Pyhäranta gick bra är allting ändå bra? Skogsbrandsseminarium

Transkript

1 Pyhäranta gick bra är allting ändå bra? Skogsbrandsseminarium

2 BRANDSTATIONSNÄTVERK Resurser: 83 brandstationer - ca 1800 personer i beredskap (räddning, akutvård) - Brett nätverk av samarbetsmyndigheter och aktörer Invånare ca Kommuner 27 Öar Utan vägförbindelse 176 Språk: - svenska ca övriga ca

3 SKOGSBRAND I PYHÄRANTA RÅDANDE VÄDERFÖRHÅLLANDEN: temperatur på dagen: 31 o C vindriktning: 330 grader vindhastighet: 10 m/s Bild: Jouko Anttila

4 SAMORDNING AV RESURSER OCH LÄGESBILD case Pyhäranta Egentliga Finlands räddningsverk: Räddningsverket, yrkespersonal och kontraktsanställda FBK:s kvinnoavdelning tog hand om service Angränsande räddningsverk: Egentliga Tavastlands, Västnylands, Birkalands och Satakunda Räddningsverkets personal Myndigheter och samarbetsorganisationer: Frivilliga räddningstjänsten (Vapepa), Gränsbevakning, Försvarsmaktens handräckning, regionens företag, skogsbruksmaskinföretagare, grävmaskinföretagare, lastbilar, kommunens socialarbetsjour i samarbete med FRK, Pyhäranta församling, Santtio-huset, Rihtniemi lägercentrum, Forststyrelsen/sakkunnig, Drone-tjänst, Turun Pikapolttoaine Oy, Polisrättningen i Sydvästra Finland, rivilliga privatpersoner och -organisationer, Pyhäranta scoutkår RESURSER I PYHÄRANTAUPPDRAGET Personal: - räddningspersonal: stödpersonal: 50 - Andra myndigheter och samarbetsparter: ca Företagsliv: ca. 20 TOT. 923 Fordon: TOT. ca 250 Bild: Jouko Anttila

5 NÅGOT MÅSTE GÖRAS 1. Nationell lägesbild (räcker Jotke, sociala medier, press...?) 2. Samordning av myndighetshandräckning och beslut (nu: den som ropar högst får mest-principen) Detta skulle kunna startas direkt: - IM jourhavande är under uppdraget periodvis i IT-kontakt med räddningsverket för att öka lägesmedvetenheten under breda olyckor (tyngdpunkt, riktning av resurser...) - värdering av myndigheternas handräckning och nationell riktning av resurs Den närmsta framtiden: TIKE-system: modellens ibruktagande 1. Räddningsinformationens skickande och mottagande till angränsande räddningverks områden 2. Räddningsinformationens skickande och mottagande till grannstater/från grannstater (HNS) - överenskommelser i samarbetsavtalen mellan räddningsverken (=nationell räddningsverksverksamhet) - Egentliga Finland, Egentliga Tavastland, Birkaland och Satakunda har kommit överens om förfarandet - Int. hjälp under SM PeOS:s tumme (=internationell räddningsverksverksamhet)

6 Flygplanens agerande i skogsbränder inkl. samtidiga skogsbränder: 1. Förfarandesätt (frivilliga, myndigheter) och uppdatering av instruktioner agerar man med flygplanen på markområden på olika sätt än i havsområden? 2. Betänka resurser ur myndighetsverksamhetens synvinkel - SM PeOs planerar verksamhetsmodellen med räddningsverken, Gränsbevakningsväsendet, Armén samt flygräddningsföreningar (jfr. ACO-verksamhet) - utbildning av ledningspersonal Samordning och förvaltning av räddningspersonal och resurser (arbetsskiftsplanering, arbetsskydd/exponering) - Lägescentralen förbereder personal- och resursplaneringen, så att resurser för uppgifterna används förnuftigt (t.ex. längden på räddningspersonalens skift är i huvudsak ca 8 h) Täckning av myndigheternas radionätverk och utökning av kapacitet - utökningen av nätets kapacitet i nationens gränsområden är otillräcklig - lokal utökning av nätets kapacitet är oprofessionellt och långsamt - Säkerställande av Virve-nätets funktion och agerande experters kunnande, så att nätverksägarens kapacitet idag och i fortsättningen kan svara på krav som har angetts, - förutsätter statlig styrning

7 Skulle vi i år vara lite mer redo än under tidigare år? Hur fortsätter vi? Bild: Jouko Anttila Pyhäranta skogsbrand