Inledning. Till ledaren

Transkript

1 Workshopmaterial 2018

2 Workshopmaterial Material framtaget 2017 av Svenska kyrkans internationella arbete i samarbete med Sensus och Svenska Kyrkans Unga. Material uppdaterat 2018.

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Till ledaren... 4 Presentationsövning: En gång när jag var modig... 5 Fri att förändra(?)... 6 Övning: Vad är demokrati?... 7 våra changemakers... 8 Axsa Charles Gabagambi... 8 Minskat demokratiskt utrymme Emmanuel Happy Övning: Minskat demokratiskt utrymme Kvinnors rättigheter i ett minskat demokratiskt utrymme Christella Bella Agenda 2030 Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 med fokus på mål 5 och CEDAW - kvinnokonventionen Övning: Religiösa aktörer och kvinnors Rättigheter Att möjliggöra förändring - Svenska kyrkans internationella arbete Samtal: Vad kan du göra? Tillsammans förändrar vi världen Övning: Changemakermetoden Avslutning Källförteckning:

4 Inledning Vad innebär det att vara fri att förändra? Fri att göra skillnad för dig själv och andra. Fri att påverka beslut som rör dig och dina medmänniskor. Fri att organisera dig, stå upp för det du tror på, och tala ut mot orättvisor. Svenska kyrkans internationella arbete vill genom kampanjen Fri att förändra belysa just de frågorna. I materialet får du möta några changemakers människor som gör skillnad som jobbar för en rättvis utveckling i sina sammanhang. Svenska kyrkans internationella arbete ger stöd till katastrofarbete, långsiktigt utvecklingssamarbete och påverkansarbete som bidrar till ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Vi vet att varje människa, med rätt förutsättningar, kan förändra sitt liv. Varje människa är oändligt värdefull och har rätt till den frihet som det innebär att kunna skapa förändring i sitt eget sammanhang. Det här materialet låter dig tillsammans med andra utforska frågan: vilka är de rätta förutsättningarna för att människor ska ha möjlighet att förändra sina liv? Hur skapar vi en möjliggörande miljö? Vad händer när utrymmet för förändring hotas både för människor och civilsamhället? Och hur påverkas kvinnors och flickors rättigheter när det demokratiska utrymmet stramas åt? Vill du boka en workshop med en Ageravolontär för din grupp eller församling Skicka ett mail till agera@svenskakyrkan.se! Till ledaren Det här workshopmaterialet kan exempelvis användas i konfirmandgrupper, ungdomsgrupper, skolklasser eller andra lämpliga forum för att få kunskap om vikten av engagemang, demokratiskt utrymme och kvinnors rättigheter. Det syftar till att inbjuda till samtal, reflektion och handling. Upplägget är tänkt att användas för en workshop som är ungefär två-tre timmar lång. Tanken är att det ska gå bra att följa handledningen från början till slut, men upplägget kan behöva justeras om gruppen är stor eller om deltagarna är extra pratglada. Du kan också använda handledningen som inspiration och forma ett eget upplägg utifrån den. 4

5 Det finns en PowerPoint-presentation, talarmanus, filmer med mera som stöd i arbetet med din grupp. Du hittar dem på Som ledare kan det vara bra att tänka på att i en workshop så utgår man från att kunskapen finns i gruppen. Som ledare är ditt största ansvar att se till att alla deltagare får komma till tals, att stimulera samtal och att förbereda träffarna. Som ledare behöver du inte känna att du måste ha alla svar eller kunskap om allting - gruppen delar på det ansvaret. Det är helt okej att söka svar på frågor på internet, men kom ihåg att vara källkritisk. Om du vill ha hjälp med pedagogiskt upplägg, lokaler eller något annat så hör av dig till ditt lokala Sensus-kontor. Du hittar kontaktinformation på Lycka till med workshopen! Dela gärna dina erfarenheter under hashtaggen #friattförändra på Instagram och Facebook. Presentationsövning: En gång när jag var modig cirka min beroende på antal deltagare Syfte Det här är en övning för att låta deltagarna presentera sig för varandra och för att komma igång. Gör så här Be deltagarna vända sig till varandra så att de sitter två och två. En i taget berättar de om en gång när jag var modig och hur det kändes. Det kan vara stort eller litet, och deltagaren kanske vågade något för sin egen skull eller för någon annan. Håll berättelsen kort. Den andra lyssnar. Gå sedan en runda i storgrupp där den som lyssnade återberättar den andre personens historia för alla. 5

6 Fri att förändra(?) Att människor är fria att förändra sina liv och sina samhällen är en förutsättning för demokrati, men också för en rättvis värld. Alla civilisationer är från början byggda på samarbete och människor som tillsammans har velat skapa något. Det ligger djupt i vår mänskliga natur att vilja samlas och jobba för våra intressen. Kort sammanfattat kan vi säga att rätten att organisera sig skyddar människors möjlighet att samlas och arbeta för en bättre värld. Detta är en förutsättning för många andra sociala, ekonomiska, kulturella, politiska och medborgerliga rättigheter. Det möjliggör att alla får uttrycka sina åsikter, skapa konst och musik, utöva sin religion, starta eller gå med i en facklig organisation, eller välja politiska ledare och hålla dessa ansvariga. Dessa rättigheter skyddas av artikel 20 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt artikel 11 i Europakonventionen. Det går även att dela upp dessa i två olika kategorier, mötesfriheten och föreningsfriheten. Mötesfriheten Mötesfriheten är rätten att delta i fredliga sammankomster, till exempel att demonstrera och att anordna möten. Enligt både Europakonventionen och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter får mötesfriheten bara begränsas om det är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, allmän ordning och säkerhet, förebyggande av brott, skyddandet av hälsa eller moral eller andra personers fri- och rättigheter. Enligt Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna täcker mötesfriheten både privata möten och möten på allmänna platser. Att kräva tillstånd för möten på allmän plats anses däremot inte vara ett intrång i rättigheten. Staten har inte bara en skyldighet att inte ingripa utan även en plikt att till exempel motverka att enskilda inte hindras av andra att utöva sina rättigheter. 6 Föreningsfriheten Föreningsfriheten innebär att vem som helst får bilda, och driva, en förening. Det kan vara till exempel en sportklubb, en intresseorganisation, en biståndsorganisation, en kör, ett politiskt parti eller en fackförening. Staten får inte begränsa

7 rätten att bilda föreningar oberoende av vilket kön, härkomst, språk, religion, åsikt, sexualitet eller könsidentitet medlemmarna har. Det finns inga krav på att föreningen måste vara registrerad hos myndigheterna för att få skydd av föreningsfriheten enligt FN. Samma typer av undantag och begränsningar gäller för föreningsfriheten som för mötesfriheten. Artikel 20 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innehåller även en bestämmelse om så kallad negativ föreningsfrihet som innebär att ingen får tvingas att tillhöra en förening. Övning: Vad är demokrati? cirka 20 min Syfte: Att ge gruppen en gemensam bild av vad demokrati är och koppla det till utmaningarna med ett minskat demokratiskt utrymme. Gör så här Skriv ordet demokrati på en tavla eller blädderblock. Be deltagarna säga saker de associerar med ordet demokrati. Vilka är byggstenarna till demokratin? Är demokrati mer än bara formella principer som yttrandefrihet, allmän rösträtt och rätten att organisera sig? Fråga även varför det är viktigt att jobba med dessa frågor. Vem har egentligen ansvaret för att demokratin stärks och uppehålls? Vad är det som tillåter eller legitimerar dessa orättvisor? 7

8 våra changemakers I våra nätverk finns det präster, ledare och engagerade personer vars arbete har stora risker. Många av deras vänner har dessutom fängslats eller mördats för sitt engagemang. Trots detta fortsätter de sitt arbete för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är ett liv och ett ställningstagande för människovärdet som kan kosta på mentalt, både individuellt och kollektivt. Situationen i många länder är att istället för förtroende och frihet är det en rädsla som genomsyrar samhället. Visa filmen Tillsammans förändrar vi världen I materialet får du möta några av de miljoner människor som varje dag kämpar för rättvisa. De kommer från olika länder och jobbar med olika frågor men ett par saker har de gemensamt: de jobbar alla genom en av Svenska kyrkans samarbetspartner och de visar ett enormt civilkurage. Detta civilkurage behöver dock en miljö som möjliggör förändringsarbete och som ger goda förutsättningar för ett aktivt civilsamhälle. Axsa Charles Gabagambi Axsa bor i Karagwestiftet i det nordvästra hörnet av Tanzania, nära Viktoriasjön. Där är hon engagerad inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT), I byn där hon växte upp långt ute på landsbygden förväntas flickorna gifta sig i ung ålder, och befolkningen har lite kunskap om mänskliga rättigheter, jämställdhet och vikten av utbildning. Trots detta fick Axsa möjlighet att läsa på universitetet där hon läste statskunskap, internationella relationer och filosofi. Hon vill vara med och påverka i samhället och hon vill komma tillbaka till sin hembygd och inspirera andra flickor till att utmana de gränser som finns för flickor i samhället. I området där Axsa bor idag har flickor och kvinnor inte heller samma rättigheter som pojkar och män. Flickor och kvinnor kommer i andra hand när det gäller till exempel utbildning, jobb, beslutsfattande och till och med rätten att ärva land och andra tillgångar. Tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är mycket begränsad i Tanzania, särskilt för unga kvinnor och flickor. Skolorna erbjuder ingen sexualundervisning. Om tonårsflickor blir gravida så tvingas de att lämna skolan. Många flickor utsätts för våldtäkt och sexuella trakasserier, men förövarna går fria. Axsa ville ändra 8

9 på detta och hon insåg att hon måste tala för dem som inte har någon röst och för dem som har tystats. Hon har fått möjlighet att studera och därför har hon ett ansvar att driva på för förändring. Arbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan Sedan några år tillbaka arbetar Axsa för ELCT med att stärka unga flickor i skolorna. I projektet medverkar Axsa till att flickorna får kunskaper om sina rättigheter och korrekt sexualundervisning. Hon arbetar också med att påverka lokala makthavares negativa inställning till flickors och kvinnors rättigheter. Alla dessa insatser görs för att minska tonårsgraviditeter och att därmed påverka så att fler flickor får möjlighet att fullgöra sin skolgång och få tillgång till demokrati. Axsa använder sociala medier för att driva på för flickors och kvinnors rättigheter och för jämställdhet. Tyvärr har situationen för flickor och kvinnor blivit sämre i Tanzania, särskilt när det gäller sexuell hälsa och rättigheter. Regeringen vägrar att erbjuda sexualundervisning i skolans läroplan eftersom det anses omoraliskt. Detta trots att Tanzania är ett land där tonårsgraviditeter fortfarande är väldigt vanligt förekommande. Eftersom gravida flickor tvingas hoppa av skolan så förnekas de därmed sin rätt till utbildning. De får inte heller komma tillbaka efter det att barnet är fött. ELCT har en omfattande hälsovårdsverksamhet som nästan en femtedel av Tanzanias befolkning har tillgång till. Totalt omfattar verksamheten 24 sjukhus och 143 hälsocentraler med apotek. Därmed kan också ELCT bidra till förändring, bland annat genom projektet som Axsa jobbar med Adolescent Girls Empowerment (AGE). Svenska kyrkans internationella arbete stödjer arbetet för SRHR och jämställhet. I de områden där projektet finns har andelen flickor som går i skolan dubblerats och deras prestationer har ökat. Det märks också att befolkningen håller på att få en större insikt i frågor om jämställdhet och om de negativa effekter som vissa traditioner har. Det minskande demokratiska utrymmet i Tanzania Under de senaste åren har det demokratiska utrymmet stramats åt ytterligare i Tanzania. Situationen blir allt värre och yttrandefriheten begränsas. Människorättsförsvarare kriminaliseras och stigmatiseras. Många är rädda för att uttrycka sin åsikt och lärare oroar sig för att det som de har 9

10 lärt ut till sina studenter kan leda till att de förlorar jobbet. Även medier påverkas genom att radiostationer riskerar att stängas ner när de har fördömt något som regeringen gjort och onlineaktivism har belagts med restriktioner. Detta begränsar möjligheterna för Axsa och andra som arbetar för förändring. Det drabbar kyrkan och resten av det civila samhället i Tanzania. ELCT gjorde för en tid sedan ett uttalande om det begränsade demokratiska utrymmet i landet. Efter detta har flera kyrkoledare utsatts för hot genom telefonsamtal och på sociala medier. Axsa tycker att det värsta av allt är tystnaden och rädslan. Trots alla begränsningar och påtryckningar så fortsätter hon att tala och skriva, för hon menar att hon gör det som är rätt och fördömer det som är fel. Som troende känner hon sig kallad av Gud att leva ut sin tro utanför kyrkans väggar. Hennes tro på Gud ger henne kraft och motivation att hitta nya vägar för att leva ut sin tro. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) är med sina 6,8 miljoner medlemmar den näst största lutherska kyrkan i världen. Verksamheten omfattar allt från klimat- och hållbarhetsarbete till hälsovård och arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Svenska kyrkan stödjer kyrkans arbete på nationell nivå men också arbetet i några av stiften, till exempel Karagwe-stiftet där Axsa och Emmauel arbetar. Se filmen om Axsa på svenskakyrkan.se/friattförändra Mer information: Den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) 10

11 Minskat demokratiskt utrymme Den demokratiska utvecklingen går bakåt i fler länder än den går framåt i. Detta är en global trend som Freedom House, en organisation som rangordnar länder efter invånarnas friheter, rapporterar för tolfte året i rad. Människorättsorganisationer, pro-demokratiaktörer och det bredare civila samhället möter allt fler utmaningar och restriktioner i att utföra sitt arbete. Organisationen CIVICUS mäter utrymmet för civilsamhället i FNs medlemsländer regelbundet. I deras rapport från april 2017 framgår det att hela 44 procent av världens befolkning bedöms leva i länder där utrymmet för civilsamhället är helt stängt eller kraftigt åtstramat. Endast tre procent lever i länder med öppna samhällen. Det innebär att alla världsdelar påverkas. Av de 46 länderna i Europa bedöms 25 länder på något sätt begränsa det demokratiska utrymmet för sina medborgare. Sverige klassas som ett öppet samhälle. Men även här blir klimatet allt kärvare för de som står upp för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Vissa grupper är mer utsatt för hot, t.ex. journalister och aktivister som arbetar för HBTQI-frågor, särskilt på internet och i sociala medier. ACT-alliansen Över hundra organisationer med kyrklig bakgrund, däribland Svenska kyrkans internationella arbete, har tillsammans bildat en av världens största biståndsallianser, ACT-alliansen. ACT står för Action by Churches Together, och betyder kyrkor tillsammans i handling. Fem globala trender Det minskande demokratiska utrymmet tar sig olika uttryck i olika länder men ACT-alliansen har pekat på fem globala trender som försvårar för civilsamhällesorganisationer: Begränsningar och restriktioner av finansiering Restriktiva lagar (som förhindrar verksamheten) Exkludering (från t.ex. beslutsfattande) Stigmatisering, hot och våld Inskränkningar mot fredliga demonstrationer De vanligaste sätten att begränsa finansieringen innefattar exempelvis att organisationer behöver statligt godkännande för att få sina bidrag. Det kan även vara att internationella bidrag beskattas eller att typen av bidrag som organisationer kan få begränsas. På så vis kontrollerar stater vilka organisationer som får utrymme. Allt fler länder begränsar möjligheten för organisationer att ta emot utländsk finansiering. Över 60 länder antog under lagar som klassar sådana organisationer som agenter. 11

12 Andra restriktiva lagar kan vara inskränkningar på mötesrätten i form av att organisationer kan behöva ansöka om tillstånd för att hålla möten eller liknande. Det kan också handla om inskränkningar i yttrandefriheten. Svenska kyrkans samarbetspartner Christian Council of Tanzania rapporterar t ex att deras kommunikationskanaler övervakas och att de därmed begränsas i att fritt utöva sin verksamhet. Exkludering kan ske när till exempel ursprungsbefolkning eller utsatta grupper varken släpps in i beslutande organ eller får möjlighet att framföra sina åsikter. Detta har bland annat varit ett stort problem i Colombia, men där har gemensamma insatser gjort det politiska klimatet mer välkomnande och öppet. Trots detta förekommer fortfarande hot och våld mot aktivister och människor som uttrycker sin åsikt offentligt, ofta utfört av paramilitära grupper med andra ekonomiska eller politiska intressen. En annan form av stigmatisering som blir allt mer vanlig är smutskastning och diskreditering. I Kenya så försökte en myndighet under 2015 att avregistrera över 900 organisationer som anklagades för kopplingar till terrorism och för att ha misskött sina skyldigheter. Detta lyckades avvärjas av Kenyas regering, men är ett tydligt exempel på hur myndighetspersoner kan gå till väga för att kontrollera det civila samhället. Internet och sociala medier är ett annat sätt att smutskasta och hota organisationer och aktivister. Detta används både av privatpersoner och politiska företrädare för att försöka tysta de som öppet uttrycker sina åsikter. Inskränkningar mot fredliga demonstrationer sker även det över hela världen. I Honduras år 2009 avsattes den sittande presidenten i en statskupp, och för att stävja de protester som utbröt mot kuppen så infördes undantagstillstånd för att hindra att människor samlades på gatorna. Även i höginkomstländer kan vi se exempel på att rätten till fredliga protester inskränks. Tyskland under protesten Ende Gelände (som betyder ungefär hit men inte längre ) mot kolindustrin i landet 2017 användes våld och pepparspray mot icke-vålds demonstranter som försökte blockera ett kolkraftverks verksamhet under några timmar. Precis som med exemplet från Colombia är det inte bara stater som vill göra det svårare för medborgare att organisera sig. Andra icke-statliga grupper som terroristgrupper, extremistgrupper och kriminella nätverk motverkar också de 12

13 demokratiska principerna. I flera länder blir därmed civilsamhällets organisationer pressade mellan statligt ingripande och våld eller trakasserier från väpnade grupper. Detta gör att de demokratiska grundfriheterna som yttrande-, organisations- och mötesfrihet hotas. Kyrkor och andra trosbaserade aktörer kan precis som andra civilsamhällsorganisationer drabbas av det åtstramade demokratiska utrymmet. Ett exempel är kyrkan i Tanzania, där kyrkoledare blivit utsatta för hot genom social medier. Men religiösa aktörer som står nära en repressiv regering kan också bidra till att andras rättigheter kränks. Oftast har religiösa aktörer som är engagerade i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter ändå en särskild möjlighet att agera, även om utrymmet är begränsat. Tankesmedjan Pew Research Centre, som följer situationen för religions- och övertygelsefriheten, pekar på en negativ trend även för människors möjligheter att utöva sin religion. Antalet länder med restriktioner eller där det förekommer våld mot denna typ av organisationer har ökat under de senaste åren. Journalister dödas för att de bevakar korruption. Aktivister som kämpar för rätten till mark trakasseras. Migrantarbetares röster hörs varken i hemländerna eller i länderna där de arbetar under livsfarliga förhållanden. Anslag till fri och oberoende forskning dras in, och forskningsresultat avfärdas med referens till alternativa fakta. Antalet medlemmar i politiska partier samt valdeltagande minskar i de flesta stater. 13

14 Emmanuel Happy Emmanuel växte upp i en kristen familj och hans föräldrar behandlade syskonen på liknande sätt trots att de hade olika kön. Detta har inspirerat Emmanuel både i rollen som pappa och som man. Det har även motiverat honom att arbeta för jämställdhet och för en jämställd tillgång till hälsovård. Han arbetar sedan åtta år för den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) med ett projekt med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Han bestämde sig för att söka tjänsten för att han vill göra större skillnad och förändra den rådande situationen på nationell nivå. I Tanzania har få tonåringar tillgång till preventivmedel, och skolorna saknar i regel sexualundervisning. Många tonårsflickor blir gravida och tvingas att sluta skolan, ett direktiv som kommer direkt från Tanzanias president. Emmanuel hämtar sin motivation från flera håll. Ett tillfälle som påverkat honom speciellt var när han besökte sin dotters skola på en föräldradag. Vid en rundvandring i skolbyggnaderna insåg han att skolbyggnaderna inte alls var anpassade för flickor. Toaletterna saknade avskildhet och de var smutsiga. Arbetet som changemaker Emmanuel är en changemaker när han jobbar mot könsbaserat våld. Det gör han genom att verka för att unga flickor och pojkar ska få tillgång till hälsovård med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), inklusive sexualundervisning. Seder och traditioner kan vara en utmaning för kvinnors och flickors rättigheter. Barnäktenskap, könsbaserat våld och kvinnlig könsstympning förekommer fortfarande i stor utsträckning, särskilt på landsbygden. I städerna går det dock att se en förändring i positiv riktning. 14 ELCT har en omfattande hälsovårdsverksamhet som nästan en femtedel av Tanzanias befolkning har tillgång till. Denna verksamhet omfattar 24 sjukhus och 143 hälsocentraler med apotek. SRHR är en prioritet för ELCT och Emmanuel jobbar med att utveckla ungdomsanpassade mottagningar i anslutning till hälsocentralerna. Här erbjuds till exempel preventivmedelsrådgivning och mensskydd så som menskoppar tillhandahålls. I Emmanuels arbete ingår även sexualundervisning i skolan och i ungdomsgrupper. Svenska kyrkans internationella arbete stödjer arbetet för SRHR och jämställdhet.

15 Kyrkan driver även skolor i Tanzania. Här har skolledningarna valt att trotsa presidentens direktiv om att de gravida tonårsflickorna ska relegeras från skolan. De gravida flickorna får gå kvar och de är även välkomna tillbaka så snart de vill efter att barnet har fötts. Viktigt med ungdomsanpassade mottagningar De ungdomsanpassade mottagningarna är viktiga för att stärka tonåringar och unga vuxna framför allt genom sexualundervisning och preventivmedelsrådgivning. I projektområdet kan man se en minskning i antalet tonårsgraviditeter och därmed ökar andelen flickor som kan fullfölja sin skolgång. Detta betyder att flickorna stärks och får bättre möjligheter att utkräva sina rättigheter och att de också i sin tur stärker samhället som de kommer från. SRHRprogrammet har även bidragit till att många unga fått möjlighet att testa sin hiv-status och att även testa sig för andra könssjukdomar som exempelvis klamydia. Det åtstramade utrymmet bekymrar Emmanuel är också bekymrad över det åtstramade demokratiska utrymmet i Tanzania. Situationen blir allt värre och yttrandefriheten begränsas. Människorättsförsvarare kriminaliseras och stigmatiseras. Många är rädda för att uttrycka sin åsikt och lärare oroar sig för att det som de har lärt ut till sina studenter kan leda till att de förlorar jobbet. Även medier påverkas genom att radiostationer riskerar att stängas ner när de har fördömt något som regeringen gjort och onlineaktivism har belagts med restriktioner. Samtidigt inspirerar det Emmanuel att kämpa för andra, särskilt de som är mest utsatta. Hans tro är en central drivkraft för engagemang. Jesus är en viktig förebild för Emmanuel och genom de lidande Jesus gick igenom under sin tid på jorden så har han blivit ett exempel för hur vi kan leva mer jämställt i relation till varandra. Svenska kyrkans internationella arbete stödjer ELCT både regionalt och nationellt. Kyrkan är med sina 6,8 miljoner medlemmar den näst största lutherska kyrkan i världen. Verksamheten omfattar allt från klimat- och hållbarhetsarbete till hälsovård och arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Se filmen om Emmanuel på svenskakyrkan.se/friattförändra Mer information om ELCT 15

16 Övning: Minskat demokratiskt utrymme cirka min Syfte Att upptäcka aktuella exempel på vad minskat demokratiskt utrymme betyder i praktiken och hur den frågan speglas i medierna. Gör så här Låt deltagarna sitta i mindre grupper och leta på nätet eller i dagstidningar efter exempel på minskat demokratisk utrymme. Dela exemplen med varandra inom gruppen. Är kopplingen mellan demokratiskt utrymme och varje artikel tydlig? Vem har ansvar i de fall ni har hittat? Finns det några exempel på motstånd mot det som händer? Jämför era exempel med Axsa och Emmanuels erfarenheter från Tanzania. Som avslutning på övningen kan varje grupp dela ett exempel med de andra grupperna. Kvinnors rättigheter i ett minskat demokratiskt utrymme För kvinnor är det demokratiska utrymmet ofta åtstramat, eller så har det kanske inte funnits till att börja med. Lagar och sociala och kulturella normer hindrar kvinnor och flickor från att fullt ut delta som samhällsmedborgare och skapar svårigheter för dem att få tillgång till viktiga sociala och ekonomiska rättigheter som att rösta, utbildning, hälsovård, mark och finansiella tjänster. Lagar och normer kan även styra vilka de får gifta sig med, om de har möjlighet att skilja sig eller om de själva kan ta egna beslut om sin kropp och sin sexualitet. Destruktiva normer som kopplar föreställningar om maskulinitet med makt, våld, sexualitet och alkoholanvändning medför negativa konsekvenser för utveckling och mänsklig säkerhet på såväl samhälls- som individnivå. 16 Allt detta undergräver kvinnors möjlighet till hållbar försörjning, tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter samt makt och inflytande över sina liv. Könsrelaterat våld kan vara både psykiskt och fysiskt, sexuellt och materiellt, och inbegriper bland annat människohandel, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, och skadliga sedvänjor såsom kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Det

17 används också som ett strategiskt vapen i väpnade konflikter. Våldet drabbar i stor utsträckning även homosexuella, bisexuella, trans-, queer- och intersexuella personer (HBTQI-personer). Det åtstramade demokratiska utrymmet slår extra hårt mot kvinnors rättigheter. Rapporten Så tystas en kvinnorörelse (Kvinna till kvinna 2018) pekar på att trenden med minskad finansiering drabbar kvinnorättsorganisationer och kvinnliga aktivister i större utsträckning än manliga. Rapporten lyfter också fram en studie från OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) som visar att endast 0,5 procent av stödet till jämställdhetsarbete i fattiga länder 2014 gick till kvinnorättsorganisationer. Motsvarande siffra var 1,2 procent Hot om våld, ofta sexuellt våld, har blivit ett allt vanligare sätt att tysta kvinnor. Kvinnor som drabbas blir ofta skambelagda. Trots att det är förövarna som bär ansvaret läggs skulden för det sexuella våldet på kvinnorna. Det är de utsatta kvinnorna som stigmatiseras, inte förövarna. Vissa frågor är mer känsliga än andra, och individer och organisationer som engagerar sig i dessa drabbas extra mycket av ett åtstramat demokratiskt utrymme. Det gäller t.ex. kvinnors juridiska status och arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Christella Bella Bella bor i flyktinglägret Kakuma i norra Kenya. För åtta år sedan flydde hon efter en rebellattack där båda hennes föräldrar dödades. Hon har ingen aning om i fall någon annan i hennes familj lever eller var de i så fall har tagit vägen. Under flykten till Kakuma träffade hon sin man Prosper. De bor nu tillsammans i Kakuma och har en dotter, Angel, som är två år. 17 När Bella växte upp var hon mycket sportintresserad och i Kakuma är hon en av de mest engagerade ungdomsledarna. Hon var en av drivande personerna som såg till att tjejligan Divas League startades. Anledningen till hennes stora engagemang är bland annat att när hon själv började med fotboll när hon var yngre fick hon många vänner samtidigt som hon lärde sig massor. Dessa erfarenheter hjälper henne att motivera tjejerna att bli aktiva och spela fotboll. Det är tydligt för Bella att det inte bara är en idrott utan det öppnar också nya dörrar att delta i andra aktiviteter.

18 En utsatt situation för flickor och unga kvinnor Flickor som flytt från krig lever under ständig stress. Sexuella övergrepp används som ett krigsvapen av rebeller och militära grupper. Många av flickorna har varit med om hemska övergrepp. Hemmiljön är inte heller en helt trygg plats. Våld och våldtäkter kan ske både inom familjen, av grannar och av gäng som driver runt i flyktinglägret. Bella arbetar med att mobilisera tjejerna i lägret. Hon stöttar dem och motiverar dem att våga satsa på sin talang och inte bli fast mellan hemmets väggar. En stor del av arbetet handlar om att motverka fördomar. I vissa kulturer är det inte accepterat för tjejer att ha idrottskläder och det är svårt att spela fotboll i en täckande klänning. Att tjejer ska vistas utanför hemmet och delta i aktiviteter i samhället är också kulturellt utmanande, där kvinnorollen vanligtvis är begränsad till att sköta hemmet och fostra barnen. Därför är Bella anställd för att arbeta med flickorna och påvisa fördelarna med att låta dem delta i fritidsverksamheter. Bella pratar med föräldrarna och övertygar dem om att sport är bra för deras döttrar. Med sin bakgrund och uppväxt blir hon både en förebild och en vägvisare. Tjejerna kallar henne för Mama Sport och hon har vunnit många människors förtroende i Kakuma. Tron är väldigt central för Bella Kyrkan är mycket viktig för Bella och hon delar sin starka tro med sin man. Tillsammans är de aktiva i en av lägrets kyrkor. Där har de bland annat startat en kör med både män och kvinnor och med blandade nationaliteter sudaneser, sydsudaneser, burundier, och rwandier. Kyrkan används därmed som en mötesplats för många nationaliteter och kulturer och ger människorna en större förståelse för varandra. Kakuma är ett av världens största flyktingläger med mer än invånare, varav drygt barn. Lägret drivs av Lutherska Världsförbundet, med stöd från bland annat Svenska kyrkans internationella arbete. Den är en del av arbetet med psykosocialt stöd, som Svenska kyrkan specialiserat sig på inom ACT-alliansen. När en katastrof uppstår är det viktigt att inte bara tillgodose fysiska behov, utan att även möta sociala och psykologiska behov. Människor som drabbas måste återfå hopp, värdighet, psykiskt och socialt välbefinnande och en känsla av normalitet. 18

19 En organiserad fritid förenar flyktingar från olika länder, religioner och kulturer. Under aktiviteterna lär sig ungdomarna om regler, normer och respekt. Genom att samarbeta i ett fotbollslag lär de känna varandra, vilket motverkar konflikter och skapar en tryggare tillvaro utan våld. En aktiv fritid för flickor leder till ett mer jämställt samhälle, där alla människor kan delta i aktiviteter och beslut. Se filmen om Bella svenskakyrkan.se/friattförändra Här hittar du ytterligare information: Svenska kyrkans psykosociala arbete i katastrofer Flyktinglägret Kakuma 19

20 Agenda 2030 Globala målen för hållbar utveckling Vi kan vara den första generation som lyckas utrota fattigdom, precis som vi kan vara den sista som har en möjlighet att rädda planeten. Ur Förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer den historiska överenskommelsen Förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan antogs efter år av diskussioner, förhandlingar och konsultationer med det civila samhället och många andra aktörer. Agenda 2030 är en ambitiös och universell plan för de förändringar som måste göras för att åstadkomma en hållbar, jämställd, jämlik, rättvis och säker värld utan fattigdom för alla, oavsett vem du är eller var i världen du bor. Agendan gäller för alla länder, rika som fattiga, och sätter mål för att utrota fattigdomen, uppnå hållbar utveckling i dess tre dimensioner; social, ekonomisk och miljömässig. Den omfattar 17 universella mål och 169 delmål och viktiga principer som ska genomsyra alla politikområden. Agenda 2030 är en unik möjlighet för olika aktörer att arbeta tillsammans för att uppnå dessa mål och säkerställa att vi når de allra fattigaste och marginaliserade och inte lämnar någon utanför. Det civila samhället har deltagit aktivt i konsultationer och förhandlingar om Agenda Agendan slår även fast att civilsamhället har en viktig roll för genomförande och uppföljning av de åtaganden som gjorts på global, regional, nationell och lokal nivå. 20

21 Agenda 2030 med fokus på mål 5 och 16 Det här materialet anknyter framför allt till mål 5: Jämställdhet och mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen. Mål 5 Jämställdhet Jämställdhet är inte bara viktigt för kvinnor och flickor runt om i världen, utan även en förutsättning för att uppnå en hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Jämställdhet inverkar på alla andra mål i agendan. Att inte ge kvinnor och flickor chansen att utveckla sin fulla potential påverkar hela samhällen negativt. Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen Rätten att organisera sig ingår i de globala målen och Agenda 2030, och särskilt i mål 16: Främja fredliga och inkluderande samhällen. Det målet handlar bland annat om att se till att alla har tillgång till rättvisa, inte utsätts för våld och att se till att människor har information om, och kan delta i, beslutsfattande på alla nivåer i samhället. För att detta ska kunna uppnås måste alla vara fria att förändra! CEDAW - kvinnokonventionen FN:s Kvinnokonvention, The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW), är en viktig utgångspunkt för arbetet med kvinnors rättigheter. Den kom till 1979, men det dröjde tills 1981 innan den trädde i kraft. Enligt CEDAW ska alla stater garantera att kvinnor har samma rättigheter som män, inklusive rätten att inte bli misshandlad, våldtagen eller trakasserad på andra sätt. När Kvinnokonventionen antogs ratificerade 88 länder den. Dock har flera av länderna gjort så omfattande reservationer mot delar av konventionstexten att den inte utgör något viktigt skydd av kvinnors rättigheter. 21

22 Övning: Religiösa aktörer och kvinnors Rättigheter min. Syfte: Syftet med övningen är dels att deltagarna ska bekanta sig med Agenda 2030, särskilt mål 5, och dels få en förståelse för religiösa aktörers roll i arbetet för kvinnors rättigheter. Gör så här Dela in gruppen i mindre grupper och samtala om: I vilka/vilket av de 17 globala målen för hållbar utveckling är det särskilt viktigt att arbeta med jämställdhet för att målen ska uppnås? Samtala om mål 5 Jämställdhet och dess nio delmål utifrån dessa frågor: 1. För vilka av dessa delmål är religiösa ledare och aktörer särskilt viktiga för att målen ska uppnås? 2. Vilken roll spelar religiösa aktörer i arbetet för kvinnors rättigheter? Ge exempel på sammanhang när de kan vara pådrivande och när de kan vara ett hinder för kvinnors rättigheter? 3. Vilken betydelse har familje- och äktenskapslagstiftning för kvinnors och flickors rättigheter? Återsamlas i storgrupp och reflektera tillsammans utifrån de exempel som grupperna pratat om. 22 Mål 5: Jämställdhet, delmål: 5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt. 5.2 Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.4 Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.5 Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.6 Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 5.a Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning. 5.b Öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik, för att främja kvinnors egenmakt. 5.c Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer.

23 Att möjliggöra förändring - Svenska kyrkans internationella arbete Att vidga det demokratiska utrymmet Det svenska civilsamhället har haft en betydande roll för utvecklingen av demokratin i Sverige. Den svenska demokratin kan sägas bygga på de genomslag som frikyrko-, nykterhets- och arbetarrörelsen hade bland allmänheten under 1900-talet. Olika trosbaserade samfund och organisationer kom därmed att spela en viktig roll för det svenska samhällets utveckling. Officiellt användes uttrycket folkrörelse, istället för civilsamhälle i Sverige, fram till 2009 då riksdagen antog en ny politik för det civila samhället. Svenska kyrkans internationella arbete arbetar aktivt för att vidga det demokratiska utrymmet. Alla ska ha möjlighet att organisera sig och göra sin röst hörd. Det är en förutsättning för att våra samarbetspartner och andra engagerade människor runt om i världen ska kunna åstadkomma förändring och arbeta för genusrättvisa, mänskliga rättigheter, hållbar miljö och fred. Vi vill bidra till ett starkt och självständigt civilsamhälle. Svenska kyrkan arbetar för att människor, kyrkor och andra organisationer ska kunna verka fritt och ha möjlighet att delta i beslutsprocesser och förhandlingar som påverkar människors vardag och framtid. Lika viktigt är det att se till att det är möjligt att följa upp åtaganden och utkräva ansvar politiskt, ekonomiskt och människorättsligt. Centralt är att möjliggöra en miljö där alla har rätt att finnas, höras och verka för förändring. Kvinnors rätt till sitt liv och sin kropp Svenska kyrkan ifrågasätter orättvisor mellan könen och arbetar för att alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter att göra sina röster hörda som ledare inom kyrka och samhälle. Genom att också lyfta begreppet genusrättvisa tar Svenska kyrkan tydligt ställning mot orättvisor på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Teologiskt har ställningstagandet sin grund i tron på att varje människa är älskad av Gud och har samma värde och rätt. För kyrkan handlar jämställdhet och genusrättvisa om att värna individen, förhindra personligt lidande och arbeta mot kränkningar av mänskliga rättigheter. Det handlar också om att minska fattigdom, förbättra hälsa och skapa ekonomisk 23

24 tillväxt. Globalt sett bidrar bristen på jämställdhet nämligen till att förvärra fattigdom, hunger och en situation med låg utbildningsnivå i många länder. Svenska kyrkan arbetar aktivt mot könsstympning och tvångsäktenskap samt för varje människas rätt att bestämma över sin egen kropp. Tillgång till god sexuell och reproduktiv hälsovård är en viktig del att lyfta i det internationella arbetet liksom behovet av kvinnliga religiösa ledare som förebilder. Insatser för att kvinnor ska ha samma makt och möjlighet som män att forma samhället och sina egna liv är väsentligt för att åstadkomma förändring och en positiv utveckling. Att vara kyrka är en styrka Religiösa ledare och samfund spelar en mycket viktig roll i arbetet för jämställdhet, eftersom de har ett stort inflytande över människors värderingar och syn på etik och moral. Kyrkan finns med i livets alla delar och spelar en viktig roll i det sociala arbetet och för individens tro. I många sammanhang är de så viktiga att det inte går att åstadkomma en förändring utan deras medverkan. Genom initiativ i både religiösa och sekulära sammanhang har vi en unik möjlighet att mobilisera kraft för positiv förändring världen över. Påverkansarbete sker gentemot beslutsfattare inom Sverige, EU och FN samt globalt i diskussioner med religiösa ledare i geografiska områden där kvinnoförtryck ibland sanktioneras av kyrkor och/eller stater. I dessa sammanhang är det ofta en styrka att kunna agera som just kyrka, exempelvis i de teologiska diskussioner som kan leda till positiv förändring av diskriminerande synsätt. Bibeln inspirerar till engagemang och förändring Gud älskar världen och upphör aldrig att vara engagerad i den. Gud valde att låta inkarnationen i Jesus Kristus visa för mänskligheten och hela skapelsen vem Gud är. Guds engagemang i världen förflyttar kyrkans teologi och praxis in i världen in i det offentliga rummet. - Lukasevangeliet 4:18-19 Svenska kyrkan utmanar teologi som motverkar genusrättvisa och jämställdhet och tar tydligt ställning för mångfald gällande sexuell läggning. Svenska kyrkans internationella arbete bärs till stor del av ett ideellt och starkt lokalt engagemang. Det är i samspelet mellan det lokala engagemanget i Sverige och kyrkor och andra gräsrotsrörelser utomlands som vi hämtar mandatet att utföra vårt arbete. Det lokala engagemanget är också en viktig förutsättning för finansiering av det internationella arbetet. - Jesaja 58:6-7 24

25 De ideellas engagemang behövs också för att skapa opinion i Sverige i syfte att påverka den svenska regeringen att använda sitt inflytande i t ex EU eller FN i vissa frågor. Det kan t ex handla om att vara en röst för kvinnors rättigheter. I Sverige har vi ganska stora möjligheter att påverka beslutsfattare att ta sitt ansvar för en bättre värld. Genom ett engagemang för Svenska kyrkans internationella arbete kan vi sprida kunskap, stärka organisering och därmed möjliggöra förändring. Samtal: Har du egna bibelord som du känner stärker dig i ditt engagemang och vilja att förändra? Diskutera med gruppen och dela med varandra. Finns det exempel i bibeln på grupper eller personer som förföljts för sin vilja att förändra något? Om du vill kan du låta gruppen reflektera fritt om vad deras tro betyder för deras engagemang, antingen i storgrupp eller mindre grupper. Vad kan du göra? Alla påverkas av att det åtstramade demokratiska utrymmet. Även vi i Europa och Sverige påverkas både direkt och indirekt. För att fortsätta värna om demokratin och för att skapa förändring är det viktigt att mobilisera och aktivera sig. Att vara en changemaker är att bidra till förändring. Det kan du göra på många olika sätt utifrån dina förutsättningar och din insats är oändligt värdefull. Som changemaker bidrar du till förändring och är en del av detta världsvida nätverk. Här finner du några exempel på hur du kan engagera dig. Utifrån dina förutsättningar och möjligheter kan du göra skillnad. Påverka! Delta i demokratin! Rösta på den politiker som du tycker bäst företräder dina åsikter och utkräv ansvar när den politiska ledningen inte gör det de ska. Skriv brev, arrangera protester och sätt press på de som styr! Det bästa sättet att skydda demokratin är att visa att du finns och att du bryr dig. Tillsammans är vi starka! 25

26 Organisera dig! Som ung vuxen kan du engagera dig som Ageravolontär och få möjligheten att jobba med andra unga för global rättvisa! Är du engagerad i en församling så kan du registrera dig som ombud i Kyrksam och få information om vad Svenska kyrkans internationella arbete gör och hur du kan jobba med internationella frågor i din församling eller ditt stift. Du kan även bli engagerad i din församlings internationella grupp och vara med att driva ert gemensamma arbete. Delta i vårt utbytesprogram Ung i den världsvida kyrkan och upplev en annan vardag. Programmet är ett utmärkt sätt att träffa andra engagerade och få mer information och erfarenhet om det internationella arbetet. Ge och uppmuntra till givande Stöd våra partner och det arbete de utför. De riskerar sina liv varje dag, men de kan inte fortsätta kämpa utan ditt stöd. På projektkartan på svenskakyrkan.se hittar du projekt som du kan skänka pengar till direkt. Vill du verkligen vara med och skapa varaktig förändring så ska du bli månadsgivare! För att våra partners ska kunna planera sitt arbete och fortsätta göra skillnad behöver de långsiktiga källor till finansiering, speciellt när deras egna regeringar stryper lokala bidrag till deras verksamhet. Du kan skänka från 50 kronor i månaden, och du kan antingen anmäla dig via hemsidan eller genom att höra av dig till Givarservice på ! Det går givetvis också bra att skänka valfritt belopp via Swish eller Plusgiro Skapa egna insamlingar bland vänner och bekanta eller gå ut och skramla på staden. Anordna loppisar eller andra event där intäkterna kan skänkas till det internationella arbetet. 26

27 Utbilda dig själv och andra Om du känner dig redo att köra igång direkt kan du använda dig av det här materialet och hålla egna pass om att vara fri att förändra, eller varför inte själv välja övningar ur Världens Kurs och sätta ihop ett eget pass? På svenskakyrkan.se/friattförändra hittar du fler tips och versioner att använda för din workshop eller utbildning. Sprid information om Fri att förändra på sociala medier! Dela filmerna och berätta om hur viktigt det är med demokratiskt utrymme. Skriv vad du vill förändra i världen och glöm inte hashtaggen #Friattförändra så att vi kan se ditt inlägg! Skriv blogginlägg, insändare eller andra texter och sprid dem i de kanaler som du har tillgång till. Samtala om frågor så som demokrati, kvinnors rättigheter och genusrättvisa med dina medmänniskor. Genom att prata om frågorna så lyfter du upp ämnet på agendan. Du kan också vara med och skapa en konkret och hållbar förändring. Tillsammans förändrar vi världen Tvivla aldrig på att en liten grupp eftertänksamma, engagerade medborgare kan förändra världen. Faktum är att det är det enda som någonsin gjort det - Margaret Mead Människor förändrar världen. Det gör de genom att visa civilkurage och stå upp för det de tror på. Men människan behöver en möjliggörande miljö. Vi skapar förutsättningar för det demokratiska utrymmet genom att ha ett starkt civilsamhälle! Alla människor ska ha möjligheten att organisera sig och bidra till förändring. Vi kämpar för att alla ska vara fria att förändra. Vi agerar lokalt för att påverka globalt. Tillsammans med dig kan vi påverka hur våra medmänniskor har det. Tillsammans kan vi göra världen mer rättvis! 27

28 Övning: Changemakermetoden cirka min Syfte Syftet med övningen är att identifiera vad gruppen vill förändra och hur vi kan skapa den förändringen. Gör så här Dela upp gruppen i mindre grupper. Är ni få räcker det med att dela upp i tre grupper, men är ni många kan det vara bra att ha flera. Cirka 3-4 personer är en bra storlek på en grupp. Ge varje grupp en post it-lapp eller ett papper. Be varje grupp att identifiera något som de vill förändra i världen, stort eller smått. När de har skrivit ner sitt svar ber du dem skicka sin lapp vidare till nästa grupp. Varje grupp ska nu ha en ny lapp med ett problem som en annan grupp skrivit. Ge grupperna möjlighet att fråga varandra om de inte förstår vad som står skrivet på lappen. Be dem nu identifiera en person eller en väl avgränsad grupp av personer som har makt och möjlighet att förändra det som står på lappen. Då de har skrivit ner detta ber du dem skicka även denna lapp vidare. På lappen de får ska de nu ha ett problem samt vem som har makt att förändra problemet. Ge grupperna möjlighet att fråga varandra om de inte förstår vad som står skrivet på lappen. Be dem att identifiera hur de ska framföra till personen eller personerna att de borde göra något åt problemet. Skriva ett brev? Anordna en protest? Göra en aktion på sociala medier? Och vad skulle de säga för att budskapet skulle gå fram? När alla har skrivit färdigt ber du grupperna att redovisa den lapp de nu har framför sig. Vad är problemet? Vem har makt att lösa det? Vad är budskapet och hur ska det framföras? Diskutera exemplen tillsammans. Det här är en metod som kan användas till att skapa förändring inom alla områden! Berätta för deltagarna att de alltid kan använda sig av Changemakermetoden när de stöter på ett problem som de vill göra något åt. 28

29 Avslutning Tacka gruppen för deras medverkan, tipsa igen om att bli en changemaker i sin egen situation. Det kan de bli genom att exempelvis vara ageravolontär, ombud eller stödja våra projekt. Det viktiga är att aldrig sluta engagera sig! Vi vill också passa på att tacka dig för ditt bidrag till att sprida budskapet till fler så att vi blir fler som gör skillnad, tack! 29

30 Källförteckning: Rapporten Shrinking political space of civil society action, ACT Alliance, nking-political-space-of-civil-society-action.pdf Rapporten Consultation - How to create and maintain civil society space? What works?, DanChurchAid, Brot für die Welt och Trócaire, ty/reporthc/23_trocaire.docx FNs tidigare speciella rapportör för församlings- och föreningsfrihet Maina Kiai Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter Studiematerialet Kyrkan i det offentliga rummet, Lutherska Världsförbundet Rapporten Shrinking space for civil society challenges in implementing the 2030 Agenda. Emelie Aho & Jonathan Grinde, Forum Syd. 3_Rapport_5maj_web.pdf Statistik om minskat demokratiskt utrymme från CIVICUS årliga rapporter om The state of civil society Rapporten Så tystas en kvinnorörelse, som är en sammanfattning av rapporten Suffocating the Movement Shrinking space for women s rights, Kvinna till kvinna Rapporten Tag plats, publiceras av Concord Sverige, maj

31

32 28