Hörnet av Göteborgsvägen och Karlstorpsvägen.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hörnet av Göteborgsvägen och Karlstorpsvägen."

Lisa Nilsson
för 4 år sedan
Visningar:

1 Hörnet av Göteborgsvägen och Karlstorpsvägen.

Skoftebyns svampfamilj klar om en månad Berggrunden för klen för ett av 36-meterstornen Artikel i Tidningen Trollhättan 20 mars 1958 Karlstorpsvägen år 1958.

Inte för att plockas, men för att ta emot de vattenmassor som de är ämnade för. Det är alltså de tre vattentornen i Skoftebyn det gäller.

2 Skoftebyns svampfamilj klar om en månad Berggrunden för klen för ett av 36-meterstornen Artikel i Tidningen Trollhättan 20 mars 1958 Karlstorpsvägen år Om ungefär en månad räknar ingenjör Karl-Erik Börjesson med att Trollhättans hittills tre största svampar skall vara färdiga. Inte för att plockas, men för att ta emot de vattenmassor som de är ämnade för. Det är alltså de tre vattentornen i Skoftebyn det gäller. Det var ju ett bra tag sedan de nådde sin fulla längd, det vill säga 36 meter, men sedan dess har mycket gjorts. Fastsättandet av eterniten på själva cylindrarnas ytterväggar är väl det sista utvändiga arbetet och det är nu snart slutfört. Men fortfarande återstår en del arbeten inomhus. De egentliga data för vattentornet är väl vid det här laget kända för de flesta, men det kan ju trots allt påminnas om att vattenkärlen

3 tillsammans skall rymma kubikmeter. För att bygga de tre tornen har det gått åt kubikmeter betong och då har man ändå inte särskilt tjocka väggar. I själva skaften är tjockleken 30 cm medan cylindrarnas väggar mäter 25 cm. Berggrunden fick förstärkas Skall det verkligen räcka till för att bära upp konstruktionen undrar man och på den punkten får man lugnande besked av ingenjör Börjesson. Däremot kan han berätta att man en tid var rädd för att den berggrund som Skoftebyn bjuder inte skulle hålla. Sålunda har man under ett av tornen gjort en grundförstärkning med cement, så inte heller på den punkten lär det vara någon risk längre. Höjden generar inte Bygget har gått bra trots att kylan har gjort det besvärligt i vinter. Några olyckor av allvarligare slag har man emellertid inte haft även om förutsättningarna för sådana inte varit små. Att arbeta på över 30 meters höjd i kyla och blåst lär inte vara någon sinekur och man tycker det skulle vara lätt att tappa greppet i all valhänthet. Signaturen som faktiskt var så illa tvungen att försöka komma mot toppen för att få någon bild var nöjd redan efter en liten stund och kom ned med den fasta förvissningen att till invigningen får en annan man skickas. Den känslan lider nu inte arbetarna vid bygget av. De klättrar omkring uppe i hängställningarna utan att det minsta beröras av höjden från marken, men kanske sådant kommer med vanan. Nervpåfrestande Ibland går de dock nästan för långt i sin vårdslöshet, berättade ingenjör Börjesson, när vi sporde honom om höjdarbetet och kunde berätta om en av mannarna som häromdagen var sysselsatt med rivning av en ställning. På cirka 25 meters höjd skulle en övergång mellan två torn bort och en av mannarna fick uppdraget. Han gjorde det snabbt och bra, men när endast en mindre del av ställningen återstod hade på marken stående ingenjör Börjesson fått nog. Det såg till den grad farligt ut däruppe så

4 Börjesson valde att skicka ner rivaren och själv gå upp och slutföra jobbet i ett mera säkerhetsbetonat utgångsläge. Hissbrist stoppar café Med tanke på Örebros vattentorn framförde vi en undran varför man inte i Trollhättan tänkt på att göra ett café eller en restaurang uppe på de tre topparna. Plats för en servering skulle det finnas och det går också att komma upp på taket genom en trappa i huvudtornet. Vi fick reda på att många redan tidigare frågat samma sak och även en förklaring till varför man inte tänkt på detta. Det skulle enligt ingenjör Börjesson fordra en hiss i ett av tornen och en sådan finns det inte utrymme för. Vidare kan man riskera att en servering där uppe skulle medföra sanitära olägenheter, en läcka till en av vattentankarna vore nog för att förstöra mycket. Idén skulle nog annars inte vara så dum och kanske tornen kunde betala sig så småningom. Utsikten däruppifrån vore i varje fall nog för att locka upp massor av söndagsflanörer på toppen. Korsningen av Göteborgsvägen, Klyftevägen och Skillnadsgatan. Foto Erik Björnänger i april 1974.

5 20 april Notis i "Elfsborgs län under 100 år " sid. 282.

6 Svåra skador på brunna vattentornet i Skoftebyn Artikel i Tidningen Trollhättan 29 maj 1958 I början av juni slutbesiktigas två av de tre vattenbehållarna i Trollhättans nya vattentorn i Skoftebyn. Det tredje tornet, som nyligen härjades av eld, torde däremot tarva en omfattande ombyggnad och kan tas i bruk först senare. Man har ännu ej tagit ställning till vad som ska göras med det eldhärjade tornet. Det är läck och vattnet sipprar ut varför det inte kan godtagas i befintligt skick. Men om det räcker med förbättringsarbeten eller om tornet måste helt byggas om är oklart ännu. Inom kort ska experter av olika slag besiktiga tornet och ta ställning till vad som ska göras. Innan så skett kan man ingenting säga. Att skadorna är rätt omfattande är dock klart och att det blir en dyrbar historia är också lätt att säga. De båda andra tornen närmar sig sin fullbordan och i början av juni ska de slutbesiktigas varefter de kan tas i bruk. Dessa båda torn rymmer tillsammans kubikmeter och blir en god hjälp i stadens vattenförsörjning. Del av en artikel om beläggningsarbeten av Göteborgsvägen på sträckan Gullriset-Syltevägen i Tidningen Trollhättan 20 oktober 1956 Matarledningen går in i Skillnadsgatan Den nya matarledningen, som varit närmaste anledningen till att Göteborgsvägen spärrats till hälften, löper ju längs hela Drottninggatan ända uppifrån Elfhögsgatan och följer sedan Göteborgsvägen. Den kommer att gå längs Skillnadsgatan in till nya vattentornet och skall föra vattnet från vattenverket vid Hjulkvarn till tornet.

En sextiotalsbild på de tre vattentornen i kvarteret Svampen till vänster om Karlstorpsvägen som inte verkar vara helt färdig ända fram till Göteborgsvägen i förgrunden.

7 En sextiotalsbild på de tre vattentornen i kvarteret Svampen till vänster om Karlstorpsvägen som inte verkar vara helt färdig ända fram till Göteborgsvägen i förgrunden. Till höger om Karlstorpsvägen kvarteret Björnbäret dit de sista hyresgästerna flyttade in i juli 1964 även om de utvändiga arbetena ännu inte var helt klara då och till vänster ovan vattentornen syns en del av lasarettet som invigdes i april 1964.

8 Trollhättans bostadsbyggare står i kö för att köpa mark på Karlstorpsområdet Byggnation tidigast i höst men troligen först år 1961 Artikel i Tidningen Trollhättan 3 maj 1960 Kamrer Birger Sellman på Kanalverket i Trollhättan berättar att intresset för att få vara med och bygga på Karlstorpsområdet är mycket stort. Redan är förfrågningarna så många att tillgänglig tomtmark är slut för länge sedan. När kan nu byggnationen komma igång? Svaret är: I alla gynnsammaste fall redan i höst men troligen först nästa år. För närvarande har stadsplaneförslaget för Karlstorpsområdet varit utställt. Det stadsplaneavtal som upprättas mellan staden och Vattenfall kommer därefter att behandlas av drätselkammaren och stadsfullmäktige i Trollhättan. Vidare ska den kostnadskalkyl som gjorts upp granskas av länsbostadsnämnden som på grundval av denna kalkyl bestämmer tomtpriset. Sedan ska Vattenfallsstyrelsen för sin del behandla och godkänna ärendet varefter kungen och riksdagen äger att besluta. I gynnsammaste fall kan ärendet komma upp på höstriksdagens bord och hinna bli klart i så god tid att med en del förberedelser byggnationen kan komma igång i höst. Troligt är dock att byggnationen kommer igång först under Kamrer Sellman berättar att Vattenfall dessutom har intresse av att låta exploatera sina områden i Arvidstorp, Hälltorp och Vårvik men att detta ännu så länge hindras av att avloppsfrågan ej kunnat lösas.

Relevanta dokument

Göteborgsvägen i september 1954.

Göteborgsvägen i september 1954. Göteborgsvägen ute vid Gullriset har ju en lång tid varit ett evinnerligt irritationsmoment för alla trafikanter som haft sina färdvägar där förbi. Nu randas dock den tid