligheter olika områden har. Nedan beskrivs de olika områdena med hänsyn till när de byggts ut. Analysen i Grönstrukturprogrammet har delats upp efter de olika utbyggnadsområdena som visas på bilden nedan och framåt 1975 och senare Koloniområde Industri Regementet Kyrkogård Innan Innan 1900 Koloniområde Kyrkogård 1975 och framåt Hamnen *Beskrivningen och uppdelningen av de olika stadsdelarnas karaktär är delvis hämtad från Stad och Land, delstudie Flora och fauna. 10 grönstrukturprogram för ystad tätort

11 Beskrivning av områden Områden byggda före 1900 Områdena byggda före Gamla Stadskärnan och Östra Förstaden består generellt av miljöer med högt kulturhistoriskt värde, med ett välbevarat medeltida gatunät och tomtmönster. I själva stadskärnan finns få gemensamma gröna ytor, men de som finns räknas till kulturparker och torg t.ex. Norra Promenaden, Rådhusparken med karaktär av finpark, Österportstorg, samt området kring Klostret. Rosariet vid Klostret. Områden byggda mellan 1900 och 1950 Egnahem, södra Bellevue och södra Solbacken som anlades under denna tid karakteriseras av äldre villaområden med lummiga och uppvuxna trädgårdar. Generellt finns få gemensamma större grönytor. Däremot finns mindre bostadsnära parker och gröningar som Barnängen, Margaretaparken och Sankt Hans torg. Ystads funkisstadsdel är uppvuxen runt Fritidsparken som gemensam grön yta och luftiga öppna gårdar mellan husen. Egnahem. Områden byggda mellan 1950 och 1975 Efter andra världskriget tog byggnationen fart, stora områden växte fram och norra Bellevue, norra Solbacken, Surbrunnen och Edvinshem bebyggdes. Karakteristiskt för områdena är en öppen karaktär och en låg siluett med ett grönt och lummigt intryck där trädgårdarnas uppvuxna vegetation är en viktig del i det offentliga rummet. Några mindre parker, som Triangeln, ligger insprängda i bebyggelsen. Trolleparken har karaktär av bostadsnära park. Längs gatorna finns ingen sammanhängande grönstruktur, utan det gröna utgörs istället av trädgårdar, förgårdar och enstaka större spridda träd. Norra Solbacken, Trolleparken. Områden byggda efter 1975 Områden byggda efter Åkesholm, Hälsobacken, Västra Sjöstaden - utgör i dag de flesta ytterområdena i Ystad. De är bebyggelsemässigt homogena och utgörs av villa- och flerbostadsområden med god tillgänglighet och närhet till stora rekreationsområden. Det finns här stora parkytor som till stor del utgörs av klippta gräsmattor med asfalterade gång- och cykelvägar. En del fuktområden är sparade, till exempel i Risaparken. Åkesholm. grönstrukturprogram för ystad tätort 11

12 Regementet Regementet är en nygammal stadsdel som fram till 1997 användes av försvaret. Området präglas av de gamla kasernbyggnaderna och större öppna stenlagda ytor. Några grönytor finns egentligen inte med undantag av en mindre park. Däremot finns ganska många äldre träd, som bör bevaras. Området gränsar till Sandskogen. Surbrunnen. Industriområden och koloniområden (Hamnen, Surbrunnen, Östra Industriområdet, Västra industriområdet, Sommarstadens koloniområde, Gröningens koloniområde, Edvinshems koloniområde) Industriområden och koloniområden ligger ofta i anslutning till varandra. Då staden växer utnyttjas ofta äldre industriområden för bebyggelse. Det är då viktigt att ta vara på de grönområden som finns där så att de utvecklas och kopplas på stadens gröna struktur. Industriområden speglar en industriell kulturhistoria, koloniområden har ett stort kulturhistoriskt värde och här finns ofta stor biologisk mångfald. Utbyggnadsområden (2008) Västra Sjöstaden karakteriseras av att bebyggelsen har lokaliserats till kanterna av området för att frigöra stora grönytor i stadsdelens inre, för lekoch promenader och för att garantera utblickar från lägenheterna. Träd och trädgårdsgrönska ingår som bärande element i strukturen längs större och mindre gator som skapar en tydlig hierarki. En art- och variationsrik, lokalt förankrad flora förordas. Västra Sjöstaden. I utbyggnadsområdet Källesjö har bebyggelsen placerats med hänsyn till befintlig topografi och naturområde med dammar. Gatorna har en bredd som tillåter trädplantering längs ena sidan. Avståndet till bebyggelsen och annan påverkan i form av iordningställda stigar eller vägar föreslås vara minst 50 meter för att inte störa det rika fågellivet i dammarna. Planer finns på fågeltorn, vandringsled och informationstavla om naturen. 12 grönstrukturprogram för ystad tätort

13 MARKANVÄNDNING AV PARK OCH GRÖNYTOR Utformningen av park- och grönytor styr användningen, men även storleken har betydelse, då en viss minsta yta ibland krävs för att kunna rymma olika funktioner. De olika park- och grönområdena med avseende på markanvändning beskrivs nedan samt visas på kartan sid. 17. Parkmark Gröning/mindre närpark En liten grönyta i tättbebyggt område, ofta med sittmöjligheter, prydnadsväxter eller lekplats. Gröningen utgör en mötesplats i stadsmiljön och fungerar rumsbildande. Exempel: Runnerströms Torg, Åfårans lekplats Gröning vid St Petri kyrka. Bostadsnära park Grönområde eller mindre park som vänder sig till alla inom en stadsdel eller de närmaste kvarteren. Den kompletterar bostadens trädgård eller gård som en plats för mera ytkrävande aktiviteter och har en viktig social funktion. Här finns för det mesta en lekplats och sittmöjligheter. Parken bör ligga på gångavstånd från bostaden och kunna nås till fots på 5-10 minuter, vilket motsvarar ungefär 300 m. Det är viktigt att inga barriärer som t.ex. trafikerade vägar, hindrar tillgängligheten. Exempel: Trolleparken, Barnängen, Saftparken Saftparken. Kulturpark Kulturparken har ett kulturhistoriskt värde och kan rymma aktiviteter som servering och tillfälliga arrangemang/evenemang. Den innehåller blomsterrabatter, klippta gräsytor och andra planteringar. Den har ett högt socialt värde och en viktig roll som representativ plats. Stadsparken brukar vara en kulturpark lokaliserad till centrum. Exempel: Norra Promenaden, Fritidsparken Norra Promenaden. grönstrukturprogram för ystad tätort 13

14 Övriga grönområden Utöver ren parkmark finns ett antal andra grönområden i staden. Impediment, skydds- och restzoner Områden, remsor eller stråk nära vägar, som utgör skyddszoner eller har blivit över efter tidigare markanvändning. Det kan vara en banvall, en vägbank eller en gammal industritomt. Dessa ytor och stråk går inte alltid att beträda men kan ha ett stort visuellt och biologiskt värde. Järnvägen genom Surbrunnsområdet, kvarteret Elverket. Naturlika områden Till naturlika områden räknas de områden som har en naturpräglad karaktär. Det kan variera från rena naturområden till planterade och anlagda naturlika områden. Naturlika områden fungerar väl för rekreation, lek och motion. Exempel: Dag Hammarskjölds park Dag Hammarskjölds park. Foto: Siv Bengtsson-Lindsjö. Skolgårdar Skolgården har en viktig social funktion för barn och ungdomar och spelar en stor roll i deras vardag. Skolgården brukar främst vara en plats för aktiviteter och lek, men kan också fungera för naturupplevelser. Skolgården ska vara variationsrik och innehålla olika typer av ytor. Den används dagtid av eleverna på skolan men är öppen för alla resten av dygnet. Förskolegårdar är däremot stängda då förskolan inte är öppen. Exempel: Edvinshemskolan Edvinshemskolan. Särskilda fritidsområden Kategorin omfattar områden som är iordningställda för en eller flera avgränsade aktiviteter, som bollplaner och lekplatser. De utgör viktiga komplement till andra parker, natur- och rekreationsområden och de är ofta viktiga målpunkter i staden. Exempel: Åvalla, Skeppsparken Bollplan i Skeppsparken. 14 grönstrukturprogram för ystad tätort

15 Koloniområden Koloniområden är små täppor med odlingslotter eller prydnadsväxter, utformade efter ägarens tycke och smak. De har stor betydelse för människors välbefinnande och för den biologiska mångfalden. Koloniområden är inte alltid öppna för alla. (Koloniområdena finns med som yta i markanvändnings- och biotopkartan, men är inte detaljinventerade av kommunen.) Exempel: Gröningens koloniområde Gröningens koloniområde. Kyrkogårdar Kyrkogårdar är viktiga komplement till stadens gröna struktur och har ofta är ett högt kulturhistoriskt värde med karaktär som liknar kulturparken. Kyrkogårdar har stor betydelse för den biologiska mångfalden t.ex i form av gamla träd, växtplatser för mossor och lavar samt för fågellivet. Här finns förutsättningar för meditation, stillhet och vila. (Kyrkogårdar finns med som yta i markanvändnings- och biotopkartan, men är inte detaljinventerade av kommunen.) Nya Kyrkogården. Torg och gatuplanteringar Torg Ett torg är en samlingsplats och en träffpunkt för invånarna i staden. Torget fungerar rumsbildande och är av kulturhistorisk betydelse. Här finns ofta prydnadsplanteringar och ibland träd i rader eller som solitärer. Exempel: Stortorget, Österportstorg Stortorget. Gatuplanteringar Gatuplanteringar är alléer eller trädrader som bidrar till en variation eller kontinuitet i gaturummet och utgör ett starkt rumsbildande element. Exempel: Blekegatan, Östra Förstaden Östra Förstaden. grönstrukturprogram för ystad tätort 15

16 Gröna stråk Gröna stråk är smala, långsträckta områden, ofta bestående av en trädrad eller en gräsyta. De gröna stråkens värde är inte kopplat till en ytmässig storlek utan till att de fungerar som möjlighet att röra sig mellan platser. De är lika viktiga som stora sammanhängande ytor. Ett grönt stråk kan också vara ett starkt rumsbildande element. Gröna stråk har ofta funktionen av gångoch cykelväg och fungerar som spridningskorridorer för växter och djur. Exempel: Backaleden Klorofyllgången. Gång- och cykelvägar Gång- och cykelvägar är ofta förlagda till gröna stråk. På så vis utgör de en annan möjlighet och upplevelse att röra sig i staden än längs bilvägar. Exempel: Gjuteripromenaden Gjuteripromenaden. Vatten Vatten förekommer som vattendrag, dammar och våtmarker. Vatten ger förutsättningar för biologisk mångfald och berikar upplevelsen i staden. Exempel: Klosterdammen, damm i Bärparken och Risaparken. Risaparken. 16 grönstrukturprogram för ystad tätort

17 Sjöbovägen MARKANVÄNDNING Kristianstadsvägen Blygatan Blygatan Gröna stråk Torg och gatuplanteringar Bostadsnära park Gröning Idrottsområde Impediment, skyddsoch restzoner Kulturpark Naturlika områden Planerad bostadsnära park Dag Hammarskjölds väg Dag Hammarskjölds v Dag Hammarskjölds väg Kristianstadsvägen Dragongatan Koppargatan Koppargatan Guldg Bellevuevägen Malmövägen Planerad naturlikt område Skolgård Torgmark Koloniområde Kyrkogård Separerade gång- och cykelvägar Vattenyta Dag Hammarskjölds väg Edvinshemsvägen Dag Hammarskjölds väg Edvinshemsvägen Kommendörsgatan Malmövägen Missunnavägen Malmövägen Gustafsgatan Gustafsgatan Bellevuevägen Kyrkogårdsgatan Thorssons väg Kristianstadsvägen Thorssons väg Kristianstadsvägen Blekegatan Surbrunnsvägen Surbrunnsvägen Österleden Dragongatan Österleden Jennygatan Västerleden Västerleden Västerleden Malmövägen Karl XII:s g Västerleden Sjömansgatan Österleden Bornholmsgatan Ekenäsgatan Södra Dragongatan

18

19 TÄTORTENS OLIKA BIOTOPER Tätorternas olika natur-, park- och grönområden kan delas in i ett antal olika biotoper eller livsmiljöer. En biotop är ett samlat begrepp för en speciell miljö där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma. Privata trädgårdar hyser ofta stora biologiska värden, men då de inte är allmänt tillgängliga redovisas de inte i kartbilden. Kyrkogårdar och koloniområden drivs inte i kommunens regi men är ofta tillgängliga för allmänheten och de är också mycket viktiga för stadens biologiska mångfald. De är inte inventerade i kommunens databas men redovisas ändå här översiktligt som trädgårdslika biotoper tillsammans med koloniområden. De olika biotopernas utbredning i staden beskrivs nedan och visas på kartan sid. 23. Träd- och buskmark Träddungar Med träddungar menas ett mindre område bevuxet med äldre träd. Krontaket är oftast slutet och i dungarna finns oftast också buskar i varierad mängd som ett skikt under träden, samt ett fältskikt på marken med gräs och örter. Mossor och lavar kan också finnas i varierad omfattning beroende på beståndets ålder. Ofta uppvisar träddungarna stora biologiska värden med många olika växt- och djurarter. Dammhejdan. Backaleden. Träd- och buskrik mark Med träd- och buskrik mark menas här bestånd med en blandning av träd och buskar. I parkerna inne i staden är dessa områden oftast täta vilket medför att fältskiktet blir fragmentariskt eller saknas. Områdenas biologiska värde är något mindre än träddungarnas men de kan tjäna som skydd och boplats för t.ex. kaniner och småfåglar. Träd- och buskrik mark finns också i mera naturlika marker som i natur- och rekreationsområdet Dag Hammarskjölds park. Här är de träd- och buskrika markerna mindre täta och har ett väl utvecklat fältskikt. Här är också den biologiska mångfalden betydligt större än inne i tätortens träd- och buskrika marker. Dammhejdan. Buskmark Buskmarken skiljer sig från träd- och buskmarken då det som namnet här anger endast finns buskar. Ofta är dessa bestånd inne i staden täta men även här bedöms områdena kunna tjäna som skydd och boplats för t.ex. kaniner och småfåglar. Buskrikmark finns också i mera naturlika marker som i natur- och rekreationsområdet Dag Hammarskjölds park. Liksom den träd- och buskrika marken är buskmarken här mindre tät och har ett väl utvecklat fältskikt och en större biologisk mångfald. grönstrukturprogram för ystad tätort 19

20 Trädrader och solitära träd Som namnet anger är detta träd som planterats i rader eller som solitära träd. Trädrader finns dels längs gatorna i staden och som solitära träd i parker, dels i naturlika områden. Det biologiska värdet varierar dels beroende på artval, dels beroende på om träden finns längs starkt trafikerade gator eller i miljöer med mindre störningar. Träden bidrar annars framför allt till att de renar luften från föroreningar, damm och andra partiklar. Surbrunnsvägen vid Folkets park. Gräsmark Kortklippta gräsmattor Ytor med kortklippt insått gräs har oftast ett lågt biologiskt värde. Här finns inget skydd för djur och då ytorna oftast består enbart av gräsarter finns inga blommor och då inte heller förutsättningar för att t.ex. insekter ska trivas. Gräsyta vid Skansgatan. Ängsmark Med ängsmark menas naturområden med stor andel ängsväxter. Ängarna sköts oftast med sen slåtter. Detta gynnar ängsblommorna och bidrar till stor biologisk mångfald, t.ex olika fjärilsarter och att det höga gräset ger skydd för smådjur. Naturområde vid Åkesholm, planerade Idrottsparken. Ängslika gräsytor I en del av park- och grönområdena i stadens ytterområden har ängsblommor planterats eller blomsterfröblandning såtts in i gräsmattorna. Resultatet har blivit ängsliknande grönytor med en biologisk mångfald som är betydligt större än i de kortklippta gräsmattorna. Ängslik gräsyta vid Backaleden. 20 grönstrukturprogram för ystad tätort

21 Trädgårdslika biotoper Den biologiska mångfalden är ofta stor i koloniområden och på gamla kyrkogårdar. Koloniområden I koloniområden finns en mosaik av olika små grönsaksodlingar, blomsterrabatter, fruktträd, bärbuskar, prydnadsträd och prydnadsbuskar. De prunkande små trädgårdstäpporna med olika blommande växter attraherar insekter och fjärilar och fåglar kan söka skydd i träd och buskage. Sommarstadens koloniområde. Kyrkogårdar Kyrkogårdarna har många värdefulla livsmiljöer - gamla träd och buskage som är passande för olika fågelarter att söka skydd i och bygga bo i. Vanliga arter här är pilfink och koltrast och i täta buskage kan t.ex. trädgårdssångaren häcka. De gamla gravstenarna är också en värdefull miljö för olika moss- och lavarter. Gamla kyrkogården. grönstrukturprogram för ystad tätort 21

22 Våtmarker Öppet vatten Förutom en renande effekt på vattnet, i form av minskade närsalter, har dammar och mindre vattensamlingar ofta ett högt biologiskt värde och många vilda växter och djur är knutna till just vattenmiljöer. Våtmarker med öppna vattenspeglar har också en positiv betydelse för människors upplevelse av grönområdet. Anlagd våtmark i Västra Sjöstaden. Kärrområden Med kärrområden menas våtmarksområden bevuxna med vegetation. Typiskt för kärrområdenas växter är att de ofta har luftvävnad i de underjordiska delarna och just därför kan växa i de våta markerna. Förutom en renande effekt på vattnet har kärrområden ofta ett högt biologiskt värde, då många växter och djur är knutna till dessa miljöer. Bärparken. Övriga biotoper I områden med upplagsplatser, hamn- och industriområden ligger marken ofta öppen och är i och med detta en bra miljö för växter som är konkurrenssvaga, har kort livscykel och intensiv förökning. En hel del mindre vanliga ettåriga växter, t.ex. hårnarv (Sagina apetyala ssp. Erecta) men ock-så förvildade trädgårdsväxter som t.ex. myskmalva (Malva mosschata) kan man hitta här. Dessa områden redovisas på biotopkartan som ängsmark och på markanvändningskartan som impediment, skydds- och restområden. Förutom att fungera som växtplats för ett stort antal växter uppskattas de också av fåglar. Backsvalan kan t.ex. bygga sina bon i upplag av schaktmassor. Nedlagd järnväg i Södra Förstaden. 22 grönstrukturprogram för ystad tätort

23 Kris Sjöbovägen BIOTOPER Kristianstadsvägen Blygatan Träddungar Träd- och buskrik mark Buskmark Ängsmark Ängslika gräsytor Kortklippta gräsytor Malmövägen Dag Hammarskjölds väg Dag Hammarskjölds v Dag Hammarskjölds väg Kristianstadsvägen Dragongatan Koppargatan Koppargatan Bellevuevägen Kyrkogård Koloniområde Våtmark Thorssons väg Planerade områden Dag Hammarskjölds väg Edvinshemsvägen Dag Hammarskjölds väg Edvinshemsvägen Kommendörsgatan Malmövägen Missunnavägen Malmövägen Gustafsgatan Malmövägen Gustafsgatan Bellevuevägen Kyrkogårdsgatan Thorssons väg Kristianstadsvägen Kristianstadsvägen Blekegatan Surbrunnsvägen Surbrunnsvägen Österleden Dragongatan Österleden Jennygatan ägen Västerleden Västerleden Västerleden Västerleden Karl XII:s g Sjömansgatan Österleden Bornholmsgatan Ekenäsgatan Södra Dragongatan

24

25 DAGENS PARK- OCH GRÖNYTESKÖTSEL Kommunens parker och andra grönområden sköts idag (2008) av kommunens parkavdelning (förutom en del av gräsklippningen och strandrensningen som lagts ut på entreprenad). Kommunens parkavdelning utför en rad olika arbeten i stadens parker och grönytor. Parkarbetarnas kunskap, lokalkännedom och rutin är en förutsättning för detta. Ett stort plus i detta sammanhang är att samma parkarbetare arbetar inom samma område, kan sitt område och känner stolthet över detta. Olika områden kräver olika skötsel. Trolleparken (ovan) ett område med låg skötselintensitet. Klosterområdet (nedan) - ett område med hög skötselintensitet. För skötseln används programmet E-koll som baseras på en inventering av kommunens grönytor gjord E-koll innehåller en tydlig skötselbeskrivning för olika typer av ytor och ger en bra överblick över olika åtgärder som ska göras. Programmet är kopplat till kommunens GIS-databas där de olika grönytorna finns inlagrade digitalt med innehåll och ytstorlek. Detta gör det lätt att t.ex. ytberäkna olika områden när man ska lägga ut gräsklippning på entreprenad. Det digitala materialet ligger delvis till grund för kartorna och analyserna i grönstrukturprogrammet. Kostnaden för skötsel och underhåll av grönytor är beroende av flera olika faktorer. Det är därför svårt att särskilja kostnaden för skötseln av en specifik åtgärd. Dels finns det återkommande underhållsarbetet och nysatsningar, dels arbete efter slitage av väder och vind, åtgärder efter vandalisering och akuta ingrepp för att t.ex. ta hand om kullfallna träd. Till detta kommer också kostnader för maskiner, transporter och material. Flera olika uppgifter utförs parallellt av parkarbetarna. Samtidigt som t.ex. sommarblommorna vattnas så åtgärdas några rabatter som behöver förnyas och skräp städas bort efter en stökig helg. Viktigt för skötseln av kommunens park- och grönområden Kompetens och utbildning Kontinuitet i skötseln Långsiktigt tänkande (Grönstrukturprogram) Helhetstänkande (Grönstrukturprogram) En del besparingar har gjorts inom parken under senare år. År 1992 fanns 16 heltidsanställda parkarbetare och 12 säsongsarbetare. Motsvarande siffror år 2008 är 14 heltidsanställda och 11 säsongsarbetare. Parkavdelningen har under denna tid fått fler områden att sköta i samband med att staden och de mindre tätorterna vuxit och nya park- och grönytor har anlagts. De minskade resurserna har inneburit att skötseln fått minskas i en del parker och grönområden. Prioriteringen som gjorts har varit att satsa på att upprätthålla skötselnivån på skötselkrävande parker i innerstaden medan skötseln minskas i parker och grönområden i tätortens ytterområden, vilket bland annat innebär längre intervaller mellan gräsklippningarna, att kortklippta gräsytor har omvandlats till s.k. långgräsytor, att träd och buskage får mindre skötsel och prydnadsväxter som är skötselkrävande har minskat. grönstrukturprogram för ystad tätort 25

26 Olika park- och grönytor i Ystads tätort Diagrammet visar hur park- och grönytor är fördelade på olika typer i tätorten Ystad. Det beskrivna området begränsas i väster och norr av Dag Hammarskjölds väg och i öster av Regementsområdet och industriområdet utmed Dragongatan. Den totala park- och grönytan här är m2. I denna beräkning ingår inte angränsande skogsområden i väster och öster (Lilleskog och Sandskogen) och Dag Hammarskjölds park i norr. Park och grönytor i Ystads tätort <1% 1% <1% 10% <1% 24% 10% 15% 40% Blomsterytor Träd- och buskageytor Grusytor Långgräsytor Kortklippta gräsytor Hårdgjorda ytor Naturmark Sandytor Vattenytor Stadens parkmark består till hälften (50 %) av gräsytor. De kortklippta ytorna dominerar (40 %) och långgräsytor som är mera ängslika finns på en mindre yta (10 %). Träd och buskgrupper omfattar också 10 % av ytan. Men träd finns också i den del som betecknats som naturmark och som är nästan en fjärdedel (24 %) av park- och grönområdena i staden. 15 % av parkmarken består av hårdgjorda ytor. Här ingår, förutom stenlagda ytor, 60 km asfalterade gång- och cykelvägar vilket kan jämföras med att de grusade ytorna bara omfattar mindre än 1 % av parkmarken. Sandytor och blomsterrabatter når inte heller upp till 1 %. Sommarblommor planterade i krukor, utsatta framför allt i innerstaden, är inte medräknade här. Våtmarker och öppet vatten upptar också en mindre yta i staden (1 %). 26 grönstrukturprogram för ystad tätort

27 ANALYS AV GRÖNSTRUKTUREN I TÄTORTENS OLIKA DELAR I Ystad finns god tillgång på äldre kulturhistoriskt intressanta miljöer och stadsbilden är småskalig. Det gynnsamma läget i zon 1 gör att många olika växtarter kan trivas här och många exotiska träd har också planterats under årens lopp. Ystad har gott om större parker i utkanten av staden där de största sammanhängande gröna områdena i tätorten återfinns mellan olika etapper i utbyggnaden av staden, framförallt i de områden som byggdes och därefter. I dessa områden finns goda förutsättningar att på flera platser utveckla mer varierade och intressanta miljöer. Vad krävs för att den gröna strukturen skall fungera? Närhet och storlek Kvalitet, innehåll, mångfald och variation Sammanhang och placering Tillgänglighet och trygghet Passande skötselnivå Mindre bra är att grönområdena ofta saknar koppling och förbindelse med varandra på ett logiskt och tillgängligt sätt, anpassat för fotgängare och cyklister. Det råder också en obalans över staden både vad gäller tillgång till grönytor, kvalitet på innehåll, ytornas storlek, och hur de olika områdena är sammankopplade i stråk och med varandra. I ytterområdena finns de stora parkerna som ofta är enformiga, dominerade av skötselkrävande klippta gräsmattor och i den gamla staden är gemensamma små gröningar med lekplatser i nära anslutning till bostäderna alldeles för få. Detta gör att det kan vara svårt att prioritera och fördela resurserna. Trots att Ystad är en kuststad är kontakten med havet dålig på grund av hamnverksamheten och järnvägen. I äldre parker och grönområden är också synligt vatten (dammar och våtmarker) en bristvara. Det är många olika faktorer att tänka på vid planering och utveckling av park- och grönområden. Analysen har delats upp efter de olika utbyggnadsområdena som definierats i miljöprojektet Stad och Land i Samverkan - delstudie Flora och Fauna, och baseras på kartstudier, inventering och allmän kännedom om staden. Analysen är gjord utifrån en helhetssyn på områdenas förutsättningar, men fokuserar på de delar som kommunen äger och förvaltar. Beskrivningen visar att tillgången och kvaliteten på gröna miljöer och stråk är mycket varierande inom tätorten. grönstrukturprogram för ystad tätort 27

28 Nuläge och utvecklingspotential för olika områden Områden byggda före 1900 Nuläge I den medeltida stadskärnan saknas gröna sammanhängande stråk. Bostadsnära parker saknas, men här finns ett par större kulturparker och torg. En stor satsning har också gjorts på utplantering av sommarblommor i krukor och i mindre rabatter. Utvecklingspotential Eftersom det finns små möjligheter att utveckla nya och fler sammanhängande grönområden är de ytor och stråk som finns, stora som små, oerhört viktiga. De befintliga stråken och parkerna förnyas och kvaliteten höjs. Grönstrukturen i innerstaden bör föra vidare ut i staden med tydliga stråk. Då det är svårt att skapa mer grönyta kan man t.ex. satsa mer på fasadgrönska och gröna tak. Områden byggda mellan 1900 och 1950 Nuläge Vissa av grönområdena är här på grund av minskade resurser mindre intensivt skötta i relation till då de anlades. De kan därför ibland verka lite eftersatta. Grönområdena är inte sammankopplade med varandra och gröna stråk med intressanta målpunkter saknas. Antalet parker är få och det är ont om möjligheter till lek och rekreation i närmiljön. Äldre träd hittar man framförallt i de få parkerna och i privata trädgårdar. Vattenmiljöer saknas helt. Utvecklingspotential Grönstrukturen skulle här kunna förstärkas genom trädplantering längs fler gator samt att man ser över parkerna och deras användning för att eventuellt förändra någon. Områden byggda mellan 1950 och 1975 Nuläge De stadsdelar som byggts ut efter mitten på förra seklet är de mest homogena i utformning, med merparten av bebyggelsen i samma område i samma stil. Här finns flera bostadsnära parker som är stora till ytan men något enformiga till utformning och till artsammansättning. En del parker domineras av naturlika planteringar medan andra ursprungligen har varit prydnadsplanteringar. Flera gång- och cykelvägar leds genom områdena men de är inte specifikt kopplade till gröna stråk och grönområden. Utvecklingspotential Genom att utveckla de befintliga parkerna med ändrad skötsel och satsning på några parker skulle en större variation kunna skapas. Det är här viktigt att ha tydliga direktiv för omformning och skötsel. 28 grönstrukturprogram för ystad tätort

29 Områden byggda efter 1975 Nuläge Här finns gott om bostadsnära parker som är stora till ytan men enformiga till utformning och artsammansättning. De flesta träden och buskarna har samma ålder vilket bidrar till ett enformigt uttryck. Viss inplantering av yngre träd, både inhemska och exotiska arter, har skett på senare tid. Här finns gott om separerade gång- och cykelvägar. Utvecklingspotential Även här bör man skapa mer variation genom ändrad skötsel och ny gestaltning. Man bör satsa på några parker och vara tydlig i omformning och skötsel så att en större variation skapas. Regementet Nuläge I området finns en del spridda äldre träd, men det saknas en genomtänkt grön struktur som är anpassad för dagens och framtidens behov. Utvecklingspotential Utmaningen på Regementet ligger i att skapa en fungerande grönstruktur för hela området med bra koppling till stadens centrum och ut i landskapet och Sandskogen. Industriområden och koloniområden Nuläge Industriområdena är otillgängliga och mindre väl kända för allmänheten. En viktig potential är att här ofta finns intressanta och ovanliga växter. I hamnområdet saknas sammanhängande och tydliga gröna stråk med gång- och cykelvägar, framför allt i öst - västlig riktning men också i kopplingen mellan hamnområdet och resten av staden. Utvecklingspotential Vissa delar av industriområdena kan omvandlas till att bli spännande och annorlunda nya gröna områden och stråk. För en uthållig och intressant utformning utgår man från den biotop som finns och vidareutvecklar denna. Utmaningen i hamnen ligger i att skapa genomgående stråk och platser där kontakten med havet möjliggörs. Målsättningen bör vara att man inte bara ska kunna uppleva havet visuellt utan också ha möjligt att komma nära vattnet och kunna gå längs stranden. Områden där det är ont om större grönytor Inom den medeltida stadskärnan Områden byggda fram till 1950 Hamnområdet Områden med en enformig grön struktur Framförallt områden byggda efter 1975 Skeppsparken, vissa delar av Edvinshem grönstrukturprogram för ystad tätort 29

30 BEVARANDE OCH UTVECKLING AV GRÖNSTRUKTUREN Flera park- och grönområden i Ystad har redan idag stora värden som det är viktigt att bevara och lyfta fram. Bland dessa kan nämnas: Österportstorg som är ett parktorg med ståtliga, 70 år gamla plataner. Bellevueparken som är en äldre träddunge med många ståtliga, äldre träd och en intressant flora. Murgröna växer på trädstammarna och en typ av vit blåklocka blommar i stora bestånd på marken. Norra Promenaden med en äldre parkanläggning utvecklad som engelsk park med ståtliga gamla träd och ett vattendrag m.m. Klosterområdet som består av flera olika anläggningar med historisk anknytning såsom Rosariet, Kålgården, Örtagården och Pionträdgården. Tillsammans skapar de en stor blomsterprakt under sommarhalvåret. Bellevueparken. En del park- och grönområden i staden skulle genom en förändrad skötsel och gestaltning på sikt kunna bli mera tilltalande, få fler funktioner och genom detta bli till större glädje för ystadborna än vad som är fallet idag. En del områden skulle också bli mindre skötselkrävande och skötselkostnaderna skulle på sikt kunna minskas. Flera olika faktorer är viktiga för en fungerande grönstruktur såsom gångoch cykelvägar, biologisk mångfald, estetiska värden, hur trygga områdena är m m (se kapitlet Funktioner och värden). Dessa faktorer har varit utgångspunkten vid bedömningen av vilka åtgärder som bör göras och vilken typ av parker och grönområden som bör förändras. De olika åtgärdsförslagen är exempel på hur man väsentligt kan utveckla grönstrukturen i staden. en för parkerna och grönområdena beskrivs i detta avsnitt översiktligt samt visas på kartan s 43. I avsnittet Utvecklingsmöjlighet av grönstrukturen i tätorten Ystad på detaljnivå s. 45 beskrivs några typexempel närmare. 30 grönstrukturprogram för ystad tätort