Örebro Till berörda!

Transkript

1 Örebro Till berörda! Vi som skrivit under vill att våra åsikter tas på största allvar. Vi anser att rektors befogenheter och mandat är en av grundstenarna till att vi får en skola som ger elever största möjligheter att lyckas i livet. I Örebro kommun, just nu, känner vi att viktiga delar i detta mandat fråntagits oss. Enligt skollagen är det rektor som ska leda det pedagogiska arbetet och besluta om sin inre organisation. Vi anser att såsom Grundskoleantagningen (GA) är organiserad, så fråntas oss stora delar av det arbetet och den beslutsrätten. I dag är Grundskoleantagningen i Örebro kommuns organisation inte en stödfunktion underställd verksamhetschefer utan ges tolkningsföreträde och beslutsmandat över verksamhetschefer och rektorer. Det är kontraproduktivt. GA:s kompetens och administrativa system betjänar kommunens barn och dess föräldrar ändamålsenligt först när den är underställd de som i sina kommunala uppdrag ansvarar inför skollagen. Det finns flera exempel på kommuner där det är så, ex Malmö, Karlstad, Göteborg och Stockholm som alla har såväl frågor om skolplaceringar som skolskjutsfrågor under grundskoleförvaltningen/utbildningsförvaltningen. Vi upplever att vår önskan att tillämpa och tolka lagen inte stämmer överens med hur GA resonerar. Trots att andra kommuners jurister (Malmö, Göteborg, Stockholms stad) samt Skolledarna visar på olika möjliga tolkningar av lagtexter upplever vi att vi inte når samsyn i samtalen med GA. Deras förhållande till tolkningsutrymme av lagtext är att det i juridisk mening inte blir rättssäkert, trots att det är just det som de hävdar att de är garanten för. Lagen ska tillämpas utifrån kontext. Den kontexten är verksamhetschefernas och rektorernas vardag dvs. elevernas vardag. Vi upplever att det är svårt att arbeta utifrån det uppdrag som rektor har enligt skollagen, under rådande förutsättningar. Nedan följer några av effekterna gällande: Organisation En personalorganisation formas där rektor måste ta ställning till om hen ska avsluta anställningar eller rekrytera nya medarbetare. En rekryteringsprocess tar normalt minst 4 månader, ofta längre än så. Först när rektor har fått ett exakt elevantal tas det slutgiltiga beslutet om storlek på organisationen och ovan beskrivna processer kan inledas. En rekryteringsprocess måste vara klar tre månader innan anställning påbörjas (p.g.a. uppsägningstid).

2 Med nuvarande förutsättningar tvingas rektor ställa, ur arbetsmiljöhänseende, orimliga krav på sin organisation. Hela antagningsprocessen har förskjutits så mycket att den nu sammanfaller med förberedelse för läsårsslut, ett i sig mycket resurskrävande arbete, och arbetsbelastningen blir stor för de inblandade. Rektors förutsättningar att ta ansvar för arbetsmiljön kringskärs därmed. Klassbildning För varje elev på varje avlämnande skola ska ett överlämningsmöte hållas där mottagande skola ska träffa avlämnande skola för att överföra för eleven väsentlig information. Dessa överlämningar är en grundbult i arbetet för att eleven ska få bästa möjliga förutsättningar att lyckas i sin nya skolmiljö. Överlämningsmöten är förarbete för att sedan kunna gå vidare klassbildningar. Varje mottagande skola ska ha överlämningsmöten, vilka berör många personer och professioner. Vissa skolor kan ha upp till 30 st. åk 6-skolor att interagera med. Där är företrädesvis specialpedagoger och rektorer delaktiga. Klassbildning i sig är ett gediget arbete som tar mycket tid på många skolor. Det är viktigt att ta hänsyn till alla de parametrar som kan ha inverkan på de nya klasserna, allt för att elevsammansättningen ska bli så bra som möjligt. Här tar respektive skola hänsyn till varje elevs specifika behov och försöker skapa goda förutsättningar för en god inlärningsmiljö och stor trygghet. Det vi eventuellt missar i detta läge får stor inverkan på de kommande skolåren. Efter detta ska nya mentorer utses och de nya eleverna ska träffas på sin nya skola där de får möta den nya klassen och sina nya lärare. Allt detta ska ske i god tid innan skolavslutningen, just för att skapa en trygg överlämning för eleverna. Hela denna processkedja påverkas starkt negativt med nuvarande rutiner, där tidsbristen är den starkaste faktorn. Ekonomi Elevantalet är vad som ligger till grund för organisationens storlek och skolpengen är en skolas största intäkt. Därför blir det svårt och komplicerat för rektor att förutse hur budgeten ska hålla när beslut om elevantalet kommer sent på terminen. Då en skolas verksamhetsår inte sammanfaller med budgetåret kan sena beslut om elevantal tvinga rektor till drastiska och kortsiktiga reduceringar för att komma i balans till årsskiftet. Integration Örebro är en av Sveriges mest segregerade städer och mycket görs och har gjorts för att minska segregationen, bl a beslutet att lägga ned Vivallaskolans högstadium.

3 Den överenskommelse som gjordes inför nedläggning av Vivallaskolans 7-9 sätts helt ur spel med den väg Örebro kommun valt att gå vad gäller skolval. Detta stämmer dåligt med de ursprungliga intentionerna. Här behöver man se över att eleverna fördelas mer lika på de olika skolorna och inte enbart utgå från vilka gator de bor på. Vi har lagt ned en segregerad skola, men nya uppstår. Till åk 7 ht-19 är fördelningen från Vivalla: Gumaelius 35 st elever Nikolaiskolan 24 st elever Lillån 11 st elever Engelbrekt 7 st elever Flera skolor har byggt upp organisationer med god kompetens för att kunna ta emot nyanlända och elever med annan härkomst. Med det nya skolvalsansökningsprocessen får dessa skolor inte de eleverna, den integration som var tänkt uteblir och den kompetens man byggt upp på dessa skolor tas inte tillvara. Integration kan även handla om att elever från landsbygden blandas med elever från stan. Där det tidigare fungerat bra att lösa detta med hjälp av skolskjuts sätts det systemet delvis ur spel nu då eleverna har något närmare till andra skolor. Här finns det också exempel på att man i andra kommuner (ex Malmö och Göteborg) tolkat skrivningen i skollagen på så sätt att närhetsprincipen inte alltid betyder den närmaste skolan utan någon av de närmaste skolorna. I årets process har vi mött många frustrerade vårdnadshavare som efterfrågar besked om skolskjuts kommer finnas kvar framöver innan de fattar beslut om vilka skolor de ska söka till. Detta har inte kunnat gå att få vilket medfört att de sökt sig till andra skolor. Vill man eftersträva en god integration samt behålla eleverna i kommunala skolor skulle ett sådant besked varit önskvärt. Även detta har andra kommuner (exempelvis Umeå och Gävle) löst med hjälp av så kallade skolskjutsskolor/reserverade skolor. Ett sätt att hjälpa nyanlända elever in i den svenska skolan är att som i Göteborg ge förtur för nyanlända till skolor med procentuellt få nyanlända i konkurrens om platser med icke nyanlända. Eller helt enkelt på kommunnivå eftersträva lika andel nyanlända i respektive skola vid skolplacering. Vid skolbytesperioderna kan sedan nyanlända elever som så önskar byta till annan skola. På så sätt ges bättre förutsättningar till både integration och konkret språkträning samt att skollagens krav på möjlighet att välja skola tillgodoses. Särskilda skäl Det kan finnas många olika skäl till att elever behöver gå på en viss skola, vid en viss tidpunkt. Detta kan bara rektor, i samråd med sin personal (läs oftast elevhälsa) besluta om.

4 Idag har rektorerna i princip ingenting att säga till om. Dessutom finns ingen rutin för överlämnande av viktig information innan skolplacering sker, vare sig om eleven kommer från Örebro kommun, annan kommun eller fristående skola. Arbetsmiljö i klasserna Elever placeras på skolorna utifrån förfrågningar, oavsett vad rektor svarat. Att klasserna är överfulla ses inte som ett giltigt skäl att tacka nej till en elev, trots att arbetsmiljön i klassrummen inte tillåter fler elever utifrån värme, arbetsplatser och ventilation. Eleverna får en arbetsmiljö som få vuxna skulle tolerera på sina arbetsplatser. Rektor har inte heller några möjligheter att utifrån de uppgifter som finns med i förfrågan undersöka om några andra svårigheter att ta emot eleven föreligger, då dessa uppgifter oftast handlar om ett förnamn och delar av ett personnummer. Att då inom loppet av några dagar försöka utröna hur vida några trygghetsärenden finns kopplade till eleven i fråga är svårt, för att inte säga omöjligt. Här kommer ett axplock av händelser som rektorerna måste hantera: Förra året fick en skola in 9 st nya elever i åk 9, varav 6 kom från HVB-hem. Skolan fick ingen information alls innan de kom, trots att flera av dem hade en historia av våld bl a mot lärare och rektor. Elev som gått i Autismgrupp i annan kommun blev placerad i vanlig klass på min skola, och fick göra om hela processen fast eleven hela sitt skolliv gått i särskild undervisningsgrupp. När antalet platser är fyllda för blivande förskoleklass så placerades det ytterligare elever som har skyddad identitet?! De eleverna verkar inte finnas med i systemet utan fylls på manuellt efter någon vecka. Det innebär att kapacitetstaket inte respekteras. De beslut jag fått består oftast enbart med ett födelsenummer, förnamn och ett telefonnummer. Skulle vara önskvärt med fullständigt namn, vårdnadshavares namn och telefonnummer så man vet vem man ringer och eventuellt behov av tolk samt - vid behov av tolk - i vilket språk. Den rutin eller dokumentation som idag skickas ut till oss rektorer är inte ett incitament till gott mottagande i Örebro kommun eller med ett fokus för elevens bästa eller för oss att göra ett professionellt mottagande.

5 Dessutom har vi elever inom vår kommun som blir placerade mitt under terminen utan motivering eller förklaring till varför GA frångått rutinen att inga elever placeras mellan våra skolor under terminerna. En rektor har för en vecka sedan fått två nya elever från en annan av våra kommunala skolor placerade hos sig. När elever placeras på en skolenhet får vi som mottagare ingen som helst information om den kommande eleven innan beslut. Det gör att vi inte kan förbereda det mottagandet som skulle behövas utifrån elevens behov i tid. Vi har flera exempel där vi helt plötsligt står med flera elever med mycket stora behov utan att varit förberedda på det. Vi kan heller inte på goda grunder neka mottagandet utifrån om vi ser att eleven riskerade att fara illa av en placering på den av GA utvalda skolan. När vi får klasslistor önskar skolorna ha en notering vid de elever där vårdnadshavare har överklagat beslutet. På en liten enhet gör 2-3 elever mycket stor skillnad och då vill rektorer kunna ha med i beräkningen vilka elever som eventuellt inte kommer till sin skola. GA placerar elever i åk 6 i en skola, trots att klasserna är överfulla (F-9) skola. Närliggande skola (F-6) har inte fulla klasser. GA tycker att det är bättre att de kommer till en F-9 skola, alltså tar de på sig rektors ansvar och beslutar om både pedagogiska och organisatoriska frågor. 23 april vet vi fortfarande inte antalet elever som ska gå på skolan. De ofullständiga och varierande elevantalen som kommuniceras på olika sätt innebär kostnadsvariabler på mångmiljonbelopp. Detta är helt omöjligt att hantera kvalitativt. Listor med namn på nya elever till förskoleklass har lämnats till skolorna där vi själva har fått lägga tid på att ta reda på vilka förskolor de kommer ifrån. Detta är väldigt ineffektivt och tar onödig tid som vi inte har. Efter detta extra jobb skickas info om skolan och inbjudan till föräldrainfo till alla vårdnadshavare. Nya listor ger ett helt annat elevantal och då utan namn. Detta skapar en stress i organisationen då vi inte vet vilka barn som ska gå på skolan till hösten. Några förslag på vad som kan förbättras: Grundskoleantagningen kan ligga under Förvaltningen Förskola- Skola

6 Särskilda skäl är rektorernas ansvar Specifik person/ funktion som är ansvarig för integrationsfrågan och som säkerställer den Rektorerna vill ha en person att kontakta, inte behöva ringa Servicecenter Hela skolvalsprocessen måste tidigareläggas Dialog innan elevplacering Bättre rutiner för övergång för barn mellan förskola - grundskola så att inga barn faller mellan stolarna. Samarbete med ex Trafikenheten för att säkerställa att vårdnadshavare vet vilken skola som har skolskjuts, innan skolvalet. Chris Gelinder, rektor Gumaeliusskolan Markus Long, bitr. rektor Gumaeliusskolan Johan Fahlström, rektor Mellringeskolan 7-9 Marie Gustafsson, bitr. rektor Mellringeskolan 7-9 Torleif Ander, rektor Engelbrektsskolan Emma Gabrielsson, bitr. rektor Engelbrektsskolan Bengt Lindborg, bitr. rektor Engelbrektsskolan Christer Davidsson, rektor Närkes Kil Patrik Nilsson, rektor Lillåns skola F-6 Anders Carlsson, rektor Sveaskolan Johanna Ballhausen Jonsson, rektor Brunnsskolan Maja Mustonen, rektor Nikolaiskolan Johan Walter, rektor Mellringeskolan F-6 Lena Sörbö, rektor Brukets skola och Tegnérskolan Gustaf Brandell, rektor Änglandaskolan Annika Billinger, rektor Änglandaskolan Jonas Langell, rektor Navet Ing-Marie Karlsson, rektor Garphyttan och Latorps skolor Anna Lindquist, rektor Eklundaskolan Linnéa Ericsson Hesse, rektor Adolfsbergsskolan F-6

7 Anna Nyström, rektor Olaus Petriskolan F-6 Viktoria Holmgren, rektor Almby skola 7-9 Åsa Fahlström, rektor Vivallaskolan Stefan Tyresgård, rektor Norrbyskolan Henrik Alfraeus, bitr. rektor Norrbyskolan Anette Larsson, rektor Mosjö skola Gunnel Lindström, rektor Wallerska skolan Maja Bjurling, bitr. rektor Wallerska skolan Margarita Fernandez, rektor Olaus Petriskolan 7-9 Ann-Sofie Keller, rektor Västra Engelbrektsskolan Anki Lindell, rektor Almby skola och Tybblelundsskolan Anneli Widestrand, rektor Adolfsbergsskolan 7-9 Mats Olsson, rektor Lillåns skola 7-9 Ina Axelryd, rektor Hagaskolan F-6