Motioner och motionssvar

Transkript

1 Motioner och motionssvar

2 Motion 1 och 2 om inkomstförsäkring Motion 1 Förändring av villkor för gemensam och tilläggs inkomstförsäkring Det är Sveriges Psykologförbunds ambition att ge medlemmarna trygghet om de skulle bli arbetslösa under en period. Därför har psykologförbundet infört en gemensam inkomstförsäkring för ersättning vid ofrivillig arbetslöshet. För medlemmar i Sveriges Psykologförbund som också är medlemmar i AEA ingår en inkomstförsäkring i medlemsavgiften. Det brydsamma är att denna försäkringsförstärkning upphör i slutet av det år medlemmen fyller 2 år. I dag är den normala pensionsåldern för psykologer över, många fortsätter till och en hel del återanvänds efter detta datum. Trots detta förekommer det att äldre psykologer går ut i arbetslöshet. Strukturförändringar sker inom privat och offentlig sektor sker och leder ibland till uppsägningar. Risken för ofrivillig arbetslöshet för personer över 2 är därför troligen lika stor som för yngre och likaså behovet av försäkringsförstärkning. Man kan också anta att omställningsperioden kan bli något längre p.g.a. åldersdiskriminering. Man bör alltså hitta lösningar på behovet av en förlängd period av försäkringsförstärkning. I första hand till års ålder men på sikt t.o.m. det år medlemmen fyller. För att åtgärda detta föreslår jag att Sveriges Psykologförbund höjer åldersgränsen på den gemensamma inkomstförsäkringen för ersättning vid ofrivillig arbetslöshet till dess medlemmens fyller år. att Sveriges Psykologförbund aktivt verkar för att de medlemmar som omfattas av Sveriges Psykologförbunds inkomstförsäkring och den frivilliga tilläggsförsäkring som ger ytterligare ersättningsdagar också gäller för försäkrade till dess medlemmen fyller år. att dessa förändringar också gäller för medlemmar i AEA som vid införandet fyllt 0 år. Anders Halldén Flik 1 sid 2

3 Motion 2 Förlängning av inkomstförsäkring att gälla till den månad den försäkrade fyller år Den inkomstförsäkring som i dag gäller har en begränsning enligt följande: I medlemsavgiften för den som också är medlem i AEA ingår avgift till inkomstförsäkring och den omfattar medlemmar till utgången av det kalender år de fyller 2 år. Det är heller inte möjligt att teckna en frivillig försäkring som gäller längre tid än till det kalenderår som medlemmen fyller 2 år. Jag anser att det är åldersdiskriminerande att försäkringen endast gäller till och med det år medlemmen fyller 2 år. Pensionsåldern är i dag år och medlemmen behöver ett inkomstskydd till den allmänna pensionen börjar gälla. Det är inte ovanligt att arbetsgivaren väljer att säga upp den äldre arbetskraften vid omorganisationer. Jag yrkar således på att Kongressen beslutar förlänga inkomstförsäkringen till den månad som medlemmen fyller år. I kongruens med detta bör det också vara möjligt för medlemmen att teckna en frivillig tilläggsförsäkring som gäller till den månad som medlemmen fyller år. Solveig Danielsson-Ekbom Psykologföreningen i Stockholm Läns Landsting Förbundsstyrelsens yttrande till motionerna 1 och 2: Två motionärer lyfter den mycket angelägna frågan om att Psykologförbundet borde höja villkoren avseende ålder för inkomstförsäkringen för inkomstbortfall vid arbetslöshet. Förbundsstyrelsen tycker att det är en utmärkt idé och strävar efter att ge medlemmarna ett så bra skydd som möjligt. Styrelsen är angelägen om en förändring och lyfter frågan särskilt i propositionen om medlemsavgifter där styrelsen föreslår att försäkringen ska gälla medlemmar upp till år. Det var som förbundsstyrelsen förslog kongressen att besluta om en inkomstförsäkring för medlemmar upp till 2 år. Vid den tidpunkten hade många förbund en 2-årsgräns när förbundsinkomstförsäkringarna infördes. Idag har alla förbund med försäkringen höjt gränsen till 4 eller år. Att ingen har högre än års gräns, trots att många arbetar längre än så, är att försäkringen följer de villkor som gäller för a-kassan i övrigt. Det vill säga, man får inte a-kassa längre än till år. Om de villkoren ändras bör inkomstförsäkringen anpassas till dem. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att bifalla motionerna Flik 1 sid 3

4 Skyddad titel Motion 3 Jag tycker att det är ett viktigt fortsatt arbete att psykologtiteln blir ber skyddad och att allmänheten känner till att det är skillnad på olika typer av terapeuter. Väldigt många vet inte att terapeut är ett fritt begrepp att använda och att det inte är samma sak som en psykolog eller psykoterapeut. Vidare har socialpsykologer börjat dyka upp, vilket av gemene man antas vara en psykolog med specialisering. Så om det inte bättre går att skydda vårt professionella område så skulle jag önska ett fortsatt arbete i att informera vad som inte är psykologer och reda ut all begreppsförvirring kring psykologer, psykoterapeuter, KBTterapeuter, kurator, psykiater, socialpsykolog, psykosyntesterapeut osv osv. Malene Kroon Förbundsstyrelsens yttrande: Sedan är titeln psykolog skyddad inom hälso- och sjukvården. Trots införandet av titelskyddet sker fortfarande ett inte obetydligt obehörigt användande av titeln psykolog, både inom offentlig och privat verksamhet. Förbundet kräver därför bland annat en bättre tillsyn för att se till att bestämmelserna om titelskydd efterlevs. En annan viktig del som lyfts fram i motionen är bättre konsumentupplysning om vad legitimationen står för. Psykologförbundet har sedan länge krävt att de som söker vård ska ha tillgång till statlig kvalitetssäkrad information som beskriver vad legitimationen står för, både när det gäller kompetens och ansvar. Ett steg i rätt riktning är att genomföra förslaget om att offentliggöra Socialstyrelsens register över legitimerade på Internet. Att göra uppgifterna om legitimerade yrkesutövare inom vården lättillgängliga för allmänheten är viktigt för att stärka patientens ställning och skapa bättre förutsättningar för att patienten att göra medvetna val gällande vården. Det kommer dock även fortsättningsvis att krävas insatser av förbundet i form av opinionsbildning och påverkansarbete för att ytterligare stärka skyddet för titeln psykolog, vilket förbundsstyrelsen också föreslår i målpropositionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad Flik 1 sid 4

5 Den framtida arbetsmarknaden för psykologer Motion 4 Till Kongressen Med anledning av att antalet utbildningsorter för psykologer på kort tid ökat från till i dag tretton vill jag lämna följande fyra motioner: 1. Att Sveriges psykologförbund gör en noggrann kartläggning av vad det ökade antalet utbildningsplatser för psykologer kommer ha för konsekvenser för psykologerna på den svenska arbetsmarknaden. 2. Att Sveriges psykologförbund tar fram en strategi för hur det ökade antalet utbildningsplatser kan hanteras för att undvika arbetslöshet och sänkta löner för Sveriges psykologer. 3. Att Sveriges psykologförbund undersöker möjligheten att i likhet med läkarförbundet begränsa antalet utbildningsplatser. 4. Att Sveriges psykologförbund tar upp dessa frågor under lönefrågan och därmed ger dem högsta prioritet i förbundets arbete. Med vänliga hälsningar Nils-Eric Tedgård Förbundsstyrelsens yttrande: Förbundsstyrelsens principiella hållning är att ett framgångsrikt arbete för att stärka kårens ställning på arbetsmarknaden främst handlar om att synliggöra värdet av psykologernas unika formella kompetens. Detta gynnas om psykologer är väl representerade i sjukvård, skola, myndigheter och näringslivet i olika funktioner. Förbundet planerar att i slutet av innevarande år eller början av nästa ta fram en prognos över antalet sysselsatta legitimerade psykologer perioden 1. I detta ingår att göra en analys av hur tillgången på psykologer kommer att utvecklas, vilket i huvudsak handlar om relationen mellan antalet utbildningsplatser (inflödet) och antalet kommande pensioneringar (utflödet). Det ingår också att göra en framtidsanalys över hur psykologernas arbetsmarknad kommer att utvecklas både den vi känner till i dag men även sannolika nya näringsgrenar som kan komma att efterfråga psykologkompetens i större omfattning. Utifrån väl kända fakta är det emellertid möjligt för förbundet att förekomma prognosen med några övergripande slutsatser. Definitivt kommer, precis som motionären skriver, antalet legitimerade psykologer om några år att öka med några tusen personer. Pensionsavgångarna börjar snart minska samtidigt som de utökade utbildningsplatserna får genomslag. Men vi kan Flik 1 sid

6 också konstatera att utgångsläget för psykologer i Sverige är mycket gynnsamt. Arbetslösheten bland psykologerna är i dag i princip är obefintlig. Den svenska arbetsmarknaden för psykologer också är bred och dynamisk i meningen att det kontinuerligt utvecklas nischer där psykologisk kompetens är attraktiv. Sist men inte minst råder i dag ett starkt underskott på kvalificerad psykologisk kompetens inom traditionella arbetsmarknader som sjukvård och skola. Förbundet beräknar att det krävs i snitt 1 psykolog per 000 invånare i primärvården och 1 psykolog per 00 elever i skolan för att befolkningens behov av psykologisk kompetens ska kunna tillgodoses med rimlig kvalitet. Men vägen dit är lång. Förbundets egna kartläggningar över psykologtillgången indikerar att både primärvården och skolan saknar stort antal psykologer om målen kring bemanning ska nås. Det har under senare tid tagits flera politiska beslut som ger huvudmännen tydliga drivkrafter att fylla gapen och efterfråga psykologer inom primärvård och skola. Regeringen och SKL har bland annat stärkt kompetenskraven i rehabiliteringsgarantin på några års sikt ska behandlare som ger psykologisk behandling inom ramen för garantin antingen vara legitimerade psykologer eller legitimerade psykoterapeuter. År trädde också den nya skollagen ikraft med lagstadgat krav på tillgång till psykolog. Skolverket har därefter fått i uppdrag av regeringen att genomföra olika insatser för att förstärka elevhälsan, vilket innefattar att ge bidrag till kommuner att anställa bland annat fler psykologer. En eventuell brist på anställningsbara legitimerade psykologer skulle i det här läget innebära att arbetsgivare inom kommuner och landsting anställer andra och betydligt sämre utbildade yrkesgrupper som gör anspråk på att verka inom det psykologiska fältet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anse motionens första och andra att-sats besvarad samt att avslå motionens tredje och fjärde att-sats. Flik 1 sid

7 Intrång på psykologers arbetsområde Motion I Västra Götalands-regionen råder det på sina ställen stor psykologbrist. Detta gäller framför allt i glesbygd med dåliga kommunikationer med omvärlden. De stora pensionsavgångar som nu har skett och sker gör inte saken bättre. Det finns sålunda psykiatriska öppenvårdsmottagningar som inte har någon enda psykolog att erbjuda sina patienter. Detta har lett till att annan personal i Västra Götalands-regionen nu tycks tillåtas utföra psykologiskt utredningsarbete och psykologisk behandling. Att patienter testas av ej behörig personal utgör en allvarlig risk för patienterna. Dessutom kan ett sådant förfarande vara ett brott mott instrumentsekretessen. Inom psykiatrin och primärvården finns ett allt mer utbrett bruk av diverse frågeformulär som bland annat läkemedelbranschen ger ut. Det finns också en hel del tester att hitta på Internet. Evidensprövning av dessa formulär och tester torde vara sällsynt. Även här är patientsäkerheten i fara. Med hänsyn till ovanstående hemställer jag att Psykologförbundet utarbetar en informationsskrivelse till vårdarbetsgivare om psykologisk testning, testsekretess och evidens. Avsikten är att skrivelsen ska kunna användas av fackliga förtroendemän och motsvarande och skickas till arbetsgivare när oegentligheter vid psykologisk testning och behandling uppdagas. för styrelsen för Psykologföreningen i Västra Götalands-regionen, Marika Hagelthorn Förbundets yttrande: Förbundet har under kongressperioden haft fokus på skärpta kompetenskrav när det gäller psykologisk utredning, diagnostik och behandling. Problemen som lyfts fram i motionen, med att personal utan tillräcklig utbildning och kompetens tillåts utföra psykologiska åtgärder, är ett direkt hot mot patientsäkerheten och kvaliteten i vården. Förbundet har i möten med myndighetsföreträdare, skrivelser och remissvar konsekvent lyft fram att en patientsäker psykologisk vård kräver formell kompetens. Psykologer är den enda yrkesgrupp som genom sin grundutbildning och praktik har formell kompetens i psykologisk utredning, diagnostik och behandling. I motionen framförs ett förslag om att förbundet ska ta fram en informationsskrivelse om psykologisk testning, testsekretess och evidens. Rekommendationer gällande hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården har tagits fram av förbundet. Syftet med dessa är att upplysa ansvariga inom vården om vikten av att skydda de psykologiska testen från insyn av obehöriga. I motionen önskas därutöver en informationsskrift om kvalitetssäkrad psykologisk testning. Förbundsstyrelsen anser Flik 1 sid

8 i likhet med motionären att det är av stor vikt att förbundet definierar vad som är kvalitetssäkrad psykologisk utredning och vilka kunskaper som krävs för att kunna administrera psykologiska tester och göra kvalitativa analyser av test- och skattningsresultat. Förbundsstyrelsen avser därför att under kommande kongressperiod ta fram sådana rekommendationer. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad Flik 1 sid

9 Motion och om arbetsmiljö Motion Intensifiera arbetet med att förbättra psykologers arbetsmiljö Psykologförbundets första stadgade ändamål är att verka för goda arbetsvillkor. Allt högre tempo, bristfälligt stöd, bristfällig egen kontroll, ständiga omorganisationer och andra inslag i vår yrkesvardag leder många gånger till dålig psykosocial arbetsmiljö. Säkerligen känner vi var och en till flera kollegor som tvingats till sjukskrivning eller valt att säga upp sig på grund av brister i arbetsmiljön. Trots att Psykologförbundet aktivt arbetar med frågan kvarstår stora arbetsmiljöproblem ute i landet, vilket enskilda medlemmar tvingas betala ett högt pris för. Jag föreslår därför att: Psykologförbundet intensifierar och förbättrar sitt arbete med att ge lokala fackliga krafter bättre möjligheter att angripa miljöproblem ute på landets arbetsplatser, genom att kongressen uppdrar åt Förbundsstyrelsen att ta fram en särskild handlingsplan för detta. Joel Rutschman Kartlägg kliniska psykologers arbetsmiljö Motion En stor majoritet av de kliniskt arbetande psykologerna finns i verksamheter knutna till den allmänna hälso- och sjukvården. Deras arbetssituation har förändrats avsevärt de senaste åren. De ekonomiska betingelserna för utförarna av vården bestäms nästan uteslutande utifrån besöksstatistiska mått. Som en konsekvens är det inte ovanligt att psykologer inom t.ex. öppenvårdspsykiatri och primärvård har krav på att ta emot 2 patientbesök per vecka. Psykologens möjlighet till variation i arbetet kringskärs därmed. Den breda kompetens psykologer besitter utöver patientmottagande får litet utlopp. Inga tecken finns som visar på att de ökade kraven kompenserats med en ökad grad av inflytande och kontroll över det egna arbetet. Vad gör en sådan utveckling med psykologers välbefinnande och arbetstillfredsställelse? Riskerar vi en stor andel kollegor som får plikta med den egna hälsan som insats? Flik 1 sid

10 Arbetsmiljöfrågor av ovanstående slag är enligt regelverket arbetsgivarens yttersta ansvar. Men medarbetarna ska också medverka till en god arbetsmiljö. Detta genom att vara observanta på brister och risker i verksamheten och meddela dessa till arbetsgivaren. Psykologförbundet bör stödja medlemmarna i deras lokala påverkansarbete. Det kan ske genom en ökad kunskap om de generella utvecklingstendenserna. Sveriges kliniska psykologers förening föreslår därför att kongressen ger Förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram en rapport som ger en överblick av hur de kliniskt verksamma psykologernas arbetsförhållanden förändrats de senaste åren, avseende krav, inflytande och kompetensanvändning. Styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förening genom Patrik Holmberg. Förbundsstyrelsens yttrande till motionerna och : Förbundsstyrelsen kan bekräfta motionärernas beskrivning av hur arbetssituationen har förändrats. De ekonomiska betingelserna, ett allt högre tempo och omorganisationer påverkar psykologernas psykosociala arbetsmiljö i stor utsträckning. För att tillvarata och värna om psykologernas arbetsmiljö arbetar Psykologförbundet aktivt med dessa frågor i hela landet. Psykologförbundet arbetsmiljöarbete syftar till att psykologer ska ha meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifter, vara delaktiga vid arbetets utformning, ha inflytande över den egna arbetssituationen, ha en god fysisk och psykisk arbetsmiljö, medverka vid utformningen av verksamhetsmålen och få insikt om den egna insatsens betydelse för att nå dem. Psykologförbundet arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor i sin rådgivning till såväl förtroendevalda som medlemmar. Det bästa sättet att adressera arbetsmiljöfrågor är genom god kunskap om regelverket och god lokal kännedom. Det är genom att involvera arbetsmiljöfrågorna i det löpande arbetet och betona värdet av en god arbetsmiljö i verksamheterna som frågorna bäst hanteras. I rådgivningen strävar Psykologförbundet efter att få arbetsmiljöfrågorna att bli en naturlig del av inflytandearbetet som de lokala fackliga förtroendevalda bedriver. Psykologförbundet verkar även för att få fler medlemmar i att åta sig uppdrag som skyddsombud. Det är i genom skyddsombudsämbetet som arbetsmiljöreglerna blir en verklig påverkanskraft. I och med arbetsmiljölagen och dess föreskrifter kommer skyddsombudet i åtnjutande av rättigheter och skyldigheter som gör det möjligt för densamma att agera med ett regelverk i ryggen. Det är arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön men arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras representanter, skyddsombuden. Som skyddsombud har man som Flik 1 sid

11 uppgift att företräda sina kolleger i arbetsmiljöfrågor och att se till att arbetsgivaren uppfyller sitt ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen. Skyddsombud har alltså rätten och möjligheten att göra skillnad när det gäller arbetsmiljön på arbetsplatsen och Psykologförbundet menar att det inte finns någon yrkeskår som är bättre lämpad att adressera psykosociala arbetsmiljöproblem på arbetsplatserna än just psykologer. Psykologförbundets ombudsmän bevakar, följer och påverkar rättsutvecklingen. Genom deltagande i bl.a. Sacos arbetsmiljönätverk erhåller Psykologförbundet information som sedan förs ut i den lokala organisationen. Psykologförbundet tillgängliggör även information rörande arbetsmiljö på hemsidan. Genom AFA Försäkring, som är en organisation som ägs av arbetsmarknadens parter, stödjer Psykologförbundet forskning och skadeförebyggande verksamhet avseende arbetsmiljöarbetet. AFA Försäkring arbetar även med att förvalta kunskap och resurser samt förebygga ohälsa på arbetet. Psykologförbundet är även med och driver suntarbetsliv, en organisation som arbetar för hållbara arbetsvillkor och långsiktig god hälsa, tillgängliggörs kunskaper om förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador för alla inom kommun- och landstingssektorn. I de fackliga utbildningar som arrangeras av Psykologförbundet ingår arbetsmiljö som ett särskilt utbildningsmoment. Utöver allmänna diskussioner rörande arbetsmiljö närvarar alltid Sacos expert i arbetsmiljöfrågor och utbildar våra nyvalda lokala fackliga förtroendemän i det arbetsmiljörättsliga regelverket. Det som tas upp i motionerna, är exempel på sådana åtgärder som lämpligast hanteras inom ramen för pågående arbetsmiljöarbete samt inom ramen för förbundsstyrelsens årliga verksamhetplanering. På så vis kan även en flexibilitet och kontinuerlig anpassning till ett ständigt föränderligt arbetsmiljöområde upprätthållas. Förbundsstyrelsen anser att arbetet med och utvecklingen av psykologers arbetsmiljö är ytters viktigt och ska fortsätta med oförminskad styrka. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anse motionerna besvarade Flik 1 sid

12 Motion och om sjukskrivningsrätt Motion Vad som kan göras för att ge psykologer sjukskrivningsrätt Idag är psykisk ohälsa en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning men ändå är det endast läkare som har sjukskrivningsrätt. Styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förening har i SVD (2/3/) uppmärksammat problemet med att det inte finns tillräckligt med psykologer på landets primärvårdsenheter och att de inte har sjukskrivningsrätt. Fler psykologer inom primärvården skulle underlätta och effektivisera vården då cirka procent av primärvårdspatienterna lider av någon form av psykologisk problematik. Att anställa fler kliniska psykologer löser dock inte problemet, de behöver också sjukskrivningsrätt. Norge ligger ett par steg före Sverige gällande psykologyrkets roll i samhället. Där kan kliniska Psykologer få sjukskrivningsrätt efter kompletterande utbildning. Vad är det som står i vägen för att en liknande modell inte kan införas även i Sverige? Är det den svenska vårdapparaten som är ineffektiv och föråldrad? Skiljer sig vårdförhållande sig avsevärt i Sverige och Norge eller är det juridiska hinder som behöver besegras för att även kliniska psykologer i Sverige ska få sjukskrivningsrätt? Yrkesverksamma psykologer, patienter och samhället skulle dra stor nytta av att kliniska psykologer skulle få möjligheten att komplettera sin utbildning och således få sjukskrivningsrätt. Men för att denna idé ska bli verklighet behöver psykologförbundet undersöka vad som, här i Sverige, krävs för att få sjukskrivningsrätt och arbeta för att utveckla en handlingsplan för hur kliniska psykologer kan tillgodogöra den kompetens som krävs. Jag föreslår att kongressen beslutar Att PF ska undersöka om möjligheten kan skapas för att kliniska psykologer, efter kompletterande utbildning, kan få sjukskrivningsrätt. Att PF i samarbete med Socialstyrelsen ska arbeta fram en handlingsplan för hur en klinisk psykologs kompetens behöver utvecklas för att få sjukskrivningsrätt. Att PF ska undersöka möjligheten huruvida utbildning för att få sjukskrivningsrätt kan ingå i redan existerande utbildningar, exempelvis i specialistutbildningen till klinisk psykolog. Anders Ölund Psykologstuderande Flik 1 sid

13 Motion Försöksverksamhet med sjukskrivningsrätt för psykologer Cirka 3 procent av långtidssjukskrivningarna orsakas idag av psykisk ohälsa och enligt statistik från regeringskansliet förväntas siffran öka. De patienter som psykologer möter inom psykiatrin, primärvården och företagshälsovården är ofta föremål för bedömning av sjuk- och friskskrivning. Psykologer har Socialstyrelsens legitimation att självständigt diagnosticera psykisk ohälsa och bedriva psykologisk behandling och borde därmed också kunna ta ansvar för bedömning av arbetsförmåga och sjuk- och friskskrivningsprocessen vid psykisk ohälsa. Psykologers kompetens svarar väl mot den diagnostik, behandling och rehabilitering som de patienter som riskerar att hamna utanför arbetslivet, på grund av psykisk ohälsa, behöver. Psykologen har, i större utsträckning än läkaren, möjlighet att träffa patienten med den frekvens och regelbundenhet som behövs för att bedöma arbetsförmåga, skapa en god samarbetsrelation, utforma och följa upp överenskommen rehabiliteringsplan. Sjukskrivningsrätt för psykologer skulle därtill innebära en viktig patienträttighet. Patienter som går i behandling hos psykolog skulle besparas ytterligare vårdkontakter (läkarbesök), och att inför ännu en vårdgivare upprepa samma information som behandlande psykolog redan sitter med. Kontinuiteten i behandlingen skulle kunna öka och onödigt, kostsamt dubbelarbete inom vården minska. Sveriges kliniska psykologers förening föreslår därför Att Psykologförbundet verkar för att få till stånd en försöksverksamhet med sjukskrivningsrätt vid psykisk ohälsa för psykologer enligt liknande modell som nyligen genomförts i Norge. Styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förening genom ordförande Peter Westberg Förbundsstyrelsens yttrande till motionerna och : Motionernas andemening och förslag ligger i linje med förbundets gällande politik. Förbundet har i flera år påpekat behovet av att reformera sjukförsäkringen till en modern trygghetsförsäkring som stimulerar hälsa och återgång i arbete för alla grupper. Ett centralt led i sådan reformering är att via lagändring ge psykologer rätten att skriva sjukintyg. Det skulle stärka kvaliteten i den psykologiska behandlingen och leda till en effektivare och mer träffsäker sjukskrivningsprocess. Det skulle även innebära färre dubbelkonsultationer för patienter som behandlas av psykolog och är i behov av intyg. Sjukskrivningsrätt för psykologer skulle också avlasta en pressad primärvård och minska behovet av att lösa allmänläkarbristen på vissa håll Flik 1 sid

14 med dyra stafettläkare. Samtidigt är risken för negativa effekter liten. Försöksverksamhet med sjukskrivande psykologer i Norge perioden 0 visar att psykologer skriver sjukintyg med utomordentligt stor försiktighet. Patienterna är också mycket nöjda med en ordning där psykologer har möjligheten att sjukskriva. Under har förbundet bland annat diskuterat sjukskrivningsrätt för psykologer med socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och i det sammanhanget föreslagit en liknande försöksamhet i Sverige som i Norge. Förbundet har även skickat in en skrivelse till Socialdepartementet med förslag på övergripande utformning av en sådan försöksverksamhet. Självklart kommer förbundet att fortsätta bedriva ett påverkansarbete i den här riktningen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anse motion besvarad att bifalla motion Flik 1 sid

15 Handbok om kliniska psykologers arbetsuppgifter Motion Kliniska psykologer delar vanligen arbetsplats med flertalet andra professioner. Det ställer krav på att psykologrollen definieras och att kompetensen kommer till användning på ett korrekt och funktionellt sätt. Så är dessvärre inte alltid fallet. Det råder många gånger okunskap hos kåren och andra t.ex. om vilka arbetsuppgifter psykologer bör och kan utföra. I andra fall ägnar man sig åt uppgifter som rimligen inte tillhör psykologens sfär. Konsekvenserna blir flera. En sådan är en nivellering med andra kompetenser med helt annan utbildningsbakgrund. Följderna av nivelleringen är allvarliga. Psykologers löneutveckling, status och övriga utvecklingsmöjligheter hålls tillbaka. Vidare fördunklas psykologens unika varumärke. Inget av detta gagnar psykologer eller de patienter/klienter vi är satta att ge vård. Nedan listas några av de felaktiga förhållanden som uppstår i kölvattnet av okunskap och dysfunktionell praxis inom det kliniska området. Psykologer: arbetar under annan titulatur än psykolog och grupperas med annan kompetens som t.ex. benämns behandlare, paramedicinsk eller psykosocial kompetens; tar emot beställningar på psykologisk behandling på basis av bedömning gjord av annan kompetens; fråntas rätten och ansvaret att suicidbedöma; skriver underlag för remissvar till inremitterande men fråntas rätten att skriva under; genomför en stor merpart av bedömningar och utredningar i många verksamheter, exempelvis psykiatrin, men fråntas rätten att ställa diagnos; genomförda bedömningar och utredningar av psykolog övertas av annan kompetens och presenteras för patient eller andra aktörer utan hänvisning till psykologens arbete; skriver underlag för Läkarutlåtande om hälsotillstånd vilket enbart är läkaruppgift; exkluderas i sin roll när begreppet medicinsk enbart ger läkare rättigheter kopplade till detta. Begreppet medicinsk behöver problematiseras och avgränsas inom området psykisk ohälsa; nekas rätten att vara behandlingsansvarig trots att psykologisk behandling är enda eller viktigaste insatsen; har avsaknad av sekreterarstöd av den typ som läkare har tillgång till; Ovanstående är endast några exempel och listan kan göras längre. Förbundskansliet svarar regelbundet och förtjänstfullt på frågeställningar bl.a. i Psykologtidningen. Det visar på behovet av ökad kunskap hos kåren om regelverket och en rimlig praxis. Flik 1 sid 1

16 Sveriges kliniska psykologers förening föreslår därför att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram en handbok för kliniska psykologer som ger stöd i vad psykologer kan, bör och får göra samt vad man bör avhålla sig från. Styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förening genom Patrik Holmberg. Förbundsstyrelsens yttrande: Förbundsstyrelsens ställer sig helt bakom andemeningen i motionen. En central del i det förbundspolitiska arbete är att synliggöra psykologers unika formella kompetens liksom att verka för mer ordning och reda kring vad som tillhör psykologernas arbetsfält. Men ett sådant arbete kräver lite olika strategier för att bli framgångsrikt. Vissa arbetsuppgifter som psykologer i dag inte utför men som man utifrån kompetensen rimligen borde få utföra kan fordra lagändring. Ett tydligt exempel är sjukintygen där förbundet nyligen skickat en skrivelse till Socialdepartementet om att inrätta försöksverksamhet med sjukskrivningsrätt för psykologer. Andra ändringar eller förtydliganden kring psykologernas ansvar kanske inte kräver lagändring men väl statlig auktoritet för att någorlunda likvärdigt implementeras i verksamheter över landet. Exempelvis har förbundet föreslagit Socialstyrelsen m.fl. myndigheter att i en vägledning tydliggöra vilken yrkesgrupp som ska utföra vad i neuropsykiatriska utredningar. Sedan finns områden där professionen och förbundet är naturlig auktoritet att reglera och definiera ansvarsförhållanden. Rekommendationer vid tjänstgöring som psykologassistent, som förbundet tagit fram i år, är ett tydligt exempel på detta. Det finns även områden med behov av förtydliganden där ingen annan aktör än förbundet är villig att göra en insats. I dag används exempelvis ofta begreppet psykosocial kompetens av myndigheter och huvudmän i olika sammanhang. Förbundet har upprepade gånger i remissvar och skrivelser påpekat att detta leder till otydlighet och olycklig sammanblandning av psykologer och kuratorer utan att få någon riktig respons. Därför har förbundet nu initierat ett eget arbete med att definiera och förklara hur psykologisk kompetens och behandling särskiljer sig från psykosocial kompetens och behandling. Inom ramen för Psykiatriprojektet, som förbundet startade, finns också planer på att systematisk identifiera andra liknande områden där förbundet kan bidra med definitioner och förtydliganden. Det är förbundsstyrelsens uppfattning att förbundet bör fortsätta sitt arbete på den här linjen med olika parallella strategier. När vi nått lite längre och psykologers ansvar inom olika områden är någorlunda klarlagt kan det definitivt finnas skäl att överväga en Psykologens handbok. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad Flik 1 sid 1

17 Titelskydd Motion För att garantera en professionell psykologisk hantering byggd på vetenskaplig grund samt för att stärka psykologers professionella roll i samhället bör titeln psykolog endast kunna användas av legitimerade psykologer även utanför Hälso- och sjukvårdens område. Vi föreslår att års kongress beslutar att FS ser över möjligheterna att titeln PSYKOLOG enbart får användas av legitimerade psykologer även utanför Hälso- och sjukvården. Kristina Pollack,v.ordf. Föreningen för Arbets- och organisationspsykologer Ann-Sofie Hansson Pourtaheri, ordf. Sveriges Forensiska Psykologers förening Birgitta Ingridsdotter, ordf. Sveriges Geropsykologers förening Förbundsstyrelsens yttrande: Psykolog är en skyddad yrkestitel inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att endast den som är legitimerad psykolog eller den som genomgår sin praktiska tjänstgöring (PTP) får kalla sig psykolog. Titelskyddet gäller dock endast för den som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet, vilket i detta sammanhang omfattar bland annat psykologisk rådgivning, behandling och utredning som riktar sig till enskilda individer. Förbundet har bland annat i sitt remissvar till behörighetsutredningen fört fram att titelskyddets begränsning till hälso- och sjukvården innebär en gränsdragningsproblematik och därför bör titelskyddet utvidgas så att allmänheten kan tillförsäkras en garanti för att den som utger sig för att vara psykolog har legitimation oavsett om det är hälso- och sjukvård eller inte. Men möjligheten att få till ett generellt skydd för titeln psykolog även utanför hälso- och sjukvården måste bedömas som ganska små. De flesta reglerade yrkena i Sverige finns inom hälso- och sjukvården ( yrken), som motiveras utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Utanför hälso- och sjukvården finns ytterligare några reglerade yrken inom vissa områden t.ex. advokat, veterinär och lärare. Men de flesta yrken är alltså inte reglerade. Att arbeta för att få en särskild lagreglering för psykologyrket skulle kräva en enormt stor insats från förbundets sida och möjligheterna att vinna framgång bedöms i dagsläget som ganska små. Det är därför förbundsstyrelsens uppfattning att i första hand arbeta för att det titelskydd som idag finns inom hälso- och sjukvården efterlevs genom att kräva en bättre tillsyn och en statlig konsumentupplysning om vad legitimationen står för. Förbundets arbete med att föra ut psykologers kunskap och kompetens till allmänhet, uppdragsgivare och beslutsfattare är också en viktig del i att stärka psykologernas roll i samhället. Förbundet kommer att fortsätta detta arbete, vilket förbundsstyrelsen också föreslår i målpropositionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad Flik 1 sid 1

18 Incitament för lokalt fackligt arbete Motion Att vara fackligt förtroendevald på lokal nivå är en grannlaga uppgift. Arbetet innebär visserligen en möjlighet att påverka, men det medför också att utsättas för kritik från såväl arbetsgivare som kollegor. Det blir allt svårare att engagera medlemmar i det lokala fackliga arbetet, ofta p.g.a. tidsbrist hos kliniskt verksamma psykologer som idag också förväntas genomföra specialistutbildningen. För att specialistordningen ska få ett genomslag hos arbetsgivare, krävs ett idogt arbete från de lokalt fackligt förtroendevalda. Detta samtidigt som arbetsbördan för medarbetare ständigt ökar. Ekvationen med ökad arbetsbörda, specialistutbildning och fackligt engagemang går inte ihop. Det lokala fackliga engagemanget får styrka på foten. På vilket sätt kan Sveriges Psykologförbund uppmuntra till ett ökat lokalt fackligt engagemang? Det lokala fackliga föreningsarbetet innefattar diskussioner och reellt arbete kring profession, arbetsrätt, juridik kopplat till yrket, etik, styrmekanismer och strategisk planering samt organisation och organisatoriska strukturer mm. Det innebär att vi i det vardagliga fackliga arbetet uppfyller många av de kriterier som finns i professionskurs och specialistkollegium. Vi, lokalt fackligt aktiva, inte bara pratar kring många av de ämnen dessa två kurser ska omfatta utan använder också kunskapen praktiskt. Vågar vi föreslå att man för att få ut sin specialistbehörighet ska ha varit lokalt fackligt aktiv? Det är kanske att gå för långt. Men vi tycker att det ska finnas möjlighet att ekvivalera de delar av specialistutbildningen som i mycket liknar lokalfacklig verksamhet. En sådan lösning skulle innebära att rekryteringen av fackligt aktiva medlemmar underlättas betydligt. Vi skulle få nya, unga medlemmar med nya idéer kring vårt fackliga arbete och vår profession i det lokala fackliga arbetet. Sveriges Psykologförbund behöver dessutom utveckla och införa åtgärder för att rekrytera och behålla fackliga förtroendevalda. Med stöd av ovanstående föreslår vi kongressen besluta: Att förbundsstyrelsen under kommande kongressperiod ges i uppdrag att förändra skrivningen i specialistutbildningen så att fackligt arbete kan ekvivaleras. Att förbundsstyrelsen uppdras att ta fram förslag till uppmuntran för lokalfackligt arbete. Ylva Strömbom Ann-Katrine Östling Motionen antogs av Psykologföreningen inom Landstinget Gävleborg vid det extra årsmötet Flik 1 sid 1

19 Förbundsstyrelsens yttrande: Det är en angelägen fråga som motionsskrivarna lyfter, behovet av att uppmuntra till ökat lokalt fackligt engagemang. FS håller med motionsskrivarna om att det lokala fackliga arbetet i form av samverkan och förhandling avseende t ex lönebildning, kompetensförsörjning, arbetsmiljö och verksamhetsutveckling också kan bidra till professionsutvecklingen ute i verksamheter och till att specialistordningen får ett genomslag hos arbetsgivarna. Den riktning man planerar för framtida specialistutbildningens innebär en mer sammanhållen, enhetlig och kvalitetsäkrad utbildning jämfört med tidigare med ett förtydligande av lärandemål gentemot behov av kunskapsbaserad praktik och integration av forskning och utveckling i praktik. De gemensamma utbildningsmomenten blir fler, det blir en tydligare styrning av vilka kurser som ingår i respektive område och valfriheten av kurser hamnar mer på inriktningsnivå. Man avser skärpa kraven vid tillgodoräknande av meriter och kurser som frångår specialistutbildningens fastlagda moment. Exempelvis föreslås ekvivalering av handledning inte längre godkännas. Facklig utbildning och fackligt arbetet ger förvisso professionskunskap och praktisk erfarenhet avseende arbetsrätt, juridik och etik kopplat till yrket liksom om styrmekanismer och organisationskunskap och det är kunskaper och erfarenheter som har stor relevans när man väljer att gå specialistutbildning. Inte minst på professionskursen och i specialistkollegiet, men också i ett framtida arbete/uppdrag på en specialistbefattning och som man då kan dra stor nytta av. Förbundsstyrelsen anser dock inte att det kan eller bör ersätta de kursmoment som ingår i specialistutbildningen. Däremot är det så redan idag och kommer även vara i fortsättningen att grunden i specialistordningen är att man ST-psykologen är yrkesverksam inom sitt specialistområde. Specialistkollegiet syftar till att följa ST-psykologen från rollen som psykolog till rollen som specialist. Tanken är att ST-psykologen ska visa att hen behärskar allt mer komplexa och ansvarsfulla arbetsuppgifter samtidigt som hen axlar rollen som företrädare för kåren med sina fördjupade kunskaper i professionsfrågor, vetenskap och metod, juridik och etisk. Här kommer delar av de uppgifter som normalt ligger inom ramen för ett fackligt förtroendeuppdrag vara väl så goda att redovisa för att hävda den fördjupade kompetensen som specialist. Anledningen till att psykologer engagerar sig som fackliga fortroendevalda på lokal nivå varierar men ofta handlar det om möjligheten att påverka i frågor som engagerar, många upplever att det är lärorikt och utvecklande, att det ger kunskap och perspektiv på det vardagliga psykologarbetet men också att man ingår i ett större sammanhang och kan driva och utveckla frågor tillsammans med andra, lokalt och i förbundet. Samtidigt kan det vara mycket krävande och stundom ensamt och man riskerar att utsättas för kritik från såväl arbetsgivare som medlemmar man företräder. Flik 1 sid 1

20 För att uppmuntra till lokalt fackligt arbete är det viktigt att lokala fackliga förtroendevalda får kontinuerlig fortbildning men också stimulans genom regelbundna konferenser och nätverk där man kan diskutera aktuella frågor, utbyta erfarenheter och utveckla strategier, sinsemellan och med förbundets ombudsmän. Förbundet behöver ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som de lokala fackliga förtroendevalda besitter i en större utsträckning och därför föreslås i förbundsstyrelsens proposition om förbundets organisation en tydlig ansvarfördelning inom FS och presidium och kansli för att stödja och kommunicera med lokala företrädare och föreningar. I propositionen betonas också vikten av att uppmärksamma, uppmuntra och stimulera lokala fackliga förtroendemän genom kontinuerlig fortbildning och bildande av nätverk och regelbundna konferenser. Även i målpropositionen betonar förbundsstyrelsen vikten av lokalt fackligt arbete genom att föreslå att psykologförbundet ska verka för att psykologer i större utsträckning ska åta sig uppdrag som skyddsombud. Förbundsstyrelsen föreslår kongessen besluta att avslå motionärernas förlag att förändra skrivningen i specialistutbildnigen så att fackligt arbete kan ekvivaleras. att anse motionen besvarad avseende att förbundsstyrelsen uppdras att ta fram förslag till uppmuntran till lokalfackligt arbete med hänvisning till proposition om förbundets organisation. Flik 1 sid

21 Förslag till ny organisation av Sveriges Psykologförbund Motion Vi menar att dagens organisation med psykologföreningar baserade på arbetsgivarare ger en ojämn och orättvis basorganisation. Psykologer som är ensamma eller har ett fåtal kollegor hos sin arbetsgivare har mycket svårt att skapa en fungerande och över tid uthållig facklig organisation. Vi föreslår därför att förbundet organiseras enligt följande: Basorganisation: Organisation baseras återigen på geografiska kretsar. Dessa baseras på nuvarande valkretsar. Inom kretsen kan lokala psykologföreningar bildas utifrån arbetsgivare. Psykologer med olika arbetsgivare men inom samma avtalsområde kan bilda psykologförening. Det sistnämnda kan särskilt gälla privatanställda psykologer. Förhandlingsmandatet ligger hos kretsen men kan delegeras till en psykologförening inom kretsen. Förhandlingsmandatet för psykologer som arbetar inom statlig verksamhet ligger kvar hos värdförbundet inom respektive verk/myndighet enligt nuvarande modell. Kretsarnas inre arbete: Inom kretsen bildas psykologföreningar utifrån arbetsgivare alt. avtalsområde. Psykologer som arbetar hos små arbetsgivare kan bilda psykologföreningar tillsammans med kollegor hos andra arbetsgivare inom samma avtalsområde. Psykologer med staten som arbetsgivare tillhör kretsen och kan bilda lokal psykologförening inom denna enligt ovan. I kretsstyrelsen har varje psykologförening en plats. Psykologföreningarna har var sin röst samt en röst för varje x antal medlemmar i föreningen. Psykologförening med flest antal medlemmar är sammankallande till kretsmöte. Minst två kretsmöten ska genomföras varje år varav ett årsmöte. Årsmötet fastställer röstlängd för kretsmötet och utser kretsens ordförande, kassör och sekreterare. Val till kongressen: Kongressledamöter utses som nu (via medlemsomröstning) med den skillnaden att kretsordföranden automatisk även är kongressledamot och dessutom företräder kretsen på rådskonferenserna. Anders W Eriksson Facklig förtroendeman/huvudskyddsombud Sveriges Psykologförbund Vice ordf Psykologföreningen i Västra Götalandsregionen Katrin Dahlin Förhandlingsanvarig Region Skåne Flik 1 sid

22 Förbundsstyrelsens yttrande: Styrelsen håller helt med motionärerna om att den nuvarande organisationen inte är tillfredställande för de medlemmar som är ensamma eller bara har ett fåtal kollegor. Det är en av anledningarna till att styrelsen valt att i en särskild proposition om förbundets organisation föreslå en ny regional nivå i förbundet som kallas distriktsföreningar och som motionärerna benämner krets. Till skillnad från motionärernas förslag att basorganisationen utgörs av psykologföreningar föreslår styrelsen att man som enskild medlem tillhör en distriktsförening. Det är för att inte utesluta vissa medlemsgrupper som egenföretagare, seniorer, studenter och arbetslösa. Det innebär också att medlemmarna i distriktsförening utser styrelse direkt i val vid årsmöte istället för den representativa modell som motionärerna föreslår. Eftersom förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet är det en fördel att inte ha alltför detaljreglerande stadgar avseende t ex styrelsens sammansättning eller antal medlemsmöten. Psykologer som arbetar hos små arbetsgivare kan bilda psykologföreningar tillsammans med kollegor hos andra arbetsgivare inom samma avtalsområde. Det finns också möjlighet att ingå avtal med flera arbetsgivare för att dela på en facklig förtroendemans tid. Men eftersom om partställningen i avtalen ser lite olika ut vilket gör att förutsättningarna blir olika inom olika sektorer föreslår styrelsen att förhandlingsmandatet ska ligga kvar på psykologföreningar. Styrelsen ser motionärernas poäng med att distriktsföreningens ordförande automatiskt är förste kongressombud och företräder distrikten på rådskonferenserna. Eftersom det på så sätt skulle säkerställa distriktens delaktighet i förbundets kontinuerliga beslutsfattande så som det fungerade tidigare, när vi hade kretsar och s.k. ordförandekonferenser. Men styrelsen ser också en risk att landstingets företrädare därigenom kommer att vara överrepresenterade vid rådskonferenserna och föreslår inga förändringar på hur val av kongressombud ska ske i sin proposition. Även om styrelsen inte i alla detaljer håller med motionärerna om hur organisationen ska se ut anser vi att principen om att skapa en fungerande och över tid uthållig facklig organisation och förutsättningar för de medlemmar som har störst behov tillgodoses och att det var huvudsyftet med motionen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anse motionen besvarad Flik 1 sid

23 Specialistkurser och deltagande av icke-psykologer Motion Psykologkåren har haft som åtagande att etablera specialistordningen. Det sker bland annat som en professionsstrategiskt särskiljande gentemot andra yrkesgrupper, och för att skapa ökad differentiering och fördjupning inom psykologkåren. Psykoterapeutprogrammet anses ge andra yrkesgrupper en möjlighet att nivellera sin begränsade psykologiska utbildningsbakgrund med psykologer genom att utbilda sig till psykoterapeuter. Psykologer kan differentiera sig genom att utbilda sig till specialister i klinisk psykologi. Det framkommer av kommunikation på SKPFs mejllista att personer som inte är psykologer marknadsför sig själva på internet genom att beskriva att de har gått kurser som motsvarar psykologers specialisering. Det riskerar att ge ytterligare en väg för personer med begränsad psykologisk kunskap att få ett erkännande genom att gå kurser som psykologer annars går. Titeln specialistpsykolog är inte skyddad och går att nyttja med viss trovärdighet av personer som går samtliga kurser som krävs för psykologer att räknas som specialist. Frågan har diskuterats på SKPFs mejllista och undertecknad ber kongressen att besluta i frågan. Yrkande 1: Att kongressen ger Specialistrådet i uppdrag att underkänna blivande specialistkurser som: a) Ger andra yrkesgrupper än psykologer möjlighet att läsa utbildningen. b)eller ger andra yrkesgrupper möjlighet att läsa samma kurs samtidigt som psykologerna, även om de inte examineras Yrkandet får preciseras om det ska gälla för alla eller endast några av psykologers specialistområden: Specialistkurser inom området Arbetslivets psykologi Specialistkurser inom området Klinisk psykologi Specialistkurser inom området Pedagogisk psykologi Yrkande 2: Att kongressen ger Specialistrådet i uppdrag att avkräva tidigare godkända kurser, som fortfarande utförs från och med, att följa samma krav som i yrkande 1, eller att inte bli godkända som specialistkurser. Om yrkandet inte godkänns så betyder det att tidigare kurser inte har samma krav som nya kurser. Tore Gustafsson, leg. Psykolog Flik 1 sid

24 Förbundsstyrelsens yttrande: FS delar motionärens uppfattning om det optimala i att specialistkurser ska vara förbehållna enbart psykologer. I takt med att specialistutbildningen växer kommer också förutsättningarna för detta att öka. Även Specialistrådet har strävat efter att de specialistkurser som ackrediteras, inte endast ska hålla en hög kvalitet utan också, i möjligaste mån riktas enbart till psykologer under specialistutbildning. Den helt övervägande delen av kurserna uppfyller också detta krav redan nu. I vissa fall har det dock inte bedömts möjligt att upprätthålla ett absolut krav på att kursgivarna ska erbjuda kursen enbart för psykologer. I dessa fall finns istället krav på en särskild examination för psykologerna. FS vill också betona att det är den sammantagna kombinationen av områdesövergripande kurser, ämneskurser och arbete inom det valda specialistområdet som tillsammans utgör specialistkompetensen. Denna sammanhållna utbildning är helt förbehållen psykologerna. Det finns några huvudanledningar till den policy som idag råder: Det blir för få sökande till vissa kurser om de begränsas till enbart psykologer, vilket gör att såväl universitet som privata kursgivare i så fall inte ger kursen. Vissa specialistinriktningar syftar till breddning snarare än fördjupning. Andra har som delsyfte att kunna verka tillsammans med andra yrkesgrupper. Här skulle ett förbud av det slag motionären önskar få långtgående konsekvenser. Det kan även handla om att en blivande specialist i sin specialistprofil behöver en enstaka kurs som inte nödvändigtvis behöver vara psykologspecifik. Vissa kurser, även i specialistutbildningen, kan behöva ligga på en grundläggande nivå för att sedan byggas vidare på med avancerade kurser. Det gäller framför allt kunskapsområden där psykologprogrammet inte ger grundläggande kunskaper i tillräcklig omfattning. Det kan då vara rimligt att dessa kurser är öppna även för andra yrkeskategorier. Det är ett grannlaga arbete att både måna om kvalitet och tillgänglighet vad gäller kurser och arbetet med att utveckla och förbättra kursgivningen pågår kontinuerligt. Att begränsa Specialistrådet eller en kommande utbildningsavdelning genom detaljstyrande begränsningar skulle ytterligare försvåra detta arbete på ett sätt som inte skulle gagna den blivande specialisten eller specialistordningen i sin helhet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att avslå motionen Flik 1 sid