Uppföljningsindikatorer inom omställningen av hälso- och sjukvård - Baslinjemätning 2018

Transkript

1 Koncernavdelning data och analys Västra Götalandsregionen DNR HS Uppföljningsindikatorer inom omställningen av hälso- och sjukvård - Baslinjemätning 2018

2 Förord Rapporten är framtagen och sammanställd av koncernkontoret, koncernavdelning data och analys. Medarbetare som bidragit är Maria Taube, Bill Hesselmar, Sara Ribacke, Marcus Edenström, Anna Kjellström och Catarina Karlberg. Kapitlet om ekonomi har författats av Anders Östlund, Emil Gisslow, Madeleine Augustsson och Kristina Tornberg vid koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp. HR kapitlet har författats av Leif Eriksson m.fl. vid koncernstab HR. Synpunkter från flera andra medarbetare på koncernkontoret har inhämtats och beaktats i arbetet med sammanställningen. Stort tack till alla som hjälpt till i arbetet! 2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning och uppdraget... 9 Medicinsk kvalitet Sammanfattning av medicinsk kvalitet i Västra Götaland i relation till riket RESULTAT och PROCESS Patienten och befolkningens uppfattning av vården Inledning Indikatorer för långsiktig mätning på övergripande nivå Befolkningens förtroende för och upplevd tillgång till hälso- och sjukvården - RESULTAT Befolkningens uppfattning om koncentration av hälso- och sjukvård - RESULTAT Patienters upplevelse av läkarbesök i primärvården RESULTAT Patientsäkerhet Vårdrelaterade infektioner RESULTAT Oplanerat återbesök på akutmottagningen PROCESS Överbeläggningar - PROCESS Tillgänglighet Väntande till första besök specialiserad vård inom 90 dagar - PROCESS Väntande till operation/åtgärd specialiserad vård inom 90 dagar - PROCESS Ledtider på akutmottagning, total vistelsetid (TVT) för patienter med en inskrivning i slutenvården PROCESS Ledtider på akutmottagning, tid till avdelning (TTA) - PROCESS Sammanhållen vård Oplanerade besök vid sjukhus eller specialiserad vård inom 2 veckor efter besök inom primärvården - PROCESS Andel oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar efter utskrivning från slutenvård, 65 år och äldre - PROCESS Undvikbar slutenvård för patienter 65 år eller äldre enligt Socialstyrelsens definition - PROCESS Utskrivningsklara patienter på sjukhus PROCESS

4 Vårdkonsumtion och sökmönster Inledning vårdkonsumtion Sökmönster inklusive digitala vårdtjänster Antal vårdkontakter över tid fördelat på vårdtyp, vårdkontakt PROCESS Antal digitala vårdkontakter - PROCESS Antal akutbesök per invånare PROCESS Antal besök på Närakut - PROCESS Antal besök vid regionens akutmottagningar PROCESS Besöksmönster hos mångbesökare - PROCESS Ekonomiska indikatorer Kostnad per invånare för det egna åtagandet (hälso- och sjukvård) utfall Kostnad per invånare för det egna åtagandet (hälso- och sjukvård) i relation till ekonomiskt utrymme Nettokostnad per invånare (hälso- och sjukvård) utfall Nettokostnad per invånare (hälso- och sjukvård) i relation till ekonomiskt utrymme Resultatutveckling verksamhetsområde hälso- och sjukvård (månadsvis) Kostnadsutveckling för nära vård HR indikatorer

5 Sammanfattning Inom VGR finns idag många redan beslutade indikatorer som följs upp. Många av dem kan användas för att visa på omställningens effekter. Syftet med rapporten är att den ska ge en så samlad uppföljning som möjligt av hur arbetet med omställningen fortskrider och leder till resultat i linje med omställningens syften och mål. Rapporten redovisar därför ett urval av indikatorer fördelade på medicinsk kvalitet, patientens och befolkningens uppfattning av vården, patientsäkerhet, tillgänglighet, sammanhållen vård, vårdkonsumtion och sökmönster, ekonomi samt HR. Uppföljningen sker enligt den vedertagna indelningen av indikatorer i resultat, process och struktur. Såväl vårdens processer som dess strukturer syftar ytterst till att förbättra resultat eller effekter för dem vården är till för. De olika områdena täcks av indikatorer i olika grad vilket beror på att indikatorer ännu saknas eller att registreringar inte görs, görs med för gles frekvens eller dålig kvalitet. Inom medicinska resultat är mycket av data hämtat från kvalitetsregister som ofta, men inte alltid, kan tillhandahålla data årsvis. Det är godtagbart i många fall men inte alltid. Gemensamma regionala termer, begrepp och registreringsrutiner saknas inom vissa områden. Det skapar problem för uppföljning. T.ex. uppstår ibland förvaltnings- eller verksamhetsspecifika termer, begrepp och rutiner vilket förhindrar bra jämförelser. Indikatorer som hämtas ur VGR:s egna system kan för det mesta redovisas uppdelat på ålder, kön, organisation och nämnder. Indikatorer från kvalitetsregister saknar möjlighet att redovisas per nämnd, men kan ofta redovisas uppdelade per de övriga kategorierna. Förslag på indikatorer där kompletta underlag saknas För ett antal områden viktiga för omställningen saknas idag bra indikatorer och/eller kompletta registreringar och uppföljningar. För att göra det möjligt att följa upp initiativ, aktiviteter och förändringar inom omställningen och att de leder till avsedda syften och mål är det viktigt med ett fortsatt utvecklingsarbete. Nedan redovisas några områden där det idag saknas underlag för sådan uppföljning. Andel vuxna listade patienter med diabetes, hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, KOL etc. som besökt vårdcentral eller fått besök av mobil hemsjukvård eller gjort ett digitalt besök. Andel multisjuka som nås av mobila hemsjukvårdsläkarteam. Nära vård. Patienter inskrivna i mobila hemsjukvårdsläkarteam. Oplanerade besök efter planerat besök i specialiserad vård. För att mäta förändringar i specialiserade vården. Antal/andel vårdkontakter per sjukhus inom identifierade områden för koncentration utveckling över tid. Väntande till besök i primärvård inom 7 dagar (NV, DV, KV) månatlig mätning. Antal verksamheter/vårdområden som når upp till volymmålen träning ger färdighet. Antal patienter med fast vårdkontakt och/ eller andel av listade vid vårdcentral som har fast vårdkontakt (fördelat: totalen och 65år och äldre) Antal inkomna ärenden 1177 e-tjänster. 5

6 Befolkningens och patienternas nöjdhet med tillgång till vård som behövs ofta och nära går det att formulera fråga i Hälso- och sjukvårdsbarometern. Avsnittet Patientsäkerhet ska utvecklas att innehålla målen som anges i patientsäkerhetsplanen; trycksår, fall, VRI, olämpliga läkemedel samt strama-målen. (Melior-sökord gemensamt för alla förvaltningar). För att mer detaljerat kunna följa de aktiviteter som pågår inom omställningens olika delar, kommer det att tas fram separata rapporter för nära vård, koncentration, digitala vårdtjänster och kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. I det följande sammanfattas vad uppföljningen av de hittills valda indikatorerna visar. Övergripande är det ännu inte rimligt att anta att omställningen, mer än i mycket specifika fall, har lett till mätbara effekter. Arbetet med omställningen påbörjades i slutet av 2016, organiserades under första halvåret 2017 varpå initiativ, aktiviteter och projekt successivt startades upp. De indikatorer som följs upp i denna rapport hämtar ofta data för 2017 och tidigare. Däremot kan denna första rapport visa förhållanden och trender som behöver förstärkas eller förändras. Indikatorer avseende medicinsk kvalitet följs i huvudsak upp genom data hämtade från Vården i siffror och medicinska kvalitetsregister. Andelen medicinska kvalitetsmätpunkter för sjukvården i Västra Götaland som var bättre än eller inte skilt från riket varierar mellan procent. Det fanns relativt stora skillnader hur väl olika typer av vård stod sig jämfört med riket i övrigt. Jämförelser med andra landsting och regioner säger emellertid inte mycket om kvaliteten i vården var tillräckligt bra. Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården i Västra Götaland minskade vårdcentral och sjukhus de senaste två-tre åren. Andelen som upplever att de har tillgång till den vård de behöver minskade successivt från 2012 med en viss en ökning Här finns ännu ingen jämförelse med riket. Den andelen av befolkningen som tycker det är bra att viss vård koncentreras ökade för att minska Nästa mätning görs Hur nöjda patienterna varit med besök hos läkare i primärvården mäts i sju olika dimensioner. Andelen patienter som svarade positivt på de sju dimensionerna var mellan procent. Det var mellan 2-5 procentenheter lägre än genomsnittet för riket. Mätningen gjordes första gången 2017, svarsfrekvensen var låg och det finns inga uppgifter om skillnaderna mellan landstingen/regionerna var statistiskt säkerställda. För patientsäkerhet redovisas indikatorerna vårdrelaterade infektioner, oplanerat återbesök på akutmottagningen, överbeläggningar och tillgänglighet. Det regionala måltalet för vårdrelaterade infektioner - infektioner som uppkommer under ett slutenvårdstillfälle - är att det ska inträffa i högst sex procent av vårdtillfällena. Utfallet 2017 var strax under sex procent vid alla sjukhusförvaltningar i VGR med undantag för Frölunda specialistsjukhus där utfallet var lägre. Under perioden 2016 till juni 2018 var andelen patienter som oplanerat återkom för besök på akutmottagning inom 72 timmar efter ett första besök mellan fem och sex procent. Det regionala måltalet är högst fem procent. Andelen överbeläggningar per 100 slutenvårdsplatser varierar relativt mycket per månad till mars 2018 var det mellan 2,6 7,2 procent. Tendensen är ökande sedan ca. maj Tillgänglighet inom den specialiserade sjukhusvården följs upp för första besök och till operation/åtgärd inom 90 dagar samt som ledtider vid besök på akutmottagning. Från

7 fram till ca mitten av 2017 ökade successivt antalet och andelen patienter som fick vänta för länge på både första besök och operation. Därefter har förbättringar gjorts men målen nås inte. För besök på akutmottagningar är det regionala målvärdet att den genomsnittliga totala vistelsetiden för patienter som skrivs in i slutenvård ska vara högst fyra timmar varierade andelen patienter med högst fyra timmar TVT mellan procent. Under 2018 gjordes vissa förbättringar. Med sammanhållen vård menas hur väl vårdinsatserna för framför allt kroniskt och de mest komplext sjuka patienterna hålls samman över tid och samordnas mellan primärvården, den kommunala hälso- och sjukvården och den specialiserade sjukhusvården. Någon riktigt bra enskild indikator att följa finns ännu inte. Men ett antal befintliga indikatorer kan tillsammans ge en rimligt väl täckande bild. De indikatorer som redovisas i denna rapport är oplanerade besök vid specialiserad vård inom två veckor efter besök inom primärvården, äldre patienter som oplanerat återinskrivs för sluten vård inom 30 dagar efter utskrivning, undvikbar slutenvård för äldre patienter enligt Socialstyrelsens definition samt utskrivningsklara patienter på sjukhus. Andelen patienter som gjorde oplanerade besök vid specialiserad vård inom två veckor efter besök inom primärvården var relativt stabilt med vissa säsongsvariationer och vissa skillnader mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna. Andelen återinskrivna patienter äldre än 65 år var omkring 10 procent med en viss tendens till minskning. Andelen patienter som lades in för undvikbar slutenvård minskade successivt från drygt 80 till ca 60 vårdtillfällen per invånare. Och genomsnittligt antal vårddagar med utskrivningsklara patienter visade viss tendens till minskning Hur regionens invånare konsumerar hälso- och sjukvård och sökmönster för vårdkonsumtionen följs genom olika typer av vårdkontakter som besök i primärvård och specialiserad vård, telefonkontakter samt vårdtillfällen m.m. Antal vårdkontakter per invånare har ökat över tid i alla hälso- och sjukvårdsnämndområden. Ökningen var störst inom Göteborgs HSN. Cirka fyra femtedelar av alla vårdkontakter är primärvård. Andelen vårdkontakter i primärvården ökade med en procentenhet och minskad i den specialiserade vården. I den öppna vården minskade andelen besök jämfört med andra vårdkontakter men förändringen ska tolkas med försiktighet p.g.a. att registreringsrutinerna har ändrats. För digitala vårdbesök började uppföljning av vårdbesök on-line i mitten av Närhälsan on-line startade vid årsskiftet 2017/18. Totalt görs ca on-linebesök per månad. Antalet on-linebesök hos vårdgivare utanför VGR var i mars 2018 ännu betydligt fler än hos Närhälsan men skillnaderna har minskat betydligt månad för månad. Antalet besök på akutmottagning per invånare var stabilt januari 2016 till juni Mångbesökare mäter antalet besök per individ i VGR totalt med fördelning på olika typer av vård, primärvård, specialiserad öppen vård, besök på akutmottagning och slutenvård. Relativt många invånarna i VGR gör ett stort antal besök per år (fem eller fler) fördelade mellan flera olika vårdtyper. En fördjupad analys kommer göras till nästa version av rapporten. Kostnaderna för Västra Götalandsregionens egna åtagande för hälso- och sjukvård ökade med 850 per invånare (3,7 procent) i fasta priser. Prognosen är, utan särskilda ökade åtgärder som t.ex. omställningen av hälso- och sjukvården, att kostnaderna fram till 2023 ökar till ca kronor per invånare (5,7 procent) över bedömt tillgängligt 7

8 utrymme. Utvecklingen var mer gynnsam för nettokostnaden per invånare, där även finansiering med statsbidrag räknas in, med en minskning med ca. 1 procent. Men även nettokostnaden prognostiseras öka med kronor (5,9 procent) per invånare över bedömt tillgängligt utrymme fram till år Till kommande version av rapporten planeras definitioner och data att tas fram för uppföljning av andel ekonomiska resurser som läggs på nära vård. Inom HR-perspektivet följs personalflöden och fördelning av kompetenser upp med indikatorer som mäter antal årsarbetare, utförd tid, samt bemanningsläkare inom respektive förvaltning. Avsikten är att följa om omställningen leder till en förändrad personalfördelning mellan förvaltningstyper inom hälso- och sjukvården samt förändrad kompetensmix, kompetensbrist och specialisering inom förvaltningarna. Antal årsarbetare ökade med totalt (5,5 %) med den största relativa ökningen inom primärvården med procent 5,2 %. Den utförda arbetstiden ökade med 3,6 procent med den största ökningen inom primärvården 4,0 procent. Ersatta timmar för bemanningsläkare ökade med 18 procent

9 Inledning och uppdraget Regionfullmäktige har fastställt en gemensam strategi för omställning av hälso- och sjukvården. Strategin innebär att bygga ut den nära vården, koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet, utveckla digitala vårdformer och tjänster samt sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Målet är en sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter. Patienterna ska alltid känna sig trygga och väl omhändertagna i kontakten med vården. Patienten ska också uppleva att vården är lätt att hitta och lätt att komma i kontakt med. Läs mer på omställningens hemsida: Förändringarna ska bidra till bättre medicinsk och patientupplevd kvalitet, patientsäkerhet, tillgänglighet, personcentrering, samordning, jämlikhet, produktivitet och effektivitet. Det ger också förutsättningar att klara kompetensförsörjningen samtidigt som vårdbehoven ökar. Omställningen ska leda till högre uppfyllelse av de politiskt beslutade målen för den hälso- och sjukvård som Västra Götalandsregionen finansierar. Koncernavdelning data och analys har uppdraget att definiera uppföljningsindikatorer inom omställningen av hälso- och sjukvården som kan användas för att värdera om utveckling sker i riktning mot de syften och mål som angivits för omställningsarbetet. I uppdraget ingår att göra en nulägesbeskrivning baserad på dessa indikatorer vilka redovisas i denna rapport, samt redovisa utfall för dem med lämpliga tidsintervall under perioden. Önskvärd riktning redovisas för varje indikator. En övergripande målsättning är att inomregionala skillnader ska minska. Urvalet av indikatorer baseras på befintliga datakällor. Indikatorerna är av övergripande karaktär. För att mer detaljerat kunna följa de aktiviteter som pågår inom omställningens olika delar, kommer separata rapporter göras för nära vård, koncentration, digitala vårdtjänster och kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. För att kunna ta till vara patienternas och invånarnas synpunkter, pågår ett arbete med att ta fram patientrapporterat mått (PROM/PREM) inom respektive omställningsområde. Efter att HSS fastställt rapporten kommer den att publiceras på Verksamhetsanalysens hemsida. Utfallet uppdateras en gång per kvartal. via länk från omställningens hemsida: Nedan följer indikatorer för att följa omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Indikatorerna utgår från omställningsmålen och är indelade i områdena sammanhållen vård, tillgänglig vård, medicinsk kvalitet, patientsäkerhet, befolkning och patienters uppfattning och erfarenhet av vården samt indikatorer avseende ekonomi och HR. Vidare beskrivs sökmönster. Det är ett stort urval indikatorer för att mäta ett brett spektrum av omställningen. Lämpliga indikatorer väljs beroende på typ av aktivitet, men förändring av värdena för indikatorerna kommer inte ses förrän omställningsaktiviteterna är startade. Indikatorerna kommer att revideras, tas bort, och/eller kompletteras allteftersom omställningsprocessen fortskrider. Indikatorerna mäts kvartalsvis i första hand, eller mer sällan beroende på insamlingsmetod. 9

10 För varje indikator beskrivs vilken av de fyra delarna av omställningen som respektive indikator mäter. Oftast beskrivs indikatorerna på en övergripande nivå i hälso- och sjukvårdssystemet och bör påverkas av flera eller alla fyra delar. För respektive indikator beskrivs vilken eller vilka delar av omställningen som indikatorn mäter - utveckla den nära vården (NV), koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC), utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV), sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV). Resultat-, process eller strukturmått Uppföljningen sker genom att mäta enligt den vedertagna indelningen av indikatorerna i resultat, process och struktur som beskrivs översiktligt i tabellen nedan. Såväl vårdens processer som dess strukturer syftar ytterst till att förbättra resultat eller effekter för dem vården är till för. Mått typ Resultatmått Processmått Strukturmått Beskrivning Resultatmått används för att beskriva vårdens effekter och resultat för patienterna, det vill säga slutresultatet av de gjorda insatserna. Processmått används för att beskriva arbetsprocesserna i en verksamhet och hur väl de fungerar. Strukturmått avser resurser som finns i en verksamhet, t.ex. i termer av (viss typ av) medarbetare eller kompetenser (t.ex. antal/andel specialist-ssk), lokaler (t.ex. antal operationssalar), utrustning (t.ex. antal MT-kameror), IT-system och kvalitetsregister etc. Ett strukturmål handlar då om mål för hur strukturer ska förändras. 10

11 Medicinsk kvalitet Kommentar: Inom medicinska resultat hämtas huvuddelen av data från kvalitetsregister där det kan vara svårt att komma åt data med annat mätintervall än årsvis, vissa medicinska indikatorer följs upp kvartalsvis i KVARTALEN. Ytterligare problematik är att inmatning i kvalitetsregistren ibland är ofullständig. Under medicinsk kvalitet bör komplettering i kommande version göras med indikator som kopplar till koncentration av volymer. Sammanfattning av medicinsk kvalitet i Västra Götaland i relation till riket RESULTAT och PROCESS Varför har indikatorerna valts: Indikatorerna följs idag upp i Verksamhetsanalys och här redovisas en sammanställning av dessa. Det är en redovisning av dels politiskt beslutade indikatorer dels av i andra sammanhang tillgängliga indikatorer. Vad mäter indikatorerna? Indikatorerna mäter medicinsk kvalitetsför sjukvården i Västra Götaland. Sammanstllningen anger andel mätpunkter som är lika med eller bättre än riket, det vill säga som statistiskt inte är sämre än riksgenomsnittet (figur). Resultaten visas för olika sjukdomsgrupper indelat i nationella programområden (figur). Det måste understrykas att jämförelsen är statistisk, vilket inte är detsamma som att den är kliniskt relevant eller att målvärde uppnåtts. Inte heller behöver ett resultat som är bättre än riket innebära att resultatet är bra, det kan vara så att varken riket eller Västra Götalandsregionen når önskade mål. Vilka omställningsområden täcker indikatorn: Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått: Källa: Verksamhetsanalys. Täljare: Antal mätpunkter enligt ovan som vid statistisk jämförelse inte är säkert sämre än riksgenomsnittet. Nämnare: Antal mätpunkter för medicinsk kvalitet i Västra Götaland för förvaltningar, sjukhus, privata aktörer, hälso- och sjukvårdsnämndområden eller regional nivå där uppdelning saknas, redovisade i Verksamhetsanalysen respektive år, som är möjliga att jämföra mot riket. Periodicitet: Årligen. Önskad utveckling: 11

12 Alla mätpunkter ska vara statistiskt bättre än eller inte skiljt från riket. Resultat baslinje: Sammantaget för Västra Götaland var 87 % av mätpunkterna bättre eller på samma nivå som riksgenomsnitten år Resultaten är preliminära till följd av att all data ej är uppdaterad i Verksamhetsanalys Uppdatering sker höst För de olika programområdena var ungefär % av mätpunkterna bättre eller på samma nivå som riksgenomsnittet. Figur 1.1a Fördelning av antal medicinska kvalitetspunkter för sjukvården i Västra Götaland som var bättre än riket, ej skilt från riket respektive sämre än riket år Statistisk signifikant skillnad. Det fanns 92 mätvärden som ej kunde jämföras mot riket och som exkluderats. Källa = Verksamhetsanalys 2018, Preliminär figur till följd av att alla resultat inte är uppdaterade. Antal mätpunkter som är statistiskt säkerställt bättre respektive sämre än riket sämre; 92; 13% bättre; 155; 22% ej skilt; 467; 65% Källa: Verksamhetsanalys 2018, Några avsnitt uppdateras höst 2018, ex cancer, fetma, KOL, ätstörningar, barnhälsovård Figur 1.1b Fördelning av antal medicinska kvalitetspunkter för sjukvården i Västra Götaland som var bättre än riket, ej skilt från riket respektive sämre än riket år 2017, fördelat på programområde. Statistisk 12

13 signifikant skillnad. Det fanns 92 mätvärden som ej kunde jämföras mot riket och som exkluderats. Källa = Verksamhetsanalys 2018, Preliminär figur till följd av att alla resultat inte är uppdaterade. Antal mätpunkter som är statistiskt säkerställt bättre resp sämre än riket 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% sämre ej skilt bättre Källa: Verksamhetsanalys 2018, Några avsnitt uppdateras höst 2018, ex cancer, fetma, KOL, ätstörningar, barnhälsovård 13

14 Figur 1.1b Andel medicinska kvalitetsmätpunkter för sjukvården i Västra Götaland som var bättre än riket eller ej skilt från riket per år Statistisk signifikant skillnad. Tabellen uppdateras när ovanstående diagram inte längre är preliminära. Källa = Verksamhetsanalys. Patienten och befolkningens uppfattning av vården Kommentar: Underlag för indikatorerna har hämtats från Nationell patientenkät och Hälso- och sjukvårdsbarometern. Svaren kan redovisas uppdelade på olika egenskaper och bakgrundsfaktorer som kön, utbildningsnivå och upplevd hälsostatus vilket är egenskaper som har visat stor oönskad variation i tidigare mätningar. I kommande versioner av rapporten kan kompletteringar göras. Inledning Indikatorer för långsiktig mätning på övergripande nivå För den långsiktiga mätningen på övergripande nivå finns för ändamålet dels Vårdbarometern med enkätfrågor som går ut till invånarna oavsett om de har varit patienter eller inte, dels Nationell patientenkät som går ut till invånare som har fått vård på vårdcentral eller mottagning på sjukhus. För att fånga några särskilt intressanta frågor och variabler bryts några frågor ur Nationell patientenkät ut och särredovisas som komplement till de indexerade resultaten. 14

15 Befolkningens förtroende för och upplevd tillgång till hälso- och sjukvården - RESULTAT Varför har indikatorerna valts: Indikatorerna används nationellt för att följa upplevd tillgång till vård och förtroende i befolkningen för vården. Ambitionen är att omställningen av hälsooch sjukvården ska öka befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården. Vad mäter indikatorerna? Indikatorn mäter hur befolkningen 18 år eller äldre uppfattar hälso- och sjukvården, oavsett om de besökt vården eller inte. Dels mäts om man upplever att man har tillgång till den vård man behöver, dels mäts om man har förtroende för hälso- och sjukvården, sjukhus, vårdcentral respektive Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källor: Hälso- och sjukvårdsbarometern. Verksamhetsanalys. Årlig mixad webbenkät/telefonintervjuundersökning bland samtliga landsting/regioner. Täljare: Andel som svarat att de instämmer helt eller delvis i påståendet att de o Har tillgång till den sjukvård de behöver o Har mycket stort eller ganska stort förtroende för vårdcentraler, sjukhusen respektive hälso- och sjukvården i ditt landsting, samt för 1177 och 1177.se o Från år 2017 mäts även förtroende för 1177 Vårdguidens e-tjänster. Nämnare: Ett slumpmässigt urval av befolkningen i Västra Götaland 18 år eller äldre. Svarsfrekvensen är cirka 50 %, personer i VG år Periodicitet: Mäts årligen. Ny metod från år Önskad utveckling: Ökande andel i befolkningen som upplever sig ha tillgång till respektive har förtroende för hälso- och sjukvården. 15

16 Resultat baslinje Andelen som har förtroende för vårdcentral, hälso- och sjukvård och sjukhus har minskat senaste två-tre åren. Andelen som upplever att de har tillgång till den vård de behöver har minskat successivt sedan 2012, men en ökning sågs Förtroende för 1177 och 1177.se började mätas år Från år 2017 mäts även förtroende för 1177 Vårdguidens e-tjänster. 16

17 Figur 2.1 Andel av befolkningen som upplever att de har tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver, har ganska stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvård, sjukhus, vårdcentral, 1177 och 1177.se. Källa = Hälso- och sjukvårdsbarometern, Verksamhetsanalys. Figur 2.2 Andel av befolkningen som upplever att de har tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver, har ganska stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvård, sjukhus, vårdcentral, 1177 och 1177.se år 17

18 2017. Källa = Hälso- och sjukvårdsbarometern, Verksamhetsanalys. Befolkningens uppfattning om koncentration av hälso- och sjukvård - RESULTAT Varför har indikatorn valts: Indikatorn används nationellt för att följa befolkningens uppfattning om koncentration av hälso- och sjukvård. Koncentrationen av åtgärder inom omställningen bör avspeglas i befolkningens nöjdhet. Vad mäter indikatorerna? Indikatorn mäter huruvida befolkningen 18 år eller äldre tycker det är bra att hälsooch sjukvården koncentrerar operationer och behandlingar till färre sjukhus för att förbättra kvaliteten och tillgängligheten. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Mått Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern. Verksamhetsanalys. Årlig mixad webbenkät/telefonintervjuundersökning bland samtliga landsting/regioner. Täljare: Andel som svarat ja på frågan: På en del håll i landet koncentrerar man vissa operationer och behandlingar till några enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig? Nämnare: Ett slumpmässigt urval av befolkningen i Västra Götaland 18 år eller äldre. Svarsfrekvensen är cirka 50 %, personer i VG år Periodicitet: Mäts vartannat år nästa gång Ny metod från år Önskad utveckling 18

19 Ökande andel i befolkningen som är nöjda med utvecklingen av koncentrationen inom hälso- och sjukvård. Resultat baslinje Andelen av befolkningen som tycker det är bra att vården koncentreras har ökat sedan 2011, fram till 2015, vid 2017 års mätning minskade andelen. Indikatorn kommer inte mätas varje år, nästa mätning sker år Figur 2.3 Andel av befolkningen som är nöjda med utvecklingen att vissa operationer och behandlingar koncentreras till vissa sjukhus för att förbättra kvaliteten, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndområde. Källa = Hälso- och sjukvårdsbarometern, Verksamhetsanalys. Patienters upplevelse av läkarbesök i primärvården RESULTAT Varför har indikatorn valts: Indikatorerna används nationellt för att följa patientupplevelse i primärvård. En utveckling och förstärkning av den nära vården, det vill säga den vård som invånare och patienter behöver ofta bör avspegla sig i patienters förbättrade upplevelse av besök i primärvård. En ökad användning av digitala vårdtjänster och fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling bör avspegla sig i patienters upplevelse av besök i primärvård. Vad mäter indikatorerna? Indikatorerna mäter patientupplevelse efter läkarbesök i primärvård i sju olika dimensioner: 19

20 o Respekt och bemötande belyser vårdens förmåga att bemöta patientens individuella behov och förutsättningar. o Tillgänglighet belyser tillgänglighet avseende närhet och kontaktvägar och personalens tillgänglighet för patienten och dess anhöriga. o Delaktighet och involvering belyser patientens involvering och delaktighet i vården och besluten och om behandlaren tar hänsyn till patientens önskemål. o Information och kunskap belyser hur väl vården förmår informera och kommunicera om väntetider, ge svar på frågor och informera om behandlingen. o Emotionellt stöd belyser personalens lyhördhet för patientens oro, ångest, smärta etcetera och om personalen är tillgänglig och stöttande i detta. o Kontinuitet och koordinering belyser hur väl vården samordnas internt och externt och patientens önskemål om kontinuitet. o Helhetsintryck belyser helhetsaspekten, upplevd effektivitet och utfall, omhändertagande och trygghet. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Nationell Patientenkät. Verksamhetsanalys. Enkät vartannat år i samtliga landsting/regioner. Västra Götalandsregionen mäter varje år. Täljare: Frågor i form av ett antal påståenden till vilka patienten ställer sig positiv, neutral eller negativ. Svaren redovisas i form av positiva svar på sju dimensioner där varje dimension består av flera frågor vars svar viktats ihop. Nämnare: Ett slumpmässigt urval av de patienter som besökt vårdcentral i september 2015 och som då träffat en läkare. Svarsfrekvensen är cirka 40 % i Västra Götaland vilket motsvarar personer i VG år Periodicitet: Varje år. Önskad utveckling Ökande andel av patienterna med positiva svar i de sju dimensionerna. Resultat baslinje Andelen positiva svar per dimension var mellan två och fem procentenheter lägre i Västra Götaland jämfört med genomsnittet i riket, men det finns inga uppgifter huruvida skillnaderna är statistiskt säkerställda. Den låga svarsfrekvensen gör det också svårt att dra slutsatser av resultaten. År 2017 är första baslinjemätningen för denna enkätundersökning. 20

21 Figur 2.4 Andel av patienter som besökt läkare vid vårdcentral i Västra Götaland som svarat positivt på de sju dimensionerna. Källa = Nationell Patientenkät, Verksamhetsanalys. Patientsäkerhet Kommentar: Vårdrelaterade infektioner RESULTAT Varför har indikatorn valts: Vedertaget kvalitetsmått för patientsäkerhet. Vad mäter indikatorerna? Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård under vilka vårdrelaterade infektioner har uppkommit. Det är visat att om vårdpersonal i hög utsträckning följer basala hygienrutiner och klädregler uppstår mindre smittspridning. Indikatorn visar andelen vårdtillfällen med vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård av det totala antalet vårdtillfällen i somatisk slutenvård (somatisk syftar på kroppssjukvård till skillnad från psykiatri.) 21

22 Vilka omställningsområden täcker indikatorn Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Infektionsverktyget, nationell e-tjänst som samlar data från journalsystem, laboratoriesystem och patientadministrativa system. Kvartalen. Täljare: Antalet vårdtillfällen med vårdrelaterade infektion i somatisk slutenvård. Nämnare: Antal vårdtillfällen i somatisk slutenvård. Periodicitet: Kvartal Önskad utveckling Regionens måltal är att vårdrelaterade infektioner ska uppkomma under högst 6 % av vårdtillfällena i somatisk slutenvård Resultat baslinje Andelen vårdtillfällen under vilka vårdrelaterade infektioner uppkom ligger ganska stabilt strax under 6 % vid samtliga förvaltningar, förutom vid Frölunda Specialist Sjukhus. Figur 3.1 Andel. Källa =Kvartalen. 2 2 I kommande version av rapporten ska skalan i diagrammet ändras för bättre läsbarhet. 22

23 jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 jan-18 feb-18 mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 Oplanerat återbesök på akutmottagningen PROCESS Varför har indikatorn valts: Vedertaget kvalitetsmått för patientsäkerhet. Vad mäter indikatorerna? Andel oplanerade återbesök på akutmottagningen inom 72 timmar efter ett första besök på samma akutmottagning. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Akutdatabasen. Täljare: Antal patienter som återkommer inom 72 timmar till akutmottagning efter ett första besök. Nämnare: Totalt antal besök på akutmottagning. Periodicitet: Månad. Önskad utveckling Regionens måltal är att högst 5 % av patienterna ska komma tillbaka till akutmottagningen inom 72 timmar efter ett första besök. Resultat baslinje Andelen ligger på drygt 5 % senaste åren. Figur 3.2 Andel. Källa = Akutdatabasen 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Andel åter akut inom 72h 5% 5%6% 6%6%6% 5% 5% 6% 5%5% 6% 5%5% 5%5% 5%5%5% 5% 5% 5% 5%5%5%5% 6% 6%6%6% Andel åter inom 72h Mål 23

24 Överbeläggningar - PROCESS Varför har indikatorn valts: Vedertaget kvalitetsmått för patientsäkerhet. Vad mäter indikatorerna? Genomsnittligt antal överbeläggningar inom somatisk vård per 100 disponibla vårdplatser och dag kl. 06:00 under respektive månad. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Nationella väntetidsdatabasen. Täljare: Det totala antalet överbeläggningar per dag kl. 06:00 (somatik). Nämnare: Det totala antalet disponibla vårdplatser per dag kl. 06:00 /100 (somatik). Periodicitet: Månadsvis. Önskad utveckling Minskning. 24

25 Resultat baslinje Mätningen visar en tendens till ökning av antalet överbeläggningar. Figur 3.3 Antal överbeläggningar inom somatisk vård per 100 disponibla vårdplatser. Källa = Nationella Väntetidsdatabasen, Verksamhetsanalys. 25

26 Tillgänglighet Kommentar: De effekter som uppstår/kommer att uppstå förklaras inte alltid enbart av omställningen. Det separata Akutenprojektet är inte en del av omställningen. Riksdagen förväntas besluta om behovsstyrd vårdgaranti med tidsfrist tre dagar inom primärvården i ny lag som enligt förslaget träder i kraft 1 januari 2019 Väntande till första besök specialiserad vård inom 90 dagar - PROCESS Varför har indikatorn valts För att följa omställningens effekter på väntetiden till första besök inom den specialiserade vården. Vad mäter indikatorerna? Alla patienter som väntar på ett första besök till den specialiserade vården, efter remiss, ska vänta högst 90 dagar. Indikatorn mäter andelen patienter som väntat mindre än 91 dagar. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Nationella väntetidsdatabasen, Verksamhetsanalys. Täljare: Antalet patienter som väntat mindre än 91 dagar på första besök. Nämnare: Det totala antalet patienter som väntar på ett första besök. Antalet (täljaren) kommer i nästa uppföljning att relateras till befolkningen. Periodicitet: Månatligen. Önskad utveckling Önskad utveckling är att andelen som väntat högst 90 dagar ökar. Resultat baslinje Över tid ses en tendens minskad måluppfyllelse i VGR. Antalet som har väntat mer än 90 dagar redovisas separat på VGR-nivå. Antalet har ökat från knappt väntande år 2013 till år Under 2017 och framåt har antalet väntande mer än 90 minskat kontinuerligt för att i mars 2018 vara

27 Figur 4.1a Andel väntande till första besök specialiserad vård inom 90 dagar. Källa = Nationell väntetidsdatabas, Verksamhetsanalys. Figur 4.1b Antal väntande mer än 90 dagar till första besök inom specialiserad vård. Källa = Nationell väntetidsdatabas, Verksamhetsanalys. 27

28 Väntande till operation/åtgärd specialiserad vård inom 90 dagar - PROCESS Varför har indikatorn valts: För att följa omställningens effekter på väntetiden till operation/åtgärd inom den specialiserade vården. Vad mäter indikatorn? Alla patienter som väntar på en operation/åtgärd till den specialiserade vården, ska vänta högst 90 dagar. Indikatorn mäter andelen patienter som väntat mindre än 91 dagar. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Nationella väntetidsdatabasen, Verksamhetsanalys. Täljare: Antalet patienter som väntat mindre än 91 dagar på operation/åtgärd. Nämnare: Det totala antalet patienter som väntar på operation/åtgärd. Antalet (täljaren) kommer i nästa uppföljning att relateras till befolkningen. Periodicitet: Månatligen Önskad utveckling Förväntad utveckling är att andelen som väntat högst 90 dagar ökar. Resultat baslinje Över tid ses en tendens minskad måluppfyllelse i VGR fram till mitten av 2017, för att sedan öka något. 28

29 Figur 4.2a Andel väntande till operation/åtgärd i specialiserad vård inom 90 dagar. Källa = Nationell väntetidsdatabas Verksamhetsanalys Figur 4.2b Antal väntande mer än 90 dagar till operation/åtgärd inom specialiserad vård. Källa = Nationell väntetidsdatabas Verksamhetsanalys. 29

30 Ledtider på akutmottagning, total vistelsetid (TVT) för patienter med en inskrivning i slutenvården PROCESS Varför har indikatorn valts: För att följa utvecklingen i samband med omställningen. Vad mäter indikatorn? Andel patienter som skrivs in i slutenvård från akutmottagningen som hade en total vistelsetid på akutmottagningen som var <= 4 timmar. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Regionala akutdatabasen, Verksamhetsanalys. Täljare: Antal besök som har en total vistelsetid på akutmottagningen som är <= 4 tim. Nämnare: Det totala antalet besök som leder till inskrivning i slutenvård. Periodicitet: Månatligen. Önskad utveckling Andelen patienter som skrivs in i slutenvård och har en vistelsetid <= 4 tim. ska var 90% Resultat baslinje Andelen patienter som skrivs in i slutenvård och har en TVT <= 4 tim. är ca 50%, varierar mellan 39% och 52% 30

31 Figur 4.3 Andel som klarat målvärdet 4 timmar vid besök på akutmottagningen. Källa = Akutdatabasen, Verksamhetsanalys. Ledtider på akutmottagning, tid till avdelning (TTA) - PROCESS Varför har indikatorn valts: För att följa utvecklingen i samband med omställningen. Vad mäter indikatorn? Genomsnittliga tiden till avdelning (d.v.s. tiden mellan att patienten bedöms som färdig på akuten och hämtas till avdelningen) Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Regionala akutdatabasen, Verksamhetsanalys. Enhet: Genomsnittligt antal minuter Periodicitet: Månatligen. Önskad utveckling Genomsnittligt antal minuter ska vara <=30min. 31

32 Resultat baslinje Den genomsnittliga tiden var mellan 57 min och 95 min, långt kvar till målet <=30minuter. Ett visst mönster av att det ofta är längre genomsnittstider över sommarmånaderna kan ses. Figur 4.4 Tid till avdelning, genomsnittlig tid i minuter Källa = Akutdatabasen, Verksamhetsanalys. 32

33 Sammanhållen vård Kommentar: Förändringar kan förväntas efter det att överenskommelsen mellan kommunerna och VGR avseende Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612) börjar tillämpas. Bra indikatorer för uppföljning av hur sammanhållen vården är för enskilda och grupper av patienter saknas ännu, varför kompletteringar med nya indikatorer kommer att bli aktuellt. Målgrupperna taggas idag genom särskild registrering på två olika sätt. Det går ännu inte lita på att registreringarna görs på ett korrekt sätt. Viktigt att försöka finna ett sätt att följa upp effekter som inte baseras på en viss korrekt registrering av varje enskilt besök av det mobila teamet. I delbetänkande II från utredningen God och nära vård föreslås fast läkarkontakt bli lag fr.o.m Hur och när sådana krav ska införas i VGR bör övervägas. Oplanerade besök vid sjukhus eller specialiserad vård inom 2 veckor efter besök inom primärvården - PROCESS Varför har indikatorn valts: Primärt omhändertagande bör inte efterföljas av oplanerade besök. En stärkt nära vård borde leda till en minskning av antalet oplanerade besök efter initialt besök. Vad mäter indikatorn? Andelen oplanerade besök efter ett initialt besök i primärvården. Med en väl fungerande nära vård bör andelen oplanerade besök vara låga. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Mått Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Källa: Vårddatabasen Vega. Täljare 1: Oplanerat besök till läkare eller oplanerat vårdtillfälle i specialiserad vård inom 1-14 dagar. Nämnare 1: Alla besök i primärvård. Nämnare 2: Alla besök i primärvård för patienter med primärt omhändertagande i primärvården 3. Periodicitet: Mäts kvartalsvis. 3 Patienter med primärt omhändertagande i primärvården definieras som patienter som vid primärvårdsbesöket som föregår det oplanerade besöket/vårdtillfället har fått någon av följande diagnoser: diabetes, astma, KOL, hjärtsvikt, hypertoni, förmaksflimmer, kärlkramp, pneumoni, urinvägsinfektion. 33

34 Önskad utveckling Minskning av andel oplanerade besök efter initialt besök. Resultat baslinje Andelen oplanerade besök efter primärvårdsläkarbesök har inte förändrats nämnvärt över tid. Det finns variationer mellan HSN. Figur 5.1a Andel oplanerade besök till läkare i specialiserad vård 1 14 dagar efter besök inom primärvården. Grupperat efter patienter med primärt omhändertagande i primärvården respektive alla besökare i primärvården. Uppföljning kvartalsvis. Källa = Vega. Figur 5.2b Andel oplanerade besök till läkare i specialiserad vård 1 14 dagar efter besök i primärvården för patienter med primärt omhändertagande i primärvården. Fördelat per nämnd. Uppföljning kvartalsvis. Källa = Vega. 34

35 Andel oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar efter utskrivning från slutenvård, 65 år och äldre - PROCESS Varför har indikatorn valts: Indikatorn är ett vedertaget kvalitetsmått 4. Omställningen syftar till ett förbättrat omhändertagande med ett tydligare helhetsansvar för patienten. Därmed förväntas en minskad återinskrivning. Vad mäter indikatorn? Måttet avser att belysa för tidig utskrivning från den slutna vården, alternativt utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande via den öppna vården eller socialtjänsten inte är tillräckligt samordnad. Måttet avser att vara indikator för en sammanhållen vård och omsorg. Alla återinskrivningar kan inte eller bör inte undvikas. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Vårddatabasen Vega. Nämnare: Antal vårdtillfällen med ett urval av diagnoser som är vanliga hos gruppen mest sjuka äldre; diabetes, KOL, pneumoni, bronkit, urinvägsinfektion, akut tubulointerstitiell nefrit (njurbäckeninflammation), ospecificerad cystit, fraktur på lårbenshals och höft, förmaksflimmer, hjärtsvikt. För personer 65 år och äldre. Täljare: Oplanerade återinskrivningar inom 1 30 dagar efter utskrivningsdatum med utvalda diagnoser som kan ha en koppling till det första vårdtillfället. För personer 65 år och äldre. Diagnoser enligt SoS lista över diagnosgrupper för återinskrivningar. rinskrivninginom30 Periodicitet: Mäts kvartalsvis. Önskad utveckling Minskad andel oplanerade återinskrivningar. 4 Utveckling av indikatorerna undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar. Socialstyrelsen

36 Resultat baslinje Andelen oplanerade återinskrivningar har minskat sedan år 2012 med cirka en procentenhet. Intrycket av säsongsvariation är missvisande. Det sker inte fler oplanerade återinskrivningar sommartid utan andelen ser ut att öka eftersom antalet vårdtillfällen (nämnaren) är lägre sommartid. Variationsmönstret finns dock i både täljare och nämnare. Figur 5.3 Andel oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar för personer 65 år eller äldre med utvalda diagnoser. Uppföljning kvartalsvis för rullande 12 månader bakåt. Källa = Vega. Undvikbar slutenvård för patienter 65 år eller äldre enligt Socialstyrelsens definition - PROCESS Med undvikbar slutenvård menas slutenvårdstillfällen som kan undvikas vid optimalt omhändertagande. De kroniska sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn kan behandlas effektivt i primärvården eller i öppen specialiserad vård. Genom förebyggande insatser, kontinuerlig uppföljning av behandling, rehabilitering, bättre samordning mellan vårdgivare med mera kan en del, dock inte alla, inskrivningar i sluten vård undvikas. Diagnoserna som valts är vanliga i vården av de mest sjuka äldre och vanligt förekommande bland den äldre befolkningen samt avspeglar gruppens vårdkonsumtion. Varför har indikatorn valts? Vedertaget kvalitetsmått 5. Många av vårdtillfällena avser personer som tillhör gruppen mest sjuka äldre. En stor andel av mest de sjuka äldre har ett omfattande sjukvårdsbehov och omsorgsbehov. Omställningen syftar till ett förbättrat omhändertagande med ett tydligare helhetsansvar för patienten. Därmed förväntas den undvikbar slutenvården minska. 5 Utveckling av indikatorerna undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar. Socialstyrelsen

37 Vad mäter indikatorn? Indikatorn mäter vårdtillfällen som är undvikbara genom ett bättre omhändertagande i sjukvården och i kommunen på gruppnivå. Minskning kan ske om patienten får en sammanhållen vårdkedja och optimal vård. Alla slutenvårdstillfällen som definieras av Socialstyrelsen som potentiellt undvikbara kan eller bör inte undvikas. Måttet påverkas även av förändrad behandlingspraxis för de ingående diagnoserna. T ex har antalet vårdtillfällen för kärlkramp minskat över tid till följd av bättre behandlingsmetoder inom hjärtsjukvården. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Vårddatabasen Vega Täljare: Antal undvikbara slutenvårdstillfällen, 65 år eller äldre. Patienter med huvuddiagnos astma, förmaksflimmer, hjärtinsufficiens, kärlkramp, KOL, pneumoni, urinvägsinfektion samt huvud- och eller bidiagnos för diabetes ingår. Definition undvikbar slutenvård, se indikatorbeskrivning 1 på sid pdf Nämnare: Antal personer 65 år eller äldre i den listade befolkningen. Periodicitet: Mäts kvartalsvis, rullande 12 månader. Önskad utveckling Önskad utveckling är en fortsatt minskning. 37

38 Resultat baslinje Andelen undvikbara slutenvårdstillfällen har under de senaste fem åren minskat med tio procentenheter. Figur 5.4 Antal undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare, för personer 65 år eller äldre. Uppföljning kvartalsvis för rullande 12 månader bakåt. Källa = Vega. Utskrivningsklara patienter på sjukhus PROCESS En viktig aspekt av samarbetet inom hälso- och sjukvården är att en patient som inte längre behöver sjukhusets resurser ska kunna lämna sjukhuset för vidare vård i det egna hemmet eller i andra vårdformer. En person är utskrivningsklar om behandlande läkare bedömer att personen inte längre behöver slutenvård. Varför har indikatorn valts: Ny lagstiftning fr.o.m och omställningen förväntas leda till en effektivare samverkan mellan region och kommun. En patient som inte längre behöver sjukhusets resurser ska kunna lämna sjukhuset. Regionen har tillsammans med kommunen ett ansvar för att en vårdplan upprättas. Vad mäter indikatorn? Utskrivningsklar är en patient som inte längre bedöms behöva vård vid en enhet inom ett landstings slutna hälso- och sjukvård. Bedömningen görs av behandlade läkare. Genomsnittligt antal dagar mellan datum för utskrivningsklar och datum för utskrivning per patient. 38

39 Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Produktionsdatabas SAMSA Täljare: Totalt antal vårddygn som patienter varit utskrivningsklara. Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen med patienter som angetts som utskrivningsklara. Periodicitet: Mäts månadsvis. Önskad utveckling Minskning av antal dagar med utskrivningsklara patienter. Resultat baslinje Genomsnittligt antal dagar med utskrivningsklara patienter har minskat något senaste året. Figur 5.5 Genomsnittligt antal dagar med utskrivningsklara patienter. Källa = SAMSA. 39

40 Vårdkonsumtion och sökmönster Kommentar: Inledning vårdkonsumtion Antal vårdkontakter innefattar både besök i primärvård och specialiserad vård, vårdtillfällen och andra typer av kontakter med vården, t ex telefonkontakter. Uppgifterna redovisas per hälso- och sjukvårdsnämndområde. Figur 6.1a Antal vårdkontakter i primärvård respektive specialiserad vård per nämnd Källa = Vega Antal vårdkontakter per invånare har ökat över tid i alla hälso- och sjukvårdsnämndområden. Det är framförallt övriga kontakter utöver besök och vårdtillfällen som har ökat. Mellan 2014 och 2016 ökade även fysioterapeutbesök till följd av vårdval rehab. Utvecklingen över tid av besök och vårdtillfällen beskrivs i Verksamhetsanalysen. Figur 6.1b Snitt antal vårdkontakter* specialiserad vård och primärvård, per invånare i respektive nämnd. Källa = Vega * besök i primärvård och specialiserad vård, vårdtillfällen och andra typer av kontakter med vården, t ex telefonkontakter. 40

41 Figur 6.1c Utveckling antal vårdkontakter, specialiserad vård och primärvård, respektive invånare per nämnd och VGR = 100. Källa = Vega Antalet vårdkontakter ökar mer än befolkningen ökar, framförallt övriga kontakter utöver besök och vårdtillfällen. Förväntad utveckling är att vårdkontakterna ökar i takt med befolkningsökning. Å andra sidan ökar andelen äldre i befolkningen, vilket gör att vårdkonsumtionen skulle kunna tänkas öka något mer än befolkningen. 6 6 I en kommande version av rapporten ska försök göras att åldersrelatera befolkningen och befolkningsförändringarna med avseende på vårdbehov. 41

42 Sökmönster inklusive digitala vårdtjänster Kommentar: Antal vårdkontakter över tid fördelat på vårdtyp, vårdkontakt PROCESS Varför har indikatorn valts: Beskriva utvecklingen av olika vårdkontakter över tid. Kunna se om omställningen leder till annorlunda fördelning mellan olika typer vårdkontakter. Vad mäter indikatorn? Beskrivning av relationen mellan olika slags vårdkontakter och hur det utvecklas över tid. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Vårddatabasen Vega. Antal vårdkontakter bland folkbokförda i Västra Götaland, oavsett var vården är utförd. Procentuell fördelning av antal vårdkontakter fördelat på vårdtyp och kontaktkategori. Källa= Vega. En vårdkontakt kan vara ett besök, annan kontakt (brev- och telefonkontakt), indirekt kontakt (kontakt om patient) eller slutenvårdstillfälle (sjukhusvårdtillfälle). Vårdkontakterna delas även upp på planerad (avtalad tid) och oplanerad kontakt. Periodicitet: Mäts årligen. Önskad utveckling Den relativa andelen primärvård, specialiserad öppenvård, digitala vårdtjänster och vård i hemmet ska öka, framförallt vård som utförs där patienten inte fysiskt besöker akutsjukhuset. Det kan tillkomma kontakter som vi idag inte fångar, ex digitala vårdbesök, uppföljning och monitorering på distans m.m. Resultat baslinje År 2017 utfördes drygt 17 miljoner vårdkontakter av folkbokförda i Västra Götaland. Nästan fyra femtedelar av alla vårdkontakter är primärvård. Strömningen över tid visar viss ökad andel kontakter i primärvården (från 72 % år 2012 till 73 % år 2016) och minskad andel i specialiserade vården. Relationen mellan besök och annan typ av kontakt visar på en minskad andel besök. Kontaktformerna annan kontakt och indirekt kontakt ska tolkas med försiktighet eftersom 42

43 registreringsruterna har ändrats. Indirekt kontakt är frivilligt för sjukhusen att registrera. Figur 7.1a Andel vårdkontakter per vårdtyp och år. Källa = Vega Figur 7.1b Antal vårdkontakter per vårdtyp och år. För de sju största grupperna visas antal i siffror. Källa = Vega 43

44 Antal digitala vårdkontakter - PROCESS Varför har indikatorn valts: För att följa införandet och utvecklingen av digitala vårdkontakter inom omställningen. Vad mäter indikatorn? Antal digitala vårdkontakter. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Vårddatabasen Vega. Antal kontakter som sker digitalt med ljud+bild mäts från 2017 med besök med KVÅ-kod ZV051 inom både primärvård och specialiserad öppenvård. Fortfarande i uppstartsfas, och det finns ännu ingen baslinjemätning. Önskad utveckling Önskad utveckling är att antalet digitala kontakter ska öka i relation till antalet besök och vårdtillfällen. Resultat baslinje Närhälsan online startade vid årsskiftet 17/18. Figuren visar också antal besök online, utanför VGR. Figur 7.2 Antal digitala vårdkontakter per månad. Fördelat på Närhälsan online, on-linebesök inomlän, on-linebesök utomlän. Källa = Vega 44

45 jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 jan-18 feb-18 mar-18 apr-18 maj-18 jun-18 Antal akutbesök per invånare PROCESS Varför har indikatorn valts: För att följa utbyggnaden av nära vård. Vad mäter indikatorn? Antal besök vid akutmottagningarna per invånare. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Akutdatabasen, befolkningsstatistik Täljare: antal besök på akutmottagning (summerar antalet besök per HSN) Nämnare: antal invånare (VGR och per nämnd) Önskad utveckling Önskad utveckling är att antalet besök vid akutmottagningarna minskar då primärvården byggs ut, närakuter, mobila team och digitala vårdkontakter av olika slag införs och samordningen mellan vårdgivare blir bättre. Resultat baslinje Göteborgs HSN ligger högre än VGR totalt medan Västra HSN ligger lägre än VGR. Figur 7.3 Antalet akutbesök per 1000 invånare, redovisat för VGR och respektive nämnd. Källa = Akutdatabasen Antal akutbesök per 1000 invånare, år per månad VGR HSN S HSN N HSN V HSN GBG HSN Ö 45

46 Antal besök på Närakut - PROCESS Varför har indikatorn valts: För att följa införandet och utvecklingen av Närakut inom omställningen. Vad mäter indikatorn? Antal besök vid Närakut. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Vårddatabasen Vega Projektet är fortfarande i uppstartsfas. Önskad utveckling Önskad utveckling är att antalet besök vid Närakut ska öka i relation till antalet besök vid sjukhusakutmottagning och jourcentraler. Målet är att Närakutmottagningarna ska ersätta jourcentralerna samt avlasta akutmottagningarna med de grupper som kan omhändertas inom primärvården. Resultat baslinje Närakuten vid Östra sjukhuset öppnades i full drift i januari Närakuten är öppen varje dag mellan och tar emot patienter som hänvisas dit från akutmottagningarna för vuxna och barn på Östra sjukhuset. Antalet hänvisade har successivt ökat efter öppnandet och var i april 17% resp. 14% för barn och vuxna. Någon jourcentral har ännu inte stängts. Orsaker till att andelen hänvisningar ökade under våren var dels att fler patientgrupper identifierades som kunde hänvisas till närakuten, t.ex. patienter med misstanke om djup ventrombos, dels att remisspatienter inom gränssnittet hänvidases. Barnakuten ökade andelen hänvisningar till närakuten genom att införa en så kallad spot-check, d.v.s. att patienter kan hänvisas till närakuten redan i inskrivningen efter en visuell bedömning av patienten. 46

47 Figur 7.4 Fördelningen av antalet akutbesök, grön del= de som stannat på Akutmottagningen, blå del=de som hänvisats till Närakuten. Källa = Akutdatabasen Antalet akut besök 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% , Januari 2018, Februari 2018, Mars Akutmottagning Östra 2018, April 2018, Januari 2018, Februari 2018, Mars Akutmottagning barn 2018, April Antal besök som hänvisats till Närakut Antal akutvårdsbesök Tabell 7.1 Fördelningen av antalet akutbesök, Antal och Andel Totalt Antal akutvårds besök Antal besök av totalen som hänvisats till Närakut Andel som hänvisats Avdelning Månad Akutmottagning Östra 2017, januari , februari , Mars , januari % 2018, februari % 2018, Mars % 2018, april % Akutmottagning barn 2017, januari , februari , Mars , januari % 2018, februari % 2018, Mars % 2018, april % 47

48 Antal besök vid regionens akutmottagningar PROCESS Varför har indikatorn valts: För att följa utvecklingen i samband med omställningen. Ökad andel nära vård med bl.a. mobila team, uppföljning och monitorering digitalt, bättre samordning mellan patient och vårdgivare och mellan vårdgivare, öppnande av närakuter m.m. förväntas leda till färre besök på akutmottagningar och färre oplanerade inläggningar i sluten vård. Vad mäter indikatorn? Antal sökande per akutmottagning månadsvis. Vilka omställningsområden täcker indikatorn Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Akutdatabasen. Antal besök vid akutmottagning. Måttet kompletteras med antal besök vid Nivå-2 akutmottagning efter uppstart, enligt ovan. Periodicitet: Månatligen Önskad utveckling Ett minskat antal besök vid akutmottagningarna. Resultat baslinje Antal sökande per akutmottagning har ökat något över tid, men antalet är relativt stabilt relaterat till befolkningsökningen. 48

49 Figur 7.5 Antal akutmottagningsbesök per akutmottagning. Källa = Akutdatabasen, Verksamhetsanalys Besöksmönster hos mångbesökare - PROCESS Varför har indikatorn valts: Ett försök till kartläggning av mångsökare och för att följa hur mönstret förändras. För att kunna se om omställningen leder till annorlunda och effektivare omhändertagande av patienter som idag nyttjar flera olika vårdtyper. Vad mäter indikatorn? Antal besök per person och fördelning på vårdtyp. Vilka omställningsområden täcker indikatorn? Nära vården (NV) Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC) Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV) Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV) Mått Källa: Vårddatabasen Vega. Antal besök per person och fördelning på vårdtyp bland folkbokförda i Västra Götaland, oavsett var vården är utförd. I nästa uppföljning relateras till antal i befolkningen. I nästa uppföljning mångbesökare analyseras ur flera aspekter och närmare definiera mångbesökare. Mångbesökare vid akutmottagning har minst 4 besök på akutmottagning per år. Periodicitet: Mäts årligen Önskad utveckling Önskad utveckling är att färre ska besöka flera vårdtyper, särskilt vårdtyper som innefattar akutvårdsbesök och slutenvårdstillfällen, markerade med en pil i diagrammet. Förändringar är även önskvärda i andra kombinationer. 49

50 Resultat baslinje Visar att många patienter har flera besök vilket kräver utökad analys. Till nästa rapport kommer grupperingen av antal besök brytas ned på personalkategori som besökts, eftersom frekventa besök kan vara t.ex. rehabilitering med frekventa behandlingstillfällen. Figur 7.6a Antal individer grupperat efter antal besök under Källa = Vega Figur 7.6b Antal individer grupperat efter antal besökta vårdtyper (primärvård, specialiserad öppenvård, akutmottagningsbesök, slutenvård). Alla individer som haft kontakt med vården Källa = 50