Handlingar. till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen 6 maj 2014

2 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen den 6 maj 2014 Plats: Aschebergska Eken, Lillhagsparken 17, Göteborg Tid: Kl (fika serveras från kl: 08.30, lunch serveras kl: 12.00) Kl Allmänhetens dialog Inledande formalia Mötets öppnande Val av justerare Justeringsdatum Tillkommande och utgående ärenden Beslutsärenden 1. Utökat anslag Delta/Ingegerd Svensson Diarienummer HSN Handling bifogas 2. Förlängning av avtal om ungdomsmottagningen på Hisingen./Anna Lagerqvist Diarienummer HSN Handling bifogas 3. Uppdrag att inleda upphandlingsförfarande för läkarmedverkan på ungdomsmottagningen/anna Lagerqvist Diarienummer HSN Handling bifogas 4. Delårsbokslut mars 2014/Annika Wahlstedt och Ingegerd Svensson Diarienummer HSN Handling bifogas 5. Tilläggsöverenskommelse mellan Närhälsan och HSN 1-12 avseende Tolkprojekt inom 1177/Sofia Hedenlund Diarienummer HSN Handling bifogas 6. Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2014 års medel/sofia Hedenlund och Marika Fixell Diarienummer HSN Handling bifogas Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

3 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen, (3) 7. Överenskommelse med Närhälsan om en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess år 2014/Sofia Hedenlund och Marika Fixell Diarienummer HSN Handling bifogas 8. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa, 2012 och 2013 års statsbidrag/sofia Hedenlund och Marika Fixell Diarienummer HSN / Handling bifogas 9. Förlängning av avtal om uppsökande verksamhet - munhälsobedömning/negar Sohrabi och Anders Östlund Diarienummer HSN Handling bifogas 10. Hävning av barntandvårdsavtal/negar Sohrabi Diarienummer HSN Handling bifogas 11. Mål- och inriktningsdokument 2014 Diarienummer HSN Handling bifogas 12. Remiss-förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter/nina Hautanen Diarienummer HSN Handling bifogas 13. Delegeringsärenden Diarienummer HSN Anmälningsärenden Diarienummer HSN Informationsärenden A. Uppföljning av vårdgarantin/nina Hautanen B. Uppföljning VG Primärvård/Per-Olof Olofsson C. Information om Vårdval Rehab/Anna-Pia Lindeberg D. Uppföljningsrapport rehabiliteringsgarantin år 2013/Sofia Hedenlund Diarienummer HSN E. Uppföljning 2013 Habilitering och Hälsa/Ingegerd Svensson

4 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen, (3) F. Uppföljning beställningsunderlag 2013/Ingegerd Svensson Diarienummer: HSN Handling bifogas G. Förtydligande om samråd vid förändring av utbudspunkter/astrid Brauer Diarienummer: HSN Handling bifogas H. Granskning av Kontaktpunkten, SU/Peter Svensson Diarienummer: HSN Handling bifogas I. Utveckling av ungdomsmottagningen på Hisingen/Barbro Persson Liljegren Kl Handling bifogas J. Information om Barn och ungdomspsykiatri på Hisingen/Marie Carlson, Tf Verksamhetschef Neurologi/psykiatri/Habilitering, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Kl K. Aktuellt - Kansliet informerar - Ledamöter informerar - Folkhälsa - Lundby Närsjukhus - Information till/från GPÖ/R-GPÖ - Information till/från Samordningsförbundet Hisingen, DELTA Elise Norberg Pilhem (V) Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

5 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Ingegerd Svensson Telefon: E-post: ingegerd.svensson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborg Hisingen Utökat anslag Samordningsförbundet Delta för Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg Hisingen beslutar följande: 1. Medfinansiering av ett utökat anslag för Samordningsförbundet Delta under 2014 med kr avslås på grund av att det saknas finansiering i budgeten. Sammanfattning av ärendet Under 2014 har regeringen avsatt 280 miljoner kronor att fördela till samordningsförbunden. Försäkringskassan har fått ansvar att fördela dessa medel till de olika förbunden. Av dessa medel har försäkringskassan tidigare avsatt 3,7 miljoner kronor till kostnader som berör förbunden men som ligger centralt och nationellt såsom administration, hemsidor med mera. Efter diskussioner har Försäkringskassan beslutat att även dessa 3,7 miljoner kronor skall fördelas till förbunden. Denna process påbörjades i mars 2014 genom att erbjuda samordningsförbunden att ta emot ett utökat anslag. Samordningsförbundet Delta har blivit erbjuden att utöka anslaget för 2014 med kr. Detta förutsätter dock att övriga parter går in som medfinansiärer då finansieringsmodellen för samordningsförbunden innebär att alla parter bidrar med lika delar. Fördjupad beskrivning Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta har en upparbetad verksamhet som täcker in flera av Hisingens behov. Delta har dock under en rad år minskat sin verksamhet genom att tilldelningen från parterna har minskat till 22,9 miljoner kronor. En hel del av denna minskning har hanterats genom implementering men också genom avveckling av verksamheter och neddragningar. Delta innebär att det finns behov av insatser som idag inte tillgodoses. Samordningsförbundet Delta skulle därför kunna ta ansvar för att en ökad tilldelning kan omsättas i insatser under innevarande år. Det är emellertid Samordningsförbundet Deltas styrelse som avgör hur medlen ska fördelas. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

6 Datum (2) Diarienummer HSN Finansiering Finansiering sker inom ramen för nämndens budget för Samordningsförbundet Delta.Utökning av anslag 2014 är inte budgeterat vilket innebär en negativ avvikelse. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till Ola Andersson Samordningsförbundet Delta Bilaga Beslut Försäkringskassan Dnr

7

8

9 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Anna Lagerquist Telefon: E-post: anna.lagerquist@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Förlängning av avtal om Ungdomsmottagningen Hisingen Förslag till beslut Under förutsättning att likalydande beslut fattas av stadsdelsnämnden, (SDN), Västra Hisingen beslutar hälso- och sjukvårdsnämnden följande: 1. Förlängning av Avtal om Ungdomsmottagningen Hisingen (dnr HSN ) till och med godkänns. Sammanfattning av ärendet Nämnden har ett avtal med stadsdelsnämnden Västra Hisingen om Ungdomsmottagningen Hisingen. Avtalet gäller fram till Förslaget är att förlänga avtalet ett år. Fördjupad beskrivning av ärendet Under avtalsperioden har ett utvecklingsarbete påbörjats som berör alla ungdomsmottagningarna i Göteborg. Arbetet handlar om att ta fram en gemensam plattform för hur ungdomsmottagningarna ska arbeta i framtiden och kommer att vara klart och förankrat under hösten. En förlängning av avtalet skulle göra att utvecklingsarbetet kan vävas in i kommande avtal. Utöver arbetet med en gemensam plattform pågår ett utvecklingsarbete för ungdomsmottagningen på Hisingen. En processledare är tillsatt för att utveckla det förebyggande, hälsofrämjande och uppsökande arbetet. Processledaren kommer att lämna sin slutrapport i november/december En förlängning av avtalet skulle göra att även detta utvecklingsarbete kan vävas in i kommande avtal. Det finns behov av en diskussion om den ekonomiska fördelningen mellan hälsooch sjukvårdsnämnderna och SDN i avtalet. Denna diskussion behöver föras med Göteborgs stad på central nivå. Finansiering Finansieringen av avtalet fortsätter att tas från nämndens budgetpost för ungdomsmottagningar. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

10 Datum (2) Diarienummer HSN Beredning Dialog har skett med Göteborg stad, stadsledningskontoret och tjänstemän från berörd stadsdel. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Avtal om Ungdomsmottagningen Hisingen Beslutet skickas till SDN Angered: vastrahisingen@vastrahisingen.goteborg.se Ungdomsmottagningen Hisingen: barbro.carlhamre@vastrahisingen.goteborg.se

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Anna Lagerquist Telefon: E-post: anna.lagerquist@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Uppdrag att inleda upphandlingsförfarande avseende läkarmedverkan på ungdomsmottagningarna i Göteborg Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att inleda upphandlingsförfarande avseende läkarmedverkan på ungdomsmottagningarna i Göteborg. Sammanfattning av ärendet Nämnden har avtal om ungdomsmottagning med Stadsdelsnämnden Västra Hisingen. I avtalet har nämnden tagit på sig ansvaret och kostnaden för läkarmedverkan på ungdomsmottagningarna. En av de professioner som finns på ungdomsmottagningarna idag är gynekolog. Det är svårt att rekrytera gynekologer vilket ofta skapar vakanser och långa väntetider för ungdomarna. Förslaget är att genom upphandling byta ut professionen gynekologer mot allmänläkare. Fördjupad beskrivning av ärendet När det gäller gynekologi har Västra Götalandsregionen tagit fram ett gränssnitt mellan gynekologer och allmänläkare. Gränssnittet visar tydligt att det som görs inom gynekologi på en ungdomsmottagning tillhör allmänläkarens ansvar. Av naturliga skäl vänder sig inte pojkar/unga män till gynekologen. Allmänläkare på ungdomsmottagningarna skulle kunna vara ett sätt att i större utsträckning nå pojkar/unga män. Förhoppningen är att en upphandling av allmänläkare till ungdomsmottagningen kan korta eller helt ta bort väntetiderna och att det blir större kontinuitet, det vill säga att samma läkare i större utsträckning kommer till samma ungdomsmottagning. Västra Götalandsregionens vårdvalssystem, VG Primärvård, reglerar verksamhet vid vårdcentraler och BVC. I detta vårdvalssystem ingår professionen allmänläkare. På grund av att vårdvalssystemet kräver konkurrensneutralitet kan nämnden inte lägga en direkt beställning till en vårdcentral om läkarmedverkan på Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

43 Datum (2) Diarienummer HSN ungdomsmottagning. Upphandling är därmed enda alternativet för att kunna rekrytera allmänläkare till ungdomsmottagningarna. Finansiering Finansieringen av upphandlingen sker med de medel som idag finns avsatta i nämndens budget för läkarmedverkan på ungdomsmottagningarna. Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli bedömer att inga barn och ungdomar påverkas negativt av förslaget till beslut. Beredning Ärendet har diskuterats och förankrats hos ungdomsmottagningarna i Göteborg. Representanter från ungdomsmottagningarna kommer att vara med och ta fram kravspecifikationen till förfrågningsunderlaget. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef

44 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Annika Wahlstedt och Anna Lagerquist Telefon resp E-post resp. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Delårsrapport mars 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Delårsrapport per mars 2014 godkänns. Ärendet Delårsrapporten avser perioden till och med den 31 mars Syftet med rapporten är att ge regionfullmäktige och regionstyrelsen löpande information som underlag för politiska beslut. Rapporten redovisar måluppfyllelsen av regionfullmäktiges och hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning samt ekonomiskt resultat. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Delårsrapport mars 2014 Expedieras till Regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

45 Diarienummer HSN Delårsrapport mars 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen

46

47 Sida 1(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Delårsrapport mars Sammanfattning Numreringen i dokumentet är kopplad till en regiongemensam mall där alla Västra Götalandsregionens verksamheter ingår. I delårsrapporten redovisas endast de kapitel och mål som är relevanta för hälso- och sjukvårdsnämnden, varför vissa avsnittsnummer saknas. Nämndens övergripande uppdrag är att verka för en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Hisingen har en stark befolkningstillväxt som ställer krav på planering av sjukvård och hälsofrämjande insatser. Befolkningen har ökat stadigt de senaste åren och uppgår nu till cirka Hisingen har en lägre andel personer över 65 år jämfört med regionen i övrigt, men en högre andel i åldrarna år. Befolkningen är mångkulturell och det finns stora variationer i vårdbehov mellan de olika stadsdelarna. Nämnden beslutade i mars 2013 att lansera en facebooksida för att öka sin närvaro på nätet och skapa ett forum för framförallt kommunikation med medborgarna i sitt nämndområde. Facebooksidan är både ett verktyg och en kanal för nämnden att uppfylla sina mål vad avser medborgardialog. Uppföljning av facebooksidan sker under våren Nämnden har sedan hösten 2012 haft öppna nämndsammanträden, där medborgarna har möjlighet att ställa direkta frågor till sina politiker. Nämnden gör insatser för barn med fetma bland annat genom samverkansavtalet med Idrottoch föreningsnämnden i Göteborg Stad avseende samordning av FaR. Avtalet omfattar barn från sju år. Insatser görs även de handlingsplaner som skrivs utifrån de lokala folkhälsoavtalen som nämnden har med respektive stadsdel på Hisingen. I dessa avtal ingår även insatsen Rörlig Ungdom Nu (RUN) som syftar till att öka den fysiska aktiviteten hos barn i årskurs fyra. I nämndens uppdrag ingår att delta i Samordningsförbundet Delta. Deltas främsta syfte är att skapa möjligheter för rehabilitering och träningsplatser för personer som länge stått utanför arbetsmarknaden. Delta har arbetat för att skapa förutsättningar för rehabilitering i Kvilledalen. Arbetet med att utveckla ungdomsmottagningen på Hisingen (UMH) har fortsatt. En första delrapport kommer att presenteras för nämnden i maj. Slutrapportering av arbetet kommer att ske i december Utvecklingen kommer bland annat att innebära ett nytt arbetssätt där det uppsökande arbetet på UMH förstärks och byggs ut för att kunna nå fler ungdomar och unga vuxna på deras egna arenor med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. På Hisingen finns idag familjecentraler i två av stadsdelarna, Västra Hisingen och Norra Hisingen. Planering av en familjecentral i Lundby pågår. Under första delen av 2014 har diskussion fortsatt om att eventuellt öppna en familjecentral i Backa. Arbetet med familjecentraler kommer att följas under året ibland annat i dialogmöten med stadsdelarna.

48 Sida 2(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen För personer 65 år eller äldre har Närhälsan skapat en särskild funktion: Seniorhälsan. Här erbjuds besök hos distriktssköterska/hälsopedagog med särskild kunskap och erfarenhet av hälsa och sjukdomar hos personer som kommit upp en bit i åldern. För närvarande är det åtta vårdcentraler på Hisingen som är med i Seniorhälsan. Alla patienter över 75 år som besöker Lundby Närsjukhus (LNS) tillfrågas om sina kostvanor och vid behov ges stöd om näringsstatusen är dålig. När rehabverksamheterna den 1 september 2014 övergår till vårdvalssystem kommer uppföljning eventuellt ske redan i delår augusti. Uppföljning sker från och med september utifrån krav- och kvalitetsboken för vårdval rehab. Folktandvården bedriver ett strukturerat hälsofrämjande arbete inom ramen för preventionsprogrammet FRAMM (Fluor, råd, arena, motivation, mat). FRAMM-programmet aktiveras redan då blivande föräldrar besöker MVC och omfattar sedan barn och ungdomar i åldersgruppen 0-16 år. Folktandvården har i vårdöverenskommelsen fortsatt det specifika uppdraget att utföra fluorlackningar av elever i årskurs 0-5 i några delar av nämndområdet. Utöver grundåtagandet ska samtliga elever i årskurs 0-9 i Biskopsgården erbjudas fluorlackning och kort tandhälsobudskap fyra gånger per termin. I samverkan med de tre stadsdelarna på Hisingen bedriver nämnden ett utvecklingsarbete kring bildandet av ett ACT-team som vänder sig till personer med psykiatrisk diagnos och samtidigt missbruk. Ett avtal om samverkan utifrån ACT-team mellan de tre stadsdelarna och nämnden har undertecknats under första kvartalet Teamet kommer att utgå ifrån Gamla Tuvevägen 15 på Hisingen. Förväntad driftstart är sommaren Under hösten stängde Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) den allmänpsykiatriska mottagningen på Hisingen vilket fick till följd att patienterna istället får sin vård ombesörjd på mottagningar på Stora Nygatan (centrum) och Lergöksgatan (Frölunda). Stängningen av mottagningen har inneburit att vårdcentralerna fått en ökad belastning. Nämnden har reagerat starkt på beslutet att stänga mottagningen på Hisingen. Även stadsdelarna på Hisingen, Försäkringskassan och brukarorganisationer har reagerat på nedläggningen. Med anledning av nedläggningen lade nämnden i juni ett uppdrag till förvaltningen att undersöka möjliga lösningar. Uppdraget avrapporterades i februari Under hösten 2013 fick NSPHiG (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg) i uppdrag att genomföra en brukarenkät med anledning av nedläggningen av öppenvårdspsykiatriska mottagningen på Hisingen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) medverkade inte i enkäten utan hänvisade till den nationella enkäten som kommer att genomföras under våren Vid nämndens planeringskonferens i februari 2014 informerade NSPHiG om brukarenkäten där man totalt fick 52 svar både från patienter och anhöriga. Nämnden prognos före lokal riskdelning är positiv +42,7 mnkr, vilket är 10, 0 mnkr bättre än

49 Sida 3(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen budget. Avvikelsen förklaras främst av lägre kostnader för region- och rikssjukvård. Nämnden bidrar med 42,7 mnkr i den lokala riskdelningen och prognostiserar därefter ett nollresultat. 2. Verksamheten 2.1 Regionfullmäktiges mål Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att redovisa uppföljning av dessa mål i delårsrapport augusti och årsredovisningen, vilket är i enlighet med regionfullmäktiges anvisningar. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Det gemensamma uppdraget för regionens samtliga verksamheter är att bidra till ett gott liv för invånarna i Västra Götaland för hälsa och trygghet i vardagen och för ett livskraftigt Västra Götaland nu och i framtiden. Nämndens övergripande uppdrag regleras i reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd som antas av regionfullmäktige. Det övergripande uppdraget för nämnden är att verka för en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Nämnden ska företräda befolkningen och verka för en förbättring av folkhälsan, göra behovsanalyser och prioriteringar samt beställa folkhälsoinsatser, primärvårdstjänster, tandvård, sjukhusvård och handikappverksamhet. Nämnden ansvarar för uppföljning och analys av befolknings hälsa och gjorda beställningar med avseende på kvalitet, service, effekter, resultat och kostnader. Nämnden ska inom sitt ansvarsområde bedriva folkhälsoarbete med ett aktivt uppföljningsansvar. Nedan följer de mål som nämnden valt att prioritera under 2014 utifrån sitt mål och inriktningsdokument Insatser för kommunikation Dialogen med invånarna ska vara så utformad att den upplevs som lättillgänglig och meningsfull Nämnden har beslutat om en informations- och kommunikationsplan som gäller för hela mandatperioden. Planen styr hur nämnden ska föra sin dialog med invånarna Hälso- och sjukvårdsnämnden ska öka sin närvaro på nätet Nämnden lanserade en facebooksida under maj månad Facebooksidan drivs i projektform fram till mandatperiodens slut. En utvärdering ska göras under våren Information ska finnas tillgänglig på flera språk Genom nämndens övergripande mål för information och kommunikation tas alltid hänsyn till behovet av att informera på andra språk än svenska. Enskild bedömning görs vid varje informationsinsats. På den nationella hemsidan för ungdomsmottagningar, umo.se, och på Göteborgs stads

50 Sida 4(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen hemsida finns information om Ungdomsmottagningen Hisingen (UMH) på en mängd olika språk. I väntrummet på UMH finns information på svenska, engelska och arabiska. Faktakunskap om säkrare sex går att ladda ned från Smittskyddsinstitutet på ytterligare språk vid behov. Nämnden valt att stötta Födelsehuset som arbetar med Doulor och kulturtolkar. En Doula är en person som ger stöd till gravida invandrarkvinnor som inte behärskar det svenska språket. Kulturtolkarna hjälper till att tolka kulturen inom den svenska hälso- och sjukvården för att skapa trygghet runt graviditet och förlossning. Närhälsans mödrahälsovård har under 2013 haft tillgänglig information för sju tillstånd/åtgärder på upp till 11 språk inom sitt verksamhetsområde. Regionalt cancercentrum ger tillsammans med 1177 ut information på 9 främmande språk avseende cellprovskontroller och något färre när det gäller mammografi. Information om BCG vaccinering som ges på barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna (BUM) samt enkätundersökningarna av patienttillfredsställelse är upptryckta på så gott som samtliga aktuella invandrarspråk i området. Somaliska och arabiska är majoritet men också andra språk är representerade. På samtliga mottagningar är personalen mycket mån om att använda auktoriserad tolk så fort behov finns. I Krav- och kvalitetsboken anges att Vårdcentralen svarar för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information till invånare, patienter och närstående. På efterfrågan ska vårdcentralen tillhandahålla information i anpassade former. Informationen ska bland annat avse öppettider, tidsbeställning samt hänvisning till andra vårdcentraler då den egna vårdcentralen är stängd. Vårdcentralerna på Hisingen har på sina hemsidor hänvisning till 1177.se där information finns tillgänglig på 17 olika språk. För närvarande har Folktandvården förkortade versioner av broschyrerna "Med barn i magen" och "När de första tänderna tittar fram" översatta till tio olika språk. På folktandvårdens externa hemsida finns även informationsbladet "Så skyddar du ditt barns tänder" tillgängligt för utskrift. Informationsbladet finns översatt till tio olika språk. Information om att välja barntandvård finns på Västra Götalandsregionens hemsida och är översatt till sju olika språk. Valblanketten för barn och ungdomar 3-19 år kommer under hösten 2014 att översättas till engelska, idag finns den endast på Svenska. Kontakt med Habilitering & Hälsa (H&H) kan ske via telefon, sms och e-post. Tolkverksamheten erbjuder sms-påminnelse till tolkanvändare. Alla som möter H&H ska kunna få information som är anpassad efter sina behov. Information ges via teckenspråk, punktskrift, tydlig svenska, talsyntes- eller skärmläsarfunktion med mera. Inom H&H finns informationsmaterial tillgängligt på nio språk samt i punktskrift. I upphandlade vårdavtal, inklusive avtalet om Lundby Närsjukhus, ställs krav på vårdgivaren att tillhandahålla information om verksamheten på ett tydligt och lättillgängligt sätt, t.ex. om öppettider och tidsbeställning. Det finns för närvarande inget generellt krav i samtliga avtal på

51 Sida 5(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen att denna information ska finnas tillgänglig på flera språk. Enligt överenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) för ska information finnas tillgänglig enligt VGR- standard och regionens riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Under hösten 2014 planerar Rättighetskommitténs kansli att publicera en handledning för tillgänglig information och kommunikation som följer regionens riktlinjer. En uppföljning kommer genomföras 2014 och redovisas för nämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ha öppna beslutsprocesser med möjlighet till medborgardialog Nämnden har sedan hösten 2012 haft öppna nämndsammanträden, där medborgarna haft möjlighet att ställa direkta frågor till sina politiker Folkhälsa Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården skall erbjuda tidiga och förebyggande insatser En av grunderna i uppdraget till ungdomsmottagningen (UM) är att erbjuda tidiga och förebyggande insatser till ungdomar och unga vuxna inom flera olika områden så som STI och psykisk hälsa. Mini Maria (MM) arbetar med tidiga insatser till ungdomar och unga vuxna när det gäller risk- och missbruk inom ANDT- området (alkohol, narkotika, doping, tobak). Mödrahälsovården ska främja hälsa, arbeta förebyggande och arbeta med medicinskt och psykosocialt omhändertagande av gravida kvinnor och deras familjer. Inom mödrahälsovården på Hisingen har besök rört förebyggande insatser som preventivmedelsrådgivning, abortrådgivning eller prov avseende könssjukdomar under årets två första månader. BUM samarbetar med barnavårdscentraler (BVC), skola samt barn- och ungdomspsykiatrin för att förbättra vårdkedjearbetet. Representanter från BUM finns med regionala och lokala samverkansgrupper, bland annat i temagrupp barn och unga inom Kommun och sjukvård samverkan i Göteborgsområdet (tidigare kallat LGS). BUM finns även representerade i delregionala styrgruppen för VästBus. Samtliga BUM finns också representerade i skolhälsovården i form av skolläkarinsatser. I Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård anges att vårdcentralen ska arbeta systematiskt med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Alla vårdcentraler på Hisingen arbetar med FaR (fysisk aktivitet på recept). De vårdcentraler som drivs i offentlig regi håller även på att införa Seniorhälsan och använder sedan tidigare Hälsolyftet. Övriga vårdcentraler använder sig av andra program och metoder för att fånga ohälsa och kunna göra tidiga insatser. I upphandlingar ställer nämnden krav på att vårdgivarna ska ha ett hälsofrämjande perspektiv och förhållningssätt. Förebyggande och hälsofrämjande arbete ska så långt som möjligt integreras i verksamheten. Vårdgivarna ska följa nationella och regionala riktlinjer för

52 Sida 6(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen sjukdomsförebyggande metoder. Folktandvården bedriver ett strukturerat hälsofrämjande arbete inom ramen för preventionsprogrammet FRAMM (Fluor, råd, arena, motivation, mat). FRAMM-programmet aktiveras redan då blivande föräldrar besöker MVC och omfattar sedan barn och ungdomar i åldersgruppen 0-16 år. Verksamheterna inom Habilitering & Hälsa har ett hälsofrämjande perspektiv i allt arbete genom att lyfta fram individens resurser och möjligheter istället för att fokusera på svagheter. Exempel på hälsofrämjande insatser är vuxenhabiliteringens livsstilsenkät som har erbjudits till alla 18-åringar vid första besöket. Lundby Närsjukhus (LNS) är en del av nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Vården på LNS ska bedrivas med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt där god behandling och omsorg om patienterna är ledord. Detta innebär att LNS ska informera, stödja och motivera patienterna att ta ansvar för sin egen hälsa. Livsstilsfrågor integreras i de insatser som ges i form av stöd för att åstadkomma förändringar i tobak-, kost- och motionsvanor. Enligt överenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) för ska information finnas tillgänglig enligt VGR- standard och regionens riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Under hösten 2014 planerar Rättighetskommitténs kansli att publicera en handledning för tillgänglig information och kommunikation som följer regionens riktlinjer. En uppföljning kommer genomföras 2014 och redovisas för nämnden Nämnden skall verka för att dietistkompetens finns tillgänglig på vårdcentralerna I Krav- och kvalitetsboken 2013 anges att dietist är ett av de uppdrag som inte ingår i VG Primärvård utan bedrivs utanför. I samband med revidering av Krav- och kvalitetsboken har nämnden möjlighet att yttra sig om eventuella tillägg till vårdcentralernas uppdrag Andelen barn med fetma skall minska Barn och ungas hälsa är en politisk prioritering för hälso- och sjukvårdsnämnderna i regionfullmäktiges budget De siffror som idag finns tillgängliga för att mäta andelen barn med fetma är siffror från vårddatasystemet VEGA. Där registreras de barn som fått diagnosen fetma. Siffor från VEGA kommer att presenteras i nämndens årsredovisning för Nämnden gör insatser för barn med fetma bland annat genom samverkansavtalet med Idrottoch föreningsnämnden i Göteborg Stad avseende samordning av FaR. Avtalet omfattar barn från sju år. Insatser görs även de handlingsplaner som skrivs utifrån de lokala folkhälsoavtalen som nämnden har med respektive stadsdel på Hisingen. I dessa avtal ingår även insatsen Rörlig Ungdom Nu (RUN) som syftar till att öka den fysiska aktiviteten hos barn i årskurs fyra.

53 Sida 7(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Under år 2014 kommer samarbetet mellan barn-och ungdomsmedicinska mottagningar (BUM), barnhälsovården (BVC), skolan samt Runda Barn-teamet på Drottning Silvias Barnoch ungdomssjukhus fortsätta. Samtliga BUM är anslutna till det nationella kvalitetsregistret Boris. BUM följer regionens beslutsstöd för övervikt och fetma. Arbetet sker genom team. I behandlingen av barn med fetma är bland annat viktigt med bred kompetens för att kunna se helheten och orsakerna. Det kan t.ex. handla om sociala missförhållanden, psykisk ohälsa, utvecklingsstörning, genetiska tillstånd eller neuropsykiatriska funktionshandikapp. Sådan problematik är vanligt förekommande vid fetma och måste hanteras för att nå framgång. Ett hinder kan vara dessa faktorer eller olika grader av motivationsbrist hos familjen och barnet som gör det svårt att vända trenden. Tidiga insatser i Barnhälsovården (BVC) räddar också barn ur en överviktsproblematik, här spelar barnläkaren en viktig roll. I Folktandvårdens hälsofrämjande uppdrag ingår det att informera om goda kostvanor till barn och deras föräldrar. Det främjande arbetet sker i första hand via strukturerade hälsosamtal. Även i den uppsökande verksamheten med skolan som arena förmedlas kunskap till elever och lärare kring hälsosamma levnadsvanor. Habilitering & Hälsa har i uppdrag att uppmärksamma och följa upp problem med överviktiga och underviktiga barn. Detta görs genom att implementera rutiner för att följa kosthållningen för barn med alternativ nutrition samt att följa upp BMI hos samtliga barn med gastrostomi. Obesitasenheten inom Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) är drivande när det gäller det förebyggande åtgärder för barnfetma. Beslutsstödet har arbetats fram av obesitasenheten tillsammans med andra vårdaktörer i vårdkedjan och innehåller tydliga anvisningar om hur berörda vårdgivare ska fånga barn som är i riskzonen för obesitas. I beslutsstödet finns också utbildningsmaterial. Obesitasenheten ordnar terminsvisa regiondagar som riktar sig till barnmottagningar, vårdcentraler, skolhälsovård med flera. Utöver regiondagar har företrädare för Obesitasenheten föreläsningar ute i regionen. Enheten stöttar också mindre mottagningar med studiebesök och nätverksmöten kring barn i riskzonen. Två av läkarna på Obesitasenheter deltar i olika projekt för att ytterligare öka kunskapen om barnfetma. Uppföljning av området är planerad under Resultatet kommer redovisas till nämnden Alla vårdgivare ska utveckla och öka sitt användande av Fysisk aktivitet på recept, (FyS/FaR) Rehabiliteringsverksamheterna inom beställd primärvård har genom vårdöverenskommelsen i uppdrag att utveckla och öka användandet av FySS/FaR. Uppföljning sker i samband med årsredovisningen. När rehabverksamheterna den 1 september 2014 övergår till vårdvalssystem kommer uppföljning eventuellt ske redan i delår augusti. Inom ramen för vårdvalssystemet finns krav på att verksamheterna ska förskriva och följa upp FySS/FaR. Uppföljning sker från och med september utifrån krav- och kvalitetsboken för vårdval rehab. Vårdcentralernas förskrivning av FYSS/FaR-recept har på ett år minskat något

54 Sida 8(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen förskrivna recept i januari 2012 att jämföra med förskrivna recept i januari En minskning från 1,6 procent av de listade till 1,4 procent. Snitten i VGR för motsvarande period är 1,5 respektive 1,7 procent. 10 av 16 vårdcentraler på Hisingen ligger fortfarande under snittet i VGR. Habilitering & Hälsa har inte utfärdat recept på fysisk aktivitet utan har istället arbetat på andra sätt för att motivera personer till fysisk aktivitet och att hitta möjliga aktiviteter. Lundby Närsjukhus (LNS) arbetar med en rutin för att öka förskrivningen av FAR. LNS har förskrivit få FaR. Fokus ligger istället på andra metoder för att motivera personer till fysisk aktivitet. Andel enheter/kliniker på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) som använder FaR som metod ingår som en kvalitetsindikator i vårdöverenskommelsen med SU för Kvalitetsindikatorn är kopplad till målrelaterad ersättning med processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. Redovisning av indikatorn sker till nämnden vid årsuppföljningen av vårdöverenskommelsen Nämnden skall verka för hälsoförebyggande åtgärder i prioriterade områden och grupper på Hisingen Förebyggande och hälsofrämjande åtgärder är grunden i de handlingsplaner som skrivs utifrån de lokala folkhälsoavtalen som nämnden har med respektive stadsdel på Hisingen. Arbetet med att utveckla ungdomsmottagningen på Hisingen (UMH) har fortsatt. En första delrapport kommer att presenteras för nämnden i maj. Slutrapportering av arbetet kommer att ske i december Utvecklingen kommer bland annat att innebära ett nytt arbetssätt där det uppsökande arbetet på UMH förstärks och byggs ut för att kunna nå fler ungdomar och unga vuxna på deras egna arenor med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. I krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård anges bland annat att vårdcentralen ska arbeta systematiskt med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Vårdcentralernas totala uppdrag kring tidiga och förebyggande insatser följs årligen upp av HSNK. I krav- och kvalitetsboken nämns inte särskilt begreppet uppsökande i koppling till hälsofrämjande och förebyggande verksamhet. Folktandvården har i vårdöverenskommelsen fortsatt det specifika uppdraget att utföra fluorlackningar av elever i årskurs 0-5 i några delar av nämndområdet. Utöver grundåtagandet ska samtliga elever i årskurs 0-9 i Biskopsgården erbjudas fluorlackning och kort tandhälsobudskap fyra gånger per termin. Habilitering & Hälsa (H&H) har ett hälsofrämjande perspektiv i allt arbete genom att lyfta fram individens möjligheter och resurser. Den 1 januari 2014 infördes en ny organisation för H&H. I den nya organisationen har några steg tagits mot en mer specialiserad och jämlik vård. Målet är ett ökat värde för patienten genom att samutnyttja resurser för att kunna

55 Sida 9(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen erbjuda mer specialiserad vård Det skall finnas möjlighet till grön rehabilitering för befolkningen på Hisingen I nämndens uppdrag ingår att delta i Samordningsförbundet Delta. Deltas främsta syfte är att skapa möjligheter för rehabilitering och träningsplatser för personer som länge stått utanför arbetsmarknaden. Inom Delta fanns tidigare ett uppdrag att se över hur området Kvilledalen kan utvecklas. Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad har iordningställt gångvägar i Hökällaområdet. Det finns intresse från stadens sida till en mer omfattande utveckling av Kvilledalen i samband med att Hisingen växer Antalet fallskador hos äldre skall minska För att förebygga fallskador bland äldre personer är det bland annat viktigt med fysisk aktivitet. I handlingsplanerna, utifrån de lokala folkhälsoavtalen som nämnden har med respektive stadsdel på Hisingen, ingår insatser för äldre personer. Vårdcentraler deltar i det lokala folkhälsoarbetet i enlighet med åtagandet i Krav- och kvalitetsboken. Vad gäller fallskador kan dessa förebyggas i ett tidigt skede bland annat med hjälp av fysisk aktivitet på recept (FaR) och genom försiktighet med förskrivning av vissa läkemedel. I uppföljningen 2013 fanns en särskild kvalitetsindikator som berör detta område andel listade med behandling för benskörhetsfraktur. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser av de resultat som framkommit. Västra Götalandsregionen (VGR) har en handlingsplan som heter Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Förebyggande och hälsofrämjande insatser ingår i som en del i denna plan som riktar sig till verksamheter inom VGR Ökad måluppfyllelse för större screeningundersökningar Inom Närhälsan beställd primärvård bedrivs två större screeninginsatser inom mödrahälsovården. Det är dels cellprovskontroll för cervixcancer riktade till kvinnor över 23 år samt screening för alkohol (audit-samtal) för gravida kvinnor. Av kallade kvinnor till cellprovskontroll under årets två första månader genomförde kvinnor kontrollen vilket utgjorde 51 procents deltagande. 98 procent av kvinnorna som var registrerad i graviditetsregistret tillfrågades om alkohol och 1,1 procent av dessa hade 10 poäng eller mer vid audit-samtalet vilket utgör en indikator på hög alkoholkonsumtion. För det upphandlade avtalet om mammografiscreening ska deltagarfrekvensen ligga över 80 procent. Deltagarfrekvensen för helåret 2013 avseende Hisingen var 79,5 procent. Måluppfyllelse avseende 2014 redovisas i samband med årsredovisningen. Deltagande i screeningprogram är en kvalitetsindikator som följs i Regionfullmäktiges budget Kvalitetsindikatorn följs upp enligt regionala anvisningar i tilläggsöverenskommelsen om sjukhusvård med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Deltagande i screeningprogram följs för mammografi och bukaortaneurysm.

56 Sida 10(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Rättighetsfrågor Vården skall ha ett tydligt genusperspektiv, all relevant statistik skall vara könsuppdelad Vid tecknande av nya överenskommelser, avtal och vid upphandling beaktas jämställdhetsperspektivet genom krav på könsuppdelad statistik, målbeskrivningar och uppföljning. Statistiken som kommer från ungdomsmottagningen (UM) och Mini Maria (MM) är uppdelad utifrån kön. Även den epidemiologi och statistik som används inom folkhälsoarbetet är könsuppdelad, till exempel den nationella enkäten Hälsa på lika villkor. Även den statistik som tas fram inom ramen för VG Primärvård kan som regel presenteras könsuppdelad. Den statistik som privata och upphandlade vårdgivare överlämnar till HSNK i samband med dialogmöten uppfyller de krav som ställs i avtalen. Verksamheterna inom beställd primärvård ska utifrån kraven i vårdöverenskommelsen arbeta för en jämställd vård. All statistik ska vara könsuppdelad där så är relevant. Uppföljning sker i samband med årsredovisningen. Den uppföljning och statistik som levereras från folktandvården, samtliga verksamheter inom Habilitering & Hälsa och Lundby Närsjukhus (LNS) är könsuppdelad. I uppföljningsplanen för LNS anges två områden per år som ska analyseras utifrån ett genusperspektiv. I överenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ingår att SU åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. Två vårdområden har identifierats för analys ur ett genusperspektiv för 2013: Kataraktoperationer: det finns skillnader mellan kvinnor och män för nedsatt syn vid operation. Andelen kvinnor med synskärpa <0.5 på bästa ögat vid tidpunkten för operation är högre än andelen män. Hjärtinfarkt: det finns skillnader mellan män och kvinnor för tillexempel väntetider kranskärlsröntgen och tid till inläggning. Kvinnor som söker med hjärtsymtom, som till exempel bröstsmärtor, blir inlagda på en hjärtintensivavdelning mer sällan än män. Kvinnor får vänta längre än män för att bli undersökta med kranskärlsröntgen, men även för att få blodproppsförebyggande medicinering samt på att få en vårdplats. En arbetsmetod som ska förbättra kvaliteten på genusanalyserna prövas på SU i samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård för de två vårdområden som beskrivits ovan. Två viktiga delar i arbetsmetoden innehåller litteratursökning och expertseminarium. Planeringen för arbetsmetoden när den prövas för två vårdområden 2013 innebär två redovisningstillfällen till nämnden. Redovisning för kataraktoperationer till uppföljning av vårdöverenskommelsen delår ett 2014 och för hjärtinfarkt till delår två Ytterligare två vårdområden är planerade

57 Sida 11(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen för analys ur genusperspektiv för 2014, dessa är stroke- och dialyssjukvård som kommer redovisas i årsuppföljningen av vårdöverenskommelsen I årsredovisningen rapporterar SU könsuppdelad statistik för både sluten- och öppenvård Vården skall vara fri från fördomar och diskriminering, och behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i hälso- och sjukvårdens verksamheter Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården, både i egen regi och upphandlade, ska bemöta och vårda alla patienter med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. All hälso- och sjukvård ska utgå från befolkningens behov, vara jämlik och lättillgänglig samt bidra till ett gott liv för alla. Utförarens lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer för standard och fysisk tillgänglighet. Ungdomsmottagningen och Mini Maria arbetar utifrån sina respektive avtal med att alla ungdomar ska bli sedda, känna sig trygga och tillitsfulla i mötet med personalen. Ungdomarna ska känna att deras frågor och problem blir respekterade och tagna på allvar. Personalen på både MM och UM har kunskap i frågan och kontinuerlig kompetensutveckling sker. Beställd primärvård har ett tydligt uppdrag i överenskommelsen att arbeta med rättighetsfrågor. Vid barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna (BUM) utgår samtliga personalkategorier från det enskilda barnets speciella behov. Samtliga BUM-mottagningar arbetar enligt Barnkonventionen och all personal har fått utbildning om vad det innebär. I samband med årsredovisningen ska Närhälsan redogöra för hur de arbetat med att öka kunskapen om jämlik vård inom sina verksamheter. I dialog med Patientnämnden får HSNK kännedom om klagomål på privata och upphandlade vårdgivare. Enligt Krav- och kvalitetsboken ska vårdcentralerna följa nationella och av regionen fastställda riktlinjer och vårdprogram. Alla vårdcentraler ges möjlighet att nyttja insatser från t ex VGR:s Kunskapscentrum för Jämställd Vård och Enheten för rättighetsfrågor för att öka kunskapen i dessa frågor. Folktandvården ska ge vård med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans förmåga att göra val. Det finns tydliga riktlinjer som syftar till en likvärdig behandling oavsett var i VGR man bor. Kvinnor och män, pojkar och flickor ska få tillgång till tandvård på lika villkor. Skillnader mellan könen ska lyftas fram och analyseras i rapportering av all data i syfte att jämställdhetsintegrera verksamheten. Utföraren ska tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Habilitering & Hälsas (H&H) målgrupp är personer med funktionsnedsättning. Därför är det naturligt att fokus finns på jämlikhet. I förvaltningen finns ett stort engagemang för barnrättsfrågor och projekt Kulturdialog i Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän har tagit fram ett bra kunskapsunderlag som används i samverkan med patienter med annan språkbakgrund. Förvaltningens plan för patientbemötande inklusive diskriminering har

58 Sida 12(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen implementerats i verksamheterna. Representanter från förvaltningen har deltagit i regionens seminarium om normkritik. Lundby Närsjukhus (LNS) ser patienten som en aktiv konsument och ska ges vård på lika villkor. En gång per år bjuds Patientnämnden in för dialog om inkomna synpunkter från patienter. LNS har också en patientansvarig kontaktperson som tar emot synpunkter och för dem till berört verksamhetsområde. I överenskommelsen för med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) planeras ingen särskild uppföljning av frågan under Stöd till funktionsnedsatta personer ska riktas så att den enskilde individen kan leva ett så självständigt liv som möjligt Rehabiliteringsverksamheterna inom beställd primärvård ska genom förskrivning av hjälpmedel stödja personer med olika former av funktionsnedsättningar. Uppföljning av perioden januari-mars visar att förskrivningen av hjälpmedel ökat något inom nämndområdet i jämförelse med samma period föregående år. I Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård anges att verksamheten ska organiseras så att behov av hälso- och sjukvård hos patienter med sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka samt personer med funktionsnedsättning särskilt kan tillgodoses. God tillgänglighet och kontinuitet ska tillförsäkras målgrupperna och patienterna ska erbjudas råd, stöd, behandling samt utbildning i egenvård. Tandvårdens roll för stöd till personer med funktionsnedsättning finns främst inom det regionens tandvårdsstöd, som utgörs av munhälsobedömningar och nödvändig tandvård. Rätten till dessa baseras helt på omvårdnadsbehov. Från och med 2013 vidgades tandvårdsstödet i och med det s.k. Tredje steget Nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Habilitering & Hälsa har under flera år arbetat med att göra barn mer delaktiga i sin habiliteringsprocess, bland annat genom eget samtal utan föräldrar. Det blir också vanligare att barn tillfrågas och själva svarar i uppföljning av habiliteringsinsatser. Förvaltningen arbetar med fysisk tillgänglighet i sina lokaler bland annat genom att lokaler som används i verksamheterna anpassas och görs mer tillgängliga. Inom Hörselverksamheten används broschyren Barns rättigheter enligt FN:s barnkonvention, som lämnas till familjerna i samband med besök och även används som underlag i samtalet. På Lundby Närsjukhus (LNS) finns skriftlig och tydlig information för de vanligaste sjukdomstillstånden. Ambitionen är att alla patienter ska få individuellt anpassad muntlig information från behandlande personal. Under sommaren 2014 kommer LNS att göra en genomgång av den fysiska tillgängligheten enligt TD (Tillgänglighetsdatabasen). I enlighet med överenskommelsen för ska Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

59 Sida 13(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen följa regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och tekniskt stöd för personer med funktionshinder. De särskilda behov som personer med funktionsnedsättning har ska särskilt beaktas. Uppföljning av målet planeras till Resultatet kommer redovisas till nämnden Arbetet med att förbättra vårdkedjan för personer med funktionsnedsättning skall fortsätta Rehabiliteringsverksamheterna inom beställd primärvård har i uppdrag att samverka i vårdkedjor för de patienter som har behov av samordnade insatser. Uppföljning är satt att ske i samband med årsredovisningen. Men då rehabverksamheterna den 1 september i år övergår till vårdvalssystem kommer uppföljning eventuellt ske redan i delår augusti. Inom ramen för vårdvalssystemet är det ett krav att verksamheterna ska arbeta för en sammanhållen vårdkedja. Uppföljning sker från och med september utifrån krav- och kvalitetsboken för vårdval rehab. I Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård anges att en individuell vårdplan ska upprättas tillsammans med patient/anhörig och berörda vårdgivare, för att skapa trygghet och tydlighet kring vårdinsatserna. Det statliga tandvårdsstödet innehåller idag tandvård som led i sjukdomsbehandling som omfattar vissa patienter med funktionsnedsättning. Från och med 2013 vidgades stödet till att omfatta symptom som orsakar stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. En strukturerad samverkan mellan Habilitering & Hälsa (H&H ) och ungdomsmottagningarna i VGR fortsätter. Syftet är att ungdomarna som har kontakt med H&H ska få kontakt med ungdomsmottagningarna på samma villkor som andra ungdomar. H&H deltar även i Västbussamverkan. Samverkan sker också med vuxenpsykiatrin och primärvården avseende patienter med neuropsykiatriska diagnoser. Lundby Närsjukhus (LNS) samverkar med primärvården på Hisingen, länssjukvården och Göteborgs Stad i frågor som rör framtagande och utveckling av gemensamma vårdkedjor. LNS skickar regelbundet ut informationsbrev om sin verksamhet och varje termin inbjuds primärvården till dialogmöte för gemensamma frågor. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har regelbundna möten med ledningen för Habilitering & Hälsa vilket innebär förbättringsarbete gällande vårdkedjan för personer med funktionsnedsättning. SU aktualiserar dessutom frågan internt vilket kommer att följas upp Länssjukvård och högspecialiserad vård Ett stärkt patientsäkerhetsarbete skall prioriteras Habilitering & Hälsa bedriver ett systematiskt patientsäkerhetsarbete där avvikelser och negativa händelser rapporteras och en säkerhetskultur byggs upp som leder till att

60 Sida 14(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen vårdrelaterade skador förebyggs och elimineras. En inventering av tryckskador bland patienterna har gjorts för att uppmärksamma personal på behovet av åtgärder. Verksamheterna vid Lundby Närsjukhus (LNS) redovisar löpande avvikelserapporter, patientsynpunkter samt anmälningar till Patientnämnden och enligt Lex Maria, Socialstyrelsen och LÖF. Rapporten redovisas i dialog med HSNK. LNS har en patientansvarig kontaktperson som tar emot synpunkter och en patientansvarig läkare som kan kontaktas vid klagomål eller frågor. I vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) framgår att patienterna inte ska drabbas av vårdskador. SU upprättar patientsäkerhetsberättelse per Särskild uppföljning är planerad att genomföras I överenskommelsen finns även målrelaterad ersättning för en kvalitetsindikator som avser vårdrelaterade skador och infektioner. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till uppnått processmål och resultatet redovisas vid årsuppföljningen av vårdöverenskommelsen Kvaliteten inom länssjukvården skall hållas på en hög nivå. Följsamheten till gällande vårdprogram och nationella riktlinjer skall öka Habilitering & Hälsa arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Förvaltningen deltar i flera samverkansprojekt som syftar till att höja kvaliteten i arbetet, exempel på detta är det nationella samarbetet kring NYSAM och kvalitetsregistret HabQ. Förberedelser för införandet av vårdinformationssystemet Asynja Visp har skett. Lundby Närsjukhus (LNS) tillhandahåller vård enligt HSL och utifrån kvalitetskrav och medicinsk praxis. Ett systematiskt arbete görs med kvalitets- och verksamhetsutveckling så att hälso- och sjukvårdens krav och de krav som Socialstyrelsen föreskriver i SOSFS 2005:12 tillgodoses. LNS är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001:2008, Ledningssystem för kvalitet. En recertifiering skedde i december Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) arbetar strategiskt för god följsamhet till medicinska riktlinjer och vårdprogram. Alla nya medicinska riktlinjer distribueras till verksamheterna och rutiner finns utarbetade för hur dessa ska följas. Vårdprogrammen bygger på nationella riktlinjer. Verksamheterna har ett särskilt uppdrag att arbeta med de mål där inte riksgenomsnittet uppnås. Verktyg i kvalitetsarbetet är bland annat handlingsplaner och kvalitetsregister. Överenskommelsen med SU följer regionens riktlinjer avseende kvalitetsindikatorer och måltal. Det finns kontaktperson för respektive kvalitetsindikator. Målnivåerna för respektive kvalitetsindikator utgår från riksgenomsnittet som framgår av Öppna Jämförelser. Öppna jämförelser gällande Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet publiceras av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Resultatet av jämförelsen är planerad för rapportering i nämndens årsredovisning Vidareutveckling av vården inom specialistpsykiatrin såväl inom barn och ungdomspsykiatrin samt inom vuxenpsykiatrin skall ske Det påbörjade utvecklingsarbetet inom vuxenpsykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

61 Sida 15(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen (SU) fortgår. När det gäller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) så planeras en uppföljning under 2014 som avser samverkan Västbus, primärvården och BUP Primärvård Ett stärkt patientsäkerhetsarbete skall prioriteras Patientsäkerhetslagen som gäller från och med 1 januari 2011 kräver bland annat att alla vårdgivare skall upprätta årlig patientsäkerhetsberättelse med redogörelse för hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits, vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts. Närhälsan har ett uppdrag att verka för att patientens ställning stärks. Det innebär fokus på områden som att systematiskt inhämta och ta tillvara patientens synpunkter på hur vården fungerar, vägleda och informeras patienten om aktuella behandlingsmetoder och effekter av behandlingen. Ett annat område inom patientsäkerhetsarbetet innebär att verka för en effektiv läkemedelsanvändning. På barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna finns utarbetade rutiner för ett kontinuerligt arbete med patientsäkerheten. Vad gäller vårdcentralerna har delar av patientsäkerheten följts upp under hösten 2013 i samverkan med Vårdvalsenhetens medicinska revisionsenhet. Områden som varit aktuella är avvikelserapportering, implementering av medicinska riktlinjer och beredskap för akut omhändertagande av patient som behöver omedelbar vård. Resultaten visar att avvikelserapportering kan förbättras på några vårdcentraler. När det gäller medicinska riktlinjer och akut omhändertagande uppfyller samtliga vårdcentraler godtagbara rutiner och beredskap Familjecentraler skall finnas i nämndområdets samtliga stadsdelar På Hisingen finns idag familjecentraler i två av stadsdelarna, Västra Hisingen och Norra Hisingen. Planering av en familjecentral i Lundby pågår. Under första delen av 2014 har diskussion fortsatt om att eventuellt öppna en familjecentral i Backa. Arbetet med familjecentraler kommer att följas under året ibland annat i dialogmöten med stadsdelarna Säkerställa att vårdenheterna uppfyller sina åtaganden enligt närområdesplanerna Ansvarsfördelningen för samverkan inom närområdet ska beskrivas i närområdesplanen. På Hisingen har alla närområdesplaner för 2013 färdigställts och skrivits under. Närområdesplanerna följs upp årligen av HSNK Förebygga undernäring bland äldre Vårdcentralen ska på individ- och gruppnivå systematiskt arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Insatser ska följas upp och rutiner och metoder ska dokumenteras. Vårdcentralen ska följa nationella och regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor.

62 Sida 16(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Lundby Närsjukhus (LNS) har ett ansvar att identifiera patienter med risk för undernäring. Alla patienter över 75 år som besöker LNS tillfrågas om sina kostvanor och vid behov ges stöd om näringsstatusen är dålig. Rutiner har tagits fram. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) arbetar strukturerat för att uppmärksamma äldre patienter i riskzonen för sjukdomsrelaterad undernäring; framför allt inom geriatriken. Arbetet sker genom en särskild metod för att bedöma riskfaktorer. För patienter med trycksår görs en särskild riskfaktorbedömning, där denna frågeställning ingår. Vid behov kontaktas aktuell vårdgivare inom primärvård eller kommun för fortsatta åtgärder. En särskild uppföljning planeras under Resultatet kommer redovisas för nämnden Kompetensen om åldrandets sjukdomar skall utvecklas inom primärvården Vårdcentralerna ansvarar för att all personal har adekvat kompetens, legitimation och specialistkompetens samt att det finns personal i den omfattning som krävs för att tillhandahålla en god och säker vård i enlighet med uppdraget. Vårdcentralen ska medverka till en väl samordnad vårdprocess när patienten har behov av annan kompetens än den som vårdcentralen kan erbjuda. Inom Närhälsan, beställd primärvård, är inte några specifikt riktade insatser för detta område planerade för år Nämnden skall verka för att logopedkompetens finns på vårdcentralerna I Krav- och kvalitetsboken 2014 anges att logoped är ett av de primärvårdsuppdrag som inte ingår i VG Primärvård utan bedrivs utanför. I samband med revidering av Krav- och kvalitetsboken har nämnden möjlighet att framföra synpunkter angående vårdcentralernas uppdrag Seniorhälsan skall etableras på fler områden på Hisingen För personer 65 år eller äldre har Närhälsan skapat en särskild funktion: Seniorhälsan. Här erbjuds besök hos distriktssköterska/hälsopedagog med särskild kunskap och erfarenhet av hälsa och sjukdomar hos personer som kommit upp en bit i åldern. För närvarande är det åtta vårdcentraler på Hisingen som är med i Seniorhälsan Personer med symptom på posttraumatiskt stressyndrom ska särskilt uppmärksammas Kris- och Traumaenheten inom beställd primärvård arbetar specifikt med målgruppen patienter med posttraumatiskt stressyndrom. Verksamheten rapporterar ett fortsatt högt söktryck och långa väntetider till behandling. I krav- och kvalitetsboken anges att vårdcentralen ska uppmärksamma de psykosociala faktorernas betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Vårdcentralen ska också följa regionens beslutade riktlinjer, regler och rutiner, avseende hälso- och sjukvård för asylsökande med flera, som finns samlade under Enheten Asyl och flyktingfrågor i hälso- och

63 Sida 17(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen sjukvården. Lundby Närsjukhus (LNS) tar emot PTSD-patienter med mindre komplicerade trauman. De med upprepade svåra trauman faller utanför den målgrupp som LNS har ansvar för. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har lämnat en rapport utifrån frågeställningen om möjligheter till koncentration av psykiatriresurser för patienter med Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). SUs slutsatser kan sammanfattas med att de bedömer att en koncentration av psykiatriresurser för patienter med PTSD bäst sker genom att skapa ett subspecialiserat omhändertagande på specialistmottagningarna i Gamlestaden, Mölndal, Centrum och Västra Frölunda. SU lyfter fram patienternas höga grad av samsjuklighet med annan psykisk ohälsa som kan omhändertas på en mottagning organiserad i flera specialiserade team. Särskild uppföljning av att SU arbetar enligt lämnad rapport är planerad till vår och höst Resultaten kommer att redovisas till nämnden Tandvård Tandhälsan hos barn och unga på Hisingen ska förbättras. Andelen kariesfria barn ska öka med 5 procent under en treårsperiod Folktandvården arbetar med målet. Målet följs upp på årsbasis Vårdkedjan med förebyggande tandvård, munhälsobedömning och nödvändig tandvård ska ges med integritet och kontinuitet till personer i särskilda boenden I avtal för den uppsökande verksamheten och munhälsobedömningar finns särskilda formuleringar kring känsliga situationer som kan uppstå. Där finns även rutiner beskrivna för hur respekten för individens självbestämmande ska tillvaratas. 2.4 Vårdgaranti - tillgänglighet Primärvård Andelen telefonsamtal till 1177 Vårdguiden som besvarats inom tre minuter var för 1177/Göteborg 52 procent per sista mars. Medelvärde i regionen var 50 procent för samma period. Två gånger per år mäts besökstillgängligheten på vårdcentralerna genom att registrera samtliga nybesök och mäta hur stor andel som kan tas emot inom 7 dagar. Vid senaste mätningen i oktober 2013 togs i genomsnitt 89,2 procent av nybesöken emot inom 7 dagar. Detta kan jämföras med genomsnittet för VGR som är 88,3 procent. Mätningen för våren 2014 genomfördes mars. Resultatet av denna mätning kommer att finnas tillgängligt i slutet av april. Länssjukvård Måluppfyllelsen beträffande den nationella vårdgarantin på Lundby Närsjukhus (LNS) för antalet patienter som väntat högst 90 dagar på besök var 99 procent i februari. Medan

64 Sida 18(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen motsvarande andel på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) var 73 procent. Andelen vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på behandling, var på LNS 98 procent och motsvarande andel på SU var 72 procent. Patienter med välgrundad misstanke om cancer ska erbjudas besök inom 14 dagar. Mätningen visar att 91 procent av patienterna vid SU erhöll ett första besök inom denna garantitid. Medelvärdet i regionen var 90 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Psykiatri Andelen patienter inom BUP/SU som väntat högst 30 dagar på besök, var per sista februari 90 procent. Medelvärdet i Västra Götalandsregionen var 78 procent. Andel patienter som väntat högst 30 dagar på fördjupad utredning och behandling var vid samma tid 86 procent. Medelvärdet i regionen var 78 procent, vilket är en markant ökning jämfört med samma period föregående år. Andelen vuxna patienter som väntat högst 90 dagar på neuropsykiatrisk utredning vid SU var 60 procent per sista februari. Medelvärdet i regionen var 46 procent, vilket är en minskning jämfört med samma period föregående år. Akutmottagning Det regionala måltalet stipulerar att 90 procent av de patienter som bedömts ha störst behov av akut omhändertagande ska ha träffat en läkare inom 60 minuter. I februari fick 37 procent av de prioriterade patienterna på akutmottagningen SU träffa läkare inom en timma. Medelvärdet i regionen var 46 procent. Det regionala måltalet stipulerar att 90 procent av de patienter som bedömts ha störst behov av akut omhändertagande ska ha en total genomloppstid om högst 4 timmar. På SU fick 53 procent av den aktuella gruppen patienter en total genomloppstid på 4 timmar. Medelvärdet i regionen var 56 procent en lite minskning jämfört med tidigare. 2.6 Prestationer Se bilaga 1. Sjukhusvård Nämndinvånarnas totala konsumtion av sjukhusvård har minskat marginellt jämfört med föregående år. Inom den somatiska vården har det totala antalet vårdtillfällen minskat jämfört med föregående år och jämfört med budget. Det beror till del på ett fortsatt arbete inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) med en överföring från slutenvård till öppenvård samt minskade medelvårdtider. Minskningen förklaras också av lägre konsumtion av höspecialiserad slutenvård än budgeterat. Prognosen har justerats.

65 Sida 19(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Inom vuxenpsykiatrin har antal inskrivningar och vårddagar minskat jämfört med budget och jämfört med föregående år. Medelvårdtiden är 15 dagar, vilket är samma som föregående år men något högre än budget. Antal läkarbesök inom vuxenpsykiatrin har minskat jämfört med budget och jämfört med föregående år. Minskningen beror på omställningsarbete i samband med omorganiseringen inom de affektiva verksamheterna med en övergång till färre och större basmottagningar samt subspecialiserade enheter. Fler nya remisser ger också fler nybesök som är mer resurskrävande. Arbete pågår för att öka produktionen med bland annat effektivisering av öppenvårdsmottagningarnas arbetsstrukturer samt kvällsmottagningar. Länssjukvård, (exkl. sjukhus och VGPV): Antal läkebersök är i nivå med budget. Bland övriga besök noteras en viss minskning. VG Primärvård: Läkarbesöken har minskat med 8 procent (3 900 st) jämfört med föregående år. Det är främst de offentliga enheterna som redovisar avvikelse, bland annat vårdcentralerna i Kärra och Backa. Ytterligare en orsak till l minskningen jämfört med 2013 är Backa Läkarhus stängde sin jourcentral i slutet av juli En del av jourbesöken görs numera hos Alléjouren. Prognosen har minskats. Primärvård övrigt: Övriga besök har ökat med 16 procent (5 200 st) jämfört med budget och nivån är något högre än föregående år. Ökningen förklaras främst av fler besök hos sjukgymnast och prognosen har justerats Sammanvägda prestationer: Besök och vårdtillfällen vägs samman i ett mått som beskriver den totala vårdkonsumtionen. Nämndens sammanvägda prestationer till och med mars visar en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. 3. Personal De fyra tidigare lokala hälso- och sjukvårdskanslierna är sedan två år tillbaka hopslagna till ett samlat kansli (HSNK). En verksamhetsplan för år 2014 har tagits fram för kansliet. I verksamhetsplanen beskrivs organisationens resurser och mål. Ett stort fokus har under början av detta år lagts vid resultatet av den genomförda medarbetarenkäten och de särskilda åtgärder som genomförs med anledning av detta. 3.1 Lönestruktur Förvaltningens samtliga linjechefer har genomfört ett gemensamt arbete med BAS-värdering. Det konstaterades att vissa yrkesgrupper inom BAS-område G uppvisade löneskillnader som inte kunde förklaras annat än som en följd av tidigare traditioner. Det föranledde en särskild

66 Sida 20(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen satsning i lönerevisionen på dessa medarbetare. Satsningen gjordes som en inom ramen för det av tillgängliga löneutrymmet. Första linjens chefer har i uppdrag att med stöd av HR-funktionen se över bemanningsmål för hela kansliet och även ta fram en kompetensförsörjningsplan. Förvaltningen har inte tagit fram några måltal för lönespännvidden för förvaltningens personal. 3.3 Personalvolym Personalvolymen har minskat med en medarbetare jämfört med föregående år, från 145 till 144 personer. 3.4 Sjukfrånvaro Den relativa sjukfrånvaron framgår av nedanstående tabell. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Jan mars 2014 Jan mars 2013 Kvinnor 4,97 % 5,78 % Män 1,94 % 2,05 % Totalt 4,27 % 4,91 % Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Jan mars 2014 Jan mars 2013 Kvinnor 51,11 % 57,06 % Män 66,67 % 31,43 % Totalt 52,76 % 54,59 % Sjukfrånvaron har totalt minskat de tre första månaderna i år jämfört med samma period föregående år från 4,91 till 4,27 procent. Andelen långtidssjukfrånvaro har minskat från 54,59 till 52,76 procent. 4. Övrigt Under hösten stängde Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) den allmänpsykiatriska mottagningen på Hisingen vilket fick till följd att patienterna istället får sin vård ombesörjd på mottagningar på Stora Nygatan (Centrum) och Lergöksgatan (Frölunda). Stängningen av mottagningen har inneburit att vårdcentralerna fått en ökad belastning. Nämnden har reagerat starkt på beslutet att stänga mottagningen på Hisingen. Även stadsdelarna på Hisingen, Försäkringskassan och brukarorganisationer har reagerat på nedläggningen. Med anledning av nedläggningen lade nämnden i juni ett uppdrag till förvaltningen att undersöka möjliga lösningar. Uppdraget avrapporterades i februari 2014.

67 Sida 21(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Under hösten 2013 fick NSPHiG (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg) i uppdrag att genomföra en brukarenkät med anledning av nedläggningen av öppenvårdspsykiatriska mottagningen på Hisingen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) medverkade inte i enkäten utan hänvisade till den nationella enkäten som kommer att genomföras under våren Vid nämndens planeringskonferens i februari 2014 informerade NSPHiG om brukarenkäten där man totalt fick 52 svar både från patienter och anhöriga. 5. Ekonomi 5.1 Ekonomiskt resultat Se bilaga 2 och bilaga 3. Nämnden prognos före lokal riskdelning är positiv +42,7 mnkr, vilket är 10, 0 mnkr bättre än budget. Avvikelsen förklaras främst av lägre kostnader för region- och rikssjukvård. Nämnden bidrar med 42,7 mnkr i den lokala riskdelningen och prognostiserar därefter ett nollresultat. Betalning efter finansieringsförmåga/lokal riskdelning (- 10 mnkr) För att möjliggöra beställning av mesta möjliga vård samt minska behovet av att budgetera säkerhetsmarginaler har de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 sedan flera år kommit överens om en finansiering efter betalningsförmåga/lokal riskdelning. Den sammantagna prognosen för de fem nämnderna i göteborgsområdet visar ett nollresultat, vilket är samma som budget. För enskilda nämnder har förändringar skett och den lokala riskdelningen har förändrats jämfört med budget. Budget Prognos Resultat före lokal riskdelning Resultat före lokal riskdelning Lokal riskdelning Resultat HSN 4-39,5-56,5 56,5 0 HSN 5 49,9 64,9-64,9 0 HSN 7-43,1-43,1 43,1 0 HSN 11 32,7 42,7-42,7 0 HSN Summa mnkr Hälso- och sjukvårdsnämnderna 5 och 11 har i budget avsatt 49,9 mnkr respektive 32,7 mnkr för att bidra till Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4 och 7. Av utfallet per mars och den förväntade utvecklingen för helåret bedöms behovet per nämnd komma att förändras jämfört med budget.

68 Sida 22(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 prognostiserar lämna 64,9 mnkr, vilket är 15,0 mnkr mer än budget. Avvikelsen beror på lägre kostnader för sjukhusvård. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 prognostiserar lämna 42,7 mnkr, vilket är 10,0 mnkr mer än budget. Avvikelsen beror på lägre kostnader för sjukhusvård. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 prognostiserar ökad kostnad för sjukhusvård vilket medför behov av tillskott på 56,5 mnkr. Jämfört med budgeterat belopp innebär detta en försämring med 17,0 mnkr för helåret. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 har ökade kostnader för primärvård vilket medför behov av tillskott på 8,0 mnkr som inte är budgeterat. För hälso- och sjukvårdsnämnderna 7 bedöms kostnaderna bli enligt plan och behovet av riskdelning är samma som budget, 43,1 mnkr. Region- och rikssjukvård +10,0 Modellen för ersättning av sjukhusvård innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en överenskommen nivå. För produktion över denna nivå ersätts inte sjukhusen. Antal vårdtillfällen inom sluten Region- och rikssjukvård har totalt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) minskat med ca 250, eller ca 6 procent, för första kvartalet jämfört med samma period En förskjutning har skett till öppen Region- och rikssjukvård, där besöken har ökat med drygt 3 000, eller ca 12 procent, jämfört med föregående år. Motsvarande förändring syns också för nämndens invånare. Detta innebär även en lägre kostnad för nämnden jämför jämfört med samma period Privata sjukhus +2,0 Avtalet med Lundby Närsjukhus har utökats med option inom områdena gynekologi, psykiatri och öron-näsa-hals till ett sammanlagt värde av 12,6 mnkr. Dessutom har 5,0 mnkr omdisponerats inom avtalet ram från receptläkemedel till ökad vårdproduktion, främst inom området kirurgi. Utfallet per mars visar på en ökad produktion. Avvikelsen mot budget förklaras dels av att viss vård som utförts i slutet av mars inte hunnit diagnossättas och därför inte fakturerats. Avvikelsen förklaras också av att kostnaderna för receptläkemedel hittills i år är lägre än budget. Prognosen har förbättrats med 2,0 mnkr för lägre kostnader för receptläkemedel. VG Primärvård -1,0 För de offentligt drivna enheterna är det främst ersättningen avseende ålder och kön samt vårdtyngd som visar en ökning jämfört budgeterat belopp. Det medför högre kostnader för nämnden och prognosen har försämrats med 4,0 mnkr. För de privata enheterna är det framförallt ersättningen avseende täckningsgraden dvs den ersättning som är kopplad till omhändertagande på primärvårdsnivån som hittills i år visar ett

69 Sida 23(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen lägre utfall jämfört med budget. Detta innebär minskade kostnader för nämnden och prognosen har förbättrats med 3,0 mnkr. I utfallet är hänsyn taget till den målrelaterade ersättningen som ligger i nivå med budget. Offentlig primärvård övrigt -1,0 Enligt överenskommelsen om offentlig primärvård övrigt är ersättning för mödrahälsovården prestationsbaserad och kan därmed variera mellan åren. Under första kvartalet 2014 har ett ökat antal inskrivna gravida noterats jämfört med Även ett ökat antal av s.k. vårdtunga graviditeter med risk för medicinska komplikationer har konstaterats. Det leder till ökade kostnader för nämnden och prognosen har försämrats med 1,0 mnkr. Osäkerheter I prognosen är inte hänsyn tagen till eventuella merkostnader i samband med införandet av Vårdval rehab. I prognosen har inte heller hänsyn tagits till eventuellt tillkommande vårdkostnader för personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Konsulter, kurs- och konferenser, PR och info Nämnden har i likhet med övrig verksamhet fått krav på kostnadssänkningar för kurser och konferenser, externa konsulter och trycksaker med mera. En viss del av dessa kostnader kan hänföras till direkt till nämnden, och en del kan relateras till kanslifunktionen. Då hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli numera utgör en förvaltning och vissa kostnader fördelas schablonartat mellan de olika kontoren inom förvaltningen blir en jämförelse på totalnivå för samtliga 12 nämnder mer relevant. I nedanstående sammanställning framgår utfallet per samt helårsprognos. Bedömningen är att kraven på kostnadsreduktioner inom angivna områden kommer att klaras. Periodutfall, tkr Prognos, tkr Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart Kurs och konferenser, konto 4611, motpart Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart

70 Sida 24(24) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen 5.3 Eget kapital Ingående eget kapital är 5,3 mnkr. Nämnden prognostiserar ett nollresultat och utgående eget kapital 2014 bedöms vara oförändrat 5,3 mnkr. Ingående eget kapital 2014 Prognos resultat 2014 Prognos utgående eget kapital ,3 mnkr 0,0 mnkr 5,3 mnkr 6. Bokslutsdokument och noter Se bilaga 4. Bilagor 1. Konsumtionsrapport 2. Resultaträkning 3. Ekonomibilaga 4. Bokslutsdokument

71 Konsumtionsrapport HSN 11, Bilaga 1 Period Helår Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse Konsumtion i tusental utfallbudget prognos - budget Sjukhus offentliga & privata Slutenvård, somatik Sjukhusvårdtillfälle 4,5 4,7 4,8-0,2 17,9 18,0 17,7-0,1 DRG-poäng 4,3 4,4 4,7-0,1 16,9 17,0 17,3-0,1 DRG-poäng per vårdtillfälle (CMI) 0,96 0,95 0,95 0,0 0,95 0,95 0,94 0,0 Vårddagar övrig verksamhet 0,4 0,6 0,5-0,1 2,2 2,2 1,8 0,0 Slutenvård psykiatri Vuxenpsykiatri, inskrivningar 0,3 0,4 0,4-0,1 1,4 1,4 1,5 0,0 Vuxenpsykiatri, vårddagar 4,6 5,0 5,6-0,4 19,3 19,3 21,2 0,0 BUP, vårddagar 0,4 0,2 0,4 0,1 0,9 0,9 1,1 0,0 Öppen vård, somatik Läkarbesök 35,1 36,1 32,6-1,0 136,0 136,0 131,9 0,0 Övriga besök 20,5 20,5 19,5 0,0 77,3 77,3 74,0 0,0 Summa besök 55,6 56,6 52,1-1,0 213,3 213,3 206,0 0,0 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 1,6 2,5 1,9-0,9 9,6 9,6 7,2 0,0 Övriga besök, vuxenpsykiatri 12,2 13,1 11,8-0,9 50,3 50,3 45,7 0,0 Läkarbesök, BUP 0,3 0,3 0,3 0,1 1,0 1,0 1,3 0,0 Övriga besök, BUP 1,4 1,3 1,2 0,0 5,0 5,0 4,8 0,0 Summa besök 15,5 17,2 15,2-1,7 65,9 65,9 58,9 0,0 Länssjukvård, exkl sjukhus och VGPV Läkarbesök 10,3 10,0 10,1 0,2 36,5 36,5 37,0 0,0 Övriga besök 6,3 6,9 7,2-0,6 25,3 25,3 27,8 0,0 Summa besök 16,6 16,9 17,4-0,3 61,8 61,8 64,7 0,0 VG Primärvård Läkarbesök 52,5 56,4 57,0-3,9 215,5 225,5 216,1-10,0 Övriga besök 33,3 33,4 32,0-0,1 133,6 133,6 138,7 0,0 Summa besök 85,8 89,8 89,0-4,0 349,1 359,1 354,8-10,0 Primärvård övrigt Läkarbesök 3,7 3,9 3,5-0,2 13,5 13,5 14,1 0,0 Övriga besök 38,6 33,4 37,2 5,2 141,0 128,0 139,8 13,0 Summa besök 42,3 37,3 40,7 4,9 154,5 141,5 153,9 13,0 Utomregional vård Vårdtillfällen 0,1 0,1 0,1 0,0 0,5 0,5 0,7 0,0 Vårddagar 1,0 0,9 0,7 0,1 3,5 3,5 3,9 0,0 Besök sjukhus 0,9 1,5 0,6-0,5 5,8 5,8 5,4 0,0 Primärvård/Specialistvård 0,7 1,0 0,8-0,3 4,0 4,0 3,8 0,0 Sammanvägda prestationer 12,4 12,6 12,8-0,2 47,5 47,5 48,1 0,0 Tandvård Antal färdigbehandlade barn 3,9 4,3 4,7-0,3 17,1 17,1 17,8 0,0

72 budget föreg år p -4% -6% -1% -2% -8% 0% 2% 1% -22% -12% -18% -19% -8% -17% 0% 65% -11% -3% 8% 0% 5% -2% 7% -35% -14% 0% -7% 4% 0% 25% -3% 3% 11% -10% 2% 2% 1% -8% -13% 0% -2% -5% -7% -8% -4% 0% 4% -4% -4% -6% 5% 16% 4% 10% 13% 4% -6% 27% 9% 45% -35% 55% -26% -7% -2% -3% -8% -15%

73 SR01 Sammanställning RR Beställare hälso- & sjukvård Bilaga HSN 11 Göteborg, Hisingen Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Förändring Prognos Budget Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Statsbidrag 5,3 5,3 4,9 9,2% 20,0 20,0 19,5 0,0 3% Såld vård 0,3 0,0 0,2 46,6% 0,0 0,0 1,6 0,0 Övriga intäkter 13,0 28,5 14,5-10,9% 113,8 116,3 70,7-2,5 61% Verksamhetens intäkter 18,5 33,7 19,6-5,3% 133,8 136,3 91,7-2,5 46% Personalkostnader -2,6-2,8-2,2 16,9% -11,3-11,3-8,5 0,0 33% Inhyrd personal, bemanningsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Köpt vård, internt -520,4-530,1-547,9-5,0% , , ,2-5,0 5% Köpt vård, externt -84,6-96,1-83,5 1,3% -358,5-364,0-324,3 5,5 11% Läkemedel -24,0-26,3-25,1-4,4% -102,3-104,3-98,9 2,0 2% Köp av tjänster -10,3-10,3-9,2 12,1% -53,5-53,5-37,6 0,0 42% Övriga kostnader -24,8-24,5-21,3 16,5% -100,4-100,4-100,7 0,0 1% Verksamhetens kostnader -666,8-690,2-689,3-3,3% , , ,3 2,5 6% Regionbidrag 660,2 660,2 630,4 4,7% 2 640, , ,7 0,0 5% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,2 0,3 0,2 1,3 1,3 0,9 0,0 Resultat 12,1 4,1-39,1 0,0 0,0 0,0 0,0

74 Uppföljning av HSN 11, kostnader per rapporteringstillfälle under 2014 Utfall per mars Helårsresultat Avvikelse Avvikelse Utfall Budget Utfall Prognos Budget Utfall Kostnader (-) intäkter (+) budget/ budget/ Belopp i mnkr utfall prognos 2013 Region & Rikssjukvård, off -56,6-60,0 3,4-64,4-230,6-240,6 10,0-230,3 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen -351,7-352,4 0,7-377, , ,1 0, ,3 Privata sjukhus i regionen -25,2-28,6 3,4-23,5-101,5-103,5 2,0-92,8 Bet. efter finansieringsförm./ Riskdelning 0,0 0,0 0,0 0,0-42,7-32,7-10,0 20,1 Privata specialister i regionen -9,4-9,6 0,2-8,9-34,3-34,3 0,0-31,6 Utomregional länssjukvård -4,7-5,5 0,8-5,2-22,1-22,1 0,0-20,4 Summa länssjukvård -391,2-396,2 5,0-415, , ,7-8, ,0 Primärvård Offentlig VG primärvård -74,8-71,9-2,9-71,1-291,6-287,6-4,0-284,7 Privat VG primärvård -33,8-34,9 1,1-35,0-136,6-139,6 3,0-138,1 Offentlig primärvård övrigt -29,7-29,3-0,3-27,9-117,8-116,8-1,0-112,1 Privat primärvård övrigt -7,5-7,9 0,4-7,3-28,3-28,3 0,0-30,4 Utomregional primärvård -0,5-0,8 0,2-0,7-3,1-3,1 0,0-3,2 Övrig primärvård t ex kommunal -3,3-3,2-0,1-2,9-12,7-12,7 0,0-12,5 Summa primärvård -149,5-148,0-1,5-144,7-590,2-588,2-2,0-581,0 Tandvård Offentlig tandvård -16,7-16,4-0,3-15,6-66,6-66,6 0,0-64,1 Privat tandvård -0,3-0,3 0,0-0,3-1,2-1,2 0,0-1,0 Summa tandvård -16,9-16,7-0,2-15,9-67,8-67,8 0,0-65,1 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -14,2-14,2-0,1-13,1-59,0-59,0 0,0-55,0 Privat handikappverksamhet -0,5-0,5 0,0-0,5-2,0-2,0 0,0-2,2 Summa handikappverksamhet -14,7-14,6 0,0-13,7-60,9-60,9 0,0-57,2 Folkhälsomedel -1,3-1,3 0,0-1,3-5,4-5,4 0,0-5,0 Läkemedel -6,8-7,0 0,2-6,8-26,3-26,3 0,0-26,3 Sjukresor -3,7-3,6-0,1-3,9-14,6-14,6 0,0-14,5 Samordningsförbund -1,4-1,5 0,0-1,4-5,8-5,8 0,0-5,7 Nämndkostnader -0,5-0,7 0,2-0,5-2,6-2,6 0,0-1,8 Kanslikostnader -2,2-2,2 0,0-2,1-9,0-9,0 0,0-8,3 Övrigt Särskilda projekt -1,9-3,9 2,0-1,5-15,5-15,5 0,0-12,1 Medicinsk service -2,9-3,4 0,5-2,8-12,2-12,2 0,0-11,3 Finansiella kostnader/intäkter 0,2 0,3-0,1 0,2 1,3 1,3 0,0 0,9 Summa övrigt -4,6-7,0 2,4-4,2-26,5-26,5 0,0-22,6 Totalsumma -649,4-658,8 9,3-674, , ,3 0, ,8 Regionbidrag 660,2 660,2 0,0 630, , ,7 0, ,7 Övriga bidrag RS 0,0 0,0 3,6 0,0 0,0 0,0 14,3 Övriga intäkter 1,3 2,7-1,3 1,2 10,6 10,6 0,0 7,8 Resultat 12,1 4,1 8,0-39,1 0,0 0,0 0,0 0,0

75 Bokslutsdokument RR KF BR HSN 11 Göteborg, Hisingen :59 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0

76 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter

77 Specialdestinerade statsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Finansnetto Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt 1 0 Räntekostnader, externt 0 1 Totalt finansnetto Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt 0 0 Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt

78 Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Göteborg, Hisingen Fastställd av nämnden maj 2014

79 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Sofia Hedenlund Telefon: E-post: sofia.hedenlund@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Tilläggsöverenskommelse Tolkprojekt inom 1177 Vårdguiden år 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Tilläggsöverenskommelse med Närhälsan om Tolkprojekt inom 1177 Vårdguiden godkänns. 2. Kostnaden belastar posten offentlig primärvård övrigt i nämndens ekonomibilaga. Sammanfattning av ärendet Sjukvårdsrådgivningen, 1177 Vårdguiden, deltog åren i ett nationellt pilotprojekt avseende tolktjänst i samband med telefonrådgivning. Förslaget till överenskommelse innebär att de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen finansierar arbetet år Kostnaden för överenskommelsen belastar posten offentlig primärvård övrigt i respektive hälso- och sjukvårdsnämnds ekonomibilaga. Fördjupad beskrivning av ärendet I uppdraget för 1177 Vårdguiden står att tjänsten ska vara tillgänglig för alla, inklusive personer med andra modersmål än svenska. Under perioden ingick Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Stockholms Läns Landsting i ett pilotprojekt avseende tolktjänst i samband med sjukvårdsrådgivning via telefon. Inom ramen för projektet erbjöds tolkning på somaliska och arabiska, genom trepartssamtal där en auktoriserad tolk deltog. Syftet med pilotprojektet var att utvärdera arbetssättet inför ett eventuellt införande som del av ordinarie verksamhet inom Utvärderingen av pilotprojektet visar på positiva effekter med hög kundnöjdhet och att samtalen med tolk har likvärdig kvalitet i jämförelse med den ordinarie verksamhetens samtal. Efter pilotprojektet har en nationell förstudie genomförts som rekommenderar införande av tolktjänst som en ordinarie del i 1177 Vårdguidens verksamhet. Beslut är ännu inte fattat i frågan. Pilotprojektet avslutades under föregående år. Arbetet fortsätter dock inom 1177/VGR även under år 2014, i avvaktan på det nationella beslutet om permanent införande av tolktjänst inom Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

80 Datum (2) Diarienummer HSN Finansiering Överenskommelsen innebär en ersättning till Närhälsan på sammanlagt 700 tkr från de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna, vilket för HSN 11 innebär kr. Kostnaden fördelas enligt resursfördelningsmodellen och belastar posten offentlig primärvård övrigt i respektive hälso- och sjukvårdsnämnds ekonomibilaga. Medel för detta finns inte avsatta i budget, men hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli gör bedömningen att kostnaden ryms inom den totala ramen. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Tilläggsöverenskommelse om Tolkprojekt inom 1177 Vårdguiden Beslutet skickas till Marie-Louise Gefvert, primärvårdsdirektör Närhälsan, marielouise.gefvert@vgregion.se

81 1(2) Dnr HSN PVB Tilläggsöverenskommelse om Tolkprojekt inom 1177 Vårdguiden 1 Parter Parter i denna överenskommelse är Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämnderna Tidsperiod Överenskommelsen gäller perioden Åtagande Närhälsans verksamhet 1177 Vårdguiden (tidigare sjukvårdsrådgivningen) driver ett utvecklingsprojekt som syftar till att erbjuda tolk i samband med telefonrådgivning. Tolkning ges på språken somaliska och arabiska. För år 2014 erhåller Närhälsan finansiering av tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna i omfattning 700 tkr för drift av projektets verksamhet under året. 3 Uppföljning Närhälsan ska redovisa arbetet till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i samband med årsredovisningen för år I uppföljningen ska redovisas antalet inkomna samtal vid vilka tolk har använts, vilket språk som tolkningen har avsett samt patientens nämndtillhörighet. 4 Ersättning Närhälsan ersätts med totalt 700 tkr för detta åtagande av de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. Helårsbeloppet faktureras de tolv nämnderna per 30 juni 2014 enligt nedanstående tabell. HSN HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 TOTALT Ersättning, KR

82 2(2) Undertecknande parter Göteborg Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg För Närhälsan Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör

83 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Sofia Hedenlund Telefon: E-post: sofia.hedenlund@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2014 års medel Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Handlingsplanen för rehabiliteringsgarantin avseende 2014 års medel godkänns. 2. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att fördela 2014 års medel i enlighet med handlingsplanen. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna har av hälso- och sjukvårdsutskottet ålagts att inkomma med en handlingsplan för hur nämnden avser att använda tilldelade medel ur rehabiliteringsgarantin år Nämnden avser att använda medlen till fortsatt finansiering av verksamheter som sedan tidigare startats upp utifrån detta statsbidrag. Medlen ska även användas till att finansiera insatser som nämnderna ålagts av hälso- och sjukvårdsutskottet att hantera inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Beredning Ärendet har informerats till de fackliga organisationerna den 23 april, genom MBL 19. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2014 års medel Beslutet skickas till Ann-Sofie Bäck, hälso- och sjukvårdsavdelningen, ann-sofie.back@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

84 Dnr HSN HSN HSN HSN HSN Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2014 års medel hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 Bakgrund rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin är ett prestationsersatt statsbidrag som regleras genom en årlig överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), så även för år Genom överenskommelsen tilldelas landstingen ekonomiska medel i syfte att förstärka utbudet av rehabiliteringsinsatser för patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa (ångest, depression, stressyndrom) och för patienter med långvarig smärtproblematik i rygg, nacke och axlar. Patienter med smärtproblematik ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR 1 alternativt MMR 2) 1 medan patienter med psykisk ohälsa ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). Målsättningen är att patienterna ska återfå sin arbetsförmåga och därmed kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Inriktning Västra Götalandsregionen år 2014 Västra Götalandsregionens andel av 2014 års rehabiliteringsgaranti beräknas till 121 mnkr. Enligt hälso- och sjukvårdsutskottets beslut (dnr RS ) fördelas 100 mnkr av dessa till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ersättningen till hälso- och sjukvårdsnämnderna är tvådelad enligt följande: 60 mnkr fördelas i form av prestationsersättning genom att hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller 25 tkr respektive 45 tkr per behandlingsserie MMR 1 respektive MMR 2. Hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller också 1000 kr per behandlingsserie KBT, IPT, MMR 1 och MMR 2 för utbetalning av generellt utvecklingsbidrag till alla vårdenheter som gett insatser i enlighet med rehabiliteringsgarantin. 40 mnkr fördelas utifrån resursfördelningsmodellen mellan de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna till utvecklingsinsatser. 1 Med MMR 1 och MMR 2 avses graden av specialisering hos det behandlande teamet samt komplexiteten i patientens sjukdomstillstånd. 1(2)

85 Inriktning hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 år 2013 Den prestationsbaserade ersättning som de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller används enligt följande: Vårdgivare inom VG Primärvård som driver godkända MMR-team, erhåller ersättning per registrerad och godkänd behandlingsserie. Ersättningen är 20 tkr per MMR 1 och 40 tkr per MMR 2. Samma förutsättningar gäller för vårdgivare inom vårdval rehab från och med vårdvalets införande den 1/9. Generellt utvecklingsbidrag i omfattningen 1000 kr per registrerad och godkänd behandlingsserie KBT, IPT, MMR 1 eller MMR 2 utbetalas till vårdgivare som bedrivit insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Övriga intäkter av den prestationsbaserade ersättningen används till att finansiera rehabiliteringskoordinatorer vid vårdcentralerna inom VG Primärvård, så långt det är möjligt. Den fasta ersättning som de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller används enligt följande: Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har sedan år 2010 haft överenskommelser och avtal med ett antal verksamheter/team som arbetar med multimodal rehabilitering, inom primärvårdsrehab och inom specialistvård. Teamen fortsätter sitt arbete år 2014 och ersättningen är avsedd att användas till fortsatt utveckling av dessa verksamheter. Medlen används till insatser såsom till exempel kompetensutveckling, personalförstärkningar och informationsinsatser för att stärka samarbetet med vårdgrannar. De team som är verksamma inom primärvårdsrehab övergår från och med 1/9 till att erhålla ersättning per registrerad och godkänd behandlingsserie (se punkt ovan). Syftet är att stärka utbudet av multimodal rehabilitering och möjliggöra att fler patienter i behov av denna form av vård kan erhålla den. Målet är, i enlighet med målet i den nationella överenskommelsen, att så många av dessa patienter som möjligt kan återgå till sitt arbete eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Målet för hälso- och sjukvårdsnämnderna är också att dessa patienter ska uppnå en förbättrad hälsa och därigenom en förbättrad livskvalitet. Om behov och ekonomiskt utrymme föreligger kommer medel också att användas till arbetet med sjukskrivningsmiljarden. Detta beroende på att dessa båda statsbidrag i stora delar berör samma område, och är en komplettering av varandra. Därmed kan det vara fördelaktigt att integrera arbetet. 2(2)

86 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Sofia Hedenlund Telefon: E-post: sofia.hedenlund@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Överenskommelse med Närhälsan år 2014 om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar följande: 1. Överenskommelsen med Närhälsan godkänns. 2. Finansiering sker med 3,42 miljoner kronor av statsbidragen sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin, vilka återfinns under posten särskilda projekt i nämndens budget. Sammanfattning av ärendet Överenskommelsen med Närhälsan är en fortsättning på det arbete som hälso- och sjukvårdsnämnderna drivit sedan år 2006, då statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess infördes. Fördjupad beskrivning av ärendet Statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess (oftast kallad sjukskrivingsmiljarden) syftar till att förbättra och stärka arbetet med sjukskrivning inom hälso- och sjukvården. Statsbidraget beslutas årligen genom en överenskommelse mellan socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar därmed också årligen om den inriktning som arbetet ska ha i Västra Götalandsregionen, och nämnderna åläggs genom beslutet att omsätta arbetet i överenskommelse med utförare. Genom överenskommelsen med Närhälsan åläggs verksamheterna att driva arbetet mot såväl privata som offentliga vårdgivare. Arbetet ska ske utifrån villkoren i den nationella överenskommelsen och de regionala riktlinjerna. Viktiga områden för arbetet år 2014 är fortsatt implementering av funktionen rehabkoordinator på vårdcentralerna i området, samt fortsatt ansvar för genomförandet av försäkringsmedicinska utbildningar. Detta är fortsättning på uppdrag som inleddes år Barnperspektivet Förslaget till överenskommelse och därmed arbetet med sjukskrivningsprocessen bedöms inte påverka barn och unga negativt. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

87 Datum (2) Diarienummer HSN Finansiering Överenskommelsen medför en kostnad för hälso- och sjukvårdsnämnden på 3,42 mnkr. Finansiering sker genom statsbidraget för sjukskrivingsmiljarden samt rehabiliteringsgarantin. I nämndens budget återfinns denna post på raden för särskilda projekt. Närhälsan kan få maximalt 18,85 miljoner kronor i ersättning av de fem hälsooch sjukvårdsnämnderna för det åtagande som överenskommelsen innebär. Beredning Ärendet har informerats till de fackliga organisationerna den 23 april, genom MBL 19. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Överenskommelse mellan Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år 2014 Beslutet skickas till Marie-Louise Gefvert, primärvårdsdirektör Närhälsan, marielouise.gefvert@vgregion.se Karin Rignér, chefsläkare Närhälsan, karin.rigner@vgregion.se

88 1(3) Dnr HSN HSN HSN HSN HSN PVB Överenskommelse mellan Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år Parter Parter i denna överenskommelse är Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och Tidsperiod Överenskommelsen gäller perioden Bakgrund Sedan år 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting träffat överenskommelser med staten för att ge sjukskrivningsfrågan ökad prioritet i hälso- och sjukvården, den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Sjukskrivning är en del av vård och behandling och ska användas med samma precision som förskrivning av läkemedel. Styrdokument för denna överenskommelse är den nationella överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess och Västra Götalandsregionens (VGR) riktlinjer för sjukskrivningsprocessen. Den nationella överenskommelsen som är tvåårig reglerar landstingens åtagande och därför denna överenskommelse. Västra Götalandsregionens riktlinjer för sjukskrivningsprocessen gäller Alla funktioner som omfattas av denna överenskommelse ska samverka med samtliga aktörer som ansvarar för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen inom Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och med aktörer såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedling med flera.

89 2(3) 3 Åtagande Närhälsan ersätts för att genomföra följande åtagande: Kolumn1 Tkr Bilaga Försäkringsmedicinskt Forum inkl processledare , 2 Rehabkoordinatorer Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral Summa I Västra Götalandsregionen har beslutats om kvalitetsmål för God Vård. Det innebär att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv och ges i rätt tid. Dessa mål gäller all verksamhet som omfattas av denna överenskommelse. 3.1 Försäkringsmedicinskt Forum Försäkringsmedicinskt Forum Södra Bohuslän och Göteborg ska drivas i samverkan mellan Primärvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Försäkringskassan. Från primärvårdens sida ska forumet bemannas av läkare, från såväl offentliga som privata vårdgivare. De privata vårdgivarna ska erhålla ekonomisk ersättning av Primärvården i Västra Götaland för sitt deltagande i forumets arbete. 3.2 Processledare Ansvariga för genomförandet är av Närhälsan utsedd chefsläkare och för ändamålet anställda processledare. Processledarna ska rikta sitt arbete till samtliga vårdgivare inom VG Primärvård. Såväl offentligt som privat drivna vårdcentraler ska erbjudas samma möjligheter att ta del i arbetet. Processledarna ska arbeta enligt uppdragsbeskrivning. Sammanfattningsvis innebär detta att stödja det lokala arbetet på vårdcentralerna, stödja rehabkoordinatorer och FMA, administrera FMF samt koordinera utbildningar enligt regional plan för AT- och STläkare, specialister och för icke-sjukskrivande personal som arbetar i primärvården. 3.3 Rehabiliteringskoordinatorer Alla vårdgivare inom VG Primärvård ska ha möjligheten erhålla ekonomisk ersättning för att etablera en rehabiliteringskoordinator på vårdenheten. Rehabiliteringskoordinatorn ska vara den samordnande funktionen i det enskilda patientärendet där behov finns (uppdragsbeskrivning, bilaga 3). Närhälsan ska reglera ersättningen till alla vårdcentraler med en sådan funktion. 3.4 Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral (FMA) Alla vårdgivare inom VG Primärvård ska ha möjligheten erhålla ekonomisk ersättning för att etablera en läkare som försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdenheten. Uppdraget innebär att vara en resurs i arbetet med att utveckla rutiner och metoder i sjukskrivningsprocessen i enlighet med nationellt och regionalt fastställda riktlinjer (uppdragsbeskrivning, bilaga 4). Närhälsan ska reglera ersättningen till alla vårdcentraler med en sådan funktion.

90 3(3) 4 Uppföljning En verksamhetsberättelse för 2014 ska lämnas senast den 16 januari Den ska innehålla en redogörelse av samtliga ingående delar i åtagandet. Ytterligare uppföljning eller specificerade uppföljningsparametrar kan tillkomma, om så krävs nationellt eller regionalt. 5 Ersättning Primärvården ersätts för detta åtagande med maximalt 18,85 mnkr från de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 under verksamhetsåret Fakturering görs månadsvis med en tolftedel av beloppet. Fakturabeloppet ska fördelas per nämnd och fakturan ställs till HSNK/Göteborg. Undertecknande parter Göteborg Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg För Närhälsan Barbro Hedin tf Hälso- och sjukvårdschef Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Uppdragsbeskrivning Försäkringsmedicinskt Forum 2. Uppdragsbeskrivning Processledare 3. Uppdragsbeskrivning Rehabkoordinator på vårdcentral 4. Uppdragsbeskrivning Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral

91 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN / Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Mats Möller Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsnämnden 11 Göteborg, Hisingen Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa, 2012 och 2013 års statsbidrag Förslag till beslut 1) Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att använda 2012 och 2013 års statsbidrag inom området psykisk ohälsa för: a) Utvecklingsinsatser för barn och ungdomar i samverkan med delregionala vårdsamverkansgrupper/kommunförbund. b) För implementering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni. c) För utveckling av brukarmedverkan och brukarinflytande i samverkan med brukarföreningen Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG). Sammanfattning Statsbidraget har fokus på insatser mot psykisk ohälsa. Det ska användas till utökad lokal samverkan för barn och unga med psykisk ohälsa samt för vuxna med komplicerad psykiatrisk problematik. Medlen ska även användas till implementering av nya nationella riktlinjer avseende schizofreni. Medlen fördelas till vårdsamverkansgruppen Ledningsgruppen för samverkan (LGS), till brukarföreningen NSPHiG samt till sjukhusförvaltningarna för insatser i enlighet med detta. Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom årliga överenskommelser 2012 och 2013 enats om stöd till riktade insatser för barn och unga (0-25 år) med psykisk ohälsa och för personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Överenskommelsen har namnet Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa PRIO. En del i satsningen är prestationsbaserade statliga bidrag till de landsting och kommuner som uppnår kraven i överenskommelsen. Västra Götalandsregionen fick 31 miljoner kronor av 2012 års bidrag och 60,5 miljoner kronor av 2013 års bidrag. Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) beslutade att förskottera den beräknade utdelningen av 2013 års bidrag och fördela detta samt 2012 års bidrag till främst utförare och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Till hälso- och sjukvårdsnämnderna avsattes 23 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

92 Datum Diarienummer HSN / (2) miljoner kronor som fördelas mellan nämnderna enligt resursfördelningsmodellen. Enligt HSU:s beslut ska nämnderna använda statsbidraget till följande ändamål: 1. För utvecklingsinsatser och stöd till lokal samverkan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, 6 miljoner kronor. 2. För personer med omfattande/komplicerad psykiatrisk problematik: a. 14 miljoner kronor för implementering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni. b. 3 miljoner kronor för samverkan kring denna målgrupp. När det gäller medlen till insatser för barn och ungdom (1) har hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli fört diskussioner med de delregionala vårdsamverkansgrupperna/kommunförbunden som resulterat i projektplaner med förslag på insatser som ryms inom statsbidragets syfte. Användningen av medlen för implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni (2a) preciseras genom ett regionuppdrag som HSU beslutade om Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli kommer att förhandla med respektive sjukhusförvaltning om hur uppdragen ska genomföras och finansieras. När det gäller medlen för samverkan kring personer med omfattande psykiatrisk problematik (2b) har hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli fört diskussioner med NSPHiG om hur nämnderna kan bidra till att förstärka brukarmedverkan och även aktivera brukarföreningar på de större orterna utanför Göteborg. NSPHiG har presenterat ett förslag till projektplan. Medel kan även komma att användas till ytterligare insatser för målgruppen. Beredning Ärendet har informerats till de fackliga organisationerna den 23 april genom MBL 19. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Handlingsplan LGS 2. Projektplan för ökad brukarmedverkan, NSPHiG

93 1(2) Projektplan för regionens PRIO medel Hälso- och sjukvårdsutskottet har tagit beslut om fördelning av 2012 års medel. Till hälso- och sjukvårdsnämnderna för att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvård för målgruppen barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, och som stöd för lokal samverkan kring målgruppen. Denna projektplan avser LGS området, ca 2 Mnkr under ett års verksamhet. Förslagen på insatser under 2014 tar utgångspunkt från målen i Temagrupp Barn och Ungas verksamhetsplan ; Gemensam syn på familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler Genomföra samordnade tidiga insatser - definiera check points och pröva former/modeller för samverkan kring tidiga insatser Utveckla flöden från tidig upptäckt till specialistnivån samt kunskapsspridning från specialist- till basverksamheter Förtydliga Västbus riktlinjer och skapa ett systematiskt användande av samordnade individuella planer. Implementera Västbus riktlinjer vad gäller familjehems placerade barn Kunskaps- och verksamhetsutveckling i samverkan genom gemensamma utbildningsdagar och lärande utifrån systematisk avvikelsehantering Förslag på insatser under 2014 Projektledare samt aktiviteter för arbetet med att utveckla tidiga insatser - checkpoints 1 mnkr Temagrupp Barn och Unga har satt fokus på att utveckla första linjens vård och behandling, genom att samordna tidiga insatser från kommun och region för barn och unga med psykisk ohälsa. Första linjens vård och behandling ska kunna erbjuda tidiga och lättillgängliga insatser och därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik, samt avlasta specialistnivån. Många barn och ungdomar får inte stöd och hjälp med sin psykiska ohälsa, många får det i ett allt för sent läge där problemen blivit för stora. Idag har vi kunskap om ett antal signaler som tyder på risk för framtida problematik men behöver ta ytterligare steg för att utveckla arbetet med tidiga insatser. En arbetsgrupp har tillsats för att definiera de signaler som indikerar framtida risker checkpoints, för att därefter utarbeta arbetssätt och riktlinjer för att stärka skyddsfaktorer och kunna göra tidiga insatser. Arbetet utgår från målen; Barnet ska lyckas indikationer

94 2(2) på problem ska upptäckas tidigt och insatser ska sättas in vid behov samt friskfaktorer i barn och ungas närmiljö ska stärkas. Arbetsgruppen ska; Inventera i BVC, VC, förskola, skola och gymnasieskolan de vanligaste tecknen som väcker oro samtidigt som hanteringen upplevs oklar Definiera en till tre checkpoints inom varje verksamhet Ta fram goda exempel inom VG eller övriga landet Ta fram samverkansmodeller och riktlinjer utifrån dessa checkpoints Pröva dessa i vardagsarbetet i utvalda kommuner/stadsdelar - piloter Arbetet är tämligen omfattande och långsiktigt. Förstärkning med projektledare och administrativa insatser skulle ge en betydande kraft och fart i arbetet. Utveckla arbetet med Västbus 500 tkr Kommunerna inom LGS-orådet har med stöd av PRIO medlen, förstärkt arbetet med Västbus. Västbus har utvärderats av FoU i Väst/GR 2010, när det gäller hur riktlinjerna har implementerats. Under 2013 genomför FoU i Väst/GR en ny studie denna gång utifrån målgruppen med frågeställningen har Västbus varit ett effektivt sätt att möta barnens behov av stöd och hjälp? Delregional styrgrupp för Västbus håller på att ta fram en handlingsplan för arbetet Planen kommer bland annat att ta fasta på förbättringsområden från dessa studier där frågan om förtydligande av målgrupp och av genomförandet av riktlinjerna fortfarande är aktuell för många i det vardagliga arbetet. Stöd i det praktiska arbetet i de lokala Västbusgrupperna inom NOSAM, framtagande och genomförande utifrån en kommunikationsplan till verksamheter och föräldrar skulle förstärka arbetet ytterligare. Stöd för utveckling av familjecentrerat arbetssätt och kompetensutveckling 500 tkr Temagruppen Barn och Unga har tagit fram en gemensam definition av familjecentrerat arbetessätt. Stöd för att utveckla det familjecentrerade arbetssättet kopplat till de olika NOSAM-grupperna och till det vardagliga arbetet är en viktig bas för samverkansarbetet. Arbetet utifrån Temagrupp Barn och Ungas verksamhetsplan behöver spridas genom implementeringsinsatser som till exempel gemensam kompetensutveckling och dialogseminarier. Det som idag planeras för första delen av 2014 är en inspirations konferens för hela LGS området samt lokala seminarier kring det familjecentrerade arbetssättet och familjecentraler. Utifrån arbetet med tidiga insatser och Västbus kommer ytterligare seminarier att genomföras.

95 PRIO satsning för ökat brukarinflytande i Västra Götaland Bakgrund Regeringen beslutade i maj 2012 om en handlingsplan, PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa I handlingsplanen redogörs för ett antal strategiska områden som kommer att utgöra en grund för arbete på området under perioden Bemötande, delaktighet och inflytande är ett område. För att stödja en evidensbaserad praktik inom Socialtjänstens områden angav Regeringen som övergripande mål 2013: Stödet till huvudmännen ska utformas så att det stimulerar och möjliggör brukarmedverkan inom socialtjänst och näraliggande områden inom hälso och sjukvård. Socialstyrelsen har därför tagit fram en vägledning inom detta område; Att ge ordet och lämna plats. Socialstyrelsen skriver i sin vägledning: Att åstadkomma brukarinflytande kräver en struktur och en långsiktig strategi. Det handlar om en process med planering, genomförande och uppföljning. Det gäller såväl på individnivå som på de mer övergripande nivåerna. Viktigt är att brukarna finns med redan från början. Det är också väsentligt att systematiskt följa upp och utvärdera om de metoder som används verkligen gör skillnad för individen och grupper av brukare. I Socialstyrelsens genomgång av förutsättningarna för att brukarinflytande ska fungera har man kommit fram till följande slutsatser: Brukarinflytande på individnivå, verksamhetsnivå och systemnivå påverkar varandra. Stärkt inflytande på en nivå kan öka förutsättningarna för inflytande även på de andra nivåerna. För att få till stånd brukarinflytande på verksamhets och systemnivå är det nödvändigt att ledningen och andra berörda har kunskap om olika grupper av brukare och hur man når dem, om det exempelvis finns organisationer som företräder deras intressen. Förankring på politisk nivå och i verksamhetsledningen behövs på lokal, regional och nationell nivå. Resurser behöver avsättas. Det handlar om tid, pengar och administrativt stöd. Tillgänglighet är grundläggande. Arbetsformer, information och kommunikation behöver anpassas så att alla kan vara med, oberoende av tidigare vana och erfarenhet eller funktionsnedsättning. NSPHiG (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg) är en samverkansorganisation för 18 patient, brukar och närståendeorganisationer i Göteborg och Västra Götaland. 1

96 NSPHiG är anslutet till det nationella nätverket NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) som med medel från regeringen arbetar med brukarinflytande på nationell nivå sedan NSPHiGs uppdrag är bla att bidra till ökat brukarinflytande i verksamheter som riktar sig till målgruppen, öka målgruppens möjligheter till studier, sysselsättning, praktik och arbete lokalt och regionalt i Västra Götaland. Mot denna bakgrund är följande förslag på handlingsplan för ökat brukarinflytande, utifrån PRIO satsningen, i Västra Götaland skriven. Projektplan Utifrån PRIO planens skrivningar om ett ökat brukarinflytande lokalt och regionalt, är tanken att NSPHiG ska metodstödja både kommunerna och Västra Götalands regionen i att systematiskt utveckla och förstärka brukarinflytande på både individ och organisationsnivå. Metodstödet bygger på de brukarinflytandeprojekt och verksamheter som NSPHiG arbetar med idag. Projektplanen kommer framförallt att fokusera på följande områden: Brukarrevisioner Vård och omsorg som bedrivs skall utvärderas av de personer som nyttjar den. Detta är en av grund stenarna i arbetet med brukarrevisioner. Syftet med en brukarstyrd brukarrevision är att förbättra kvalitén i den vård och omsorg som är föremål för revision och här spelar brukarna en nyckelroll. Personer med egen erfarenhet av vård och omsorg besitter dels stor kunskap och erfarenhet om verksamheten, dels har de ett unikt inifrån perspektiv. Denna kunskapsresurs utgör en riklig förbättringspotential för verksamheten. Brukarrevisioner görs för verksamhetens skull, för de aktuella brukarnas skull och för framtida brukares skull. En brukarstyrd brukarrevision är verklighetsförankrad och förbättringsinriktad och bidrar till utveckling och förståelse hos den aktuella verksamheten. Genom att tillfråga brukarna och basera förbättringsarbetet utifrån deras svar känner brukarna sig uppskattade och sedda, vilket leder till ett ökat förtroende för verksamheten och ett bättre vård /boende /arbetsklimat. Utvecklingsarbetet kommer naturligtvis även framtida brukare till gagn. När verksamheter förbättras på det här viset ökar även förtroendet för vården och omsorgen i stort. 2

97 I brukarrevisionen lyfts både brukarnas och brukarrevisorernas unika erfarenhet upp som en stor till gång. Brukarna har kunskap om den aktuella verksamheten och brukarrevisorerna kan, i och med sin egen erfarenhet, utforma relevanta intervjufrågor, intervjua brukarna i ett jämbördigt möte och ställa bra följdfrågor. Revisorernas egen erfarenhet är ett viktigt inslag i intervjuförfarandet eftersom det skapar en trovärdighet i mötet med brukarna som skall intervjuas kring frågor som kan upplevas känsliga och svåra att prata om. Eftersom brukarna garanteras anonymitet i förhållande till både kommunen och hälsooch sjukvården kan det även upplevas lättare att framföra sin kritik utan rädsla för att drabbas av repressalier. Svaren blir mer rättvisande och förbättringsområden kan fångas upp samtidigt som personalen stärks av den positiva feedback som lyfts fram. Arbete och sysselsättning De inventeringar som gjorts i kommunerna under 2013 (inom ramen för PRIOsatsningen) visar att målgruppen vuxna med insatser från bägge huvudmännen i stor omfattning saknar arbete, sysselsättning, praktik eller bedriver studier. Det är väl belagt att en sådan livssituation bidrar till fortsatt psykisk ohälsa och utanförskap. NSPHiG har med medel från socialstyrelsen utvecklat en modell av brukarstyrd IPS (supported employment), där personer med egen erfarenhet (brukarcoach) coachar personer med psykisk ohälsa till arbete, sysselsättning, praktik eller studier. Modellen har utvecklats i samarbete mellan NSPHiG, Göteborgs stad, Samordningsförbunden, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Västra Götalands regionen och FOU i Väst. Konceptet brukarcoach kan liknas vid kamratstödjare men med fokus på arbetslivet. Tanken är att coachens egna erfarenheter av psykiska funktionsnedsättningar bidrar till att man kan se deltagarens behov från ett annat perspektiv än traditionella insatser som arbetsförmedlingen förfogar över. Alla brukarcoacher har genomgått en grundutbildning i IPS metoden och har fortbildats inom bland annat konflikthantering, motiverande samtal och support. Målet är personer med en psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning med hjälp av ett individuellt stöd, utvecklar tillräcklig personlig kraft och motivation att skaffa och upprätthålla arbete eller praktikplats. Detta stöd ska också ge den arbetssökande ett ökat självförtroende, bättre självinsikt om egna behov och förmågor som leder till ökad förmåga till långsiktig uthållighet att upprätthålla arbete och social integration. 3

98 Modellen integrerar också ett arbete med utbildningsinsatser till arbetsgivare och kollegor för att skapa en förändringsprocess som ska leda till en psykiskt hållbar arbetsplats avseende arbetsanpassning och psykosocial miljö. Empowerment Personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning utsätts för en ständig stigmatisering och diskriminering. Det påverkar människans förmåga att tro på sig själv och sina möjligheter. NSPHiG har ett antal utbildningar i studiecirkelform som är särskilt framtagna och anpassade för denna målgrupp. Din egen makt En studiecirkel som handlar om att ta fram de drömmar och idéer som du har och använda dem för att förbättra ditt liv. Din egen berättelse En studiecirkel där du, tillsammans med andra, kan reflektera över era egna berättelser om psykisk ohälsa. Vad har hjälpt dig? Vad har hjälpt andra? Har ni liknande erfarenheter av attityder i t.ex. arbetslivet, familjen eller inom vården? Vad skulle du vilja var annorlunda i samhället? På vilka sätt kan du bidra till att något av det förändras? Med starkare röst En studiecirkel om hur du, tillsammans med andra, kan vara med och påverka vård och omsorg på psykiatriområdet och som ger kunskap för dig som vill ta steget att företräda andra. Din Rätt fundera, diskutera och agera ett studiematerial om allas rättigheter. Detta är ett studiematerial som vänder sig till dig som vill lära dig mer om mänskliga rättigheter och diskriminering, särskilt i relation till psykisk hälsa. Det är ett material där samtal, övningar och diskussioner är i fokus. NSPHiG har ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i Västra Götaland för att stödja de verksamheter och föreningar som vill utveckla studiecirkelverksamhet i sin kommun. Sammanfattning NSPHiG får i uppdrag av HSNK att utveckla ett metodstöd för kommuner, verksamheter och brukarinflytande i Västra Götaland. Utvecklingsarbetet bygger på den överenskommelse som tecknats mellan regeringen och SKL (PRIO) för åren I den planen står bla för 2014: 13. Patient- och brukarinflytande En utgångspunkt för att finna mer effektiva och ändamålsenliga arbetssätt och lösningar i hälso och sjukvården och omsorgen är att öka patienters, brukares och 4

99 anhörigas delaktighet och inflytande i vården och omsorgen. Välinformerade patienter som ställer krav på insatserna ökar kvalitet och driver på verksamhetsutvecklingen. Delaktighet och inflytande är även viktigt för att värna den enskildes integritet och rätt att så långt det är möjligt själv få fatta beslut som har stor betydelse för hans eller hennes livskvalitet. Ökat inflytande kan ha betydelse för att minska stigmatisering och utanförskap. Forskning visar att det även har betydelse för utfallet av behandlingen och att en välinformerad och delaktig patient gör vården mera säker. Patient, brukar och anhörigorganisationer har förutsättningar att systematisera kunskap och erfarenheter som finns hos många patienter, brukare och anhöriga. Det bidrar med gruppernas perspektiv i underlag för beslut, verksamhetsutveckling och forskning. Samordningsfunktionen bedömer därför att organisationerna är en nödvändig samarbetspartner för att målen i handlingsplanen ska uppnås. Delmål: Öka patient och brukarinflytande inom vården och omsorgen. Förslag att delmålet anses vara uppfyllt när: 1) Patienters och brukares upplevelse t.ex. av att vara tillräckligt informerade, delaktiga i insatsernas planering, utformning och ha möjlighet att välja mellan olika behandlingsalternativ ökar mellan ) Företrädare för patient, brukar och anhörigorganisationer upplever att deras organisationers inflytande på verksamheternas utveckling har ökat mellan Detta kan följas upp genom en nationell patient och brukarundersökning som omfattar både hälso och sjukvård och socialtjänst, vilket har diskuterats ovan, och genom intervjuer med företrädare för patient, brukar och anhörigorganisationer. Det blir också viktigt att ta del av vad som framkommer genom det lokala och regionala utvecklingsarbetet för ökad delaktighet som kommer att bedrivas av NSPH i enlighet med regeringens uppdrag. Även PRIO dialogerna där de lokala och regionala patient, brukar och anhörigorganisationerna deltar blir ett väsentligt underlag. NSPHiG får medel att med början 2014 påbörja ett arbete för närmare samverkan med kommuner, verksamheter, brukare och brukarorganisationer i Västra Götaland som motsvarar de prestationsmål som beskrivs i PRIO planen för ett ökat brukarinflytande i regionen. 5

100 Genomförande NSPHiG inleder uppdraget med att inventera vilka personer som ansvarar för kommunernas prio samordning i de tre regiondelarna, Fyrbodal, Skaraborg och Södra Älvsborg, och inbjuder till samtal om ett samarbete mot bakgrund av ökat brukarinflytande utifrån PRIO planen. Samtidigt kartlägger NSPHiG vilka patient, brukar och närståendeföreningar som finns på respektive ort. Kommunerna får berätta vilka behov man har i arbetet med att ta fram en handlingsplan för målgruppen. Finns en befintlig men otillräcklig brukarorganisering på orten kan NSPHiG fungera överbryggande som handlednings och metodstöd för både kommun och brukarorganisationer. Saknas en brukarorganisering helt kan NSPHiG erbjuda kommunen att genom annonsering och utskick till brukare i kommunens verksamheter inbjuda till informationsmöte där NSPHiG kan erbjuda ett direkt stöd för uppbyggnad av en lokal brukarorganisering till brukarna. Det kan omfatta både metodstöd kring handlingsplansarbetet och mer direkt stöd kring uppbyggnad av lokal utveckling i att arrangera studiecirklar, brukarrevisioner mm. Det långsiktiga målet är att en brukarinflytandeutveckling kommer till stånd på varje ort som självständigt klarar att stå på egna ben. NSPHiG kommer att använda personal som idag är anställda på NSPHiG med egen erfarenhet och ansvariga för de inflytandeområden som tex, brukarrevisioner, empowermentutbildningar, bemötandeutbildningar, IPS (supported employment) och i antistigmakampanjen Hjärnkoll. Utvecklingen av empowermentutbildningar sker genom studiecirkelutbildningar som NSPHiG arrangerar tillsammans med studieförbundet Vuxenskolan i Västra Götaland. NSPHiG kommer både att arbeta på plats i de olika kommunerna men också arrangera utbildningstillfällen på NSPHiGs kansli i Göteborg. Under perioden ska också NSPHiG i samarbete med HSNK I Västra Götaland utforma och genomföra en brukarrevision genom enkät och fokusintervjuer riktad till målgruppen vuxna med omfattande och komplex problematik. NSPHiG kommer alltså att kunna erbjuda kommuner både ett direkt stöd kring handlingsplansarbetet där egen brukarorganisering saknas och ett metod och handledningsstöd till befintliga föreningar eller hjälp att stödja en sådan lokal utveckling där ingen förening finns än. 6

101 BUDGET PROJEKT VG Personalkostnader Projektledning Samordnare Brukarrevision Ekonomi/administration Studiecirklar kr kr kr kr kr Övriga projektkostnader Lokalkostnader Lokahyra El, städ och övr. Resekostnader Konferenser/seminarier Administration Förbr. mtrl, kontors mtrl Telefon, etc. Övr. projektkostnader Annonser, tryck Tillfälliga möteslokaler Kurslitteratur etc kr kr kr kr kr Summa kostnader kr 7

102 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Stefan Svallhage Telefon: E-post: stefan.svallhage@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, Hisingen Förlängning av avtal om uppsökande verksamhet - munhälsobedömning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar: 1. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att förhandla med Folktandvården om överenskommelse om uppsökande verksamhet munhälsobedömningar, från och med till och med Sammanfattning av ärendet Åtagandet omfattar munhälsobedömningar och utbildning till berörd personal i kommuner och till närstående i patientens omgivning. Avtalet löper från och med till och med och innehåller en förlängningsklausul med möjlighet för beställaren att förlänga avtalet upp till två gånger under totalt 24 månader. Detta beslut innefattar den andra, och sista, förlängningsperioden. Nuvarande leverantör är Oral Care AB. Mot bakgrund av uppföljning 2013 rekommenderar hälso- sjukvårdskansliet år att verksamheten bedrivs i egen regi. Fördjupad beskrivning av ärendet En munhälsobedömning är en förenklad undersökning av munhåla, tänder och tandersättningar och utförs av tandläkare eller tandhygienist. Den som har ett bestående behov av omfattande stöd och omsorg har rätt till en munhälsobedömning. I nämndområdet har ungefär 1150 personer tackat ja till munhälsobedömning varav drygt en fjärdedel bor i enskilt boende eller omfattas av LSS och knappt tre fjärdedelar bor i särskilt boende. Verksamheten är upphandlad i konkurrens och nämnden har avtal Oral Care AB. Uppföljning av verksamheten har skett löpande med regelbundna möten med de utförare som Västra götalandsregionen har avtal med. Uppföljningen för 2013 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

103 Datum Diarienummer HSN (2) visar på skillnader mellan leverantörerna i vilken utsträckning man genomfört munhälsobedömningar på personer som bor i eget boende eller omfattas av LSS. Oral Care AB når betydligt färre personer än 3D Dentomed och Folktandvården. Jämförelsen avser andelen munhälsobedömningar i relation till antalet personer som tackat ja till bedömning. Oral Care har ombetts inkomma med åtgärdsplan för att förbättra resultaten. Skriftligt svar från Oral Care bifogas. Kansliets bedömning är att Oral Care inte visat att man kan förbättra täckningsgraden När det gäller personer på särskilda boenden visade uppföljningen att samtliga utförare har godkända resultat. Mot ovanstående bakgrund förordar hälso- och sjukvårdskansliet att avtalet med Oral Care förordar kansliet inte förlängs, utan att verksamheten bedrivs i egen regi. Finansiering Nämndens kostnader 2013 uppgick till c:a kr, byte av leverantör medför sannolikt en ökning av kostnaderna med minst kr. Finansiering sker inom nämndens anslag för tandvård. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Sammanställning av uppföljning Kopia av kommunikation med Oral Care Beslutet skickas till Folktandvården: anders.ljungne@vgregion.se Oral Care AB: christoffer.heleander@oralcare.se

104 Uppsökande verksamhet - Munhälsobedömning (MHB) Antal per HSN-område och leverantör 2013 Bilaga 1. LSS- / enskilt boende boende Särskilt boende Ja- Antal MHB / Avvikelser Antal MHB Ja- Antal MHB / Avvikelser Antal MHB tackare MHB Jatackare "Vill ej" tackare MHB Jatackare "Vill ej" HSN % HSN % HSN % 9 22 HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % HSN % VGR % VGR % LSS- / enskilt boende boende Särskilt boende Ja- Antal MHB / Avvikelser Antal MHB Ja- Antal MHB / Avvikelser Antal MHB tackare MHB Jatackare "Vill ej" tackare MHB Jatackare "Vill ej" FTV % FTV % Oral Care % Oral Care % Dentomed % Dentomed % 20 3 VG % VG %

105 Bilaga 2. Hej, Här är åtgärdsplan att användas i samband med förlängningsdiskussionerna med presidier/hsn. Jag infogar även min frågeställning till Oral Care. Har ni synpunkter på OC åtgärdsplan? Vi har tittat på 2013 års uppföljning av munhälsobedömningar och utbildning och gjort några reflektioner, se bilaga: 1. Täckningsgraden, MHB dividerat med jatackare minus avvikelser, är på en tillfredsställande nivå. 2. Antalet munhälsobedömningar gjorda av Oral Care inom LSS- och eget boende är mycket lågt. 3. Oral Care har utbildat få personer. Kommentarer kring punkt 2 och 3: - Andelen munhälsobedömningar, MHB, utförda av Oral Care dividerat med antal jatackare är 17 procent. En stor summa avvikelser har gjorts. Vi tolkar detta som att Oral Care har ett förbättringsområde i att förmå de boende att emotta MHB. Om Oral Care hade uppnått 60 procent skulle fler MHB ha utförts. - Vi konstaterar att ca 10 procent av kommunernas vård- och omsorgspersonal erhöll utbildning i munhälsa under Om vi jämför antalet utbildade personer med antalet jatackare blev andelen för Oral Care 19 procent. Andelen för de andra leverantörerna var 10 procentenheter högre. Med anledning av ovan samt att vi står inför en förlängning av avtal och att vi, så småningom, ska göra en eventuell ny upphandling uppmanas Oral Care till följande åtgärdsplan: Oral Care ska utarbeta en åtgärdsplan för att öka antalet munhälsobedömningar gjorda vid LSS- och enskilt boende. Dessutom ska förslag till åtgärder tas fram för att få fler personer som utbildas i munhälsa. Åtgärdsplanen ska skickas till undertecknad senast 28 mars Stefan Svallhage Planeringsledare Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad Västra Götalandsregionen Tel:

106

107

108 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Negar Sohrabi Telefon: E-post: negar.sohrabi.jahromi@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Göteborg-Hisingen Hävning av avtal om barn-och ungdomstandvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar: 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens avtal om barn-och ungdomstandvård med Nagem Laser För Tand AB hävs fr.o.m Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Mellan Västra Götalandsregionen, hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg Hisingen och Nagem Laser För Tand AB, organisationsnummer , finns det ett avtal avseende barn- och ungdomstandvård. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har uppmärksammat att företaget Nagem Laser för Tand AB har begärts i konkurs den 4 februari Enligt punkt 27 i avtalstexten, hävning av avtal, har Västra Götalandsregionen rätt att häva ett avtal om motparten sätts i konkurs. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden att avtalet hävs omgående, vilket innebär att avtalet hävs från och med den 6 maj Fördjupad beskrivning av ärendet Folktandvården har ett sistahandsansvar, vilket innebär att de ska finnas tillhands för de barn- och ungdomar vars målmän inte aktivt valt tandläkare eller där individen på något sätt riskerar att inte få någon tandvård. Av denna anledning kommer de 11 barn och ungdomar (3-19 år) som idag är listade på kliniken som drivs av företaget Nagem Laser för Tand AB, informeras av hälso-och sjukvårdsnämndernas kansli samt överföras till Folktandvården. Överföringen sker första dagen efter att avtalet har upphört, och till den Folktandvårdsklinik som är belägen närmast barnets folkbokföringsadress Respektive Folktandvårdsklinik kommer att informeras om vilka barn som har överförts och när de bör kallas på en undersökning. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

109 Datum (2) Diarienummer HSN Ärendet är avstämt med juridisk rådgivare på Hälso-och sjukvårdsnämndernas kansli, som har inhämtat uppgifter från aktuell tingsrätt. Barnperspektivet Hälso- och sjukvårdskansliet gör bedömningen att barn och ungdomar inte påverkas negativt av förslaget till beslut. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till Nagem Laser För Tand AB Hisingsgatan Göteborg

110 Diarienummer HSN Mål och inriktning 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen

111 Vision Västra Götalandsregionens vision Det goda livet Det goda livet står för en god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, en god miljö där vi värnar de förnybara systemen, möte av våra barns behov, en uthållig tillväxt och ett rikt kulturliv. Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling, där de tre dimensionerna den ekonomiska, sociala och miljömässiga är sinsemellan beroende och förstärker varandra. Nämndens vision En god vård på lika villkor för hela befolkningen på Hisingen skall utgå från befolkningens behov, vara jämlik, jämställd, tillgänglig och bidra till ett gott liv för alla. Den vård som ges skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Hälso- och sjukvården skall eftersträva att utjämna skillnader föranledda av olikheter i ålder, kön, inkomst och utbildning. 1

112 Förutsättningar och utmaningar inför framtiden Befolkningen i Sverige lever längre och har en bättre hälsa även vid hög ålder. Den medicinska utvecklingen har inneburit att möjligheten att behandla olika sjukdomar och skador hos personer i allt högre ålder har blivit bättre. Detta innebär i sin tur att kraven och förväntningarna på hälso- och sjukvården stiger, och att det finns behov av att utveckla nya strategier för att komma till rätta med aktuella problem såsom tillgänglighetsbrister och bristande samordning. För att vården skall fungera för hela befolkningen behöver samarbetet mellan äldreomsorg, primärvård och sjukhusvård utvecklas och fördjupas. I gemensamt framtagna närsjukvårdsplaner klargörs ansvar och arbetsfördelning vilket kan underlätta ett nära samarbete och utgöra en god grund för ökad kvalitet och patientsäkerhet. De flesta patienter är mycket nöjda med den vård de fått, men det finns brister, särskilt när det gäller vårdens tillgänglighet och bemötande. Väntetiderna till akutmottagningarna är för långa och många vårdavdelningar har återkommande överbeläggningar. Även om hälsan är förbättrad som helhet, finns stora skillnader i hälsa i alla åldrar, oavsett kön. Det finns ett klart samband mellan inkomstklyftor och hälsa. Skillnaderna har i vissa avseende ökat enligt socialstyrelsens folkhälsorapporter. De samlade kostnaderna för ojämlikhet i hälsa uppgår till betydande belopp. Detta framgår i nationella, såväl som i internationella studier och är ett av de stora samhällsekonomiska problemen i dag. En av de stora politiska utmaningarna är därför, att med hjälp av hälsoekonomiska analyser, utforma en hälso- och sjukvårdspolitik som bidrar till en bättre och mer jämlik vård. Befolkningsprognosen för Västra Götaland visar på en förhållandevis stor befolkningsökning i Göteborgsområdet där Hisingen står för en stor andel. Detta kommer att innebära en relativt stor ökning av vårdbehovet på Hisingen, särskilt bland barn och unga. Det är därför viktigt att ta fasta på detta och investera i närsjukvårdscentra för att avlasta akutsjukhusen i Göteborg. Lundby sjukhus står också inför stora investeringar för att kunna upprätthålla en godtagbar standard. Byggnaderna är gamla och slitna och behöver därför ersättas av nytt sjukhus centralt beläget på Hisingen. Trots kunskap om olika faktorers betydelse för hälsa och levnadsvanor ökar ändå skillnader i hälsa oroande. Barn som lever i familjer som är ekonomiskt och socialt mindre gynnade rapporterar mer ohälsa såsom huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter. Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i övriga delar för att höja den hälsorelaterade livskvaliteten, reducera sjukligheten och den förtidiga dödligheten samt förebygga ohälsa bland barn. 2

113 Mot denna bakgrund ser nämnden följande utmaningar inför de kommande åren: Den ojämlika hälsan måste minska Ökad satsning på den förebyggande och behandlande hälsan Vården ska ges efter behov och inte genom efterfrågan Sjukvården måste bli bättre på att möta mångsjuklighet, särskilt bland äldre Vård ska ges inom de fastställda vårdgarantitiderna Den vård som man behöver ofta ska tillgodoses i närområdet Nämndens viktigaste roll är att företräda medborgarna på Hisingen. I denna roll ska nämnden arbeta för en patientfokuserad hälso- och sjukvård. Med detta avses att alla patienter har rätt att känna sig sedda och lyssnade på samt att bli förstådda, så att de kan vara delaktiga och göra medvetna val mellan olika behandlingsalternativ. 3

114 Rättighetsfrågor Det finns skillnader i hur olika rättigheter prioriteras. Det är stora skillnader i hur enskilda eller grupper bemöts, bedöms och behandlas. Skillnaderna kan knytas till exempelvis kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, homo-, bi och transpersoner. Hälso- och sjukvården på Hisingen skall utgå från ett samlat perspektiv som bygger på alla människors rättigheter och lika värde, och på principen om att bemöta och behandla alla lika. Rättighetsperspektivet ska genomsyra all verksamhet enligt regionens vision Det goda livet. Prioriterade mål ska alltid genomföras utifrån detta perspektiv. Särskild uppmärksamhet måste ägnas utsatta grupper och uppföljningar måste göras av hur barns rättigheter beaktas inom nämndens verksamhetsområde. För att kunna genomföra en jämställdhetsintegrering i enlighet med regionfullmäktiges intentioner, är det grundläggande att ta del av fakta och synliggöra kvinnors och mäns olika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas. För människor med funktionsnedsättning ska de insatser som görs ske utifrån ett helhetsperspektiv och med den enskildes behov och önskemål i centrum. Samordning av insatser ska ske, inte bara mellan den kommunala sjukvården och primärvården, utan också med andra myndigheter samt ideella organisationer. Målet för hälso- och sjukvården är full delaktighet och jämlikhet för personer med olika funktionsnedsättningar. I samtliga verksamheter där hälso- och sjukvårdsnämnden är involverad skall service och tjänster vara tillgängliga och användbara för alla invånare. Förutsättningarna för delaktighet och tillgänglighet till de olika verksamheterna och till information måste därför öka. En målsättning är också att öka dialogen mellan företrädare för olika patientgrupper, nämnden och verksamheterna för att nå ökad kunskap och förståelse för människors olika förutsättningar. Nämndens mål o Vården ska ha ett tydligt genusperspektiv, o Vården ska vara fri från fördomar och diskriminering, och behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i hälso- och sjukvårdens verksamheter o Stöd till funktionsnedsatta personer ska riktas så att den enskilde individen kan leva ett så självständigt liv som möjligt o Arbetet med att förbättra vårdkedjan för personer med funktionsnedsättning ska fortsätta. Aktiviteter/Uppdrag o All relevant individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. o Samverkan mellan Hälso- och Sjukvårdsnämnd 11 och Kunskapscentrum för jämlik vård ska fördjupas. o All information om verksamheten ska vara anpassad till olika funktionsnedsättningar. 4

115 Befolkningsperspektiv Kommunikation Hälso- och sjukvårdsnämnden ska arbeta med öppna beslutsprocesser. God kommunikation med invånare är en förutsättning för att nämndens mål ska uppnås och för att ge kunskap inför de beslut politikerna fattar. För att nämnden ska fatta väl underbyggda och förankrade beslut krävs en dialog och ett samspel med en mängd olika aktörer i regionen, med nämndområdets invånare och stadsdelsnämnderna. Invånarna ska ges kontinuerlig information om förändringar i utbud, öppettider och annat som är viktigt för den enskilde att känna till när man behöver komma i kontakt med vården. För att göra informationen tillgänglig för flertalet ska den finnas på lättläst svenska och översatt till de större främmande språken samt de minoritetsspråk som riksdagen beslutat om. Nämndens mål o Dialogen med invånarna ska vara så utformad att den är tillgänglig och meningsfull. o Hälso- och sjukvårdsnämnden ska öka sin närvaro på nätet. o Informationen ska finnas tillgänglig på flera språk. o Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ha öppna beslutsprocesser med möjlighet till medborgardialog. Aktiviteter/Uppdrag o Nämnden ska utveckla mötesplatser för att i dialog möta invånarna. o Nätforumet på Facebook ska utvecklas, där kan invånarna föra en dialog med nämndens företrädare. o Kommunikation/information ska finnas på de av riksdagen beslutade minoritetsspråken och på andra större språkgrupper. o Information på lättläst svenska ska vara tillgänglig och lätt att finna. o Nämnden ska ha nämndmöten öppna för allmänheten och med tid avsatt till dialog mellan politiker och invånare. Folkhälsa Det övergripande målet för hälso- och sjukvårdspolitiken på Hisingen är att skapa förutsättning för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, och att hälso- och sjukvården är jämlik och jämställd. Folkhälsa handlar om allt från strukturella faktorer som yttre miljö och demokratiska rättigheter i samhället, till individens egna val och vanor. Även om individens egna val har stor betydelse för hälsan, är det viktigt att komma ihåg, att villkoren och förutsättningarna för att göra de goda valen ser olika ut. Kopplingen mellan svag ekonomi, kort utbildning, arbetslöshet, utanförskap och dålig hälsa är väl kartlagd. Det är därför viktigt att, i arbetet med att förebygga ohälsa, se till individens hela situation och livsmönster och inte till enskilda faktorer var och en för sig. Ökningen av depressioner och psykisk ohälsa måste tas på allvar och kräver målinriktade insatser. Ytterligare en fråga som behöver uppmärksammas är våld i nära relationer. Ungdomsmottagningens verksamhet ska anpassas till de ungas behov bl.a. avseende tillgänglighet. Särskilda insatser behöver riktas mot att möta patienter i riskzonen för självskadebeteende samt i arbetet med självmordspreventionen. 5

116 Nämndens mål o Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska erbjuda tidiga och förebyggande insatser. o Andelen barn med fetma skall minska. o Alla vårdgivare ska utveckla och öka sitt användande av Fysisk aktivitet på recept, (FyS/FaR). o Nämnden ska verka för hälsoförebyggande åtgärder i prioriterade områden och grupper på Hisingen, fokus ska vara på den psykiska ohälsan. o Det ska finnas möjlighet till grön rehabilitering för befolkningen på Hisingen. o Antalet fallskador hos äldre skall minska. o Ökad måluppfyllelse för screeningsundersökningar. Aktiviteter/Uppdrag o Kartläggning av hälsoläget på Hisingen ska genomföras i samverkan med stadsdelsnämnderna och kontinuerligt följas upp. o Hälsodisken ska finnas på Hisingen, och bör även innehålla stresshanteringsgrupper o Förskrivarnas information till patienterna måste förbättras när man skriver ut recept på FyS/FaR o Läkemedelsanvändningen ska vara adekvat och systematiska läkemedelsgenomgångar skall erbjudas alla över 75 år. o Hälsofrämjande verksamhet ska erbjudas grupper som är i riskzonen att utveckla hjärtkärlsjukdomar, stroke och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). o Metoder för att upptäcka våld i nära relationer behöver utvecklas. o All personal ska erbjudas utbildning inom suicidprevention för ökad förståelse för hur det är att leva med psykisk ohälsa/sjukdom Primärvård Primärvårdens uppdrag är att vara basen i hälso- och sjukvården och den skall finnas nära och stå för trygghet och kontinuitet. Barndomen är en viktig del av varje människas liv och alla barn har rätt till en bra start i livet, oavsett bakgrund eller ekonomiska förutsättningar. En satsning på förbyggande hälso- och sjukvård för barn och unga har hög prioritet. Hög barnmedicinsk och barnpsykologisk kompetens måste finnas inom primärvården. Väntetiderna ska vara korta för barn och unga till utredning och behandling, vilka ska ha hög kvalitet. Viktigt är att få fler patienter att söka och få sin behandling i primärvården. Vårdbesök på mottagning ska i högre grad än i dag ske hos fler personalkategorier än läkare. För att uppnå detta krävs en fortsatt utveckling av det teambaserade arbetssättet. Den beteendevetenskapliga kompetensen behöver förstärkas för att på ett tidigt stadium kunna upptäcka och möta den ökade psykiska ohälsan bland invånarna. Personer med symtom på posttraumatiskt stressyndrom ska särskilt uppmärksammas. Nämndens mål o Familjecentraler ska finnas i nämndområdets samtliga stadsdelar. o Säkerställa att vårdenheterna uppfyller sina åtaganden enligt närområdesplanerna. o Förebygga undernäring bland äldre. o Seniorhälsan ska etableras på fler områden på Hisingen. o Personer med symtom på posttraumatiskt stressyndrom ska särskilt uppmärksammas. 6

117 Aktiviteter/Uppdrag o I samverkan med kommunen behöver vårdkedjan stärkas för barn och unga med psykisk ohälsa. Samarbetet med elevhälsan ska utvecklas. o I samverkan med stadsdelsnämnderna ska arbetet stärkas med ett familjecentrerat arbetssätt och ett ökat antal familjecentraler. o Äldre, över 75 år, som besöker vårdenheter ska tillfrågas om sina kostvanor och erbjudas stöd om näringsstatusen är dålig. o Akuta insatser ska kombineras med förebyggande insatser för att förhindra psykisk ohälsa. o Kontaktsjuksköterska ska erbjudas för de som överlevt en cancersjukdom och som en stödfunktion till unga anhöriga med en förälder som insjuknat i cancer. o Uppföljning ska göras av hypertonibehandling för att säkerställa att uppsatta måltal uppnås. Länssjukvård och högspecialiserad vård Vården ska erbjudas på lika villkor och för alla. Det ska vara god tillgänglighet till såväl somatisk som psykiatrisk vård samt till akut och planerad vård. I öppenvården finns barn, unga och vuxna med psykisk sjukdom och tillstånd, som är svåra att behandla i den öppna sjukvården. Här krävs ett ökat stöd av sjukhusets specialistkompetens vilket kräver ett väl fungerande samarbete mellan sjukhuset och den öppna psykiatrin. För bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete med att säkerställa vårdens kvalitet och patientsäkerhet. Det är ett arbete som ska bedrivas metodiskt och utifrån ett patientperspektiv. Det är en förutsättning för att för att invånarna ska ha ett högt förtroende för vården. Antalet vårdskador, bland annat vårdrelaterade infektioner och skador som följd av över- eller felförskrivningar av läkemedel ska minimeras. Fortsatt satsning på kompetens- och kvalitetshöjande åtgärder för personal inom primärvården skall genomföras. Sahlgrenska Universitetssjukhuset måste därför fungera som konsult och kompetenscentra och bidra till en ökad kompetens i primärvården. Förlossningsvården behöver förbättras inom en del områden, och ett led i denna kvalitétsutveckling kan vara att skapa naturligare förlossningssituationer. Därför ska förutsättningarna för att öppna en ABC-klinik (Alternative Birth Center) i Göteborg utredas. Personer med allvarlig psykisk störning/sjukdom kombinerat med missbruk, är en annan grupp för vilken det krävs en tydlig och nära samverkan mellan länssjukvård, primärvård och kommunens sjukvård och socialtjänst. Sahlgrenska Universitetssjukhusets beslut hösten 2012, om en minskning av antalet utbudspunkter inom den öppna allmänpsykiatrin ska följas upp, för att säkerställa att personer med psykisk ohälsa får sina vårdbehov tillgodosedda. Nämndens mål o Det ska vara enkelt att komma i kontakt med vården o Ett stärkt patientsäkerhetsarbete ska prioriteras. o Kvaliteten inom länssjukvården ska hållas på en hög nivå. Följsamheten till gällande vårdprogram och nationella riktlinjer ska öka. o Vidareutveckling av vården inom specialistpsykiatrin såväl inom barnoch ungdomspsykiatrin som inom vuxenpsykiatrin ska ske. o Alla patienter ska ges vård inom fastställda vårdgarantitider. o Det ska finnas ett tydligt läkaransvar för eftervård och rehabilitering o I de av nämnden beställda och upphandlade sjukvårdsverksamheterna ska det inte förekomma vård finansierad med privata sjukvårdsförsäkringar. 7

118 Aktiviteter/Uppdrag o Utveckla arbetet med mobila specialistenheter för att ge förutsättningar för mer uppsökande verksamhet. o All personal ska erbjudas utbildning inom suicidprevention för ökad förståelse för hur det är att leva med psykisk ohälsa/sjukdom. o Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemsjukvård och kommunens hemtjänst. o Förutsättningarna för att öppna en ABC-klinik (Alternative Birth Center) i Göteborg ska utredas. o Träffa en överenskommelse med SU om att återskapa en mottagning inom öppen allmänpsykiatri på Hisingen. o Gemensam vårdplanering vid utskrivning från sjukhus ska utvecklas genom en ökad delaktighet med patienter, anhöriga och kommunens hemtjänst. o Förutsättningar för att kunna etablera närsjukvårdscentra och ett nytt sjukhus på Hisingen ska utredas. o Väntetiderna till neuropsykiatriska utredningar och behandlingar ska kortas. Tandvård Befolkningen i vissa delar av Hisingen har sämre tandhälsa än i regionen för övrigt. Av den vuxna befolkningen uppger 10-12% att man inte har tillgång till tandvård på grund av kostnaden. På grund av otillfredsställda tandvårdsbehov kan ohälsan på sikt bli så stor att man måste uppsöka övrig sjukvård. Särskilda insatser krävs redan i barntandvården för att förebygga dålig tandhälsa på Hisingen. Personer med varaktigt behov av omfattande vård- och omvårdsinsatser har starkt ökad risk för tand- och munhålesjukdomar. Dessa personer omfattas av rätten till munhälsobedömning, vilken är kostnadsfri för patienten, och nödvändig tandvård, som ingår i högkostnadsskyddet. Den uppsökande verksamheten, munhälsobedömningar måste förbättras och nå fler i den berörda målgruppen. Nämndens mål o Skillnader i tandhälsan mellan olika socioekonomiska grupper ska minska. o Tandhälsan hos barn på Hisingen ska förbättras. Andelen kariesfria barn ska öka med 5 % under en treårsperiod. o Vårdkedjan med förbyggande tandvård, munhälsobedömningar och nödvändig tandvård ska ges med integritet och kontinuitet till personer i särskilda boenden. Aktiviteter/Uppdrag o Fluorlackning av barn ska göras från förskoleklass till och med årskurs fem i grundskolan. o Hälsosamtal ska föras med föräldrar och barn. o Den uppsökande tandvården till personer i särskilda boenden ska säkerställas och ges med integritet och kontinuitet. o Barn och unga som ej infunnit sig för tandvård ska ägnas särskild uppmärksamhet. 8

119 Diarienummer HSN Mål och Inriktning 2015 Hälso- och Sjukvårdsnämnd 11 Hisingen

120 Inledning Vården ska ses utifrån ett patientperspektiv och bli mer serviceinriktad med patientens delaktighet i centrum. Invånarnas valfrihet och patientens möjlighet att få information om möjliga behandlingar och förväntade resultat av olika vårdalternativ ska stärkas. I en effektiv hälso- och sjukvård används resurserna på bästa sätt och till rätt insats. Effektiviteten i vården ska mätas mot vårdbehovet. Hur patienten upplever sitt vårdbehov och hur det blir tillfredsställt ska vägas in i begreppet vårdeffektivitet. Utvecklingen i sjukvården leder till att allt fler patientgrupper kommer att kunna tas omhand inom primärvård och i andra öppna vårdformer. Som ett komplement och för kompetensöverföring mellan primärvård och specialistsjukvården behövs ett närsjukhus. Lundby Närsjukhus ska finnas kvar på Hisingen och utvecklas med den specialistsjukvård som krävs för att klara den nära vården för befolkningens behov på Hisingen. Invånarna i Västra Götaland kan idag fritt söka sjukvård i hela landet, förutom inom den högspecialiserade vården. Vi vill arbeta för att stärka patientens rätt till valfrihet också inom den högspecialiserade vården. I valfriheten ingår också att sjukvården i Västra Götaland, där så är lämpligt, upphandlas och kan utföras av externa vårdgivare. Befolkningen i Sverige lever längre och har en bättre hälsa även vid hög ålder. Den medicinska utvecklingen har inneburit att möjligheten att behandla olika sjukdomar och skador hos personer i allt högre ålder har blivit bättre. Detta innebär ökade krav och förväntningar på hälso- och sjukvården, och att det finns behov av att utveckla nya strategier för att komma till rätta med tillgänglighetsbrister och bristande samordning. En patient ska inte känna av organisatoriska gränser. Arbetet med utvecklingen av väl fungerande vårdkedjor mellan äldreomsorg, primärvård och sjukhusvård ska prioriteras. De gemensamt framtagna närsjukvårdsplanerna ska klargöra ansvar och arbetsfördelning och utgöra en god grund för ökad kvalitet och patientsäkerhet. Även om hälsan är förbättrad som helhet, finns stora skillnader i hälsa i alla åldrar, oavsett kön. En av de stora politiska utmaningarna är därför, att med hjälp av hälsoekonomiska analyser, utforma en hälso- och sjukvård som bidrar till en bättre och mer jämlik vård. Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i övriga delar för att höja den hälsorelaterade livskvaliteten, reducera sjukligheten och den förtidiga dödligheten samt förebygga ohälsa bland barn. Patientsäkerhetsarbetet måste lyftas fram. Alla verksamheter måste arbeta systematiskt och långsiktigt för att maximera goda hygienrutiner och minimera vårdrelaterade infektioner och vårdskador. I detta dokument har vi valt att inte specifikt beröra de områden inom hälso- och sjukvården som redan finns angivna i Krav- och kvalitetsbok inom VG Primärvård och Regionfullmäktiges måldokument.

121 Vision Hälso- och sjukvårdsnämndens vision En god vård på lika villkor för hela befolkningen på Hisingen skall utgå från befolkningens behov, vara jämlik, jämställd, tillgänglig och bidra till ett gott liv för alla. Den vård som ges skall ges med respekt för människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Hälso- och sjukvården skall eftersträva att utjämna skillnader föranledda av olikheter i ålder, kön, inkomst och utbildning. Medborgarperspektiv Kommunikation Hälso- och sjukvårdsnämnden ska arbeta med öppna beslutsprocesser. För att nämnden ska fatta väl underbyggda och förankrade beslut krävs en dialog och ett samspel med en mängd olika aktörer i regionen och med nämndområdets invånare. Invånarna ska ges kontinuerlig information om förändringar i utbud, öppettider och annat som är viktigt för den enskilde att känna till när man behöver komma i kontakt med vården. För att göra informationen tillgänglig för flertalet ska den finnas på lättläst svenska och översatt till de större främmande språken samt de minoritetsspråk som riksdagen beslutat om. Invånarna ska ges ökad möjlighet att påverka nämnden innan beslut fattas. Ett sätt att nå dit är öppna nämndmöten för allmänheten och med tid avsatt till dialog mellan politiker och invånare. Nämndens mål o Dialogen med invånarna ska vara så utformad att den är tillgänglig och meningsfull. o Hälso- och sjukvårdsnämnden ska utveckla sin närvaro på nätet. o Informationen ska finnas tillgänglig på flera språk. o Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ha öppna beslutsprocesser med möjlighet till medborgardialog. Aktiviteter/Uppdrag Nämnden ska utveckla mötesplatser för att i dialog möta invånarna. Kommunikation/information ska finnas på de av riksdagen beslutade minoritetsspråken och på andra större språkgrupper. Information på lättläst svenska ska vara lätt att finna. HSN 11 ska fortsatt ha öppna nämndmöten för allmänheten och med tid avsatt till dialog mellan politiker och invånare.

122 Rättighetsfrågor Det finns skillnader i hur olika rättigheter prioriteras. Det finns stora skillnader i hur enskilda bemöts, bedöms och behandlas. Skillnaderna kan knytas till exempelvis kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, homo-, bi och transpersoner. Hälsooch sjukvården på Hisingen skall utgå från ett samlat perspektiv som bygger på alla människors rättigheter och lika värde. Prioriterade mål ska alltid genomföras utifrån ett rättighetsperspektiv. Särskild uppmärksamhet måste ägnas utsatta grupper och uppföljningar måste göras av hur barns rättigheter beaktas inom nämndens verksamhetsområde. För människor med funktionsnedsättning ska de insatser som görs ske utifrån ett helhetsperspektiv och med den enskildes behov och önskemål i centrum. Samordning av insatser ska ske, inte bara mellan den kommunala sjukvården och primärvården, utan också med andra myndigheter samt ideella organisationer. Målet för hälso- och sjukvården är full delaktighet och jämlikhet för personer med olika funktionsnedsättningar. I samtliga verksamheter där hälso- och sjukvårdsnämnden är involverad ska service och tjänster vara tillgängliga och användbara för alla invånare. Gäller såväl information som fysisk tillgänglighet. En målsättning är också att öka hälso- och sjukvårdsnämndens dialog med företrädare för olika patientgrupper och berörda verksamheter för att nå ökad kunskap och förståelse för människors olika förutsättningar. Nämndens mål o Vården ska ha ett tydligt genusperspektiv, all relevant statistik skall vara könsuppdelad. o Vården ska vara fri från fördomar och diskriminering, och behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i hälso- och sjukvårdens verksamheter o Vårdkedjan för personer med funktionsnedsättning ska stärkas och stödet riktas så att den enskilde individen kan leva ett så självständigt liv som möjligt Aktiviteter/Uppdrag All relevant individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. Samverkan mellan HSN och Kunskapscentrum för jämlik vård ska fördjupas. Utbildning inom suicidprevention, för ökad förståelse för hur det är att leva med psykisk ohälsa/sjukdom, ska erbjudas all personal inom Västra Götalandsregionen. All information om verksamheten ska vara anpassad till olika funktionsnedsättningar. Korta väntetiderna till neuropsykiatriska utredningar och behandlingar. Folkhälsa Det övergripande målet för hälso- och sjukvårdspolitiken på Hisingen är att skapa förutsättning för en god hälsa för hela befolkningen, och att hälso- och sjukvården är jämlik och jämställd. Folkhälsa handlar om allt från yttre miljö, demokratiska rättigheter i samhället, som till individens egna val och vanor.

123 Att bedriva ett aktivt förebyggande folkhälsoarbete är ett effektivt sätt att långsiktigt minska förekomsten av vissa sjukdomar och sjukdomstillstånd vilket är hälsoekonomiskt lönsamt. Individens egna val har stor betydelse för hälsan. Föräldrar ska få råd och stöd i att redan från barnets tidiga år skapa goda matvanor. Familjecentraler ska finnas i varje stadsdel. Det är viktigt att, i arbetet med att förebygga ohälsa, se till individens hela situation och livsmönster. En viktig del i regionens förebyggande arbete är att få så många som möjligt att delta i de olika screeningsprogram som finns för att upptäcka förekomst av bröstcancer, cervixcancer och bukaortaaneurysm. Risken för kvinnor att avlida i bröstcancer har minskat bland kvinnor upp till 70 år. Samma statistik visar också att risken är oförändrad mellan 70 och 79 år, men att den ökar avsevärt över 80 års ålder. I detta kan ligga skillnader i behandling, men avsaknaden av screening efter 74 års ålder torde också spela en roll. Vi anser därför att kvinnor i Västra Götaland ska erbjudas mammografiscreening livet ut. Ytterligare en fråga som behöver uppmärksammas mer är våld i nära relationer. Nämndens mål o Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska arbeta med livsstilsfrågor och erbjuda tidiga och förebyggande insatser. o Nämnden ska verka för att dietistkompetens finns tillgänglig på vårdcentralerna. o Andelen normalviktiga barn ska öka. o Alla vårdgivare ska utveckla och öka sitt användande av Fysisk aktivitet på recept, o Nämnden ska verka för hälsofrämjande åtgärder i prioriterade områden och grupper på Hisingen. o Antalet fallskador hos äldre skall minska. o Ökad måluppfyllelse för större screeningsundersökningar. Aktiviteter/Uppdrag Kontinuerligt, i samverkan med stadsdelsnämnderna, kartlägga och följa upp hälsoläget på Hisingen. Följa upp och utvärdera effekten av användandet av FyS och FaR. Ungdomsmottagningens verksamhet ska anpassas till de ungas behov. Personer äldre än 65 år och personer med nedsatt lungkapasitet ska erbjudas influensavaccination. Unga vuxna, som HPV vaccineras, ska informeras om vikten av fortsatt deltagande i screening för cervixcancer. Erbjuda fortsatt mammografiscreening för kvinnor >74 år Läkemedelsanvändningen ska vara adekvat och systematiska läkemedelsgenomgångar skall erbjudas alla över 75 år. Hälsofrämjande verksamhet ska erbjudas grupper som är i riskzonen att utveckla hjärtkärlsjukdomar och KOL. Metoder för att upptäcka och förebygga våld i nära relationer behöver utvecklas. All personal ska erbjudas utbildning inom suicidprevention för ökad förståelse för hur det är att leva med psykisk ohälsa/sjukdom.

124 Primärvård Primärvårdens uppdrag är att utgöra basen i hälso- och sjukvården. Primärvården ska vara tillgänglig, finnas nära och stå för trygghet, kompetens och kontinuitet. Lundby Närsjukhus ska finnas kvar på Hisingen och utgöra ett komplement till primärvården på Hisingen. En satsning på förbyggande hälso- och sjukvård för barn och unga har hög prioritet. Hög barnmedicinsk och barnpsykologisk kompetens måste finnas inom primärvården. Väntetider för barn och unga till utredning och behandling, ska vara korta och av hög kvalitet. Viktigt är att få fler patienter att söka och få sin behandling i primärvården. Vårdbesök ska i högre grad ske hos fler personalkategorier än läkare. För att uppnå detta krävs en fortsatt utveckling av det teambaserade arbetssättet. Sammanhållen vård och omsorg kring de mest sjuka äldre skall prioriteras Den beteendevetenskapliga kompetensen behöver förstärkas för att på ett tidigt stadium kunna upptäcka och möta den ökade psykiska ohälsan bland invånarna. Vården för personer med posttraumatiskt stressyndrom, (PTSD), ska utvecklas. Bland de människor som söker asyl i Sverige beräknas ca 20-30% lida av sviter efter tortyr eller annat förnedrande och omänskligt våld. Flera av dessa personer lider av komplex PTSD. En hel del av dessa personer kommer att bosätta sig i Göteborg. För att möta detta vårdbehov bör det i Göteborg skapas en specifik behandlingsenhet. Väntetiderna måste förkortas vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets akutmottagningar. För att minska belastningen på nuvarande sjukhusakuter i Göteborg, är nu hög tid att undersöka möjligheten att inrätta en Primärvårdsakut i anslutning till en av Göteborgsjukhusens akutmottagningar. Nämndens mål o Ett stärkt patientsäkerhetsarbete ska prioriteras. o Familjecentraler ska finnas i nämndområdets samtliga stadsdelar. o Säkerställa att vårdenheterna uppfyller sina åtaganden enligt närområdesplanerna. o Förebygga undernäring bland äldre. o Kompetensen om åldrandets sjukdomar ska utvecklas inom primärvården. o Nämnden ska verka för att logopedkompetens finns på vårdcentralerna. o Personer med symtom på posttraumatiskt stressyndrom ska särskilt uppmärksammas o En Primärvårdsakut i anslutning till akutmottagningen vid ett av Göteborg sjukhusen. o Det ska finnas möjlighet till grön rehabilitering för befolkningen på Hisingen. o Vården för personer med PTSD ska utvecklas. Aktiviteter/Uppdrag I samverkan med kommunen behöver vårdkedjan stärkas för barn och unga med psykisk ohälsa. Samarbetet med elevhälsan ska utvecklas. I samverkan med stadsdelsnämnderna ska arbetet stärkas med ett familjecentrerat arbetssätt och ett ökat antal familjecentraler. Äldre, över 75 år, som besöker vårdenheter ska tillfrågas om sina kostvanor, och erbjudas stöd om näringsstatusen är dålig.

125 Utreda möjligheten att skapa en primärvårdsakut i anslutning till en sjukhusakut. Primärvården ska fokusera på de nationella registren Senior Alert, Swedem och Palliativa registret, Skapa ett specifikt behandlingscentrum för krigs- och tortyrskadade i Göteborg. Länssjukvård och högspecialiserad vård Fortsatt satsning på kompetens- och kvalitetshöjande åtgärder för personal inom primärvården ska genomföras. Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska fungera som konsult och kompetenscentra och Fortsatt satsning på kompetens- och kvalitetshöjande åtgärder för personal inom primärvården ska bidra till en ökad kompetens i primärvården. I överenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, använt Målrelaterade ersättningar, som en metod att uppnå vissa kvalitetsmål. Analys bör göras om målrelaterade ersättningar bidrar till att uppsatta mål nås. Prioriterade områden Öka tillgängligheten till akutvården genom att inrätta en primärvårdsakut i anslutning till en av akutmottagningarna vid Sahlgrenska Universitetssjukhus. Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommun. Särskilda satsningar behöver göras för att de mest sjuka äldre får den vård de behöver och kan undvika att åka in på sjukhus i onödan. Möjligheten att i anslutning till sjukhuset skapa en mellanvårdsform bör utredas. Ansvaret för en sådan verksamhet bör vara delad mellan sjukvård och kommun och användas vid övergång från en vårdepisod vid sjukhuset och i avvaktan på flyttning till permanent särskilt boende. Korta väntetiden för bedömning och behandling av cancerpatienter. Tidig upptäckt ökar chanserna att överleva cancern. Tiden från diagnos till operation i exempelvis bröstcancer ska inte vara mer än tre veckor. Det har sjukhusen i Göteborg idag svårt att klara. Förlossningsvården behöver stärkas med likvärdigt fokus på den födande kvinnan såväl som på hälsan för det nyfödda barnet. Vi vill ha en patientsäker, lugn och rofylld miljö vid Göteborgssjukhusens förlossningskliniker. Som ett led i en sådan utveckling bör det utredas förutsättningarna att skapa en ABC- klinik vid något av sjukhusen i Göteborg. Det är oerhört viktigt att den födande kvinnan kan vara trygg i att det finns en barnmorska per förlossning. Lika viktigt också att veta att barnet snabbt får bästa möjliga vård om komplikationer uppstår vid förlossningen. Inrätta funktionen - Kontaktsjuksköterska främst inom psykiatrivården, som stöd och för att underlätta för patienter att hitta rätt i vården. I öppenvården finns barn, unga och vuxna med psykisk sjukdom och tillstånd som är svåra att behandla i den öppna sjukvården. Här krävs ett ökat stöd av sjukhusets specialistkompetens vilket kräver ett väl fungerande samarbete mellan sjukhuset och den öppna psykiatrin.

126 Beslutet i styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset hösten 2012, om stängning av den öppna allmänpsykiatriska kliniken på Hisingen, går stick i stäv med tidigare uttalanden att patienten, så långt det är möjligt, ska behandlas i den nära öppna vården. Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått många negativa reaktioner på stängningen. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska därför arbeta för att hitta en utförare som är beredd att överta uppdraget och bedriva öppen allmänpsykiatrisk verksamhet på Hisingen. Särskilda insatser behöver riktas mot att möta patienter i riskzonen för självskadebeteende samt i arbetet med självmordspreventionen. Personer med allvarlig psykisk sjukdom kombinerat med missbruk, är en annan grupp för vilken krävs en tydlig och nära samverkan mellan länssjukvård, primärvård och kommunens sjukvård och socialtjänst. Kontaktpunkten, dit patienter måste vända sig för att få kontakt med sin behandlare och dit utförare inom primärvården måste vända sig för att konsultationsstöd, måste förändras alternativ upphöra i den form den har nu. Nämndens mål o Ett stärkt patientsäkerhetsarbete ska prioriteras. o Kvaliteten inom länssjukvården ska hållas på en hög nivå. Följsamheten till gällande vårdprogram ka öka. o Vidareutveckling av vården inom specialistpsykiatrin såväl inom barn och ungdomspsykiatrin som inom vuxenpsykiatrin ska ske. o Alla patienter ska ges vård inom fastställda vårdgarantitider. o En öppen allmänpsykiatrisk mottagning belägen på Hisingen ska finnas. o Ett närsjukhus ska finnas på Hisingen. Aktiviteter/Uppdrag Utveckla arbetet med mobila specialistenheter för att ge förutsättningar för fler hembesök. Satsning på akutvårdkedjan genom att vidareutveckla öppen retur på sjukhusen och direktinläggning på vårdavdelning. Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemsjukvård och kommunens hemtjänst. Utreda förutsättningen att skapa en mellanvårdsform med delat ansvar kommun och sjukvård. Nationella kvalitetsregistret Senior Alert ska följas. Utreda förutsättningarna att öppna en ABC-klinik i Göteborg. Korta väntetiden för bedömning och behandling hos neurolog. Påbörja upphandling av en allmänpsykiatrisk öppenvårdsenhet till Hisingen till Förbättra patienters och primärvårdens möjlighet att kontakta specialistsjukvården. Analysera effekten av målrelaterade ersättningar. Tandvård Befolkningen i vissa delar av Hisingen har sämre tandhälsa än i regionen för övrigt, och detta kan ofta kopplas till sämre allmän hälsa. Dålig tandhälsa grundläggs redan under barnaåren.

127 Det är därför angeläget att särskilda förebyggande insatser görs inom barntandvården på Hisingen. Personer med varaktigt behov av omfattande vård- och omvårdsinsatser har starkt ökad risk för tand- och munhålesjukdomar. Dessa personer omfattas av rätten till munhälsobedömning, vilken är kostnadsfri för patienten, och nödvändig tandvård, som ingår i högkostnadsskyddet. Den uppsökande verksamheten, munhälsobedömningen, vilken sker i samverkan mellan socialtjänsten och en odontologisk utförare, har under senaste året visat en minskad täckningsgrad, vilket är ytterst otillfredsställande. Nämndens mål o Tandhälsan hos barn på Hisingen ska förbättras. Andelen kariesfria barn och ungdomar ska öka med 5 % under en treårsperiod. o Täckningsgraden för den uppsökande munhälsobedömningen ska öka och uppnå till minst 80%. Den aktuella verksamheten ska utföras med integritet och kontinuitet. Aktiviteter/Uppdrag Pågående fluorlackningsprogram ska fortsätta och utvecklas. Hälsosamtal med föräldrar och barn. Täckningsgraden för den uppsökande verksamheten med munhälsobedömning ska ökas.

128 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Nina Hautanen Telefon: E-post: nina.hautanen@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Remissvar: Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter godkänns. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-12 har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till regionövergripande policy för arbetet med mänskliga rättigheter. Policyn är den första i sitt slag för regionen och syftar till att stärka regionens kapacitet att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. Fördjupad beskrivning av ärendet Förslaget till länsövergripande policy är ambitiöst och väl genomarbetat. En policy är en avsiktsförklaring och riktlinjer för att styra beslut och uppnå önskade mål. Policyn skiljer sig mot lagtexten då en lagtext kan förbjuda och förhindra ett visst beteende eller en viss handling medan en policy endast vägleder mot de handlingar som troligast ger önskat resultat. Det förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter som nämnden fått möjlighet att lämna synpunkter på, är den första i regionen. Den är avsedd att vara en kappa till de handlingsplaner som tidigare arbetats fram inom områdena Barn, Jämställdhet och Funktionshinder. Positivt med förslaget är: det finns förklaringar till principerna vilket ger tydlighet uppföljningen är beskriven den är kortfattad Det finns dock en otydlighet i förslaget till policy som kan vinna på att preciseras. Den rör kopplingen mellan första principen och dess förklaring som är något svag. Förklaringen är snävare än vad principen är. Grunden i Västra Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

129 Datum (2) Diarienummer HSN Götalandsregionen måste vara att alla, oavsett hur individen själv identifierar sig, blir bemötta med respekt och att alla har lika värde. Utöver Västra Götalandsregionens roll när det gäller mänskliga rättigheter i den egna verksamheten borde den nya policyn även belysa hur regionen bör agera i dessa frågor tillsammans med övriga samhället. Finansiering Finansieringen för genomförandet är inte beskriven. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Remiss: Förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter (d-nr: RS ) Remissyttrande Skickas till regionstyrelsen.se@vgregion.se

130 1 (2) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer HSN Ert diarienummer RS Mottagare Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Remissvar: Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-12 har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till regionövergripande policy för arbetet med mänskliga rättigheter. Policyn är den första i sitt slag för regionen och syftar till att stärka regionens kapacitet att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. Det förslag till policy som nu föreligger har utarbetats av Kommittén för rättighetsfrågor tillsammans med organisationer och nätverk inom barnrätt, jämställdhet, nationella minoriteter och funktionshinder, samt föreningar som övergripande arbetar med mänskliga rättigheter. Förslaget till länsövergripande policy är ambitiöst och väl genomarbetat. En policy är en avsiktsförklaring och riktlinjer för att styra beslut och uppnå önskade mål. Policyn skiljer sig mot lagtexten då en lagtext kan förbjuda och förhindra ett visst beteende eller en viss handling medan en policy endast vägleder mot de handlingar som troligast ger önskat resultat. Det förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter som nämnden fått möjlighet att lämna synpunkter på, är den första i regionen. Den är avsedd att vara en kappa till de handlingsplaner som tidigare arbetats fram inom områdena Barn, Jämställdhet och Funktionshinder. Positivt med förslaget är: det finns förklaringar till principerna vilket ger tydlighet uppföljningen är beskriven den är kortfattad Det finns dock en otydlighet i förslaget till policy som kan vinna på att preciseras. Den rör kopplingen mellan första principen och dess förklaring som är något svag. Förklaringen är snävare än vad principen är. Grunden i Västra POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

131 Remissyttrande från hälso- och sjukvårdsnämnd 11, (2) Götalandsregionen måste vara att alla, oavsett hur individen själv identifierar sig, blir bemötta med respekt och att alla har lika värde. Utöver Västra Götalandsregionens roll när det gäller mänskliga rättigheter i den egna verksamheten borde den nya policyn även belysa hur regionen bör agera i dessa frågor tillsammans med övriga samhället. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Elise Norberg Pilhem Ordförande

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144 Delegeringsprotokoll Behandling av ärenden i vilka nämndens ordförande har beslutsrätt enligt delegationsordningen. 11 Deltagande i kurser, konferenser, seminarium mm Dnr HSN Ärendet Nämnden har delegerat rätten att fatta beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser, konferenser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden, i enlighet med delegationsordningen 97/2013 ärende A2. Ordförandens beslut: 1. Samtliga ledamöter och ersättare i nämnden får delta med arvode på Information om värdebaserad hälso- och sjukvård och akutenprojektet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, den 9 april Elise Norberg Pilhem (V) Ordförande Expedieras till Nämnden för anmälan POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

145 Delegeringsprotokoll Behandling av ärenden med stöd av vidaredelegering från förvaltningschef. 12 Beslut om vikariatsansökningar Dnr HSN Ärendet Nämnden har delegerat rätten att godkänna alternativt avslå vikariatsansökningar från privata vårdgivare som ersätts enligt lag om läkarvårdsersättning (1993:1651) eller lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik, i enlighet med delegationsordningen 97/2013 ärende B5. Beslut: 1. Ansökan om tillfälligt vikariat privata läkare/sjukgymnaster för Christopher Lindberg godkänns (Dnr HSN (8) Camilla Eriksson Planeringsledare Expedieras till Beställardirektören för anmälan till hälso- och sjukvårdsnämnden. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

146 Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Anmälningsärendelista Anmälningsärenden Dnr: HSN Till protokollet antecknas inkommande/utgående handlingar enligt nedan. Inkomna/utgående skrivelser 1. Inkommen skrivelse från RFSL Göteborg angående HBT-certifiering och diplomering. (HSN ) 2. Inkommen skrivelse från SPF angående ledamöter i regionala pensionärsråd. (Dnr HSN ) 3. Inkommen skrivelse från PRO Göteborg angående ledamöter i hälso- och sjukvårdsnämnd 11 under mandattiden (Dnr HSN ) Inkomna protokoll 4. Regionstyrelsen, protokollsutdrag, daterat Social investeringsfond i Västra Götalandsregionen (Dnr HSN ) 5. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen, Årsredovisning avseende 2013 års verksamhet (Dnr HSN ) Övrigt 6. Rapport - Uppföljning 2013 Överenskommelser/avtal inom Habilitering och rehabiliteringsområdet. (Dnr HSN ) 7. Brev från SDF Lundby.Konsekvenser av stängningen av den öppna psykiatrimottagningen på Hisingen.(Dnr HSN11-xx-2014) POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA: EPOST: hsnk@vgregion.se

147 Uppdrag Omhändertagande Insatser för kommunikation Nämndens mål Dialogen med invånarna ska vara så utformad att den upplevs som lättillgänglig och meningsfull. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Hälso- och sjukvårdsnämnden ska öka sin närvaro på nätet. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Information ska finnas tillgänglig på flera språk. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Aktiviteter/uppdrag Nämnden ska genom strukturerade studiebesök lyssna in invånarnas synpunkter. Nämndens presidium gör regelbundna besök hos olika vårdgivare för att få en bild av vårdens kvalitet och aktuella frågor. Varje år besöks alla vårdcentraler. Under hösten 2013 har dessutom flera mottagningar inom psykiatrin besökts. Nämnden ska utveckla mötesplatser för att i dialog möta invånarna. Ett nätforum ska skapas där invånarna kan utveckla en dialog med nämndens företrädare. Kommunikation/information ska finnas på de av riksdagen beslutade minoritetsspråken och på andra större språkgrupper. Nämnden har lanserat en Facebooksida. Nämnden har också öppna nämndsammanträden där tid ges för dialog. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål På 1177.se presenteras generell information om hur den svenska tandvården fungerar på 14 språk men inte alla nationella minoritetsspråk. Råd om tandborstning och att borsta tänder på barn finns på 8 språk. Information om muntorrhet och munhälsoråd för äldre finns översatt till 6 språk. Arbete pågick under 2013 för översättning av fler ämnen och till fler språk för planerad presentation under kvartal Enligt överenskommelsen med SU för ska information finnas tillgänglig enligt VGRstandard och regionens riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Under hösten 2014 planerar Rättighetskommitténs kansli att publicera en handledning för tillgänglig information och kommunikation som följer regionens riktlinjer. Uppföljning är planerad under Se även nämndens årsredovisning 2013, mål

148 Information på lättläst svenska ska vara lätt att finna. Det språk som nämnden använder sig av i informations- och kommunikationsinsatser är alltid anpassat efter målgruppen. Språket är alltid så enkelt som möjligt utan att för den sakens skull förlora sin innebörd. För att stötta nämnden i detta har HSNK genomgått en utbildning i klarspråk. Folkhälsa Nämndens mål Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården skall erbjuda tidiga och förebyggande insatser. Nämnden skall verka för att dietistkompetens finns tillgänglig på vårdcentralerna. I tillgänglighetsdatabasen finns information om Folktandvårdens mottagningar på lättläst svenska. Arbetet pågår för att följa upp de avtal som VGR har avtal om barntandvård med privattandläkare med mål att de skall ingå i Tillgänglighetsdatabasen. Se även nämndens årsredovisning 2013, mål samt ovanstående uppdrag. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Andelen barn med fetma skall minska med 10 % fram till år Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Alla vårdcentraler skall utveckla och öka sitt användande av Fysisk aktivitet på recept, (FyS/FaR). Nämnden skall verka för uppsökande hälsoförebyggande åtgärder i prioriterade områden på Hisingen Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Det skall finnas möjlighet till grön rehabilitering för befolkningen på Hisingen. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Antalet fallskador hos äldre skall minska. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Aktiviteter/uppdrag Kartläggning av hälsoläget på Hisingen skall genomföras i samverkan med stadsdelarna och kontinuerligt följas upp. Hälsodatan i den kartläggning som gjordes 2011 används och uppdateras kontinuerligt då insatserna i de handlingsplaner som är kopplade till de lokala folkhälsoavtalen alltid utgår från befolkningens behov. Uppdateringen och ny epidemiologi/statistik tas främst fram av statistikgruppen i Göteborgs stad tillsammans med HSNK. Ungdomsmottagning behöver finnas på ytterligare en plats på Hisingen för att motsvara behovet. Verksamheten skall anpassas till de ungas behov bl a avseende tillgänglighet. Hälsodisken har visat ett gott resultat och sådan verksamhet skall även fortsättningsvis finnas på Hisingen Under 2013 har arbetet med att utveckla ungdomsmottagningen på Hisingen (UMH) fortsatt. Utvecklingen kommer bland annat att innebära ett nytt arbetssätt där det uppsökande och förebyggande arbetet på UMH förstärks och byggs ut för att kunna nå fler ungdomar och unga vuxna på deras egna arenor med förebyggande och hälsofrämjande insatser. Utvecklingsarbetet har en tydlig utgångspunkt i ungdomar/unga vuxnas behov. Närhälsan har under 2013haft i uppdrag att fortsatt driva Hälsodisken.

149 I samarbete med stadsdelsnämnderna skall en handlingsplan för att förebygga fallskador hos äldre tas fram. Läkemedelsanvändningen skall vara adekvat och systematiska läkemedelsgenomgångar skall erbjudas alla över 75 år. HSNK har inte arbetat med frågan under Den regionala STRAMA-gruppen (Strategi för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) arbetar aktivt tillsammans med Läkemedelskommittén i VGR för att förbättra användningen av antibiotika och motverka antibiotikaresistens. Antibiotikaanvändningen hos invånare i Göteborgs kommun (HSN 5, 11 och 12) fortsätter att minska. Följsamheten till gällande förstahandsrekommendationer av antibiotika ökar avseende luftvägsinfektioner hos barn och vuxna samt UVI hos kvinnor. Läkemedelsavstämning ska enligt Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård göras minst en gång per år för patienter som är 75 år eller äldre samt för patienter, oavsett ålder, med många läkemedel. Läkemedelsavstämningar är en målrelaterad kvalitetsindikator och följs bland annat via SPEAR. I oktober 2013 var genomsnittet genomförda avstämningar 59,1 procent för vårdcentralerna i nämndområdet. 10 av 116 vårdcentraler når upp till det regionala snittet 49,5 procent. Lundby Närsjukhus (LNS) har en dialog med STRAMA kring antibiotikaförskrivning och förskrivning av sömnläkemedel hos äldre. HSNK följer upp förskrivningen vid dialogmöten med LNS. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har en upparbetad struktur för läkemedelsgenomgångar. Särskild uppföljning är planerad Hälsofrämjande verksamhet skall erbjudas grupper i riskzonen att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. De handlingsplaner som är kopplade till de lokala folkhälsoavtalen utgår alltid från befolkningens behov. De aktiviteter som sedan görs utifrån handlingsplanerna riktar sig till hela befolkningen men också till vissa grupper i befolkningen som idag har en sämre hälsa. Uppföljning av avtalen och handlingsplanerna redovisades till nämnden i mars Rehabiliteringsverksamheten inom nämndområdet drev under år 2013 ett utvecklingsarbete som i längden syftar till att uppnå ökad förskrivning av FaR-recept. En målgrupp för FaR-arbetet är personer i riskzonen för hjärt- och kärlsjukdomar. I överenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) finns fem kvalitetsindikatorer med målrelaterad ersättning kopplade till hälsofrämjande/förebyggande insatser. Den målrelaterad ersättning är kopplad till uppnått processmål. Måluppfyllelsen för kvalitetsindikatorerna kommer att redovisas till nämnden i mars 2014, det sker i samband med uppföljningen av överenskommelsen om sjukhusvård för SU har infört rökstopp i samband med operation med sjukhusgemensamma riktlinjer. Det innebär att alla opererande verksamheter inom sjukhuset ska verka för att patienterna ska vara rökfria, inför en planerad operation samt efter en operation. För planerade operationer innebär det att de patienter som är rökare och kommer till sjukhuset för bedömning inför operation, ska få information

150 om vinsterna av att vara rökfria i samband med operation. Patienter som röker ska få information om kravet att de ska vara rökfria sex till åtta veckor före operationen och sex till åtta veckor efter operationen. Rökare som väntar på en planerad operation ska remitteras till tobaksavvänjning. Operationen kan skjutas upp om kirurgen bedömer att riskerna med en operation är för stora om patienten fortfarande röker. Se även nämndens årsredovisning 2013, mål Nämnden sak utveckla arbetet med att ta fram barnhälsoindex på Hisingen. Rättighetsfrågor Nämndens mål Vården skall ha ett tydligt genusperspektiv, all statistik skall vara könsuppdelad. Vården skall vara fri från fördomar och diskriminering, och behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Under 2013 har Göteborg stad tagit fram ett barnhälsoindex för alla stadsdelarna. Utvecklingsledarna inom folkhälsa har varit med i arbetet. Redovisning av indexet har skett på dialogmöte, konferens och genom en rapport. Ett barnhälsoindex för hela VGR håller på att tas fram av Folkhälsokommitténs sekretariat. Arbetet kommer att vara klart under våren Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Aktiviteter/uppdrag All individbaserad statistik skall vara könsuppdelad. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Samverkan mellan HSN och Kunskapscentrum för jämlik vård skall fördjupas. All personal skall erbjudas utbildning enligt SPIV:s (Suicidprevention i Väst) metod för ökad förståelse för hur det är att leva med psykisk ohälsa/sjukdom. Under 2013 har nämnden inte arbetat aktivt med Kunskapscentrum för jämlik vård. I vårdöverenskommelsen med Beställd primärvård har uppdraget funnits att all personal ska erbjudas utbildning enligt SPIV:s (Suicidprevention i Väst) metod för ökad förståelse för hur det är att leva med psykisk ohälsa/sjukdom. Inom mödrahälsovården har ingen utbildning skett under All personal inom Habilitering & Hälsa har erbjudits utbildning enligt SPIV:s metod. Ett fåtal har genomgått utbildningen hittills. Förvaltningen har under 2013 tagit fram nya riktlinjer för suicidprevention. Funktionsnedsättning Nämndens mål

151 Stöd till funktionsnedsatta personer skall riktas så att den enskilde individen kan leva ett så självständigt liv som möjligt. Arbetet med att förbättra vårdkedjan för personer med funktionsnedsättning skall fortsätta Aktiviteter/uppdrag All information om verksamheten skall vara anpassad till olika funktionsnedsättningar. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Inom primärvårdsrehabiliteringen tillgodoses kravet om kommunikation/information för personer med funktionsnedsättning genom användande av tolk. Inom Tolkverksamheten prioriteras barns och ungdomars behov av tolk. Teckenspråkiga tolkanvändare kan beställa tolk via bildtelefon direkt till tolkbeställningen. De flesta verksamheter inom Habilitering & Hälsa (H&H) använder sms som påminnelse att komma till bokad tid. Information på webben finns på teckenspråk och går att läsa med talsyntes och skärmläsare. På folktandvårdens hemsida finns det även information på teckenspråk samt en ljudfil, där det är möjligt att lyssna på information om tandvård. På Lundby Närsjukhus (LNS) finns skriftlig och tydlig information på enkel svenska för de vanligaste sjukdomstillstånden och de olika aktuella behandlingarna. Ambitionen är att alla patienter ska få en fullgod och individuellt anpassad muntlig information från behandlande personal. Inom ögonverksamheten får alla patienter kallelser med större text än vanligt. I receptionen finns nummerlappar samt automatisk digital röstuppläsning. Enligt överenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) för ska information finnas tillgänglig enligt VGR- standard och regionens riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Under hösten 2014 planerar Rättighetskommitténs kansli att publicera en handledning för tillgänglig information och kommunikation som följer regionens riktlinjer. Uppföljning är planerad under Korta väntetiderna till neuropsykiatriska utredningar och behandlingar. Tilläggsöverenskommelser har tecknats med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) avseende tidsbegränsade satsningar där barn- och ungdomspsykiatrin tillförs resurser. Insatserna finansieras genom statsbidraget för barn och unga med psykisk ohälsa. SUs åtagande innebär att arbeta för att få ner de köer som bildats för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. Satsningarna kommer att följas upp i februari 2014, resultatet är planerat att redovisas för nämnden i delår 1 för I vårdöverenskommelsen med SU framgår att det ingår i SUs uppdrag att ge vård inom fastställda vårdgarantitider. SU rapporterar enligt regionens riktlinjer. Se även nämndens årsredovisning 2013, regionfullmäktiges mål Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. Länssjukvård och högspecialiserad vård

152 Nämndens mål Ett stärkt patientsäkerhetsarbete skall prioriteras. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Kvaliteten inom länssjukvården skall hållas på en hög nivå. Följsamheten till gällande vårdprogram och nationella riktlinjer skall öka Vidareutveckling av vården inom specialistpsykiatrin såväl inom barn och ungdomspsykiatrin samt inom vuxenpsykiatrin skall ske Aktiviteter/uppdrag Utveckla arbetet med mobila specialistenheter för att ge förutsättningar för fler hembesök. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har i samverkan med Göteborgs stad inrättat ett mobilt fältteam som arbetar uppsökande med stöd till personer med psykisk ohälsa. En av teamets målsättningar är att tidigt identifiera personer med psykisk ohälsa som saknar kontakt med vårdoch stödsystem. Kontaktorsakerna varierar inom psykisk ohälsa och stöd på andra livsområden. SU använder sig av hembesök som en viktig arbetsform inom flera vårdområden, till exempel inom barn- och äldresjukvården. Läkare och sjuksköterskor gör hembesök till barnpatienter med cancer i terminalt skede och inom neonatalverksamheten. Inom äldrepsykiatriska mottagningen sker nybesök i form av hembesök om det finns svårigheter att motivera patienten att besöka mottagningen. SU arbetar enligt modellen tidig understödd hemgång för strokepatienter som rör procent av patientgruppen. Arbetssättet syftar till att vara ett komplement till strokerehabiliteringen inom primärvård och kommun och innebär specialistkompetenta team som vid behov fortsätter rehabiliteringen i hemmet för att optimera behandlingen i patientens hemmiljö. Det innebär att överlämningen av den fortsatta omvårdnaden och rehabiliteringen sker utan glapp i vårdkedjan. Samordnande funktion inom psykiatrin, så kallad case manager och en utveckling av arbetet med ACT-team (Assertive Community treatment, vilket betyder uppsökande, integrerad, samhällsbaserad behgandling.) Satsning på akutvårdkedjan genom att vidareutveckla öppen retur på sjukhusen och direktinläggning på vårdavdelning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) arbetar enligt konceptet Case manager inom såväl allmän psykiatri som beroende- och psykosvård. Arbetssättet benämns integrerad psykiatri. Ett utvecklingsarbete gällande ACT- team pågår på Hisingen. En tilläggsöverenskommelse med SU för ett ACT- team Hisingen planeras vara klar till halvårsskiftet Öppen retur används inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), framförallt inom cancersjukvården. Det rör sig om små volymer. På flera områden har rutiner utvecklats så att patienter som inte behöver akutmottagningens resurser kan komma direkt till vårdavdelning. Inom SU finns 12 etablerade så kallade snabbspår som gör det möjligt för patienter att komma direkt till en vårdavdelning. Antalet patienter som kommer till SU den här vägen är cirka per år. Arbetssättet AMBitiÖS på SU omfattar patienter som inkommer via ambulans till Östra sjukhuset och innebär att ambulanspersonalen bedömer att patienten är i behov av slutenvård. När det är verifierat av läkare eller sjuksköterska på akutmottagningen så kan patienten direktinläggas.

153 Det finns en rutin med tillhörande remiss för direktinläggning som gäller för medicinska/geriatriska verksamheter inom SU. Detta är ett arbete som genomförts inom projektet In- och utskrivningsklar patient vårdkedjan för de mest sjuka äldre i Temagrupp Äldre inom Ledningsgrupp för samverkan (LGS). Rutinen innehåller en avstämning mellan primärvårdsläkare och läkare inom SU där vissa förhållanden ska vara uppfyllda. Ansvarig sjukhusläkare beslutar om patienten ska direktinläggas eller hänvisas till akutmottagning. Syftet är att det ska vara enkelt för äldre patienter att komma direkt till vårdavdelning om de har behov av slutenvård, men också att de inte ska komma till sjukhus om de inte behöver det. Arbetssättet innebär att kommun, primärvård och sjukhus gemensamt skapar rutiner och samverkan. Målet är planerat att följas upp under Utreda mellanvårdsformer för äldre vårdtagare. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Hisingen har i sitt Mål- och inriktningsdokument för 2013 lagt ett uppdrag till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli om att utreda mellanvårdsformer för äldre vårdtagare. Uppdraget omfattar en kartläggning av hur äldre somatiskt sjuka patienter omhändertas idag på Hisingen och en inventering av utbudet av mellanvårdsformer för denna målgrupp i andra delar av landet. Utredningsarbetet pågick under våren 2013 och slutfördes i juni En Rapport Utreda mellanvårdsformer för äldre vårdtagare på Hisingen presenterades för nämnden vid junisammanträdet. Rapporten ger en nulägesbild av vård och omsorg för somatiskt sjuka äldre vårdtagare inom nämndområdet samt en utblick över nätverk kring mest sjuka äldre och utbudet av mellanvårdsformer för denna målgrupp i andra delar av landet. Rapporten har också presenterats för nämndens pensionärsråd i november Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemsjukvård och kommunens hemtjänst. Rehabiliteringsverksamheterna inom beställd primärvård ska, i enlighet med vårdöverenskommelsen, samverka med vårdgrannar och andra berörda parter, för att skapa en sammanhållen vårdkedja för patienten. Verksamheterna inom nämndområdet deltog under 2013 i såväl NOSAM-samverkan, som i samverkan på individnivå. Målgruppen för samverkansarbetet var ofta äldre patienter i behov av samordnade insatser från olika aktörer. I Krav- och kvalitetsboken anges att vårdcentralen ska aktivt medverka till att skapa en sammanhållen vårdkedja i syfte att bidra till en väl fungerande vårdprocess. Vårdcentralen ska aktivt medverka i samordning, samarbete och informationsöverföring mellan specialistvård, öppenvård, kommunal hälso- och sjukvård, tandvård och/eller andra berörda aktörer. Habilitering & Hälsa (H&H) samverkar med kommuner/stadsdelar, primärvård och länssjukvård och i Västbus. Förvaltningen är ansluten till KLARA SVPL och önskar kunna använda systemet till att kalla till samordningsmöten. Nationell samverkan förekommer inom habiliteringen inom ramen för NYSAM. H&H deltar i samverkan inom LGS (Ledningsgrupp för samverkan).

154 Primärvård Nämndens mål Lundby Närsjukhus (LNS) samverkar med primärvården, länssjukvården och Göteborgs kommun i frågor som rör framtagande och utveckling av gemensamma vårdkedjor. Inom psykiatrin finns en speciell samverkan med vårdcentralerna på Hisingen eftersom LNS har ett konsultationsuppdrag mot primärvården avseende personer med psykisk funktionsnedsättning. LNS skickar regelbundet ut informationsbrev där bland annat väntetider presenteras. Av överenskommelsen framgår att Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ska delta i närsjukvårdssamverkan organiserad i Ledningsgrupp för samverkan (LGS). Samverkan avser: vård av äldre, barn och unga, mitt i livet och psykiatri. SU ska också medverka och ta initiativ till: Medicinsk samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte med primärvården, konsultationsverksamhet och utbildning till vårdgrannar, vidareutveckling av nätverksarbete inom den nära vården och det regiongemensamma arbetet med implementering av handlingsplanen för de mest sjuka äldre. Ett stärkt patientsäkerhetsarbete skall prioriteras. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Familjecentraler skall finnas i nämndområdets samtliga stadsdelar. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Säkerställa att vårdenheterna uppfyller sina åtaganden enligt närområdesplanerna. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Förebygga undernäring bland äldre. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Kompetensen om åldrandets sjukdomar skall utvecklas inom primärvården. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Nämnden skall verka för att logopedkompetens finns på vårdcentralerna. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Seniorhälsan skall etableras på fler områden på Hisingen. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Väntetider i vården för barn och unga ska kortas. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Aktiviteter/uppdrag I samverkan med kommunen behöver vårdkedjan stärkas för barn och unga med psykisk ohälsa. Samarbetet med elevhälsan skall utvecklas. Förbättringsområden när det gäller vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa är lyft som ett arbetsområde inom ramen för samverkan inom LGS, temagrupp barn och unga. Arbetet påbörjades under år Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna (BUM) samarbetar med barnavårdscentraler, skola samt barn- och ungdomspsykiatrin i vårdkedjearbetet. I överenskommelsen om BUM ingår att vara delaktig i arbetet med övergången mellan barn- och ungdomssjukvården och vuxensjukvården så att det sker smidigt för patienten. Under år 2013 har BUM följt och tagit stort ansvar för att riktlinjerna i ett utökat samarbete har genomförts.

155 I krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård anges att vårdenheten på individ- och gruppnivå systematiskt ska arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Vårdenheten ska uppmärksamma de psykosociala faktorernas betydelse för den fysiska och psykiska hälsan och särskilt beakta tidig upptäckt av barn som far illa. Vårdenheternas åtagande gäller barn, ungdomar och vuxna med psykisk ohälsa, sjukdom och funktionshinder som inte behöver vuxenpsykiatrisk eller barn- och ungdomspsykiatrisk specialistkompetens. I uppdraget ingår exempelvis lättare till medelsvåra barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd. Vårdenheten ska samverka med kommunen kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik och följa gemensamma riktlinjer upprättade mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. I samband med uppföljningen fanns en öppen fråga kring hur vårdcentralen ombesörjer vården till barn- och ungdomar. Vårdcentralerna är angelägna om att vården för barn- och ungdomar fungerar optimalt och då särskilt insatser kring psykisk ohälsa. Flertalet av vårdcentralerna påtalar vikten av ett förbättrat samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin. Uppföljning som avser samverkan primärvård/bum/bup inklusive Västbus planeras under 2014 för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I samverkan med stadsdelsnämnderna skall arbetet stärkas med ett familjecentrerat arbetssätt och ett ökat antal familjecentraler. Nämnden tecknade 2013 avtal med SDN Lundby om processledare för familjecentreratarbetssätt och familjecentral. Under 2013 har en processledare arbetat med planering av en familjecentral i Lundby. HSNK har deltagit i styrgruppen för detta arbete. Diskussioner har under året påbörjats med SDN Norra Hisingen och SDN Västra Hisingen om liknande avtal. Äldre, över 75 år, som besöker vårdenheter skall tillfrågas om sina kostvanor, och erbjudas stöd om näringsstatusen är dålig. Akuta insatser skall kombineras med förebyggande insatser för att förhindra psykisk ohälsa Vårdcentralen ska på individ- och gruppnivå systematiskt arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Insatser ska följas upp och rutiner och metoder ska dokumenteras. Vårdcentralen ska följa nationella och regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor. En av insatserna i primärvården för att förhindra psykisk ohälsa är den generella grund som byggs upp genom att samordna verksamheter inom stadsdelen och primärvården i form av familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler. Utifrån denna generella grund kan former för tidiga insatser utvecklas. När det gäller förebyggande av psykisk ohälsa har Barn och ungdomsmedicin (BUM) förutom forskning och implementering av föräldrastödsprogrammet Family Check Up (FCU) fått uppdrag från nämnden att från och med år 2013 utveckla ytterligare metoder för främjande av barns psykiska hälsa. Arbetet skall ske i samverkan och riktas till socioekonomiskt svaga områden, detta inom ramen för familjecentral eller familjecentrerat arbetssätt. För detta arbete har BUM under år

156 2013 inrättat nya psykologtjänster som tillsammans med kommunen identifierat områden för fördjupad och konkret samverkan. Vårdcentalen ska uppmärksamma de psykosociala faktorernas betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Strukturerade hälsosamtal och förskrivning av fysisk aktivitet (FaR) ska erbjudas och följas upp. Tandvård Nämndens mål Tandhälsan hos barn och unga på Hisingen ska förbättras.andelen kariesfria barn ska öka med 5 procent under en treårsperiod Vårdkedjan med förebyggande tandvård, munhälsobedömning och nödvändig tandvård ska ges med integritet och kontinuitet till personer i särskilda boenden. Aktiviteter/uppdrag Fluorlackning från förskoleklass till årskurs fem i grundskolan. Hälsosamtal med föräldrar och barn. Säkerställa den uppsökande tandvården till personer i särskilda boenden och att den ges med integritet och kontinuitet. Barn- och unga som ej infunnit sig för tandvård skall ägnas särskild uppmärksamhet. Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Omhändertaget i nämndens årsredovisning för 2013 under mål Folktandvården har i vårdöverenskommelsen fortsatt det specifika uppdraget att utföra fluorlackningar av elever i årskurs 0-5. Utöver grundåtagandet ska samtliga elever i årskurs 0-9 i Biskopsgården erbjudas fluorlackning och kort tandhälsobudskap 4 gånger per termin. Täckningsgraden på fluorlackning brukar ligga på en hög nivå. Det finns inga indikationer på en försämring under 2013 men aktuell statistik redovisas för nämnden vid kommande avtalsuppföljning. Hälsosamtal i samband med undersökning på tandvårdsklinik genomförs regelmässigt inom barnoch ungdomstandvården. Som ett led i ett tidigt främjande arbete genomför folktandvården ett strukturerat hälsosamtal med föräldrarna i samband med att barnet vid cirka ett års ålder får en munhälsobedömning. Statistik för 2013 är inte rapporterad ännu utan redovisas till nämnden vid kommande avtalsuppföljning. I avtal för den uppsökande verksamheten och munhälsobedömningar finns särskilda formuleringar kring känsliga situationer som kan uppstå. Där finns även rutiner beskrivna för hur respekten för individens självbestämmande ska tillvaratas. Under 2012 och 2013 har Folktandvården haft i uppdrag att utveckla enhetliga metoder för att minska andelen ej avhörda barn. En projektgrupp har sedan våren 2012 arbetat med att uppdatera och omarbeta Folktandvårdens kallelserutiner för barn och ungdomar. Projektet har varit lyckosamt. Totalt har projektgruppen fått in nästan 3000 remisser, av dessa har ca 2700 avslutats. Av de 2700 har ca 60 % bokat och genomfört en undersökning, ca 20 % funnits förklaring till uteblivandet exempelvis listat om sig eller utvandrat, och ca 20 % anmälts till socialtjänsten. Under 2014 kommer arbetssättet och rutinerna införas i hela regionen.

157 HSN HSN HSN HSN HSN Förtydligande av samrådsklausul i reglemente överenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborg om arbetsformer vid förändringar av utbudspunkter. Syftet med detta dokument är att förtydliga samrådsförfarandet mellan utförare och beställare. Utgångspunkten är reglementen för respektive part. Vad står i reglementet för: Utförare: Efter samråd med berörda hälso- och sjukvårdsnämnder kan styrelsen inom ramen för vårdöverenskommelsen göra ändringar av utbudspunkter. HSN: Ändringar av utbudspunkter inom ramen för vårdöverenskommelsen kan göras av utförarna efter samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Strukturella förändringar av innehåll och utbudspunkter ska utgå från RF beslut när det gäller strukturplanering. Formerna för samråd inför en vårdöverenskommelse avgörs av de berörda HSN och kan ske genom nämndernas presidier Arbetsformer Förutsättningen för en fungerande samrådsprocess är att vårdgivaren löpande informerar beställaren om planerade förändringar av och inom utbudspunkter. Information sker genom den partssammansatta samverkansgrupp som består av tjänstemän från beställare och utförare. Informationen ska ske i god tid före beslut. Samverkansgruppen värderar om förändringen är att betrakta som en förändring av utbudspunkt. Samråd kan initieras av såväl utförare som beställare. Utgångspunkter vid värdering av samråd: o Tillgänglighet o Vårdprocesser o Samverkan med vårdgrannar inom och utanför förvaltningen och andra aktörer o Kontinuitet för patienter o Kvalitet o Patientsäkerhet o Kompetens Om möjligt ska utbudsförändringar i första hand regleras i vårdöverenskommelsen Utöver samråd kring ändringar av utbudspunkter finns ett ömsesidigt informationsansvar. 1/2

158 HSN HSN HSN HSN HSN Förtydligande av samrådsklausul i reglemente överenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborg om arbetsformer vid förändringar av utbudspunkter. Konsekvenser av samråd. När samråd har ägt rum ska HSN s synpunkter vara kända inför beslutet i utförarens styrelse. Hälsooch sjukvårdsnämndens synpunkter ska noteras i styrelsens beslutsunderlag. I det fall SU beslutar om förändring av utbudspunkt ska det finnas möjlighet för HSN att få en återkoppling om hur förändringen har påverkat invånarnas vård. Regelbundna träffar föreslås mellan utförarstyrelsen och HSN presidier, förslagsvis en gång/termin där en återkommande punkt kan vara planerade förändringar av utbudspunkter. Samråd är en överläggning, diskussion mellan olika parter. Information. Information om förändringar som lämnas för kännedom är ej ett formellt samråd. Utbudspunkt: Enhet som bedriver sjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborg Barbro Fridén Sjukhusdirektör Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef 2/2

159 Punkt 4 Genomlysning av Kontaktpunkten inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset Granskning av remisshantering, ärendehantering och tidbokning EY Ulrika Berling Liselott M Daun Hans Gavin Jenny Hammarberg Sofia Jacobsson

160 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Uppdrag och projektorganisation Metod Om Kontaktpunkten Kontaktpunktens organisation Förutsättningar för Kontaktpunkten Förändringsledning Uppdrag Roll i vårdprocessen Organisatorisk placering Geografisk placering Samarbete och överenskommelser Kundrelationer Utvärdering av prestation Finansiering Tider för öppethållande Kompetensbehov Kompetensutveckling Arbetsmiljö Genomlysning av processer Gemensamt för processerna Remisshantering Ärendehantering Tidbokning Bilaga 1: Goda exempel Bilaga 2: Process för styrning av samarbetet med Kontaktpunkten. 30 Bilaga 3: Genomlysningens frågeställningar Bilaga 4: Dokumentförteckning Bilaga 5: Medverkande Bilaga 6: Kompetenskrav i annonser... 37

161

162 Sammanfattning Bakgrunden till genomlysningen är att samarbetet mellan Kontaktpunkten och verksamheterna inom Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) inte fungerar tillräckligt väl. Syftet med genomlysningen är att utreda om remisshantering, ärendehantering och tidbokning inom SU är ändamålsenlig och effektiv. Inriktning på genomlysningens rapportering är att ge förslag på förbättringar. Alternativet att avveckla Kontaktpunkten har inte analyserats och ingår inte i genomlysningen. Genomlysningen visar att Kontaktpunkten inte getts förutsättningar att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Det beror sammanfattningsvis på ett otydligt verkställighetsbeslut (Dnr SU /2011) och svag förändringsledning. År 2011 beslutade SU:s ledning att införa Kontaktpunkten för att öka tillgängligheten. Genomlysningen visar att tillgänglighet betyder att erbjuda vård. Eftersom Kontaktpunkten fokuserar på svarstider blir följden att patienter kommer fram på telefon men inte får hjälp tillräckligt snabbt med sina ärenden. För att skapa tillgänglighet till vård krävs att Kontaktpunkten och verksamheterna samarbetar. Sjukhusledningen har inte varit enad och gett det stöd och den ledning som har behövts för att genomföra en sådan stor förändring som införandet av Kontaktpunkten innebär. Det är angeläget att sjukhusledningen tar ansvar för att leda och driva förändringen och att kommunicera syftet med förändringen till verksamheterna på sjukhuset. Det saknas ett tydligt koncept för Kontaktpunkten vilket har lett till olika målbilder och problem med samarbetet. Genomlysningen visar att det behövs anpassningar mellan Kontaktpunkten och verksamheterna. Sjukhusledningen föreslås fastställa ett antal servicenivåer för Kontaktpunktens stöd till verksamheten. Det bör bli möjligt för verksamheterna att växa in i samarbete med Kontaktpunkten i takt med att samarbetet utvecklas och förtroende byggs. Som grund för val av servicenivå bör sjukhusledningen fastställa ett antal kriterier för verksamheten. Kriterierna måste vara uppfyllda för att verksamheten ska vara redo att inleda ett samarbete med Kontaktpunkten. Det fungerar inte att ansluta alla verksamheter till Kontaktpunkten. Sjukhusledningen, eller någon av sjukhusledningen utsedd, bör fatta beslut om vilka verksamheter eller i vilken omfattning verksamheterna ska knytas till Kontaktpunkten. 3

163 I verkställighetsbeslutet fastställs att Kontaktpunkten ska vara öppen för att ta emot samtal klockan Genomlysningen visar att verksamheterna inte har kapacitet att erbjuda vård i den omfattning som ärenden inkommer. En gemensam vårdprocess förutsätter samarbete kring ambitionsnivåer för tillgänglighet. Sjukhusledningen behöver tillse att Kontaktpunkten och verksamheterna samarbetar kring att skapa tillgänglighet. Förbättrade svarstider på Kontaktpunkten leder inte till ökad tillgänglighet för patienterna om inte verksamheterna skapar mer tillgänglighet i sin planering. Sjukhusledningens mål att öka tillgängligheten i vården bör styras och följas upp i verksamheterna oavsett om de samarbetar med Kontaktpunkten eller inte. Det behöver utses medarbetare vid Kontaktpunkten och verksamheterna (processansvariga) med uppdrag att utveckla gemensamma rutiner i processerna för remisshantering, ärendehantering och tidbokning. Vårdprocessen är gemensam och det behövs kommunikation och gemensamma målbilder för att effektivisera rutinerna. Det behöver tydliggöras vilka olika typer av remisser som finns och hur de ska hanteras. Verksamheterna bör säkerställa framförhållning i sin planering så att Kontaktpunkten får tillgång till tidböcker. Kontaktpunkten behöver bli mer flexibel i samarbetet utifrån verksamheternas förutsättningar. Kontaktpunkten uppfattar att dess verksamhet är till för patienten medan det har blivit tydligt i genomlysningen att Kontaktpunkten också har en stödjande roll och är till för verksamheten i den gemensamma vårdprocessen. Kontaktpunkten bör utvärdera sina prestationer hos såväl patienter som verksamheter. Kontaktpunkten är organisatoriskt placerad inom Område 3. Områdesledningen har inte ställt krav på Kontaktpunkten och verksamheterna att upprätta överenskommelser och samarbeta kring en gemensam vårdprocess. Samarbetet mellan Kontaktpunkt och verksamheter har påbörjats innan formella överenskommelser har gjorts. Det beror på att de olika målbilderna inte gått att förena. Det är angeläget att överenskommelser görs för de samarbeten som inletts. Fler verksamheter bör inte knytas till Kontaktpunkten förrän överenskommelser gjorts. Det medicinska ansvaret måste tydliggöras och ansvariga utses i verksamheterna som är knutna till Kontaktpunkten. Sjukhusledningen bör tillse att det finns läkare i Kontaktpunktens ledning. Det behövs för att ge legitimitet åt Kontaktpunkten vilket ökar möjligheterna till samarbete. 4

164 Samarbetet mellan Kontaktpunkt och verksamheter behöver utvecklas. Först när detta har skett kan beslutsunderlag för att förändra Kontaktpunktens finansiering tas fram. I genomlysningen har det blivit tydligt att det också finns exempel på goda samarbeten och fungerande rutiner. Dessa har sammanställts i bilaga 1, Goda exempel. Framgångsfaktorer för ett väl fungerande samarbete mellan Kontaktpunkten och verksamheterna är verksamhetskunskap och kännedom om vilka medarbetare som arbetar i verksamheterna. Att utse ansvariga i verksamheterna för kommunikation med Kontaktpunkten ger också bättre samarbete. I bilaga 2, Process för styrning av samarbetet med Kontaktpunkten, föreslås ett antal steg för att etablera och utveckla en gemensam vårdprocess mellan Kontaktpunkten och verksamheterna. Efter att kriterier fastställts för samarbete med Kontaktpunkten sker prövning och beslut om servicenivå. Kontaktpunkten utför service till verksamheten enligt vald servicenivå. Uppföljning, analys av prestationer och tillgänglighet ger underlag för att fatta beslut om förändrad servicenivå. Tänkbara servicenivåer är: Servicenivå 1 Servicenivå 2 Servicenivå 3 Servicenivå 4 Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering och del av ärendehantering (recept och intyg) Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering, del av ärendehantering (recept och intyg) samt tidbokning Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering, ärendehantering (recept, intyg och rådgivning) Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering, ärendehantering (recept, intyg och rådgivning) samt tidbokning 5

165 1. Inledning 1.1. Bakgrund I november 2011 fattade ledningsgruppen på SU beslut om att fastställa det så kallade Kontaktpunktskonceptet. Verkställighetsbeslutet, Dnr SU /2011, innebar att verksamhetsområdet Kontaktpunkten (Kontaktpunkten) skulle inrättas för att via telefon hantera patienters remisser, ärenden och tidbokning. Verksamheten skulle kännetecknas av hög tillgänglighet, vilket tidigare var ett problem. Verksamhetsområdet skulle omfatta fem enheter med organisatorisk placering inom Område 3. Samtliga kliniska verksamheter skulle vara knutna till en enhet och befintliga kontaktpunkter skulle anpassa sitt arbetssätt i enlighet med det fastställda konceptet. Kontaktpunkten består för närvarande av tre enheter och leds av en verksamhetschef och tre enhetschefer. Sjukhusledningen har beslutat att granska ändamålsenligheten och effektiviteten inom remisshantering, ärendehantering och tidbokning inom SU Syfte och avgränsning Syftet är att göra en genomlysning och utreda om remisshanteringen, ärendehanteringen och tidbokningen inom SU är ändamålsenlig och effektiv. Genomlysningen har följande huvudsakliga inriktningar/fokusområden: Remisshantering, ärendehantering och tidbokning, både ur ett arbetsmiljö- och patientsäkerhetsperspektiv Kontaktpunktens uppdrag, organisation och bemanning inklusive granskning av verksamheten ur ett arbetsmiljöperspektiv Samverkan och ansvarsfördelningen mellan Kontaktpunkten och de verksamhetsområden som är knutna till någon av sjukhusets kontaktpunkter Kundnöjdhet Genomlysningen avser den remisshantering, ärendehantering och tidbokning som Kontaktpunkten är involverad i. Frågan om arbetsmiljöperspektivet belyses utifrån den psykosociala arbetsmiljön vid Kontaktpunkten. Den remisshantering, ärendehantering och tidbokning som i nuläget inte är knuten till någon av sjukhusets kontaktpunkter ingår inte i genomlysningen. 6

166 Genomlysningens inriktning är att ge förslag till hur Kontaktpunkten ska utvecklas. Alternativet att inte fortsätta med Kontaktpunkten har inte analyserats och ingår inte i genomlysningen. I bilaga 3 framgår uppdragets frågeställningar med hänvisning till vilket avsnitt i rapporten de behandlas Uppdrag och projektorganisation EY har på uppdrag av SU:s ledningsgrupp genomfört genomlysningen. Liselott M Daun har haft huvudansvaret för genomlysningen. Ulrika Berling, Jenny Hammarberg och Sofia Jacobsson är granskningsledare och har ansvarat för genomförande av datainsamling, analys och rapportskrivande. Hans Gavin är kvalitetssäkrare och har tillsammans med huvudansvarig ansvarat för uppdragets genomförande och har kontinuerligt följt arbetet. En projektgrupp har inrättats för uppdraget. Projektgruppen omfattar representanter från de områden på SU som har verksamheter kopplade till Kontaktpunkten. Genomlysningen har löpande rapporterats till en styrgrupp som bestått av områdeschefen för Område 3 och chefsläkare. Kontaktpunktens verksamhetschef har varit adjungerad till styrgruppen Metod Metoden för genomlysningen har varit dokumentstudier, enskilda intervjuer, gruppintervjuer samt workshops. Urval av intervjupersoner och deltagare har gjorts i samverkan med uppdragsgivaren. Urvalet omfattar chefer och medarbetare på Kontaktpunkten samt chefer och medarbetare inom de verksamheter på SU som är knutna till Kontaktpunkten. Dessutom har utvecklingschefer medverkat i genomlysningen. Vid intervjuer och workshops har representanter från Kontaktpunkten och verksamheterna deltagit samtidigt för att skapa interaktion och förståelse för varandras uppfattningar. Rapporten som följer är kortfattad och inriktad på förbättringsförslag och inte på beskrivning av Kontaktpunktens verksamhet. När ordet verksamheter nämns fortsättningsvis i rapporten menas de verksamheter på SU som är knutna till Kontaktpunkten. En förteckning över de dokument som omfattas av dokumentstudien redovisas i bilaga 4. En sammanställning av de personer som medverkat i projektgruppen samt vid intervjuer och workshops redovisas i bilaga 5. 7

167 2. Om Kontaktpunkten I följande avsnitt beskrivs bakgrunden till att Kontaktpunkten inrättades samt dess organisation 2.1. Kontaktpunktens organisation En administrativ funktion som liknar dagens kontaktpunktverksamhet etablerades år 2006 inom Hjärta-Kärl. Funktionen kallades Kontaktpunkten. Kontaktpunkten uppfattades fungera väl och år 2010 fattade områdeschefen för Område 6 beslut om att införa Kontaktpunkten inom fler verksamheter. Två projektledare från Västra Götalandsregionen anlitades för detta. Parallellt utvecklades Ortopedi-direkt och Ögon-direkt inom Område 3, med funktioner som liknar Kontaktpunktens verksamhet. År 2011 beslutade ledningsgruppen på SU att införa Kontaktpunktskonceptet inom hela sjukhuset. Beslutet innebar att Kontaktpunkten skulle inrättas för att via telefon hantera patienters ärenden, remisser och tidbokning. Kontaktpunkten skulle omfatta fem enheter med organisatorisk placering inom Område 3. Samtliga kliniska verksamheter skulle vara knutna till en enhet och befintliga kontaktpunkter skulle anpassa sitt arbetssätt i enlighet med det fastställda konceptet. Kontaktpunkten är idag organisatoriskt placerad inom Område 3 och leds av en verksamhetschef. I dagsläget är tre enheter (Kontaktpunkt 1, 2 och 3) etablerade. Varje enhet leds av en enhetschef och på respektive enhet arbetar cirka 40 medarbetare. Medarbetarna är vårdadministratörer och sjuksköterskor. En fjärde enhet håller på att etableras. Kontaktpunkten hanterar ärenden för patienter i de verksamheter som är anslutna till Kontaktpunkten. All kontakt med patienterna sker via telefon eller Mina vårdkontakter på internet. De tre kontaktpunkterna hanterar remisser och kallelser, ärenden för recept och intyg samt rådgivning. Kontaktpunkterna administrerar också tidbokning samt tar emot synpunkter och klagomål. Det varierar i vilken utsträckning de anslutna verksamheternas arbetsuppgifter hanteras av Kontaktpunkten. Kontaktpunkten etablerades genom omfördelning av administrativa resurser samt sjuksköterskor från verksamheterna till Kontaktpunkten. 8

168 Kontaktpunkt 1 är lokaliserad i Högsbo och arbetar med följande verksamheter inom Område 2 och 6: Medicin vid Sahlgrenska och Östra Kärl-Thorax Kardiologi Lungmedicin och Allergologi Kontaktpunkt 2 är lokaliserad på Torggatan i Mölndal och arbetar med verksamhetsområdena Ögon och Ortopedi inom Område 3. Kontaktpunkt 2 omfattar också remissportalen där scanning av remisser sker. Kontaktpunkt 3 är lokaliserad på Torparvallsgatan och arbetar med följande verksamheter inom område 1och 2: Psykiatri Affektiva 1 Psykiatri Affektiva 2 Neuropsykiatri Beroende Psykiatri psykos Kardiologi barn Medicin barn Neurologi barn Kvinnosjukvård Kirurgi barn Kontaktpunkt 4 håller på att etableras. För närvarande är lokalkontrakt för denna Kontaktpunkt tecknat, en enhetschef är anställd och projektledare från projektkontoret inom Regionservice arbetar med dess införande. 9

169 3. Förutsättningar för Kontaktpunkten Utifrån dokumentstudier, intervjuer och workshops har följande områden bedömts centrala för att skapa förutsättningar för Kontaktpunkten. # Områden i behov av utveckling 1 Förändringsledning 2 Uppdrag 3 Roll i vårdprocessen 4 Organisatorisk placering 5 Geografisk placering 6 Samarbete och överenskommelser 7 Kundrelationer 8 Utvärdering av prestation 9 Finansiering 10 Tider för öppethållande 11 Kompetensbehov 12 Kompetensutveckling 13 Arbetsmiljö 3.1. Förändringsledning Införandet av Kontaktpunkten är ett omfattande förändringsprojekt. Förändringsarbete kräver medveten och strukturerad förändringsledning. Framgångsfaktorer för förändringsledning är ett tydligt och enat ledarskap samt tydlig kommunikation om varför förändringen genomförs. En plan för kommunikation, utbildning och chefsstöd är central för en effektiv förändring. En del i förändringsledning är att förutse hinder. Ett hinder som inte har beaktats tillräckligt är de olika kulturer och sätt att kommunicera som finns i verksamheterna jämfört med Kontaktpunkten. Kommunikation i ett förändringsarbete utgår från analys av vilka målgrupper som finns. Syftet är att utforma kommunikationsaktiviteter som är anpassade efter respektive målgrupp. Ambitionen är att säkerställa möjlighet till delaktighet, förståelse och därmed ansvarstagande och engagemang. Kommunikation i projektet har ej planerats på ett strukturerat sätt. Förändringsledning innebär också att följa upp förändringen. Utgångspunkten är: Har vi uppnått det vi ville? För att kunna göra uppföljningen behövs jämförelse med hur det var innan förändringsarbetet påbörjades. Det gjordes inte någon nulägesbeskrivning avseende tillgänglighet inför Kontaktpunktens införande som kan utgöra grund för uppföljning av verksamheternas tillgänglighet. 10

170 Kontaktpunktens medarbetare deltar inte aktivt i de införandeprojekt som drivs i verksamheterna när de ska knytas till Kontaktpunkten. Det är en brist då Kontaktpunkten är den part som verksamheterna ska samarbeta med. Sjukhusledningen bör följa upp tillgänglighet till vård kontinuerligt i verksamheterna. Det är verksamheternas ansvar att skapa tillgänglig vård med stöd från Kontaktpunkten. Verksamheter under uppbyggnad är resurskrävande avseende kostnader för utbildning, kommunikation och utveckling. Säkerställ att sjukhusledningen tar ansvar för att driva förändringen på sjukhuslednings- och områdesnivå Formulera syftet med förändringen i en kort mening som kan användas som tydligt budskap om varför Kontaktpunkten behövs Ta fram en plan för ledningens kommunikation med SU och dess olika målgrupper avseende införande av Kontaktpunkten Säkerställ kunskap och tillgång till resurser och verktyg för kommunikation och förändringsledning Säkerställ att sjukhusledningen följer upp förändringsprojektet Säkerställ att Kontaktpunkten deltar i införandeprojekten Dokumentera och dela erfarenheter från tidigare införandeprojekt av Kontaktpunkten Följ upp tillgänglighet till vården i verksamheterna oavsett omfattning på samarbete med Kontaktpunkten 3.2. Uppdrag Kontaktpunktens uppdrag beskrivs formellt i det verkställighetsbeslut som utgör grund för inrättande av Kontaktpunkten. Det finns inget ytterligare måloch inriktningsdokument. Av verkställighetsbeslutet framgår att Kontaktpunkten har tre huvudsakliga uppgifter: patienternas remisser, ärenden och tidbokning. Kontaktpunkten ska enligt verkställighetsbeslutet kännetecknas av hög tillgänglighet. Hittills har Kontaktpunkten fokuserat på tillgänglighet i form av svarstider. Genomlysningen visar att tillgänglighet betyder att erbjuda vård. Korta svarstider och telefonrådgivning bidrar till tillgänglig vård. Patienterna är inte betjänta av korta svarstider om inte Kontaktpunkten kan erbjuda lösning på ärendet. För att lösa patienters ärenden krävs att Kontaktpunkten och verksamheterna samarbetar kring tillgänglighet. Det förutsätter en överenskommen ansvarsfördelning mellan Kontaktpunkten och verksamheterna. Kontaktpunkten är beroende av att verksamheterna tar sitt ansvar utifrån överenskommelsen. Det bör säkerställas att Kontaktpunktens uppdrag är väl definierat och att Kontaktpunkten har möjlighet att påverka uppdraget. 11

171 Företrädare för Kontaktpunkten och verksamheterna menar att verkställighetsbeslutet inte är tillräckligt detaljerat och att Kontaktpunktens uppdrag är otydligt. Verkställighetsbeslutet beskriver ett så kallat Kontaktpunktskoncept. Av intervjuerna framgår att det inte upplevs finnas ett koncept i praktiken. Vidare framgår det av verkställighetsbeslutet att samtliga kliniska verksamheter inom SU ska vara knutna till en Kontaktpunkt. Genomlysningen visar att det inte fungerar att ansluta alla verksamheter till Kontaktpunkten. Verksamheterna är olika och passar i olika utsträckning för Kontaktpunkten. Kriterier bör tas fram för att utvärdera vilka verksamheter och i vilken omfattning dessa bör ingå i Kontaktpunkten. Verksamheterna lämpar sig sannolikt i varierande grad för Kontaktpunkten. Det finns behov av att anpassa omfattningen på samarbetet utifrån verksamhetens förutsättningar. För att skapa tydlighet i samarbetet med Kontaktpunkten kan ett antal servicenivåer tas fram. Det innebär att verksamheterna kan få stöd av Kontaktpunkten i olika omfattning. Tänkbara servicenivåer är: Servicenivå 1 Servicenivå 2 Servicenivå 3 Servicenivå 4 Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering och del av ärendehantering (recept och intyg) Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering, del av ärendehantering (recept och intyg) samt tidbokning Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering, ärendehantering (recept, intyg och rådgivning) Kontaktpunkten ger stöd i remisshantering, ärendehantering (recept, intyg och rådgivning) samt tidbokning Förtydliga begreppet tillgänglighet utifrån Kontaktpunktens uppdrag Säkerställ att verksamheterna tar sin del av ansvaret i uppdraget att skapa tillgänglighet Fastställ vad som ska ingå i Kontaktpunktskonceptet Fastställ kriterier för vilka verksamheter som bör ingå i Kontaktpunkten Analysera i vilken omfattning som verksamheterna är lämpliga för Kontaktpunktskonceptet Inför ett antal servicenivåer inom Kontaktpunktskonceptet Säkerställ att sjukhusledningen, eller någon av sjukhusledningen utsedd, fattar beslut om kriterier och servicenivåer för respektive verksamhet 12

172 3.3. Roll i vårdprocessen Genomlysningen visar att Kontaktpunkten upplever att dess verksamhet är till för patienterna. I verkställighetsbeslutet beskrivs att Kontaktpunkten är till för dem som är patienter i verksamheter anslutna till tjänsten. Kontaktpunkten bidrar till vårdprocessen genom att hantera inkommande remisser och boka tider. Kontaktpunkten fungerar som en administrativ funktion som ger verksamheten service. Kontaktpunkten är både till för patient och verksamhet. Det bör prägla Kontaktpunktens ledning, styrning och uppföljning. Tydliggör att Kontaktpunkten är till både för patient och verksamhet Utforma Kontaktpunktens ledning, styrning och uppföljning utifrån att både patient och verksamhet är kunder 3.4. Organisatorisk placering Under genomlysningen har ett flertal alternativ till organisatorisk placering av Kontaktpunkten diskuterats. Kontaktpunkten är organisatoriskt placerad inom Område 3. De alternativ som framförts är att antingen placera Kontaktpunkten inom kvalitetsstrategiska som en stabsfunktion eller införa Kontaktpunkten som ett verksamhetsområde inom varje område på SU. Det har också föreslagits att resurserna förs tillbaka till respektive verksamhet. Ytterligare ett alternativ är att lägga Kontaktpunkten inom ett annat område med kunskap och erfarenhet av att hantera stödjande verksamheter. Att Kontaktpunkten är samlad i ett verksamhetområde ger förutsättningar för tydligare styrning vilket är särskilt betydelsefullt under ett uppbyggnadsskede. För att öka förutsättningarna för Kontaktpunktens roll och bidrag till vårdprocessen kan det vara en fördel att placera Kontaktpunkten inom ett område på SU som hanterar flera stödjande processer. Alternativet med placering inom kvalitetsstrategiska är troligen inte aktuellt då kvalitetsstrategiskas verksamhet inte omfattar vårdprocesser. Att placera Kontaktpunkten inom respektive område uppfattas inte som en långsiktigt alternativ då sjukhusets områdesindelning sannolikt kommer att ändras. Alternativet att föra tillbaka resurser till respektive verksamhet innebär i praktiken att avveckla Kontaktpunkten som verksamhet, vilket inte ingår i genomlysningen. Låt Kontaktpunkten vara samlad under ett område på SU Säkerställ att området där Kontaktpunkten är organiserad har kunskap och erfarenhet av att hantera stödjande verksamheter 13

173 3.5. Geografisk placering Vid diskussion om vad som föregick det geografiska beslutet av Kontaktpunktens verksamhet framgick att det var förekomst av lämpliga lokaler för Kontaktpunktens verksamhet som avgjort placeringen. Företrädare för verksamheterna ser en fördel i att Kontaktpunken är placerad geografiskt nära. Med detta avses att Kontaktpunktens medarbetare arbetar i samma lokaler som verksamheten. Det bedöms ge fördelar genom direkt kommunikation och kunskap om verksamheten. Lokalisering i samma byggnad men inte i direkt närhet till verksamheten bedöms inte ge motsvarande fördelar. Företrädare för Kontaktpunkten ser fördelar med att Kontaktpunktens verksamhet är samlad. Det ger möjlighet till kunskapsutbyte och effektiv resursallokering. Det är centralt att finna lösningar för att kompensera för de nackdelar som det upplevs medföra att kontaktpunktsverksamheten bedrivs på geografiskt avstånd från verksamheterna. Kompensera för det geografiska avståndet genom att skapa struktur och former för förtroendefull kommunikation Ta fram en kommunikationsplan som inkluderar mötesstruktur och verksamhetsbesök Tydliggör i kommunikationsplan vem som har ansvar för att initiera aktiviteterna Låt kommunikationsplanen utgöra del av de formella överenskommelserna mellan Kontaktpunkten och verksamheterna 3.6. Samarbete och överenskommelser Av intervjuerna framgår att det finns ett stort förbättringsbehov beträffande samarbetet mellan Kontaktpunkten och verksamheterna. Vid diskussion om vad som krävs för att samarbetet ska fungera anges flera faktorer. De kan delas in i följande områden (utan inbördes rangordning): Formella överenskommelser Kommunikation, dialog, mötesforum Vilja att samarbeta Tydlig roll- och ansvarfördelning Tydligt uppdrag Gemensam målsättning Kunskap om verksamheterna 14

174 Överenskommelser som reglerar formerna för samarbete finns för verksamheterna inom Kontaktpunkt 1. Överenskommelserna bygger på tidigare överenskommelser som upprättades innan Kontaktpunkten i dess nuvarande form inrättades. För resterande samarbeten mellan Kontaktpunkten och verksamheter saknas överenskommelser. Överenskommelser har inte tecknats eftersom Kontaktpunkten och verksamheterna inte enats om dess innehåll. Representanter för Kontaktpunkten menar att verksamheterna ställt krav på innehållet i överenskommelserna vad gäller tillägg och undantag. Kraven har inte kunnat tillgodoses eftersom Kontaktpunktens verksamhet bygger på standardisering. Ansvariga för verksamheterna anser att det koncept Kontaktpunkten erbjuder inte kan tas in i verksamheten utan att anpassas. Avsaknad av överenskommelser leder till att det inte finns någon formell utgångspunkt för samarbetet. För att en överenskommelse ska ingås krävs det incitament och en vilja att samarbeta. Det är önskvärt att överenskommelserna tydliggör roller och ansvar samt vilka uppgifter som ska utföras av Kontaktpunkten respektive verksamheterna. Vidare bör de omfatta former och struktur för kommunikation. De bör också vara flexibla så att arbetsformerna kan ändras vid ändrade förutsättningar. Det är även väsentligt att överenskommelserna omfattar en servicenivå som kan utvärderas genom måltal. Hur och till vem återraportering ska ske samt hur avvikelser från överenskommen servicenivå ska hanteras bör omfattas av överenskommelserna. Ytterligare ett område som är av betydelse och som bör inkluderas i överenskommelserna är hur kompetensutveckling hos Kontaktpunktens medarbetare säkerställs. För att skapa engagemang och ett starkt åtagande är det av betydelse att verksamhetschefer och enhetschefer signerar överenskommelserna tillsammans. Säkerställ att överenskommelser upprättas med de verksamheter som är knutna till Kontaktpunkten Etablera nya samarbeten först när överenskommelser gjorts Följ upp samarbetet mellan Kontaktpunkt och verksamheter på ett strukturerat sätt Säkerställ att överenskommelserna signeras av både verksamhetschefer och enhetschefer 15

175 3.7. Kundrelationer Kontaktpunkten följer upp kundnöjdhet genom undersökningar av patientnöjdhet. Undersökningarna genomförs fyra gånger per år. De patienter som ringer in tillfrågas efter samtalet om de har möjlighet att delta i en undersökning. Undersökningen omfattar sex frågor vilka besvaras med ja eller nej. Frågorna undersöker om patienten är nöjd med väntetid och bemötande samt huruvida patienten fått hjälp med sitt ärende. Det finns inga måltal satta för dessa undersökningar. I samtal med verksamhetschefer och utvecklingschefer är det tydligt att det finns en misstro mot de undersökningar av patientnöjdhet som Kontaktpunkten genomför. Bland annat ifrågasätts undersökningens validitet eftersom svarsfrekvensen inte redovisas. Vidare ifrågasätts om samtliga patienter tillfrågas eftersom detta sker manuellt genom en förfrågan till patienten då samtalet ska avslutas. Nytt systemstöd för att genomföra telefonenkäter har införts. Systemstödet innebär att patienterna automatiskt informeras, medan de väntar på att samtalet ska besvaras, om att det kommer ske en undersökning efter samtalet. Kontaktpunkten bör säkerställa att uppgifter om svarsfrekvens och annan relevant information redovisas i samband med presentation av resultatet för undersökningarna av patientnöjdhet. Eftersom Kontaktpunktes är till för både patient och verksamhet bör även verksamheterna regelbundet tillfrågas om hur de upplever Kontaktpunktens service. Undersökningarna bör genomföras på administratörs-, sjuksköterske- samt specialistnivå för att fånga åsikter hos samtliga grupper då de har olika behov och nytta av Kontaktpunktens verksamhet. Utforma undersökningar avseende patientnöjdhet och verksamhetsnöjdhet så att de motsvarar uppdragsgivarens (ledningens) krav och informationsbehov Genomför undersökningar avseende patientnöjdhet och verksamhetsnöjdhet och använd resultatet som underlag för verksamhetsutveckling Fastställ måltal för undersökningarna av patient- och verksamhetsnöjdhet Återrapportera måluppfyllelse till områdeschef Fastställ ansvarsstruktur för att analysera och åtgärda avvikelser från måltalen 3.8. Utvärdering av prestation Kontaktpunkten mäter antal inkommande samtal, mottagna samtal och besvarade samtal. Målet är att besvara inkommande samtal inom tre minuter. Vidare mäts medelkötid, medeltal administratörer, servicegrad, medelvärde 16

176 för samtalstid och samtal per administratör och dag. För dessa måltal är inga mål uppställda. Kontaktpunkten har som mål att tilldela inkommande remisser till verksamheterna inom 24 timmar, att bedömda remisser från verksamheterna ska vara avslutade inom 24 timmar samt att ärenden avseende intyg, recept och rådgivning ska vara behandlade inom 24 timmar. Målen följs inte upp eftersom det inte finns IT-stöd som möjliggör uppföljning. Det sker ingen uppföljning av kvalitet och effektivitet i Kontaktpunktens administration, utöver mätningarna vad gäller inkommande samtal och kundnöjdhet. Det finns därmed ingen möjlighet för varken Kontaktpunkten eller verksamheterna att bedöma om remisshantering, ärendehantering och tidbokning är effektiv och ändamålsenlig. Avsaknad av möjlighet till uppföljning leder till att Kontaktpunkten inte kan följa upp och utvärdera sin verksamhet. Verksamheterna har ingen möjlighet att följa upp Kontaktpunktens prestation utifrån måltal. Ett ledningssystem för att mäta, utvärdera och rapportera kvalitet och effektivitet inom processerna för remisshantering, ärendehantering och tidbokning behövs. Ledningssystemet bör utformas utifrån att Kontaktpunkten är till för både patient och verksamhet. Mål som formuleras i ledningssystemet bör beskriva överenskomna servicenivåer och dokumenteras i överenskommelserna mellan verksamheterna och Kontaktpunkten. Ta fram mål och måltal för att utvärdera Kontaktpunktens verksamhet Utforma mål och måltal utifrån att Kontaktpunkten är till både för patient och verksamhet Utforma mål och måltal även för samarbete t ex korta enkäter för temperaturmätning som kan genomföras regelbundet Anskaffa IT-stöd för ledningsinformation Följ upp kommunikationen mellan patient och Kontaktpunkt genom att någon lyssnar på samtalen i kvalitetshöjande syfte Låt Kontaktpunkt och verksamhet analysera resultat av uppföljningen gemensamt 3.9. Finansiering Genomlysningen visar att en betydande del av tidsåtgången vid Kontaktpunkten beror på bristande samarbete och att verksamheternas kapacitet inte motsvarar antal ärenden som kommer in till Kontaktpunkten. Samarbetet mellan Kontaktpunkt och verksamheter behöver utvecklas. Först när detta har skett kan beslutsunderlag för att förändra Kontaktpunktens finansiering tas fram. 17

177 Kontaktpunktens verksamhet är anslagsfinansierad. Anslagen baseras i huvudsak på antal medarbetare som förts över från verksamheterna till Kontaktpunkten. Utöver detta erhålls anslag för att täcka övriga kostnader. Det är inte fastställt hur övriga kostnader ska finansieras. Hittills har Område 3 finansierat Kontaktpunktens övriga kostnader. Uppskattningen av de resurser som skulle omfördelas från verksamheterna till Kontaktpunkten har skett utifrån en bemanningsnorm. Av bemanningsnormen framgår hur många samtal, remisser, kallelser med mera en kontaktpunktsadministratör respektive sjuksköterska bedöms hantera på ett år. Varje verksamhet har i sin tur beräknat hur många samtal, remisser, kallelser med mera som hanteras inom verksamheten och utifrån detta bedömt vilken mängd resurser som ska överföras till Kontaktpunkten. Av bemanningsnormen framgår att den inte omfattar tid för arbetsplatsträffar, sjukfrånvaro och kompetensutveckling. För att avgöra om rätt mängd resurser överförts krävs en uppföljning av om de arbetsuppgifter som Kontaktpunkten hanterar är desamma som verksamheterna uppgett. Kontaktpunktens tider för öppethållande är väsentligt längre än de tidigare var i verksamheterna. Det är troligt att en längre öppettid medför fler ärenden att hantera. Det behövs en uppföljning av bemanningsnormen. För att göra det behövs en analys av tidsanvändning vid Kontaktpunkten. I dagsläget följs inte Kontaktpunktens volymer upp och den tidsuppskattning som gjorts är sannolikt inaktuell. Det går därmed inte att avgöra om Kontaktpunktens finansiering är i paritet med uppdraget. Utveckla samarbete mellan Kontaktpunkt och verksamheter innan förändringar görs avseende finansiering Följ upp bemanningsnormen genom analys av tidsanvändning vid Kontaktpunkten Jämför resultat av analysen med bemanningsnormen Fastställ hur Kontaktpunktens övriga kostnader ska finansieras Tider för öppethållande I verkställighetsbeslutet fastställs att Kontaktpunkten ska vara öppen för att ta emot samtal klockan Av intervjuerna framgår att det skapas mer administration av att Kontaktpunkten och verksamheterna inte återkommer till patienterna tillräckligt snabbt. Det medför att patienterna ringer tillbaka upprepade gånger i samma ärende. Det finns ingen statistik som pekar på hur utbrett detta är. Det kan dock konstateras att det sannolikt är resurskrävande. 18

178 De utökade öppettiderna har inneburit ökad mängd ärenden. Det är oklart om verksamheternas kapacitet kan möta den ökade ärendemängden. Analysera orsaker till patienters samtal och varför de ringer upprepade gånger Analysera vilka tider på dagen merparten av samtal kommer in Anpassa öppettiderna och bemanning till behov av öppethållande och verksamhetens kapacitet Utvärdera effekter av begränsade tider för öppethållande Tillse att verksamhetens kapacitet motsvarar Kontaktpunktens öppethållande Kompetensbehov Vid Kontaktpunkten arbetar kontaktpunktsadministratörer (firstline) och sjuksköterskor (secondline). Av verkställighetsbeslutet framgår att en kontaktpunktsadministratör hanterar samtal, scannar, registrerar och ärendefördelar remisser, kallar till kompletterande undersökningar och skickar kallelser, bokar och bevakar remisser. Det framgår att lägsta utbildningsnivå för en kontaktpunktsadministratör är gymnasiekompetens. En sjuksköterska ger rådgivning samt läser och sorterar remisser. Det framgår att sjuksköterska företrädesvis rekryteras internt. Vid extern rekrytering krävs kandidatexamen samt minst fem års arbetslivserfarenhet. Gemensamt för medarbetarna på Kontaktpunkten är att de har IT-vana. I annonser för Kontaktpunkten framgår vilka krav som ställs på medarbetare avseende utbildning/särskilda färdigheter, erfarenhet och personliga egenskaper/förmågor utöver det som anges i verkställighetsbeslutet. Se bilaga 6, Kompetenskrav i annonser. Det finns olika syn på huruvida medarbetare som arbetar i firstline bör ha en vårdutbildning eller inte. De (medarbetarna i firstline) ska inte ha vårdutbildning för det är så lätt att de ger råd. - Enhetschef Kontaktpunkten Efterhand är det tydligt att de (medarbetarna i firstline) inte förstår problemen. Det innebär att man behöver vårdkunskap. - Utvecklingschef Vid gruppintervjuer identifierades kärnkompetenser för Kontaktpunkten. Därefter genomfördes en kompetensskattning av nuvarande och önskad kompetensnivå för respektive kärnkompetens. Skattningen genomfördes av den samlade kompetensen vid Kontaktpunkten. 19

179 Resultatet av verksamhetschefers och utvecklingschefers kompetensskattningen framgår av diagrammet nedan. Bild 1: Kompetensskattning genomförd av verksamhetschefer (5 st) och utvecklingschefer (2 st) Den största skillnaden mellan nuvarande och önskad nivå enligt verksamhetscheferna och utvecklingscheferna är inom kompetensen verksamhetskunskap och relevant sakkompetens. Denna bild av kompetensnivåer har bekräftats under genomlysningen. Det medicinska ansvaret måste tydliggöras och ansvariga utses i verksamheterna. Sjukhusledningen bör tillse att det finns läkare i Kontaktpunktens ledning. Det behövs för att ge legitimitet åt Kontaktpunkten vilket ökar möjligheterna till samarbete. 20

180 Koppla endast verksamheter till Kontaktpunkten där det finns möjlighet att nå upp till verksamheternas förväntningar på kompetens Skapa struktur för kommunikation och dialog i syfte att behålla förtroendet för Kontaktpunktens kompetens Genomför kompetensskattning årligen som en del i Kontaktpunktens uppföljning av verksamhetsnöjdhet Tillse att det finns läkare i Kontaktpunktens ledning Kompetensutveckling Kontaktpunktens medarbetare har ingen fastställd kompetensutvecklingsplan. Det finns vid Kontaktpunkten behov av mer kunskap om verksamheterna. För att skaffa och behålla denna kompetens bör ett arbetssätt med återkommande verksamhetsbesök alternativt rotation mellan Kontaktpunkt och verksamhet införas. Av verkställighetsbeslutet framgår att verksamheterna ansvarar för kompetensutveckling hos Kontaktpunktens medarbetare inom det medicinska området, det vill säga avseende sakkompetens. I praktiken sker inte detta. Enhetschefer för Kontaktpunkterna menar att även om det i vissa fall erbjuds utbildningar, är det sällan möjligt för sjuksköterskorna att delta vid dessa. Det beror på att det inte finns tillräckligt med resurser avsatta för kompetensutveckling vid Kontaktpunkten. Tydliggör verksamheternas ansvar för medicinsk kompetensutveckling av Kontaktpunktens medarbetare i överenskommelserna Tydliggör att Kontaktpunkten ansvarar för kostnader för kompentensutveckling Säkerställ att medarbetare vid Kontaktpunkten får möjlighet att delta i kompetenshöjande aktiviteter Upprätta kompetensutvecklingsplaner för medarbetarena vid Kontaktpunkten Möjliggör att medarbetarna vid Kontaktpunkten kan rotera mellan verksamheterna och Kontaktpunkten för att säkerställa verksamhetskunskap Arbetsmiljö Både resultatet av den senaste medarbetarundersökningen och en hög sjukfrånvaro vid Kontaktpunkten visar att det finns utvecklingsområden i den psykosociala arbetsmiljön. 21

181 En orsak till nuvarande arbetsmiljö är att Kontaktpunkten inte har tillräckliga förutsättningar för att genomföra sitt arbete. Uppdraget är otydligt liksom ansvarsfördelningen i förhållande till verksamheterna. Det saknas resurser för kompetensutveckling, informationsöverföring från verksamheterna och arbetsplatsträffar. Sedan Kontaktpunkten startade har det varit ett antal chefsbyten. Det är först under hösten 2013 som nuvarande enhetschefer vid Kontaktpunkten rekryterats. Under 2013 genomfördes en medarbetarundersökning vid Kontaktpunkten. Undersökningen mäter hur medarbetarna upplever sina förutsättningar inom elva stycken områden 1. För varje område finns det ett riktvärde 2. Kontaktpunkten har inom samtliga områden utom ett (socialt klimat) ett betydligt sämre resultat än riktvärdet. Under våren 2013 genomfördes insatser för att diskutera arbetsmiljön. Arbetsmiljöronder har genomförts vilket resulterat i handlingsplaner. Resultatet av medarbetarundersökningen presenterades under hösten 2013 och ett arbete pågår med att utifrån denna ta fram handlingsplaner. Sjukfrånvaron vid Kontaktpunkten under 2013 var totalt sett cirka 8 % och varierade vid de olika Kontaktpunkterna mellan cirka 6 % och 14 %. Målvärdet inom SU är 5 %. Personalomsättningen för tillsvidareanställd personal vid Kontaktpunkten är relativt låg 3. Förbättra förutsättningarna för medarbetarna att utföra sitt arbete genom tydliga ansvar och möjlighet till kompetensutveckling Fortsätt att följa upp arbetsmiljön och de åtgärder som initieras i handlingsplaner för att säkerställa en förbättring av den psykosociala arbetsmiljön 4. Genomlysning av processer En genomlysning av processerna för remisshantering, ärendehantering och tidbokning har genomförts med fokus på att identifiera förbättringsmöjligheter kopplade till ändamålsenlighet, effektivitet och patientsäkerhet. 1 Medarbetarkraft, arbetsrelaterad utmattning, arbetstakt, effektivitet, delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet, återkoppling, ledarskap, medarbetarskap och målkvalitet. 2 För varje område i undersökningen finns ett validerat riktvärde. Målet är att vara i nivå med riktvärdet eller bättre (Resultatguide, SU, Medarbetarundersökning 2013). 3 Personalomsättning 2012: 10,6%. Personalomsättning 2013: 5,2 %. Det finns inget jämförande nyckeltal inom SU, men enligt uppgift får omsättningen ses som relativt låg. 22

182 Nedan följer förbättringsförslag gemensamt för processerna samt per process Gemensamt för processerna Remisshantering, ärendehantering och tidbokning berör både Kontaktpunkten och verksamheter som är beroende av varandra för att skapa en effektiv vårdprocess. Det är viktigt att det finns en samsyn om hur samarbete ska fungera och vem som ansvarar för vad. Det finns processdokumentation upprättad. Trots detta saknas en gemensam målbild över hur processerna och samarbetet ska fungera och följas upp. Sammantaget uppfattas ett behov i organisationen av att effektivisera processerna och stärka patientsäkerheten. Det har också framkommit att det finns en mängd möjliga förbättringar och förenklingar att genomföra i IT-systemen kopplade till processerna. Det finns potential att förbättra ändamålsenlighet, effektivitet och patientsäkerhet i ITsystemen. Det saknas möjlighet att få ut statistik för analys och uppföljning ur IT-systemet SÄLMA. Möjlighet att få fram ändamålsenlig underlag är en förutsättning för ett strukturerat förbättringsarbete. Det finns behov av mötesplatser mellan Kontaktpunkt och verksamhet för att driva gemensamt förbättringsarbete. Spårbarheten i ärendehanteringen har ökat sedan Kontaktpunkten införde SÄLMA. Verksamheterna har inte befogenheter att skapa ärenden i SÄLMA på samma sätt som Kontaktpunkten har. Därmed uppnås inte spårbarhet för ärenden mellan verksamheter. Det är inte tydliggjort vem som har det medicinska ansvaret vad gäller Kontaktpunktens verksamhet. Ta fram och definiera mål och måltal för respektive process Utse ansvariga medarbetare på Kontaktpunkten och i verksamheten (processansvariga) för respektive process för att driva förbättringsarbete Skapa forum för processansvariga för gemensamt förbättringsarbete Säkerställ att IT-systemen stödjer uppföljning och styrning av relevanta mål för processerna Utse medicinskt ansvarig för varje verksamhet som är knuten till Kontaktpunkten 23

183 4.2. Remisshantering Remisshanteringen sköts till stor del av Kontaktpunkt 2 där remissportalen finns. I remissportalen scannas remisser in i ärendehanteringssystemet SÄLMA och fördelas till respektive Kontaktpunkt. De inscannade remisserna filtreras av secondline som fördelar dem till verksamhet och remissbedömande funktion. Administrativa aktiviteter avseende remisshanteringen hanteras av firstline. Verksamheterna ansvarar för bedömning av remisser. Manuell registrering sker i flera system på grund av att systemen inte är integrerade. Det är oklart vilken information som ska registreras i vilket system. Det innebär att Kontaktpunkten måste ägna tid åt att leta efter information. En stor del inkomna remisser uppfattas som ofullständiga vilket leder till merarbete. Kontaktpunkten skickar inte tillbaka ofullständiga remisser till remitterande verksamhet. Det saknas också definition för de olika typer av remisser som hanteras, såsom till exempel interna remisser och akuta remisser. Rutiner för dessa remisser skiljer sig åt mellan verksamheter och kontaktpunkter. Enligt fastställda föreskrifter ska information sändas vid ett antal tillfällen till patienten. Syftet med informationen är att minska antalet samtal från patienter som vill veta status på sin remiss. Denna informationen skickas inte alltid ut. Det noteras också att en stor del övrig post inkommer till remissportalen vilket medför merarbete. Det har inte tagits fram riktlinjer för hur övrig post ska hanteras. Ta fram definitioner på de olika typerna av remisser som förekommer Förankra definitionerna hos Kontaktpunkten och verksamheterna Säkerställ att riktlinjerna för vad en remiss ska innehålla är kända Tydliggör vilka remisser som ska hanteras av remissportalen respektive verksamheterna Sträva efter att hantera så stor del av remisserna som möjligt i SÄLMA för ökad spårbarhet och patientsäkerhet Ta fram riktlinjer för hur ingående post till remissportalen ska hanteras Formulera måltal för andel kompletta remisser, handläggningstider och uppfyllnad av vårdgaranti Sträva lånsiktigt mot att implementera system för e-remisser 4.3. Ärendehantering Med ärendehantering avses intyg, recept och rådgivning. I dagsläget kan en patient nå Kontaktpunkten via telefon eller Mina vårdkontakter. Firstline tar 24

184 emot samtalet och avgör om patienten ska hanteras av Kontaktpunkten. Därefter registreras ärendet i SÄLMA. Om ärendet avser intyg skickas det direkt från firstline till verksamheten för kontakt med patient och utställande av intyg. Avser ärendet recept skickas det till secondline för kontakt med patienten, insamling av information i övriga system (Elvis, Melior etc.) för att därefter skickas vidare till verksamheten för utställande av recept. När det gäller rådgivning är det firstline som bedömer om patienten ska hanteras av Kontaktpunkten eller hänvisas till andra vårdgivare, akutmottagningar eller Bedömningen påverkar den fortsatta vårdprocessen. När firstline bedömer att patienten ska hanteras via Kontaktpunkten registrerar firstline ärendet i SÄLMA. Därefter skickas ärendet till secondline som kontaktar patienten och bedömer om rådgivning kan utföras av Kontaktpunkten eller ska skickas till verksamheten. Rådgivning kan variera från enkel till mer komplicerad. Bedömningen av vilken rådgivning som ska ges av Kontaktpunkten är kritisk för patientsäkerheten. Vissa patientgrupper eller viss typ av rådgivning är inte lämplig för Kontaktpunkten. I samband med Kontaktpunktens införande gjordes ärendehanteringen funktionsbaserad. Det innebär att ärenden läggs i en gemensam inkorg för en viss funktion, istället för i den egna läkarens inkorg. Det finns en mängd ärenden som inte hanterats inom uppsatt tidsgräns. Funktionsindelningen förutsätter att samtliga vårdgivare kan hantera alla ärenden inom sin funktion, vilket inte är fallet. Samma ärende kan läsas av flera vårdgivare innan det hanteras, vilket upplevs som ineffektivt. Ärenden som inte hanterats inom 48 timmar klassificeras som för sent hanterade. Det finns en skeptisk inställning till tidsgränsen då den uppfattas som irrelevant för vissa typer av ärenden. Utveckla beslutsstödet för firstline för att avgöra om patienten ska hanteras av Kontaktpunkten eller hänvisas till andra vårdgivare, akutmottagningar eller 1177 Öka flexibiliteten mellan funktionsindelning och personindelning med fokus på tillgänglig vård Säkerställ att ärenden kan delegeras vid frånvaro om personindelning tillämpas Skapa möjlighet till olika tidsgränser för olika typer av ärenden Formulera måltal för handläggningstider, svarstider och kvalitet i rådgivning 25

185 4.4. Tidbokning Med tidbokning avses bokning av nybesök, av- och ombokningar samt återbesök. Det skiljer sig åt i vilken utsträckning Kontaktpunkten hanterar nybesök, av- och ombokningar samt återbesök för verksamheterna. Bokning av nybesök som sköts av Kontaktpunkten utförs av firstline. Firstline bokar tid i Elvis och i övriga kringliggande system såsom Remus. Därefter skapas en kallelse utifrån vald brevmall. Kallelsen kan antingen skrivas ut och postas av Kontaktpunkten eller skickas via Postens e-brevtjänst. Vid avoch ombokning ringer patienten till Kontaktpunkten. Om ledig tid finns bokas tiden direkt, annars sätts patienten upp på väntelista i Elvis. Bokning av återbesök sker delvis direkt av verksamheten. Tidbokning är till stora delar manuell. Bokning av tider sker i flera IT-system, utan integration mellan IT-systemen. Det är oklart vem som ansvarar för att fylla besökstider på grund av sena återbud. Det resulterar i en ineffektiv tidbokning. En stor andel tider bokas av eller bokas om. Det saknas analys om orsaker till av- och ombokningar samt åtgärder för att minska frekvensen av dessa. För att Kontaktpunkten ska kunna ta över tidbokningen från verksamheterna krävs att verksamheten bistår med tidböcker. Enligt verkställighetsbeslutet ansvarar varje verksamhet för att det finns en framförhållning om tre månader i schemaläggningen. Kontaktpunkten får inte tillgång till tidböcker med tillräcklig framförhållning. Systemet för tidbokning uppfattas i organisationen som ineffektivt. Det finns behov av nytänkande, exempelvis genom digital tidbokning via nätet och nya metoder för schemaläggning. Säkerställ att verksamheterna har en framförhållning i sin schemaläggning i enlighet med överenskommelse Fastställ i vilken utsträckning Kontaktpunkten ska verka för att fylla besökstider på grund av sena av- och ombokningar Utred orsaker till den stora andelen av- och ombokningar Formulera måltal för av- och ombokning, framförhållning i tidböcker samt beläggningsgrad på mottagningarna Sträva långsiktigt mot digitaliserad tidbokning 26

186 Bilaga 1: Goda exempel Under genomlysningen har en analys gjorts av goda exempel och vad som är orsakerna till att Kontaktpunkten fungerar väl. Exempel på när Kontaktpunkten fungerar väl Inom Kontaktpunkt 1 fungerar samarbetet med verksamheterna förhållandevis bra Orsak Införandet av Kontaktpunkt 1 gjordes successivt. Det fanns tid för Kontaktpunkten att anpassa sin verksamhet till respektive mottagning. Vid Kontaktpunkt 1 finns en ansvarig administratör och sjuksköterska för varje mottagning inom verksamheterna. De ansvarar för kommunikation och avstämning med respektive mottagning. Det ger förutsättningar för god verksamhetskännedom hos Kontaktpunkten. Verksamheterna vet vem de ska kontakta på Kontaktpunkten. Detta skapar förtroende och förståelse för varandras utmaningar och underlättar kommunikationen. Medarbetarna vid Kontaktpunkt 1 upplever att de är till för verksamheterna, de vill vara tillmötesgående och kan tänka sig att påminna läkare som behöver det. Kontaktpunkt 1 hade från starten ett gott rykte, vilket innebar att medarbetare från verksamheterna sökte sig till Kontaktpunkt 1. Flera medarbetare vid Kontaktpunkt 1 kommer därmed från verksamheten och känner medarbetarna där. Det förekommer att sjuksköterskor på Kontaktpunkt 1 arbetar en dag i veckan hos verksamheterna. Det gör det enklare för vårdpersonalen att stämma av frågor av enklare karaktär samt skapar förutsättningar för förtroendefulla relationer. 27

187 Exempel på när Kontaktpunkten fungerar väl Kontaktpunkt 2 har förbättrat samarbetet med verksamheterna Orsak Vissa av verksamheterna som arbetar med Kontaktpunkt 1 har valt att dela upp ansvaret för ärendehantering på recept, intyg och rådgivning på olika läkare. Detta minskar belastningen på den läkare som ansvarar för ärendehanteringen. Verksamheterna kan därmed hantera ärendena effektivare. Möten genomförs månadsvis mellan verksamhet och Kontaktpunkt där man går igenom kapacitet, kösituation samt idéer för att förbättra samarbetet. Kontaktpunkten utbildar sina medarbetare i bemötande och service vilket uppfattas som viktig kompetens både i förhållande till patienter och verksamheter. Det finns en ansvarig utsedd på Kontaktpunkten som läkarna kan vända sig till, vilket underlättar möjligheten att reda ut problem. Kontaktpunkten har öppna direktnummer till verksamheten så att de lätt kan komma i kontakt om det behövs. Genom kommunikation med verksamheterna kan gemensamma problem identifieras. Verksamheterna och Kontaktpunkt 1 har enats om ett gemensamt arbetssätt avseende dokumentation av ansökningar om licenspreparat. Samarbetet har förbättrats eftersom verksamheterna utsett så kallade speaking partners. Dessa är formellt ansvariga för kommunikationen med Kontaktpunkten. Genom att i verksamheten tydliggöra ansvaret för kommunikation med Kontaktpunkten har samarbetet förbättrats. 28

188 Exempel på när Kontaktpunkten fungerar väl Kontaktpunkt 2 har utvecklat kompetens för att minska sårbarheten i bemanningen Kontaktpunkt 1 förtydligade ansvaret avseende tidbokningen Orsak Inom Kontaktpunkt 2 valde tidigare patienterna mellan verksamheterna Ögonsjukvård och Ortopedi genom knappval. Knappvalet har tagits bort och numera hanterar administratörerna i firstline samtliga inkommande samtal. I samband med att Lungmedicin anslöt till Kontaktpunkt 1 förtydligades ansvaret avseende tidbokningen. Det beslutades att Kontaktpunkten skulle ansvara för tidbokningar avseende patienter som uppdaterades på planeringslistan från och med det datum Lungmedicin anslöts. 29

189 Bilaga 2: Process för styrning av samarbetet med Kontaktpunkten 30

190 Bilaga 3: Genomlysningens frågeställningar Nedan återfinns genomlysningens frågeställningar i förfrågningsunderlaget med hänvisning till var i rapporten frågeställningen berörs. Delstudie 1a VO Kontaktpunktens organisation, ledning och styrning Hänvisning till Frågeställningar stycke i rapport Är VO Kontaktpunktens mål och uppdrag tydliga? Är VO Kontaktpunktens organisatoriska utformning 3.4 ändamålsenlig och effektiv? Är VO Kontaktpunktens interna ledningssystem (styrning, kontroll, uppföljning) ändamålsenligt och effektivt 3.8 utformat? Är VO Kontaktpunktens budget/finansiering i paritet med uppdragets omfattning? Delstudie 1b VO Kontaktpunktens bemanning och kompetens Hänvisning till Frågeställningar stycke i rapport Är personalens kompetens i paritet med uppdraget? Är verksamhetens/personalens geografiska placering 3.5 ändamålsenlig? Hur är arbetsmiljön på VO Kontaktpunkten (t ex vad gäller omsättning av 3.13 personal)? Delstudie 2a Granskning av processer: remisshantering, ärendehantering och tidbokning Hänvisning till Frågeställningar stycke i rapport Är remisshanteringen, ärendehanteringen och tid bokningen ändamålsenligt, effektiv och säker (ur ett patientperspektiv)? Hur sker införandet av nya arbetssätt (avseende remisser, tidbokning, ärendehantering) inom berörda VO? 3.1, Bidrar Kontaktpunktens organisation och arbetssätt/arbetsfördelning till en ändamålsenlig, effektiv och säker remisshantering, ärendehanteringen och tidbokning? Bidrar berörda VO:s organisation och arbetssätt/arbetsfördelning till en ändamålsenlig, effektiv och säker remisshantering, ärendehanteringen och tidbokning? Hur hanteras redovisning/kontroll av data/uppgifter i journal- respektive patientadministrativa system i förhållande till uppgifter i ärendehanteringssystemet SÄLMA? 31

191 Delstudie 2b Granskning av samverkan mellan VO Kontaktpunkten och VO som är kopplade till sjukhusets kontaktpunkter Frågeställningar Hänvisning till stycke i rapport Är ansvarsfördelningen mellan VO Kontaktpunkten och 3.6 berörda VO tydlig? Hur fungerar samverkan mellan VO Kontaktpunkten och 3.6 berörda VO? Har VO Kontaktpunktens ändamålsenlig kommunikationsstrategi, avseende berörda VO? 3.1 Finns där en förbättringspotential vad gäller samverkan mellan VO Kontaktpunkten och berörda VO? Delstudie 3 Kundrelationer Frågeställningar Är en kommunikationsstrategi avseende patienterna upprättad? Är den ändamålsenlig och implementerad? Genomför Kontaktpunkten, alternativt Område 3, en löpande uppföljning av kundnöjdhet (ur ett patientperspektiv)? Om uppföljning görs, hur hanteras resultaten? I vilken omfattning är kunder nöjda med Kontaktpunktens verksamhet? Hänvisning till stycke i rapport

192 Bilaga 4: Dokumentförteckning Aktivitetsplan Verksamhetsplan 2014 Kontaktpunkten Bemanningsnorm SU-övergripande KP-koncept Budget Verksamhetsplan 2013, Kontaktpunkten, daterad Delårsredovisning mars 2013, Kontaktpunkten, daterad Enkätsammanställning av patientnöjdhetsundersökning vecka 39, Kontaktpunkten Flödesschema för: o Intyg o Recept o Rådgivning o Vårdbegäran i sin helhet o Vårdbegäran i SÄLMA för läkare o Flödesschema Vårdbegäran i SÄLMA o Remissflödet helheten Folder: frågor och svar om Kontaktpunkten 2 Handlingsplan Kvinnosjukvården Kartläggning av störningar relaterade till Kontaktpunkten, daterad Kommunikationsplan för Kontaktpunkten Projektdirektiv Kontaktpunkt Psykiatri utfärdat Patientsäkerhetsberättelse för Kontaktpunkten 2012, daterad Protokoll för områdesledningsgruppsmöten, område 3, daterade , , , , , , , , , , , , , , och Projektdirektiv Kontaktpunkt Kvinnosjukvård och Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Projektdirektiv Kontaktpunkt Område 5 samt Kirurgi Östra Område 2 Rutiner Kontaktpunkten: o Av- och ombokningar o Bedömd vårdbegäran o Inkommande vårdbegäran o Intyg Kontaktpunkten o Medicinsk rådgivning Kontaktpunkten o Recept Kontaktpunkten o Snabbstängningsärenden o Ärenden inkomna Resultat från medarbetarundersökning 2013, Kontaktpunkten Sammanställning av nyckeltal, Kontaktpunkten Utbildningsprogram nya medarbetare på Kontaktpunkten med förkunskap Utbildningsprogram nya medarbetare på Kontaktpunkten utan förkunskap Verkställighetsbeslut Dnr: SU /2011 om inrättande av Kontaktpunkten Överenskommelse mellan Kontaktpunkten och grupp Kardiologi Medicin/Geriatrik/Akuten, Område 2, daterad Överenskommelser, mall 33

193 Bilaga 5: Medverkande Workshops Henrik Almgren, verksamhetschef Kvinnosjukvård och Nenatologi, Område 1 Mattias Alvidius, verksamhetssamordnare Affektiva 1, Område 2 Marianne Bergius, vårdenhetschef Ortopedi, Område 3 Lena Bokemark, sektionschef Medicin, Område 6 Lena Danemo, utvecklingschef, Område 3 Marielle Dellkvist, systemadministratör Kontaktpunkten Louise Holmqvist, sjuksköterska Ögonsjukvården, Område 3 Helena Järpsten, enhetschef Kontaktpunkt 1 Ingela Kahn, sjuksköterska Ortopedi, Område 3 Magnus Karlsson, verksamhetschef Ortopedi, Område 3 Carina Karlsson, sjuksköterska Ortopedi, Område 3 Eva Lindér, enhetschef Kontaktpunkt 2 Taina Magnusson, sjuksköterska Kontaktpunkt 2 Majvor Martinsson, verksamhetschef Ögonsjukvården, Område 3 Karin Nordgren, sjuksköterska Kontaktpunkt 1 Mona Palmqvist, verksamhetschef Geriatrik, lungmedicin och allergologi, Område 6 Madeleine Sampson, enhetschef Kontaktpunkt 3 Per-Ove Stoltzer, sektionschef Medicin, Område 6 Johanna Villhelmsson, administratör Kontaktpunkt 2 Cecilia Warnberg, sektionschef/sjuksköterska Ögonsjukvården, Område 3 Ingmar Widengård, läkare Ögonsjukvården, Område 3 Mai Winter, verksamhetsutvecklare Neuropsykiatri, Område 2 Karin Österbeg, sjuksköterska Ögonsjukvården, Område 3 Gruppintervjuer Jan-Olof Andrén, verksamhetschef Kontaktpunkten Henrik Almgren, verksamhetschef Kvinnosjukvård och Nenatologi, Område 1 Lena Danemo, utvecklingschef, Område 3 Anders Jarlborg, verksamhetsutvecklare Kontaktpunkten Helena Järpsten, enhetschef Kontaktpunkt 1 Magnus Karlsson, verksamhetschef Ortopedi, Område 3 Eva Lindér, enhetschef Kontaktpunkt 2 Christina Lindström-Svensson, enhetschef administrativ service, Område 3 Majvor Martinsson, verksamhetschef Ögonsjukvården, Område 3 Mona Palmqvist, verksamhetschef Geriatrik, lungmedicin och allergologi, Område 6 Mats Rydenfors, kvalitetsutvecklare Kontaktpunkten Martin Rödholm, verksamhetschef Affektiva 2, Område 2 Madeleine Sampson, enhetschef Kontaktpunkt 3 Barbro Westberg, utvecklingschef, Område 2 Projektgrupp Harald Aiff, Psykatri Affektiva, Område 2 Lotta Andreasson, vårdenhetschef Barnmedicin, Område 5 Jan-Olof Andrén, verksamhetschef Kontaktpunkten Monica Arvidsson, Geriatrik, lungmedicin allergologi, Område 6 Antal Bajor, Medicin, Område 6 Eva Brändström, utvecklingschef, Område 6 34

194 Lena Danemo, utvecklingschef, Område 3 Anna Elander, verksamhetschef Handkirurgi och plastikkirurgi, Område 5 Ebba Fridh, överläkare Ortopedi, Område 1 Ann-Louise Gejervall, verksamhetsutvecklare Gynekologi, Område 1 Ulla-Britt Jansson, utvecklingschef, Område 1 Anders Jarlborg, verksamhetsutvecklare Kontaktpunkten Alf Lernestam, varumärkesstrateg Marie Lindh, verksamhetschef Onokologi, Område 5 Christina Lindström- Svensson, enhetschef administrativ service, Område 3 Eva Levin, kvalitetssamordnare, Område 3 Mats Rydenfors, kvalitetsutvecklare Kontaktpunkten Jessica Svahn, Område 2 Ann-Charlotte Wassén, sektionschef Gynekologi, Område 1 Barbro Westberg, utvecklingschef, Område 2 Ingmar Widengård, ögonläkare, Område 3 Styrgrupp Lars Wiklund, områdeschef, Område 3 Mats Tullberg, chefsläkare Jan-Olof Andrén, verksamhetschef Kontaktpunkten (adjungerad) Övriga intervjuer Birgitha Archenholtz, utredningsledare, sjukhusdirektörens stab Angelique Eskilstorp, projektledare projektkontoret, Regionservice Susanna Månsby, projektledare projektkontoret, Regionservice Annette Wetterstrand, specialistsjuksköterska Utvecklingsenheten, Kvinnooch barnsjukvård, Område 1 Vidtalade i samband med verksamhetsbesök på respektive Kontaktpunkt Teres Affelin, administratör, Kontaktpunkt 3 Eva Lindér, enhetschef, Kontaktpunkt 2 Ulrika Magnusson, administratör, Kontaktpunkt 3 Susanne Möller, barnsjuksköterska, Kontaktpunkt 3 Frida Nilsson, sektionsledare, Kontaktpunkt 1 Ann Olausson, sektionsledare, Kontaktpunkt 3 Christina Pärg, sjuksköterska medicin, Kontaktpunkt 1 Karin Sandström, barnmorska, Kontaktpunkt 3 Veronika Sundvall, administratör, Kontaktpunkt 1 Lena Östan, sjuksköterska psykiatri, Kontaktpunkt 3 Representanter för Patientnämnden Dragan Dobromirovic, ordförande Mona-Lisa Dahlberg Jörgen Hultgren Tommy Nordqvist Vidtalade representanter för brukarorganisationerna Glaukomföreningen Göteborgs Diabetesförening Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg 35

195 Sakfelsgranskning av rapport Jan-Olof Andrén, verksamhetschef Kontaktpunkten Monica Arvidson, sektionschef allergimottagningen, Område 6 Eva Brändström, utvecklingschef, Område 6 Lena Danemo, utvecklingschef, Område 3 Angelique Eskilstorp, projektledare projektkontoret, Regionservice Magnus Karlsson, verksamhetschef Ortopedi, Område 3 Eva Lindér, enhetschef Kontaktpunkt 2 Majvor Martinsson, verksamhetschef Ögonsjukvården, Område 3 Susanna Månsby, projektledare projektkontoret, Regionservice Anette Wetterstrand, specialistsjuksköterska Utvecklingsenheten, Kvinnooch barnsjukvård, Område 1 Ingmar Widengård, ögonläkare, Område 3 Mai Winter, verksamhetsutvecklare/utbildningssamordnare, Neuropsykiatri, Område 2 Rapporten har också sakfelsgranskats av sjukhusledningen på SU. 36

196 Bilaga 6: Kompetenskrav i annonser 37

197

198 UPPDRAG UNG HÄLSA Ungdomsmottagningen Hisingen Utåtriktat, uppsökande arbete av Ungdomsmottagningen Hisingen Delrapport Processledare Barbro Persson Liljegren