FÖR RÖRLIGT KUSTARTILLERI

Transkript

1 MUSEUM FÖR RÖRLIGT KUSTARTILLERI

2 Beskrivning av Museet för Rörligt Kustartilleri Allmänt: De byggnader som syns här, har varit uppställda på Rosenholm och har plockats ner i sina beståndsdelar och transporterats hit till Aspöberg och där återmonterats. Detta arbete utfördes av Å Anderssons Smidesfirma i Ramdala. Markarbetena för museet påbörjades i november 2003 och var klara vid årsskiftet Inredning och montering av teknisk utrustning var klar i augusti Flyttning av museets materiel genomfördes av DHL i Göteborg den 3 5 november Museet invigdes den 22 juni Grusplanen: Den materiel som ses här är prydnadsmateriel m m som stått på Rosenholm och på andra ställen där KA 2 har varit lokaliserat. Roboten på masten är en Robot 08 som tidigare fanns vid värmecentralen på Rosenholm. Det är bara ytterskalet som visas här. I utställningen finn ytterligare en. Den pjäs som ni ser är en 15,2 cm kanon m/37 som är uppställd för omläggning. Eldrörsvagnen har körts fram och bommen med travers har kopplats till eldröret. Nästa åtgärd är att lossa eldrörslåsningen och höja de båda lyftarna så mycket att man kommer över hjulet, varefter traversen dras över till eldrörsvagnen och eldröret sänks ned och låses fast vid den. Vid sidan av den står en 8,4 cm kanon m/1883 som ingått i försvaret av Oscarsvärn och användes även under andra världskriget vid tunga fasta batterier för att skjuta lysgranater. Denna kanon och en som finns inne i utställningslokalerna har stått på Gräsvik vid östra kasern. Bakom står en 40 mm luftvärnsautomatkanon m/1936, som är världens mest tillverkade kanon. Den har tillverkats i exemplar, varvid biltillverkaren Chrysler gjort stycken. Stod vid regementsbyggnaden på Rosenholm. Den stora kanonen är en 21 cm kanon m/1942 och är tillverkad på Skodaverken i Tjeckoslovakien. Den kom till Sverige 1944 mitt under kriget och har betalts med nickelmalm och andra ädla metaller. Pjäsen väger där den står 35 ton och transporterades i tre delar eldrör, lavett och bäddning. Den drogs av dragterrängbil 954 BROCKWAY. Grupperingstid under dager 4 timmar och 8 under mörker. Skottvidd meter, Projektilvikt 135 kg. Eldhastighet ca 2 skott per minut. Pjäsen transporterades hit från Rosenholm där den stod vid vakten. Transporten gjordes i två delar och sattes ner i gropen den 21 juni 2005

3 Vid sidan står en 10,3 cm lysraketpjäs m/1950. Den togs fram för att ersätta 150 cm strålkastare m/1937 men blev inte riktigt vad man önskat. Robotbilen har tillhört det Robot 15-batteri som fanns i krigsorganisationen från 1990 till nedläggningen Det var en modern sjömålsrobot med stor räckvidd. Bakom den står en lastterrängbil 40 som är ett fordon ur den sista generationen av fordon. Den användes som dragbil till 12 cm kan m/1980, men även till 15,2 cm kan m/1937. Lilla hallen: I lilla hallen har vi låtit bygga in tre rum som används som Ordersal, Minnesrum och Bibliotek. Utöver dessa finns även toaletter och servisrum. Dessa lokaler är uppvärmda och avfuktade till 50 % luftfuktighet. Hallarna i övrigt är avfuktade till 50 % men ej uppvärmda. Ordersalen som är en kopia av den ordersal som fanns på Gräsvik. I denna har vi samma möbler som tillverkades 1895 till Kungl Karlskrona Artillerikår och som kom att tillhöra KA 2 när det bildades På väggarna hänger tavlor av våra regementschefer samt C F Centervall som var kustartilleriets förste chef. På kortväggen finns en örlogsflagga och KA 2 regementsfana, originalfanan. Minnesrummet innehåller huvuddelen av de priser som regementet erövrat genom tiderna, samt de heraldiska vapen som gästande förband överlämnat. I tre montrar finns i huvudsak den utställning som fanns på Marinmuseet 2000 i samband med KA 2 nedläggning. På kartan över Aspö får man en bild av alla de olika befästningar i kustförsvaret som funnits på Aspö från 1680 till 2000 Biblioteket i detta rum finns de böcker, reglementen, instruktioner m m som använts vid KA 2. Vidare filmer, videoband, fotografier och diabilder. I detta rum finns även våra olika uniformer presenterade. Här finns representanter för samtliga uniformer som funnits i kustartilleriet från Dessa uniformer är skänkta av fd KA 2-are

4 Robot 15 Längd: 3,30 m Bredd: 1,0 m Höjd: 0,8 m Drivning: Turbojet Starthjälp: Startraketer Räckvidd: ca 100 km Allmänt: Roboten styrs automatiskt ned till den inställda anflygningshöjden. Senare går den ner till förvald spaningshöjd och målsökare kopplas in. Dess uppgift är att upptäcka, utvärdera och välja mål. När målsökaren låst på ett mål följer den målet tills vissa förinställda avstånds- och vinkelvillkor är uppfyllda. Roboten går då ner på låg höjd och fortsätter mot målet Robot 08 Längd: 5,3 m Bredd: 2,6 m Startvikt: kg beroende på utrustning Starthjälp: Dubbla krutraketer, brinntid = 3,6 sek Acceleration = 9 10 G Drivning: Turbojetmotor, max varv/min Bränsleförbrukning: 9 kg/min Flygtid: min beroende på flyghöjd och fart Flyghastighet: m/sek (0,7-0,8 M) Räckvidd: mil. Allmänt; Robot 08 är en vidareutveckling av en fransk robot CT 20. Detta arbete bedrevs i stor utsträckning på KA 3 på Gotland med början på 1950-talet. Kustartilleriet var tidigt ute med framtagning av robotar i Sverige. Från början var det meningen att flera Rb 08-batterier skulle anläggas och sprängas in i bergen, men Wennsrström avslöjade dessa grupperingsplatser så allt slopades och det blev endast ett batteri och det blev rörligt och fanns hela tiden på KA 2 Robot 52 Längs: 1,21 m. Största vingbredd: 0,5 m Vikt: 29,9 kg Krutvikt: Startmotor = 1,65 kg Drivmotor = 3,90 kg Brinntid: Startsteg = 1,2 sek Drivsteg = 22 sek Tråddiameter: 0,28 mm, dubbelledare Prestanda: Praktisk max skottvidd: m Minsta skottvidd: 600 m Största banhastighet: 180 m/sek Allmänt: Robot 52 är trådstyrd och skytten styr med joystick och observerar roboten med en kikare. Robot 52 ingick i robotbatteriet i Rörlig Spärrbataljon samt i rörliga och fasta spärrkompanier. Utgick ur krigsorganisationen 1992.

5 Bandvagn 271 ILLERN Längd: 3,45 m Bredd: 1,66 m Höjd: 1,91 m Tillverkare: Norsjö Mek Verkstad Motor: 4 cyl Ford EX Effekt: 60 hk vid varv/min Drivmedel: Bensin Tankvolym: 35 lit Elsystem: 12 volt Vinsch: Framåt, 50 m lina Dragkraft: kg med enkel lina Maxfart: 96 km/tim Maxlast: 600 kg Totalvikt: kg Allmänt: Ingick som provfordon i robotbatteriet i rörligt spärrkomp för transport av robotar. Kunde transporteras med 200-båt och lastades/urlastades via landgångar över fören. Var försedd med släpvagn för last av 6 robotar. 2 pipig 25 mm kulspruta m/1884 Typ: Nordenfelt Längd: 1,45 m Bredd: 0,4 m Höjd: 0,3 m Vikt: 170 kg Eldhastighet: 60 skott/min Skottvidd: ca m Allmänt: Tillverkades endast i pivålavett och fanns ombord på vissa fartyg samt vid fasta anläggningar vid kustartilleriet. Denna typ fanns vid Oscarsvärnslinjerna. 4-pipig 25 mm kulspruta m/1877 Typ: Nordenfelt Längd: 1,8 m Bredd: 0,80 m Höjd: 0,65 m Vikt: 455 kg Eldhastighet: 120 skott/min Skottvidd: ca m Allmänt: Tillverkades endast i pivålavett och fanns ombord på vissa fartyg samt vid fasta anläggningar vid kustartilleriet. Denna typ fanns vid Oscarsvärnslinjerna. Lodbasmätare m/1913 Längd: 710 mm Bredd: 370 mm Höjd: 440 Vikt: 34 kg Kikarens: Förstoring = 8 24 gånger Synfält = 5 grader 1,6 grader Allmänt: Lodbasmätare var inte särskilt förekommande på rörliga förband, beroende på att höjdläget måste vara noggrant bestämt. Vid gruppering i anslutning till fasta förband kunde lodbasmätare utföra lägesbestämning.

6 10,5 cm haubits m/1910 Längd: 4,50 m Bredd: 2,10 m Höjd: 1,55 m Vikt: kg med förställare kg Eldrör: L 22, 32 räfflor, högervridna Granatvikt: 14,6 kg Utgångshastighet: 293 m/sek Elevation: Upp till 43 grader Skottvidd: Ca m, senare m med ny ammunition Sidriktning: +-3 grader inom lavetten Mekanism: Horisontalkil med rycklås Antal pjäser: 12 st i KA Allmänt: 10,5 cm haubits tillverkades från början till kustartilleriet i 12 exemplar och användes i KA till 1944 då de överlämnades till armén som ersättning för 15,2 cm kanoner. Pjäsen kom till museet 2005 från Bodens fästning 15 cm haubits m/1919 Längd: 6,35 m Bredd: 2,45 m Höjd: 1,80 m Vikt: kg Granatvikt: 41 kg Utgångshastighet: 503 m/sek med laddning 7 Skottvidd: m Sidriktning: +- 2,5 grader inom lavetten Laddning: Laddningshylsa Antal pjäser: 12 st i KA Allmänt: Ett batteri av denna typ grupperades den 1 september 1939 vid Trelleborg och var det första förbandet där. Var kvar där tills det fasta 15,2 cm batteriet var klart. Denna pjästyp överlämnades till armén 1944 liksom ovanstående. Pjäsen kom till museet 2005 från Bodens fästning. 57 mm kan m/1895 Längd: 3,10 m Bredd: 1,90 m Höjd: 1,75 Vikt: 900 kg Uppsättningsskala: 250 streck Höjdriktning: 14 grader Utgångshastighet: 485 m/sek Skottvidd: ca m Ammunition: Granatkartescher (Grkt) Spränggranater (Sgr) Granatvikt: 2,72 kg Laddning: Enhetspatron Allmänt: Var en av kustartilleriets första rörliga kanoner och fanns som bestyckning på Oscarsvärn, där den var handdragen och hade till uppgift att skjuta längs Sunna kanal. Under andra världskriget fanns 6 batterier med fyra pjäser, som i de flesta fallen hade till uppgift att skydda mineringar

7 8,4 cm kan m/1883 Längd: 4,15 m Bredd: 1,85 m Höjd: 1,70 m Vikt: kg Eldrör: L 27, 24 st högerräfflor Mekanism: Skruv med de Bangetätning Laddning: Svartkrut i kardus = 1,5 kg Modernare krut = 0,54 kg Allmänt: Den här kanonen är tillverkad i endast 10 exemplar för flottan och ingick i bestyckningen vid Oscarsvärn. Kanonen är tillverkad av Bofors och lavetten av AB Atlas i Stockholm. Denna kanontyp användes under andra världskriget vid tunga fasta batterier för att skjuta lysgranater. Avfördes som prydnadspjäs mm kulspruta m/1875, m/palmcrantz Längd: 1,45 m Bredd: 1,25 m Höjd: 0,85 Vikt: 310 kg Pipa: 12,17 mm Ammunition: Magasin om 100 skott 5 magasin fanns på kulsprutan 24 magasin och skott på föreställaren Antal skott: ca 400 skott/min Skottvidd: Verksam eld upp till 300 m Allmänt: Denna kulspruta konstruerades av Palmcrantz ca 1870 och såldes även på export. Denna typ ingick i bestyckningen av Oscarsvärnslinjerna. 12 cm kan m/1885 Längd:5,25 m Bredd : 1,80 m Höjd:2,45 m Vikt: Eldrör=1 205 kg Totalvikt = kg Räfflor: 36 vänster. Rekyllängd: 3,5 m. Rekylbroms: Kilar Utgängshastighet: Max 475 m/sek. Skottvidd: 8,6 km Elevation: Max 35 grader Allmänt: Tillverkad i 52 ex. Krupp nr 1 12, Bofors nr o 48-52, Finspång nr Samtliga lavetter av AB Atlas i Stockholm. Föreningens pjäser har nr 44, 45 o cm strålkastare m/37-38 Längd: Bredd: Höjd: Vikt: Drivspänning: 77 volt Strömstyrka: 150 amper Lamptyp: Högeffektslampa ljusbåge Typ BECK Maskinvagn: Bensinmotor Volvo Penta 50 hk Allmänt: Användes för belysning av både luft- och sjömål. Vid klart väder var lysvidden ca 8 10 km. Kunde fjärriktas med manöverapparat på ca 50 meters håll. 150 cm strlk utgick ur krigsorganisationen i slutet av 1950-talet

8 23 kva maskinvagn m/37 Längd: Bredd: Höjd: Vikt: Motor: Volvo Penta Effekt: 50 hk vid varv/min Generator: Spänning = 77 volt Ström = 150 ampere Fältmätinstrument 12/80 Vikt: Med emballage = 22 kg Mätmedium: IR-ljus Mätnoggrannhet: +- 1 mm upp till m Mättid: 9 sek Målobjekt: Prisma, ett eller flera. Allmänt: Instrumentet togs fram i början av 1980-talet som en vidareutveckling av ett civilt instrument. Ingick i fältmätgrupp och pjäsplutonstab. Genom att ställa in koordinaterna för utgångspunkten (lika med första uppställningsplats) kunde man snabbt mäta in punkter och direkt få koordinaterna, koordinatskillnad och höjdskillnad för punkten med prisma. Vid avstängning lagrades målkoordinaterna automatiskt. Detta mätsätt var en mycket stor förbättring mot tidigare system. Gyrokompass 735 Användes för att orientera pjäser, mätstationer, fältmätinstrument och andra avdelningar som erfordrade nog bestämd norriktning. Instrumentet har ett gyro som är nordsökande, vilket innebär att axeln till gyromotorn ställer sig i nord/sydlig riktning. Efter start som tar 30 sekunder, låssas gyrot och svänger fritt samt börjar söka på båda sidorna om meridianen genom uppställningsplatsen. Efter 90 sekunder stannar gyrot med axeln mot norr. Ett index är kopplat till gyroaxeln så att man kan orientera en bäringsskala mot detta och på så sätt få nordriktningen. Noggrannheten är ett streck. Gyrokompass 722 Anskaffades i början slutet av 1960-talet för att man skulle kunna orientera mätare, pjäser mm, vilket man tidigare måste göra genom beräkning ur koordinater. Instrumentet har ett gyro som söker att ställa sin axel parallell med meridianen genom uppställningspunkten. Det tog gyrot 20 min att svänga in och stanna med axel parallell med meridianen.

9 Teodolit m/1940 Ingick tidigare i fältmätgruppen för mätning av vinklar i teodolittåg. Detta var det sätt på vilket man mätte in de punkter som skulle koordinatbestämmas t ex batteripunkt och mätstationsplatser. När vinkelmätningen var klar skedde uträkning varvid man använde trigonometriska tabeller och dubbelräknemaskiner. Det var ett svårt jobb när man var trött och det blev fel ibland. Kompassvinkelmätare 320 Användes från början till att bestämma norriktning och för parallellställning av pjäser samt för att genomföra kompassvinkeltåg för att överföra koordinater från en plats till en annan.. På senare till parallellställning av granatkastare m m. Observationskikare m/1940 Använde från början för avläsning av bäringar från två sådana instrument för att med hjälp av skjutbord får fram avstånd och bäring till målet. Med stor bas (avstånd mellan instrumenten) och om man mätte mot exakt samma punkt blev noggrannheten bra. 4 m inbasinstrument m/1940 Bas: 4 m Förstoring: 28 gånger Vikt: 450 kg Allmänt: Detta instrument är av typen stereomätare, vilket innebär att mätaren skall kunna avgöra längdläge genom stereoskopiskt seende. En god stereomätare kunde mätas in mål med en noggrannhet av m upp till ett avstånd av ca 8-10 km. Detta exemplar som är exemplar nr 1, kom till 1. 15,2 cm batteriet Teodolit m/1939 Ingick i de kortbasinstrument som tillfördes 15,2 cm batterierna under första delen av 1940-talet. Teodoliten användes för att mäta bäringar till målet med stor noggrannhet, man avläste bäringen på 0,01 streck. Dessa värden ställdes in på ett räkneinstrument som fanns i Tsplatsen, som mekaniskt räknade ut avståndet. Det gällde att mätarna riktade på samma plats på målet

10 Sammanställningsplats m/ (Spl) Den eldledningsmateriel som ses här består av Skjutbord m/ , Korrektionsbord m/1938 för sidsättning och uppsättning. Skjutbordet användes för att mekaniskt omräkna värden från mätstation utanför batteriet till värden som gällde från batteripunkten. Dessa värden överfördes till korrektionsborden där man också mekaniskt fick fram framförpunkt och där man lade till dagkorrektioner t ex korrektion för sidvind och motvind m m. Dessa korrigerade värdena från korrektionsborden överfördes till pjäserna som skjutelement. Terrängbil 20 Längd: 5,50 m Bredd: 1,90 m Höjd: 2,17 m Tillverkare: VOLVO Motor: VOLVO Effekt: 117 hk Drivmedel: Bensin Tankvolym: 84 lit Totalvikt: kg Allmänt: Användes som trupptransportfordon och sjuktransportbil vid de rörliga förbanden. Radioterrängbil 938 Längd: 6,20 m Bredd: 2,20 m Höjd: 2,3 Tillverkare: VOLVO Motor 6 cyl VOLVO A6 Effekt: 105 hk vid varv/min Drivmedel: Bensin Tankvolym: 95 lit Förbrukning: 4 lit/mil Elsystem: 12 volt Kraftöverföring: 4 växlad osynkad låda Bromssystem: Hydrauliskt alla hjulen Maxfart: 70 km/tim Maxlast: kg Totalvikt: kg Vinsch: Framåt/ Bakåt 85 m lina Dragkraft: kg med enkel lina. Allmänt: Kom i bruk med början Användes som ledarbil vid kolonnkörning samt som rekognoseringsfordon, ersattes i början av talwt av pltgbil 903. Det fanns 28 st inom kustartilleriet.

11 Stabsterrängbil 935 Längd: 6,33 m Bredd: 2,20 m Höjd: 2,92 m Tillverkare: VOLVO Motor 6 cyl VOLVO A6 Effekt: 105 hk vid varv/min Drivmedel: Bensin Tankvolym: 95 lit Förbrukning: 4 lit/mil Kraftöverföring: 4 växlad osynkad låda Maxfart: 70 km/tim Maxlast: kg Totalvikt: kg Vinsch: Framåt / Bakåt 85 m lina Dragkraft: kg med enkel lina. Allmänt: Kom i bruk mellan Utgick ur krigsorganisationen 1987 då den ersattes av den nya terrängbilsgenerationen. Användes vid kabataljonsstaben som rörlig u-plats. Samma chassis som ratgbil 938. Kokterrängbil 961 Längd: 6,50 Bredd: 2,47 m Höjd: 3,00 m Tillverkare: General Motors Company USA Motor: 6 cyl Effekt: 94 hk vid varv/min Drivmedel: Bensin Tankvolym: 150 lit Förbrukning: 3 lit/mil Elsystem: 6 volt Bromssystem: Hydrauliskt, alla hjulen Vinsch: Framåt / Bakåt, 50 m lina Dragkraft: kg med enkel lina Maxfart: 90 km/tim Maxlast: kg Totalvikt: kg Allmänt: Hämtades hem till Sverige direkt efter andra världskriget, där den förseddes med överreden av olika slag. GMC var den vanligaste lastbilen i kustartilleriet under talet. Tillkomsten gjorde de rörliga förbanden mycket mera terrängrörlig. Vissa exemplar fanns kvar i tjänst i på 1980-talet. Dragterrängbil 954 BROCKWAY Längd: 9,50 m Bredd: 2,54 m Höjd: 2,30 Tillverkare: BROCKWAY Company Motor: 6 cyl HERKULES HXD Effekt: 202 hk vid varv/min Drivmedel: Bensin Tankvolym: 300 lit Förbrukning: 12 lit/mil Elsystem: 6 volt Bromssystem: 6-hjuls tryckluft Maxfart: 70 km/tim Maxlast: kg Totalvikt: kg

12 Allmänt: Kom till Sverige i samband med övriga fordon efter kriget. Användes som dragbil till 21 cm kan m/42 samt som bärgningsfordon. Det fanns tre dragbilar till varje pjäs. Utgick ur krigsorganisationen Dragterrängbil 953 TVC Längd: 7,30 m Bredd: 2,50 m Höjd: 2,70 Tillverkare: VOLVO Motor: 6 cyl VOLVO FBT Effekt: 160 hk vid varv/min Drivmedel: Bensin Tankvolym: 220 lit Förbrukning: ca 12 lit/mil Elsystem: 12 volt, 24 volt vid start Vinsch: Framåt / Bakåt, 80 m lina Dragkraft: kg med enkel lina Maxfart: 50 km/tim Maxlast: kg Totalvikt: kg Allmänt: Dragterrängbil 953 är en förbättrad version av SKODA-traktorn som inköptes till de första nio 15,2 m/37 pjäserna. Då kustartilleriet fick överta ytterligare 14 st 15,2 cm pjäser från armén fick man inte köpa fler SKODAtraktorer. Volvo fick i uppdrag att tillverka en liknande dragbil och tog SKODA-traktorn som förlaga och gjorde vissa förändringar, som t ex starkare motor. Det fanns två dragbilar till varje pjäs samt en på reptrossen som bärgningsbil. Dragterrängbil 953 fanns i ca 60 exemplar inom kustartilleriet. Dragterrängbil 953 kom i tjänst med i början av 1940-talet och utgick ur krigsorganisationen i mitten av 1970-talet Lastterrängbil 936 Längd: 6,86 m Bredd: 2,25 m Höjd: 2,77 m Tillverkare: General Motors Company USA Motor: 6 cyl Effekt: 94 hk vid varv/min Drivmedel: Bensin Tankvolym: 150 lit Förbrukning: 3 lit/mil Elsystem: 6 volt Bromssystem_ Hydrauliskt på alla hjulen Vinsch: Framåt / Bakåt, 50 m lina Dragkraft: kg med enkel lina Maxfart: 90 km/tim Maxlast: kg Totalvikt: kg Allmänt: Se under kokterrängbil 961. General Motors tillverkade under kriget ca exemplar av denna typ.

13 Personlastterrängbil 903 Längd: 4.05 m Bredd: 1.65 m Höjd: 2,15 Tillverkare: VOLVO Motor: 4 cyl VOLVO B 18 A Effekt: 65 hk vid varv/min Drivmedel: Bensin Tankvolym: 50 lit Förbrukning: ca 3 lit/mil Bromssystem: Hydrauliskt på alla hjulen Elsystem: 12 volt Vinsch: Framåt / Bakåt, 50 m lina Dragkraft: kg med enkel lina Maxfart: 90 km/tim Maxlast: 540 kg Totalvikt: kg Allmänt: Pltgbil 903 även kallad Valpen kom i tjänst och förekom vid de flesta förbanden i hela krigsmakten. Den inköptes i exemplar. Den utgick ur krigsorganisationen i slutet av 1980-talet, då den ersattes av tgb 11. MC 255 JAWA Längd: 2,20 m Bredd: 75 cm Höjd: 112 cm Tillverkare: JAWA Tjeckoslovakien Motor: 1 cyl 250 cc JAWA Effekt: 14 hk Drivmedel: 4% bensin Tankvolym: 13 lit Förbrukning: 0,7 lit / mil Elsystem: 6 volt, batteri Bromssystem: Mekanisk hand o fotbroms Maxlast: 1 sittande Tjänstevikt: 160 kg Allmänt: Motorcyklarna som inköptes i slutet av 1950-talet, var behäftade med en del kvalitetsproblem, särskilt gällde detta elsystem och tändsystem. I övrigt var cykeln bra och användes i ordonnanstjänst till in på 1960-talet. MC 256 Längd: 220 cm Bredd: 83 cm Höjd: 113 cm Tillverkare: Husqvarna Motor: 1 cyl Husqvarna Effekt: 15,4 hk Drivmedel: 4% bensin Tankvolym: 12,4 lit Elsystem: 12 volt, svänghjultändgenerator Bromssystem: Mekanisk trumbroms fram och bak Kraftöverföring: 4-växlar manuell växellåda Maxlast: 1 passagerare Totalvikt: 200 kg Allmänt: Inköptes i början av 1960-talet, för att ersätta de JAWAmotorcyklar som fann

14 MC 257 JAWA Längd: 2,20 m Bredd: 75 cm Höjd: 112 cm Tillverkare: JAWA Tjeckoslovakien Motor: 1 cyl 250 cc JAWA Effekt: 16,5 hk Drivmedel: 4% bensin Tankvolym: 13 lit Förbrukning: 0,7 lit / mil Elsystem: 12 volt, magnettändning Bromssystem: Mekanisk hand o fotbroms Maxlast: 1 sittande Tjänstevikt: 160 kg Allmänt: Även denna JAWA-motorcykel hade ett flertal drifttekniska problem vilka kom från främst motor och elsystem. Huvuddelen blev därför ombyggda där delar av elsystemet byttes ut. Körmässigt var motorcykeln klart godkänd och fanns kvar in på 1970-talet då den överfördes till FMCK. MC 258 Längd: 220 cm Bredd: 83 cm Höjd: 113 cm Tillverkare: Husqvarna Motor: 1 cyl Husqvarna Effekt: 15 kw Drivmedel: 4& bensin Tankvolym: 16,6 lit Elsystem: 12 volt svänghjultändgenerator Bromssystem: Mekanisk trumbroms fram och bak Kraftöverföring: 4-växlad automatlåda Maxlast: 1 passagerare Totalvikt: 200 kg Allmänt: Kom i tjänst under senare delen av 1970-talet Amfibiebil 101 Längd: 6,39 m Bredd: 2,67 m Höjd: 2,65 m Tillverkare: ALVIS LIMITED England Motor: 8 cyl Rolls Royce Effekt: 220 hk vid varv/min Drivmedel: Bensin Tankvolym: 440 lit Förbrukning: Ca 10 lit/mil Elsystem: 12 volt Maxhastighet: 67 km/tim på landsväg, 5 knop i vatten Maxlast: kg Totalvikt kg Allmänt: Utprovningen startade 1961 och utbildning påbörjades Bilen var tänkt att vara ett fordon för underhållstransporter till förband som var ögrupperade men var svåra att nå med båt. Kapaciteten var för dålig och uppoch nerfarter måste rekognoseras mycket noggrant för att inte stranda. Den överflyttades till rörliga spärrbataljoner där den drog Arte 719 både på land

15 och i vatten. På landsväg var den utmärkt som dragfordon men hade lite för dålig kraft i vatten vilket gjorde att vid stark vid det uppstod problem. Utgick ur krigsorganisationen tillsammans med rörliga spärrbataljonerna. Lastterrängbil 939 Längd: 7,55 m Bredd: 2,45 m Höjd: 2,86 m Tillverkare: VOLVO Motor: Effekt: 92 hk Drivmedel: Diesel Tankvolym: 120 lit Förbrukning: 4-5 lit/mil Elsystem: 24 volt Bromssystem: Pneumatiskt Vinsch: Framåt/Bakåt Dragkraft: kg med enkel lina Maxlast: kg Totalvikt: kg Allmänt: Kom i tjänst i början av 1960-talet och fanns kvar i vissa förband ända tills regementet lades ned. Var en trotjänare med något för svag motor och fick växlas ett otal gången vid mindre motlut speciellt med släp 7,5 cm fältpjäs m/1965 Längd: 9,10 m Bredd: 2,30 m Höjd: 2,27 m Tillverkare: BOFORS Vikt: kg utan splitterskydd, med kg Sidriktfält: 360 grader Skottvidd: m Utgångshastighet: 850 m/sek Granatvikt: 0,69 kg Bemanning: 7 man Grupperingstid: Dager = 5 min Mörker = 15 min Allmänt: Ingick som artillerikomponent i rörliga spärrbataljonerna som sattes upp i slutet av 1960-talet och framåt. Det tillverkades 18 st pjäser. Den drogs av ltgb 941. Utgick ur krigsorganisationen med början Det fanns sex bataljoner inom kustartilleriet fördelade med två till Milo Syd, två till Milo Ost, en i Nedre Norrland och en på Gotland. 10,5 cm kan m/1934 Längd: 8,35 m Bredd: 2,25 m Höjd: 2,05 m Vikt; kg Tillverkare: Bofors Skottvidd: m Utgångshastighet: 785 m/sek Granatvikt: 15,5 kg Ammunition: Lös granat och laddningshylsa. Ammunitionstyper: Granatkartesch, stålgranat,

16 rökspränggranat Allmänt: 1930 köpte kustartilleriet 4 st 10,5 cm kan m/1927 som gjordes till två 2-pjäsbatterier. Denna pjäs var hästdragen, det gick åt sex hästar för att dra den. I mitten på 1930-talet påbörjades motoriseringen av det rörliga kustartilleriet och då visade det sig att lagren och fjädringen inte tålde den högre hastigheten. Bofors tog tillbaka pjäserna och ändrade hjulupphängning och lager samt en del andra förändringar och kallade därefter den för modell Det var världens första seriepjäs som försetts med mynningsbroms, och vidare med två lavettben. Pjäserna överlämnades till armén 1944 då kustartilleriet fick överta 14 stycken 15,2 cm kan m/1937 B som armén hade beställt. 15,2 cm kan m/1937, 1937B Längd: 9,30 m Bredd: 3,63 m Höjd: 2,15 m Bredd grupperad: 9 m Vikt: Grupperad: 16 ton Eldhastighet: 5-6 skott/min Skottvidd: Laddning 1 = m 3 = m Utgångshastighet: Laddning 1 = 500 m/sek Laddning 3 = 800 m/sek Ammunition: Hpgr = Halvpansargranat Stgr = Stålgranat Sgr = Spränggranat Allmänt: Det har funnits 23 pjäser, varav 9 är modell De första levererades Dessa pjäser har ingått i sju batterier om 3 pjäser med två som reservpjäser. Vid mitten av 1950-talet gjordes en omorganisation till 4-pjäsbatterier. Pjäsen har varit mycket välskjutande. Pjäserna ingick i kabataljoner fram till mitten av 1980-talet då de ersattes av 12/80 pjäser. 12 cm kapjäs m/1980 Längd: 13,7 m Bredd: 2,64 m Höjd: 2,96 m Vikt: kg Tillverkare: Bofors Riktning: Maskinell Ammunitionssystem: Automatiskt. Eldhastighet: 16 skott/min Skottvidd: Laddning 1 = m Laddning 2 = Laddning 3 = m Ammunition: Smgr = Sjömålsgranat Sgr = Spränggranat Granatvikt: 24,5 kg Antal pjäser: 25 st varav en prototyp Tillverkningsår: Allmänt: Pjäsen är en vidareutveckling av haubits 77. Truppförsök påbörjades Första seriepjäs kom Utbildning startade Första hela krigsförband klart Pjäsen är automatriktad och har ett automatiskt ammunitionssystem. Pjäsen erhåller från mätstationen data gällande för batteripunkten. I pjäsdatorn ställs in parallaxer och korrektioner för väder och andra

17 inflytelser. Pjäsdatorn styr riktsystemet och visar med en lampa att det är klart. När riktaren trycker ner avfyringspedalen laddas pjäsen och när allt är klart sänder datorn en elektrisk puls som tänder drivladdningen. Pjäsen ersatte 15,2 cm kan m/1937 i kabataljonerna. Utgick ur krigsorganisationen 2000 Kanonen var vid nedläggningen världens utan konkurens bästa rörliga kanon 40 mm lvakan m/1948 Längd: 6,27 m Bredd: 2,23 m Höjd: 2,23 m Vikt: kg Sidriktfält: 360 grader Rikthastighet: 85 grader / sek Eldhastighet: 240 skott/min Utgångshastighet: 960 m/sek Granatvikt: 2,10 kg Skjuttid till m: 9sek Allmänt: I en kabataljon ingick en lvtropp med 40 mm lvakan m/48 i varje kabatteri samt i stabsbatteriet. Troppen hade relativt långa grupperingstider då många tunga kablar skulle läggas ut och andra förbindelser skulle upprättas. När troppen var klar sköt den mycket bra. Utgick ur krigsorganisationen då kabataljonerna lades ner mm lvakan m/1936. Längd: 4,60 m Bredd: 1,50 m Höjd: 1,75 m Vikt: kg Tillverkare: Bofors Skottvidd: m Eldhastighet: skott/min Höjdriktfält: grader Sidriktfält: 360 grader Allmänt: 40 mm lvakan m/1936 är världens mest tillverkade kanon. Den är tillverkad i exemplar. Bofors har gjort stycken medan biltillverkaren Chrysler i USA under kriget tillverkade exemplar. Den förekom på varje krigsskådeplats under andra världskriget. Arte 725 Längd: 6,85 m Bredd: 2m48 m Höjd: 3,15 m Vikt: kg Utrustning: Dator till eldledningssystemet, digitalt samband, radiostationer, plottingmateriel. Allmänt: Ifrån den här hyddan ledde troppchefen troppens strid och kunde med hjälp av TV och LASER styra troppens två pjäser med en joystick inne i hyddan. Den första inriktningen gjordes med en målangivare så att målet kom inom TV-kamerans synfält, varefter systemet tog över och riktade.

18 Sikteskärra Längd: 3,25 m Bredd: 2,15 m Höjd: 1,85 m Vikt: Utrustning: TV-kamera och LASER-mätare. Gruppering: Ett stycke ifrån troppen och framskjutet i bedömd anflygningsriktning. Överföring av TV-bild och LASER-avstånd skedde på fiberoptisk kabel. På väggen Den målning som sitter på väggen har tidigare funnits i Signalskolan på Gräsvik och på sambandsavdelningen på Rosenholm. Det är en utbildningsanordning för utbildning av linjesignalister. Dessa fick lära sig koppla i Televerkets automatnät innan de kom ut i praktiskt kopplande. Avståndsmätare LASER AML 701 Mätområde: m Räckvidd: 20 km vid god sikt och målyta 50 m 2 Mätnoggrannhet: 10 m Allmänt: AML 701 var kustartilleriets första rörliga avståndsmätare som använde LASER för avståndsbestämning. Den ingick i 15,2 cm - och 7,5 cm kabatterierna, förekom även vid fasta förband Ingick från 1969 i ovanstående batterier, utgick då ARTE 728 kom. Arte 719 Längd: 7,20 m Bredd: 2,45m Höjd: 4,10 Vikt: kg Tillverkare: Philips Elektronik AB (PEAB) Utrustning: Radar, TV, LASER, trafikkopplare, radiostationer, radiolänk Allmänt: Var det rörligt kustartilleriets första anläggning med digital överföring av data mellan enheterna. Den kom i krigsorganisationen Kan följa och bekämpa två mål samtidigt med två skilda förband. Utgick ur krigsorganisationen på de rörliga förbanden 1985 och framåt, då Arte 727 kom.. Splatshydda Längd: 6,45 m Bredd: 2,48 m Höjd: 3,15 m Vikt: kg Utrustning: Måldatainstrument, trafikkopplare, radiostationer, radiolänkar, Ra 806 och Ra 146, plottingmateriel Allmänt: Var batterichefens uppehållsplats varifrån han ledde batteriet. Grupperades i bakre delen av batteriplatsen.

19 Stridsledningshydda 1 (SL 1) Längd: 6,85 m Bredd: 2,48 m Höjd: 3,15 m Vikt: kg Utrustning: STRIKA 85, digitalt sambandssystem, växlar, radiostationer. Allmänt. (Denna beskrivning gäller hela STRIKA-systemet både bataljons och batterinivån) Med hjälp av STRIKA har bataljonschefen överblick över tilldelat område när det gäller sjö- luft och markmål. Han kan med systemet beordra vilka mål som skall bekämpas av vilket batteri och när det skall göras. Med sambandet överförs dessa mållägen till underställda batterier som får samma bild presenterad, via talsamband kan oklarheter redas ut. I hydda kan allt på skärmarna skrivas ut och mållägen plottas på papper för krigsdagbok m m. På batterinivån görs motsvarande bedömningar och batterichefen avgör vilka mål som skall bekämpas av vilken mätstation och när eldöppnandet skall ske. Informationen i STRIKA erhålls från högre chef, tornradar, kustspaningsradar, flygspaning och andra sätt. Batteriledningscentralen (BLC) Längd: 6,85 m Bredd:2,48 m Höjd: 3,15 m Vikt: kg Utrustning: STRIKA, markmålsdator, radiostationer, radiolänk, Allmänt: BLC är batterichefens uppehållsplats. Genom STRIKA-systemet kan batterichefen fördela målen till olika mätstationer, bestämma tidpunkt för eldöppning och även ammunitionsinsats. Till batteriet hörde två mätstationer av Arte 727-typ och en Arte 728 och på sista tiden Arte 734. Sambandscentralen (SBC) Längd: 6,85 m Bredd: 2,48 m Höjd; 3,15 m Vikt: 3,250 kg Utrustning: Dator för det digitala sambandet, terminal för programmering av sambandsdatorn, radiostationer samt reservplats för markmålsdatorn. Allmänt: Genom terminalen till sambandsdatorn kunde man förprogrammera och lagra på skivor olika sambandskombinationer beroende på rekognoseringsresultat för ny batteriplats. Då inkoppling var klar fick datorn läsa skivan och kopplade sedan upp enligt den.

20 Arte 727 Längd: 6,85 m Bredd:2,48 m Höjd:3,15m Vikt: kg Utrustning: Huvuddator, bilddator, växel i digitalt samband, radiostationer. Allmänt: Huvuddatorn kunde följa 30 olika mål och presentera dem på bildskärmen när de överfördes med STRIKA. Batterichefens order presenterades på en annan terminal. Vid eldorder kunde målföljarna direkt finna de mål som skulle bekämpas. Vid långa skjuttider gjordes målskifte till ytterligare två mål, innan man återgick till det först bekämpade för att se resultatet. Sensorn kunde grupperas 500 m från operatörshyddan och TV-bild, radar-bild samt LASER-avstånd överfördes på optisk fiberkabel. Masten har två funktionslägen ett på 4 meter och helt rest får man 8 m. Arte 728 Utrustning Mätelementsdator. kikare, radiostationer Allmänt: Arte 728 är en vidareutveckling av AML 701. Den har fått en egen dator så att den kan leverera skjutdata direkt till pjäserna. Det är en optisk mätstation som måste ha sikt till målet Arte 734 Utrustning: Mätenhet med nordsökande gyro, beräkningsenhet, radiostationer. Allmänt: Är en bärbar optisk mätstation för komplettering på svårtillgängliga ställen. Den betjänas av två man chef och mätare. Har egen dator och kan via tråd eller radio sända skjutdata direkt till pjäser.

21 30,5 cm batteri m/1916 Detta batteri byggdes med start 1919 och var klart Det bestod av fyra pjäser som har haft olika benämning kanon eller haubits. Den senare torde vara den korrekta. Marinen inköpte 8 stycken pjäser av den här typen. Fyra grupperades direkt här på Aspöberg de fyra andra grupperades först på Värmdö utanför Stockholm, men flyttades 1940 till Ryssjön mellan Bräkne-Hoby och Karlshamn. Grupperingen var mycket tät, bara ca 150 meter mellan pjäserna. Dessa var förbundna med en sprängd tunnel i berget i vilken man även sprängt in rum för eldledning m m Ammunitionen till pjäsen vägde 386 kg och flyttades med hjälp av travers i taket med projektilen hängande i en klokoppling. Ute i pjäsbrunnen fanns en laddvagn som kunde röras runt hela brunnen, på den lastades projektilen och fördes fram till pjäsen. Den ansattes med hjälp av fjäderkraft. Det fanns 10 olika laddningar, den högsta var ca 60 kg krut. Denna laddning gav ett skjutavstånd av m. Med lägsta laddning var utgångshastigheten endast 192 m/sek och då kunde man följa projektilen med blicken.