Finlands skogscentral. Beredskapsplan för skogskador

Transkript

1 Finlands skogscentral Beredskapsplan för skogskador 2013

2 Finlands skogscentral Arbetsgrupp: Yrjö Niskanen Hannu Heikkilä Tuomo Mikkonen Jouni Rantala Anders Wikberg Irmeli Ruokanen Layout: Pohjolan Mylly Ombrytning: Terttu Välkkilä Pärmbild: Yrjö Niskanen

3 Innehåll 1. GRUNDER RÄDDNINGSMYNDIGHETERNAS BEFOGENHETER SKOGSSKADOR SOM INGÅR I BEREDSKAPSPLANEN MÅLSÄTTNING BEREDSKAPSORGANISATIONEN VID FINLANDS SKOGSCENTRAL Organisering av beredskapsuppdrag Samarbete med intressentgrupper Instanser och skogsindustriföretag som skogsägarna har befullmäktigat Elbolag Övriga instanser ÅTGÄRDER VID SKOGSSKADOR Vindskador Skador som orsakas av barkborrar Skador som orsakas av tallsteklar eller vanlig tallspinnarstekel Skador som orsakas av tallvednematod Övriga skador KOMMUNIKATION LITTERATUR, MER INFORMATION...18

4 4 1. Grunder Statliga förvaltningsmyndigheter, statens självständiga offentligrättsliga inrättningar och övriga statsmyndigheter ska genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden (3 kap. i beredskapslagen). Förberedelserna leds och övervakas av statsrådet samt av varje ministerium inom sitt ansvarsområde. Skogscentralens uppgifter är bland annat att följa upp skogarnas tillstånd och utveckling samt lägga fram förslag och initiativ som hänför sig till detta, upprätthålla beredskap med avseende på skogsskador och ge sådan handräckning som avses i räddningslagen (379/2011) (lagen om Finlands skogscentral /418.) Med beredskap för skogsskador avses beredskap inför skogsbrand, storm-, snö-, insekts- och svampskador. Enligt förordningen om övervakning i fråga om växtsjukdomar och skadedjur som orsakar skogsskador (1045/1991) ska Skogsforskningsinstitutet följa förekomsten och utbredningen av växtsjukdomar och skadedjur som orsakar skogsskador. Finlands skogscentral är skyldig att bistå institutet när det fullgör sin uppgift (1045/1991). När en risk för omfattande insekts- och svampskador uppstår ska Finlands skogscentrals regionenhet till jord- och skogsbruksministeriet göra framställning om de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga att skada uppkommer eller sprids enligt 6 i lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog ( /263). Enligt 47 i räddningslagen är Finlands skogscentral skyldig att göra upp behövliga planer för skötseln av sina uppgifter i samband med räddningsverksamhet och för deltagandet i räddningsverksamheten. Räddningsverket ska lämnas utredningar om de resurser som är tillgängliga för räddningsverksamheten. Enligt 49 i räddningslagen är Finlands skogscentral/regionenheterna skyldiga att på begäran ge en räddningsmyndighet handräckning som hör till deras verksamhetsområde eller annars är förenlig med det. Räddningslagen innehåller bestämmelser om Forststyrelsens experthjälp vid bekämpning av skogsbränder. Forststyrelsen är skyldig att lämna räddningsmyndigheterna experthjälp när det gäller att bekämpa skogsbränder och att på eget initiativ ha beredskap att i samarbete med räddningsmyndigheterna förebygga och bekämpa skogsbränder på statsägd mark som Forststyrelsen har i sin besittning (49 i räddningslagen, 379/2011). Beslut om begäran om handräckning i enlighet med räddningslagen och om begäran om ovan nämnd experthjälp fattas av den behöriga räddningsmyndigheten. Livsmedelssäkerhetsverket kan anlita Finlands skogscentral vid beredningen och verkställigheten av

5 5 beslut om bekämpning, om bekämpningen gäller en skadegörare som inte tidigare har förekommit i Finland och som kan orsaka direkt eller indirekt skada på växande träd i skog, till exempel tallvednematod (14a och 30a i lagen om ändring av lagen om skydd för växters sundhet, 384/2008). Jord- och skogsbruksministeriet har tagit fram en beredskapsplan för skogsskador (Maa- ja metsätalousministeriön varautumissuunnitelma metsätuhoihin, Helsinki 2012). Planen förpliktar Finlands skogscentral att ta fram en beredskapsplan för skogsskador. I beredskapsplanen ska ingå en beskrivning av Skogscentralens interna beredskapsorganisation och dess uppgifter i olika situationer. Beredskap för skogsskador och handräckning är Skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter som inte omfattar utövning av offentlig makt. Med andra ord fattar Skogscentralen inte några beslut som direkt påverkar en persons rättigheter, skyldigheter eller intressen. Det är frågan om en så kallad faktisk förvaltningsverksamhet. Till exempel utarbetande av beredskapsplan, rådgivning och experttjänster till myndigheter är faktisk förvaltningsverksamhet. 2. Räddningsmyndigheternas befogenheter Räddningsmyndigheten har ansvar för ledning av räddningsverksamhet. Vid omfattande skador kan räddningsmyndigheterna samla ett ledande organ för ledning av räddningsuppdrag. I 37 i räddningslagen ( /379) finns följande bestämmelser: Räddningsledaren har rätt att förordna en arbetsför person som befi nner sig på en brandeller olycksplats eller i dess närhet och som inte hindras av ett giltigt skäl att bistå vid räddningsverksamheten, om detta är nödvändigt för att rädda en människa eller avvärja en olycka. I en liknande situation har en räddningsmyndighet, om läget inte annars går att få under kontroll, rätt att förordna arbetsföra personer som uppehåller sig i den kommun där olyckan har inträffat att ofördröjligen infi nna sig på brand- eller olycksplatsen och delta i räddningsverksamheten. En person har endast av giltigt skäl rätt att vägra delta. Vid olyckor och tillbud har räddningsledaren allmän bestämmanderätt också över andra brandkårer än de avtalsbrandkårer som avses i 25. En industribrandkår eller annan anstaltsbrandkår får dock anlitas bara om anstaltens säkerhet därigenom inte äventyras. Ett förordnande enligt 1 mom. kan vara i kraft tills det fi nns tillräckligt med organiserad hjälp på brand- eller olycksplatsen. Förordnandet kan dock ges för högst ett dygn åt gången och det kan förnyas högst en gång. En person som förordnats att bistå vid räddningsverksamhet har rätt att få ett intyg över deltagandet i räddningsarbetet. Den som har förordnats att delta i räddningsverksamhet får inte lämna brand- eller olycksplatsen förrän räddningsledaren har gett lov till det.

6 6 3. Skogsskador som ingår i beredskapsplanen I Finland orsakas betydande skogsskador av vind (stormar), barkborrar, vanlig tallspinnarstekel, tallsteklar (vanlig tallstekel och röd tallstekel), älg, sorkar, rotticka, snö och skogsbrand. Dessutom kan en betydande risk utgöras av spridning av tallvednematod i de fi nländska skogarna. I den här beredskapsplanen beskrivs beredskapen för följande skadegörare mer detaljerat: - vindskador - barkborrar - röd tallstekel och vanlig tallspinnarstekel. Livsmedelssäkerhetsverket har tagit fram en separat beredskapsplan för spridning av tallvednematod och nödvändiga åtgärder (Valmiussuunnitelma mäntyankeroisen varalle, Livsmedelssäkerhetsverket Eviras publikation 7/2011). 4. Målsättning Målen med beredskapen är följande: 1. Beredskap att bistå räddningsmyndigheterna 2. Förebyggande verksamhet för att hindra och minska skogsskador. En välorganiserad uppföljning av förekomsten och spridningen av växtsjukdomar och skadedjur. 3. Effektiv verksamhet vid skogsskador och åtgärder när skador har uppstått. 4. Att snabbt kunna få en bild av omfattningen av skogsskador och risken för dem. 5. Att organisera arbets- och ansvarsfördelningen vid Finlands skogscentral, regionenheterna och i förhållande till intressentgrupperna tydligt enligt det aktuella läget. 6. God beredskap att informera och ge råd.

7 7 5. Beredskapsorganisationen vid Finlands skogscentral 5.1 Organisering av beredskapsuppdrag Beredskapsorganisationen består av skogsdirektör, chef för finansiering och granskning, beredskapschef på riksnivå och vice beredskapschef, en person som har riksomfattande jour (ett roterande system för jourpass), beredskapsgrupp på riksnivå, koordinator för insekts- och svampskador på riksnivå. Vid regionenheterna består beredskapsorganisationen av regiondirektörer, regionala beredskapschefer och ledande föredragande. SKOGSDIREKTÖR Skogsdirektören svarar för beredskap för skogsskador vid Finlands skogscentral och de resurser som behövs för att kunna sköta uppgiften. Skogsdirektören utnämner beredskapschefen på riksnivå, vice beredskapschefen och på beredskapschefens föredragning den riksomfattande beredskapsgruppen. BEREDSKAPSCHEF PÅ RIKSNIVÅ OCH VICE BEREDSKAPSCHEF Den riksomfattande beredskapschefen hjälper skogsdirektören med beredskap för skogsskador. Beredskapschefen svarar för genomförande, ledning och utveckling av beredskapsplanen. Planen utvecklas utgående från ny information, observationer och erfarenheter. Beredskapschefen rapporterar till skogsdirektören. Beredskapschefen föreslår skogsdirektören ändringar som är nödvändiga med tanke på beredskapen. Beredskapschefen utvecklar kontakterna med de riksomfattande räddningsmyndigheterna och aktörerna i skogsbranschen för att förbättra samarbetet. Beredskapschefen utvecklar information och utbildning i anknytning till skogsskador. Uppgifter: 1. Koordinera och utveckla den riksomfattande beredskapen för skogsskador a. utveckla och organisera ett tillvägagångssätt för prognostisering av skogsskador och kartering av dem b. delta i att förbättra den allmänna beredskapen för skogsskador inom skogsförvaltningen c. samarbeta med aktörer och intressentgrupper tillsammans med de övriga riksomfattande aktörerna på riksnivå

8 8 d. svara för bereskapsgruppernas kontaktuppgifter på regionenheterna e. svara för behövlig kompetens f. svara för att telefonjouren fungerar. 2. Fungera som kontaktperson mellan Finlands skogscentral och jord- och skogsbruksministeriet 3. Informera om skogsskador på riksnivå tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet 4. Koordinera planmässiga åtgärder vid risk för omfattande skogsskador och efter att det har uppstått omfattande skogsskador a. starta kartläggningen efter att skadorna har uppstått tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet, lantmäteriverket, Skogsforskningsinstitutet och Livsmedelssäkerhetsverket b. lämna ministeriet en värdering av omfattningen av de skadade områdena och den uppskattade virkesvolymen c. koordinera karteringen av behovet för fl ygfotografering d. göra en framställning till ministeriet om fl ygfotograferingen e. delta i planeringen av åtgärder med anledning av skadorna och i uppföljningen av genomförandet av dem. 5. Komma överens om uppgiftsfördelningen med ersättaren och om beredskap att arbeta när skador har uppstått. CHEF FÖR FINANSIERING OCH GRANSKNING Chefen för fi nansiering och granskning deltar till behövliga delar i den nationella beredskapsgruppens verksamhet. Chefen för fi nansiering och granskning svarar för de uppgifter som skogsdirektören anvisar honom/henne. BEREDSKAPSGRUPP PÅ RIKSNIVÅ Beredskapsgruppen vid Finlands skogscentral består av följande personer: beredskapschef, vice beredskapschef, koordinator för insekts- och svampskador och 1 3 sakkunnigledamöter. Beredskapschefen är ordförande. Gruppen utnämns av skogsdirektören på föredragning av beredskapschefen. Gruppens mandatperiod är lika med beredskapschefens mandatperiod. Beredskapsgruppen bistår beredskapschefen med organiseringen och utvecklingen av verksamheten och med de praktiska åtgärderna på Skogscentralen när beredskapsplanen verkställs. Beredskapsgruppen följer upp den nationella och regionala situationen för skogsskador och förekomsten och spridningen av växtsjukdomar och skadeinsekter. Gruppen rapporterar till skogsdirektören, chefen för fi nansiering och granskning och chefen för främjandetjänster minst en gång per år.

9 9 REGIONDIREKTÖR Regiondirektören svarar för regionenhetens resurser och engagemang i beredskapsarbetet. Regiondirektören utnämner den regionala beredskapsgruppen och stöder beredskapsgruppens arbete vid regionenheten. Regiondirektören gör en framställning till jord- och skogsbruksministeriet om åtgärder som är nödvändiga för att förebygga att omfattande insekts- eller svampskador uppkommer eller sprids. Dessutom sköter regiondirektören myndighetskommunikationen med jord- och skogsbruksministeriet efter bekämpningen (rapportering, redovisningar med fl era). Regiondirektören kan genom sitt beslut överföra uppgiften till den ledande föredraganden. PERSONER SOM DELTAR I DEN RIKSOMFATTANDE TELEFONJOUREN Finlands skogscentral har en telefonjour som har grundats för beredskap för skogsskador. I telefonjouren deltar två personer från varje regionenhet. En person har jour en vecka åt gången. Den jourhavande personen kan nås genom att ringa till ett rikstäckande journummer. Detta telefonnummer är endast avsett för myndighetsbruk. Målet är att den jourhavande personen alltid svarar på detta nummer, även efter kontorstid. Under normal kontorstid ska räddningsmyndigheten eller någon annan som behöver hjälp i första hand ta kontakt med den regionala beredskapschefen eller vice beredskapschefen. Den jourhavande personen har följande uppgifter 1. Att följa upp meteorologiska institutets varningsmeddelanden och vid behov kontakta regionenheterna redan i förväg för att kartlägga beredskapsläget. 2. Att ta emot begäran om handräckning, be om preciserande uppgifter vid behov, vidta nödvändiga åtgärder omedelbart och rikta begäran till de behöriga bereskapspersonerna vid regionenheten. Genom intranätet (Silmu) har den jourhavande personen tillgång till kontaktuppgifterna till regionala skogsaktörer, entreprenörer och skogsarbetare. 3. Att bidra till att den lokala beredskapsverksamheten startar inom det område som begäran om handräckning gäller. 4. Att se till att beredskapscheferna på riksnivå och skogsdirektören informeras om arbetet som utförts under jouren 5. Att vara beredd att hjälpa den regionala och rikstäckande kommunikationen i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet och Skogscentralens kommunikationspersonal 6. Att vara anträffbar per telefon under det egna jourpasset dygnet runt 7. Att säkerställa att följande person tar ansvar för jouren efter det egna jourpasset.

10 10 KOORDINATOR FÖR INSEKTS- OCH SVAMPSKADOR PÅ RIKSNIVÅ Koordinatorn för insekts- och svampskador på riksnivå har följande uppgifter: Svara för uppföljningen av förekomsten och spridningen av betydande insekts- och svampskadegörare som orsakar skogsskador och för samarbetet med intressentgrupper i anslutning till detta. Koordinera och utveckla verksamheten inom ansvarsområdet vid Finlands skogscentral. - Svara för insamling, arkivering och rapportering av skadeobservationer och för information om dessa. - Upprätthålla nätverket av experter på insekts- och svampskador vid regionenheterna, styra verksamheten och se till att det fi nns tillräckligt med kompetens. Utveckla beredskapen för skogsskador i samarbete med beredskapsgruppen. Ta initiativ till behövliga åtgärder i fråga om beredskap för svamp- och insektsskador. Rapportera till chefen för fi nansiering och granskning och till beredskapscheferna på riksnivå. REGIONAL BEREDSKAPSGRUPP Vid varje regionenhet fi nns en beredskapsgrupp som har utnämnts av regiondirektören. Till den regionala beredskapsgruppen hör - beredskapschef - vice beredskapschef - ledande föredragande andra expertledamöter. Beredskapsgruppen sammanträder på beredskapschefens inbjudan vid behov, dock minst en gång per kalenderår före slutet av mars. På mötet behandlas skogsskador som uppkommit under föregående år och värderas behovet av kommande beredskapsbehov och -metoder. Vid sammanträdena förs promemoria. Promemoriorna sparas i Skogscentralens datasystem. Beredskapsgruppen rapporterar till regiondirektören och beredskapschefen på riksnivå. REGIONAL BEREDSKAPSCHEF 1. Leder regionenhetens beredskapsgrupp 2. Svarar för genomförandet av Skogscentralens beredskapsplan vid regionenheten och för nödvändiga lokala instruktioner. 3. Svarar för att de instruktioner han/hon fått genomförs vid regionenheten. 4. Lämnar räddningsverket årligen utredningar om de resurser som är tillgängliga för räddningsverksamheten (uppgifter som anges nedan i punkt 5 och 6).

11 11 5. Bidrar till att räddningsverket i regionen har kontaktuppgifterna till skogsmaskinföretagare och skogsarbetare i rimlig omfattning. Regionenheten skaffar kontaktuppgifterna och lämnar dem till räddningsverket, eller regionenheten ger räddningsverket handledning i att skaffa kontaktuppgifterna. Kontaktuppgifterna sparas även i Finlands skogscentrals interna informationsnätverk i den omfattning de är tillgängliga. Kontaktuppgifterna är endast avsedda för räddningsverksamhet eller liknande. 6. Svarar för organisering av nätverket av kontaktpersonerna inom ansvarsområdet, nödvändig information utåt och regelbunden uppdatering av nätverkets uppgifter. I nätverket deltar regionenhetens beredskapsgrupp och personer från Skogscentralens regionenhet, från de viktigaste aktörerna i skogsbranschen och från räddningsverket. Nätverkets kontaktuppgifter omfattar personens namn, organisation, telefonnummer och i mån av möjlighet organisationen och det geografi ska ansvarsområdet eller ett annat liknande ansvarsområde (kommun/kommuner). Kontaktuppgifterna sänds till varje medlem i nätverket och de förs in i Finlands skogscentrals gemensamma informationsnätverk. Med information utåt avses bland annat information om skogsskador och beredskap för dem. 7. Är i kontakt med räddningsmyndigheterna i tillräcklig omfattning, dock minst en gång per år under januari april. Över detta förs promemoria. Räddningsverket ska årligen lämnas en utredning om de resurser som är tillgängliga för räddningsverksamheten. bland annat kontaktuppgifterna till de regionala kontaktpersonerna, kontaktuppgifter till skogsarbetare och maskinföretagare i mån av möjlighet Evenemang efter att man varit i kontakt senaste gång, responssamtal nödvändiga åtgärder som man kommit överens om. Beredskapschefen svarar för att regionenheten genomför det som man har kommit överens om med räddningsmyndigheterna. 8. Ser till att aktörerna i skogsbranschen, internt inom regionenheten och inom Skogscentralen får tillräckligt mycket information om beredskap (bland annat kontakten till beredskapschefen på riksnivå och de övriga regionernas beredskapschefer). 9. Svarar för regionenhetens åtgärder vid skogsskador Förfaranden vid skador som orsakats av vind och barkborrar anges nedan. I fråga om övriga skador tillämpas dessa förfaranden till lämpliga delar och/eller separata instruktioner.

12 12 LEDANDE FÖREDRAGANDE 1. Svarar för att föreskrifter, bestämmelser och instruktioner följs i enlighet med hans/hennes befogenheter och uppgift 2. Tar emot framställning om handräckning, be om närmare uppgifter om handräckningens omfattning av avsändaren och vidta nödvändiga åtgärder 3. Svarar för att direktiv som gäller skogslagen och lagen om fi nansiering av ett hållbart skogsbruk ges även under exceptionella omständigheter 4. Svarar för åtgärder, granskningar och lösningar enligt lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog 5. Sköter de uppgifter som regiondirektören gett honom/henne (till exempel att gör en framställning till jord- och skogsbruksministeriet om nödvändiga åtgärder för att hindra uppkomst eller spridning av insekts- eller svampskador, sköter myndighetsärenden med jord- och skogsbruksministeriet efter genomförda bekämpningsåtgärder). 6. Svarar för att jord- och skogsbruksministeriets granskningsföreskrifter verkställs. 5.2 Samarbete med intressentgrupper Instanser och skogsindustriföretag som skogsägarna har befullmäktigat De instanser som skogsägarna har befullmäktigat, såsom skogsvårdsföreningar och skogsserviceföretag, ansvarar inom ramen för fullmakten för planeringen av drivningen av skadade träd och för arbetssäkerheten vid drivningsarbetet. Skogsindustriföretagen svarar i egenskap av avverkningsrättens innehavare eller skogsägare för planeringen av virkesdrivningen och för arbetssäkerheten vid drivningsarbetet. Drivningsmaskiner och personal ska i mån av möjlighet riktas till skadade skogsområden i tillräcklig omfattning så att de skadade träden som utnyttjas ekonomiskt kan utnyttjas vid träförädling så bra som möjligt. För att undvika följdskador ska man försöka minimera virkesvolymen som blir kvar i skogen en längre tid eftersom den kvarblivna virkesmängden ökar risken för insektsskador. Företagen defi nierar lagerplatser som de använder vid drivningen av skadade träd (industri- och vattenlager och lager vid vägkanter). I synnerhet vid omfattande skogskador upprätthåller företagen ett register över lagren i samarbete med Skogscentralen enligt en separat överenskommelse.

13 13 Omfattningen av skogsskadorna utreds i samarbete med skogsaktörerna. I anmälningarna om användning av skog antecknas behövliga uppgifter om avverkningar på skadade områden. Kommunikationen om skogsskador är öppen. Beredskapen utvecklas på ett sätt som är gynnsamt för alla parter Elbolag Elbolagen tar fram en egen beredskapsplan för skogsskador. De ansvarar för upprätthållandet av den och utbildningen i anslutning till den. Dessutom svarar elbolagen för att deras egna elnät fungerar och att felen repareras. Enligt 5 i elmarknadslagen (386/1995) ska distributionsnätsinnehavaren ha tillräckligt många anställda för att kunna sörja för sin elnätsverksamhet. Om underhållet och upprätthållandet av nätverket sköts av ett separat bolag, ska nätinnehavaren genom avtalsarrangemang säkerställa att de har tillräckligt många kompetenta anställda vid omfattande störningar. Skogscentralen utvecklar metoder för att kartlägga risken för skador vid ellinjer med medelspänning. Dessutom erbjuder Skogscentralen tjänster i anslutning till detta för att minska vindskador Övriga instanser Meteorologiska institutet sänder en väderleksvarning till beredskapschefen, vice beredskapschefen och jord- och skogsbruksministeriet. Den gemensamma e-postadressen är mk.valmiuspaallikot@ metsakeskus.fi. Meteorologiska institutet tillhandahåller ett nätverk för uppföljning av luftkvaliteten på bakgrundsområden. Institutet utvecklar modeller för att kunna beräkna och följa upp hur luftföroreningar omvandlas och sprids. Miljömyndigheterna övervakar att föreskrifter som rör naturvård och miljöskydd iakttas. Vid eventuella problem tar aktörerna kontakt med den regionala miljöcentralen. Finlands miljöcentral koordinerar miljöförvaltningens uppföljningsprogram som också inbegriper skogsekosystem. Vid skogsskador har försäkringsbolagen inte någon lagstadgad roll. Försäkringsavtalet är ett avtal mellan försäkringsbolaget och skogsägaren. I försäkringsavtalet har bolaget vanligtvis reserverats möjlighet att granska skadorna innan virkesdrivningen inleds. Varje försäkringsbolag kan separat komma överens om vilka värderings- eller andra tjänster det köper från organisationer i skogsbranschen. Skogscentralen samarbetar med lantmäteriverket i fråga om fl ygfotografering av de skadade skogsområdena. Vid prognostisering och uppföljning samarbetar Skogscentralen med Skogsforskningsinstitutet.

14 14 6. Åtgärder vid skogsskador 6.1 Vindskador 1. UPPRÄTTHÅLLANDE AV BEREDSKAP - Den riksomfattande jouren är verksam hela tiden. - Beredskapschefens på riksnivå och vice beredskapschefens uppgifter bestäms enligt deras arbetsuppgifter. - De regionala beredskapsgruppernas verksamhet bestäms enligt ledamöternas arbetsuppgifter. 2. HÖJD BEREDSKAP - Meteorologiska institutet ger en varning för stormvind. - Den som har telefonjour kommunicerar i mån av möjlighet med beredskapscheferna på stormområdet och med beredskapschefen på riksnivå/vice beredskapschefen för att fästa uppmärksamhet och för att vidta nödvändiga åtgärder. - Beredskapschefen vid regionenheten informerar kontaktpersonerna och skogsaktörerna i regionen om risken för vindskador. 3. VID VINDSKADOR - Den som har telefonjour aktiverar beredskapspersonerna (regionerna, beredskapscheferna på riksnivå) - Den jourhavande personen förmedlar begäran om handräckning till regionen. - Beredskapscheferna på riksnivå vidtar åtgärder enligt deras uppgifter. - Regionenheternas beredskapschefer vidtar åtgärder enligt deras uppgifter. BEREDSKAPSCHEF PÅ RIKSNIVÅ OCH VICE BEREDSKAPSCHEF - koordinerar planmässiga åtgärder, startar karteringen av skador i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet, Lantmäteriverket och Skogsforskningsinstitutet ger antmäteriverket en uppskattning av skadornas omfattning och den skadade virkesvolymen koordinerar kartläggningen av behov för fl ygfotografering och deltar i organiseringen av genomförandet av den - utarbetar en framställning om fl ygfotograferingen och lämnar den till ministeriet - svarar för den riksomfattande informationen om skogsskador tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet - informerar ledningen vid Skogscentralen om situationen och om de utförda åtgärderna.

15 15 BEREDSKAPSCHEF VID REGIONENHET - tar emot begäran om handräckning, ber om preciserande uppgifter vid behov och vidtar nödvändiga åtgärder omedelbart inom ramen för sina befogenheter. Målet är att värderingen av skador är klar inom tre dygn efter att skadorna har uppstått. - svarar för uppskattningen av behovet för fl ygfotografering inom sitt ansvarsområde. Målet är att värderingen är klar inom tre dygn efter att vindskadorna har uppstått. - sammankallar beredskapsgruppen och/eller representanter för de viktigaste skogsorganisationerna vid behov. Målet är att få en noggrannare bild av situationen och att diskutera och komma överens om nödvändiga åtgärder och information. Vid större vindskador kan sammanträdet vara nödvändigt. Då är målet att värderingen är klar inom 3 5 dygn efter att skadorna har uppstått. - svarar för att beredskapschefen på riksnivå, den ansvariga för insekts- och svampskador och personalen inom regionenheten samt kontaktpersoner till behövliga delar, andra beredskapschefer och jord- och skogsbruksministeriet vid begäran får tillräcklig information om skogsskadorna. - svarar för att information om skogsskador på regionenhetsnivå Teman för information är bland annat omfattningen av skogsskador, risker för följdskador för olika trädslag och varning för att det är farligt att driva vindfällen. LEDANDE FÖREDRAGANDE - ger instruktioner om anmälan om användning av skog, Kemera (stöd för fi nansiering av hållbart skogsbruk), bekämpning av följdskador med mera 4. FLYGFOTOGRAFERING - genomförs vid behov - jord- och skogsbruksministeriets direktiv iakttas. 5. UPPFÖLJNING AV OCH STATISTIKFÖRING ÖVER AVVERKNINGAR PÅ STORMSKADADE OMRÅDEN UTGÅENDE FRÅN ANMÄLNINGAR OM ANVÄNDNING AV SKOG

16 Skador som orsakas av barkborrar Insekts- och svampskadorna (inklusive granbarkborren) och utvecklingen av situationen följs upp aktivt bland annat genom - granskningar i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets och Skogscentralens föreskrifter och instruktioner - koder för skadeavverkningar i anmälningar om användning av skog - observationer som Skogscentralen och andra aktörer har gjort i samband med arbetet. Uppföljningen av skador som orsakats av granbarkborren är speciellt viktig efter omfattande stormskador i grandominerade skogar. Vid uppföljningen av bestånden av skadegörare bistår Skogscentralen årligen Skogsforskningsinstitutet på ett sätt som de kommer överens om separat. Vid allvarliga skador som orsakas av granbarkborren eller när risken för skador ökar avsevärt gäller följande: BEREDSKAPSCHEF VID REGIONENHET - svarar för att regionenheten vid behov ger instruktioner om behandling av skadade skogar och om anmälningsförfarandet vid skadeobservationer. - svarar för att regionenheten ger allmän information om skador som har orsakats av granbarkborren och att regionenheten separat informerar den som är ansvarig för insekts- och svampskador. LEDANDE FÖREDRAGANDE - svarar för instruktioner om hur anmälningar om användning av skog ska göras. - organiserar granskningsverksamheten enligt jord- och skogsbruksministeriets och Skogscentralens föreskrifter och instruktioner. 6.3 Skador som orsakas av tallsteklar eller vanlig tallspinnarstekel Läget och utvecklingen av det följs upp aktivt i samarbete med Skogsforskningsinstitutet. Vid allvarliga skador som orsakats av tallsteklar eller vanlig tallspinnarstekel gäller följande:

17 17 LEDANDE FÖREDRAGANDE - bedömer läget med hjälp av Skogsforskningsinstitutet och den ansvariga för insekts- och svampskador - förbereder och lämnar en framställning om nödvändiga åtgärder till jord- och skogsbruksministeriet enligt prövning. Avsikten är att förebygga att insektsskadan uppkommer eller sprids. - sköter kontakten med jord- och skogsbruksministeriet efter bekämpningen (rapporter, redovisningar med mera). BEREDSKAPSCHEF I REGIONENHETEN - svarar för organiseringen av biologiska bekämpningsåtgärder i praktiken enligt jord- och skogsbruksministeriets föreskrifter. - hjälper den ledande föredraganden att utarbeta framställningen om bekämpning vid behov. - svarar för att regionenheterna informerar om skadorna och för att den ansvariga för insekts- och svampskador får tillräckligt med information. 6.4 Skador som orsakas av tallvednematod Det har utarbetats en separat plan över åtgärderna: Valmiussuunnitelma mäntyankeroisen varalle (Beredskapsplan för bekämpning av tallvedsnematoden, Eviras publikationer 7/2011). 6.5 Övriga skador I fråga om övriga skogsskador tillämpas de allmänna principerna i den här beredskapsplanen. Vid omfattande skador som har uppkommit på grund av snö och upplega samt vid skogsbränder iakttas samma principer som vid vindskador. Beredskapsplanen preciseras och revideras enligt risken för skogsskador.

18 18 7. Kommunikation Målet med kommunikationen om skogsskador är att ge information om skogsskador snabbt, pålitligt och så öppet som möjligt till media, befolkning, skogsaktörer och internt inom Skogscentralen. Kommunikationen är initiativrik och aktiv. Den kommer i gång snabbt och framskrider systematiskt. Omfattningen av läget, den uppskattade längden av situationen och eventuella skydds- och bekämpningsinstruktioner förklaras på ett språk som är lätt att förstå. Finlands skogscentral anmäler omedelbart om omfattande och plötsliga skogsskador eller andra motsvarande krissituationer som hänför till skogsskador till jord- och skogsbruksministeriet. Ministeriets skogsavdelning informerar ministeriets ledning och kommunikationsenhet utan dröjsmål. Skogsavdelningen ser till att ledningen och kommunikationsenheten får tillräckligt med information om vilka åtgärder som har vidtagits. Finlands skogscentral och jord- och skogsbruksministeriet svarar tillsammans för den riksomfattande informationen om skogsskador. Finlands skogscentral svarar för den regionala informationen och tillämpningen av myndigheternas föreskrifter enligt sina egna instruktioner. Skogsforskningsinstitutet och Livsmedelssäkerhetsverket ger information i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet enligt sina egna instruktioner. Räddningsmyndigheterna har det allmänna ansvaret för informationen under räddningsverksamheten. Räddningsmyndigheterna har vid behov rätt att sända nöd- och myndighetsmeddelanden. Eldistributionsbolagen svarar för informationen som rör regioner där det förekommer avbrott i eldistributionen.

19 8. Litteratur, mer information Maa- ja metsätalousministeriön varautumissuunnitelma metsätuhoihin, Helsinki Valmiussuunnitelma mäntyankeroisen varalle. Elintarviketurvallisuusvirasto. Eviran julkaisuja 7/ s. Hakkuut myrskytuhometsissä, Työsuojeluhallinto, Aluehallintovirasto, Työsuojeluoppaita ja -ohjeita s. Metsätyöt ja sähkölinjat, Työsuojeluhallinto, Aluehallintovirasto, Työsuojeluoppaita ja -ohjeita s. Johtoalueiden vierimetsien hoito, Energiateollisuus, MTK ja SLC, 11 s. Hyönteistuhojen torjunta myrskyn jälkeen - esite. Maa- ja metsätalousministeriö s. Matkapuhelin, metsätyö ja turvallisuus Sosiaali- ja terveysministeriö ja työturvallisuuskeskus. Työsuojeluoppaita ja -ohjeita s. Metsäalan työsuojelu, julkaisu. STM, Työturvallisuuskeskus Metsätuhoihin valmistautuminen Taustapaperi metsäkeskuksen metsätuhovalmiussuunnitelmaa varten. Metla Webbplatsen Skogscentralen.fi