Bilagor Fembäcke stenålder

Transkript

1 Bilagor Fembäcke stenålder Bilaga 1. Ruttabell ID Namn X Y 1072 X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = ID Namn X Y 1229 X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = X = Y = , , , , , , , , , , X = Y = X = Y = X = Y = , , , , , , , ,702 Bilagor Fembäcke stenålder 89

2 90 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria Y X Fig. 68. Översikt gällande rutor som grävdes vid den särskilda undersökningen vid Fembäcke stenålder. Skala 1: X Y m

3 Bilaga 2. Grävenheter ID Namn Tjocklek, mm Ruta (context) 1073 Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 1 0, Stick 1 0, ID Namn Tjocklek, mm Ruta (context) 1739 Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 2 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 2 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 1 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 2 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Bilagor Fembäcke stenålder 91

4 ID Namn Tjocklek, mm Ruta (context) Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, ID Namn Tjocklek, mm Ruta (context) Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Stick 2 0, Stick 3 0, Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

5 Bilaga 3. Fyndtabell Fnr Klass IDnr Material Sakord Vikt, g Ant. Notering 10 Ben Ben Ben 0, Ben Ben Ben 0, Ben Ben Bearbetat Ben Ben Ben 0, Ben Ben Ben 1, Ben Ben Ben Bergart E Bergart Avslag 28 1 Krossad pf. Trol. redskap. 23 Metall Järn Kniv Metall Järn Hästsko Keramik_stå Keramik Kärl Keramik_stå Keramik Kärl Keramik_stå Keramik Kärl 27, Keramik_stå Keramik Kärl Keramik_stå Keramik Kärl Keramik_stå Keramik Kärl 0, Keramik_stå Keramik Kärl 9, Keramik_stå Keramik Kärl Keramik_stå Keramik Kärl Keramik_stå Keramik Kärl 3, Keramik_stå Keramik Kärl 2, Keramik_stå Keramik Kärl 7, Keramik_stå Keramik Kärl Keramik_stå Keramik Kärl 7,2 3 Gropdekor 21 Keramik_stå Keramik Kärl Keramik_stå Keramik Skärva 22, Keramik_stå Keramik Skärva Keramik_stå Keramik Skärva 5, Keramik_stå Keramik Skärva Keramik_stå Keramik Skärva 4, Keramik_stå Keramik Skärva 11, Keramik_stå Keramik Skärva 1, Keramik_stå Keramik Skärva 11, Keramik_stå Keramik Skärva 13, Keramik_stå Keramik Skärva 7, Keramik_stå Keramik Skärva 1, Keramik_stå Keramik Skärva 3, Keramik_stå Keramik Skärva 14, Keramik_stå Keramik Skärva 2, Keramik_stå Keramik Skärva 7, Keramik_stå Keramik Skärva 2, Keramik_stå Keramik Skärva 15, Keramik_stå Keramik Skärva 5, Keramik_stå Keramik Skärva 10, Keramik_stå Keramik Skärva 4, Keramik_stå Keramik Skärva 3, Keramik_stå Keramik Skärva 0, Keramik_stå Keramik Skärva 1, Keramik_stå Keramik Skärva 7, Keramik_stå Keramik Skärva 9, Keramik_stå Keramik Skärva 11, Keramik_stå Keramik Skärva 25, Keramik_stå Keramik Skärva 15, Keramik_stå Keramik Skärva Keramik_stå Keramik Skärva 4 1 Matskorpa 65 Keramik_stå Keramik Skärva 9, Keramik_stå Keramik Skärva 11 1 Matskorpa 67 Keramik_stå Keramik Kärl 4, Keramik_stå Keramik Skärva 7, Keramik_stå Keramik Skärva 3, Keramik_stå Keramik Skärva 2,8 2 Bilagor Fembäcke stenålder 93

6 Fnr Klass IDnr Material Sakord Vikt, g Ant. Notering 71 Keramik_stå Keramik Skärva 4, Keramik_stå Keramik Skärva 9, Keramik_stå Keramik Skärva Keramik_stå Keramik Skärva 1, Keramik_stå Keramik Skärva Keramik_stå Keramik Skärva Keramik_stå Keramik Skärva 4, Keramik_stå Keramik Skärva 1, Keramik_stå Keramik Skärva 14, Keramik_stå Keramik Skärva 55, Keramik_stå Keramik Skärva Keramik_stå Keramik Skärva 5, Keramik_stå Keramik Skärva 3, Keramik_stå Keramik Skärva Keramik_stå Keramik Skärva 8,2 2 Lipidanalys 86 Keramik_stå Keramik Skärva 7, Keramik_stå Keramik Skärva 3, Keramik_stå Keramik Skärva 7, Keramik_stå Keramik Skärva 0, Keramik_stå Keramik Skärva 4, Keramik_stå Keramik Skärva 2, Keramik_stå Keramik Skärva 1, Keramik_stå Keramik Skärva 15, Keramik_stå Keramik Skärva 19, Keramik_stå Keramik Skärva 16, Keramik_stå Keramik Skärva 16, Keramik_stå Keramik Skärva 17, Keramik_stå Keramik Skärva 40, Keramik_stå Keramik Skärva 13, Keramik_stå Keramik Skärva 15, Keramik_stå Keramik Skärva 20, Keramik_stå Keramik Skärva 56, Keramik_stå Keramik Skärva Keramik_stå Keramik Skärva 35 4 Lipidanalys 105 Keramik_stå Keramik Skärva 11, Keramik_stå Keramik Skärva 3, Keramik_stå Keramik 11 1 Lipidanalys 108 Keramik_stå Keramik Skärva 17,7 1 Matskorpa 109 Keramik_stå Keramik Skärva 17,5 1 I två delar, matskorpa på ena 110 Keramik_stå Keramik Skärva 15,7 2 Matskorpa 111 Keramik_stå Keramik Skärva 10,4 1 Lipidanalys 112 Keramik_stå Keramik Skärva 2,2 3 FU-ruta G Keramik_stå Keramik Skärva 3 3 FU-ruta G Keramik_stå Keramik Skärva FU-ruta G Keramik_stå Keramik Skärva 2 2 FU-ruta G Keramik_stå Keramik Skärva Kvarts E Kvarts Avslag 36,2 1 Troligen pf. Dålig kvarts. 7 Kvarts E Kvarts Skrapa 2,3 1 8 Kvarts E Kvarts Splitter 0,3 1 9 Kvarts E Kvarts Avslag 3,3 1 Dålig kvarts. 24 Kvarts E Kvarts Avslag/avfall 2,9 1 Osäker 25 Kvarts E Kvarts Kärna 19,3 1 Städ? 27 Kvarts E Kvarts Bearbetad 28,3 1 Knepig! Bip kärna? 28 Kvarts E Kvarts Avslag 1,9 1 Osäker. Färsk? 29 Kvarts E Kvarts Kärna 7, Kvarts E Kvarts Avslag 11,3 1 Dålig kvarts. 31 Kvarts E Kvarts Avslag 6,1 1 Dålig kvarts. 32 Kvarts E Kvarts Avslag 0,6 1 Mikrospånlik 33 Kvarts E Kvarts Bearbetad 7,5 1 Kärna? 34 Kvarts E Kvarts Avslag 2,8 1 Osäker. Dålig kvarts. 22 Metall Metall 0, Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

7 Bilaga 4. Anläggningstabell Undersökt andel, % Anr Namn Subklass Undersökningsmetod Fyndinsamlingsmetod Färg Sot Kol Färgintensistet Fyllningsmaterial 1084 Utgår Utgår Skärslev 50 Såll Mellan Grå Grus 1159 Stenfri/stenröjd yta Maskin 100 Handplock 1239 Tjärgrop Tjärframställningsgrop Skärslev 100 Ja Ja 1474 Utrakningslager Spade Stenlyft Utgår Spade 50 Handplock Mellan Brun Humös jord 1570 Lerinpackad Inre konstruktionselement Skärslev 100 Såll Ja Ja Mörk Svart Annat planka 1600 Nedre ram Inre konstruktionselement Skärslev Lerform Inre konstruktionselement Skärslev 100 Handplock Mellan Brun 1766 Röjningsröse Röjningsröse Maskin 50 Handplock Ja Ja Mellan Grå Sand 2090 Rotfärgning Utgår Skärslev 50 Såll Mellan Brun Sand 4482 Härd Härd Skärslev 50 Såll Ja Mellan Brun Sand 5832 Stolphål Stolphål Skärslev 50 Såll Mellan Brun Sand 5859 Aktivitetsyta Kulturlager Spade 20 Såll Ja Ja Mellan Grå Silt 6064 Grop? Stolphål Skärslev 50 Såll Mörk Grå Sand 6900 Stolphål Stolphål Skärslev 50 Såll Mörk Brun Sand 6947 Härd Härd Spade 50 Såll Ja Mellan Brun Sand 6958 Kylgrop Grop Skärslev 100 Såll Mellan Grå Silt 7014 Stolphål? Stolphål Skärslev 50 Såll Ja Mellan Grå Sand 7043 Grop Grop Skärslev 50 Såll Ja Mörk Svart Sand 7080 Grop Grop Skärslev 100 Såll Ja Mellan Gul Sand 7130 Grop Grop Spade 50 Handplock Mellan Brun Sand 7142 Stolphål Stolphål Skärslev 50 Såll Mörk Brun Sand 7161 Stolphål? Stolphål Skärslev 50 Såll Ja Mellan Brun Sand 7175 Stolphål Stolphål Skärslev 50 Såll Ja Mellan Brun Sand Stenfri/stenröjd yta Maskin 100 Handplock Grop Grop Spade 50 Såll Ljus Brun Sand Hydda Hydda 100 Bilaga 5. Osteologisk analys Av Carina Olson, Osteologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar, UV GAL, utförde under sommaren 2006 den särskilda arkeologiska undersökningen av lokalen Fembäcke 1:6, i Vendels socken, Uppland. Lokalen är belägen på ett höglänt moränområde öster om en mindre åkermark. När lokalen brukades var den strandnära vid en havsnivå kring meter över nuvarande. Den var då lokaliserad till en mindre ö i en havsvik. Läget i naturen samt de arkeologiska fynden indikerar att platsen varit bebodd under det neolitiska skedet i förhistorien. Benmaterialet från Fembäcke är litet, endast 170 fragment till en vikt av 2,77 gram (förundersökning och särskild undersökning). Alla fragment är brända. Benmaterialet från förundersökningen, där endast gräsätare kunde identifieras, var inte karakteristiskt för kustbundna neolitiska benmaterial, där säl och fisk vanligen dominerar. När undersökningen var klar tillkom dock ett antal fiskarter; gädda, sik eller lax, abborrfisk (abborre eller gös) och sill, vilket stödjer dateringen av lokalen till neolitikum, då fiskande befolkningar i Östersjöns kustområden var vanligt förekommande. Sillen är dock inte alltid vanlig i fastlandets arkeologiska material, vilket nog oftast kan relateras till tafonomiska och utgrävningstekniska orsaker. De sämre bevaringsförhållanden som tyvärr mestadels råder i östra Mellansveriges kustområden, gör att sillben som både är tunna, sköra samt feta, lättare bryts ner i jorden än andra robustare och fettfattiga ben. Finsållning med en masktäthet av 1 2 millimeter medför dock att dessa små ben kan återfinnas ifall de är bevarade. Eftersom det sällan finns möjlighet till tidskrävande sållningsmetoder i fält under exploateringsgrävningar, har jordprover tagits upp för senare finsållning och analys, vilket utförts i Osteoarkeologiska forskningslaboratoriets lokaler. Bilagor Fembäcke stenålder 95

8 Fisket på Fembäcke kan ge säsongsindikeringar. Gäddan har sina bästa fångstsäsonger under vår och höst, men är tillgänglig året runt, liksom abborren. Sik- och laxfisk har antagligen lättast fångats under försommar eller senhöst då de (beroende av art) har sina lekperioder. Av sill, eller strömming, brukar det finnas två bestånd, ett som leker på våren då de påträffas kustnära i till exempel sund mellan öar, och ett som leker längre ut till havs under sensommaren. När det gäller de enda identifierade däggdjuren, gräsätarna (förutsatt att de är vilda) jagas de vanligen under hösten. Det som är förbryllande, är att det fortfarande efter den särskilda undersökningen fattas ben från säl, som var det i särklass vanligaste bytesdäggdjuret på neolitiska kustboplatser. Tabell 2. Artlista, Fembäcke. Djurart Antal Vikt, g Däggdjur Mammalia Gräsätare (Herbivorae) 2 0,72 Oidentifierade (Indeterminata) 8 1,12 Fiskar (Pisces) Gädda (Esox lucius) 1 0,11 Abborrfisk (Percidae) 1 0,02 Sik/Lax (Coronidae/Salmonidae) 1 0,01 Sill (Clupea harengus) 1 0 Oidentifierade (Indeterminata) 8 0,05 Däggdjur/Fågel eller Fisk Oidentifierade (Indeterminata) 148 0,74 Totalt 170 2,77 Tabell 3. Anatomisk fördelning, Fembäcke. Art Kranium Postkran Ryggrad Rörben Obest. S:a Gräsät Obest Gädda 1 1 Abborrfisk 1 1 Sik/lax 1 1 Sill 1 1 Totalt Tabell 4. Djurarternas distribution på lokalen Fembäcke. Kontext Gräsät. Gädda Abborrfisk Sik/lax Sill Obest. S:a FE G G G R R Totalt Bilaga 6. Analys av organiska lämningar i keramik Av Sven Isaksson, Arkeologiska Forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet Inledning Ett av många sätt att skaffa sig mer fakta om forntida matvanor och matkultur är att analysera organiska beläggningar på och lipidrester (nedbrutna fetter, oljor, vaxer) i keramik (jfr Evershed m.fl. 2001). När oglaserade kärl används för tillredning eller lagring av födoämnen kan vätskor från maten sugas upp av keramikens porer. De lipidrester som, med hjälp av lösningsmedel, går att extrahera ut ur forntida keramik härrör från den eller de sista användningarna av kärlet (Craig m.fl. 2004). Utifrån sammansättningen på lipidresterna går det att uttolka vad kärlet använts till. Följande rapport behandlar analys av lipidrester i fyra krukskärvor från lokalen Fembäcke. Materialet skickades av Niclas Björck på UV Uppsala till Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL), Stockholms universitet, för analys. Analysteknik Från keramiken togs mellan cirka 0,25 och 0,35 gram keramikpulver ut för analys, variationen framför allt beroende av skärvornas storlek. Proverna togs från kärlets insida med hjälp av en kakelfräs vid låga varvtal. Den yttersta millimetern slipades bort för att undvika ytlig kontamination. Till proven sattes 20 μg internstadard (n-hexatriakontan (C36), Aldrich) kvantitativt. Extraktionen av lipidrester utfördes med kloroform och metanol, 2:1 (v:v), i ultraljudsbad 2 15 minuter. Rören centrifugerades sedan i 30 minuter med varv per minut. De nu klara extrakten överfördes till preparatrör och lösningsmedlet avdunstades med hjälp av kvävgas. De erhållna lipidresterna behandlades med bis(trimetylsilyl)trifluoracetamid med 10 % (v) klortrimetylsilan, i ugn vid 70 C i 20 minuter. Överblivet reagens avlägsnades med kvävgas. De derivatiserade proverna löstes i n- hexan, och 1 μl injicerades i GCMS:n. Analysen utfördes på en HP 6890 Gaskromatograf med en SGE BPX5 kapillärkolonn (15 m 220 μm 0,25 μm) av opolär karaktär. Injektionen gjordes pulsed splitless (pulstryck 17,6 Psi) vid 325 C via ett Merlin Microseal High Preassure Septum med hjälp av en Agilent 7683B Autoinjektor. Ugnen var temperaturprogrammerad med en inledande isoterm på två minuter vid 50 C. Därefter ökades temperaturen med 10 C per minut till 350 C följt av en avslutande isoterm på 15 minuter. Som bärgas 96 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

9 användes helium (He) med ett konstant flöde på 2,0 ml per minut. Gaskromatografen var kopplad till en HP 5973 Masselektiv detektor via ett interface med temperaturen 350 C. Fragmenteringen av separerade föreningar gjordes genom elektronisk jonisering (EI) vid 70 ev. Temperaturen i jonkällan var 230 C. Massfiltret var satt att scanna i intervallet m/z , vilket ger 2,29 scan/sec, och dess temperatur är 150 C. Insamling och bearbetning av data gjordes med mjukvaran MSD ChemStation. Resultat Inte i något utav proverna fanns det några detekterbara lipidrester. Internstandarden (nhexatriakontan) detekterades dock vederbörligen, vilket visar att såväl extraktion som analys fungerat. Detta tyder på en kärlanvändning som inte lämnat några spår i form av lipidrester. Diskussion Att inga lipidrester påvisats betyder inte nödvändigtvis att kärlen varit oanvända. I samband med E4- undersökningarna utfördes analyser av kärlanvändning på material från en rad gropkeramiska boplatser med dateringar från cirka 3500 f.kr. till cirka 2200 f.kr. I detta material anas en förändring av kärlanvändningen som inträffar omkring 3000 f.kr. och med innebörden att kärlen i mindre utsträckning eller med mindre frenesi använts som kokkärl samt att kärlanvändning som inte lämnat några spår i form av lipidrester ökar (Brorsson m.fl. 2007:431). Vid exempelvis Brännpussen (ca 2750 f.kr.) hade 50 % (9 av 18) av kärlen en användning som inte lämnat några lipidrester och vid Postboda 1 (ca f.kr.) var samma frekvens 40 % (4 av 10) (Brorsson m.fl. 2007:424). Om den totala kärlanvändningen vid Fembäcke varit likartad den vid dessa lokaler så är det erhållna resultatet inte osannolikt med tanke på att endast fyra prover analyserats. Sammanfattning Denna rapport har behandlat analys av lipidrester i fyra krukskärvor från lokalen Fembäcke. I inget av de analyserade proverna påträffades några lipidrester. Detta betyder inte nödvändigtvis att kärlen varit oanvända, utan kan även betyda att de kan ha använts på ett sätt som inte lämnar denna typ av spår. Exempel finns på lokaler där större material analyserats och där omkring hälften av kärlen inte innehållit några lipidrester. Referenser Brorsson, T., Isaksson, S. & Stenbäck, N Stil, gods och kärlanvändning neolitisk keramik från E4:an undersökningarna i norra Uppland. Stenålder i Uppland. Uppdragsarkeologi och eftertanke. Arkeologi E4 Uppland Studier. Volym 1. Uppsala. Craig, O. E., Love, G. D., Isaksson, S. Taylor, G. & Snape, C. E Stable carbon isotopic characterisation of free and bound lipid constituents of archaeological ceramic vessels released by solvent extraction, alkaline hydrolysis and catalytic hydropyrolysis. Journal of Analytical and Applied Pyrolysis 71. Amsterdam. Evershed, R. P., Dudd, S. N., Lockhart, M. J. & Jim, S Lipids in archaeology. Handbook of Archaeological Science. Chichester. Bilagor Fembäcke stenålder 97

10 Bilaga 7. Slitspårsanalys av stenfynd Av Helena Knutsson, Stoneslab Sju fynd valdes ut för analys. De var gjorda av flera olika råmaterial, porfyr, kvarts, kvartsit och eventuellt kvartsit. De var tillverkade eller bearbetade till flera olika former och redskap. Det finns en nodul med tydliga stora kristallfacetter och några ursplittringar, som eventuellt kan definiera den som en nystartad kärna. Det finns flera plattformsavslag (av både porfyr, kvarts och kvartsit) med eggar som lämpar sig som skrapor, sticklar eller knivar. Det finns ett bipolärt avslag. Ett av avslagen verkar vara retuscherat längs en eggrand. Undersökningsmetod Föremålen blötlades under 12 timmar i svag saltsyrelösning (1 %) varefter de behandlades i destillerat vatten i ultraljudsbad 1 minut var. Därefter lades de under 5 minuter i svag kaustiksodalösning (1%) och behandlades åter i ultraljudsbad. Vid själva mikroskoperingen användes ren aceton för att från stenytan ta bort fettet som avlagras vid kontakt med händerna. Till undersökningen användes inverterat metallografiskt mikroskop av märket Nikon Epiphot. Undersökningen dokumenterades skriftligt, med avritningar av de undersökta ytornas förändringar och med foton gjorda direkt i mikroskopet. Bilderna togs med digitalkamera Nikon DS U1 påmonterad på mikroskopets monitorutgång. Undersökningens resultat redovisas i tabell 5 och figurer Några kommentarer till resultaten görs nedan. Erosion Postdepositionella processer som påverkar stenarnas ytor, onötta som nötta genom användning kan delas in i två stora kategorier. Den ena är av mekanisk art och verkar främst genom markrörelser. Den åstadkommer oftast spår liknande de som uppstår vid mekanisk slipning av stenytorna. Sådana spår lägger sig som ett extra lager på stenytorna, som överlagrar alternativt slipar ner alla andra ytförändringar. Den andra kategorin åstadkoms genom kemisk påverkan från sedimenten, i samverkan med vatten. De kemiska krafterna, beroende på framför allt graden av surhet eller basiskhet påverkar de nötta ytorna, genom att förändra deras intensitet, de kan både förtydliga skadorna (som repbildningar på kvartskristallplan) och förändra dem (detta sker framför allt med vissa typer av glans på föremål av mikrokristallina bergarter, som flinta). Problemet är relevant för Fembäckematerialet, där två kvartsföremål och ett föremål av röd porfyr uppvisar mer eller mindre kraftiga erosionsspår. (Knutsson 1988; Knutsson & Taffinder 1986). Kommentarer Redskapet /FE7042 F27 tillverkat av ett stort plattformsavslag är sekundärt tillhugget på så sätt att en del av den distala delen bildar en konkav-konvex skrapegg. Slitspåren pekar mot att denna del brukades i skrapande och ristande rörelse på ett underlag av färskt trä. Skadorna avtar successivt mot båda sidorna. Den spetsiga sidan av proximaldelen uppvisar inga skador, så det spetsen tolkas som oanvänd. Några mindre ytor med slitspår som uppstår vid mekanisk/kemisk erosion har upptäckts på den högra sidan proximaldelen. Redskapet känns rundat, särskilt på den använda delen, men inga erosionsskador kan sättas samman med den rundningen, jag antar att den slöa eggen är resultat av tillverkning och borde betraktas som avsiktligt gjord. Fynd G271/S3 F3 är tillverkat av samma typ av kvarts som det förra, troligast är det del av en bipolär kärna eller avslag. Det har både en användbar hyvelegg och en spets. Inga tydliga spår av användning har kunnat ses på den, ej heller spår av erosion. Några enstaka sprickor och repbildningar samt ett litet område med nerslipning på olika ställen på eggarna skulle kunna tyda på sporadisk (tillfällig) användning. Det går inte att fastställa kontaktmaterialet, men rörelseriktning tyder på att spetsen nyttjades i ett sticklande rörelse. Redskapet 1224 F7 är tillverkat av kvartsit, troligen proximalt mittfragment av ett litet plattformsavslag. Den distala delen har ytterligare modifierats och retuscherats till ett spetsigt verktyg. Slitspåren på detta verktyg visar att det använts kraftigt till arbete i mjukt organiskt material. Den retuscherade spetsen och följande eggranden är helt nerslätad och rundad. Rundningen innehåller gropar och otydliga linjära strukturer som tyder på närmast skrapande rörelse. Samma avrundade och nerslätade ytor finns på det upphöjda partiet strax bakom eggen. Skadorna tyder på att redskapet varit skaftat och använt ganska intensivt. Slitaget kan ha åstadkommits av kontaktmaterial som hud eller fiskhud. (för närmare utredning av detta se Gijn 1990:44; 1986) Föremålet 2102 F24 verkar ha utsatts för erosion av mekaniskt och även kemiskt slag. Materialet ser i mikroskop ut som kvartsit, med stora ytor matrix och spridda mindre och större kvartskristaller. Kristallerna uppvisar djupa sprickor och linjära strukturer i typiska kors och tvärsformationer. Samma mönster finns på det stora porfyravslaget 1212 F13. Alla dess kvartskristallfacetter är täckta av 98 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

11 Tabell 5. Resultaten från slitspårsanalysen av stenmaterialet som påträffades vid undersökningen av Fembäcke. Fnr Råmaterial Klassificering 25 FE2625/A A /FE G271/S Kvarts Kvartsit Kvarts, grå med pegmatit Kvarts Porfyr Teknologi redskapstyp Nodul med få ursplitringar. Kan ev klassas som kärna. Avslag, ser ut som föryngringsavslag från kärnplattform. Avslag med skrap- och stickeleggar. Bipolärt avslag. Sidoavslag, alt del av kärna, inga skarpa eggar, en stickelegg. Plattformsavslag med både skär och skrapeggar. Erosion, postdepositionell påverkan, m.m. Helt eroderad. Svag några enstaka fläckar av repor på kvartsfacetter. Svaga spår av erosion. Stenen känns ej vass, alla eventuella eggar är slöa/rundade, men inga spår av erosion syns under mikroskop. Alla kvartskornen visar spår av erosion, i form av otaliga gropar ibland linjärt ordnade. Kvartsit Avslag med skrapegg. Inga linjära strukturer som skulle tyda på erosion. Kvarts Plattformsavslag med skrapegg och användbar spets. Kraftig erosion på den ev. skrapeggen och spetsen även på andra ställen erosion. Använding, spår Ingen användning möjlig att spåra. Oanvänd. En egg uppvisar spår av skrapning och stickling i färskt trä. Möjligen använt som stickel. Svårt att se något annat än erosion. Skrapeggen och en skäregg visar använda till arbete i skinn/läder alt. fiskskinn? Svårt att uttala sig, då så mycket erosion finns på ytorna. liknande linjära strukturer. Avslaget har flera naturliga eggar lämpliga till skärning och skrapning. Men tyvärr har inget som skulle tyda på att de användes i speciella riktningar eller spår bundna till något speciellt kontaktmaterial kunnat konstateras. Fynd FE2625/A1766 F25 är en nodul med flera stora bevarade kristallplan som också är täckta av erosionsstrukturer. Den har en användbar hyvelegg och en yta som frigjorts genom ett avslag (kanske mänskligt?), inga spår av användning har kunnat konstateras på dessa. A6947/F30 är ett plattformsavslag av kvartsit. Inga förändringar av ytan har kunnat konstateras. Avslaget kan ha slagits av en kärnplattform, som föryngring? Det har både naturliga skäreggar och en skrapegg. Men de kristallfacetter jag undersökte visade inga iakttagbara förändringar. Sammanfattning Materialet från Fembäcke är heterogent både vad gäller materialvalet, användningssätt och bevarande av slitspåren. Två (ev. tre) redskap visar spår av användning, tre föremål har spår av erosion och ett verkar inte ha använts. Det ena använda redskapet verkar ha brukats till att bearbeta färskt trä, det andra till mjukt animaliskt material. Eftersom boplatsen innehöll fiskben, skulle möjligen det senare redskapet kunna sättas i samband med detta. Referenser van Gijn, A. L Fish polish, fact and fiction. I: Owen L.R. & Unrath G. (eds.) Technical aspects of microwear on stone tools. Early Man News 9/10/11. Tübingen, The wear and tear of flint. Principles of functional analysis applied to Dutch Neolithic assemblages. Analecta Praehistorica Leidensia 22. Leiden. Knutsson, K Patterns of tool use. Scanning electron microscopy of experimental quartz tools. AUN 11. Uppsala. Knutsson, H. & Taffinder, J Microwear traces on porphyry and hälleflint. Preliminary results of experiments. In Owen L.R. & Unrath G. (eds.). Technical aspects of microwear studies on stone tools. Early Man News 9/10/11. Tübingen, Bilagor Fembäcke stenålder 99

12 Fig. 69. Slitspåranalys av F27, Fembäcke. Fig. 70. Slitspåranalys av F7, Fembäcke. Fig. 71. Övrigt slitspåranalyserat stenmaterial från undersökningen vid Fembäcke. F3 F30 Oanvänd F24 F13 F25 Eroderade 100 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

13 Bilaga 8. Godsanalys av gropkeramik Av Torbjörn Brorsson, Kontoret för keramiska studier Inledning Under 2006 undersökte Riksantikvarieämbetet UV GAL en gropkeramisk lokal i Fembäcke, Vendels socken i Uppland. Undersökningen var föranledd av den nya dragningen av väg 709. Vid den arkeologiska utgrävningen framkom lämningar av en boplats som varit i bruk för mer än år sedan. Boplatsen har preliminärt daterats till f.kr. Vid denna tid karakteriseras keramiken i regionen av ett både bergartsmagrat och benmagrat gods. Oftast dominerar benmagring och utifrån gods, form och dekor kan keramiken klassificeras som Fagervik III och IV. Platsen där Fembäcke ligger bildade under slutet av stenåldern en cirka kvadratkilometer stor ö. Frågeställningar En keramikskärva innehåller en rad olika information som används för att tolka de lämningar som påträffas vid den arkeologiska undersökningen. Traditionellt har form och dekor haft företräde och andra aspekter som exempelvis gods och kärlstorlek har av olika anledningar haft en undanskymd roll. De omfattande studierna av kärlgods från flera neolitiska lokaler från undersökningar för E4:an mellan Uppsala och Mehedeby har visat att kärlgodset kan bidraga med viktig information för tolkningen och förståelsen av de arkeologiska lämningarna (Brorsson m.fl. 2007). Med utgångspunkt i detta syftar studien till att få kunskap om vad kärlgodset i keramiken från Fembäcke bestod av. Urvalet består av fyra skärvor och kan därmed endast ses som en inblick i ett hantverk. Trots detta kan resultatet användas och jämföras med andra samtida lokaler i regioner. Dessutom kan en eventuell variation eller homogenitet användas i tolkningen av vilken typ av plats Fembäcke var för mer än år sedan. Niclas Björck, UV Uppsala, har utfört urvalet, medan analysen utförts av Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier. Material Sammanlagt har fyra skärvor från Fembäcke varit föremål för godsanalys (tabell 6). Tunnslip 1, F82; Skärvan tillhör kärl 1. Mynningsdiametern på detta kärl har uppmätts till 35 centimeter. Godset är porigt och kärlet har varit ornerat med kamornering på mynningskanten, konisk gropornering samt en ornering med rader av dragna lutande streck på kärlsidan. Tunnslip 2, F100; En skärva som tillhört antingen buk eller skuldra. Godset är porigt och ingen dekor finns på skärvan. Tunnslip 3, F106; Bukskärva. Godset är porigt och ingen dekor finns på skärvan. Tunnslip 4, F121; Skärvan tillhör kärl 6. Mynningsdiametern på detta kärl har uppmätts till 36 centimeter. Godset är porigt och kärlytan har ornerats med en kamstämpel i horisontell rad. Metod Keramikskärvorna har studerats med hjälp av mikroskopering av keramiska tunnslip. Mikroskoperingen syftar till att studera godsets sammansättning, de keramiska råmaterialen och övriga tillverkningstekniska parametrar. Metoden ger information om kärlens funktion och om lokalt såväl som om främmande hantverk. Tunnslipet skall vara 0,03 millimeter tjockt och analysen utförs i polarisationsmikroskop vid förstoringar mellan 25 och 630 i korsat och parallellt ljus. Lerans grovlek, magringens art, andel och största korn fastställes. De leror som använts till kärlframställning klassificeras som fin-, mellangrova- eller grova leror. Det innebär att mängden silt är låg eller saknas i finlerorna, att sandfraktionen är förekommer men är låg i mellanlerorna medan mängden sand är hög i grovlerorna. Det noteras även om en lera är sorterad eller osorterad. I en osorterad lera saknas vissa fraktioner. Vidare noteras den mineralogiska sammansättningen och närvaron av organiskt material och förekomsten av diatoméer (kiselalger). Mikroskoperingen har utförts av Torbjörn Brorsson, och en mineralogisk bestämning av mineralkornen i tunnslipen har utförts statsgeologerna Christina Lundmark och Lisbeth Hildebrand vid SGU, Mineralinformationskontoret i Malå. Resultat Mikroskoperingen av de fyra tunnslipen visar att kärlen framställts av samma typ av leror och av samma typ av magringsmedel. Tunnslip 1, F82: Kärlet har framställts av en sorterad tät finlera lera som magrats med 12 % krossad Tabell 6. Den analyserade keramiken från Fembäcke. Fnr Porig/ fast Tunnslip Grävenhet Skärvtjocklek, mm Dekor Porig 8 Kam, grop, streck Porig 8 Oornerad Porig 7 Oornerad Porig 8 Kam Bilagor Fembäcke stenålder 101

14 Tabell 7. Resultat av mikroskopering av keramiska tunnslip från Fembäcke. Skärvidentifiering Lera Magring Noteringar* Slipnr Fnr Sort./osort. Grov/mellan/fin Silt Sand Järnoxid Järnoxihydroxid Glimmer Kalciumkarbonat Diatoméer Växtmaterial Krossad bergart Ben Magringsandel [%] Största kornstorlek [mm] 1 82 s f + x - e.o. x x 12 0, s f + x - x e.o. x x x 14 0, s f + x - e.o. x x 21 0, s f + x - e.o. x 25 0,8 Förkortningar: * = normal andel, - = sparsam andel, + = hög andel, ++ = mycket hög andel, x = förekomst. e.o. = ej observerad. bergart och ben. Bergartskornen innehåller till stor del kvarts och epidot. Största korn har uppmätts till 0,8 millimeter. Glimmerhalten är låg och inga diatomeer har identifierats. Tunnslip 2, F100: Kärlet har framställts av en sorterad tät finlera lera som magrats med 14 % krossad bergart och ben. Bergartskornen innehåller till stor del kvarts, epidot och glimmer. Största korn har uppmätts till 0,9 millimeter. Både kalk och växtmaterial har identifierats i godset. Glimmerhalten är låg och inga diatomeer har identifierats. Tunnslip 3, F106: Kärlet har framställts av en sorterad tät finlera lera som magrats med 21 % krossad bergart och ben. Största korn har uppmätts till 0,4 millimeter. Glimmerhalten är låg och inga diatomeer har identifierats. Tunnslip 4, F121: Kärlet har framställts av en sorterad tät finlera lera som magrats med 25 % krossad bergart och ben. Bergartskornen innehåller till stor del kvarts, plagioklas och mikroklin. Största korn har uppmätts till 0,8 millimeter. Glimmerhalten är låg och inga diatomeer har identifierats. Slip 1, F82; Slip 2, F100; Slip 3, F106; Slip 4, F121. Tolkning Keramikens homogenitet är betydande och både lerorna och magringsmedlet påvisar detta. Oavsett dekor har kärlen framställts på likartat sätt. Att magra en finlera med krossad bergart var det dominerande keramikhantverket under hela förhistorien och företeelsen att magra med ben är dessutom kopplat till den gropkeramiska kulturen i östra Mellansverige. Den lokal från de senaste årens undersökningar i Uppland som är samtida med Fembäcke är Brännpussen i Tensta socken (Nilsson 2006). Brännpussen ligger 18 kilometer norr om Fembäcke och förutom samtidigheten så var även Brännpussen en ö i skärgården under mellanneolitikum. Godsanalyser har utförts på 20 tunnslip från denna lokal och samtliga skärvor från Fembäcke skulle kunna ha placerats in i den största godsgruppen på Brännpussen, grupp IV (Brorsson 2006: 33). Likheterna mellan de bägge lokalernas keramik är betydande och förutom att keramiken var porig och innehöll till stora delar benmagring så var kvarts dessutom det vanligaste bergartsfragmentet. De enda skillnaderna mellan Fembäcke och Brännpussen var att lerorna på Brännpussen innehöll mera glimmer samt att magringen var något grovkornigare. Keramiken från de båda lokalerna är så lika att de skulle kunna komma från samma område, men inte från samma lertäkt. Detta kan vara en tillfällighet, men under alla omständigheter visar materialen på en homogenitet som kan bero på samma geografiska ursprung och/eller samma hantverkstradition. Den gropkeramiska keramiken från Fembäcke och Brännpussen avviker från de andra gropkeramiska boplatserna som undersöktes i samband med dragningen av den nya E4:an (Brorsson m.fl. 2007). Skillnaderna är sannolikt kronologiskt betingade, där man under slutet av mellanneolitikum behövde ett speciellt kärlgods. I tunnslip 2 från Fembäcke påträffades både växtmaterial och kalk, och detta är två ämnen som ofta är förknippade med varandra. Kalk kan göra att ett keramikgods spricker i samband med upphettning, och genom att blanda i växtmaterial kan dessa spänningar undvikas. Att man blandat växtmaterial i en kalkhaltig lera tyder på ett kunnande om hur olika material påverkar keramiken. Man kan konstatera att kunskapen om keramikhantverket på Fembäcke var väl utvecklat och att man använde de råmaterial som ansågs lämpliga och bra för sitt ändamål. 102 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

15 Litteratur Brorsson, T Teknologisk analys av keramik från Brännpussen. I: Nilsson, M-L. Brännpussen en mellanneolitisk kustboplats. Väg E4, Uppsala Mehedeby. Riksantikvarieämbetet. UV GAL, rapport 2004:2. Stockholm. Brorsson, T., Isaksson, S. & Stenbäck, N Stil, gods och kärlanvändning. I: Stenbäck, N. (red.). Stenåldern i Uppland. Uppdragsarkeologi och eftertanke. Arkeologi E4 Uppland studier. Uppsala, s Societas archaeologica Upsaliensis, Upplandsmuseet och Riksantikvarieämbetet. Uppsala och Stockholm. Nilsson, M-L Brännpussen en mellanneolitisk kustboplats. Väg E4, Uppsala Mehedeby. Riksantikvarieämbetet. UV GAL, rapport 2004:2. Stockholm. Tabell 8. Slipprovsundersökning av keramik från Fembäcke av Christina Lundmark och Lisbeth Hildebrand, SGU, Mineralinformationskontoret. Prov Mineralkorn/-fragment nr 1 Fältspat m. sericit, kantig, 0,6 mm Glimmer, ljus, flak, 0,6 mm Kvarts, kantig, 0,5 mm Amfibol, kantig, 0,5 mm Plagioklas, kantig, 0,3 mm Epidot, avrundad, 0,1 mm 2 Plagioklas, sericiticerad, avrundad/ kantig, 0,9 mm Fibrigt mineral med amfibolfärger, kantigt, 0,8 mm Plagioklas, avrundad, 0,1 mm Epidot, avrundad, 0,1 mm 3 Plagioklas, sericitiserad, kantig, 0,4 mm Glimmer, flak, 0,3 mm Epidot, avrundad, 0,1 mm 4 Glimmer (ev. biotit), flak, 0,5 mm Amfibol, kantig, 0,3 mm Kvarts, avrundad, 0,25 mm Muskovit, flak, 0,15 mm Plagioklas, kantig, 0,1 mm Bergartsfragment och övrigt Kvarts + epidot, kantigt/ avrundat, 0,8 mm Kvarts + epidot + glimmer (ljust gulbrun), avrundat, 0,6 mm Kvarts + glimmer (ljust gulbrun), kantigt, 0,3 mm Plagioklas (seric.) + mikroklin, kantigt, 1,2 mm Kvarts + mikroklin + plagioklas, kantigt, 0,8 mm Bilagor Fembäcke stenålder 103

16 Bilaga 9. Fosfattabell Löpnr ID P Spottest ph III IV IV IV III III II III III V V V III IV III III III III III IV V IV IV IV III 5, IV III III III III III IV IV III III III III II IV III V IV Löpnr ID P Spottest ph IV 4, IV V V III II IV III IV IV II III III III III IV 5, III III III III II II III III II 5, III II III III II III III III III II III III III III 5, III 104 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

17 Bilaga 10. Vedartsanalyser Av Ulf Strucke, UV Mitt Anr Atyp Kontext Provnr Vikt, g Ant. fragm. Art Material Anmärkning A1239 Tjärgrop Vendeltida fas PK ,9 29 Tall Träkol Från kraftig stam A1239 Tjärgrop Vendeltida fas PK1504 5,8 8 Tall Träkol Huggmärken A1239 Tjärgrop Vendeltida fas PK1505 8,9 7 Tall, bark Träkol Från kraftig stam A1239 Tjärgrop Vendeltida fas PK1520 4,8 19 Tall, bark, kottefjäll A1570 Lerinpackad förkolnad planka i tjärgrop Träkol Vendeltida fas PK Tall, bark Träkol A1766 Röjningsröse Vendeltida fas PK4112 4,7 14 Tall Träkol Mycket hårt bränd stam A4482 Härd Vendeltida fas? PK5869 3,1 21 Tall Träkol A6064 Tjärgrop Vendeltida fas PK ,1 7 Tall Träkol A6947 Härd Vendeltida fas? PK7055 0,1 10 Gran Träkol A6958 Kylgrop? Neolitisk fas PK6958 0,9 3 Tall Träkol Ej helt förkolnad A7043 Grop Neolitisk fas PK ,3 42 Gran, bark Träkol A7080 Grop Neolitisk fas PK7099 0,3 2 Gran Träkol A5965 Stolphål Neolitisk fas PK7173 1,2 3 Tall Träkol Kvist under 10 år G Grävenhet i R1738 Neolitiskt kulturlager i svacka PK ,7 16 Gran, tall, salix G Grävenhet i R1185 Neolitiskt kulturlager i svacka PK ,6 4 Tall Träkol G Grävenhet i R1107 Neolitiskt kulturlager i svacka PK ,3 28 Gran Träkol G Grävenhet i R4256 Neolitiskt kulturlager i svacka PK ,1 8 Gran, tall Träkol Gran ej helt förkolnad G Grävenhet i R1123 Neolitiskt kulturlager i svacka PK ,1 1 Tall Träkol Prov övervägande sotig silt G Grävenhet i R1135 Neolitiskt kulturlager i svacka PK ,1 4 Gran Träkol G5870 Grävenhet i R5040 Neolitisk fas övre strandzon PK ,1 1 Barrträd Träkol Kvist under 10 år G5871 Grävenhet i R5043 Neolitisk fas övre strandzon PK ,3 46 Tall, björk Träkol G5872 Grävenhet i R5046 Neolitisk fas nedre strandzon PK ,1 15 Gran Träkol Träkol AnalysID: 5962 Anläggning: A1239 Provnr: P1495 Vikt: 39,9 Analyserad vikt: 39,9 Fragment: 29 Analyserat antal: 29 Art: Tall Antal: 29 Material: Träkol Kommentar: Kraftig stam AnalysID: 5979 Anläggning: A1239 Provnr: P1504 Vikt: 5,8 Analyserad vikt: 5,8 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Tall Antal: 8 Material: Förkolnad Kommentar: Huggmärken. AnalysID: 5978 Anläggning: A1239 Provnr: P1505 Vikt: 8,9 Analyserad vikt: 8,9 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Bark Antal: 1 Material: Förkolnad Kommentar: Art: Tall Antal: 6 Material: Träkol Kommentar: Kraftig stam. AnalysID: 5976 Anläggning: A1239 Provnr: P1520 Vikt: 4,8 Analyserad vikt: 4,8 Fragment: 19 Analyserat antal: 19 Art: Bark Antal: 9 Material: Förkolnad Kommentar: Art: Tall Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: Art: Växtdelar (träd/ Antal: 2 buskar) Material: Förkolnad Kommentar: Kottefjäll av talll AnalysID: 5973 Anläggning: A1570 Provnr: PK1585 Vikt: 120,0 Analyserad vikt: 120 Fragment: 54 Analyserat antal: 54 Art: Bark Antal: 2 Material: Förkolnad Kommentar: Art: Tall Antal: 52 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 5972 Anläggning: A1766 Provnr: PK4112 Vikt: 4,7 Analyserad vikt: 4,7 Fragment: 14 Analyserat antal: 14 Art: Tall Antal: 14 Material: Träkol Kommentar: Mycket hårt bränd stam. AnalysID: 5960 Anläggning: A4482 Provnr: PK5869 Vikt: 3,1 Analyserad vikt: 3,1 Bilagor Fembäcke stenålder 105

18 Fragment: 21 Analyserat antal: 21 Art: Tall Antal: 21 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 5968 Anläggning: A6064 Provnr: PK Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Tall Antal: 7 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 5969 Anläggning: A6947 Provnr: PK7055 Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 10 Analyserat antal: 10 Art: Gran Antal: 10 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 5970 Anläggning: A6958 Provnr: PK Vikt: 0,9 Analyserad vikt: 0,9 Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Tall Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Ej helt förkolnad AnalysID: 5974 Anläggning: A7043 Provnr: PK7053 Vikt: 11,3 Analyserad vikt: 11,3 Fragment: 42 Analyserat antal: 42 Art: Bark Antal: 2 Material: Förkolnad Kommentar: Art: Gran Antal: 40 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 5966 Anläggning: A7080 Provnr: PK7099 Vikt: 0,3 Analyserad vikt: 0,3 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Gran Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 5965 Anläggning: A7161 Provnr: PK7173 Vikt: 1,2 Analyserad vikt: 1,2 Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Tall Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Kvist under 10 år. AnalysID: 5959 Anläggning: G Provnr: PK Vikt: 2,7 Analyserad vikt: 2,7 Fragment: 16 Analyserat antal: 16 Art: Gran Antal: 10 Material: Träkol Kommentar: R1738 Stick 2 Art: Salix sp Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: R1738 Stick 2 Art: Tall Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: R1738 Stick 2 AnalysID: 5963 Anläggning: G Provnr: PK Vikt: 0,6 Analyserad vikt: 0,6 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Tall Antal: 4 Material: Kommentar: Träkol AnalysID: 5958 Anläggning: G Provnr: PK Vikt: 4,3 Analyserad vikt: 4,3 Fragment: 28 Analyserat antal: 28 Art: Gran Antal: 28 Material: Träkol Kommentar: R1107 Stick 2 AnalysID: 5961 Anläggning: G Provnr: PK Vikt: 1,1 Analyserad vikt: 1,1 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Gran Antal: 3 Material: Kommentar: Träkol Ej tillvaratagen. Ej helt förkolnad. Art: Tall Antal: 5 Material: Kommentar: Träkol AnalysID: 5975 Anläggning: G Provnr: PK Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Tall Antal: 1 Material: Kommentar: AnalysID: 5971 Träkol Provet övervägande sotig silt. Anläggning: G Provnr: PK Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Gran Antal: 4 Material: Kommentar: Träkol AnalysID: 5967 Anläggning: G5870 Provnr: PK Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Barrträd Antal: 1 Material: Kommentar: AnalysID: 5964 Träkol Kvist, under 10 år. Troligen gran Anläggning: G5871 Provnr: PK Vikt: 2,3 Analyserad vikt: 2,3 Fragment: 46 Analyserat antal: 46 Art: Björk Antal: 1 Material: Kommentar: Träkol Art: Tall Antal: 45 Material: Kommentar: Träkol AnalysID: 5977 Anläggning: G5872 Provnr: PK Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 15 Analyserat antal: 15 Art: Gran Antal: 15 Material: Kommentar: Träkol 106 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria

19 Bilaga C-dateringar, RAÄ 292 Lab.nr Anr Atyp Kontext Provnr/Fnr Material 14 C-ålder BP Kalibrerat med 1 σ Kalibrerat med 2 σ Ua A1239 (FU A287) Tjärgrop Vendeltida fas PK301 Träkol (tall) 1225 ± AD (10,5 %) AD (57,7 %) AD (95,4 %) Ua G210 Kulturlager Norr om tjärgrop Fnr 6 Bränt ben gräsätare 1200 ± AD (9,4 %) AD (78,6 %) AD (68,2 %) AD (7,4 %) Ua ±40 BP Ua ±40 BP 400 AD 600 AD 800 AD 1000 AD Kalibrerat värde Fig C-dateringar, RAÄ 292. Fembäcke. Bilagor Fembäcke stenålder 107

20 Bilagor Fembäcke gravar Bilaga 12. Specialinventering av skålgropsförekomster Av Sven-Gunnar Broström, BOTARK Bakgrund Med anledning av utbyggnaden av ny anslutningsväg mellan Vendel och nya väg E4 pågår här ett par mindre arkeologiska undersökningar. En av dessa berör lämningar som kan dateras till bronsålder/äldre järnålder. Här har man vid förundersökningen funnit ett komplex med stensättningar och stensträngar. Terrängen i området är varierad och typisk för norra Uppland. Här finns barrskogbeväxt blockrik moränmark blandad med sedimentfyllda dalgångar. Inventeringsområdet är beläget på en blockrik låg udde intill en uppodlad bäckdalgång. Höjden över havet är här cirka 37 meter. Uppdrag I samband med undersökningar av liknande fornlämningsmiljöer i norra Uppland har det framkommit enstaka skålgropsblock. Därför blev undertecknad kontaktad av platsledaren Anton Seiler på UV GAL i Uppsala för att utföra en specialinventering av skålgropar inom undersökningssområdet. Genomförandet Fältarbetet utfördes i maj Efter en genomgång av förutsättningarna för området gick jag ut på grävningsplatsen. Med hjälp av träpinnar och borste undersökte jag alla lämpliga block. Resultat Det specialinventerade området kring grävningsplatsen är cirka meter stort. Totalt upptäcktes två tidigare okända skålgropsförekomster, båda i block och i anslutning till den förmodade stensättningen. Normalt finner man Mälardalens skålgropsförekomster intill eller ute i den odlade jorden och i anslutning till bronsålderns havsvikar. Många av de nya skålgropsfynd som vi de senaste åren gjort i framför allt norra Uppland är belägna på lösa block i direkt anslutning till gravar och i en ovanlig terräng. Dessutom är dessa skålgropar mindre och sämre gjorda än vad som är vanligt. Förhållandet att det bara är en eller ett par skålgropar på varje block är också speciellt. Normala skålgropsförekomster innehåller i allmänhet flera och större skålgropar per lokal. Dessa upptäckter framför allt utefter nya E4:an kan vara spår av en hittills okänd skålgropskult i norra Uppland. Vissa likheter finns med de enstaka skålgropar som de senaste åren i stor mängd hittats på block inom röjningsröseområden ibland annat norra Skåne och inre Småland. Tabell 9. Registrering av skålgropar vid Fembäcke (RAÄ 295). Objekt Beskrivning av förekomsten Terräng, orientering 1 Skålgropsförekomst i block 0,7 0,5 0,2 m Bestående av 2 skålgropar 4 5 cm i diameter och 0,5 1 cm djupa. Hygge och blivande vägområde. 32 meter väster om mitten på stensättning? RAÄ 295:2. Belägna på blockets plana ovansida 2 Skålgropsförekomst i block 1,4 1,0 0,7 m bestående av 1 skålgrop 5 cm i diameter och 0,5 cm djup. Kraftigt vittrad. Belägen på blockets ryggade krön. Hygge och blivande vägområde. 15 meter söder om mitten på stensättning? RAÄ 295:2 108 Väg 709 ett snitt genom Vendels förhistoria