Åter till indexsida för hälso- och sjukvårdsnämndens protokoll

Transkript

1 Åter till indexsida för hälso- och sjukvårdsnämndens protokoll Innehållsförteckning HSN 329. Nysam Gotland...1 Förutsättningar... 1 Ekonomi... 1 Vårdkonsumtion... 1 Slutsatser... 2 HSN 330. Ramavtal/samverkansavtal - Karolinska...3 HSN 331. Måltidsverksamhet, inriktning...5 HSN 332. Remiss motion Fler geriatriker till sjukvården...8 HSN 333. Avgiftsregler/avgiftsreglemente...9 Reservation... 9 Avgiftsbelagda besök Avgiftsfria besök Patientgrupper med avgiftsnedsättningar Övriga avgifter och ersättningar HSN 334. Ekonomi, månadsrapport...12 HSN 335. Vårdgaranti/behandlingsgaranti 2005, läges-information...13 HSN 336. Verksamhet: Operation/IVA...16 HSN 337. Informations- och anmälningsärenden...17 Beslut i andra nämnder Övrigt Delgivning HSN au 199. Återtagande av beslut HSN au 203. Övriga frågor Extra arbetsutskott/krisgrupp Sjukresor Förtydligande HSN au 204. Styrkort HSN Minnesanteckningar HSN 338. Övriga frågor...20 Skrivelse från barnhälsovården Barnnätverket Gråbo vårdcentral Medicinskt ledningsansvar för öronkliniken Avslut... 20

2 Plats och tid: Närvarande Hälso- och sjukvårdsnämnden, sjukvårdsledningens konferensrum, Visby lasarett. Tisdagen den 21 juni 2005 kl Beslutande: Åke Svensson, s Lars Wetterlund, s Carina Lindberg, v Torgny Lihnell, mp Curt Broberg, c Lars Thomsson, c Torsten Gislestam, c Birgitta Eriksson, m Ivan Anderzon, m tjänstgörande ersättare Daicy Larsson, s Jan Karlsson Magnus Eriksson Rut Smeds Ej tjänstgörande ersättare: Magnus Eriksson, s Per-Erik Andh, s Bodil Rosengren, v Viveka Bornold, mp Christer Mattsson, c Anita Nordin, c Lena Simonson, m Övriga: : Hälso- och sjukvårdsdir Jan-Olof Henriksson, Chefläkare Andrea Widén Stabschef Ann-Christin Kullberg Ekonomichef Åsa Högberg Personalchef Barbro Hejdström-Nilsson Verksamhetschef Sune Handell Projektledare Ylva Lyander och projektsekreterare Veronica Hermann 335 Curt Broberg SACO Margareta Scheele GLF - Vårdförbundet/SKTF Ann-Christin Forsman SKAF Ingeborg Larsson Justerat den: 4 juli 2005 Paragrafer: Underskrifter: Ann-Christin Kullberg, mötessekreterare Åke Svensson, ordförande Curt Broberg, justeringsman Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Hälso- och sjukvårdsnämnden : 21 juni 2005 Datum för anslags uppsättande: 6 juli 2005 Datum för anslags nedtagande: 28 juli 2005 Förvaringsplats för protokollet: Sjukvårdsledningens kansli, S:t Göransgatan 3 VISBY Underskrift:

3 1 HSN 329. Nysam Gotland hs 2005/0005 huvudrapport Gotland HSN 329 sidan 1(2) Chefscontrollern föredrar huvudrapporten från nyckeltalnätverket NYSAM för Arbetet med 2004 års data har i huvudsak gått bra. En helt ny metod för ekonomiuppgifter har använts. Datafångsten för vårdkonsumtion har förbättrats genom att Take Care givit högre enhetlighet i rapporteringen. Svårigheter finns att redovisa kirurgi/ortopedi och onkologi på grund av vår klinikstruktur. Datatillgången för psykiatri har brustit pga tekniska problem med TakeCare/LISA Förutsättningar Nyckeltalen räknas nästan alltid i antal per invånare invånare är tillräckligt många för att det skall jämna ut sig Skillnader beror på utbud/organisation och efterfrågan/sjuklighet Gotlänningarna känner sig sjukare, men är mindre långtidssjukskrivna Gotland har den dyraste vården, vilket beror på stor volym och låg produktivitet Gotlänningarna ligger mest på sjukhus, men går inte så mycket till distriktsläkaren Antalet läkarbesök hos organspecialister varierar mycket mellan specialiteterna; litet antal besök hos barnläkare och kirurger; stort antal besök hos psykiatriker och gynekologer Antalet vårdtillfällen är högt både inom medicinska, kirurgiska och psykiatriska specialiteter, men vårdtillfällena är ofta korta Ekonomi Primärvården har inte så låga kostnader när alla kostnader fördelas rätt Tandvården har inte så låga kostnader när alla kostnader fördelas rätt Somatisk sjukhusvård är dyrast i NYSAM Köpt vård extremt kostsam en sänkning till Kronobergs nivå skulle motsvara 27 miljoner Gotland har den högsta kostnaden i NYSAM för köpt psykiatrisk vård vilket bland annat beror på att psyk-ädel inte genomförts fullt ut. Kostnaderna per invånare för landstinget Gotland har ökat med 3,3 procent inte 0,8 som det står i tabellen i NYSAM-rapporten. Denna siffra avser dock total kostnad inklusive kostnader som i större utsträckning än tidigare år fördelats till hälso- och sjukvården från kommuncentral nivå i totalkostnadsbokslutet. Hälso och sjukvårdsförvaltningens nettokostnad ökade mellan 2003 och 2004 från 903 miljoner kronor till 914 miljoner kronor dvs 1,2 procent. Vårdkonsumtion Gotland på snittet beträffande antal vårddagar men har många vårdtillfällen (+20 procent) De höga antalen återfinns både inom medicinska (+18 procent) kirurgiska (+25 procent) och psykiatriska specialiteten (+5 procent)

4 Slutsatser Anestesi/IVA kan utnyttjas mer Akuten är välbemannad kan utnyttjas mer Barnpatienterna får mycket slutenvård (för mycket?) men för lite läkarbesök Den köpta vården har en hög volym och kostnad kan mer göras på Gotland? Vissa läkare är underutnyttjade till besök och operationer Den öppna kvinnosjukvården överdrivet väl tillgodosedd genom egen akutmottagning och stor privat verksamhet Minskning av klinikpersonal inom andra kliniker på motsvarande sätt som på kvinnokliniken skulle innebära en stor besparingspotential Operationsavdelningens timkostnad måste kunna sänkas, dvs fler operationer måste kunna utföras med samma resurs Ortopedin bedriver sin verksamhet med hög volym och jämförelsevis goda resurser Ortopederna är tillsammans med ögonläkarna de mest produktiva Distriktsläkarna sköter sitt åtagande väl vad beträffar besöksvolym och frånremittering Produktiviteten i primärvården kan öka för sjuksköterska/distriktssköterska Mätt kvalitet i primärvården är god MRT (magnetröntgen) används flitigt trots hög kostnad Psykiatrin bör se över avgränsningen avseende köpt vård HSN 329 sidan 2(2)

5 HSN 330. Ramavtal/samverkansavtal - Karolinska hs 2005/0072 HSN 318, missiv HSN 330 sidan 1(2) Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag; - att förlänga ramavtalet och fortsätta utvecklingen av samarbetet med Karolinska Universitetssjukhuset efter det att ordföranden tagit del av den slutgiltliga avtalsskrivningen - att regelbundet återrapportera (tilläggsavtal och aktiviteter med anledning av avtalet) till hälso- och sjukvårdsnämnden. Bakgrund HSN au 198. Ramavtal/samverkansavtal Ramavtalets syfte Ett delat ansvar där man tillsammans ansvarar för: - uppgiften att optimera resursutnyttjandet och vårdkvalitéten utan hänsyn till organisatorisk tillhörighet. - det humankapital och den kreativitet som skapar mervärden för vardera partnern och patienterna. - en vårdprocessorienterad sjukvård. Parternas resurser och kompetens skall tillföras vårdprocesser utifrån ett helhetsperspektiv med hänsyn till patientnytta, resursförbrukning, kompetenstillgång och totalekonomi. Målet med avtalet är: Parterna skall utveckla gemensamma sjukvårdsprocesser på alla sjukvårdsnivåer, gemensam kompetensförsörjning och infrastruktur. Parternas åtagande är: - totalnyttan har företräde före den enskilda nyttan - man skall betrakta och prioritera varandras verksamheter som delar av en gemensam organisation - man skall arbeta strukturerat, systematiskt och planera för ett långsiktigt samarbete - man skall utveckla gemensamma vårdstödjande system - part skall tillfredsställa partnerns behov av befintliga tjänster på samma sätt som ett eget sjukvårdsåtagande I detta ramavtal är parterna jämbördiga aktörer trots skilda förutsättningar den samlade nyttan skall vara positiv för båda parterna även om en enskild aktivitet kan vara ofördelaktig för en del av verksamheten. Ersättningsmodell Självkostnadsberäkning eller gällande diagnosrelaterade prislista med hänsyn tagen till vad varje part utför av vårdprocessen. Om parterna utför olika delar i en vårdprocess skall fördelningen av intäkt/kostnad ske enligt självkostnadsprincipen.

6 HSN 330 sidan 2(2) Under årens lopp har också ett mängdrabattavtal slutits, innebärande att Gotlands sjukvård har fått en kick-back på 5 procent av köpt vård vid årets slut, först från Huddinge och från 2004 från hela Karolinska Universitetssjukhuset. Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag; - att fortsätta utvecklingen av samarbetet med Karolinska Universitetssjukhuset och avtalet förlängs enligt förvaltningens förslag. - att regelbundet återrapportera (tilläggsavtal och aktiviteter med anledning av avtalet) till hälso- och sjukvårdsnämnden.

7 HSN 331. Måltidsverksamhet, inriktning hs 2003/0005, missivskrivelse, OH-måltidsutredning HSN 331 sidan 1(3) Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att överlämna rapporten till kommunstyrelsen för fortsatta åtgärder Bakgrund HSN au 197. Måltidsverksamhet, inriktning På uppdrag av ledningskontoret har en projektgrupp från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen genomfört en Måltidsutredning med uppdrag redovisa förslag till lokalisering, produktions- och serveringsmetoder, logistik, investerings- och lönsamhetsanalys av ett eller flera storproduktionskök för kyld mat. En gemensam kostorganisation på Gotland ger förutsättning till effektivare utnyttjande av resurserna samt att utvecklingen av måltidsverksamheten (ledning, kompetensutveckling, investeringsplanering mm) går i takt inom hela kommunen Transport av mat bör ske med metoder som bygger på nedkylning och kyld transport, eftersom varm mat inte kan transporteras på ett kvalitetsmässigt godtagbart och rationellt sätt. Verksamheten kan rationaliseras eftersom det finns överkapacitet på tillagningsresurser. Eftersom en omändring i med kyldmatssystem förutsätter mycket omfattande anpassningar av nuvarande lokaler och distributionsmetoder anlitades konsult för inventeringen av nuläget vad gäller lokal- och utrustningsstandard för samtliga måltidslokaler som kommunen har, för närvarande 35 produktionskök och drygt 200 serveringsställen. Det kan konstateras att flera av köken på norra Gotland är i behov av åtgärder och har dessutom problem med distributionen. Utredningen lämnar förslag på ett grundförslag samt två alternativ. Grundförslag (1) i väntan på att stegvis kunna införa kyld mat. Alternativ 2a Tre tillagningskök för kyld mat samt två kök för varm mat Alternativ 2b Tre tillagningskök för kyld mat samt ett för varm mat Alternativ 3 Ett tillagningskök för kyld mat för hela Gotland Föreslagna alternativ 2 a och 2b är de alternativ som behåller de flesta tillagningskök som i nuläget är fungerande enheter. Det finns både för- och nackdelar med både varm- och kylmatsystem.förslagen 2a och 2b har bra förutsättningar att ta tillvara fördelarna med båda systemen. Dessa båda förslag ger också störst flexibilitet och är de minst sårbara. Alternativ 3 som innebär största investeringskostnaden, men som på sikt ger lägsta kostnad, begränsar flexibiliteten mest och är därmed också mest sårbart. Med nulägesanalysen i utredningen som grund skapas ett grundförslag som med rätt förändringar kan vara inkörsporten till ett kylmatsystem. Mycket

8 HSN 331 sidan 2(3) översiktliga investeringsbedömningar redovisas; där grundförslaget beräknas kosta drygt 10 miljoner kronor; alternativ 2a cirka 17 miljoner kronor; alternativ 2b cirka 41 miljoner kronor och; alternativ 3 cirka miljoner kronor. Besparingsmöjligheten uppgår till 1,5-8,8 miljoner kronor/år Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen medför den minimerade bemanningen inom kvarvarande äldreomsorgskök att de är känsliga för sjukfrånvaro och störningar i övrigt. Till exempel har köket på Klostergården i Roma sammanlagt 1,75 tjänst för verksamhet 365 dagar per år. Dessa förhållanden gör det omöjligt att till exempel erbjuda anställda heltidstjänster, vilket är ett personalpolitiskt mål. Arbete i kök innebär ganska stora risker med heta ytor, knivar och omrörare i grytor mm. Även om det finns andra anställda i anslutning till köken så är det ofta ensamarbete i köken. Trots en ytterst begränsad bemanning går flera av köken med ekonomiskt underskott. De leveranser av mat till äldreomsorgen som förlorats i Visby var de som ekonomiskt kompenserade för förlusterna i flera av de mindre köken på landet. Skall vi kunna få balans i ekonomi och samtidigt kunna erbjuda rimliga arbetsvillkor kan vi inte ha kök, som är så små som vi har idag. För närvarande beräknas underskottet 2005 på äldreomsorgsköken till 1,5 miljoner kronor. Enda möjligheten att åtgärda underskotten är nedläggning av något kök med leverans från annat håll. Möjligheten att leverera kyld mat till äldreboendena ses som den enda ekonomiska lösningen. Tillsammans med Samhall och social- och omsorgsförvaltningen har en enkät till samtliga matgäster, som får leverans av enportionsmat från Samhall, genomförts. Enkäten pekar på att matgästerna är nöjda med maten - genomgående 80 procent eller mer nöjd/mycket nöjd. Kommentarer är däremot förundran över varför maten kommer från fastlandet. Ambitionen är tillagning på Gotland, och fortsatt samarbete med Samhall med leveranser. Förslag till inriktningsbeslut Efter diskussion inom projektgruppen finns följande förslag till ställningstagande: - Fastställa att transport av mat i huvudsak skall ske enligt kylda metoder. - Varmmatsservering kan ske där tillagning och servering sker på samma plats. - Påbörja införande av kyldmatssystem med stegvis införande o Där det är problem med kvalité o Där det ger mest ekonomisk effekt o Där det finns investeringsbehov Långsiktig inriktning är att sträva efter tre tillagningskök för kyld mat, norra respektive södra Gotland och Visby området. Fortsatt utredning måste ske för att utröna vilka kök som är bäst lämpade att utveckla till kyldmatsproduktionskök, med stegvis förändring som strategi.

9 HSN 330 sidan 3(3) Den tidigare projektgruppen föreslås utökas med företrädare för ledningskontoret och teknisk förvaltning för att ta fram konkreta kostnadsberäknade förslag till anpassning av max tre befintliga kök för kyldmatsproduktion. I möjligaste mån bör produktion av kyld och varm mat åtskiljas för att få en så optimal produktion av kyld mat som möjligt. Arbetsutskottet föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar godkänna inriktning för att den fortsatta måltidsverksamheten utvecklas i enlighet med projektgruppens förslag: - att transport av mat i huvudsak skall ske enligt kylda metoder - att varmmatsservering kan ske där tillagning och servering sker på samma plats. - att påbörja införande av kyldmatssystem med stegvis införande o Där det är problem med kvalité o Där det ger mest ekonomisk effekt o Där det finns investeringsbehov Delges Kommunstyrelsen och Barn- och utbildningsnämnden

10 HSN 332. Remiss motion Fler geriatriker till sjukvården hs 2005/0029, fler geriatriker till sjukvården, fp Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande som svar på motionen. Bakgrund HSN au 200. Remiss motion Fler geriatriker till sjukvården Folkpartiets kommunfullmäktigegrupp har i en motion hemställt om att kommunfullmäktige beslutar om en översyn av den geriatriska vården snarast. Förhållandevis många gamla människor har komplicerade sjukdomsbilder, som är svårbehandlade, och som kräver kvalificerad och ofta långvarig uppföljning. Vården kompliceras många gånger av att flera olika svåra sjukdomstillstånd kan föreligga samtidigt som kräver olika specifik specialistkunskap. Hos den sköra, åldrande människan är helhetssyn och kontinuitet livsviktigt. En stor andel av de patienter som vårdas på Visby lasarett och inom primärvården är äldre. Den helhetssyn på vården av äldre som efterlyses i motionen finns till exempel inom primärvården och delar av medicinkliniken bland annat på avd M5 som är en rehabiliteringsresurs. Huvuduppgiften är rehabilitering dvs. funktionshöjning av den äldre oberoende av diagnos efter en inneliggande vårdperiod, innan patienten kan återgå till hemmet. Ett geriatriskt synsätt och en ökad geriatrisk kompetens hos medarbetare behöver mer genomsyra hela kommunens hälso- och sjukvård - på sjukhuset, i primärvården, i de särskilda boendena och i hemsjukvården. Många vårdprocesser berör vården av äldre, och en geriater som länk, stöd och handledare till den övriga vården vore en viktig kvalitetshöjande del i arbetet. En specifik geriatrisk kompetens som verkar inom sjukhuset och äldreomsorgen skulle vara av mycket stort värde. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslår att frågan hänvisas till den utredning som pågår om framtidens hälso- och sjukvård på Gotland där ett av de strategiska nyckelområdena som särskilt ska belysas är specialistvårdens omfattning. Arbetsutskottet föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande som svar på motionen. delges kommunstyrelsen

11 HSN 333. Avgiftsregler/avgiftsreglemente hs 2005/0006 förslag till Avgiftsregler HSN 333 sidan 1(3) Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen - att föreslå kommunfullmäktige fastställa reglerna för besöksavgifter vid sjukvårdande behandlingar i öppenvård, enligt förslaget nedan. - att föreslå kommunfullmäktige att med detta regelverk ersätta alla tidigare beslut och regler för besöksavgifter vid sjukvårdande behandlingar i öppen vård. Reservation Carina Lindberg, v, reserverar sig mot beslutet. Carina Lindberg, v föreslår att den del i beslutet som avser avgifter för besök till distriktssköterska skjuts upp för vidare utredning innan beslut. Bakgrund HSN au 201. Avgiftsregler/avgiftsreglemente Bakgrund: Arbetsutskottet gav förvaltningen ( 174) i uppdrag att se över avgiftsreglerna generellt och anpassa till andra landsting, och återkomma till nämnden. Patientavgifter har två funktioner, dels som ett medel för att styra besök/vårdkonsumtion på ett önskvärt sätt, dels att bidra till finansieringen av vården. Detta förslag utgår från den första funktionen; att styra besök/vårdkonsumtion. Tidigare avgiftssystem utgick utifrån att avgiftsbelägga vissa besök för att därigenom begränsa vårdkonsumtion. Styrningen mot en önskvärd vårdkonsumtionen blir därigenom en positiv styrning - avgiftsbefrielse. En viktig prioritering inom öppenvården är att vården bör ske i planerad form. Principen för vilka besök som skall avgiftsbefrias bör därför ändras från att gälla vissa vårdgivarkategorier, till att gälla vissa prioriterade patientgrupper. Avgiftsbefrielsen på vissa distriktssköterskebesök har därför omformulerats från vårdgivarkategorin distriktssköterska, till patientkategorin patient med planerad hemsjukvård. Detta medför att - Vissa tidigare inte avgiftsbelagda besök, på distriktssköterskemottagningarna, avgiftsbeläggs (exempelvis blodtryckskontroller och sårvård). - Vissa andra nu avgiftsbelagda besök, inom hemsjukvården, avgiftsbefrias (exempelvis besök av distriktssjukgymnast eller stroketeam). Avgiften för läkarbesök vid planerad hemsjukvård behålls.

12 Hälsovård (ej sjukvård) är inte behandlat i förslaget. HSN 333 sidan 2(3) Arbetsutskottet föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen - att föreslå kommunfullmäktige fastställa reglerna för besöksavgifter vid sjukvårdande behandlingar i öppenvård, enligt förslaget nedan. - att föreslå kommunfullmäktige att med detta regelverk ersätta alla tidigare beslut och regler för besöksavgifter vid sjukvårdande behandlingar i öppen vård. Besöksavgifter vid sjukvårdande behandlingar i öppenvård Avgiftsbelagda besök Besök hos läkare Besök hos läkare i primärvård Telefonkonsultation hos läkare Besök hos vissa specialist utbildade vårdgivare Besök hos övriga vårdgivare Provtagning, röntgenundersökning Gruppbesök Tillägg för akutbesök på jourtid hos läkare. Tillägg för akutbesök på jourtid, i primärvård, hos läkare. Tillägg för hembesök av läkare 300 kr 150 kr 100 kr 150 kr Audionom, ortoptist, optiker, psykiatriskt öppenvårds- och jourteam, psykolog 100 kr Gäller även besök hos distriktssköterska 100 kr Gäller endast provtagning/röntgenundersökning utan direkt samband till ett annat besök. Så kallat mellanliggande besök. 60 kr 100 kr (Gäller ej planerade besök) 150 kr (Gäller ej planerade besök) 100 kr Ett tillägg per besök och hushåll Avgiftsfria besök Besök av övriga vårdgivare vid planerad hemsjukvård. (Gäller ej läkarbesök) Hembesök av distriktsarbetsterapeut Besök efter akutremiss från läkare i primärvård Återbesök inom 5 dagar, vid akut luftvägsinfektion Besked om resultat av undersökning OBS: Avgiftsbefrielse endast om vårdplan finns. Avgiftsfria besök ska gälla i hemsjukvård enligt Socialstyrelsens definition: Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. Gäller även hjälpmedelsförskrivning vid hembesök. Besöket skall göras senast 24 timmar efter det besök då remissen utfärdades. Gäller patient med akut luftvägsinfektion som ej förskrivits antibiotika

13 Provtagning/röntgenundersökning i samband med ett annat besök. Besök i förebyggande vård vid MVC eller BVC Besök för abort- eller preventivmedelsrådgivning Besök vid barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen Besök hos logoped av barn under 7 år Besök vid psykiatriska kliniken för barn och ungdomar tom 17 års ålder Besök gällande allmänfarlig sjukdom Besök i samband med organdonation HSN 333 sidan 3(3) Provtagning/röntgenundersökning med tydligt samband till ett annat besök, och som normalt skulle kunnat utföras under det besöket. Om en sådan åtgärd, på vårdgivarens initiativ, utförs vid ett senare eller tidigare tillfälle, skall det kompletterande besöket vara avgiftsfritt. Gäller ej läkarbesök Enl Smittskyddslagen Gäller donatorn Patientgrupper med avgiftsnedsättningar Barn och ungdom tom 17 år Värnpliktiga Intagna på kriminalvårdsanstalter Halv avgift Ingen avgift Ingen avgift Övriga avgifter och ersättningar Uteblivande från planerat besök. Uteblivande från vissa avgiftsfria besök. Uteblivande från planerat besök MVC, preventivmedelsrådgivning Expeditionsavgift vid fakturering Väntetidsersättning (mer än 30 min vid planerat besök) Motsv avgift Avg motsv patientavgiften (frikort gäller ej). Avgiften är ej frikortsgrundande. Full uteblivandeavgift även för barn och ungdomar. Avgift kan debiteras även vid gruppbesök. 100 kr Gäller vid tidsbokade besök hos eller av distriktssköterska, eller av undersköterska, inom distriktssköterskeorganisationen. 150 kr Ingen uteblivandeavgift vid ungdomsmottagningen 50 kr Vid besök under ordinarie mottagningstid. Avgiften är ej frikortsgrundande. Om patient inte haft möjlighet att betala p.g.a sjukvårdens rutiner skall expeditions avgift inte tas ut. 100 kr Patienten skall själv anmäla att han/hon fått vänta, Gäller ej akutbesök även om patienten fått en tid angiven. Se rutinbeskrivning under Hälso- och sjukvårdsförvaltningens intranät. delges kommunstyrelsen

14 HSN 334. Ekonomi, månadsrapport hs 2005/0005 rapport juni 2005 Det prognosticerade resultatet för 2005 kvarstår på samma nivå som delårsrapport 1 visade; ett underskott på knappt 24 miljoner. De stora underskotten återfinns inom regionvården och personalkostnader pga hyrpersonal. Hälso- och sjukvårdsnämnden diskuterar möjliga åtgärder, men eveentuella beslut hänfördes till extra arbetsutskott inplanerat den 27 juni. Ekonomichefen påpekar att nästa års budget ser lika stram ut, vilket innebär att strukturella förändringar troligen måste genomföras. Förvaltningen kommer att diskutera detta under ett budget-internat i augusti. Bakgrund HSN au 202. Ekonomi, månadsrapport Månadsrapport till och med maj 2005 pekar på ett underskott på knappt 24 miljoner kronor. Rapporten analyseras i ekonomgruppen under veckan, även läkemedelskostnaderna kommer att undersökas inför nämndens sammanträde. Lokalhyrorna för sjukgymnastiken som flyttade från Söderväg samt datorresurscentret GotIT är högre än beräknat. Carina Lindberg, v, föreslår att förvaltningen tillsammans med kirurgklinikens chef upprättar en åtgärdsplan för att söka anpassa kirurgklinikens verksamhet till budgeten. Frågan hänsköts till extra arbetsutskott/krisgruppsammanträdet den 27 juni. delges kommunstyrelsen

15 HSN 335. Vårdgaranti/behandlingsgaranti 2005, lägesinformation HS 2005/0035 HSN 335 sidan 1(3) Projektledaren från processgruppen beskriver hur arbetet med införandet av vårdgarantin går i övriga landsting; - Begreppet vådgaranti börjar etableras, men ännu återstår mycket innan vårdgarantin fungerar. - Arbete pågår med att beskriva och samla in rätt information om patientflödena. Fokus är gränssnitten i vårdkedjorna. - det kommer att vara svårt att uppfylla vårdgarantin framförallt inom ortopedin, men även inom ögonsjukvården och audiologin. Arbetet går ännu trögt med att ta fram gemensamma indikationer i avsikt att minska variationer och ojämlikhet nationellt. Fortfarande finns bara nationella indikationer för ortopedin. Indikationer för gynekologi och ögon är på gång, och till hösten kommer indikationer för urologi, allmän kirurgi, reumatologi och audiologi. Indikationerna förväntas inte lösa några problem men ska vara vägledning och stöd i det lokala arbetet. Farhågor finns för att man i verksamheterna får för starkt fokus på de sista 90 dagarna av garantin och glömmer resten av (nästan hela) processen De framgångsfaktorer man identifierat nationellt är: - En enig ledning som sätter tillgängligheten i fokus - och vågar ta de konflikter som uppstår när mönster skall brytas i verksamheten. - Gå ifrån bevakningslistor till skarpa planeringslistor. - Prioriteringslistor och medicinska indikationer måste vara genomarbetade och förankrade i samtliga personalgrupper. - Tydlig processorientering och processledning - Skapa fungerande administrativa system för; remisshantering; direktbokning; information till patienterna; och för uppföljning. - Både slutenvårdsplatser och operationssalstider är begränsningsfaktorer idag. Då gäller det att hitta alternativa lösningar med hjälp av ett effektivare utnyttjande av operationsavdelningen. - Sjukhusen och klinikerna måste behärska flera av de instrument för förbättringsarbete som finns. Glädjande för arbetet med vårgaranti är att framgångsfaktorerna stämmer väl överens med den lokala plan som finns för arbetet på Gotland. Projektsekreteraren redovisar hur arbetet går med att analysera de kölistor som finns till behandlingar inom allmänkirurgin. När arbetet påbörjades med väntelista till slutenvård inom allmänkirurgin fanns 261 patienter uppsatta. Efter genomgång var 188 kvar, 73 patienter visade sig inte längre vara aktuella för behandling. Bland de 73 som kunde tas bort från väntelistan var några

16 HSN 335 sidan 2(3) utomlänspatienter, några var avlidna, några var uppsatta på fel väntelista, för några var behandlingen redan genomförd och en del var av andra skäl inte länge aktuella för behandling. 28 procent kunde rensas bort. Projektsekreteraren berättar också om arbetet med att gå igenom väntelistan för de som väntat länge till operation av varicer (åderbråck). En särskild satsning genomförs på kirurgkliniken unde två veckor i juni-juli där de som väntat länge eller har oklara indikationer i journalanteckningarna kallas för en ny bedömning. Samtidigt planeras tid för operation under september av de patienter, som efter den nya bedömningen ska opereras. Målet är att operera bort kön till behandlingen. Nya och tydligare indikationer arbetas fram som ska hjälpa framför allt primärvårdens läkare så att de framöver remitterar rätt patienter. En plan presenteras på att skapa en planeringsenhet för elektiv vård (behandlings- och operationssluss) Idé Idén om Planeringsenhet för elektiv (planerad) vård (Behandlings- och operationssluss) utgår från att den elektiva vården kan samordnas på ett mer strukturerat sätt vilket medför: Minskade kostnader för utomlänssjukvård Effektivare arbetssätt i samband med planering av elektiv behandling och operation vilket ökar tillgängligheten Underlag för uppföljning av behandlings- och operationsindikationer, väntelistor, genomförd behandling, och operation samt ekonomisk uppföljning Att patienter har kunskap om vart de ska vända sig med frågor om den elektiva vården vilket ger trygghet och tillgänglighet för patienterna och minskat dubbelarbete för personal. Syfte Syftet med en Planeringsenhet för elektiv vård är att: Kvalitetssäkra processen från behandlingsbeslut till behandlingsresultat, genom utökad centralbokning av operationer och samordning av operationsplanering med annan behandlingsplanering, vårdgaranti och utomlänssjukvård. Samordna all hantering av utomlänssjukvård med tydlig systematik och uppföljning för att effektivisera och kvalitetssäkra arbetet för att minska kostnaderna. Följa upp och hantera vårdgarantin som införs för att öka tillgängligheten i vården Enheten ska arbeta med Information till patienterna Bevakning av väntetider och hantering av vårdgarantin

17 Operationsplanering Bevaka framflyttad vård Hantering av specialistvård i form av utomlänssjukvård för vård som inte kan erbjudas inom HSF Gotland Utomlänssjukvård p.g.a. valfrihet Kontroll på utomlänspatienter som vårdas på Gotland HSN 335 sidan 3(3)

18 HSN 336. Verksamhet: Operation/IVA hs 2003/0001 Verksamhetschefen för operation och intensivvårdsavdelningen redogör kort för verksamheten. Anestesi och intensivvård är en relativt ny specialitet (1948). Anestesins uppgift är att ansvara för att förbereda patienten inför operation, för smärtlindring och övervakning samt assistera kirurgerna vid operation. På intensivvårdsavdelningen vårdas endast akuta patienter som tas emot från akutmottagningen eller från vårdavdelningarna. För att planera all operationsverksamheten finns en centralbokning. Smärtenheten är under återuppbyggnad, för närvarande arbetar två sjuksköterskor och 0,5 läkare vid enheten. Verksamheten är i princip fullbemannad, få vakanta tjänster.

19 HSN 337. Informations- och anmälningsärenden Beslut i andra nämnder Ks 155 Pris ambulansflyg med utomlänspatient Ks 149 Månadsrapport och delårsrapport 1:205 Ks 152 Tilläggsanslag för 2005 Ks 153 Ändring av tandvårdstaxan Ksau 111 Strategisk plan och budget 2006 HSN 337 sidan 1(3) Övrigt Sveriges kommuner och Landsting Ekonominytt 9/05 Delgivning HSN au 199. Återtagande av beslut hs 2005/0005, förslag Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att arbetsutskottet beslutar att återta beslutet att genomföra försök att samordna primärjour psykiatri med primärvårdens bakjour och akutmottagningen. Bakgrund: Arbetsutskottet beslöt ( 174) att samordning av primärjour psykiatri med primärvårdens bakjour och akutmottagningen genomförs snarast på försök. Chefen för psykiatrin, primärvårdsstrategen och verksamhetschefen för akutmottagningen har haft i uppdrag att hitta en modell för detta. En närmare granskning av konsekvenserna och ekonomiska beräkningar klargör att förslaget inte innebär någon ekonomisk besparing. Ett försök med en prövotid endast innebär mer arbete för redan hårt belastade kliniker. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslår att arbetsutskottet beslutar att återta beslutet att genomföra försök att samordna primärjour psykiatri med primärvårdens bakjour och akutmottagningen. HSN au 203. Övriga frågor Extra arbetsutskott/krisgrupp Måndagen den 27 juni, , sammankallas arbetsutskottet till arbetsutskott/krisgrupp för att diskutera och analysera alla förslag för att få balans i ekonomin. Sjukresor Arbetsutskottet föreslår att förvaltningen i samråd med tekniska förvaltningen formulerar förslag till kommunfullmäktige - att höja ersättningen för sjukresor med bil (för närvarande ersätts sjukresor med bil med motsvarande 1 krona per kilometer) och att samma regler skall gälla för sjukresor på Gotland (TN) och sjukresor i region- och rikssjukvård (HSN).

20 Förtydligande Carina Lindberg förtydligar arbetsutskottets beslut 23 mars 2005: Arbetsutskottet beslutar att konsultverksamheten minimeras generellt och begränsas i grupperna medicinskt bedömda fetma- och plastikoperationer. Jämfört med skrivningen i delårsrapport 1; medicinskt bedömda fetma- och plastikoperationer utförs inte under året. Arbetsutskottets beslut att minimera generellt och begränsas skall inte tolkas som ett totalstopp! HSN au 204. Styrkort HSN hs2005/0006 se även HSN 316, och åtgärdsplan kommunstyrelsens styrkort, HSN styrkort och HSN 175 april 2004 Minnesanteckningar Organisations- och kvalitetsutvecklare från konsult- och servicekontoret erbjuder nämnderna stöd och hjälp att implementera koncernstyrkortet och utveckla nämndernas och förvaltningarnas styrkort. Informerar om koncernstyrkortet; verksamhetsidé, vision, värderingar och perspektiv/mål. Nämndstyrkort, förvaltningsstyrkort och enhetsstyrkort bildar tillsammans en röd tråd i verksamheten. Idén är att samla det som är centralt och viktigt på en liten yta. Grundläggande värderingar Delaktighet; Förtroende; Omtanke Strategiska fokusområden Strategiska fokusområden: En god, jämlik och jämställd folkhälsa med särskild inriktning på barn och unga; Tillväxt och befolkningsökning genom bl a höjd utbildningsnivå, bostadsbyggande, infrastruktur, marknadsföring och företagande Vision vad skall vi åstadkomma som ger värde för vår målgrupp? - utmaning/eftersträvansvärt - spännande/engagerande - går att falla tillbaka till Vision i kommunens styrkort är att - Gotland är en attraktiv plats med hög livskvalitet - Det gotländska samhället präglas av trygghet, god hälsa och livsmiljö - Gotland har ett omvittnat gott utvecklingsklimat där hela ön bidrar till det uthålliga samhället - Barns och ungdomars bästa genomsyrar alla kommunala förvaltningars arbete - Smidiga Gotland är verklighet till glädje och nytta för medborgarna och näringslivet HSN 337 sidan 2(3)

21 Verksamhetsidé/uppdrag - uttrycker den vad vi gör - för vem vi gör det? - hur vi gör det? HSN 337 sidan 3(3) Värderingar - attityd - arbetssätt - delaktighet - förtroende - omtanke Koncernen har sina mål, sina egna framgångsfaktorer, som skall följas upp årligen i samband med årsredovisningen. Nämnderna och förvaltningarna måste kunna svara på koncernens uppföljning. Arbetsutskottet diskuterar betydelsen av delaktighet, förtroende/lita på och omtanke ; - förtroende ett gemensamt ansvar, respekt för varandras roller - omtanke förståelse för varandras situationer och inte begära det omöjliga - delaktighet dela med sig av information som kan göra det lättare att handlägga Arbetsutskottet diskuterar vad hälso- och sjukvårdsnämnden måste vara bra på beträffande koncernstyrkortets mål: Brukare/kunder Ekonomi Medarbetare/ledare Processer Samhälle/medborgare Brukarna/ kunderna erbjuds god service, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare Kommunen har samverkande och effektiva processer och bedriver ett kontinuerligt förbättrings-arbete Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa som gör att människor vill bo och verka här Ekonomiskt hållbar tillväxt, utveckling av näringslivet och inomregional balans Tidsplan Nämndens styrkort 2006 skall lämnas in under oktober Dessförinnan måste ledningsgruppen diskutera vision, verksamhetsidé och mål. Arbetsutskottet fortsätter styrkortsarbetet den 12 september.

22 HSN 338. Övriga frågor Skrivelse från barnhälsovården Åke Svensson, s, ställer fråga angående den skrivelse som barn- och ungdomsklinikens personal i barnhälsovården skickat med anledning av beslutet att överlämna förebyggande barntandvård till barnhälsovården. Barnhälsovården frågar; - Hur kan hälso- och sjukvårdsledningen bereda en fråga så att inte båda organisationerna får yttra sig? - Hur kan politikerna ta ett beslut som är så ofullständigt underbyggt med fakta? Varför frågar man sig inte vad barnhälsovården tycker? - Vi välkomnar gränsöverskridande samarbete men tycker att belutet ska rivas upp i enlighet med kommunala principer. Hälso- och sjukvårdsnämnden får beskedet att skrivelsen kommer att finnas med i underlaget för beslut som ska behandlas i samverkan inför beslut i september. Barnnätverket Carina Lindberg, v, frågar hur arbetet i barnnätverket fortskrider och om det finns någon skriftlig redogörelse. Verksamhetschef Mariann Godin-Luthman ska inbjudas till nämnden för att berätta och informera om barnnätverket. Gråbo vårdcentral Åke Svensson, s, frågar om hur planeringen fortskrider för ombyggnad av folktandvårdens lokaler för att kunna hysa vårdcentralen Hälsovården Gråbo. Får beskedet att allt går enligt planerna och finns med i investeringsplanen för Medicinskt ledningsansvar för öronkliniken Lars Thomson, c, undrar hur det medicinska ansvaret för öronkliniken ska organiseras efter det att Karin Klintberg avsagt sig ansvaret. Får svaret att verksamhetschef Tomas Widén övertar ansvaret tills vidare. Avslut Sammanträdet avslutas och ordföranden tillönskar alla och envar en skön och vilsam sommar.