EXAMENSARBETE. Dimensionsring av bärande glas. Genom ett verkligt fall. Caroline Åström. Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik
|
|
- Carl-Johan Nilsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE Dimensionsring av bärande glas Genom ett verkligt fall Caroline Åström Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
2 EXAMENSARBETE DIMENSIONERING AV BÄRANDE GLAS GENOM ETT VERKLIGT FALL Caroline Åström Luleå 2012 Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Luleå tekniska universitet LULEÅ
3
4 Förord Förord Detta examensarbete utgör avslutningen på min civilingenjörsutbildning inom Väg- och vattenbyggnad med inriktning mot konstruktion vid Luleå tekniska Universitet. Det har varit roligt och utmanande att driva arbetet själv och lära sig ett nytt material. Jag skulle vilja tacka alla som hjälp mig på Skandinaviska Glassystem samt min handledare och examinator Lars Bernspång. Tack också till Thim Pettersson på Sika som svarat på frågor angående lim. Ett tack också till alla klasskamrater som gjort studietiden till en rolig tid och min familj som alltid har stöttat och ställt upp på mig. Caroline Åström Umeå 2012 I
5 Förord II
6 Sammanfattning Sammanfattning Detta examensarbete syftar till att utforska hur man kan använda glas som ett lastbärande konstruktionsmaterial i en husbyggnad. Användandet att glas har ökat kraftigt de senaste 50 åren då nya produktionsmetoder gjorde att det blev enklare och billigare att tillverka. För att säkerställa säkerheten kan man använda säkerhetsglas, glaset kan vara härdat eller laminerat. Säkerhetsglas innebär att vid brott kommer det inte att uppkomma skärvor. Glas klarar av tryckkrafter bra, när prövning av glas skett har man inte klarat av att säkerhetsställa hur mycket glaset tål på grund av att glaset alltid har gått sönder på grund av dragspänningar. Draghållfastheten för glas är mellan 45 och 120 MPa. Anslutningsdetaljer är väldigt viktigt att ta hänsyn till när byggnader görs i glas. För att när anslutningar görs kommer spänningskoncentrationer att uppstå. Detta kan undvikas genom att mjukt mellanlager används mellan stålet och glaset. Bärförmågan på glaset beräknas enligt utkastet till Eurokod samt enligt en publikation som är utgiven i Danmark som heter SBi 215. Jämförelse mellan dessa olika beräkningsätt kommer göras. Sedan följer en dimensionering av en glasbyggnad, objektet är en tillbyggnad till Trefaldighetskyrkan i Oslo. Detta för att kontrollera om den information som finns om glas räcker till för att dimensionera en byggnad. Stomstabiliseringen i byggnaden görs via balk-pelarsystem samt skivverkan. Det krävs mer forskning kring detta för att göra glas till ett mer attraktivt material, enklare beräkningsmetoder samt att normerna kompletteras med ett kapitel som behandlar infästningar.
7 Sammanfattning
8 Abstract Abstract This thesis aims to explore how to use glass as a load-bearing structural material in building construction. The use of glass has increased dramatically over the past 50 years as a new production method which have made it easier and cheaper to manufacture. In order to ensure safety, safety glass can be used. Safety glass is toughened or laminated and when it brakes, shards will not occur. Glass can handle pressure forces well. It has not managed to collateral how much it can handle because the glass always brakes due of tension. The tensile strength of glass is in the range of 45 to 120 MPa. Connection details are very important to take into account when buildings are made of glass. For when connections are made, the stress concentrations occur. This can be avoided by a soft layer used between the steel and glass. The resistance of the glass is calculated according to the draft Eurocode as well as a publication from Denmark called SBi 215. Comparison of these calculations is published in this report. A design of a glass building follows and the object is an extension to the Cathedral of Trinity (Trefaldighetskirken) in Oslo. This is made to check whether the information is sufficient to design a building. The stabilizing system in the building is made by beam-column and shear wall. More research is needed to make the glass a more attractive material. Simpler calculation methods and standards supplemented by a chapter dealing with fixings. III
9 IV
10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning FÖRORD... I SAMMANFATTNING... I ABSTRACT... III INNEHÅLLSFÖRTECKNING... V TECKENFÖRKLARING INLEDNING Bakgrund Syfte Mål Metod Avgränsningar och Antaganden GLAS Glasets sammansättning Planglas Flytglas Säkerhetsglas Härdat glas Laminerat glas Isolerglas Brandskydd Glasets materialegenskaper Densitet Draghållfasthet V
11 Innehållsförteckning Tryckhållfasthet Materialbeteende Beständighet Termiska egenskaper KONSTRUKTIONSSYSTEM Allmänt Referensobjekt av glas Glaskub, New York Kvarteret Ran, Stockholm Stomstabilisering Balk-pelarsystem Momentstyva hörn Fackverk Skivverkarn Glasfasader Glastak Anslutningsdetaljer Allmänt Linjära stöd Lim Klämmor Punktfästen Håltagning i glaset DIMENSIONERINGSREGLER Allmänt Jämförelse mellan SBi 215 och utkastet till Eurokod Bärförmågan Laminerat glas Tvålagersisolerruta LASTER Förutsättningar Egentyngd Snö Vind Stödet DIMENSIONERING Allmänt fenor Balk VI
12 Innehållsförteckning 6.3 Pelare Deformation Stabilisering långsida Laster Infäst pelare bultar horisontalled Infäst pelare bultar vertikalled Spänning i glaset i infästningen av pelaren Infästning pelare/balk Stabilisering kortsida Isolerglas Tvålager Trelager Infästningen av isolerglaset Glasstöd Fogen Sammanfattning glas Olycksfall Balken Infästning Pelare/Balk DISKUSSION OCH SLUTSATS Fortsatta studier REFERENSER Böcker Rapporter och artiklar Digitala källor Personliga Källor ARKITETKRITNINGAR VII
13
14 Teckenförklaring TECKENFÖRKLARING KONSTRUKTIONSSYSTEM Skivverkan skivlängd [mm] skivbredd [mm] konstant beroende på skivans randvillkor [-] skivtjocklek [mm] area [mm 2 ] elasticitetsmodul [MPa] brottlast [N] poissons tal [-] kritiskt skjuvpåkänning [MPa] limmets skjuvhållfasthet [MPa] Lim längden på glasets kortsida [mm] maximal töjning hos fogen [-] fogens tjocklek [mm] höjd hos den vertikala fogen [mm] längden vertikalt på glasskivan [mm] längden horisontellt på glasskivan [mm] vindlast [kn/m 2 ] vikten på glaset [kg] expansionskoefficient för ramen [K -1 ] expansionskoefficient för glas [K -1 ] maximal fogspänning för konstruktion med stöd [kpa] maximal fogspänning för konstruktion utan stöd [kpa] längdändring vertikalt respektive horisontellt [mm] 1
15 Teckenförklaring genomsnittlig temperaturförändring av ramen genomsnittlig temperaturförändring av glaset [K] [K] Håltagning radien på hålet [mm] radien på det omgivande glaset [mm] koncentrationsspänningsfaktor [-] kraften som verkar på glasplattan [kn] slankhet (a/b) [-] nominell spänning [MPa] maximala spänningen i hålkanten [MPa] DIMENSIONSNORMER Bärförmåga dimensionerande styrka [MPa] [MPa] karakteristisk styrka faktor som tar hänsyn till kantbearbetning [-] faktor som tar hänsyn till behandling av glaset [-] faktor för bärförmågans ökning av härdat glas [-] faktor som tar hänsyn till lastvaraktigheten [-] materialfaktor för glasstyrkan [-] Laminerat glas effektiva höjden av laminerat glas för beräkning av [mm] utböjningar från planet effektiva höjden av laminerat glas för beräkning [mm] av spänning i skiktet j höjden av ett skikt i [mm] höjden av ett skikt j [mm] avståndet mellan mitten på siktet j och mitten på det [mm] laminerade glaset parameter som säger hur mycket överföring av [-] skjuvspänningen som förkommer Isolerrutan kortare sidan av glasrutan [mm] karakteristisk längd av en isolerruta [mm] längre sidan av glasrutan [mm] faktorer vid beräkning av spänning och deformationer [-] 2
16 Teckenförklaring glashöjd [mm] last [kn/m 2 ] normaliserad last [-] avstånd mellan glasen i isolerrutan [mm] elasticitetsmodul [GPa] utböjningen [mm] relativa styvheten av det yttre glassiktet i isolerrutan [-] relativa styvheten av det inre glassiktet i isolerrutan [-] isolerglasfaktor [-] dimensionerande spänning [MPa] LASTER centrumavstånd mellan pelare/balkar [m] höjd [mm] dimensionerade last [kn/m 2 ] egentyngd [N/m 2 ] karakteristiskt värde på vindens hastighetstryck [N/m] radie [mm] karaktertiskt snölast [N/m 2 ] snölastens grundvärde på mark [N/m 2 ] tjocklek [mm] referenshastighet [m/s] yttre vindtryck [N/m 2 ] koordinater [mm] referenshöjd för utvändig vindlast [m] exponeringsfaktor [-] termisk koefficient, beror av energiförluster genom taket [-] kraft [N] moment [Nm] huvudlast [kn/m 2 ] övriga laster [kn/m 2 ] formfaktor som beror av takytans form och risk för [-] snöanhopning till följd av vind, ras och glidning densiteten på glas [kn /m 3 ] lastreduktionsfaktor [-] 3
17 Teckenförklaring DIMENSIONERING area [mm 2 ] bredd [mm] bultdiameter [mm] håldiameter [mm] avstånd mellan centrum av infästningen till kanten av [mm] intilliggande del, mätt i samma riktning som lasten hållfastheten på plattan [MPa] hållfastheten på bulten [MPa] höjd [mm] dimensionslös faktor [-] tjockleken på plattan [mm] elasticitetsmondul [MPa] kraft [N] dimensionerande bärkapacitet av bulten [MPa] dimensionerande dragkapacitet av bulten [MPa] dimensionerande skjuvkapacitet av bulten i brottgräns [MPa] tröghetsmoment [mm 4 ] längd [m] moment [Nm] normalkraft [N] tvärkraft [N] böjmotstånd [mm 3 ] dimensionslös faktor [-] spänning [MPa] utböjning [mm] maximala tillåtna utböjning [mm] partialfaktor [-] 4
18 Inledning 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Glasets egenskaper värdesätts av många i byggnader, främst för att den ger en kontakt med omgivningen som inget annat material kan uppnå och samtidigt skyddar den oss från en viss yttre påverkan. Glas kan idag också användas som bärande konstruktion. Glaset har funnits länge men har de senaste 50 åren blivit effektivt och tämligen billigt att tillverka (Carlson, 2005). Om vi blickar bakåt i tiden skapade naturen själv glas, så kallat vulkaniskt glas eller obsidian. Detta användes till pilspetsar, knivar och andra verktyg. Föremål av glas har främst hittats i Egypten och så vitt man vet startade glastillverkningen i detta land 2000 år före Kristus. Det man främst har hittat är prydnadsföremål och mindre skålar. Den svenska glastillverkningen startade i mitten av 1500-talet när italienska glasblåsare kallades till Sverige för att tillverka glaskärl till hovet. (Adamson, 1975) På senare år har man börjat konstruera bärande konstruktioner i glas, ett utkast till Eurokod finns och arbetet för att bli klar med detta pågår i skrivande stund. Ett vedertaget underlag finns i Danmark sedan 2008 som används i dagläget, även om mycket saknas speciellt om beteendet kring infästningar samt att materialet som finns inte är lättillängligt och samlat på ett och samma ställe. 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att visa att glas kan användas till mer än klimatskärm och visa på den mångfald i funktioner och möjligheter glas har som byggmaterial. 5
19 Inledning 1.3 Mål Målet att genom ett verkligt projekt ge exempel för hur glas används både som bärande stomme och som klimatskärm samt redogöra för beräkningsmetoder som kan användas för konstruktioner i glas. 1.4 Metod Nödvändiga kunskaper för arbetets genomförande har inhämtas genom litteraturstudie om glas som material. Utifrån detta har sedan beräkningar gjorts på balkar, pelare och olika infästningar som behövs för att hålla glaset på plats. Två olika beräkningssätt kommer att gås igenom och jämföras, utkastet till Eurokod samt SBi Avgränsningar och Antaganden Förhållanden för byggnaden kommer att utgå ifrån att den är placerad i Oslo. Glasets bärförmåga kommer att beräknas utifrån teoretiska värden. Endast platta balkar och pelare kommer att behandlas. Infästningar kommer att dimensioneras men modellering av infästningar i FEM kommer ej att utföras. 6
20 Glas 2 GLAS 2.1 Glasets sammansättning Glas studeras vanligtvis som en oorganisk smältprodukt, som när den svalnar kommer att hårdna utan att det kristalliserar. Glaset blir också sprött när avsvalning sker. Det kan beaktas som en underkyld vätska, dock är den så trögflytandet att för det mänskliga ögat kommer det upplevas som ett fast material. (Carlson, 1992) Glas består till största del av glasbildare, flussmedel och stabilisatorer, det kan också tillsättas olika beståndsdelar som bland annat kan göra glaset färgat. Glasbildare är oxider, som vid avsvalning inte kristalliserar utan underkyls och övergår till glasklingande tillstånd. Glas består till procent av sand eller kiseldioxid (Si0 2 ), vilka är de vanligaste glasbildarna. Består glaset av dessa kallas det silikatglas. Andra glasbildare är boroxid (B 2 O 5 ) och fosforoxid (P 2 O 5 ). Flussmedel sänker viskositeten hos det smälta glaset och därmed även smälttemperaturen. Tyvärr försämras samtidigt den kemiska resistensen och tåligheten mot snabba temperaturväxlingar. Natriumoxid (Na 2 0) är det vanligaste flussmedlet, men även kaliumoxid kan användas i konstglas. Stabilisatorer, har till uppgift att göra glaset beständigt mot fukt och kemikalier, så att glaset inte kristalliseras utan skyddas från yttre påverkan. Det vanligaste är aluminiumoxid (Al 2 O 3 ) och kalciumoxid(ca0). Råvaran är naturlig mald kalksten eller krita. Kombinerar man de vanligaste glasbildare, flussmedel och stabilisatorer, det vill säga kiseldioxid (Si0 2 ), natriumoxid (Na 2 0) och kalciumoxid(ca0) bildas 7
21 Glas sodaglas, detta är det vanligaste glaset och av allt glas som tillverkas är 90 procent sodaglas. (Glafo, 2005) (Adamson, 1975) 2.2 Planglas Planglas är det som från början tillverkas i plana skivor. Beroende på tillverkningssättet indelas planglasen i olika grupper, se Figur 2.1 för olika typer av glas. Figur 2.1 Planglastyper Adamson, (1975) Draget glas (maskinglas), tillverkas genom kontinuerlig dragning av ett glasband upp ur den smälta glasmassan. Detta kallas i folkmun för fönsterglas om glasets tjocklek är två till fyra millimeter. Valsat glas, avser allt glas som formats genom att det från smältugnen blir ett kontinuerligt glasband mellan vattenfyllda valsar. Spegelglas, glasytan sprutas med silvernitratlösning vilket ger en speglande yta. (Gustavsberg Glasmästeri, 2012) Trådglas, är ett kontinuerligt valsat glas med ståltrådsnät i glaset. Detta har till uppgift att hålla samman glaset vid brott. Dock gör trådarna att tvärsnittsytan innehåller mindre glas vilket ger lägre hållfasthet. Gjutglas, kontinuerligt eller avbrutet valsat. Glaset är inte genomsynligt. Flytglas (floatglas) är ett värmeplanat glas med helt planparallella ytor. Blåst glas, sker genom blåsning av cylindrar som efter de svalnat skärs upp och planas ut i ungen. (Adamson, 1975) 8
22 Glas I byggnader används främst flytglas, följaktligen kommer här en mer ingående redogörelse för hur flytglas tillverkas Flytglas Flytglas är den vanligaste sorten av planglas, den process som används idag är utvecklad av Pilkington år Det är en kontinuerlig process där glas smälts kontinuerligt, efter det smälts ner kommer det ut på ett tennbad som är 1050 C. Tennbadet är indelat i olika temperaturzoner, när glaset lämnar badet har det kylts ner till 630 grader och kan därmed lämna tennbadet utan att ytan påverkas av valsar och andra transportsystem. Eftersom glaset flyter fritt kommer det bli en plan yta på glaset. (Glafo, 2005) Se Figur 2.2 för en bild över hur tillverkningen går till. Figur 2.2 Flytglasprocess (Pilkington, 2007) Ytspänningen styr tjockleken. Om glaset får flyta helt fritt kommer det bli en tjocklek på 7 mm. För att få önskad glastjocklek kan glaset dras eller tryckas ihop, det är möjligt att glaset kan bli mellan 0,4 och 25 mm. Eftersom produktion ska ske snabbt och förhoppningsvis utan stopp används processtyrning för att få processen att fungera felfritt. Detta är också för att minska spill som kan uppkomma. Flytglasprocessen kan maximalt producera 1200 ton per dygn. (Glafo, 2005) 2.3 Säkerhetsglas Det finns olika sätt att förädla planglas, de vanligaste är härdning och laminering. De tillsammans kallas säkerhetsglas. När brott uppstår i sådant glas kommer de inte bilda vassa skärvor som visas i nummer ett i Figur 2.3. Den 9
23 Glas mittersta bilden visar härdat glas som ger små fyrkanter vid överbelastning. Den till höger är laminerat glas, där håller plastfilmen ihop glaset trots att brott uppkommit. I byggnader används säkerhetsglas vid risk för personskador, enligt reglerna som finns utgivna av Monteringstekniska Kommittén, se MTK (2011) Härdat glas Figur 2.3 Olika glas vid brott (Glafo, 2005) När glas härdas kommer hållfastheten att öka. Det finns två olika sätta att härda glas: termisk och kemisk härdning. Termisk härdning bygger på att glaset upphettas till drygt 600 C och sedan kyls ner snabbt från båda sidor med hjälp av luft. Det kommer att bildas yttryckspänningar i glasytan, och dragspänningar i själva kärnan av glaset, se Figur 2.4. Figur 2.4 Spänningar i härdat glas (Glafo, 2005) Som kommer beskrivas närmare i avsnittet går glas alltid sönder av dragspänningar. Det härdade glaset kommer gå till brott då de yttre tryckspänningarna blir dragspänningar. Vid härdning ökar glasets hållfasthet upp till fem gånger. Om glaset kantbearbetas före härdningen kan det bildas 10
24 Glas mikrosprickor. I vissa fall när glaset utsätts för stötar eller små temperaturförändringar kan glaset gå sönder, så kallad spontangranulering. Kemisk härdning är att glaset härdas genom att man doppar glaset i en kaliumnitratsmälta som är ungefär 350 C, glasets sammansättning kommer förändras vilket gör att tryckspänningar kommer skapas. Fördelen med kemisk härdning är att även väldigt tunna glas kan härdas. (Glafo, 2005) Laminerat glas Laminerat glas tillverkas av flera glasskivor, de värms upp och det läggs en plastfolie mellan glasen. En autoklav används för att genom undertryck smälta ihop glaset med folien. Autoklav är ett kärl där reaktioner kan ske under tryck och vid ca 140 C, (Glafo, 2005). Glaset kommer ha samma brytningsindex som vanligt glas, eftersom plastfolien har likadan brytningsindex som glaset. Laminerande glas är dock inte starkare än vanligt planglas, men dock som tidigare nämnts är det att föredra ur säkerhetssynpunkt (Burström, 2007). 2.4 Isolerglas Isolerrutan kom i början av 60-talet och öppnade upp nya möjligheter för glas. Det gjorde att montering av fast glas för första gången var möjligt. (Carlson, 1975) Som visas i Figur 2.5 består isolerrutan av två eller tre glas och de skiljs åt av en metallram som vanligtvis består av aluminium men även förzinkat stål kan används. Mellanrummet som uppstår mellan glasen kan vara fyllt med luft men någon gas kan vara att föredra för att förbättra värmeisoleringen. I distanslisterna är det ett torkmedel som har i uppgift att ta upp vattenånga som kommer in på grund av diffusion. (Skandglas, 2012) 11
25 Glas Figur 2.5 Isolerruta, Skandglas (2012) I mellanrummet mellan glassikten kan man använda sig av vattenbaserat gel, Denna gel ger under ett brandförlopp ifrån sig vattenånga och skummar upp vilket ger en isolerande effekt. Med antagande att isolerrutan är riktigt tillverkad kommer livslängden bero av förhållandet mellan torkmedlets torkkapacitet och hur mycket vattenånga som kommer in i rutan. I teorin kan torkmedlet ta upp mer än hundra års vattenånga, men eftersom isolerrutor har använts i ungefär 50 år är livslängden svår att uppskatta. Enligt glasbranschen idag är det rimligt med en livslängd på 50 år. (Carlson, 2005) 2.5 Brandskydd Vid ett brandförlopp kommer vanligt glas att bli mjukt, för att undvika detta kan man använda sig av trådnät eller ett skikt. Ett annat sätt är att ändra glasets sammansättning något, tillexempel att byta ut en del av natrium och kalcium mot bor eller någon eller några jordartsmetaller. Detta kommer att medföra att glasets längdutvidgning blir betydligt lägre och därmed tål glaset mycket större temperaturskillnader mellan centrum och kant utan att dragspänningarna blir för stora. Om glaset utöver detta härdas, kommer glaset att klara av de dragspänningar som fås i kanten under ett normalt brandförlopp. (Carlson, 2005) 2.6 Glasets materialegenskaper Densitet Densiteten på glaset beror av den kemiska sammansättningen och är mellan kg/m 3. Eftersom sodaglas är det som främst används i 12
26 Glas konstruktioner av glas, kommer ett värde av 2500 kg/m 3 att användas i denna rapport enligt Burström (2007) Draghållfasthet Enligt Button (1993) bör den teoretiska hållfastheten för glas vara MPa. Detta har dock aldrig blivit uppmätt i verkligheten. Den praktiska hållfastheten på glaset är mindre än 1 % av detta, beroende på att glasets yta har ett stort antal mikrosprickor som bidrar till att brott sker. Glasets hållfasthet varierar också beroende på hur glaset är skuret. (Carlson, 2005) Vid beräkningar med glas är det extra viktigt att beakta att dragspänningar uppstår eftersom att glaset alltid går sönder på grund av dragspänningar, (Button, 1993). Beroende på sammansättningen i glaset är draghållfastheten mellan MPa, (Glafo, 2005). Av experiment kan man se att det finns en skillnad på hur starkt glaset är beroende på vilken sida dragspänningarna uppkommer, ytan som vid tillverkningen är ner mot tennbadet är svagare än den som är i kontakt med luften, (Munch-Andersen, 2008) Tryckhållfasthet Glas anses vara ett starkt material vid tryckbelastning. Enligt Button (1993) är detta dock svårt att mäta, eftersom tvärkontraktionen gör att vid tryckprovning bildas dragspänningar i glaset vinkelrätt trycklasten. Glaset kommer därmed att gå till brott i drag före tryck. Enligt Glafo (2005) kan hållfastheten i tryck uppskattas till MPa Materialbeteende Tillskillnad från andra material som trä eller stål kommer glas gå sönder med ett sprött brott. När glas belastas, deformeras det till en viss punkt och där stannar det. Det deformeras inte efter detta och materialet kryper inte. Glaset deformeras inte permanent, dvs. när belastningen tas bort kommer glaset att återgå till sin ursprungliga form. Elasticitetsmodulen är mellan MPa beroende på hur glaset är sammansatt. (Button, 1993) 13
27 Glas Figur 2.6 Plastisk deformation (Button, 1993) Som tidigare nämnts innehåller glas små osynliga mikrosprickor, vid belastning kan detta göra att glaset går till brott. När glas skärs är det viktigt att spänningskoncentrationer inte uppstår i kanten, detta kan undvikas genom att kanten slipas. Det optimala är den perfekt skurna kanten, och detta är något man ska försöka uppnå. (Carlson, 1975) Beständighet Glas klarar av de flesta syror med undantag för fluorvätesyra. Syror och vatten som kommer i kontakt med glas utlöser alkali i form av natriumjoner från glasets yta. För ytterglas i byggnader spolas detta bort av regnvatten. På glasytan bildas ett lager med kiselhydrat, vilket motverkar vidare angrepp. Vid kontakt med fluorvätesyra bryts dock glaset ned. Även alkaliska vattenlösningar kan vid långvarig kontakt bryta ned glaset. Då bildas lösliga alkalisilikat vilket medför att glasytan mister sin glans och får en grå beläggning. Regn som rinner över nygjuten betong blir också starkt alkaliskt. Därför är det viktigt att glaset skyddas från regn i byggskedet. (Carlson,1992) Termiska egenskaper Glas klarar som regel temperaturförändring, från kallt till varmt bättre än tvärtom. Detta beror på att när glas uppvärms bildas tryckspänningar i glasets yta, när glaset kyls bildas dragspänningar i ytan och detta är som tidigare nämnts glas känsligt för. (Burström, 2007) Längdutvidgningskoefficent 9 * 10-6 /K Specifik värmekapacitet 720 J / (kg K) Värmekonduktivitet 1 W / (m K) 14
28 Konstruktionssystem 3 KONSTRUKTIONSSYSTEM 3.1 Allmänt När man pratar om en byggnad används ofta ordet stommaterial, detta är det material som ska bära upp byggnaden och klara av alla yttre påfrestningar. De vanligaste stommaterialen idag är betong, stål och trä. Den bärande delen kan delas upp i primär och sekundärstomme. Den primära för ner lasterna i grunden och den sekundära för lasterna till det primära systemet. Det bärande systemet delas upp i det vertikala respektive horisontella, vertikala är pelare samt väggar och det horisontella är balkar. (Isaksson, 2010) 3.2 Referensobjekt av glas Glaskub, New York På femte avenyn i New York ville en butik ha en storslagen entré som skulle bli ett landmärke för just deras affär. De valde att göra en glaskub samt en glastrappa ner i affären, se Figur 3.1. Kubens dimensioner är ungefär tio gånger tio meter, i mitten är det en öppning som är cirka tre meter. 15
29 Konstruktionssystem Figur 3.1 Glaskuben på femte avenyn, Apple (2012) Det strukturella systemet består av fem stycken glasfenor centrerade över sidorna och kommer bilda ett rutmönster av korsade glas i taket. En glasfena är precis som visas i Figur 3.2 en balk som är relativt hög om man jämför med tjockleken. I figuren visas också takets struktur som är byggd på lamell principen. Var tredje meter bärs strukturen upp via en ledad infästning till en annan sektion. Denna metod användes av kineser i gamla tak- och brokonstruktioner. Den lämpar sig bra till just dessa konstruktioner för att den eliminerar infästningar som måste ta upp moment. Figur 3.2 Lamellprincipen Källa: O Callaghan (2008) Väggpanelerna är tre skikt med laminerat härdat glas. Infästningen av takfenan till väggpanelerna gör att vindlasten förs över till fenorna. Byggnaden stabiliseras med hjälp av momentstyva hörn, se avsnittet För den tionde dörröppningen är det nödvändigt att stoppa in en vertikal fena ovanför. Lasten kommer att fördelas via fenan till de närliggande panelerna, och detta tillåter att ytpanelen spänns upp som en båge över ingången. (O Callaghan, 2008) 16
30 Konstruktionssystem Kvarteret Ran, Stockholm Lars Israel Wahlmans villa i Djursholm norr om Stockholm har en tillbyggnad i form av en glaspaviljong, Figur 3.3. Figur 3.3 Kvateret Ran, Skandglas (2012) Som visas i Figur 3.4 finns sex stycken pelare på långsidan, dessa pelare och balkar är gjorda i laminerat glas. Pelare återfinns också på kortsidan, dessa är dock i stål och fungerar som en konsol som är inspända nedtill och ger stabilitet på kortsidan. Stabilitenen på långsidan ges av det befintliga huset (Widen, 2012). Figur 3.4 Plan över glaspaviljongen, Skandglas (2012) 17
31 Konstruktionssystem Balkarna och pelarna är laminerat glas i tre lager, varje sikt är 12 mm och ger en totalt tjocklek på 36 mm. Isolerglasen och de laminerade glaspelarna fästs in enligt Figur 3.5. Figur 3.5 Infästningen av isolerglaset till pelaren, Skandglas (2012) 3.3 Stomstabilisering Med stomstabilisering menar man det bärande systemet som tar upp horisontella laster vilket är bland annat vindlaster och snedställningskrafter. Nedan presenteras olika stabiliserande system som kan användas i olika typer av konstruktioner Balk-pelarsystem Ska man stabilisera med balk - pelarsystem ska pelaren vara fast inspänd i grunden, se Figur 3.6. Med fast inspänd menas att vinkeländringen vid stödet är noll och på grund av detta uppkommer stora moment i infästningen. I praktiken är det dock omöjligt att spänna in pelaren till hundra procent. Balken kommer vid ett sådant system vara fritt upplagd på pelarna. (Isaksson, 2010) Figur 3.6 Stomstabilisering med balk-pelarsystem, Johnson (2004) 18
32 Konstruktionssystem När en fast inspänd pelare görs i glas kommer den göras med hjälp av ett stålvinkeljärn, se Figur 3.7. Vid infästningar där man bara vill ta last i en riktning kan hålen göras avlånga i den andra riktningen Momentstyva hörn Figur 3.7 Principfigur av en infäst pelare i glas Man kan också välja att göra hörnen av ramen momentstyva, detta kallas en två- alternativet en treledsram, Figur 3.8. Denna stomstabilisering är i teorin ganska lik balk och pelarsystem, med samma problem att praktiskt klara av att få infästningen mellan balk och pelare helt momentstyv. Figur 3.8 Stomstabilisering med momentstyva hörn Denna typ av infästning skulle för glas som material bestå av minst fyra stycken bultar. 19
33 Konstruktionssystem Figur 3.9 Infästning med fyra hål Utifrån den tillåtna spänningen för hålkanttrycket i glaset får man en maximal kraft som kan överföras i en bult. Om den kraften är F och centrumavståndet mellan bultarna är e blir maximala momentet som en inspänning kan ta 2F*e Fackverk Att stabilisera med fackverk är effektivt och används främst när byggnader görs i stål och trä. När horisontella krafter verkar på en konstruktion kommer dragstaget att ta upp den lasten vilket gör att systemet blir stabiliserat, se Figur Detta är dock ingen lösning som är att föredra då det gäller olika typer av glaskonstruktioner. I en glasfasad vill synligt stål oftast undvikas och dragstaget måste gå tvärsöver glaset samt vara i materialet stål. Figur 3.11 visar hur det kan se ut. Figur 3.10 Stomstabilisering med fackverk, Johnson (2004) 20
34 Konstruktionssystem Figur 3.11 Hur stomstabilisering kan se ut med fackverk, Skandglas (2012) Skivverkarn Alla typer av skivor kännetecknas av att de är styva vid belastning i skivans eget plan, se Figur Böjstyvheten vid belastning vinkelrätt skivan är avsevärt mindre. Vid användning av skivverkan för glas finns det tre olika brottyper, limförbandet kan gå till brott samt att glasskivan kan buckla eller skjuvas. Figur 3.12 Stomstabilisering med skivverkan (Johnson, 2004) 21
35 Konstruktionssystem Limförbandets hållfasthet Limförbandet beräknas genom att man beräknar hur mycket spänning som limfogen utsätts för. Sedan jämför man det med bärförmågan för fogen. Fogen kommer att belastas i skjuvning samt i drag. Den effektiva spänningen beräknas enligt ekvation (3.1). =skjuvning på limmet =spänning på limmet =effektiv spänning Buckling av glasskivan (3.1) Knäckning i ytbärverket kan ske enligt elasticitetsteorin, förutsatt att materialet är homogent, isotopt och elastiskt se StBK-N2 (1974) = kritiskt skjuvpåkänning = konstant beroende på skivans randvillkor = elasticitetsmodul = poissons tal = skivtjocklek = skivbredd (3.2) Parametern den följande: tar hänsyn till hur skivan är infäst, när skivan är ledat infäst blir (3.3) = skivlängd Till sist beräknas kraften en skiva kan klara av. (3.4) 22
36 Konstruktionssystem Skjuvhållfasthet för glasskivan (3.5) = area = brottlast =skjuvhållfasthet på glaset 3.4 Glasfasader Med fasaden menas det som bekläder byggnadens yttervägg. När glas används i fasader är det vanligt att de görs i en curtain wall. Detta system byggs upp av vertikala och horisontella profiler utanför det bärande systemet, infästningarna ska i detta system vara rörliga. Det finns olika typer av curtain wall fasader som är benämnda efter yttre gestaltning. Beroende av hur mycket av det bärande systemet som man vill ska synas på fasaden, se Figur Figur 3.13 Fasadtyper (Carlson, 2005) 23
37 Konstruktionssystem Helglasfasaden vilket är aktuellt i denna uppgift kännetecknas av att man försöker uppnå en helt obruten yta, detta kan göras med hjälp av punktfästen, lim eller clips. Structural Sealand Glazing (SGG) innebär att glaset fästs i den bakomliggande konstruktionen med enbart bärande lim, detta ger fasaden en slät yta som till exempel i Figur (Carlson, 2005) Figur 3.14 Exempel på structurral glazing, Chalmers ED (Skandglas) Limmet kommer överföra de statiska lasterna från glaset till det bärande systemet. I början av 1970-talet utvecklas silikonlimmet vilket möjliggjorde limning av glas till andra material. Glaset limmas vid alla fyra sidor eller två motstående, detta för att den ska kunna röra sig fritt. När isolerrutor används i ett structural glazing system måste de vara förseglade med silikon. (Carlson, 2005). 3.5 Glastak Glastak är nästan uteslutande gjorda av isolerrutor. Vid utformning av glastak är säkerheten en viktig parameter. Utformningen ska göras så att risken för nedfall av glas är liten. Rengörning och skötsel av taket ska också kunna ske utan risk för att personer och material ska ramla igenom glaset. Detta gör att innerglaset bör vara laminerat, medans ytterglaset bör vara härdat, eftersom härdat glas bättre klarar av de temperaturförändringar som uppstår när solen lyser på taket. (Carlson, 1995) 24
38 Konstruktionssystem 3.6 Anslutningsdetaljer Allmänt Problemet med glas idag är oftast att klara av olika typer av anslutningar. Vid anslutningar blir det spänningskoncentrationer och detta är ett problem för ett känsligt material som glas. Utformningen av anslutningsdetaljerna bör därför göras så att spänningskoncentrationer undviks. Det brukar göras genom att ett mjukare material används som mellanlager mellan glaset och stålet, detta mellanlager ska ha mindre eller samma styvhet som glas. Samtidigt som materialet måste kunna överföra krafterna. (Haldimann, 2008) De vanligaste sätten att göra infästningar visas i Figur Linjära stöd Figur 3.15 Olika sätt att fästa in glas (Haldimann, 2008) Linjära stöd används främst i inramade konstruktioner, till exempel curtain wall system, när glaset har stöd på två eller fyra sidor. Egentyngden på glaset tas upp i ramen genom plastblock som är runtom i horisontalled. Laster såsom vind transformeras från glaset till ramsystemet via syntetiskt gummimaterial tillexempel neopren eller EPDM. Silikonpackningar kan också användas till denna kraftöverföring. I ramverket är ramen större än glaspanelen, detta för att ett litet spelrum ska finns vid eventuella feltillverkningar. (Haldimann, 2008) Lim 25
39 Konstruktionssystem När man limmar krävs det att luften är fri från föroreningar och fukt samt en viss minimitemperatur. Det ger att limningen bör ske inomhus och det är viktigt att tid ges så att limmet hinner härda före montering. (Carlson, 2005) De dynamiska lasterna transformeras igenom silikonbindemedlet. För att ta upp egentyngden rekommenderas punktfästen eller klämmor som inte syns från utsidan. Nedan redovisas de rekommendationer som finns från tillverkaren Sika (u.å), se även Figur Fogtätningen måste vara utformad så att den fritt kan ta upp drag- och tryckkrafter mellan fogkanterna Högsta höjd för fogen är 15 mm Förhållandet mellan höjd och tjocklek på fogen ska vara mellan 1:1 till 1:3 Minsta höjd och tjocklek på fogen är 6 mm Avrunda alltid uppåt vid beräkningar av tjocklek och höjd på fogen. Förväntat värde på fogbredden är hälften av höjden Undvik tresidigt upplag, det gör att fogen inte kan röra sig fritt När limningen sker ska det vara mellan +5 till +40 C Figur 3.16 Bilden visar en fogs höjd och bredd samt fogens rörelser Sika (u.å) Vid beräkningar av höjden finns två formler som tillverkaren tillhandahåller, en som beror av vindlasten och en av egentyngden. (3.6) 26
40 Konstruktionssystem (3.7) I alla structural glazing konstruktioner kommer fogen att utsättas för en del skjuvrörelser, bredden på fogen måste därför vara utformad så att kapaciteten inte överstigs. Detta kontrolleras med följande formler, som bygger på att utvidgningen beräknas. (3.8) (3.9) (3.10) Den minsta tjockleken för fogen kontrolleras enligt ekvation (3.11). (3.11) 27
41 Konstruktionssystem Klämmor Denna metod är utformad utifrån bärande linjära stöd, se Figur 3.15, med målet att utveckla en mer visuell lösning med mindre synliga stöd. Klämmorna fästs in i det primära systemet. Denna typ av system passar bra till draglaster i planet på grund av att det fördelar laster över en större area än tillexempel bultar och undviker därmed spänningskoncentrationer. Vanligast är att klämmorna består av stålplattor på båda sidor med packning mellan glaset och stålet och bultar som klämmer ihop stålplattorna. Direkt kontakt mellan glas och stål undviks genom att man har bulthål som är större än bultens storlek, vanliga packningarbestår av aluminium eller fiberpackning och är 1 mm tjocka. (Haldimann, 2008) Punktfästen Ett sätt att föra över krafter är med hjälp av kontakt, detta ger att överföringen sker med tryckkrafter som verkar vinkelrät mot kontaktytan enligt Maniatis (2005). För att göra det krävs håltagning i glaset, som ger spänningskoncentrationer runt hålet och det är det kritiska när infästningar med bultar ska göras i glas. Idag finns många olika typer av infästningar som görs med bultar, men för att spänningskoncentrationerna ska minskas måste ett mjukare material användas mellan glaset och stålet. Det finns två olika infästningar med bultarna som är vanligast, den ena är att man använder sig av två stålplattor som sätts mot glaset med ett mjukt mellanlager. Den andra är en nersänkt bult, den infästningen har en stålplatta på ena sidan, se Figur Figur 3.17 Två olika stöd (Maniatis,2005) 28
42 Konstruktionssystem Det är nästan omöjligt och veta hur spänningskoncentrationerna kommer att uppstå runt hålet genom en enklare formel. Dock när infästningen är utsatt för horisontella skjuvkrafter kan maxspänningen tas ut med hjälp av en koncentrationsfaktor, se nedan under Håltagning i glaset. Detta ger ett värde på den maximala spänningen vid kanten, dock ger det ingen information om värdet på spänningen ett avstånd ifrån hålet.(haldimann, 2008) Enligt Siebert (2003) bör en tredimensionell FEM-modell över infästningen göras för att se hela spänningsutbredningen runtom hålet och en bit ifrån hålet. Rekommendationer ges i artikeln för hur infästningen ska ritas, det är viktigt att alla detaljer i infästningen är med samt att meshen gör på ett korrekt sätt. Vidare säger Siebert (2003) att 32 olika element runt hålet ger ett godkänt resultat. Detta kommer dock inte att behandlas vidare Håltagning i glaset Håltagning i glaset görs enligt Maniatis (2006). Om ett cirkulärt hål görs i mitten av en panel kommer detta ge spänningskoncentrationer i närheten av hålet. Detta kan härledas med antagandet att man har oändligt stor bredd och längd på plattan. I verkligen är dock antagandet med en oändlig bredd ytterst ovanligt, därför måste detta tillämpas på en vald bredd. En given bredd på 2b och tjocklek t antas, se Figur Figur 3.18 Glas med ett hål med radien a och bredden 2b (Maniatis, 2006) Medelspänningen blir då följande 29
43 Konstruktionssystem (3.12) (3.13) (3.14) = radien på hålet = radien på det omgivande glaset = koncentrationsspänningsfaktor =kraften som verkar på glasplattan = slankhet (a/b) = nominell spänning = maximala spänningen i hålkanten Osäkerhet råder kring hur koncentrationsfaktorn K ska beräknas, en annan källa för beräkningar har hittas enligt Fay (2005). (3.15) (3.16) (3.17) (3.18) 30
44 Dimensioneringsregler 4 DIMENSIONERINGSREGLER 4.1 Allmänt När dimensionering av byggnader sker har man fokus på två saker. Det ena är att byggnaden ska klara av de laster den utsätts för, det vill säga förhindra permanent skada på byggnaden. Den andra parametern är tillfälliga olägenheter, till exempel deformationer som gör att vi upplever obehag. Dessa två tillstånd ska kontrolleras för byggnaden, brottgränstillstånd som motsvarar brott i konstruktionsdel eller i hela konstruktionen i bruksgräns. Eftersom att glas kan uppfattas som ett sprött och osäkert material är det extra viktigt att en kontroll av bruksgränstillstånd görs, vilket motsvarar oacceptabel funktion vid normal användning. I Sverige dimensionerades element enligt BKR fram till Beräkningar på glas gjordes då enligt en publikation från Balkongföreningen i Norden. Idag används Eurokod för dimensionering av bärande element. Eurokod bygger på partialkoefficientmetoden, som i sin tur bygger på sannolikhetslära. Detta innebär att vid dimensionering kommer det alltid att finnas en risk för brott. Målet är att den ska vara på en acceptabel nivå beroende på situation. 4.2 Jämförelse mellan SBi 215 och utkastet till Eurokod Det finns idag ingen färdig Eurokod för glas. Det finns dock ett utkast till Eurokod vilket är utgivet av European Committee for Standardization (CEN), pren När den är färdigarbetad kommer den att ge riktlinjer för nästan 31
45 Dimensioneringsregler alla glaselement och ge detaljerade dimensioneringsregler för glas med fritt upplagda sidor. (Haldimann, 2008). SBi 215 är inga normer, men en anvisning för beräkning av glas i fasad. Den är framtagen på Aalborgs Universitet och utgiven av Statens byggnadsinstitution i Danmark. SBi är baserad på samma sätt som Euronormen det finns en del skillnader som redovisas nedan. Grundläggande för båda dessa beräkningssätt är att spänningen i glaset beräknas och lasteffekten ska vara mindre än bärförmågan. Vid bärförmåga ska vilken last som är huvudlast beaktas. Det som tar hänsyn till detta är faktorn k mod. Detta är en av skillnaderna som skiljer de olika normerna, se Diagram ,8 k mod 0,6 0,4 Eurokod Spi 0,2 0 personlast vind klimatlast snö egentyngd Diagram 4.1 K mod för de olika normerna Den största skillnaden mellan Eurokod och SPi är när vind är huvudlast, detta beror på att när k mod har beräknas i SPi antas vinden verka i en sekund medans i Eurokod verkar vinden i en minut Bärförmågan För att lättare kunna jämföra de två beräkningsförmågorna görs ett beräkningsexempel för float respektive härdat glas, utan andra behandlingar. 32
46 Dimensioneringsregler Float (4.1) SBi 215 Eurokod = dimensionerande styrka = karakteristisk styrka =faktor som tar hänsyn till lastvaraktigheten =materialfaktor för glasstyrkan Faktorn är en faktor som beror av hur ytan är behandlad t.ex. solskyddsbeläggning, trådglas. Utan behandling sätts denna till 1,0. För härdat glas fås ett tillägg förutom ovan nämna parametrar. 33
47 Dimensioneringsregler SBi Härdat Eurokod Härdat (4.2) Faktorn beror av hur glaset är gjort, vid horisontell härdning är den 1,0 och vid vertikal är den 0,6. I SPi finns det även en reduceringsfaktor k e som beror av hur glaset är skuret. Detta för att dragstyrkan i glaskanten ofta är mindre än styrkan i den övriga ytan. Se Tabell 4.1 för olika värden av. Tabell 4.1 Faktorn Skuren kant, kant bearbetad tvärs över glastjockleken 0,8 Bearbetad kant, tillexempel med slipmaskin 0,9 Polerad kant 1,0 Som man kan se är skillnaderna mellan beräkningsmetoderna få. Det som skiljer är hur man väljer k mod samt partialkoefficienten γ. Eftersom att SBi är ett vedertaget beräkningssätt samt att det ger ett lägre värde på glasets bärförmåga för härdat glas kommer dessa värden att användas Laminerat glas 34
48 Dimensioneringsregler I fall när skjuvspänning uppstår i laminerat glas parallellt med mellanlagret, kan mellanlagret antas ha lite skjuvkapacitet. Detta kan tas med i beräkningen när utvärderingen av bärförmågan görs för laminerat glas. I utkastet till Eurokod har man valt att göra en ekvation med en parameter som tar hänsyn till hur mycket överföring av lasten som sker i lamineringsfolien. Det är inte angivet hur denna parameter ska bestämmas. (4.3) = effektiva höjden av laminerat glas för beräkning av utböjningar från planet =höjden av ett skikt i =parameter som säger hur mycket överföring av skjuvspänningen som förkommer, mellan 0 och 1. När effektiva höjden för spänning för glasets olika sikt. (4.4) = effektiva höjden av laminerat glas för beräkning av spänning i skiktet j =höjden av ett skikt j =avståndet mellan mitten på siktet j och mitten på det laminerade glaset För att se vilken inverkan överföringsfaktorn har, beräknas tre olika laminerade glas vilket med samma höjd på glasen. 35
49 Dimensioneringsregler h ef,w 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 ϖ Diagram 4.2 Effektiva höjden vid beräkning av utböjning h ef,σ,j 25,00 20,00 15,00 10,00 5, ,00 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Diagram 4.3 Effektiva höjden vid beräkning av spänning I SBi antas lamineringsfolien kunna överföra spänningen vid kortvariga laster som tillexempel vind. När övriga laster är huvudlast överförs ingen last i lameringensfolien. Det vill säga för vind och för övriga laster. Det man kan se av dessa diagram är att vid en liten tjocklek har faktorn mindre inverkan, enligt SBi beräknas ingen överföring mellan lamellerna vilket gör att beräkningen är på säker sida. Man kan ha i beaktning att lamellen kan vara överdimensionerad. 36
50 Dimensioneringsregler Tvålagersisolerruta Vid beräkning av en isolerruta beräknas fördelningen av lasterna mellan glasskivorna på samma sätt i Eurokod som i SBi 215. Nedan redovisas formlerna. P y P i Figur 4.1 Lastfördelning på isolerrutan Lasten fördelas främst efter styvhet av glasen vilket beräknas på följande sätt. (4.5) =glashöjd ytterglas =glashöjd innerglas = relativa styvheten av det yttre glassiktet i isolerrutan = relativa styvheten av det inre glassiktet i isolerrutan (4.6) En del av lasten kommer att överföras mellan skivorna. Lastens storlek beror av en parameter man valt att kalla isolerglasfaktorn, se ekvation (4.7). (4.7) där a* är: (4.8) = kortare sidan av glasrutan = karakteristisk längd av en isolerruta = isolerglasfaktor 37
51 Dimensioneringsregler = faktorer vid beräkning av spänning och deformationer = avstånd mellan glasen i isolerrutan Sedan blir fördelningen av lasten följande Last Last som verkar på yttre panelen Last som verkar på inre panelen Lastandel som tas upp av det yttre glaset Lastandel som tas upp av det inre glaset Utböjningen och spänningen beräknas enligt följande vid fyrsidigt upplag. (4.9) =last = utböjningen = dimensionerande spänning (4.10) Faktoren har ökats i SBi med 10 % i jämförelse med Eurokod för att osäkerhet råder kring hur spänningen är i hörnen av glaset. För glas med fyrsidigt upplag är parametrarna och en funktion av en normaliserad last (4.11) Om sätts till noll för att bestämma och motsvarar detta den linjära lösningen och därmed tas ingen hänsyn till membranverkan. 38
52 Laster 5 LASTER De laster som verkar på byggnaden är vind, snö samt egentyngd. En kontroll för olycksfall kommer också att göras. Eftersom att glasets kapacitet skiljer väldigt mycket när snö respektive vind är huvudlast är det svårt att avgöra vilket som kommer vara värsta fallet, därför kommer båda att beräknas nedan. 5.1 Förutsättningar Studieobjektet är en utbyggnad till en befintlig kyrka i Oslo, Figur 5.1. Där kommer det att göras en utbyggnad som kommer bestå av tre olika glasgårdar för att få in ljus under jord där grupprum samt en konferenslokal kommer att finnas. Figur 5.1 Arkitektritning över projektet 39
53 Laster Det som behandlas i denna rapport är glasbyggnaden som syns till vänster i Figur 5.1. Förutsättningar redovisas nedan i plan och sektion, se Figur 5.2 och Figur 5.3. Figur 5.2 Plan över objektet 40
54 Laster Figur 5.3 Sektion genom objektet Konstruktionen kommer att vara uppbyggd av något som kallas glasfenor. Glasfenor är helt enkelt laminerat glas med oftast 3 lager, detta för att infästningar ska kunna göras genom att man överlappar fenorna. De kan användas både som balkar och som pelare. Isolerglas kommer att användas som klimatskärm, med 3 lager glas för att klara av värmeisoleringen. Isolerglaset och glasfenan kommer att limmas ihop för att stabilisera glasfenorna. För att infästningen mellan balk och pelare ska göras på ett bra sätt väljs pelare och balk till och vara tre lager och 8 mm tjocka. Isolerglaset i taket kommer att bestå av ett treglas, dimensionen för glaset kommer vara ytterglas 10 mm, mellanglas 8 mm och ytterglaset en lamell på 2 gånger 4 mm, dimensionering av den sker under rubriken 6.6. Glasets dimension i taket kommer vara 2,4 m gånger 1 m, och glaset i väggen har dimensionen 1,82 m gånger 1 m. Se Figur 5.2 för centrumavstånd och spännvidd. Lasterna kommer att beräknas i STR-B enligt Eurokod, se ekvation nedan. (5.1) 41
55 Laster 5.2 Egentyngd (5.2) (5.3) (5.4) 5.3 Snö Snö beräknas enligt Eurokod, nedan redovisas de olika faktorerna. (5.5) Normal topografi Värmeledningsförmåga mindre än 1 W/mK Taket lutar mindre än 30 grader Eurocod 1 Part 1,3 EN Jul Vind Den yttre vindlasten beräknas enligt Eurokod. (5.6) Karakteristiskt värde på vindens hastighetstryck Referenshöjd NS : 2002 Med formfaktorer fås nedanstående karakteristiska vindlaster, formfaktorerna beror av förhållandet mellan höjden och den sidan som inte är anblåst. Det blir 42
56 Laster alltså olika last beroende på vilken sida den är anblåst, denna formfaktor avläses från tabell och är cpe. Den invändiga vindlasten, cpi beror av öppningar i byggnaden, det mest ogynnsamma fallet används med värdarna +0,3 och -0,2. I Figur 5.4 kan man se olika formfaktorer för blåst på kortsida respektive långsida, det syns då att vid blåst på kortsida kommer det värsta fallet att uppstå för pelaren Figur 5.4 Olika formfaktorer på långsidan vid blåst lång resp. kortsida Då blåsten ligger på kortsidan fås följande: (5.7) Som nämnts tidigare kommer skivverkan användas för stabilisering vid blåst på kortsidan. Detta är den last dessa skivor måste tas upp. 5.5 Stödet (5.8) Laster på plåten kommer att vara ett moment som uppkommer på grund av att pelaren ska vara fast inspänd, en horisontell last kommer från vinden samt en vertikal från snön och egentyngden från taket. Momentet delas upp enligt ett skruvförband. 43
57 Laster (5.9) (5.10) Där r är avståndet mellan momentcentrum och mittpunkten på skruven. Den kommer att delas upp för att få två komposanter för att kunna läggas ihop med de vertikala och horisontella kraften. Figur 5.5 Laster på infästningen, elevation Den totala reaktionen kommer att fördelas med procent eftersom att glaset inte deformeras och fördelar lasten av spänningskoncentrationer utan kommer att spricka istället. 44
58 Dimensionering 6 DIMENSIONERING 6.1 Allmänt fenor För att infästningen mellan balk och pelare ska göras på ett bra sätt väljs också pelare och balk till och vara tre lagar och detta väljs till 8 mm tjocka. Nedan redovisas böjmotstånd samt tröghetsmoment. (6.1) (6.2) (6.3) För fenorna kommer kanten vara slipad vilket innebär att bärförmågan reduceras med faktorn som är 0,9 för slipad kant. Det ger följande bärförmåga enligt avsnittet 4.2.1, eftersom hål ska göras i fenan är glaset härdat. 6.2 Balk (6.4) Balken kommer som tidigare nämnts att vara fritt upplagd på pelarna, detta innebär att den kommer att belastas av last från snön och egentyngd. Kontrollerar att spänningen inte överstiger bärförmågan samt att deformationen 45
59 Dimensionering inte blir för stor. Taket lutar med fem grader vilket gör att balken blir följande längd. Enligt ekvation (5.1) får balken följande dimensionerande last. (6.5) (6.6) (6.7) (6.8) (6.9) Deformationen beräknas enligt ett vanligt lastfall, fritt upplagd balk. (6.10) För glas bör deformationsgränsen sättas högt eftersom att glas är känsligt för dragspänningar som uppstår när utböjning sker, samt att man kan uppleva obehag vid för stora deformationer. Deformationsgränsen valdes till L/350, detta kan jämföras med deformationskrav som finns för trä där den högsta är L/ Pelare (6.11) För pelaren kommer både vind respektive snö som huvudlast att beräknas. Detta för att vid snö som huvudlast är normalkraften större och när vind är huvudlast kommer momentet i den fast inspända pelaren vara större. Osäkerhet råder kring vilket fall som kommer vara dimensionerade på grund av att bärförmågan för glas varierar väldigt mycket för olika lastfall. Pelaren är olika höjd beroende på vilken sida som beräknas, nedan redovisas den högre pelaren som har en längd på 1,82 m. 46
60 Dimensionering Vind huvudlast Enligt ekvation (5.1) får balken följande dimensionerande last. (6.12) (6.13) Enligt ekvation (5.1) får balken följande dimensionerande normalkraft, värdet på återfinns under 5.3. Snö huvudlast (6.14) (6.15) (6.16) Enligt ekvation (6.1) får balken följande dimensionerande normalkraft, värdet på återfinns under 5.4. (6.17) (6.18) (6.19) (6.20) (6.21) Pelaren kommer att bete sig som en fast inspänd konsolbalk, detta gör att momentet i infästningen kommer att vara relativt stort. 47
61 Dimensionering Deformation Deformationen beräknas enligt lastfall för en konsol och beräknas med karateristisk vindlast. Kravet på konsolen har valts till L/ Stabilisering långsida (6.22) (6.23) Vid blåst på långsidan kommer stomstabiliseringen att lösas genom att pelaren kommer att vara fast inspänd i botten och en ledad infästning upptill balken. Se Figur 6.1 för bild över stomstabiliseringen. Figur 6.1 Stomstabilisering, blåst långsida Stabilisering av byggnaden görs genom att ha fast inspända pelare i ena riktningen, detta för att bygganden ska upplevas lätt och det synliga stålet ska minskas. Detta gäller vid blåst långsida. Utformning av infästningen av pelaren visas i Figur 6.2 och Figur 6.3. Nedan kontrolleras om stålet håller för belastning samt att glasets spänningskoncentration klaras av. 48
62 Dimensionering Figur 6.2 Elevation över infästningen Figur 6.3 Plan över infästningen Laster Egentyngden för pelaren kommer ge en kraft på infästningen. (6.24) 49
63 Dimensionering Vind huvudlast (6.25) (6.26) (6.27) (6.28) Skurvarna som håller själva stödet i marken kommer att utsättas för lyft respektive tryckkrafter i botten. Denna last kommer att bli störst då det är tryck, detta pga. att då kommer egentyngden och snölast verka i samma riktning. Avståndet mellan skruvarna är 60 mm. (6.29) (6.30) Snö huvudlast För beräkning av infästningen av pelaren kommer tvärkraften att behövas. (6.31) (6.32) (6.33) Skruvarna nedåt (6.34) 50
64 Dimensionering (6.35) (6.36) Infäst pelare bultar horisontalled Först beräknas de bultar och den platta som håller fast glasfenan, det dimensionerade lastfallet på stålet blir när vind är huvudlast. Skjuvning i bulten Den mest belastade bulten kommer att vara den yttre bulten i båda riktningarna, det kommer användas M20 av klass 8.8. (6.37) =dimensionerande skjuvkapacitet av bulten i brottgräns Hålkanttryck Plåten kommer att vara 8 mm tjock stålet har brottgräns 510 MPa. (6.38) (6.39) 20 51
65 Dimensionering (6.40) = dimensionerande bärkapacitet av bulten Utnyttjandegrad Infäst pelare bultar vertikalled De bultar som håller fast själv fenan i betongen, det vill säga bultarna som går i vertikalled kommer utsättas för drag och skjuvning. Skjuvning i bulten Bultarna är M12 och klass 8.8. Hålkanttryck Plåten kommer att vara 10 mm tjock
66 Dimensionering Utnyttjandegrad Dragkraft Dragkraften i bulten ska beräknas för =dimensionerande dragkapacitet av bulten Interaktion Interaktion mellan dragning och skjuvning måste kontrollas för de vertikala skruvarna Spänning i glaset i infästningen av pelaren Eftersom att håltagningen innebär att kanten kommer att skäras används faktorn ke till 0,8. pänningen kommer att beräknas både enligt Manitis och Fay, för att se vilket som ger ett högre värde på spänningen. Formlerna återfinns under rubriken Håltagning i glaset
67 Dimensionering Faktorna K beror av radien på hålet och avståndet från hålet till kanten. Vilket gör att det blir samma för snö och vind som huvudlast. Hålet i glaset är 50 mm i diameter. Enligt Manitis Vind huvudlast Snö huvudlast Enligt Fay Vind huvudlast 54
68 Dimensionering Infästning pelare/balk Figur 6.4 Infästning mellan pelare och balk Som syns i Figur 6.4 kommer ett hål måste göras i pelaren samt balken för att man ska kunna göra infästningen. Det kommer då uppstå lokala spänningar runt hålet se för formlerna. Enligt Manitis Snö huvudlast 55
69 Dimensionering Enligt Fay Snö huvudlast 6.5 Stabilisering kortsida På kortsidan finns det några alternativ till att klara av stabilisering, det klart effektivaste skulle vara att använda sig av dragstag. Detta är ingen lösning som föredras eftersom att man försöker uppnå att så lite stål som möjligt ska vara synligt. 56
70 Dimensionering Limfogens kapacitet Figur 6.5 Laster Först beräknas lasten som är på kanten till två punktlaster som kommer tas upp i klossar som är mellan den första och andra glasskivan. Den undre kraften kommer att tas upp i den nedre limfogen. Vilket ger Den övre kraften tas upp genom att det bildas en tvärkraft i limfogarna av vindlasten som verkar på kortsidan. 57
71 Dimensionering Arean på fogen är följande En dragkraft från suget som uppkommer när det blåser på kortsidan kommer ha inverkan på fogen. Buckling av glasskivan 58
72 Dimensionering Skjuvhållfasthet av glasskivan Skjuvhållfasthen för isolerglaset är inte känd, därför görs beräkning efter att kraften för buckling för att diskutera om det är rimligt att glasets skjuvhållfasthet är mindre än detta och skulle i så fall ge en mindre last. Enligt Karlsson (2005) har en skiva på sex millimeter en skjuvhållfasthet på 24,6 MPa, det antas rimligt att isolerutan har en större skjuvhållfasthet än 0,23 MPa. 6.6 Isolerglas För att ta reda på hur stor inverkan det har om lasten inte bara fördelas via styvhet därför beräknas en tvålagers ruta som är samma dimension som väggen det vill säga 1,82 m gånger 1 m. Tjockleken på glaset är 10 mm ytterglas och 6 mm innerglas Tvålager Lasten fördelas främst efter styvhet av glasen vilket beräknas på följande sätt. (6.41) (6.42) En del av lasten kommer att överföras mellan skivorna. Lastens storlek beror av en parameter man valt att kalla isolerglasfaktorn. 59
73 Dimensionering Om innebär detta att ingen last överförs mellan glasen. Detta visar att ytterst lite last kommer överföras och det är rimligt att försumma överföringen mellan glasen. 6.7 Trelager Alla glas i detta exempel kommer ha fyrsidigt upplag, beräknas för sida 1. Eftersom att alla parametrar är näst intill samma för alla olika delar på byggnaden antas det att =0, detta är på säker sida och ger en linjär plastisk teoretisk lösning. Se Tabell 6.1 för redovisningen av bredd, höjd och respektive c1 och c2 för redovisning av värden för olika sidor för isolerglaset. Tabell 6.1 Bredd och höjd för Isolerglaset bredd höjd [mm] [mm] c1 [-] c2 [-] Sida ,34 0,032 Sida ,34 0,042 Sida ,34 0,034 Sida ,34 0,042 Taket ,29 0,019 Isolerglaset kommer att vara 3-lagers glas, detta för att uppnå önskat värmeledningsförmåga och undvika köldbryggor. Det kommer vara 10 mm ytterglas, 6 mm mellanglas och en lamell som inner glas 4 mm. Detta kommer ge följande styvhetsfördelning. Lasten kommer att fördelas enligt styvhet, detta för att inverkning av överförningen av lasten är väldigt liten. I taket kommer inte lamellen kunna beräknas med den verkliga höjden, detta pga. att snö är huvudlast och detta innebär att full samverkan mellan lamellerna inte kan verka. 60
74 Dimensionering Detta ger följande spänningar i glaset enligt dessa formler (4.9) och (4.10). Ytterglas [MPa] Mellanglas [MPa] Innerglas [MPa] Def [mm] Sida 1 2,60 1,56 2,08 0,08 Sida 2 6,61 3,96 5,29 0,69 Sida 3 2,62 1,57 2,09 0,09 Sida 4 6,58 3,95 5,27 0,69 Tak 37,56 22,54 7,51 2,91 För sidorna är vind den dimensionerande lasten. När vind är huvudlast är bärförmågan, enligt avsnittet Detta ger att för alla sidor och alla lager kan man använda flytglas i väggarna. För taket måste härdat glas användas i ytterglaset på grund av att härdat glas är mindre känsligt för temperaturförändringar som förekommer när solen lyser mot taket. Observera att härdat glas kommer behöva användas i mellanglaset. Bärförmågan för härdat glas med snö som huvudlast är, enligt avsnittet Infästningen av isolerglaset 61
75 Dimensionering Figur 6.6 Infästning av isolerglaset Infästningen av isolerglaset sker genom att man ställer glaset på ett glasstöd med ett plaststöd som gör att glaset kan regleras och skyddar även glaset från direkt kontakt med stål. För att hålla glaset på plats används clips som skruvas fast med en skruv som skruvas i gaffelsläden. Figur 6.7 Link med glasstöd samt gaffelsläde och clips 62
K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik
K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.
Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.
Statik Huvuddelen av alla takstolsberäkningar utförs idag med hjälp av ett beräkningsprogram, just anpassade för takstolsdimensionering. Att ha ett av dessa program i sin dator, innebär inte att användaren
Eurokod laster. Eurocode Software AB
Eurokod laster Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk påverkan vid brand SS-EN 1991-1-3 Snölast SS-EN 1991-1-4 Vindlast
Exempel. Inspecta Academy 2014-03-04
Inspecta Academy 1 på stålkonstruktioner I princip alla stålkonstruktioner som består av balkar eller liknande ska dimensioneras enligt Eurocode 3 Vanligaste exempel Byggnader Broar Andra vanliga exempel
Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt
Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt Torsten Höglund, KTH, Juni 2007. EN 1993-1-3 och EN 1999-1-4 behandlar konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt och härrör ursprungligen
Eurokod Trä. Eurocode Software AB
Eurokod Trä Eurocode Software AB Eurokod 5 Kapitel 1: Allmänt Kapitel 2: Grundläggande dimensioneringsregler Kapitel 3: Materialegenskaper Kapitel 4: Beständighet Kapitel 5: Grundläggande bärverksanalys
Plannja Lättbalk Teknisk information
BSAB 96 HSB Maj 2000 Plannja Lättbalk Teknisk information INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. TVÄRSNITTSDATA.. 2 2. ALLMÄNT.. 3 2.1. Z-balkars verkningssätt.. 3 2.2. C-balkars verkningssätt.. 4 3. DIMENSIONERING AV
Byggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner
Byggnader som rasar växande problem i Sverige Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! DN-debatt, 6 november 2012 Professor Lennart Elfgren, Luleå Tekniska Universitet Professor Kent Gylltoft,
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får
Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON
Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON 1 Partialkoefficientmetoden Den metod som används oftast för att ta hänsyn till osäkerheter när vi dimensionerar Varje variabel får sin egen (partiell) säkerhetsfaktor
ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner
ISOVER FireProtect brandskydd av bärande stålkonstruktioner ISOVER FireProtect 2015-08/Ersätter ISOVER FireProtect 2012-02 Vad sker vid en brand? Med brand menas eld som man förlorat kontrollen över. Vid
Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler
Feb- 98 Utgåva 2 Monteringsanvisning för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Förberedelser. Läs igenom hela denna monteringsanvisning innan du börjar lägga golvet. Montera spånskivorna i
Teknisk handbok Bärankarsystem
1 Grundläggande principer för sandwichelement 3 Dimensioneringsförutsättningar 4 Grundläggande placering av ankare och nålar 9 Stora element (flerradiga) 10 Små element (tvåradiga) 10 Vändelement 10 Smala
Epoxilim EN 1504-4. Mapepoxy L har låga utsläpp och uppfyler kraven för M1.
IN COMPLIANCE WITH EUROPEAN STANDARD EN 1504-4 STRUCTURAL BONDING Mapepoxy L Epoxilim EN 1504-4 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Mapepoxy L används för kraftöverförande limning av - färsk (ohärdad) på härdad - härdad
CAEBSK10 Balkpelare stål
CAEBSK10 Balkpelare stål Användarmanual 1 Eurocode Software AB Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...3 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEBSK10...4 2.2 INDATA...4 2.2.1 GRUNDDATA...5
CRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930. Tommy Lindvall
CRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930 Tommy Lindvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 GOLV / VÄGG 4 TAK / STÅL 5 STABILITET 6 SAMMANFATTNING 8 Egna kommentarer
CAEMRK12 Grundplatta. Användarmanual
Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...4 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEMRK12...5 2.2 INDATA...5 2.2.1 GRUNDDATA...6 2.2.2 GEOMTERI...7 2.2.3
Murma Armering. Brictec murverksarmering utvecklad speciellt för armering av murverk. BSAB 96 FS Augusti 99
BSAB 96 FS Augusti 99 Murma Armering Brictec murverksarmering utvecklad speciellt för armering av murverk Brictec murverksarmering eliminerar risken för rostskador i armerade murverk. Att använda Brictec
Ba rande tra konstruktioner, 7,5 hp
Kurs-PM Ba rande tra konstruktioner, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Author: Thomas Bader och Johan Vessby Semester: Hösten 2016 Course code: 4BY100 Introduktion Syftet med
3-1: Konstruktion: broar
3-1: Konstruktion: broar Inledning Målet med det här kapitlet är att du skall konstruera en bro. Du får gärna arbeta i en grupp tillsammans med dina kompisar. Bron skall uppfylla vissa krav, och du skall
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (1993:58) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2007:20 Utkom från trycket den 10 december
EXAMENSARBETE. Snedfördelning av laster på sadeltak av trä. Förslag på detaljlösning. Alexander Kaponen 2014
EXAMENSARBETE Snedfördelning av laster på sadeltak av trä Förslag på detaljlösning Alexander Kaponen 2014 Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för
Vilka följder fick de byggtekniska förändringarna?
Vilka följder fick de byggtekniska förändringarna? Fullmurade tegelkonstruktioner - bärande och klimatavskiljande Skalmurar - yttre fasadskikt i funktionsuppdelad vägg Bärande funktionen togs omhand av
Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem
Laster och lastnedräkning Konstruktionsteknik - Byggsystem Brygghuset Del 2 Gör klart det alternativ ni valt att jobba med! Upprätta konstruktionshandlingar Reducerad omfattning Lastnedräkning i stommen
Kondensbildning på fönster med flera rutor
Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet
Kondensbildning på fönster med flera rutor
Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet
Så jobbar du med varmförzinkat stål
Från projektering till montering Så jobbar du med varmförzinkat stål Annikki Hirn Nordic Galvanizers Nordic Galvanizers - branschföreningen för varmförzinkningsföretag i Norden Driver ett informationskontor
BJOORN PARKETTSTAV PARALLELLA RADER PARKETTGOLV
LÄGGNINGSANVISNING BJOORN PARKETTSTAV PARALLELLA RADER PARKETTGOLV PRODUKTINFORMATION Europeisk ekstav med ca. 3,6 mm slitskikt, färdigslipad till 120 korn. Stavformat L=340 mm, B=68 mm, T=13 mm. 1st fp.
MONTERINGSANVISNING silencio THERMO 24 / 36
MONTERINGSANVISNING silencio THERMO 24 / 36 Hunton Silencio thermo 1 Före läggning Installationsritningar måste vara tillgängliga innan läggningen påbörjas. Rör som monteras i Silencio Thermo ska ha goda
StoTherm Ecoroc. Arbetsanvisning
StoTherm Ecoroc Arbetsanvisning 1 Arbetsanvisning StoTherm Ecoroc 1. Ställningsrekommendationer Montera ställningen på lämpligt avstånd från befintlig fasad. Bomlaget bör vara minst 5 plank (1 m) brett.
Tentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Monteringsanvisning ROT-GOLV. Montering på underlag av
Monteringsanvisning Okt 2003 Utgåva 2 ROT-GOLV Montering på underlag av Befintliga trägolv Mellanbjälklag av betong/lättbetong Produktbeskrivning ROT-golv, E1. Not och fjäder 4 sidor. Tjocklek: Format:
THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg
THERMODRÄN Utvändig isolering och dränering av källarvägg 05-2016 THERMODRÄN ETT GENOMBROTT I KAMPEN MOT FUKT! Dagens klimatförändringar ställer höga krav på våra byggmaterial och byggmetoder. Husets källare
THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg
THERMODRÄN Utvändig isolering och dränering av källarvägg 052016 THERMODRÄN ETT GENOMBROTT I KAMPEN MOT FUKT! Dagens klimatförändringar ställer höga krav på våra byggmaterial och byggmetoder. Husets källare
MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden Luft- och ångspärr i flacka yttertak
MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden Luft- och ångspärr i flacka yttertak AKVADEN BYGGFOLIE BUTYLTAPE UNIVERSAL FT Innehåll Användningsområde 3 Speciella byggnader 3 Akvaden luft- och ångspärr i flacka tak
Monteringsanvisningar Duschar
Monteringsanvisningar Duschar Emmaboda Home duschlösningar Grattis till din nya duschlösning från Emmaboda Home När du valt en glaslösning från Emmaboda Home, har du valt att kombinera modern design och
Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod
Examensarbete i byggnadsteknik Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod Frame Design for an Additional Building Extension of a Hospital - a comparison between
Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet
Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet Beställare (kund): Fittja Centrumfastigheter AB Uppdragsnamn: Utredning Fittja centrum, etapp 1 Uppdragsnummer: 5356-001
Kasper Salin-vinnare skapad
Peter Fajers, Civilingenjör, handläggande stålkonstruktör Väven Kasper Salin-vinnare skapad FEM-DESIGN Umeås nya landmärke har skapats i samarbete mellan två av Skandinaviens ledande arkitektkontor, norska
Olle Bywall & Paul Saad Examensarbete Karlstads Universitet
Innehåll, Bilaga 1 Lastberäkningar... 2 Egentyngd... 2 Nyttiglast... 2 Snölast... 3 Vindlast... 5 Väggdimensionering... 8 steg 1: Dimensionering från tak... 8 steg 2: Dimensionering från våning 5... 11
TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480
2002-04-04:anek TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR I2 MHA 051 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) ärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 Maximal poäng är 15. För godkänt krävs 6 poäng. AMÄNT Hjälpmedel 1. äroböcker
Stålfiberarmerad betongplatta
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Byggteknik Stefan Lilja Erik Rhodiner Stålfiberarmerad betongplatta En jämförelse mellan nätarmerad och fiberarmerad betongplatta vid Konsum i Sunne Steel fiber
Modellfamilj: Martinsons småvägsbro, tvärspänd platta Teknisk Specifikation Överbyggnad. Version: 1.0 Ändrat: 2015-04-28
Sida 1(8) Allmänt Denna tekniska specifikation (TS) gäller för alla broar ingående i denna modellfamilj. Broarna har fri bredd 4,5 m och längd från 6 till 24 m i steg om 1,8 m. Se produktritning MSV-TP-100
fermacell Drift och underhåll Fibergips Oktober 2015
fermacell Drift och underhåll Fibergips Oktober 2015 214 Information Vikaholms förskola, Växjö Byggherre Arkitekt Entreprenör Vöfab, Växjö (Växjö Kommun) Projektbyggaren i Blekinge GBJ-Bygg 215 8. Drift
Grönare byggmaterial med avancerad teknik och funktion.
Grönare byggmaterial med avancerad teknik och funktion. Produkt Tänk nytt & innovativt. Bygg ansvarsfullt & ekonomiskt. Wekla Colorit är en mångsidig ytterväggsskiva, gjord på naturliga material som ger
Instruktion för limning av kölskydd för utanpåliggande montering, 2014
Instruktion för limning av kölskydd för utanpåliggande montering, 2014 Kölskyddet som har en blandning av EPDM och SBR kan limmas mot plast, bly och järn. Den yta som limning sker mot ska vara behandlad
Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Eurocode Software AB
Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2
2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar
2016-04-01 SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar 2016-05-10 1 (20) SCANDIA STEEL DIMENSIONERINGSTABELLER SLAGNA STÅLRÖRSPÅLAR, SS-PÅLEN RAPPORT
Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049
Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande
Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl
Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan
SG2000 DiStance SG LiGht / SG DiStanceD LinK / SG POint FiX
SG2000 Distance SG Light / SG DISTANCED LINK / SG POINT FIX SG2000 Distance Syftet med fasadkonceptet Distance är att skapa ett luftigt, lätt och transparent uttryck i fasader och tak. Man kan uppnå detta
Tempo 22 mm och 25 mm
Tempo 22 mm och 25 mm Monteringsanvisning för Byggelit Tempo värmegolvsystem TEMPO ett komplett golvsystem för vattenburen värme Förberedelser Tack för att du valt Byggelit Tempo värmegolvsystem! Innan
Byggnation av en luftsolfångare
Sjöfartshögskolan Byggnation av en luftsolfångare Författare: Petter Backman Ronny Ottosson Driftteknikerprogammet 120 hp Examensarbete 6 hp Vårterminen 2013 Handledare: Jessica Kihlström Sjöfartshögskolan
Eurocode Software AB. CAEBBK04 Sprickbredd. Användarmanual
Sprickbredd Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN 3 2 INSTRUKTIONER 4 2.1 KOMMA IGÅNG MED 4 2.2 INDATA 5 2.2.1 BETONG & ARMERING 6 2.2.2 TVÄRSNITT 6 2.2.3
Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1
Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1 Stomstabilisering Innebär att man ser till att byggnaden klarar de horisontella krafter som den utsätts för Horisontella laster De viktigaste horisontella lasterna i Sverige
MONTERINGSANVISNING silencio 4 / 6 / 8 / 12 / 24 / 36
MONTERINGSANVISNING silencio 4 / 6 / 8 / 12 / 24 / 36 1 Före läggning Låt Silencio Thermo-skivorna ligga inomhus på plant underlag i 48 timmar för att anpassa sig till rumstemperatur. Skivorna får inte
Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten.
Eldningsinstruktion Eldningsinstruktion Tack för ditt köp av en kamin från Kaminexperten och vi hoppas att du får mycket glädje av din nya kamin. I detta häftet hittar viktig information om hur du hanterar
INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATION AV QS MAJESTIC UNICLIC X-GOLVET
INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATION AV QS MAJESTIC UNICLIC X-GOLVET 1) Allmänt Uniclic X-systemet: Klicksystemet som innebär att du kan ersätta en skadad bräda i mitten av rummet snabbt,kvickt och lätt, utan
SCHÖNOX BALTERRA för alla väder
SCHÖNOX BALTERRA för alla väder Keramik på balkong och terrass I www.schonox.se I I Gör rätt från början och få bort vattnet I Balkonger och terrasser ska tåla alla väder, från isande kyla till brännande
Gjut en platta på mark
http://www.viivilla.se/bygg-och-byggmaterial/gjut-en-platta-pamark.aspx?menu=41297&area=&noarea=0&category=&std=true Gjut en platta på mark Steg för steg ger vi dig här handfasta råd om hur du bygger din
Takduk För täta, säkra tak
Takduk För täta, säkra tak Fakta om fördelar och nackdelar 1 INNEHÅLL Taket, den femte fasaden 3 Kvaliteten på svenska tak måste höjas 4 Taket, grunden för ett torrt hus 5 Fördelar med takduk 6 Nackdelar
Eurokod 3 Stålkonstruktioner. År 1989 gav kommissionen
Eurokod 3 Stålkonstruktioner Det var år 1975 och jag deltog i ett informationsmöte i Bryssel där en stolt representant för den dåvarande EEC-kommisionen presenterade projektet Eurocodes. Det skulle ge
Innehåll. 4 Om oss. 6 Handgjorda fönster. 8 Unika utsikter. 12 Ut / inåtgående fönster och dörrar. 15 Skjutdörrar. 16 Övrigt sortiment
Unika utsikter Innehåll fönster: -ret; pl. er, best. pl. ren el erna s. 1. öppning i vägg, tak el byggnad avsedd att släppa in ljus (o. luft). Äv. att se ut igenom. 2. en unik möjlighet att få den utsikt
En liten skrift om Solohyvelns möjligheter
Från panel till list En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Dimensionering och släthyvling av virke En nysågad bräda är plan men har måttavvikelser. Efter torkning till byggtorrt dvs. 15-20% fukthalt
Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta?
Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta? FSBI s informations-och utbildningsdagar 2012 i Gävle J-O Nylander 1 Varför EUROKODER? 2 Europasamarbetet på byggområdet Byggproduktförordningen( CPR) Ersätter
Betongskada bör utredas för att åtgärdas rätt
FASTIGHETSFÖRVALTNING Många av betongkonstruktionerna från miljonprogrammet som balkonger och garage är i behov av reparation. Fastighetsförvaltare kan minska sina kostnader genom tidigare och bättre tillsyn.
Egger Ergo Board Denna skiva låter dig ta det lugnt.
Egger Ergo Board Denna skiva låter dig ta det lugnt. 1 2 Fördelar Utnyttja fördelarna med EGGER Ergo Board 1. 2. 3. 4. 5. EGGER Ergo Board erbjuder en enkel och ergonomisk hantering såsom lättviktigt "enmanshantering"
Bakgrundsbygge i Cellplast:
Bakgrundsbygge i Cellplast: - Mitt andra försök och denna gången lyckat - Denna artikel är ett försök till att på ett tydligt sätt redogöra för skapandet av en bakgrund av cellplastskivor, husfix och Epolan
Brandskydd. Brandskyddsglas. Pilkington Pyrostop. Pilkington Pyrodur
Brandskydd Brandskyddsglas Pilkington Pyrostop Pilkington Pyrodur Sparbank i Heppenheim: Brandskyddsglas i lutande takkonstruktion, uppbyggd av Pilkington Pyrodur förhindrar brandspridning till ovanliggande
Välisolerade fönster bidrar till bättre miljö
Välisolerade fönster bidrar till bättre miljö Genom renovering och tilläggsisolering kan gamla fönster bli lika energisnåla som nya. Ett välisolerat fönster minskar buller, kallras och drag och bidrar
4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast
.3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster
BRA ATT VETA OM TRÄ. [ Trä ger trevnad hemma ]
BRA ATT VETA OM TRÄ [ Trä ger trevnad hemma ] TRÄETS EGENSKAPER Ytterbark Innerbark Kambium Splint Kärna Splint Märg Årsringar Trä är starkt och lätt. I förhållande till sin vikt är träet hållfastare än
Montering och installation av solfångare
Montering och installation av solfångare 2007-07-01 Innehåll www.trebema.se 1. Allmänna monteringsråd... 2 2. Montering och uppsättning av solfångarna... 4 3. Driftsättning av solfångarna... 5 4. Service
Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12
Godkända hjälpmedel till tentamen 2015 03 12 Allt utdelat kursmaterial samt lösta hemuppgifter Balktabell Miniräknare Aktuell EKS Standarden SS EN 1090 2 Eurokoder Lösningar på utdelade tentamensfrågor
SMARTA MONTERINGSSYSTEM
SMARTA MONTERINGSSYSTEM DEN FRIHÄNGANDE VENTILERADE FASADEN Den frihängande ventilerade fasaden (FVF) bekläder en byggnads yttervägg. Med en FVF monteras fasadelementen på ett avstånd från byggnadens
BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH
BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH 1) En 9 m lång lina belastas av vikten 15 ton. Linan har diametern 22 mm och är av stål med spänning-töjningsegenskaper
Monteringsanvisning Iso-Fin med luftspalt
Fasadputssystem Finja Betong Monteringsanvisning Iso-Fin med luftspalt Underlaget Underlaget, d v s den yta som Finja Iso-Fin skall monteras på, skall vara jämn. Motsvarande fasadtegel eller putsad yta.
Martinsons gång- och cykelbro av fackverkstyp Produktfamilj: MGC-FV Teknisk Specifikation Överbyggnad
Sida 1(7) Allmänt Denna tekniska specifikation (TS) gäller för alla broar ingående i denna produktfamilj. Broarna har fri bredd 3 m och längd från 20 till 31,5 m i steg om 2,3 m. Se även produktritning
Bruksanvisning. Bestic software version 1.0-2.0. Äthjälpmedel. Internet: www.bestic.se
Bruksanvisning Bestic software version 1.0-2.0 Äthjälpmedel Sida 1 (20) Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Säkerhet 3. Produktöversikt 4. Handhavande 5. Äta med Bestic 6. Skötselråd 7. Transport och
här ingår bärande limträdelar som kapats för snabbare montage. innefattar bärande limträelement som skall kapas av kunden på plats.
TEKNISK SPECIFIKATION HalleUterum HalleStomme, färdigkapad HalleStomme, okapad Innehållsförteckning: 1 Inledning 2 Jämförelse av innehåll i Hale Uterum relativt Halle Stomme, färdigkapad 3 Specifikation
EQUITONE [materia] Monteringsanvisningar
EQUITONE [materia] Monteringsanvisningar Informationen nedan är tillägg till informationen i EQUITONE planerings- och användningsanvisningar. 1.0 Allmänt EQUITONE [materia] är ett unikt fibercementmaterial,
Solfångaren LESOL 5 AR Monteringsanvisning
1 (20) Solfångaren LESOL 5 R Monteringsanvisning Lyft upp solfångarna för hand eller med kran båda sätten går bra! Tänk på arbetarskyddet! 2 (20) Något om väderstreck och lutning ästa solvärmeutbytet ger
Dimensionering av curlinghall ELIN STENLUND LINDA STRIDBAR
Dimensionering av curlinghall En jämförande studie av BKR och Eurocode Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ELIN STENLUND LINDA STRIDBAR Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen
Karlstads universitet 1(7) Byggteknik
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Lördag 28 november 2015 kl 9.00-14.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Kenny Pettersson, tel 0738 16 16 91 Hjälpmedel Miniräknare
MONTERINGSANVISNING HUNTON VINDTÄT
MONTERINGSANVISNING HUNTON VINDTÄT HUNTON VINDTÄT Förvaring/lagring Skivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten
AFFÄRSOMRÅDE UTGÅVA 2015-1. Klinkergolv. Klinkergolv. Plattor i bruk och plattor i fix. ON A SOLID GROUND Kunskap om golv sedan 1929
AFFÄRSOMRÅDE Klinkergolv Klinkergolv Plattor i bruk och plattor i fix ON A SOLID GROUND Kunskap om golv sedan 1929 Klinkergolv Inom affärsområde Klinker installerar vi golv med olika typer av plattsättningar
HELIOMOTION MONTERINGSANVISNING PV-650
HELIOMOTION MONTERINGSANVISNING PV-650 DEL I - FUNDAMENT M16 M16 8x 2 PLACERING 1m Området runt flänsen måste vara fri från hinder inom en 1 meters radie. Placera anläggningen på en plats med så mycket
konstruera Med POndUs Dimensionering baserad på provningar utförda av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut
konstruera Med POndUs Dimensionering baserad på provningar utförda av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Rostskyddsbeläggning (KTCO) godkänd för korrosivitetsklass C4. Swedish technical approval SC
Söka och undersöka - rum
Rapport Kandidatarbete Söka och undersöka - rum Linnea Nordin Inredningsarkitektur & Möbeldesign DKK Konstfack 2013-05-28 Professor: Jonas Osslund Kursledare: Karin Tyrefors Handledare: Åsa Conradsson
Projekteringsguide byggnader.
Projekteringsguide byggnader. Snödimensionering 2 Snölastkarta 3 Raka balkar 4 Sadelbalkar 5 Treledstakstolar med dragband 6 Pelare 7 Limträ konstruktionsfakta 8-10 Limträ toleranser 11 Branddimensionering
Högklassiga ljudabsorbenter tillverkade av lav
Högklassiga ljudabsorbenter tillverkade av lav Nordgrönas naturliga paneler är effektiva ljudabsorbenter som är handgjorda i Sverige av lav från Skandinavien. Panelerna kan ses som underhållsfria växtväggar
1 2 3 4 5 6 ηζ 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 Last [kn/m] 16,0 Karakteristisk jämt utbredd last 14,0 12,0 10,0 8,0
Beteende hos samverkansbjälklag med stål och betong utsatta för brand. Erfarenheter från verkliga bränder
Beteende hos samverkansbjälklag med stål och betong utsatta för brand verkliga Presentationens innehåll i riktiga byggnader Oavsiktliga Balkförsök med brännare Ramförsök med brännare Hörnförsök med träboxar
Fogar mellan träfönster och yttervägg
SFR MONTAGEANVISNING NR 3 Juni 1993 Senast rev. feb. 2008 SVENSKA FOGBRANSCHENS RIKSFÖRBUND Fogar mellan träfönster och yttervägg 1. Allmänt Fogen mellan träfönster och vägg måste utformas på ett riktigt
Brandskydd. brandskydd
brandskydd Inklädnad av pelare och balkar...270 Knauf Fireboard...271 Dimensionering med Knauf Fireboard...273 Knauf Fireboard - färdiga dimensioneringstabeller...273 Knauf Fireboard - dimensionering med
Karlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 14 juni 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Kenny Pettersson Carina Rehnström Miniräknare Johannesson
ICOPAL MIRATEC. Diffusionstätt underlagstak ENKELT OCH SNABBT!
ICOPAL MIRATEC Diffusionstätt underlagstak ENKELT OCH SNABBT! Yttertak byggs vanligtvis som en tvåskiktskonstruktion. Ytterst ligger den egentliga taktäckningen och under denna ett vattenavledande underlag.
Avsikten med att ange krav på glas i utsatta lägen är att minimera risken för skärskador, fall genom glas och sammanstötning med glas.
Glassäkra miljöer Skolor och förskolor Mars 2010 Glassäkra miljöer skolor och förskolor Denna publikation är nummer två i en serie utgiven av Glascentrum i Växjö AB. De övriga två behandlar glas i utsatta
Glassystem. Presbytarian Hospital, New York, USA. Pilkington GLASFAKTA 2012 59
Glassystem Med glas kan du skapa rum där det känns som att vara både ute och inne på saa gång. Ute, eftersom du har fritt synfält till den omgivande naturen och får det lika ljust som utomhus. Inne, därför
MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03
MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03 MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Underlaget skall vara rent, plant och torrt samt fritt från sprickor.