Kallelse och föredragningslista

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 (9) Sammanträdestid Kl Kallelse och föredragningslista Plats Ledamöter Ersättare Stadshuset, Stortorget Andréas Schönström (S) Ola Nilsson (V) Emil Eriksson, (M) Sara Fagnani-Nilsson (S) Juan Espitia (S) Pernilla Hagen (S) Peter Johansson (S) Kristoffer Gustavsson (MP) Gunn Hanéll (M) Noria Manouchi (M) Mohammad Mohammad (M) Joel Laguna (FP) Rickard Åhman-Persson (SD) Marie Tanndal (S) José Gasalho (S) Mediha Ahmadi (S) Jens Ohlsson (S) Therese Jakob (S) Nicola Rabi (M) Danica Srnic (M) Anna Adell (M) Meisam Hedayatil Zadeh (M) Bassem Nasr (MP) Cristina Glad (FP) Jesper Ericson (V) Kent Nykvist (SD) Övriga deltagare Tjänstemän Catharina Niwhede, Lärarnas Riksförbund Lennart Göransson, Lärarförbundet Ann-Christine Klint Kronkvist, Kommunal Eva Ahlgren Ingrid Pålsson Lars Silverberg Eventuellt förhinder anmäls snarast till Ingrid Pålsson tel: , ingrid.palsson@malmo.se]

2 2 (9) 1. Val av justerare och tid för justering 2. Fastställande av nämndens arbetsformer och inrättande av arbetsutskott UTB Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare samt verkställighet av beslut om korttidstillsyn för vissa funktionshindrade gymnasieelever. Reglemente 3. Val av ledamöter och ersättare till arbetsutskott UTB Förslag till sammanträdestider UTB Sammanträdestider för arbetsutskott och nämndsammanträde för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. 5. Delegationsordning UTB Syftet med delegation är att avlasta nämnden från att behöva fatta beslut. Nämnden fastställer delegationsordningen i samband med mandatperiodens början, och kan sedan uppdatera denna under hela mandatperiodens gång. Delegationsordning

3 3 (9) 6. Rätt att företräda gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden/- förvaltningen UTB Vid kontakter med myndigheter och företag efterfrågas ofta vem som har rätt att företräda nämnden/förvaltningen. Detta gäller allt från överenskommelser om övergripande projekt till enskilda avtal och ansökningar av allehanda slag. I kommunallagen finns inte begreppet firmatecknare, utan vem som har rätt att teckna avtal och skriva under handlingar m.m. styrs ofta av reglementen och delegationsordningar. För att underlätta detta föreslås att nämndens ordförande, 1:e vice ordförande, förvaltningsdirektör och ekonomichef två i förening erhåller rätt att företräda nämnden/förvaltningen för att underteckna avtal, ansökningar och liknande handlingar samt ärenden där namngiven ansvarsförbindelse förväntas. 7. Utseende av personuppgiftsombud UTB I samband med inrättandet av nya nämnder i Malmö stad ska personuppgiftsombud utses. Förslag till ombud är Maria Engleson, stadsjurist vid stadskontorets juridiska avdelning, som också är ombud för övriga nämnder och bolag i Malmö stad. 8. Utseende av verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen UTB Elevhälsans medicinska del är en hälso- och sjukvårdsverksamhet och regleras därför i hälso- och sjukvårdslagen. För all hälso- och sjukvård ska det, enligt hälso- och sjukvårdslagen område, finnas en tydligt definierad vårdgivare. Vårdgivaren för skolhälsovården är kommunen/gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

4 4 (9) 9. Attestförteckning och nämndspecifika tillämpningsanvisningar UTB Attestreglemente för Malmö stad (beslut KF ) gäller för kommunens samtliga ekonomiska händelser. Respektive nämnd beslutar om attestinstruktion där beslutsattestberättigade och budgetansvariga framgår. Attestinstruktion 10. Interna anvisningar för budgetuppföljning UTB Instruktion för budget och uppföljning är ett nämndsanpassat komplement till Malmö stads riktlinjer för ekonomistyrning och övriga anvisningar för budget och uppföljning. Anvisningarna beskriver befogenhetsavgränsningen mellan nämnd och förvaltning och ansvar och befogenheter inom förvaltningen och dess konsekvenser för handläggningen av årsbudget, budgetavvikelser, utfallsprognoser, delårsrapport, bokslut och årsanalys. Interna anvisningar för budgetuppföljning 11. Intern kontrollplan UTB 293 Intern kontroll syftar till att nämnder och styrelser med rimlig grad av säkerhet ska fastställa att mål inom följande kategorier uppnås: Verksamhetsstyrning Tillförlitlig finansiell rapportering Efterlevnad av tillämpliga lagar och föreskrifter Intern kontrollplan

5 5 (9) 12. Datum för introduktion för förtroendevalda UTB Samlad utbildningsinsats för nya nämnder 13. Karriärtjänster UTB Regeringen har beslutat om två nya karriärsteg för lärare: förstelärare och lektor. Inledningsvis kommer Malmö kommun att prioritera tillsättningar av förstelärare. Huvuduppdraget för förstelärarna är att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet för högre måluppfyllelse på sin egen skola. För att nå spridningseffekter förväntas även förstelärare ingå i och ta del av det kommunövergripande utvecklingsarbetet för att nå högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet. Tjänsteskrivelse 14. Jämställdhetsplan UTB Malmö stad har uppdragit åt varje nämnd att utforma sin jämställdhetsplan. Flertalet förvaltningar har inkorporerat mångfaldsperspektivet i planen för att på så sätt möjliggöra att ett normkritiskt förhållningssätt genomsyrar verksamhetens beslut och vardag. Det finns samordningsvinster i att samla insatserna för att arbeta för ökad måluppfyllelse inom jämställdhets- respektive mångfaldsområdet och sedan 2012 innefattar utbildningsförvaltningens jämställdhetsplan även mångfaldsperspektivet. Jämställdhetsplan 2013 Jämställdhetstrappa 15. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter UTB I arbetsmiljölagen finns regler om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsmiljölagen är grundläggande för allt arbetsmiljöarbete och kompletteras av arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. AFS, Arbetsmiljölagen omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet, fysiska, psykiska, sociala.

6 6 (9) Organisatoriska och tekniska. Regelverket anger att definierade uppgifter fördelas i linjeorganisationen och att returneringsmöjlighet finns. Fördelningsblankett Beskrivning av arbetsmiljöuppgifter 16. Krisledningsplan UTB I enlighet med samhällets krisberedskap (Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB) utgår Malmö stads krisberedskap från tre grundprinciper för krishantering. Ansvarsprincipen den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar vid kris. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra. Närhetsprincipen en kris ska, så långt det är möjligt, hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen organisationen som hanterar krisen ska, så långt det är möjligt, efterlikna ordinarie organisation. Utbildningsförvaltningens krisledningsplan handlar om hur vi hanterar en kris i sin helhet som drabbar förvaltningens kansli. Förvaltningen har ett extra ansvar för att bistå alla våra verksamheter med kommunikationskompetens vid samtliga kriser. Målet är att vi på ett flexibelt och uthålligt sätt klarar av att hantera allvarliga händelser Denna krisledningsplan gäller för förvaltningens kansli och för kommunikationsuppdraget vid kris i alla våra verksamheter. Utöver denna plan upprättar samtliga skolor egna planer. Krisledningsplan Bilaga 1, Illustration över krisägena Bilaga 2, Larmlistor Bilaga 3, Checklistor

7 7 (9) 17. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete UTB Enligt Skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete 18. Riktlinjer för avtal/överenskommelse om pris för introduktionsprogram med annan huvudman Enligt Skollagen (2010:800) 17 Kap 16 ansvarar hemkommunen för att alla behöriga ungdomar i hemkommunen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Samma kapitel reglerar mottagande och till vissa delar interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor. Riktlinjer behöver tas fram för de delar som inte regleras för att det ska vara tydligt både för andra huvudmän och för elever efter vilka principer som Utbildningsnämnden kan avtala om utbildning. Tjänsteutlåtande 19. Godkännande av interkommunal ersättning/grundbelopp för kommunala gymnasieskolor UTB För varje elev som genomgår utbildning vid en godkänd skolenhet ska hemkommunen lämna en ersättning. Till fristående skolor lämnas ett grundbelopp, som bestäms efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det egna programmet eller inriktningen. Motsvarande gäller bidrag för utbildning i gymnasiesärskolan. Till annan kommun lämnas en interkommunal ersättning, som grundar sig på anordnarkommunens självkostnad

8 8 (9) Interkommunal ersättning per elev inom gymnasieskolan år 2013 Interkommunal ersättning per elev inom gymnasiesärskolan år 2013 Grundbelopp per elev och per program i gymnasieskolan för år 2013 Grundbelopp per elev och per program i gymnasiesärskolan år Introduktionsprogram UTB Skollagens 17 Kapitel 7 föreskriver att utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Utifrån denna ska det sedan för varje elev upprättas en individuell studieplan. Gymnasieförordningens 6 Kapitel 3-8 föreskriver grunden för vad de fem introduktionsprogrammen ska innehålla. Utöver detta fastställer utbildningsnämnden riktlinjer för de utbildningsplaner som varje rektor har att besluta över. 21. Gymnasieorganisationen UTB Varje kommun har ansvar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning i egen regi eller genom samverkansavtal, samt att antalet platser så långt det är möjligt anpassas efter ungdomarnas önskemål. Ungdomarna ska erbjudas ett allsidigt urval av yrkesprogram, högskoleförberedande program, programinriktat individuellt val, preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Kommunen ansvarar också för att ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning erbjuds gymnasiesärskoleutbildning. Detta kan ske i den egna kommunen eller genom samverkansavtal mellan kommuner. Så långt som möjligt skall man också erbjuda platser efter ungdomarnas önskemål. Organisationsförslag, bilaga 1 Underlag för engelskspråkig utbildning på Malmö Borgarskola, bilaga 2

9 9 (9) 22. Avgifter för prövning i gymnasieskola och vuxenutbildning/svenska för invandrare UTB Enligt Förordning (1991:1124) om prövning inom skolväsendet får en huvudman för utbildning ta ut en avgift av den som vill gå igenom särskilt anordnad prövning i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning och inom utbildning i svenska för invandrare.