CEDERGRENSKA PARKEN SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN TEKNISKA KONTORET
|
|
- Jan-Olof Gunnarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 CEDERGRENSKA PARKEN SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN
2 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Bakgrund 2 Övergripande målsättning 2 Översiktlig områdesbeskrivning 2 Områdesindelning 3 Delområde 1. Norra parken 4 Delområde 2. Tornberget 6 Delområde 3. Grankärret 8 Delområde 4. Strandsluttningen 10 Delområde 5. Trädgården 12 Växtexempel och gångsystemet 13 Gångsystemet 14 BAKGRUND Tekniska kontoret har under hösten 2008 tagit fram föreliggande dokument kallat Cedergrenska parken, Skötsel- och åtgärdsplan, i syfte att genomföra en upprustning av parken och säkerställa dess fortsatta utveckling som ett skogligt parkområde. Underlag till framtagandet av åtgärdsplanen har varit tidigare inventeringar och rapporter av SLU, Danderyds Naturvårdsförening m.fl. För att få en aktuell bild av förhållandena i parken har inventeringar och dokumentation av parkens status genomförts under hösten Denna Skötsel- och åtgärdsplan tar upp konkreta förslag till åtgärder som syftar till att uppnå uppsatta mål för Cedergrenska parkens innehåll och framtid. Parken delas in i fem karaktärsområden som vart och ett beskrivs och målformuleras. För varje delområde ges förslag på åtgärder för parkområdets skötsel och utveckling. Förslagen redovisas i text och på tillhörande kartbilagor. Planen ska vara ett levande dokument och ses som en inriktning för vården och utvecklingen av parken. De åtgärder som föreslås ska ses som vägledande i detta arbete. ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING Målsättningen med Skötsel- och åtgärdsplanen är att bevara och utveckla Cedergrenska parkens befintliga kvalitéer, där den skogliga parkens karaktär och innehåll ska bevaras och utvecklas som ett arboretum med exotiska trädslag. Parken ska även visa på flera olika karakteristiska naturtyper, vilket, förutom träd, även innefattar buskar och örter. Detta är ovanligt inom ett så begränsat område som Cedergrenska parken. Parken ska också utgöra ett attraktivt utflyktsmål med upplevelsevärden och ge möjlighet till studier av olika naturtyper samt visa på enskilda arters växtsätt och utseende. Den ska även kunna vara en källa för rekreation och avkoppling. ÖVERSIKTLIG OMRÅDESBESKRIVNING Den märkligaste byggnaden i Danderyds kommun torde vara Cedergrenska tornet, belägen i ett parkområde i kommunens södra del gränsande mot Lilla Värtan, även kallat Stocksundet. Tornet är en pastisch av en riddarborg i rött tegel i medeltidsromantisk stil som började uppföras av jägmästare Albert Nestor Cedergren kring sekelskiftet Han var som jägmästare specialiserad på skogsbruk. Ungefär samtidigt som tornet byggdes påbörjades utformningen av tomten runt tornet i form av ett arboretum dominerat av barrträd. Cedergren hade stort intresse för exotiskta växter. Han samlade själv in fröer från i huvudsak Nordamerika och Europa och odlade fram plantor som sedan planterades på den Cedergrenska tomten. Resultatet av hans intresse att ta hem, plantera och driva upp utländska och även inhemska växter ser vi idag i den Cedergrenska parken. Den har blivit ett attraktivt och speciellt besöksmål för många. Parken är belägen på en bergbunden sydsluttning mot Lilla Värtan. Området har typisk skärgårdskaraktär med berg i dagen och mellanliggande bergsskrevor. Jordtäcket är förhållandevis tunt på höjdpartierna medan det i svackor och flackare partier har en större tjocklek. Här är också vattentillgång och därmed odlingsbetingelserna bättre. Parken har mycket höga botaniska, rekreativa och kulturella värden, vilket utgör en unik tillgång för besökande från Danderyd och andra kommuner i stockholmstrakten. Det höga borgliknande tornet omges av en barrträdsdominerad park som även hyser ett stort antal stigar och utblickar med vattenkontakt mot söder. I tornet bedrivs restaurang- och konferensverksamhet. Den Cedergrenska parken har under en längre tid varit eftersatt avseende skötsel och underhåll med tyngdpunkt på grönstrukturen. Syftet med föreliggande dokument är att ta ett helhetsgrepp på parkens utveckling i både ett kortsiktligt och ett långsiktligt perspektiv. Parken ska även i fortsättningen vara en resurs för besökande och för den biologiska mångfalden. Det kan uppnås genom att parkens befintliga kvalitéer tas fram och förstärks. Parken ska också ges nya värden som på sikt är positiva för parkens utveckling och som förstärker attraktionskraften. 2 SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD
3 OMRÅDESINDELNING STOCKHOLMSVÄGEN 1 KUNGSVÄGEN LILLA VÄRTAN 4 OMRÅDE 1 - NORRA PARKEN OMRÅDE 2 - TORNBERGET OMRÅDE 3 - GRANKÄRRET OMRÅDE 4 - STRANDSLUTTNINGEN OMRÅDE 5 - TRÄDGÅRDEN SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD 3
4 DELOMRÅDE 1. NORRA PARKEN OMRÅDESBESKRIVNING Området utgör den norra delen av parken. Den tidigare huvudentrén med port mot Stockholmsvägen har idag en mer tillbakadragen funktion som entré. Vägen från porten går längs södra foten av den bergknalle som framförallt utgör område 1. De lågt belägna delarna på bergets västra sida har ett djupt jordlager och bra tillgång till vatten. Här finns därför en hel del bra exemplar av exotiska träd som douglasgran och silvergran. Självföryngrade exotiska barrträd når en bra bit upp mot toppen av berget. Dessa är känsligare än inhemska arter. Bredkroniga tallar och ekar dominerar bergskrönet. Från en nyupptagen entré strax väster om den gamla trädgårdsmästarbostaden leder en stig från Stockholmsvägen längs med bergskullen ner till entrévägen. Längs den stigen finns en gammal solitär ek som visar på att ytan tidigare har varit öppnare. Ett ovanligt hemlocksbestånd växer i korsningen stigen/entrévägen. Sluttningen ovanför förrådsbyggnaderna (i område 2) är ett sydbryn som är starkt utsatt för torka. Ändå finns här välutvecklade träd som coloradogran, europeisk lärk och nutkacypress. I ett speciellt skyddat läge i sluttningen växer ett exemplar av den exotiska och ovanliga växten hiba. Växten lider av torka och kan fortfarande mest betraktas som en buske, trots att den var omnämnd redan i Tor Nitzelius beskrivning av Cedergrenska parken MÅLBESKRIVNING Exotiska barrträd tillåts dominera området. Området ska behålla sin nuvarande skogskaraktär med stora, uppväxta barrträd, både exoter och inhemska arter. För att få en föryngring i det skogspräglade området, föreslås nyplantering av exoter, med både för parken befintliga arter och nya arter. ÅTGÄRDER HELA OMRÅDET Området har idag i princip det utseende som eftersträvas enligt målbeskrivningen. Viss slyröjning måste utföras i skogen runt kullen, men i övrigt behöver inga direkta åtgärder sättas in. Längs plank och stigar behövs slyröjning av framförallt lövsly. Bänkar och papperskorgar placeras ut längs med entrévägen och stigen. NYPLANTERING Viss nyplantering av exoter föreslås i området. Vid entrén föreslås en plantering med inblandning av exotiska lövträd. Exempel på sådana är till exempel manchurisk valnöt, kaukasisk vingnöt, katsura och turkhassel. För att annonsera parken ut mot Stockholmsvägen föreslås en nyplantering av exotiska barrträd mellan parkentréerna. Denna bård av barrträd fungerar också som ett visuellt skydd mot Stockholmsvägen för parkens besökare. Exotiska barrträd som klarar relativt torra miljöer och därför passar bra i område 1 är till exempel svarttall, ponderosatall, makedonisk tall, berggran, korkgran och nikkogran. Det finns endast ett fåtal lärkträd i området. I gläntan föreslås därför nyplantering med nya lärkarter. ENTRÉVÄGEN Längs entrévägen får barrträden dominera. Lövsly röjs bort och viss nyplantering av exotiska barrträd föreslås. Den gamla hiban och den i närheten växande vresboken röjs fram. Träd och sly som står för nära dessa tas bort. Entréportal vid Stockholmsvägen. Entré från Kungsvägen. GAMLA TRÄDGÅRDSMÄSTARBOSTADEN Trädgårdsmästarbostaden med omgivande trädgård saknar avgränsning mot parken. Gränsen mot bostaden och parken är otydlig idag. Oavsett om tomten styckas av eller inte, bör ett relativt lågt staket sättas upp för att tydliggöra vad som är privat mark och vad som är parkmark. Det föreslagna trästaketet vid Skogshyddan utformas på liknande sätt för att tydliggöra identifieringen i parken. Invid stigen till trädgårdsmästarbostaden står en solitär ek. Runt eken bör lövsly röjas bort. Här är också lämpligt att placera en sittplats. På andra sidan stigen glesas beståndet av unga exoter ur och lövsly hålls efter. BERGSKULLEN Mycket lite behöver göras i området runt och på bergskullen. Området består av höga, uppväxta träd, både exoter och inhemska arter. Döda träd kan lämnas för den biologiska mångfaldens skull. Spontana stigar har uppkommit där de behövs i området. Dessa lämnas kvar men tas inte omhand ytterliggare. PLANK OCH ENTRÈER Planket längs med stora delar av Kungsvägen och Stockholmsvägen är bitvis i dåligt skick och behöver bytas ut. En enhetlig utformning av det omgärdande planket är att föredra. Den gamla pampiga entrén från Stockholmsvägen med porten lämnas som den är idag. Bilentrén från Kungsvägen är iordninggjord med pelare som annonserar parken. Den nyligen anlagda entrén för gående, som är upptagen i planket bredvid trädgårdsmästarbostaden, behöver få en tydligare och mer välkomnande utformning. Sly behöver röjas längs utsidan av planket. Stig grusas och soffor ställs ut. Entré vid Stockholmsvägen som bör iordningställas. 4 SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD
5 DELOMRÅDE 1. NORRA PARKEN LÖVSLY OCH MINDRE LÖVTRÄD TAS BORT. PLANTERA BARREXOTER. GÖR IORDNING EN ORDENTLIG ENTRÉ. RÖJ SLY. BYT STAKET. BYTE AV PLANK LÄNGS MED VÄG. RÖJ SLY FRAMFÖR PLANKET. Öppning mot Stockholmsvägen. NYPLANTERA MED INSLAG AV EXOTISKA LÖVTRÄD. PARKERING RÖJ LÖVSLY. LÅT EXOTISKA BARRTRÄD DOMINERA ENTRÉ STOCKHOLMSVÄGEN TRÄDGÅRDSMÄSTAR- BOSTADEN BERGSKULLE AVGRÄNSA GAMLA TRÄDGÅRDSMÄSTARBOSTADENS TOMTGRÄNS MED STAKET. KUNGSVÄGEN GLESA UT SJÄLVFÖRYNGRING AV EXOTER. HÅLL EFTER LÖVSLY. SLY, FRÄMST LÖVSLY, RUNT SOLITÄREK TAS BORT. PLAC- ERA SITTPLATSER BL.A. INVID EKEN. STIG GRUSAS. ENTRÉVÄG Montage (av bilden ovan). Ytan planteras igen med barrexoter för att få en gräns mot vägen. TA BORT UPPSLAG AV EK. PLANTERA NYA EXOTISKA BARRTRÄD. FÖRRÅD TA BORT LÖVTRÄD OCH EN LUTANDE TALL RUNT HIBAN. RÖJ LÖVSLY RUNT VRESBOKEN. LÄMNA UPPVÄXTA TRÄD. NYPLANTERA LÄRK I GLÄNTAN SOM SKAPATS NÄR TRÄD TAGITS NER. PARKERING Hemlocksbestånd. SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD 5
6 DELOMRÅDE 2. TORNBERGET OMRÅDESBESKRIVNING Området ligger i parkens centrala del med tornet på en höjd mitt i området. Thuja, lärkträd, silvergran och coloradogran finns i områdets låga delar. Runt tornet och ut mot vattnet finns få planterade exotiska barrträd. De fröspridda exemplaren har inte kunnat växa sig stora på grund av tunt jordlager och torka. Här trivs främst tall som också dominerar området öster om tornet. Rakt söder om tornet finns ett större bestånd med bokträd samt ett bestånd med fina silvergranar och en imponerade ädelcypress. Ytterligare ett bokbestånd finns i anslutning till gränsen mot Skogshyddan. MÅLBESKRIVNING Områdets låga delar avses fungera som ett föryngringsområde för exotiska träd. I det övriga området eftersträvas en skogskaraktär med uppväxta träd som ger en djup skogskänsla och en pampig inramning till tornet. ÅTGÄRDER HELA OMRÅDET Området har på flera håll problem med uppslag av stora mänger sly. En ordentlig röjning av lövsly behöver göras över i stort sett hela området och därefter vart annat år. Bänkar, bord och papperskorgar placeras ut på lämpliga platser. Nytt gruskross eller flis behöver påföras på befintliga gångar efter att dessa städats och krattats. BOKBESTÅND På två ställen i området, det ena mot Skogshyddan och det andra rakt söder nedanför tornet, finns bestånd med bokträd. På dessa ytor föreslås att man eftersträvar ett rent bokbestånd. Uppslag av barrträd behöver röjas bort och även större barrträd i området vid Skogshyddan avverkas. Utanför bestånden hålls bokarna efter för att inte ta över för mycket av parken. Söder om tornet hålls den lilla gläntan i bokbeståndet öppen och fri från sly. Röjning för att öka kontakten med tornet. Nyanlagd källsorteringsplats vid tornet. Trappan görs iordning. Körspår i parken. NYPLANTERING Omkring förråden röjs sly bort och gräset klipps. Här föreslås planteringar av exotiska barrträd (se bild nästa sida). Enstaka dåliga exemplar av thuja tas bort och återplanteras med nya exemplar. Förslag på andra träd är t.ex. olika sorters lärk, hemlock och kinesisk sekvoja (se sid. 18 för bilder). I backen ovanför förråden röjs sly och en del döda träd tas bort. Invid bilvägen upp till tornet finns en liten slänt, idag bevuxen med låga rosenbuskar. Dessa tas bort och ersätts med marktäckande exoter. SKOGSHYDDAN Gränsen mot den privata bostaden Skogshyddan är otydlig idag. Vedtravar och brädor gör att man känner att man kommer väldigt nära den privata marken när man promenerar på stigen längs fastigheten (se bild nästa sida). Vid gränsen till bokbeståndet kan man plantera till exempel hassel för att minska insynen mot Skogshyddan. Längs med hela Skogshyddans tomtgräns bör ett relativt lågt staket sättas upp för att tydliggöra vad som är privat mark och vad som är parkmark. De föreslagna staketen vid trädgårdsmästarbostaden och Skogshyddan bör få en liknande utformning för att tydliggöra identifieringen i parken. TORNET Marken runt tornet är till stor del hårdgjord, ytan bör ses över så att den är fri från skräp. En stenmur i söder och öster terrasserar ner marken från den hårdgjorda ytan. Nedanför den växer idag buskar och mindre träd i gräs. Dessa borde gallras ur så att hyllan nedanför tornet hålls som en öppen gräsyta. Buskar planteras runt källsorteringen för att skärma av den från den intilliggande stigen. Stentrappan upp till tornet behöver iordningställas och förses med handledare. Sly i och runt trappan och på stigen tas bort. Kullen väster om tornet hålls relativt öppen och rönnsly tas bort. En solitär lönn tillåts dominera platsen. SYDOST OM TORNET I området sydost om tornet behöver det framförallt röjas sly. I vissa delar dominerar aspsly skogen (se bild till vänster). För att bli av med problemet bör de större aspträden ringbarkas och sly hållas efter. I området tas enstaka stora barrträd bort som står för tätt. NORDOST OM TORNET Området tillåts domineras av barrträd. Lövträd och sly tas bort. I det självsådda granbeståndet gynnas vissa individer och andra röjs undan. I området kan man eventuellt nyplantera barrträd. Från stigen mot område 3 röjs ett siktstråk upp mot tornet. En döende ek i närheten behålls för den biologiska mångfalden. Placeringen av soptunnor ses över. Aspsly och aspträd behöver röjas bort. 6 SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD
7 DELOMRÅDE 2. TORNBERGET DELOMRÅDE 2. TORNBERGET Område vid förråd som nyplanteras med exoter. Insyn mot Skogshyddan minskas med hjälp av växter. TA BORT ENSTAKA TRÄD FÖR ATT SLÄPPA IN MER LJUS. TA BORT TVÅ DÅLIGA THU- JOR OCH ÅTERPLANTERA THUJA. SKAPA ETT RENT BOKBESTÅND. TA BORT ENSTAKA UPPSLAG AV EXOTER SAMT STÖRRE TALLAR. STAKET I TOMTGRÄNSEN FÖR ATT TYDLIGGÖRA VAD SOM ÄR PRIVAT MARK. SKOGSHYDDAN PLANTERA TÄTT BESTÅND AV T.EX. HASSEL FÖR ATT AVGRÄNSA MOT PRIVAT TOMT. RÖJ BORT RÖNNAR. FRISTÄLL SOLITÄR LÖNN. TRAPPA BÖR FÖRSES MED RÄCKE. TRAPPA BEHÖVER IORDNINGSTÄLLAS, SLY RÖJAS RUNTOMKRING OCH LÖV OCH BARR BLÅSAS BORT. STIG MOT TRAPPA BÖR IORDNING- STÄLLAS OCH GRUSAS AV. RÖJ SLY OCH KLIPP GRÄS RUNT HUSEN. FÖRRÅD FORTSÄTT DEN EXOTISKA BÅRDEN I OMRÅ- DET NEDANFÖR BERGET. PLANTERA NYA BARRTRÄDS EXOTER. TRAPPA RÖJ SLY OCH TA BORT DÖDA TRÄD. SLYRÖJNING. TA BORT ENSTAKA DÅLIGA EXEMPLAR AV THUJORNA OCH ERSÄTT MED NYA. FLYTTA ELLER BYT UT PAPPERSKORGEN. TA BORT ROSENBUSKAR I SLÄNT, PLANT- ERA MARKTÄCKANDE EXOTER. RENODLA BARRBESTÅNDET. TA BORT LÖVTRÄD OCH SLY. VÄLJ UT NÅGRA SJÄLVSÅDDA GRANAR SOM FÅR VÄXA, RÖJ UNDAN ÖVRIGA. PLANTERA EVEN- TUELLT MER BARRTRÄD. BEHÅLL DÖENDE EK FÖR DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN. NY PLANTERING RUNT KÄLLSORTERING. ÖPPNA ETT SIKTSTRÅK UPP MOT TOR- NET. SLY OCH ÄVEN EN DEL UPPVÄXTA GRANAR RÖJS BORT. UPPRENSNING AV SKRÄP RUNT TORNET. SLYRÖJNING I HELA OMRÅDET SYDÖST OM TORNET. TA BORT UPPSLAG AV TRÄD OCH ENSTAKA TRÄD SOM STÅR TRÅNGT. HÅLL HYLLAN RUNT TORNET ÖPPEN FRÅN BUSKAR OCH TRÄD. OMRÅDE MED EXTREMT MYCKET ASP. RINGBARKA STÖRRE ASPTRÄD OCH RÖJ ASPSLY. HÅLL GLÄNTAN ÖPPEN GENOM ATT RÖJA SLY. HÅLL UNDAN SLY OCH SMÅPLANTOR AV EXOTER I BOKBESTÅNDET. Gränsen mellan privat mark och park är otydlig idag. Ett staket skulle förtydliga. TA BORT ENSTAKA AV DE STORA BARRTRÄDEN SOM STÅR FÖR TÄTT RÖJ SLY. SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD 7
8 DELOMRÅDE 3. GRANKÄRRET OMRÅDESBESKRIVNING Området ligger i parkens nordöstra hörn och är litet och lågt beläget. Ett bestånd av tätvuxna granar har tidigare tagits ner. En del tallar och andra högre träd har sparats, främst mot villorna i öst, som trots det inte är speciellt insynsskyddade idag. Marken har efter avverkningen lämnats öppen och är på väg att växa igen med sly. Det är fuktigt, med diken som går genom området på flera ställen. Stigen som leder från trätrappa vid Kungsvägen och ner i området är sank och lerig. Torrast är marken mot villorna i öster. En parkeringsplats för besökare till tornet har anlagts i områdets norra del. Runt parkeringen har det planterats en avenbokshäck. Närmast parkeringen växer ett stort bestånd med snöbärsbuskar som tar mer och mer yta i anspråk. MÅLBESKRIVNING Området bör få en egen identitet och bli en attraktivare och mer använd del av parken. PRINCIPSKISS PÅ UTFORMNING AV OMRÅDE 3 - GRANKÄRRET BEF PARKERING KLÄTTERVÄXTER LÄNGS PLANK ÅTGÄRDER HELA OMRÅDET Området håller på att växa igen sedan granbeståndet togs ned. En ordentlig röjning av lövsly över i stort sett hela området behövs. Slyröjning bör sedan utföras vart annat år. Uppväxta träd behålls tillsvidare och avverkas vid behov efter att nyplanterad vegetation nått önskad storlek. Plantera in skogsväxter i fältskiktet såsom ormbunkar och olika sorters gräs, till exempel bunkestarr, samt grupper av fuktälskande, lägre buskar. Nytt gruskross behöver påföras på befintliga gångar. PARKERING Möjlighet finns för att utöka den befintliga parkeringen i området (se principskiss till vänster). Avenbokshäcken behöver klippas en gång per år så att bilförare kan se över den, ca 1,20 meter. Parkeringsytan bör ogräsrensas och grusas av. Lutningen för avvattning säkerställs. Vid stenmuren och planket kan man plantera klätterväxter, t.ex. vildvin, som får växa upp och dölja delar av det höga planket. Belysningen på parkeringsplatsen ses över och förbättras. Snöbärsbuskaget som spritt sig runt parkeringen tas bort. Detta behöver göras även om en ny parkeringsyta inte anläggs. Där snöbären tidigare stått rensas sly av asp, lönn med flera uppslag bort. Grupper av buskar planteras sedan på platsen. Stigen upp till vägen vid snöbärsbuskaget kan höjas för att få en flackare anslutning till vägen. Lerig stig som kan ersättas av spång. STIG HÖJS TRÄSPÄNGER I DET SANKA PARTIET GRUPPER AV TRÄD KONTRASTERAR MOT ÖPPNA PAR- TIER FÖRESLAGEN NY PARKERING KUNGSVÄGEN TRAPPA SKYDDANDE PLANTERING MOT VILLOR PLANTERING För att skapa en variation i området planteras grupper av exotiska träd längs med de nya spängerna. Exotiska barrträd (t.ex. cembratall och kinesisk sekvoja) och även exotiska lövträd (t.ex. katsura och kaukasisk vingnöt) föreslås för att avgränsa området och skärma av mot villorna i öster (fotomontage på nästa sida samt bilder på föreslagna träd se sid. 18). Den befintliga stigen får bitvis löpa genom blandbeståndet och bitvis bredvid. Stigen bör förbättras och grusas av. Där stigen löper nära villatomten föreslås att den flyttas längre in i området för att möjliggöra en gränsplantering mot villorna. PLANK OCH TRAPPA Trätrappan som leder från Kungsvägen ner i området behöver göras i ordning genom att tvättas och oljas. Planket som löper längs med hela området bör rustas upp samt tvättas och oljas. TRÄSPÄNGER Genom att lägga ut spänger kan den naturligt fuktiga karaktären tillvarats i området men ändå göra platsen mer tillgänglig och användbar (se fotomontage på nästa sida). Stigen som går genom området från trappan är sank och lerig. Den kan ersättas med en spång med cirka en meters bredd. En ny spång anläggs tvärs igenom området från parkeringen mot villorna. Detta område kan inte nyttjas idag eftersom det är så sankt. I området planteras partier med växter som klarar fuktiga miljöer. Spången leder genom dessa planteringar av öppna och slutna partier och skapar därmed en intressant promenad. STIG DRAS OM LÄNGRE FRÅN VILLOR = TRÄSPÄNGER FÖR ATT MÖJLIGGÖRA FRAMKOMLIGHET I DET SANKA PARTIET Trappa och stig som växer igen. Utbrett snöbärsbuskage vid parkeringen. Grusad parkering med avenbokshäck. 8 SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD
9 DELOMRÅDE 3. GRANKÄRRET KUNGSVÄGEN KLIPP AVENBOKSHÄCKAR. GRUSA AV PARKERINGEN. Befintlig situation av gränsen mot villorna i öster. TA BORT BESTÅNDET AV SNÖBÄR. RÖJ SLY AV ASP, LÖNN OCH ASK. ÅTERPLAN- TERA MED GRUPPER AV BUSKAR HÖJ STIGEN TILL NIVÅ MED VÄGEN (SE SKISS SID. 8). PLANTERA KLÄTTERVÄXTER SOM DÖLJER PLANKET. MÖJLIGT OMRÅDE ATT UTÖKA PARKERINGEN (SE SID. 8). GÖR IORDNING PLANKET. GÖR IORDNING TRAPPAN. Montage (av bild ovan) efter röjning av sly och nyplantering av träd som en avgränsning mot villorna. PLANTERA GRUPPER AV TRÄD SOM SKAPAR EN VARIATION MELLAN ÖPPET OCH SLUTET I OMRÅDET. TORNET PLANTERA IN BUSK- OCH FÄLTSKIKT PÅ LÄMPLIGA PLATSER. FLYTTA STIGEN LÄNGRE IN I OMRÅDET FÖR ATT INTE KOMMA FÖR NÄRA HUSET (SE SKISS SID. 8). RÖJ SLY I HELA OMRÅDET. GÖR IORDNING STIGEN. PLANTERA ETT BLANDAT BESTÅND AV TRÄD SOM SKÄRM MOT VILLORNA. VILLOR Foto av områdets sanka partier. Montage (av bild till vänster) med spång genom öppna/slutna partier SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD 9
10 DELOMRÅDE 4. STRANDSLUTTNINGEN OMRÅDESBESKRIVNING Området ligger i parkens södra del och består framförallt av en bergig strandsluttning. Gångvägen längs med vattnet är delvis belägen på en stensatt terrassmur. I den sydöstra delen av området, mot villorna i öster, finns ett par välutvecklade bokar och silvergranar. Här sluttar terrängen kraftigt, men halvvägs mot vattnet övergår marken i en nästan plan yta. Denna yta har tidigare varit ängsartad men är nu i det närmsta överväxt. I de östra delarna av området är det goda växtbetingelser och här växer stora exemplar av gran och hemlock. Vid stigen som följer vattnet domineras det exponerade området av små ekar och tallar. Bergssluttningen mot vattnet är på de flesta ställen för brant för att vara badbar. Sydöst om Skogshyddan går stigen igenom ett blandat bestånd av exotiska barrträd. Här finns gråa douglasgranar och coloradogranar. MÅLBESKRIVNING Målet som ska uppnås i området är att bevara den karga svenska skärgårdskaraktären med vattenkontakt, som skiljer sig från övriga parkens skogliga arboretum. Med skärgårdskaraktär menas en relativt öppen skog med klipplandskap bevuxen med tall, ek samt övrig strandnära växtlighet. ÅTGÄRDER HELA OMRÅDET Området hotas av att växa igen. En ordentlig röjning av lövsly behövs i stort sett över hela området och därefter vart annat år. Nytt gruskross eller flis behöver påföras på befintliga gångar. Samtliga gångar krattas. Nya bänkar och papperskorgar placeras ut på lämpligt intervall. På kartan över område 4 redovisas exempel på bra platser, fler platser kan behövas. Belysning anläggs längs hela stigslingan i området. INVID SKOGSHYDDAN Risupplaget vid trappan vid Skogshyddans tomtgräns måste tas bort (se bild). Trätrappan iordningställs genom att slå i spik som rest sig, trappan tvättas och oljas in. Det skyddande buskaget mot villan behålls men tillåts inte växa in över trappan och stigen. Stigen mellan stentrappan och trätrappan ska vara åtminstone en meter bred. En solitär ek och lönnar friställs genom röjning i strandbacken. Lövtaket behålls men öppnas upp för utblickar. Sly röjs från den igenväxta gräsytan ovanför trappan. Enstaka träd behålls men målet är att skapa en öppen yta för till exempel picknick. Stigen som löper från trappan längs med Skogshyddan norrut breddas till cirka en meters bredd och grusas av. Idag är den endast en smitväg (se bild). Exotiska barrträd tillåts dominera i området vid stigkorsningen öster om Skogshyddan. Självföryngrade exoter tillåts komma upp, röj bort döda exemplar av cypress samt håll efter boksly som annars kan ta över. Risupplag vid trappan mot Skogshyddan. Öppna upp mot vattnet för bättre kontakt. Förslag på ny sitt- och utsiktsplats. Stig invid Skogshyddan som breddas. KULLEN Sly och uppslag av bok tas bort på kullen (se bild nästa sida). Bokbeståndet begränsas till motsatt sida om stigen (mot tornet, område 2). Stora exoter behålls på kullen liksom exemplar av tall och ek. De flesta uppslag av exoter tas bort, likaså lövsly. Enstaka exoter och andra träd som får växa till sig behålls. Ju närmare vattnet man kommer desto mer övergår karaktären till skärgårdskaraktären, vilket innebär mer tall och ek och mindre exoter. Det är eftersträvansvärt att behålla skogskänslan i området med träd av olika ålder. Stigen som går mellan kullen och tornet ges en beläggning av flis. PELARSAL De stora uppväxta bokträden kan liknas vid en pelarsal. Här är det viktigt att karaktären behålls, därför är det viktigt att sly av andra arter tas bort. PLAN YTA VID VATTNET I SYDÖST Ytan öppnas upp och även större träd mot vattnet tas bort för att öka vattenkontakten. Ytan är relativt plan och i en nivå så att man lätt kan nå vattnet för att bada från klipporna. Sly behöver röjas där ytan är plan för att skapa en mer öppen ängslik karaktär. Den täta ridån av skog mot villorna öster om området behålls. Skogskänslan behålls även ovanför den plana ytan, men sly och uppslag av bok röjs bort. SLUTTNINGEN På båda sidor om den stig som löper längs med vattnet eftersträvas skärgårdskaraktär (se fotomontage nästa sida). De exotiska barrträden som växer uppe på kullen bör längre ner i sluttningen tas bort så att skärgårdskaraktären förtydligas. Sly av olika lövträd som bok, ask, lönn och rönn behöver röjas bort. Vissa mindre träd sparas för föryngring. Delen mellan stigen och vattnet ska vara något öppnare än delen ovanför stigen. Det bör inte finns inslag av exoter. Här kan även enstaka små ekar behövas röjas bort för att skapa den öppna känslan. Längs med vattnet skapas en variation genom öppna utblickar och tätare skogspartier. Stympning av träd får inte förekomma. Stigen som går längs med vattnet behöver grusas av. För att öka framkomligheten kan en kraftig svacka i gångstigen fyllas upp. Uppvuxna lindar vid sittplatsen behålls. 10 SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD
11 DELOMRÅDE 4. STRANDSLUTTNINGEN BEHÅLL SKYDDANDE BUSKAGE MOT VILLAN. RÖJ BORT SLY FRÅN TRAPPA OCH STIG. SKAPA PLATS FÖR EN BÄNK MELLAN TRAPPORNA. TA BORT RISUPPLAG. SKOGSHYDDAN RELATIVT ÖPPEN YTA. RÖJ BORT UPPSLAG AV SLY, SPARA STÖRRE TRÄD. BREDDA STIGEN TILL CA 1 METER. HÅLL EFTER LÖVSLY. LÅT BARRTRÄD DOMINERA. GYNNA SJÄLVFÖRYNGRADE EXOTER. TA BORT DÖDA CYPRESSER. TA BORT SLY AV BOK. BEGRÄNSA BOK- BESTÅNDET TILL MOTSATT SIDA AV STIGEN. Befintlig situation från stigen ut mot vattnet. GÖR IORDNING TRAPPA. EXOTER BEHÅLL STORA EXOTER. LÖVSLY TAS BORT LIKSOM EN DEL SJÄLVSÅDDA EXOTER. BE- HÅLL SKOGSKARAKTÄREN. RÖJ I SLÄNTEN. FRISTÄLL EK OCH ENSTAKA LÖNNAR. TRAPPA GRÄSYTA TORNET SKÄRGÅRDSKARAKTÄR, TA BORT UPPSLAG AV EXOTER OCH LÖVSLY. BEHÅLL EK, TALL OCH HASSEL. BEHÅLL SKOGSKARAKTÄREN. KULLEN NY FLIS LÄGGS PÅ STIGEN. GRUSA AV STIGEN. FRISTÄLL STÖRRE EK. TA BORT GRAN OCH EXOTER RUNTOMKRING. SKAPA SITTHÖRNA VID LINDARNA. SLUTTNINGEN SLUTTNINGEN PELARSAL TA BORT UPPSLAG AV BOK. BEHÅLL STÖRRE INDIVIDER, GYNNA BARR- TRÄDEN. SKAPA SITTPLATS MED UTBLICK MOT VATTNET. TA BORT EKSLY OCH ENSTAKA GRENAR I STÖRRE EK. RÖJ SLY. BEHÅLL SKOGSKÄNSLAN. Montage (av bild ovan) efter röjning av sly ökar vattenkontakten. FÖRTYDLIGA SKÄRGÅRDSKARAKTÄREN. TA BORT EXOTER OCH LÖVTRÄD SAMT SLY. BEHÅLL MYCKET EK OCH TALL. SKAPA ÖPPNA UTBLICKAR MOT VATTNET SOM KONTRAST TILL TÄTARE PARTIER. SVACKA I GÅNGSTIGEN, KAN HÖJAS FÖR BÄTTRE FRAMKOMLIGHET. VILLOR PLAN YTA SKAPA SITTPLATS MED UTBLICK MOT VATTNET. TA BORT EKSLY. ÖPPNA UPP DEN RELATIVT PLANA YTAN. TA BORT SLY MEN ÄVEN STÖRRE TRÄD MOT VATTNET. Stympade granar tas bort. Stigen kan höjas i svackan. BEHÅLL TRÄDRIDÅN MOT VILLOR. SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD 111
12 DELOMRÅDE 5. TRÄDGÅRDEN OMRÅDESBESKRIVNING Den västra delen av parken utgörs av den tidigare odlingsdelen. Tomtgränsen i områdets västra del består av en bård av parklind. Området utgörs till största delen av en gräsyta. Gräsytan är delvis planterad med fruktträd, framförallt äppelträd. En stig leder rakt genom området ner till vattnet. På den västra sidan om stigen finns en prydnadsträdgård under äppleträden. Här finns perennrabatter och rosenbågar. Ett syrenbuskage avgränsar mot väster och mot norr finns två rader av bärbuskar. Ovanför dessa bärbuskar, mot huvudentrén, finns en öppen gräsyta. Denna yta används mycket av dagbarnvårdare och av dagisgrupper. Den avskärmas mot entrévägen av en smal skärm av exotiska barrträd. Nedanför denna lilla prydnadsträdgård, mot vattnet, finns en större sluttande gräsyta. Genom denna yta går en gång- och cykelväg mot båthamnen. I gräsytan finns ett långt bord med bänkar. Denna gräsyta hålls inte lika lågt klippt som övriga ytor i parken utan kan liknas vid en äng. Nere vid vattnet finns en ca 70 meter lång sträcka som är tillräckligt låg och plan för att vara badbar och ge vattenkontakt. I slutet av stigen från trädgården mot vattnet ligger en förrådsbyggnad. Längs med strandkanten löper en liten stig från båthamnen. Mellan förrådet och stranden finns bänkar och bord, det är trångt, men också soligast, i det annars relativt övervuxna strandområdet. En liten skålad badstrand, ungefär meterbred, ligger i den högra delen av strandområdet. MÅLBESKRIVNING Målet med området är att i fortsättningen i ännu högre grad locka till sig människor. Det ska vara en plats man kan samlas på och där många olika aktiviteter kan äga rum. ÅTGÄRDER HELA OMRÅDET De uppväxta fruktträdens kronor behöver gallras cirka vart femte år. Nytt gruskross bör påföras på samtliga befintliga vägar och gångar. Dikena behöver rensas från sly och skott. Även buskage och äppelrader rensas från sly och ogräs. Nya bänkar och papperskorgar behöver placeras ut. Häckar sköts likadant som tidigare, men ligusterhäcken klipps i en bredare konisk profil så att ljus når ner. PARKERINGEN VID STOCKHOLMSVÄGEN Parkeringen vid Stockholmsvägen rustas upp för att bli en välkomnande entré för besökare till parken. Ytan grusas av och stopplankor byts till nya. Ge entrén till parken från parkeringen en identitet då den närmast kan räknas som huvudentré idag. Identitet kan skapas med hjälp av entréstolpar liknande de som finns vid Kungsvägen (se fotomontage nästa sida). Exotiska barrträd på och vid parkeringen ger en föraning om parken och annonserar den mot Stockholmsvägen. Det risiga och trasiga staketet vid entrén bör bytas. STRANDEN Sly och enstaka träd runt den skålformade strandremsan röjs bort för att få mer sol. Stranden behöver rensas från grenar och skräp. Restaurera det gamla erosionsskyddet i vattnet. Bänkar bör placeras invid förrådet mot vattnet, tillräckligt med plats måste dock lämnas för stigen vid vattnet. Stigen ges mer utrymme och rustas upp. En ny sittplats kan iordningställas bredvid trappan. Marken röjs, öppnas upp och planas ut. Här kan eventuellt en pergolalik byggnad med tak byggas (se fotomontage till vänster). En sådan konstruktion är till skillnad från ett hus öppen och kan användas av alla besökare i parken. Pergolan kan också fungera som skydd för eventuella gäster till tornet som väntar på båttransport. Två nya bryggor föreslås placeras vid förrådet. Baksidan av förrådet som används som upplag för bryggor m.m kan skärmas av på lämpligt sätt. Badplatsen. Fotomontage på pergola vid stranden. Från ängen har man idag ingen vattenkontakt. BARRTRÄDSBÅRDEN Den stora hasselbusken i början av barrträdsbården behålls. Häggmispelgruppen och övrig lövsly bör tas bort. Även enstaka barrträd av dålig kvalitet eller som står trångt/lutar behöver tas bort. Dagens bredd på bården behålls, den öppna gräsytan tas inte i anspråk. Exotiska barrträd nyplanteras i luckor som uppstår mellan andra träd. PRYDNADSTRÄDGÅRDEN Kantstenar som sitter löst behöver sättas om. Röjning behöver utföras bland äppleträden och framför syrenbuskaget som avgränsar prydnadsträdgården åt väster. Komplettera med syren i och bredvid buskaget som också föryngringsbeskärs radikalt. En översyn av fruktträden behöver göras för att eventuellt börja byta ut dem. Speciellt plommonträden är det snart dags att byta ut. Även dåliga exemplar av äppelträd ersätts och nyplantering bör ske där träd saknas. Bärbuskarna koncentreras till området söder om den öppna gräsytan. Övriga enstaka bärbuskar i området kan flyttas dit. De bärbuskar som utgått kan ersättas med buskar som uppskattas av fjärilar. Samtliga bärbuskar är i behov av en radikal föryngringsbeskärning, alternativt utbyte. Runt bärbuskarna bör det ogräsrensas och täckbark kan därefter läggas ut för att hålla ogräset borta mellan buskarna. Efter höstbeskärning av perenner tillförs ny jord. Luckor i perennplanteringen kompletteras med nytt växtmaterial. Ersätt spaljéerna med de ursprungliga från döttrarna Cedergrens tid. Komposteringsanläggning för överbliven frukt och annat material från trädgården kan iordningställas bakom syrenbuskaget. Jord från komposten kan sedan användas i perennplanteringen. Skylta när respektive frukt är mogen och informera om att allmänheten får ta frukt. ÄNGEN Ängen bör slås minst två gånger per år. Den sista biten av buskaget mellan stigen till vattnet och ängen tas bort för att öppna upp och få in ljus till stigen. Utblickar från ängen skapas mot vattnet och stranden (se bild till vänster). Rensa bort sly och buskar. Behåll endast större träd. Buskaget framför förrådet vid vattnet behålls. GRÄNS MOT VÄSTER Den befintliga lindraden kompletteras med fler lindar. Staketet behöver bytas ut då det är i dåligt skick. Förläng staketet även mot båtklubben. Idag används lindbården som upplag av diverse material från hamnen. 12 SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD
13 DELOMRÅDE 5. TRÄDGÅRDEN KOMPLETTERA LUCKOR I TRÄD- BÅRDEN MED LIND. BYT UT STAKET LÄNGS MED HELA VÄSTRA SIDAN AV PARKEN. KUNGSVÄGEN STOCKHOLMSVÄGEN Foto från Cedergrenska parken mot parkering vid Stockholmsvägen. GRUSA AV PARKERINGEN. SKAPA EN TYDLIG ENTRÉ FRÅN PARKERINGEN. ANVÄND GÄRNA LIKNANDE ENTRÉSTOLPAR SOM FRÅN KUNGSVÄGEN (SE COL- LAGE). ERSÄTT TVÅ FLÄKTA ÄPPLETRÄD. BESKÄR BÄRBUSKAR KRAFTIGT. RENSA MELLAN BUSKAR OCH LÄGG UT TÄCKBARK. PLACERA EN KOMPOST UNDAN- SKYMT MEN I ANSLUTNING TILL TRÄDGÅRDEN. FÖRYNGRINGSBESKÄR SYRENBUS- KAGE RADIKALT. TA BORT SLY OCH KOMPLETTERA BUSKAGET MED SYREN. FYLL I LUCKOR I PERENNRABAT- TEN. ÅTERSKAPA DE URSPRUNGLI- GA SPALJÉERNA. SÄTT OM KANT- STENAR. PARKERING ENTRÉ ENTRÉ ÖPPEN GRÄSYTA ENTRÉVÄG BARRTRÄDSBÅRD PRYDNADS TRÄDGÅRD BUSKAGE AV HÄGGMISPEL TAS BORT. RIDÅN AV BARTRÄD BEHÅLLS, TA BORT LÖVSLY. ENSTAKA BARRTRÄD TAS BORT. ERSÄTT DESSA INDIVIDER SAMT NYPLANTERA I ENSTAKA ÖPPNIN- GAR. VINBÄRSBUSKAR TAS BORT/FLYTTAS FÖR ATT ÖPNNA UPP TILL GRÄSYTAN. KOMPLETTERA ÄPPLETRÄDEN. TA BORT ENSTAKA BÄRBUSKAR. Montage (av fotot ovan) på upprustning av entrén och parkeringen. Bänkar placerade nästan på stigen vid vattnet. FORTSÄTT MED DET NYA STAKETET NÄSTAN NER TILL VATTNET. GÖR UTBLICKAR FRÅN ÄN- GEN MOT VATTNET. BEHÅLL STÖRRE TRÄD. BEHÅLL OCH RUSTA UPP STIG LÄNGS MED VATT- NET. BRYGGOR GÖR IORDNING SITTPLATS MED BÄNKAR LÄNGS FÖR- RÅDET, LÄMNA PLATS FÖR STIGEN. FÖRRÅD ÄNG SLÅ ÄNGEN MINST 3 GÅNGER/ÅR STRAND HAGGTORNSBUSKAGE TRAPPA ÄPPELTRÄD ÖPPNA UPP MELLAN VÄGEN OCH ÄNGEN. FRÅN HAGGTORNS- HÄCKENS SLUT TILL VATTNET. BEHÅLL BUSKAGE MELLAN ÄNGEN OCH FÖRRÅDET. RENSA BORT SLY OCH BUS- KAR (BEHÅLL SCHERSMIN- ER) RUNT ÄPPLETRÄDEN. SKÄRMA AV BAKSIDAN AV FÖRRÅDET FÖR UPPLAG AV BRYGGOR M.M. GÖR IORDNING SITTPLATS VID TRAPPAN. EV. MED TAK. RÖJ BORT SLY OCH ENSTAKA TRÄD RUNT STRAN- DEN FÖR ATT ÖKA SOLCHANSERNA. SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD 13
14 VÄXTEXEMPEL OCH GÅNGSYSTEMET EXEMPEL PÅ TRÄD SOM KAN PLANTERAS I PARKEN. VISSA FINNS DÄR REDAN IDAG. GÅNGSYSTEMET I kartan till höger har gångsystemet delats upp. De körbara vägarna är vägar som idag är framkomliga för bilar. Primärstigarna är de stigar som utgör stigsystemet och binder samman området. Det är primärstigarna som i första hand bör underhållas och göras iordning. Sekundärstigarna är mindre stigar i området, ofta genvägar. Dessa bör också hållas iordning. Övriga stigar som inte är markerade på kartan är spontant uppkomna smitvägar som får finnas kvar men behöver inte undehållas. MATERIAL PÅ GÅNGVÄGAR Samtliga stigar i parken, i första hand primärstigarna men även sekundärstigarna, behöver underhållas genom att krattas och att nytt slitlager påförs. Se respektive områdesbeskrivning för att se vilket material (grus eller bark) som har föreslagits för stigarna. Kinesisk sekvoja (Metasequoia glyptostroboides) Cembratall (Pinus cembra) Katsura (Cercidi-phyllum japonicum) Kaukasisk vingnöt Lärk (Larix) (Pterocarya fraxinifolia) VINTERVÄGHÅLLNING De stigar som har föreslagits belysning bör underhållas vintertid. Även körbara vägar underhålls vintertid. UNDERHÅLL AV SPÄNGER De nya spängerna som planeras till område 3 - Grankärret måste underhållas genom att tvättas och oljas för att de inte ska bli hala. TILLGÄNGLIGHET Nya bänkar med armstöd placeras ut på lämpligt intervall. Vissa promenadstråk bör belysas (se karta till höger för förslag). Gångvägar bör jämnas till och nytt slitlager påföras för att minska snubbelrisk. Samtliga trätrappor i parken bör underhållas genom att de rengörs och oljas. Coloradogran (Abies concolor) Douglasgran (Pseudotsuga menziesii) Hemlock (Tsuga canadensisi) Vitgran (Picea glauca) PARKERING De båda befintliga parkeringarna behöver grusas av. Ny parkering föreslås invid den befintliga parkeringen i området, se beskrivning för område 3 - Grankärret. KANTSTENAR Kantstenar finns främst runt gångarna i trädgården. Många stenar sitter löst och behöver sättas om. Även kantstenar i andra delar av parken som är lösa sätts om. EXEMPEL PÅ UTRUSTNING Skylt på träd UTRUSTNING En enhetlig utrustning över hela parken skapar en sammanhållen känsla som är eftersträvansvärd. Danderyds kommun använder sig ofta av bänken Scandinavia med armstöd i sina anläggningar. I Cedergrenska parken finns idag en sådan bänk, dock utan armstöd. Det är en av få bänkar som överhuvudtaget finns i parken idag. I valet av utrustning kan man antingen se parken som en del av kommunens övriga områden och använda samma typ av soffa. Annars låter man Cedergrenska vara en egen enhet och väljer en soffa som speglar miljön. Två förslag kan ses till vänster, båda förslagen är tänkta att skapa en privat trädgårdskaraktär till parken. Bysted (LP) Tessin (Nola) Malus (Malus) Belysningen i parken är idag koncentrerad till de körbara vägarna. Här finns en gammaldags lykta på en ca 2,5 meter hög stolpe. För att parken ska nyttjas mer bör vissa av promenadstråken belysas (se förslag till höger). Detta kan göras med samma typ av belysning på stolpe som finns i parken idag. Annars ges promenadstråken ett annat uttryck genom att använda låga pollare som smälter in i miljön (se exempel till vänster). Papperskorgen Malus (se bild till vänster) används på andra håll av Danderyds kommun. SKYLTNING En skylt vid varje delområde av parken bör finnas med information om områdeskaraktären och vad för träd som man kan vänta sig att finna i respektive område. I trädgården skulle en sådan skylt även kunna innehålla information om när olika fruktsorter mognar och är plockbara. Vid representativa exemplar av olika trädarter sätts skyltar upp med information om trädets svenska och latinska namn (två exempel på skyltar till vänster). Bef. belysning 301 (Lampas) i Cedergrenska Säfstaholm (Malus) Scandinavia (Lappset) Bild från Cedergrenska Skylt vid träd Bef. skyltning 14 SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD
15 STOCKHOLMSVÄGEN GÅNGSYSTEMET KUNGSVÄGEN EVENTUELL NY PARKERING TECKENFÖRKLARING KÖRBAR VÄG PRIMÄR STIG SEKUNDÄR STIG FÖRESLAGEN STIG FÖRESLAGEN BELYSNING PÅ STIG BEFINTLIG BELYSNING FÖRESLAGEN BELYSNING VID PARKERING FÖRESLAGEN BÄNK FÖRESLAGEN SITTPLATS SKÖTSEL- OCH ÅTGÄRDSPLAN FÖR CEDERGRENSKA PARKEN, DANDERYD 15
Analys - problem. Ytan mellan cirkulationen och torget upplevs som rörig med dess mångfald av olika markmaterial och utrustningsdetaljer.
Analys - aktivitet Lite bakgrund till hur vi har tänkt. Stora delar av Kanaltorget ligger i skugga framåt eftermiddagen. Något som gör att man vill dra sittplatser österut, mot Byälven. (Solgränsen är
Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01
Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl
(tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett
Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214
GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 Februari 2015 Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett
Tranås kommun Detaljplan för Kronhjorten 1 och del av Åsvallehult 2:1 i Tranås stad
Tranås kommun Detaljplan för Kronhjorten 1 och del av Åsvallehult 2:1 i Tranås stad Upprättad i mars 2011 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 286/2010 Planområde Plan - och
CHECKLISTA. Fastighetsbeteckning: Datum: Adress: Tel nr:
CHECKLISTA Kontaktperson: Fastighetsbeteckning: Datum: Adress: Tel nr: Kundbeskrivning Familjemedlemmar (inklusive husdjur) Namn Ålder Intressen Förväntningar Stil, karaktär, stämning och personlighet
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.
tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Vi vill gärna se Göteborg som ett stort hushåll, där många olika familjer lever tillsammans. Precis som i ett hushåll
STA:s Riksmöte Alpin 2013
STA:s Riksmöte Alpin 2013 BESÖKSTRÄGÅRDAR LÖRDAGEN DEN 1 MAJ 8:00-14:00 Peter Korns trädgård, Eskilsby En privat botanisk trädgård med växter från hela världen planterade i olika naturlika miljöer. Peter
3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
1 Befintliga förhållanden
Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Naturreservatet Rosfors bruk
FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1
Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson
PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:
Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)
Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik) Gestaltningsbilaga samrådshandling SPN 2013-01-22 dnr:11spn/0312 samhällsbyggnadskontoret GESTALTNINGSBILAGA INNEHÅLL Gestaltningsbilagan
Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)
Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar
Fylleåleden. en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN
Fylleåleden en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Förord Anläggandet av en led längs Fylleån är ett sätt att ta till vara på redan befintliga kvaliteér och göra Fylleån mer tillgänglig
Utveckling och komplettering av gröna stråk
Utveckling och komplettering av gröna stråk Förbindelser och kopplingar mellan olika områden är viktiga liksom möjligheten att lätt kunna nå olika områden till fots och med cykel. Tyvärr finns ofta barriärer
Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
SKÖTSELPLAN. Funktionsbeskrivning för Haninges parkytor
SKÖTSELPLAN Funktionsbeskrivning för Haninges parkytor OM SKÖTSELPLANEN Stadsbyggnadsförvaltningens avdelning park och natur förvaltar Haninge kommuns detaljplanelagda park- och naturmark. Vi har både
rätt växt på rätt plats
82 rätt växt på rätt plats av Mikael Propst Hundraårig lind dansar med modernt koncerthus Linden samspelar bra med Uppsala Konsert & Kongress. Den påminner om tiden då den var ett undanskymt gårdsträd
TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23
TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 NYA TRÄDGÅRDSPARKEN I BOLLEBYGD Förutsättningar Området ligger centralt i Bollebygd, nära samhällets torg. Platsen är omgärdad av tre vägar, varav Göteborgsvägen
VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN
Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495
Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Projektet Trulsibrunn
Projektet Trulsibrunn I ett nära och varmt samarbete med våra beställare Ingrid Kristensson och Jan Rosengren har vi ritat ett trähus med många detaljer, på den fina tomten längs Trulsibrunnsvägen i Höllviken.
Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån
Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat
En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an
N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006
Strandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
Vårvinterstäda. Checklista för sköna trädgårdssysslor i februari mars
Vårvinterstäda Checklista för sköna trädgårdssysslor i februari mars GÖR EN SAK I TAGET Jag har funnit att det är mest effektivt att göra klart en typ av syssla över hela trädgården, innan jag går på nästa.
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering
Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: Gunnesboskolan Övre har renoverats under vintern 2014/2015, vilket
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014
2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den
Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön
2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220
Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Handboken. just nu i trädgården. januari. 42 planera din trädgård Tomtritning Grundplan Analysplan
just nu i trädgården Trädgårdsarkitekt Karin Janrik och trädgårdsmästare André Strömqvist guidar dig igenom Handboken. januari 42 planera din trädgård Tomtritning Grundplan Analysplan 46 Månadens Kom ihåg
Förslag till design program för Ekskär 20090915
Förslag till design program för Ekskär 20090915 Förslaget innerhåller ett första utkast till en samlad design idé för en upprustning av Ekskär. Vi har besökt och inventerat ön och föreslår nu en tre stegs
Trygghetsvandring. Simlångsdalen den 5 maj 2015
Trygghetsvandring Simlångsdalen den 5 maj 2015 Tre olika grupper bestående av boende och tjänstemän vandrade i tre förutbestämda områden i Simlångsdalen och noterade iakttagelser, förslag på åtgärder samt
Rekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
Yttrande från Stora Koviks vägförening över förslaget om nya detaljplanerna för Koviksudde och Skeviksstrand
Värmdö kommun Datum: 2015-02-23 Att. Sten Hammar Referens: 15KS/0002 15KS/0003 Yttrande från Stora Koviks vägförening över förslaget om nya detaljplanerna för Koviksudde och Skeviksstrand 1 Innehåll 1.
VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09
Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70
Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan
Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter
FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Elevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Äppelgården Stadsdelen 10, kvarteren 5700-5712 Planläggnings- och byggnadsnämnden 23.9.2010 299
BORGÅ Detaljplan 425 Detaljplan ÄPPELGÅRDEN 425 Äppelgården Stadsdelen 10, kvarteren 5700-5712 Planläggnings- och byggnadsnämnden 23.9.2010 299 FASADFÄRGER alla byggnader FASADFÄRGER endast ekonomibyggnader;
Kv Tjädern (Sofieberg)
Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING 2009-00007-214 (P09006) Arkivnummer: P1583 B Detaljplan för Kv Tjädern (Sofieberg) inom stadsdelen Tälje i Södertälje Upprättad 2010-02-10 LAGAKRAFTHANDLING Handlingar
Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Fågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland. En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson
Fågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson Omslagsfoto Skräntärna, Thomas Larsson. Övriga bilder i sammanställningen
2014-10-28 Slutversion. Skötselplan för naturmarken i norra Hjorthagenparken
Skötselplan för naturmarken i norra Hjorthagenparken 2 Beställning: Norrmalms stadsdelsförvaltning, Stockholms stad Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig:
FINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland
FINNTA GÄRDE LHAGA ÄRKILD ARKELGIK TREDNING Bro socken, pplands-bro kommun, ppland Av: Roger Blidmo Rapport 2003:1087 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184.
Uteserveringar i Borås Stad
Uteserveringar i Borås Stad Bild: Superstudio INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.
2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga
Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé
Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun
RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken
Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014
Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Sidan 3 av 11 Ärende 1 Sidan 4 av 11 Kommunledningskontoret Sidan 5 av 11 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett
Trädplan för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg del ett Stampens kyrkogård Träd förenar oss Träd är inte bara vackra, de är också en länk mellan oss, de som kom före oss och de som kommer efter. På våra
ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun
F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR
ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING LERUM 7/9-2010 Rev 19/9 1(6)
ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING LERUM 7/9-2010 Rev 19/9 1(6) Gångvägen bakom Hot Chilli Svag belysning. Ser inte marken mellan lyktorna. Utreds. Trygghetsbelysning. Gångvägarna på Åtorp-sidan av ån
BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B
BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B Detaljplane 498 Borgå, Västra åstranden, stranden för kultur och fritid Detaljplaneändring för stadsdelen 22, Kokon skidcentrum, Kokon föredetta reningsverk, åstrandens
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
UPPRUSTNING AV ASKIMSBADET. Rev. 2010-06-14
UPPRUSTNING AV ASKIMSBADET Rev. 2010-06-14 FÖRUTSÄTTNINGAR DÅ......OCH NU Svårt vägval P grusyta Trasigt staket Vid grinden Planer Lä/lek Otydlig gräns sand/gräs Stora öppna gräsytor Lä/lek P asfalt Otydlig
Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning
Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)
Efterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
Anläggningsstandard för kommunalt övertagande av vägföreningars huvudmannaskap för allmänna platser i Norrköpings kommun
Anläggningsstandard för kommunalt övertagande av vägföreningars huvudmannaskap för allmänna platser i Norrköpings kommun Antagen av tekniska nämnden 2010 12 09 1 Inledning 1 Normalstandard och krav på
Flyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
Gehls analysmetod, Fröslunda centrum
Gehls analysmetod, Fröslunda centrum Sammanfattning Platsen är attraktiv för att vara under vintersäsongen eftersom besökare till och med satt i den kalla vårsolen, men den skulle kunna bli mycket bättre
Belysningsskolan. Stämningsfull belysning gör att vi kan fortsätta njuta av trädgården.
Belysningsskolan 2013 Stämningsfull belysning gör att vi kan fortsätta njuta av trädgården. Se din trädgård som ett extra rum till huset även under årets mörka månader! Vi lägger allt mer tid på våra trädgårdar.
Trygghetsvandring. Västermovägen på Brattberget. 17 oktober 2013 2014-01-08
Västermovägen på Brattberget 17 oktober 2013 2014-01-08 Innehåll 1 Bakgrund 2 1.1 Trygghetsundersökning... 2 2 Trygghetsvandring 3 2.1 Metod... 3 2.2 Trygghetsvandring kring Västermovägen på Brattberget...
GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11
GESTALTNINGSPROGRAM 2016-05-11 - ENTRÉN - Den första plats som besökare och boende i Snurrom kommer möta är en platsbildning, ett mindre torg. Hela ytan blir upphöjd till torgnivå och platsen blir en ordnad
Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen)
KS06.233 Detaljplan för bostäder på Skiffervägen Hunstugan 1:129 m fl, Lerums kommun Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen) SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten 2010-08-17
Restaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING 1(7)
ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING 1(7) Stationen Klotter Klottersanering Banverket Västttrafik/Vägenhete Stationen Klotter Banverket är meddelat och arbetar för en långsiktig lösning Nedgången till tunneln
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län
Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Upprättad i mars 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och bakgrund
P L A N F Ö R S L A G
P L A N F Ö R S L A G Delområden: - Centrumdelen - Hamnpiren med hamnmiljön - Kvarnberget - Badholmarna - Nordanskog CENTRUMDELEN Fig. 243. Föreslagen kanal med hamnbassäng och intilliggande bostadsområden
Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion
Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm
Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås
2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa
KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04
KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04 Vision och målsättning Innehållsförteckning ANNETORPS GÅRD Förutsättningar/allmänt 2 Höjdutredning 3 Analyser 5 Funktioner
LOKALISERINGSSTUDIE FÖR ÄLDREBOENDE I MOLKOM
KONCEPT LOKALISERINGSSTUDIE FÖR ÄLDREBOENDE I MOLKOM Bakgrund I kommunledningskontorets rapporter Behov av seniorboende i Karlstads mindre tätorter samt Lokaliseringsalternativ boende för äldre i tätorter
Morakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
2009-09-09 Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn
2009-09-09 Laila Eliasson Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn Inledning Med anledning av planerad ny- och utbyggnation på fastigheten Saxnäs 1:37 på Fårnäset i
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Kronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den
Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920
RONNEBYPARKEN PROGRAM FÖR UPPRUSTNING AV PARKEN Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 Förutsättningar Ronnebyparken, kallad Gropen, byggdes samtidigt som de omgivande lerfamiljshusen på 1950-talet.
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta
Upptäck lederna i. Biskopstorp!
Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder! Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda bergen ovanför