Landstinget i Uppsala län. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB. Antal sidor: 11. LUL delårsrapport 2013 granskn rapp.

Transkript

1 KPMG AB Antal sidor: 11 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

2 Innehåll 1. Sammanfattning Finansiella mål Mål för verksamheten God redovisningssed Övriga iakttagelser 2 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig styrelse 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 4 9. Anvisningar och styrdokument Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål God redovisningssed Delårsrapporten i övrigt Förvaltningsberättelsen Balanskravet Resultaträkning Jämförelsestörande poster Balansräkning Större balansposter Dokumentation Materiella anläggningstillgångar mnkr Bidrag till statlig infrastruktur 286 mnkr 9

3 Kortfristiga placeringar mnkr Avsättningar för pensioner mkr Balanserade projektmedel debet 54 mnkr, kredit 307 mnkr Upplupna personalkostnader 596 mnkr Ankomna men ej attesterade leverantörsfakturor Kassaflödesanalys Ansvarsförbindelser Sammanställd redovisning 11

4 1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Landstingets revisorer ska enligt 9 kap KL 1 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. 1.1 Finansiella mål LUL gör följande egna bedömningar (avsnitt 10.2): Samtliga förvaltningar utom Akademiska sjukhuset kommer att nå målet om att redovisa intäkter och kostnader där de genereras Samtliga fastighetsinvesteringar kommer att självfinansieras Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag bedöms bli 98% vid årets slut För totalkostnaden i förhållande till total produktion blir måluppfyllelsen blandad Ingenting har framkommit i vår granskning som tyder på att LULs egna bedömningar skulle vara felaktiga. 1.2 Mål för verksamheten Den i delårsrapporten redovisade prognostiserade måluppfyllelsen visar inte ett sådant resultat att måluppfyllelsen kan uttydas som god. Ingenting har framkommit i vår översiktliga granskning som tyder på att LULs målprognoser skulle vara felaktiga (10.3). 1.3 God redovisningssed Det är vår bedömning att dessa principer i allt väsentligt överensstämmer med god redovisningssed och ingenting har i vår granskning framkommit som visat att den faktiska tillämpningen av principerna i väsentligt avseende skulle avvika från den tänkta tillämpningen. 1 Kommunallag (1991:900) 1

5 1.4 Övriga iakttagelser Vi har noterat några områden där vi ser utrymme för kvalitetshöjningar: Anläggningsregister: Avslutade projekt läggs inte omedelbart in i anläggningsregistret ( ). Förbrukningsinventarier: Inventarier som borde bokföras som tillgång tycks ibland kostnadsföras ( ). Balanserade projektmedel: Vi har inte fått ändamålsenliga bilagor och specifikationer rörande externt finansierade projekt (12.6.6). Leverantörsfakturor: Ej slutattesterade fakturor bokförs inte i huvudboken vilket ökar risken för otillräckliga periodiseringar (12.6.8). Periodiseringar: Intervjusvar tillsammans med vissa fördjupningar i vår granskning indikerar att kvaliteten på periodiseringar varierar mellan olika förvaltningar (11, 12.3). Bokslutsinstruktioner: Vi rekommenderar att de instruktioner som ges i samband med periodbokslut och årsbokslut görs tydligare vad gäller framför allt periodiseringar (9). 2. Bakgrund 3. Syfte Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Landstingets revisorer ska enligt 9 kap KL 2 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för landstingsrevisorernas uttalande beträffande delårsrapporten. 4. Avgränsning Granskningen omfattar delårsrapporten per Vår granskning har skett i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL 3 och Skyrev 4. 2 Kommunallag (1991:900) 2

6 Granskningen av räkenskaperna är översiktlig och avser endast underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårsrapporten. I vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om delårsrapporten i allt väsentligt följer: Kommunallag och kommunal redovisningslag, KRL God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har även bedömt om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål landstingsfullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 6. Ansvarig styrelse Granskningen avser landstingsstyrelsens delårsrapport som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av landstingsfullmäktige. Rapporten är saklighetsgranskad av ekonomidirektör Gustaf af Ugglas, redovisningschef Magnus Jansson och budgetchef Björn Larsson. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker 3 Sveriges Kommuner och Landsting 4 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 3

7 Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Stickprovsis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resultaträkningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts under ledning av Bo Ädel, auktoriserad revisor och certifierad kommunrevisor. 9. Anvisningar och styrdokument I KRL framgår att landsting ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, d v s högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av fullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av. Vi har tagit del av landstingets interna instruktioner för upprättande av delårsbokslut och delårsrapport. Vi rekommenderar att instruktionerna kompletteras med tydliga anvisningar rörande slutattestering av fakturor samt periodiseringar av större intäkter och kostnader. 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Finansiella mål LULs finansiella mål 2013 är: Minst 80% av verksamhetens intäkter och kostnader redovisas där de genereras Självfinansieringsgraden för fastighetsinvesteringar är minst 50% Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag överstiger inte 98% Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre I delårsrapporten görs följande bedömningar: 4

8 Medarbetare Förnyelse Produktion Medborgare och kund Samtliga förvaltningar utom Akademiska sjukhuset bedömer att man når målet om att redovisa intäkter och kostnader där de genereras Samtliga fastighetsinvesteringar har självfinansierats och ingen upplåning bedöms komma att behövas under resten av året Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag bedöms bli 98% vid årets slut, även med exkludering av intäkten från AFA För totalkostnaden i förhållande till total produktion prognostiseras blandad måluppfyllelse. Ingenting har framkommit i vår översiktliga granskning som tyder på att LULs egen bedömning av måluppfyllelsen skulle vara felaktig Verksamhetsmål Delårsrapporten innehåller en bra redogörelse för verksamhetsmål, sammanfattad i tabell; Mål 2013 Arbetsrutiner har införts för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder Landstinget samverkar kring genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Upplevd tillgänglighet har ökat samt följsamhet handlingsplan Ökad faktisk tillgänglighet Andelen resor med kollektivtrafiken är 23,6 % HoS-verksamhet uppfyller skrivningarna/målen kring god vård i vårdavtalen Förvaltningarna har upprättat en treårig åtgärdsplan utifrån likabehandlingsplanen Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Landstingsgemensam modell för produktionsplanering tillämpas Alla förvaltningar har infört ledningssystemet för kvalitet Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram har uppnåtts Koldioxidutsläpp har minskat med 33 % i jämförelse med år 2010 En forskningsstrategi finns i landstinget Alla förvaltningar har utvecklat sina prioriterade strategiska områden Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Hälsoekonomiska analyser används i planeringsprocessen Samarbetet med utvalda samarbetsparter har fördjupats Alla planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda Alla enheter arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbete Minst hälften av medarbetarna har individuella styrkort Samtliga chefer har styrkort Alla deltagare i chefsförsörjningsprogrammet har en utvecklingsplan Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Uppfyllelse 5

9 Källa:, Delårsrapport 2013 Vi anser att den redovisade prognostiserade måluppfyllelsen inte visar ett sådant resultat att måluppfyllelsen kan uttydas som god. Ingenting har framkommit i vår översiktliga granskning som tyder på att LULs målprognoser skulle vara felaktiga. 11. God redovisningssed I delårsrapporten redogörs för tillämpade redovisningsprinciper. Det är vår bedömning att dessa principer i allt väsentligt överensstämmer med god redovisningssed och ingenting har i vår granskning framkommit som visat att den faktiska tillämpningen av principerna i väsentligt avseende skulle avvika från den tänkta tillämpningen. Intervjusvar har dock tydligt indikerat att variationer finns mellan olika förvaltningar vad gäller tillämpningen av de redovisningsregler som gäller inom LUL. Dessa olikheter i kvalitet framgår också av LULs mål att Minst 80% av verksamhetens intäkter och kostnader redovisas där de genereras. 12. Delårsrapporten i övrigt 12.1 Förvaltningsberättelsen Enligt KRL 9:2 ska delårsrapporten innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående års utgång. Uppgift ska lämnas om: sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut. Det är vår bedömning att förvaltningsberättelsen har ett innehåll som motsvarar lagens krav Balanskravet I avstämningen mot balanskravet korrigeras för effekten av sänkt diskonteringsränta på pensionsskulden. Resultatet blir då ett överskott på 405 mnkr. I prognosen för helåret landar det justerade resultatet på plus 230 mnkr, dvs ett betryggande överskott. Ingenting har farmkommit i vår granskning som tyder på att prognosen skulle vara väsentligt felaktig. 6

10 12.3 Resultaträkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år : Mnkr Utfall Budget Utfall Budget 2013 Prognos 2013 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat Reavinster Justering ränta pension Resultat balanskrav Det bokförda resultatet för perioden är 279 mnkr sämre än budget för perioden. Resultatet har dock påverkats av ändrad diskonteringsränta vid beräkning av pensionsskuld och reavinster. Justerat för dessa poster, som ska undantas i beräkningen av det resultat som stäms av mot balanskravet, är resultatet 172 mkr bättre än budget för perioden. Återbetalning har också skett från AFA med 129 mkr, en post som ingår i utfall och prognos men inte i budget. Efter avdrag för denna post blir det redovisade resultatet för perioden 43 mkr bättre än budget för perioden. Prognosen för helåret är 2 mkr bättre än budget. I denna prognos ingår också senaste prognos för skatteintäkter som förväntas bli 47 mkr högre än budget. Utifrån de intervjusvar vi fått bedömer vi att det finns en osäkerhet i periodisering av både utfall och budget. Bl a finns vid tidpunkten för delårsbokslutet ankomna men ännu ej bokförda leverantörsfakturor där attest ännu inte skett. Vi har inte detaljgranskat huruvida dessa fakturor på annat sätt beaktats korrekt som kostnad eller investering Jämförelsestörande poster Samtliga landsting och kommuner har under 2013 två större poster bland större intäkter och kostnader som bör exkluderas när utfallet analyseras i förhållande till budget; Återbetalning från AFA, som för LUL ger en positiv resultateffekt på 129 mnkr och som redovisas bland verksamhetens nettokostnader Ändrad diskonteringsränta rörande pensionsskuld, för LUL med en negativ resultateffekt på 452 mnkr som redovisas som finansiell kostnad I avstämningen mot balanskravet räknas effekten av diskonteringsräntan bort. 7

11 I avstämningen mot balanskravet räknas också realisationsvinster bort. Dessa uppgår för LULs del till relativt små belopp Balansräkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år : Belopp i mnkr Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar o skulder Ej skuldförda pensionsförbindelser Eget kapital med fullfondering Fullfondering: Vissa landsting bokför samtliga pensionsförbindelser som skuld. Likviditeten, som mått på den kortsiktiga betalningsförmågan, är mycket god; 4,8 per mot 5,4 per Ett likviditetsmått på 1,0 innebär att de korta tillgångarna är lika stora som de skulder som ska betalas i närtid. LULs mått på omkring 5 är mycket bra och en god förutsättning för självfinansiering av investeringar. Den bokförda soliditeten uppgår till ca 0,28 vid båda tidpunkterna men till minus 0,37 per respektive minus 0,31 per Ett sådant soliditetstal är i sig alarmerande men det förtjänar att påpekas att de landsting som inte tillämpar fullfonderingsmodellen i genomsnitt hade ett negativt soliditetstal på 52 per Lägsta representerade soliditet uppgick till minus 145. Den faktiska konsekvensen av att samtliga pensionsförbindelser inte bokförs som skuld är att varje verksamhetsår under en lång övergångstid belastas av dubbla pensionskostnader och pensionsutbetalningar; både för redan intjänad pension och för den pension som intjänas nu. Detta förhållande gäller, med några få undantag, för hela landstings- och kommunvärlden Större balansposter Dokumentation Till i stort sett alla balansposter har huvudboksbilagor och specifikationer upprättats, dock inte till alla. Våra synpunkter redovisas under respektive post nedan. 8

12 Materiella anläggningstillgångar mnkr Posten består av mark, byggnader och tekniska anläggningar mnkr och maskiner och inventarier 642 mnkr. I posten byggnader ingår konto 1127 Pågående projekt byggnader med mnkr Anläggningsregister LUL har haft tekniska svårigheter att föra över färdiga projekt till anläggningsregistret och därtill hörande konton i huvudboken. I periodbokslutet finns färdigställda projekt med ett tillgångsvärde på 21 mnkr som borde ha aktiverats i anläggningsregistret och flyttats till annat konto i huvudboken. En större nybyggnation med anskaffningsvärde 905 mnkr ligger också kvar som pågående projekt i huvudboken och har inte aktiverats i anläggningsregistret, trots att avskrivning skett med 17 mnkr Komponentavskrivning Komponentavskrivning som metod har påbörjats. Avsikten är att samtliga materiella anläggningstillgångar i tillämpliga delar ska bli föremål för komponentavskrivning Förbrukningsinventarier Vi har gjort en översiktlig genomgång av kostnadskonton för förbrukningsinventarier. Enskilda poster på över ett prisbasbelopp, som är beloppsgränsen för aktivering, uppgår till totalt 9 mnkr. Vissa av bokningarna avser interna projekt. Utifrån de intervjusvar vi fått och de belopp vi sett kan vi inte utesluta att ett antal objekt som borde ha tagits upp som tillgång i balansräkningen i stället kostnadsförts. Vi rekommenderar att en analys görs av dessa kostnadskonton Bidrag till statlig infrastruktur 286 mnkr Posten avser bidrag till medfinansiering av Citybanan. Bidraget lämnades 2009 och uppgick ursprungligen till 317 mnkr. Redovisningen av bidrag till statlig infrastruktur med stöd av 2 kap 1 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska redovisas enligt 5 kap 2 och 7 lagen om kommunal redovisning. Bidrag som tas upp som tillgång ska redovisas som finansiell anläggningstillgång och skrivas av under högst 25 år Kortfristiga placeringar mnkr LUL har kortfristiga placeringar bokförda till mnkr per Placeringarna har relativt låg risk och följer LULs gällande placeringspolicy Avsättningar för pensioner mkr Diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskuld sänks med 0,75 procentenheter. Sänkningen höjer nuvärdet av kommuner och landstings pensionsskulder med ca 10%. För LUL ökar skulden med 452 mnkr som i resultaträkningen bokförs som finansiell kostnad. Pensionsskuldens verkliga värde blir känt först i takt med att pensioner utbetalas. 9

13 Balanserade projektmedel debet 54 mnkr, kredit 307 mnkr I delårsbokslutet finns på balansräkningen bokfört projektmedel med debet 54 mnkr på konto 1698 och kredit 307 mnkr på konto Vi har inte fått ta del av någon ändamålsenlig bokslutsbilaga för dessa medel. Vi rekommenderar att en specifikation upprättas över vilka projekt som pågår, hur mycket av de externa bidragen som förbrukats för varje projekt och vilka åtaganden som återstår inom finansieringsramen för varje projekt. Som fordran kan normalt endast tas upp ett belopp som utgör en fastställd fordran mot extern part. Som skuld kan i ett projekt normalt endast tas upp medel som erhållits och där LUL fortfarande har ett åtagande som svarar mot skulden. I den mån projekt avslutats ska de resultatavräknats. Vi erinrar också om att eventuella investeringar inom ramen för externt finansierade projekt ska bokföras som materiella anläggningstillgångar efter samma regler som de som annars tillämpas av LUL, dvs när anskaffningen överstiger visst belopp och viss livslängd. I dessa fall ska bidraget intäktsföras i takt med gjorda avskrivningar Upplupna personalkostnader 596 mnkr Väsentliga personalrelaterade balansposter periodiseras korrekt i månadsboksluten. Följande poster bokförs med en månads eftersläpning: Semesterlönetillägg Lönekostnader för timanställda Kostnad för övertid Kostnad för jour och beredskap Vi har tagit del av bokförda skulder per och bedömer att modellen för periodisering av dessa poster har oväsentlig påverkan på resultatet per Ankomna men ej attesterade leverantörsfakturor Vid varje given tidpunkt finns ett stort antal fakturor från leverantörer som ankommit till LUL men ännu inte hunnit slutattesteras. Dessa fakturor tas inte in i huvudboken i ekonomisystemet. Det finns inte möjlighet att i efterhand ta ut en rapport över fakturorna ifråga, t ex för att få en uppfattning om huruvida större poster beaktats korrekt i ett delårsbokslut. Per fanns enligt uppgift obetalda leverantörsfakturor på drygt 15 mkr, varav 4 mkr bedöms vara sådana fakturor som ännu inte bokförts i huvudboken. Per finns ingen uppgift tillgänglig. LUL avser att från och med oktober 2013 att varje månad ta fram och spara som verifierande underlag en rapport som visar ankomna men i huvudboken ej bokförda leverantörsfakturor Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen beskriver hur verksamhet och investeringar har kassaflödesanalys samt hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Av kassaflödesanalysen för perioden framgår att LUL investerat för 464 mnkr och att detta skett utan extern upplåning. 10

14 12.8 Ansvarsförbindelser Största post bland ansvarsförbindelser är den del av pensionsförpliktelserna som inte tas upp som skuld. Posten uppgår i år till mkr och har ökat med 445 mnkr sedan , framför allt som en effekt av den sänkta diskonteringsräntan Sammanställd redovisning KRL ställer inget krav på att delårsrapporten ska omfatta de landstingsägda bolagen. RKR rekommenderar dock i sin rekommendation 22 Delårsrapport att så sker om de ägda bolagen har en viss storlek i förhållande till ägaren. LULs bolag har inte denna storlek och LUL behöver därför inte upprätta en sammanställd redovisning i delårsrapporten. Delårsrapporten innehåller enligt vår uppfattning nödvändig information om av LUL ägda bolag. KPMG, dag som ovan Bo Ädel Auktoriserad revisor och certifierad kommunrevisor 11