Startbild. Välkomna hit!
|
|
- Maj-Britt Bengtsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Startbild. Välkomna hit! Svenska kyrkans internationella arbete ger stöd till katastrofarbete, långsiktigt utvecklingssamarbete och påverkansarbete som bidrar till ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Vi vet att varje människa, med rätt förutsättningar, kan förändra sitt liv. Varje människa är oändligt värdefull och har rätt till den frihet som det innebär att kunna skapa förändring i sitt eget sammanhang. 1
2 Intro Vad innebär det att vara fri att förändra? Fri att göra skillnad för sig själv och andra. Fri att påverka i beslut som rör dig och dina medmänniskor. Fri att organisera dig, stå upp för det du tror på, och tala ut mot orättvisor. 2
3 Sommaren och hösten 2018 satsar Svenska kyrkans internationella arbete med kampanjen Fri att förändra på just de frågorna. I kampanjen får du möta tre changemakers människor som gör skillnad och som jobbar för en rättvis utveckling i sina sammanhang. 3
4 Presentationsövning Syfte Det här är en övning för att låta deltagarna presentera sig för varandra och för att komma igång. Gör så här Be deltagarna vända sig till varandra så att de sitter två och två. En i taget berättar de om en gång när jag var modig och hur det kändes. Det kan vara stort eller litet, och deltagaren kanske vågade något för sin egen skull eller för någon annan. Håll berättelsen kort. Den andra lyssnar. Gå sedan en runda i storgrupp där den som lyssnade återberättar den andre personens historia för alla. 4
5 Att människor själva är fria att förändra sina liv och sina samhällen är en förutsättning för demokrati, men också för en rättvis värld. Alla civilisationer är från början byggda på samarbete och människor som tillsammans har velat skapa något. Det ligger djupt i vår mänskliga natur att vilja samlas och jobba för våra intressen. I korthet kan man säga att rätten att organisera sig skyddar människors möjlighet att samlas och arbeta för en bättre värld. Detta är en förutsättning för många andra sociala, ekonomiska, politiska och medborgerliga rättigheter. Det möjliggör att alla får uttrycka sina åsikter, skapa konst och musik, utöva sin religion, starta eller gå med i en facklig organisation, eller välja politiska ledare och hålla dessa ansvariga. Dessa rättigheter skyddas av artikel 20 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt artikel 11 i Europakonventionen. Man kan dela upp dessa i två olika kategorier, församlingsfriheten och föreningsfriheten. Mötesfriheten Mötesfriheten är rätten att delta i fredliga sammankomster, till exempel att demonstrera och att anordna möten. Enligt både Europakonventionen och FN:s 5
6 konvention om medborgerliga och politiska rättigheter får mötessfriheten bara begränsas om det är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, allmän ordning och säkerhet, förebyggande av brott, skyddandet av hälsa eller moral eller andra personers fri- och rättigheter. Enligt Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna täcker mötesfriheten både privata möten och möten på allmänna platser. Att kräva tillstånd för möten på allmän plats anses däremot inte vara ett intrång i rättigheten. Staten har inte bara en skyldighet att inte ingripa utan även en plikt att t.ex. motverka att enskilda inte hindras av andra att utöva sina rättigheter. Föreningsfriheten Föreningsfriheten innebär att vem som helst får bilda, och driva, en förening. Det kan vara till exempel en sportklubb, en intresseorganisation, en hjälporganisation, en kör, ett politiskt parti eller en fackförening. Staten får inte begränsa rätten att bilda föreningar oberoende av vilket kön, härkomst, språk, religion, åsikt, sexualitet eller könsidentitet medlemmarna har. Det finns inga krav på att föreningen måste vara registrerad hos myndigheterna för att få skydd av mötesfriheten enligt FN. Samma typer av undantag och begränsningar gäller för föreningsfriheten som för mötesfriheten. Artikel 20 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innehåller även en bestämmelse om så kallad negativ föreningsfrihet som innebär att ingen får tvingas att tillhöra en förening. 5
7 Syfte: Att ge gruppen en gemensam bild av vad demokrati är och koppla det till utmaningarna med ett minskat demokratiskt utrymme. 6
8 Gör så här Skriv ordet demokrati på en tavla eller blädderblock. Be deltagarna säga saker de associerar med ordet demokrati. Vilka är byggstenarna till demokratin? Är demokrati mer än bara formella principer som yttrandefrihet, allmän rösträtt och rätten att organisera sig? Varför är det viktigt att jobba med dessa frågor? Vem har egentligen ansvaret? Vad är det som tillåter eller legitimerar dessa orättvisor? 7
9 I våra nätverk finns det präster, ledare och engagerade personer som trots stora risker och med vänner som fängslats eller mördats fortsätter sitt arbete för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är ett liv och ett ställningstagande för människovärdet som kan kosta på mentalt, både individuellt och kollektivt, när rädsla istället för förtroende och frihet genomsyrar samhället. Visa filmen Tillsammans förändrar vi världen ( 8
10 Alla changemakers I kampanjen får du möta några av de miljoner människor som varje dag kämpar för rättvisa. De kommer från olika länder och jobbar med olika frågor men några saker har de gemensamt: de jobbar alla genom en av Svenska kyrkans samarbetspartners och de visar ett enormt civilkurage. Och civilkurage behöver en miljö som möjliggör förändringsarbete och som ger goda förutsättningar för ett aktivt civilsamhälle. 9
11 Visa filmen om Axsa ( Axsa bor i Karagwestiftet i det nordvästra hörnet av Tanzania, nära Viktoriasjön. Där är hon engagerad inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT), I byn där hon växte upp långt ute på landsbygden förväntas flickorna gifta sig i ung ålder, och befolkningen har lite kunskap om mänskliga rättigheter, jämställdhet och vikten av utbildning. Trots detta fick Axsa möjlighet att läsa på universitetet där hon läste statskunskap, internationella relationer och filosofi. Hon vill vara med och påverka i samhället och hon vill komma tillbaka till sin hembygd och inspirera andra flickor till att utmana de gränser som finns för flickor i samhället. I området där Axsa bor idag har flickor och kvinnor inte heller samma rättigheter som pojkar och män. Flickor och kvinnor kommer i andra hand när det gäller till exempel utbildning, jobb, beslutsfattande och till och med rätten att ärva land och andra tillgångar. Tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är mycket begränsad i Tanzania, särskilt för unga kvinnor och flickor. Skolorna erbjuder ingen sexualundervisning. Om tonårsflickor blir gravida så tvingas de att lämna skolan. Många flickor utsätts för våldtäkt och sexuella trakasserier, men förövarna går fria. Axsa ville ändra på detta. 10
12 Arbetet för kvinnors rättigheter Sedan några år tillbaka arbetar Axsa för ELCT med att stärka unga flickor i skolorna. I projektet medverkar Axsa till att flickorna får kunskaper om sina rättigheter och ordentlig och korrekt sexualundervisning. Hon arbetar också med att påverka lokala makthavares negativa inställning till flickors och kvinnors rättigheter. Alla dessa insatser görs för att minska tonårsgraviditeter och att därmed påverka så att fler flickor får möjlighet att fullgöra sin skolgång och få tillgång till demokrati. Axsa använder sociala medier för att driva på för flickors och kvinnors rättigheter och för jämställdhet. Tyvärr har situationen för flickor och kvinnor blivit sämre i Tanzania, särskilt när det gäller sexuell hälsa och rättigheter. Regeringen vägrar att erbjuda sexualundervisning i skolans läroplan eftersom det anses omoraliskt. Detta trots att Tanzania är ett land där tonårsgraviditeter fortfarande är väldigt vanligt förekommande. Eftersom gravida flickor tvingas hoppa av skolan så förnekas de därmed sin rätt till utbildning. De får inte heller komma tillbaka efter det att barnet är fött. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania ELCT har en omfattande hälsovårdsverksamhet som nästan en femtedel av Tanzanias befolkning har tillgång till. Totalt omfattar verksamheten 24 sjukhus och 143 hälsocentraler med apotek. Därmed kan också ELCT bidra till förändring, bland annat genom projektet som Axsa jobbar med Adolescent Girls Empowerment (AGE). Svenska kyrkans internationella arbete stödjer arbetet för SRHR och jämställhet. I de områden där projektet finns har andelen flickor som går i skolan dubblerats och deras prestationer har ökat. Det märks också att befolkningen håller på att få en större insikt i frågor om jämställdhet och om de negativa effekter som vissa traditioner har. Under de senaste åren har det demokratiska utrymmet stramats åt ytterligare i Tanzania. Situationen blir allt värre och yttrandefriheten begränsas. Människorättsförsvarare kriminaliseras och stigmatiseras. Många är rädda för att uttrycka sin åsikt och lärare oroar sig för att det som de har lärt ut till sina studenter kan leda till att de förlorar jobbet. Även medier påverkas genom att radiostationer riskerar att stängas ner när de har fördömt något som regeringen gjort och onlineaktivism har belagts med restriktioner. Detta begränsar möjligheterna för Axsa och andra som arbetar för förändring. Det drabbar kyrkan och resten av det civila samhället i Tanzania. ELCT gjorde för en tid sedan ett uttalande om det begränsade demokratiska utrymmet i landet. Efter detta har flera kyrkoledare utsatts för hot genom telefonsamtal och på sociala medier. Axsa tycker att det värsta av allt är tystnaden och rädslan. Trots alla begränsningar och påtryckningar så fortsätter hon att tala och skriva, för hon menar att hon gör det 10
13 som är rätt och fördömer det som är fel. Som troende känner hon sig kallad av Gud att leva ut sin tro utanför kyrkans väggar. Hennes tro på Gud ger henne kraft och motivation att hitta nya vägar för att leva ut sin tro. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) är med sina 6,8 miljoner medlemmar den näst största lutherska kyrkan i världen. Verksamheten omfattar allt från klimat- och hållbarhetsarbete till hälsovård och arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Svenska kyrkan stödjer kyrkans arbete på nationell nivå men också arbetet i några av stiften, till exempel Karagwe-stiftet där Axsa arbetar. 10
14 Kolla kartan! Så här ser situationen ut just nu enligt en rapport av Civicus som granskar det demokratiska utrymmet i världen. Frågor? Tankar? Redan 2014 kom en rapport från CIVICUS (en internationell organisation som jobbar med att stärka civilsamhällen runt om i världen) om att hela 96 av FNs medlemsländer har kränkt fundamentala rättigheter. I deras rapport från april 2017 framkom det att hela 44 procent av världens befolkning bedöms leva i länder där utrymmet för civilsamhället är helt stängt eller kraftigt åtstramat. År 2014 var det 9 länder i Europa. År 2015 var det 16. I rapporten från 2017 bedöms 25 av 46 länder i Europa på något sätt begränsa det demokratiska utrymmet för sina medborgare. Freedom House som rangordnar länder efter invånarnas friheter rapporterar en negativ trend globalt de senaste 10 åren. Men det är inte bara stater. Andra icke-statliga grupper som terroristgrupper, extremistgrupper och kriminella nätverk motverkar också de demokratiska principerna. Så i flera länder blir civilsamhällets organisationer pressade mellan statlig lagstiftning och ingripande på den ena sidan, och hot, våld och trakasserier från väpnade grupper på andra sidan vilket gör att de demokratiska grundfriheterna som yttrande-, organisations- och mötesfrihet hotas. ( 11
15 Det minskande demokratiska utrymmet tar sig olika uttryck i olika länder men ACTalliansen har identifierat fem globala trender som försvårar för utvecklingsorganisationer: Begränsningar och restriktioner på finansiering (t.ex. att organisationer inte får ta emot utländska pengar), Restriktiva lagar (som förhindrar verksamheten, t.ex. att organisationen behöver ansöka om tillstånd för att få hålla möten) Exkludering (från t.ex. beslutsfattande), Stigmatisering, hot och våld, Restriktioner mot fredliga demonstrationer. Det kan till exempel vara lagar som inskränker möjligheten att få utländskt stöd och finansiering, administrativa processer som krav till registrering och kontrollering av organisationers verksamhet. I vissa fall har man infört lagar som lägger restriktioner på mötesfriheten, och organisationer måste söka tillstånd för att hålla möten. Organisationsfrihet och yttrandefrihet är tillsammans med mötesfrihet förutsättningen för människors deltagande i en demokrati. 12
16 Exkludering kan ske när till exempel ursprungsbefolkning eller utsatta grupper varken släpps in i beslutande organ eller får framföra sina åsikter. En form av stigmatisering som blir allt vanligare är smutskastning och diskreditering. Inskränkningar mot fredliga demonstrationer sker över hela världen det finns exempel även från Europa. Det blir farligare och farligare att stå upp för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Även i Sverige hotas engagerade till livet för det de tror på. 12
17 De senaste 10 åren har det varit en ökande trend där människorättighetsorganisationer, pro-demokratiaktörer och det bredare civila samhället möter allt fler utmaningar och restriktioner i att utföra sitt arbete. Det är inte bara stater som vill göra det svårare för medborgare att organisera sig. Andra icke-statliga grupper som terroristgrupper, extremistgrupper och kriminella nätverk motverkar också de demokratiska principerna. I flera länder blir därmed civilsamhällets organisationer pressade mellan statligt ingripande och våld eller trakasserier från väpnade grupper. Detta gör att de demokratiska grundfriheterna som yttrande-, organisations- och mötesfrihet hotas. Kyrkor och andra trosbaserade aktörer kan precis som andra civilsamhällsorganisationer drabbas av det åtstramade demokratiska utrymmet. Ett exempel är kyrkan i Tanzania, där kyrkoledare blivit utsatta för hot genom social medier. Men religiösa aktörer som står nära en repressiv regering kan också bidra till att andras rättigheter kränks. Oftast har religiösa aktörer som är engagerade i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter ändå en särskild möjlighet att agera, även om utrymmet är begränsat. 13
18 Tankesmedjan Pew Research Centre, som följer situationen för religions- och övertygelsefriheten, pekar på en negativ trend även för människors möjligheter att utöva sin religion. Antalet länder med restriktioner eller där det förekommer våld mot denna typ av organisationer har ökat under de senaste åren. Journalister dödas för att de bevakar korruption. Aktivister som kämpar för rätten till mark trakasseras. Migrantarbetares röster hörs varken i hemländerna eller i länderna där de arbetar under livsfarliga förhållanden. Antalet medlemmar i politiska partier minskar överlag, likaså valdeltagande i de flesta stater. Anslag till fri och oberoende forskning dras in, och forskningsresultat avfärdas med referens till alternativa fakta. 13
19 Visa filmen om Emmanuel ( Emmanuel växte upp i en kristen familj och hans föräldrar behandlade syskonen på liknande sätt trots att de hade olika kön. Detta har inspirerat Emmanuel både i rollen som pappa och som man. Det har även motiverat honom att arbeta för jämställdhet och för en jämställd tillgång till hälsovård. Arbetet som changemaker Han arbetar sedan åtta år för den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) med ett projekt med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Han bestämde sig för att söka tjänsten för att han vill göra större skillnad och förändra den rådande situationen på nationell nivå. I Tanzania har få tonåringar tillgång till preventivmedel, och skolorna saknar i regel sexualundervisning. Många tonårsflickor blir gravida och tvingas att sluta skolan, ett direktiv som kommer direkt från Tanzanias president. Emmanuel hämtar sin motivation från flera håll. Ett tillfälle som påverkat honom speciellt var när han besökte sin dotters skola på en föräldradag. Vid en rundvandring i skolbyggnaderna insåg han att skolbyggnaderna inte alls var anpassade för flickor. Toaletterna saknade avskildhet och de var smutsiga. 14
20 Emmanuel är en changemaker när han jobbar mot könsbaserat våld. Det gör han genom att verka för att unga flickor och pojkar ska få tillgång till hälsovård med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), inklusive sexualundervisning. Seder och traditioner kan vara en utmaning för kvinnors och flickors rättigheter. Barnäktenskap, könsbaserat våld och kvinnlig könsstympning förekommer fortfarande i stor utsträckning, särskilt på landsbygden. I städerna går det dock att se en förändring i positiv riktning. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania ELCT har en omfattande hälsovårdsverksamhet som nästan en femtedel av Tanzanias befolkning har tillgång till. Denna verksamhet omfattar 24 sjukhus och 143 hälsocentraler med apotek. SRHR är en prioritet för ELCT och Emmanuel jobbar med att utveckla ungdomsanpassade mottagningar i anslutning till hälsocentralerna. Här erbjuds till exempel preventivmedelsrådgivning och mensskydd så som menskoppar tillhandahålls. I Emmanuels arbete ingår även sexualundervisning i skolan och i ungdomsgrupper. Svenska kyrkans internationella arbete stödjer arbetet för SRHR och jämställdhet. Kyrkan driver även skolor i Tanzania. Här har skolledningarna valt att trotsa presidentens direktiv om att de gravida tonårsflickorna ska relegeras från skolan. De gravida flickorna får gå kvar och de är även välkomna tillbaka så snart de vill efter att barnet har fötts. De ungdomsanpassade mottagningarna är viktiga för att stärka tonåringar och unga vuxna framför allt genom sexualundervisning och preventivmedelsrådgivning. I projektområdet kan man se en minskning i antalet tonårsgraviditeter och därmed ökar andelen flickor som kan fullfölja sin skolgång. Detta betyder att flickorna stärks och får bättre möjligheter att utkräva sina rättigheter och att de också i sin tur stärker samhället som de kommer från. SRHR-programmet har även bidragit till att många unga fått möjlighet att testa sin HIV-status och att även testa sig för andra könssjukdomar som exempelvis klamydia. Det demokratiska utrymmet i Tanzania oroar Emmanuel är också bekymrad över det åtstramade demokratiska utrymmet i Tanzania. Situationen blir allt värre och yttrandefriheten begränsas. Människorättsförsvarare kriminaliseras och stigmatiseras. Många är rädda för att uttrycka sin åsikt och lärare oroar sig för att det som de har lärt ut till sina studenter kan leda till att de förlorar jobbet. Även medier påverkas genom att radiostationer riskerar att stängas ner när de har fördömt något som regeringen gjort och onlineaktivism har belagts med restriktioner. 14
21 Samtidigt inspirerar det Emmanuel att kämpa för andra, särskilt de som är mest utsatta. Hans tro är en central drivkraft för engagemang. Jesus är en viktig förebild för Emmanuel och genom de lidande Jesus gick igenom under sin tid på jorden så har han blivit ett exempel för hur vi kan leva mer jämställt i relation till varandra. Svenska kyrkans internationella arbete stödjer ELCT både regionalt och nationellt. Kyrkan är med sina 6,8 miljoner medlemmar den näst största lutherska kyrkan i världen. Verksamheten omfattar allt från klimat- och hållbarhetsarbete till hälsovård och arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). 14
22 Syfte Att öva på att se vad minskat demokratiskt utrymme betyder i praktiken och hur den frågan speglas i medierna. 15
23 Gör så här Låt deltagarna leta i dagstidningar eller på nätet efter exempel på minskat demokratisk utrymme. Redovisa exemplen för varandra. Förstår alla kopplingen mellan demokratiskt utrymme och varje artikel? Vem har ansvar i de fall ni har hittat? Finns det några exempel på motstånd mot det som händer? 16
24 För kvinnor är det demokratiska utrymmet ofta åtstramat, eller så har det kanske inte funnits till att börja med. Lagar och sociala och kulturella normer hindrar kvinnor och flickor från att fullt ut delta som samhällsmedborgare och skapar svårigheter för dem att få tillgång till viktiga sociala och ekonomiska rättigheter som att rösta, utbildning, hälsovård, mark och finansiella tjänster. Lagar och normer kan även styra vilka de får gifta sig med, om de har möjlighet att skilja sig eller om de själva kan ta egna beslut om sin kropp och sin sexualitet. Destruktiva normer som kopplar föreställningar om maskulinitet med makt, våld, sexualitet och alkoholanvändning medför negativa konsekvenser för utveckling och mänsklig säkerhet på såväl samhälls- som individnivå. Allt detta undergräver kvinnors möjlighet till hållbar försörjning, tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter samt makt och inflytande över sina liv. Könsrelaterat våld kan vara både psykiskt och fysiskt, sexuellt och materiellt, och inbegriper bland annat människohandel, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, och skadliga sedvänjor såsom kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Det används också som ett strategiskt vapen i väpnade konflikter. Våldet drabbar i stor utsträckning även homosexuella, bisexuella, trans-, queer- och intersexuella personer (HBTQI-personer). 17
25 Det åtstramade demokratiska utrymmet slår extra hårt mot kvinnors rättigheter. Rapporten Så tystas en kvinnorörelse (Kvinna till kvinna 2018) pekar på att trenden med minskad finansiering drabbar kvinnorättsorganisationer och kvinnliga aktivister i större utsträckning än manliga. Rapporten lyfter också fram en studie från OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) som visar att endast 0,5 procent av stödet till jämställdhetsarbete i fattiga länder 2014 gick till kvinnorättsorganisationer. Motsvarande siffra var 1,2 procent Hot om våld, ofta sexuellt våld, har blivit ett allt vanligare sätt att tysta kvinnor. Kvinnor som drabbas blir ofta skambelagda. Trots att det är förövarna som bär ansvaret läggs skulden för det sexuella våldet på kvinnorna. Det är de utsatta kvinnorna som stigmatiseras, inte förövarna. Vissa frågor är mer känsliga än andra, och individer och organisationer som engagerar sig i dessa drabbas extra mycket av ett åtstramat demokratiskt utrymme. Det gäller till exempel kvinnors juridiska status och arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). 18
26 Visa filmen om Bella ( Bella bor i flyktinglägret Kakuma i norra Kenya. För åtta år sedan flydde hon efter en rebellattack där båda hennes föräldrar dödades. Hon har ingen aning om i fall någon annan i hennes familj lever eller var de i så fall har tagit vägen. Under flykten till Kakuma träffade hon sin man Prosper. De bor nu tillsammans i Kakuma och har en dotter, Angel, som är två år. När Bella växte upp var hon mycket sportintresserad och i Kakuma är hon en av de mest engagerade ungdomsledarna. Hon var en av drivande personerna som såg till att tjejligan Divas League startades. Anledningen till hennes stora engagemang är bland annat att när hon själv började med fotboll när hon var yngre fick hon många vänner samtidigt som hon lärde sig massor. Dessa erfarenheter hjälper henne att motivera tjejerna att bli aktiva och spela fotboll. Det är tydligt för Bella att det inte bara är en idrott utan det öppnar också nya dörrar att delta i andra aktiviteter. Flickor som flytt från krig lever under ständig stress. Sexuella övergrepp används som ett krigsvapen av rebeller och militära grupper. Många av flickorna har varit med om hemska övergrepp. Hemmiljön är inte heller en helt trygg plats. Våld och våldtäkter 19
27 kan ske både inom familjen, av grannar och av gäng som driver runt i flyktinglägret. Arbetet som changemaker Bella arbetar med att mobilisera tjejerna i lägret. Hon stöttar dem och motiverar dem att våga satsa på sin talang och inte bli fast mellan hemmets väggar. En stor del av arbetet handlar om att motverka fördomar. I vissa kulturer är det inte accepterat för tjejer att ha idrottskläder och det är svårt att spela fotboll i en täckande klänning. Att tjejer ska vistas utanför hemmet och delta i aktiviteter i samhället är också kulturellt utmanande, där kvinnorollen vanligtvis är begränsad till att sköta hemmet och fostra barnen. Därför är Bella anställd för att arbeta med flickorna och påvisa fördelarna med att låta dem delta i fritidsverksamheter. Bella pratar med föräldrarna och övertygar dem om att sport är bra för deras döttrar. Med sin bakgrund och uppväxt blir hon både en förebild och en vägvisare. Tjejerna kallar henne för Mama Sport och hon har vunnit många människors förtroende i Kakuma. Kyrkan är mycket viktig för Bella och hon delar sin starka tro med sin man. Tillsammans är de aktiva i en av lägrets kyrkor. Där har de bland annat startat en kör med både män och kvinnor och med blandade nationaliteter sudaneser, sydsudaneser, burundier, och rwandier. Kyrkan används därmed som en mötesplats för många nationaliteter och kulturer och ger människorna en större förståelse för varandra. Kakuma är ett av världens största flyktingläger med mer än invånare, varav drygt barn. Lägret drivs av Lutherska Världsförbundet, med stöd från bland annat Svenska kyrkans internationella arbete. Den är en del av arbetet med psykosocialt stöd, som Svenska kyrkan specialiserat sig på inom ACT-alliansen. När en katastrof uppstår är det viktigt att inte bara tillgodose fysiska behov, utan att även möta sociala och psykologiska behov. Människor som drabbas måste återfå hopp, värdighet, psykiskt och socialt välbefinnande och en känsla av normalitet. En organiserad fritid förenar flyktingar från olika länder, religioner och kulturer. Under aktiviteterna lär sig ungdomarna om regler, normer och respekt. Genom att samarbeta i ett fotbollslag lär de känna varandra, vilket motverkar konflikter och skapar en tryggare tillvaro utan våld. En aktiv fritid för flickor leder till ett mer jämställt samhälle, där alla människor kan delta i aktiviteter och beslut. 19
28 Ledaren får gärna samla upp tankar efter att ni har titta på samtliga changemakerfilmer. Vad väckte de för tankar och känslor? Vad har vi sett? Vad får vi inte se? 20
29 Agenda 2030 Antogs i september 2015 av världens ledare 17 mål och 169 delmål. Gäller alla länder rika som fattiga Mål för att utrota fattigdomen Mål för att uppnå hållbar utveckling: social, ekonomisk och miljömässig Det civila samhället har en viktig roll i genomförandet. 21
30 Det här materialet anknyter framför allt till mål 5: Jämställdhet och mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen. Mål 5 Jämställdhet Jämställdhet är inte bara viktigt för kvinnor och flickor runt om i världen, utan även en förutsättning för att uppnå en hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets ut veckling. Jämställdhet inverkar på alla andra mål i agendan. Att inte ge kvinnor och flickor chansen att utveckla sin fulla potential påverkar hela samhällen negativt. Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen Rätten att organisera sig ingår i de globala målen och Agenda 2030, och särskilt i mål 16: Främja fredliga och inkluderande samhällen. Det målet handlar bland annat om att se till att alla har tillgång till rättvisa, inte utsätts för våld och att se till att människor har information om, och kan delta i, beslutsfattande på alla nivåer i samhället. För att detta ska kunna uppnås måste alla vara fria att förändra! 22
31 FN:s Kvinnokonvention, The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW), är en viktig utgångspunkt för arbetet med kvinnors rättigheter. Den kom till 1979, men det dröjde tills 1981 innan den trädde i kraft. Enligt CEDAW ska alla stater garantera att kvinnor har samma rättigheter som män, inklusive rätten att inte bli misshandlad, våldtagen eller trakasserad på andra sätt. När Kvinnokonventionen antogs ratificerade 88 länder den. Dock har flera av länderna gjort så omfattande reservationer mot delar av konventionstexten att den inte utgör något viktigt skydd av kvinnors rättigheter. 23
32 Syfte: Syftet med övningen är dels att deltagarna ska bekanta sig med Agenda 2030, särskilt mål 5, och dels få en förståelse för religiösa aktörers roll i arbetet för kvinnors rättigheter. 24
33 Gör så här Dela in gruppen i mindre grupper och samtala om: I vilka/vilket av de 17 globala målen för hållbar utveckling är det särskilt viktigt att arbeta med jämställdhet för att målen ska uppnås? Samtala om mål 5 Jämställdhet dess nio delmål utifrån dessa frågor: Samtala om mål 5 jämställdhet och dess nio delmål utifrån dessa frågor: För vilka delmål är religiösa ledare och aktörer särskilt viktiga för att målen ska nås? Vilken roll spelar religiösa aktörer i arbetet för kvinnors rättigheter? Vilken betydelse har familje- och äktenskapslagstiftning för kvinnors och flickors rättigheter? Återsamlas i storgrupp och reflektera tillsammans utifrån de exempel som grupperna pratat om. 25
34 Det svenska civilsamhället har haft en betydande roll för utvecklingen av demokratin i Sverige. Enligt Sveriges regering i propositionen En politik för det civila samhället från 2009 är det omöjligt att föreställa sig den svenska demokratin med grundstenar som allmän och lika rösträtt, jämställdhet mellan könen och offentlighetsprincipen, utan den kamp som människor fört utifrån sitt ideella engagemang. 26
35 Svenska kyrkans internationella arbete arbetar aktivt för att vidga det demokratiska utrymmet. Alla ska ha möjlighet att organisera sig och göra sin röst hörd. Det är en förutsättning för att våra samarbetspartner och andra engagerade människor runt om i världen ska kunna åstadkomma förändring och arbeta för genusrättvisa, mänskliga rättigheter, hållbar miljö och fred. Vi vill bidra till ett starkt och självständigt civilsamhälle. Svenska kyrkan arbetar för att människor, kyrkor och andra organisationer ska kunna verka fritt och ha möjlighet att delta i beslutsprocesser och förhandlingar som påverkar människors vardag och framtid. Lika viktigt är det att se till att det är möjligt att följa upp åtaganden och utkräva ansvar politiskt, ekonomiskt och människorättsligt. Centralt är att möjliggöra en miljö där alla har rätt att finnas, höras och verka för förändring. 27
36 Svenska kyrkan ifrågasätter orättvisor mellan könen och arbetar för att alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter att göra sina röster hörda som ledare inom kyrka och samhälle. Genom att också lyfta begreppet genusrättvisa tar Svenska kyrkan tydligt ställning mot orättvisor på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Teologiskt har ställningstagandet sin grund i tron på att varje människa är älskad av Gud och har samma värde och rätt. För kyrkan handlar jämställdhet och genusrättvisa om att värna individen, förhindra personligt lidande och arbeta mot kränkningar av mänskliga rättigheter. Det handlar också om att minska fattigdom, förbättra hälsa och skapa ekonomisk tillväxt. Globalt sett bidrar bristen på jämställdhet nämligen till att förvärra fattigdom, hunger och en situation med låg utbildningsnivå i många länder. Svenska kyrkan arbetar aktivt mot könsstympning och tvångsäktenskap samt för varje människas rätt att bestämma över sin egen kropp. Tillgång till god sexuell och reproduktiv hälsovård är en viktig del att lyfta i det internationella arbetet liksom behovet av kvinnliga religiösa ledare som förebilder. Insatser för att kvinnor ska ha samma makt och möjlighet som män att forma samhället och sina egna liv är väsentligt för att åstadkomma förändring och en positiv utveckling. 28
37 Religiösa ledare och samfund spelar en mycket viktig roll i arbetet för jämställdhet, eftersom de har ett stort inflytande över människors värderingar och syn på etik och moral. Kyrkan finns med i livets alla delar och spelar en viktig roll i det sociala arbetet och för individens tro. I många sammanhang är de så viktiga att det inte går att åstadkomma en förändring utan deras medverkan. Genom initiativ i både religiösa och sekulära sammanhang har vi en unik möjlighet att mobilisera kraft för positiv förändring världen över. Påverkansarbete sker gentemot beslutsfattare inom Sverige, EU och FN samt globalt i diskussioner med religiösa ledare i geografiska områden där kvinnoförtryck ibland sanktioneras av kyrkor och/eller stater. I dessa sammanhang är det ofta en styrka att kunna agera som just kyrka, exempelvis i de teologiska diskussioner som kan leda till positiv förändring av diskriminerande synsätt. Svenska kyrkan utmanar teologi som motverkar genusrättvisa och jämställdhet och tar tydligt ställning för mångfald gällande sexuell läggning. Svenska kyrkans internationella arbete bärs till stor del av ett ideellt och starkt lokalt engagemang. Det är i samspelet mellan det lokala engagemanget i Sverige och kyrkor 29
38 och andra gräsrotsrörelser utomlands som vi hämtar mandatet att utföra vårt arbete. Det lokala engagemanget är också en viktig förutsättning för finansiering av det internationella arbetet. De ideellas engagemang behövs också för att skapa opinion i Sverige i syfte att påverka den svenska regeringen att använda sitt inflytande i t ex EU eller FN i vissa frågor. Det kan till exempel handla om att vara en röst för kvinnors rättigheter. I Sverige har vi ganska stora möjligheter att påverka beslutsfattare att ta sitt ansvar för en bättre värld. Genom ett engagemang för Svenska kyrkans internationella arbete kan vi sprida kunskap, stärka organisering och därmed möjliggöra förändring. 29
39 Samtala om: Har du egna bibelord som du känner stärker dig i ditt engagemang och vilja att förändra? Diskutera med gruppen och dela med varandra. Finns det exempel i bibeln på grupper eller personer som förföljts för sin vilja att förändra något? Om du vill kan du låta gruppen reflektera fritt om vad deras tro betyder för deras engagemang, antingen i storgrupp eller mindre grupper. 30
40 Alla påverkas av att det åtstramade demokratiska utrymmet. Även vi i Europa och Sverige påverkas både direkt och indirekt. För att fortsätta värna om demokratin och för att skapa förändring är det viktigt att mobilisera och aktivera sig. Att vara en changemaker är att bidra till förändring. Det kan du göra på många olika sätt utifrån dina förutsättningar och din insats är oändligt värdefull. Som changemaker bidrar du till förändring och är en del av detta världsvida nätverk. Här finner du några exempel på hur du kan engagera dig. Utifrån dina förutsättningar och möjligheter kan du göra skillnad. Påverka! Delta i demokratin! Rösta på den politiker som du tycker bäst företräder dina åsikter och utkräv ansvar när den politiska ledningen inte gör det de ska. Skriv brev, arrangera protester och sätt press på de som styr! Det bästa sättet att skydda demokratin är att visa att du finns och att du bryr dig. Tillsammans är vi starka! 31
41 Organisera dig! Som ung vuxen kan du engagera dig som Ageravolontär och få möjligheten att jobba med andra unga för global rättvisa! Är du engagerad i en församling så kan du registrera dig som ombud i Kyrksam och få information om vad Svenska kyrkans internationella arbete gör och hur du kan jobba med internationella frågor i din församling eller ditt stift. Du kan även bli engagerad i din församlings internationella grupp och vara med att driva ert gemensamma arbete. Delta i vårt utbytesprogram Ung i den världsvida kyrkan och upplev en annan vardag. Programmet är ett utmärkt sätt att träffa andra engagerade och få mer information och erfarenhet om det internationella arbetet. Ge och uppmuntra till givande Stöd våra partner och det arbete de utför. De riskerar sina liv varje dag, men de kan inte fortsätta kämpa utan ditt stöd. På projektkartan på svenskakyrkan.se hittar du projekt som du kan skänka pengar till direkt. Vill du verkligen vara med och skapa varaktig förändring så ska du bli månadsgivare! För att våra partners ska kunna planera sitt arbete och fortsätta göra skillnad behöver de långsiktiga källor till finansiering, speciellt när deras egna regeringar stryper lokala bidrag till deras verksamhet. Du kan skänka från 50 kronor i månaden, och du kan antingen anmäla dig via hemsidan eller genom att höra av dig till Givarservice på ! Det går givetvis också bra att skänka valfritt belopp via Swish eller Plusgiro Skapa egna insamlingar bland vänner och bekanta eller gå ut och skramla på staden. Anordna loppisar eller andra event där intäkterna kan skänkas till det internationella arbetet. Utbilda dig själv och andra Om du känner dig redo att köra igång direkt kan du använda dig av det här materialet och hålla egna pass om att vara fri att förändra, eller varför inte själv välja övningar ur Världens Kurs och sätta ihop ett eget pass? På svenskakyrkan.se/friattförändra hittar du fler tips och versioner att använda för din workshop eller utbildning. Sprid information om Fri att förändra på sociala medier! Dela filmerna och berätta om hur viktigt det är med demokratiskt utrymme. Skriv vad du vill förändra i 31
42 världen och glöm inte hashtaggen #Friattförändra så att vi kan se ditt inlägg! Skriv blogginlägg, insändare eller andra texter och sprid dem i de kanaler som du har tillgång till. Samtala om frågor så som demokrati, kvinnors rättigheter och genusrättvisa med dina medmänniskor. Genom att prata om frågorna så lyfter du upp ämnet på agendan. Du kan också vara med och skapa en konkret och hållbar förändring. 31
43 Tvivla aldrig på att en liten grupp eftertänksamma, engagerade medborgare kan förändra världen. Faktum är att det är det enda som någonsin gjort det - Margaret Mead Människor förändrar världen. Det gör de genom att visa civilkurage och stå upp för det de tror på. Men människan behöver en möjliggörande miljö. Vi skapar förutsättningar för det demokratiska utrymmet genom att ha ett starkt civilsamhälle! 32
44 Syfte Syftet med övningen är att identifiera vad gruppen vill förändra och hur vi kan skapa den förändringen. 33
45 Gör så här Dela upp gruppen i mindre grupper. Är ni få räcker det med att dela upp i tre grupper, men är ni många kan det vara bra att ha flera. Cirka 3-4 personer är en bra storlek på en grupp. Ge varje grupp en postit-lapp eller ett papper. Be varje grupp att identifiera något som de vill förändra i världen, stort eller smått. När de har skrivit ner sitt svar ber du dem skicka sin lapp vidare till nästa grupp. Varje grupp ska nu ha en ny lapp med ett problem som en annan grupp skrivit. Ge grupperna möjlighet att fråga varandra om de inte förstår vad som står skrivet på lappen. Be dem nu identifiera en person eller en väl avgränsad grupp av personer som har makt och möjlighet att förändra det som står på lappen. Då de har skrivit ner detta ber du dem skicka även denna lapp vidare. På lappen de får ska de nu ha ett problem samt vem som har makt att förändra problemet. Ge grupperna möjlighet att fråga varandra om de inte förstår vad som står skrivet på lappen. Be dem att identifiera hur de ska framföra till personen eller personerna att de borde göra något åt problemet. Skriva ett brev? Anordna en protest? Göra en aktion på 34
46 sociala medier? Och vad skulle de säga för att budskapet skulle gå fram? När alla har skrivit färdigt ber du grupperna att redovisa den lapp de nu har framför sig. Vad är problemet? Vem har makt att lösa det? Vad är budskapet och hur ska det framföras? Diskutera exemplen tillsammans. Det här är en metod som kan användas till att skapa förändring inom alla områden! Berätta för deltagarna att de alltid kan använda sig av Changemakermetoden när de stöter på ett problem som de vill göra något åt. 34
47 Ta med er detta: Det demokratiska utrymmet i världen minskar Utan demokratiskt utrymme blir alla rättigheter hotade Alla kan göra något Bli ageravolontär, bli sms-aktivist, bli månadsgivare. Börja i det lilla och skapa förändring idag Tveka inte att höra av dig till oss 35
48 Tacka gruppen för deras medverkan, tipsa igen om att bli Ageravolontär, ombud eller stödja våra projekt. Och att aldrig sluta engagera sig! 36
49 Slutbild 37
Startbild. Välkomna hit!
Startbild. Välkomna hit! Svenska kyrkans internationella arbete ger stöd till katastrofarbete, långsiktigt utvecklingssamarbete och påverkansarbete som bidrar till ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar
Läs merInledning. Till ledaren
Workshopmaterial 2018 Workshopmaterial Material framtaget 2017 av Svenska kyrkans internationella arbete i samarbete med Sensus och Svenska Kyrkans Unga. Material uppdaterat 2018. Innehållsförteckning
Läs merFRI ATT FÖRÄNDRA. SK19390 Foto: Sofia Strinnholm / IKON WORKSHOPMATERIAL
FRI ATT FÖRÄNDRA SK19390 Foto: Sofia Strinnholm / IKON WORKSHOPMATERIAL INNEHÅLL 03 Inledning 04 Till ledaren 05 Presentation och övning: Barometern 05 Fri att förändra(?) 06 Minskat demokratiskt utrymme
Läs merDet här är ett workshopmaterial för en kortare workshop med primärt fokus på kvinnors rättigheter och demokratiskt utrymme.
Workshopmaterial Det här är ett workshopmaterial för en kortare workshop med primärt fokus på kvinnors rättigheter och demokratiskt utrymme. Materialet är framtaget 2017 av Svenska kyrkans internationella
Läs merI tro och handling för en bättre värld STRATEGI FÖR SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE
I tro och handling för en bättre värld STRATEGI FÖR SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE 2018 2022 Svenska kyrkan Adress: 751 70 Uppsala, Sverige Tel: 018-16 96 00 E-post: info@svenskakyrkan.se Med rätt
Läs merför att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka
för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport flicka Tillsammans gör vi skillnad! F lickors drömmar och möjligheter hotas varje dag. I många
Läs merSkolmaterial FN-DAGEN 2017
Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen
Läs merUNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.
Läs merlättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning
lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra
Läs merHur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?
Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det
Läs merINNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..
INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. 7 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merJämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.
1 Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. När man stärker kvinnor och flickors rättigheter förbättras
Läs merINNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..
INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merCONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merVilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen.
Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Stå upp för mänskliga rättigheter under valåret Nästa år är det val i Sverige. Det sker i en tid
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merför jämställdhet elevmaterial
för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...
Läs merSwisha valfritt belopp till och ange FLICKA
Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merILLUSTRATION: LISA WOOL-RIM SJÖBLOM
ILLUSTRATION: LISA WOOL-RIM SJÖBLOM Ruslan kämpar för demokrati och uzbekers rättigheter i Kirgizistan Ruslan är frilansjournalist och skriver om sociala och politiska problem i Kirgizistan. Han har bland
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merOm svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merEtt liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga
Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Lagar Mänskliga rättigheter1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen EU:s Brottsofferdirektiv FN:s medlemsstater
Läs merVärdegrund och policy
Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll
Läs merETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merVÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE
VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
Läs merFLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER
Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING
Läs merRemissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU
Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora
Läs merVälkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige
Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Läs merVåld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i
Läs merRätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd
Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd
Läs merVilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.
Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Läs merVåld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat
Läs merVerksamhetsplan 2018/2019
UN Women nationell kommitté Sveriges Verksamhetsplan 2018/2019 UN Women nationell kommitté Sverige Hammarby Allé 93 120 63 Stockholm Telefon: 08-34 61 04 www.unwomen.se www.facebook.com/unwomensverige
Läs merمعلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد. Welcome. Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen
مرحب ا معلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد خوش آمديد Welcome مرحب ا Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD! Vi är stolta över mycket i vår stad och i vårt land. Vi vill
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.
Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och
Läs merMaskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer
Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet
Läs merHUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013
HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från
Läs merFrågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning.
Frågor & Svar Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. INNEHÅLL Varför sprider Plan en film om flickors rätt till utbildning? Är det Plan som står bakom Girl Rising? Hur jobbar Plan med
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merKänner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merSida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs merDEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL
DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Läs merInsatser mot hedersrelaterat våld och förtryck
Enskild motion MP2207 Motion till riksdagen 2018/19:2748 av Åsa Lindhagen m.fl. (MP) Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs mer!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!
Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.
Läs merLikabehandlingsplan, plan mot kränkandebehandling
Likabehandlingsplan, plan mot kränkandebehandling Väja förskola Nyskriven september 2015 I Kramfors kommuns förskolor vill vi att alla ska känna sig lika mycket värda och bli sedda för den de är. Barn
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merINRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Läs merStrategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?
Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar
Läs merför att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport skola
för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport skola Alla barn har rätt att gå i skolan. Det står inskrivet i barnkonventionen. För många barn
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs merEtt diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Läs merJämlikhet. Alla är lika inför lagen.
6 Jämlikhet Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan
Läs merDIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen
2019-04-17 DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN 2019-2020 Hedersrelaterat förtryck och våld Fastställd av kommunstyrelsen 2019-05-27 67 Handlingsplan - hedersrelaterat förtryck och våld Innehåll 1. Inledning...
Läs merAtt prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
Att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Maria Stefansson, hälsoutvecklare Helena Gard, hälsoutvecklare 1 Vad är SRHR? Sexuell hälsa Fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande
Läs merHOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
Läs merLikabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb
Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...
Läs merTill varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.
2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.
Läs merVi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid
Läs merHur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Läs merRFSU:s internationella arbete vision, strategi och program
RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program Detta dokument innehåller tre komponenter: Visionen beskriver det framtida tillstånd vårt arbete syftar till. Åtagande och strategi beskriver
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merBARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT
BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT Monica Gustafsson-Wallin monica.gustafsson.wallin@dll.se Strateg för barnrättsfrågor Landstinget Sörmland DAGENS AGENDA Rättighetsbaserad barnsyn Barnets rättigheter
Läs merFlickor i konflikt En presentation för lärare och elever på FN-skolor av Svenska FN-förbundet
Talmanus och diskussionsfrågor Flickor i konflikt En presentation för lärare och elever på FN-skolor av Svenska FN-förbundet Flickor i Konflikt är en presentation som tagits fram av Svenska FN-förbundets
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Förskolan Maria Utdrag ur Lpfö-98 (reviderad 2016) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till
Läs merFaktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merBARNKONVENTIONEN. Kort version
BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas
Läs merTa ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
Läs merGemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda
Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda #ep2014 TIGT. MAKE AN Ett hurdant Europa vill Du ha? Gör något. Gör det bättre. Gör skillnad. Rösta i EU-valet! EV.LUTH KYRKAN I FINLAND
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs mer