OBS!!!! Enskilt utskott efter arbetsutskottet kl i Hamnskär

Transkript

1 HAPARANDA STAD SOCIALNÄMNDNES ARBETSUTSKOTT Kallelse Tid: Tisdag kl. 09: Plats: Hamnskär Föredragningslista Nr Ärende Diarienr. Föredragande 1 Val av justerare 2 Modellområden för psykisk hälsa, barn och unga/norrbus SN 2009/105 Arja Martinviita 3 Ekonomisk rapport september 2013 SN 2013/8 Tanja Niva 4 Information från budgetberedningen 14 oktober Klimatstrategi Haparanda (förslag) 6 Övriga frågor KS 2013/375 Arja Martinviita, Marlene Haara Arja Martinviita OBS!!!! Enskilt utskott efter arbetsutskottet kl i Hamnskär Marléne Haara Merja Pikkuaho Ordförande Sekreterare Postadress: Haparanda kommun Haparanda Besöksadress: Torget 9 Haparanda Telefon: E-post/Hemsida kommun@haparanda.se

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren Projektet har syftat till att hitta ett strukturerat arbetssätt mellan socialtjänst, polis samt hälso- och sjukvård, för att förbättra omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor och barn, samt våldsutövare. Projekt har slutrapporterats och gett ett förslag för fortsatt samverkan mot våld. Den politiska samverkansberedningen mellan kommun och landsting beslutade den 14/5 att ställa sig bakom att verksamheten permanentas och att rekrytering av en länssamordnare inleds. Länssamordnaren ska planera, utveckla, samordna och följa upp arbetet inom samverkan mot våld mellan samverkansaktörerna Polismyndigheten Norrbotten, länets kommuner samt Norrbottens läns landsting. Arbetet följs inom ramen för ordinarie styrning i kommunförbundet. Länssamordnaren ska fortskrida det arbete som projektet inlett, vilket inkluderar uppföljning och utveckling av basnivån (se bilaga). Samordnaren följer upp länsdelarnas arbete samt koordinerar en handläggningsöverenskommelse mellan socialtjänsterna, primärvård, psykiatri, akutsjukvård och barn och ungdom rörande omhändertagandet av våldsutsatta och våldsutövare. Samordnaren administrerar också den webbportal som är framtagen inom ramen för samverkan mot våld. För att säkerställa att processen inom samverkan mot våld kommer framåt i arbetet inom våld i nära relation, föreslås ett fortsatt projekt under två år ( ) Kansliet föreslår: Att styrelsen ställer sig positiv till att fortsätta en länsgemensam satsning och rekommenderar länets kommuner att delta i ett projekt under två år ( ) med en enkel utvärdering efter ett år Att finansieringen om totalt kronor /år fördelas om 70 % på medverkande kommuner och 30 % på landstinget Att direktören, under förutsättning att finansieringen säkras, bemyndigas att via Piteå kommun köpa tjänst för en länssamordnare från Att paragrafen förklaras omedelbarts justerad Ordföranden förtydligar att finansieringen innebär ca två kronor per invånare. Han föreslår att kansliets förslag bifalls och att medlemskommunerna ombeds att behandla frågan skyndsamt.

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 81 (91) Styrelsen beslutar Att styrelsen ställer sig positiv till att fortsätta en länsgemensam satsning och rekommenderar länets kommuner att delta i ett projekt under två år ( ) med en enkel utvärdering efter ett år Att finansieringen om totalt kronor /år fördelas om 70 % på medverkande kommuner och 30 % på landstinget, innebärande ca två kronor per invånare för kommunerna Att direktören, under förutsättning att finansieringen säkras, bemyndigas att via Piteå kommun köpa tjänst för en länssamordnare från Att paragrafen förklaras omedelbarts justerad Att medlemskommunerna uppmanas att behandla ärendet skyndsamt

4 Sida 1 av 6 Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser mot Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. I syfte att uppnå god kvalitet samt möjlighet till uppföljning har länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten och Åklagarmyndigheten upprättat en tydlig basnivå för sina respektive insatser vid våld i nära relation.

5 Sida 2 av 6 Basnivå för kommuner i Norrbotten insatser vid Våld i nära relation Basnivån för kommunens insatser utgår dels från Socialstyrelsens allmänna råd för socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld (SOSFS 2009:22), dels från socialstyrelsens handbok Våld. Socialnämnden ska ha en handlingsplan och i den fastställa uppföljningsbara mål avseende våld i nära relation, enligt allmänna råd SOSFS 2009:22. Lättillgänglig information på kommunens hemsida om vart personer utsatta för våld i nära relationer, våldsutövare och närstående kan vända sig för stöd och hjälp. Personal inom hela socialtjänsten ska ha adekvat kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet, inklusive särskilda behov hos sårbara grupper. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska ha fördjupad kompetens. Vid utredning av den våldsutsatta kvinnan och barn som bevittnat våld behov av stöd och hjälp ska särskilda utredningsmodeller och bedömningsinstrument användas som stöd i arbetet. Utsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ska erbjudas särskilda insatser mot våld som kan behöva kombineras med socialtjänstens övriga bistånd. Socialtjänsten ska kunna erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld: - Skyddat boende. Tillfälligt boende för den våldsutsatta kvinnan med kvalificerad personal och som har skyddsanordningar, t.ex. larm och lås. - Information om polisanmälan, skydd, råd, stöd och behandling. Denna information behöver bl.a. vara tillgänglig för kvinnor med olika funktionsnedsättningar, på lätt svenska och olika språk. Information riktad till barn ska ges i så tidigt skede som möjligt och anpassas efter barnet mognad och förmåga. - Råd, stöd och behandling särskilt riktad mot våld ska erbjudas utsatta kvinnor och barn samt barn som bevittnat våld individuellt eller i grupp. - Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med frivilligorganisationer.

6 Sida 3 av 6 Våldsutövare ska erbjudas stöd och behandling individuellt eller i grupp. Socialnämnden har ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det gäller frågan om våld mot kvinnor i nära relationer. Att erbjuda och ge insatser till dem som utövar våld är en viktig del i arbetet för att förebygga och motverka våld. Socialnämndens insatser för den enskilde ska vid behov utformas och genomföras i samverkan med myndigheter och andra aktörer och nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Kartläggning av omfattningen av våld i nära relation. Den kartläggning av omfattningen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående och barn som bevittnat våld som socialnämnden regelbundet bör göra (SOSFS 2009:22), är ytterligare ett område där socialtjänstens samverkan med myndigheter och andra aktörer är viktig, bl.a. när det gäller att genomföra olika slags datainsamlingar. Basnivå för Norrbottens läns landstings insatser vid Våld i Nära Relation: Basnivån för landstingets insatser utgår från Hälso- och sjukvårdslagen, Socialstyrelsens och Sveriges kommuner och landstings allmänna råd samt rekommendationer från Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. Landstinget har en övergripande handlingsplan med fastställda och mätbara mål avseende våld i nära relation. Personal inom landstingets verksamheter: primärvård, akutsjukvård, barnsjukvård, samt vuxenpsykiatri ska ha grundläggande kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska ha fördjupad kompetens. Landstinget har ett ansvar att identifiera utsatta barn. Barnen ska erbjudas omedelbara och förstärkta insatser utifrån barnets specifika behov, vilket sker i samverkan mellan landsting, kommun och rättsväsendet. Personal inom hälso- och sjukvården har skyldighet att vid oro/misstanke om att barn far illa, omedelbart göra en skriftlig anmälan enligt Socialtjänstlagen kap14 1 samt Hälso- och sjukvårdslagen 2c, 2f samt 2g. Frågan om utsatthet av våld i nära relation ska rutinmässigt ställas och dokumenteras i journalen.

7 Sida 4 av 6 Vid undersökning av våldsutsatta kvinnor och barn, samt barn som bevittnat våld ska upprättande riktlinjer och rutiner följas. Dokumentation av våldsutsatthet ska genomföras enligt upprättande riktlinjer och rutiner. Landstinget ska erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld: - Information om polisanmälan, skydd, råd, stöd och behandling. - Lättillgänglig information på landstingets hemsida om vart våldsutsatta, våldsutövare samt anhöriga kan vända sig för stöd och hjälp till behandling. - Information till barn enligt hälso- och sjukvårdslagen 2g. - Information ska finnas på webbportalen Råd om vård Utsatta kvinnor och barn samt barn som bevittnat våld ska erbjudas råd och stöd, samt vid behov behandling särskilt riktad mot våld. Detta ges individuellt och/eller i grupp. - Det utsatta barnet ska ha tillgång till barnpsykiatriska insatser där det bedöms relevant. - Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med frivilligorganisationer. Basnivå för Åklagarkammarens insatser vid Våld i nära relation Åklagaren leder alltid och ansvarar för utredningar om misstänkt brott mot nära anhörig och mot målsäganden under 18 år samt utredningar om kontaktförbud. Åklagare tar biträde av polismyndigheten för att vidta åtgärder under respektive utredning som exempelvis förhör med olika bevispersoner. Åklagarmyndigheten och polismyndigheten är olika myndigheter med olika ansvar. Åklagaren arbetar med fokus på såväl brottsoffer som förövare och under krav på att iaktta objektivitet och rättssäkerhet. Att utredningarna håller så hög kvalité som möjligt så att lagföring kan ske. Att åklagare strävar efter närvaro vid förhör med målsäganden under 18 år för en snabb och rättssäker utredning av misstänkt brott. Att barn uppmärksammas i utredningar som brottsoffer i brottsskadelagens mening.

8 Sida 5 av 6 Att barnens situation utreds, dokumenteras och uppmärksammas som försvårande omständighet vid lagföring. Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden under 18 år inom tre månader. Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden över 18 år inom sex månader. Att framställan sker till domstol om förordnande av målsägandebiträde, offentlig försvarare och särskild företrädare för barn sker så snart som möjligt. Att målsägandens skadeståndstalan förs i domstol. Att de inblandade parterna bemöts på ett korrekt och empatiskt sätt. Att pröva ansökningar om kontaktförbud. Att åklagare medverkar i samverkansgrupper och bidrar med sin kompetens i olika sammanhang i den utsträckning det är möjligt. Basnivå för Polismyndigheten Norrbottens insatser vid Våld i nära relation Polisen har tillsammans med Åklagarmyndigheten ansvar för brottsutredningen. Effektivt ingripande, bedömning av risk, skydd av den utsatte. Initial riskanalys ska göras av den polis som först möter med den utsatte. Strukturerad riskanalys ska göras i enlighet med RPS riktlinjer. Genomföra brottsutredningar på ett effektivt och säkert sätt med beaktande av de fyra kända framgångsfaktorerna: - det finns vittnen som på något sätt styrker den utsattes berättelse, - förmår den utsatte att delta i den fortsatta utredningen, - dokumentera skador, - den misstänkte medger brottet åtminstone till viss del Rutinmässigt informera, stödja och hjälpa den utsatte att få kontakt med samhällets stödinstanser som kan ge hjälp vad gäller boende, ekonomiskt och socialt stöd för den utsatte.

9 Sida 6 av 6 Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med ska en anmälan om barn i riskzon skickas till Socialtjänsten omedelbart. Personal inom Polismyndigheten ska ha grundläggande kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet inklusive särskilda behov hos sårbara grupper. Lättillgänglig information på polisens hemsida om vad den som utsatts för brott i nära relation har för rättigheter och hur polisen kan hjälpa den som utsatts.

10 SOCIALNÄMNDEN Prognos September 2013 Budget 2013 Periodbudget Totalt Bokfört Prognos Avvikelse Gemensam verksamhet , , , , ,93 Arbetsmarknadsåtgärder , , , , ,75 Äldreomsorg , , , , ,16 Handikappomsorg , , , , ,96 Social omsorg , , , , ,44 Totalsumma , , , , ,86

11 SOCIALNÄMNDEN Prognos September 2013 Avvikelse Budget 2013 Prognos Periodbudget Totalt Bokfört , , , , ,00 Värden Budget 2013 Prognos Periodbudget ,00 Totalt Bokfört 0,00 Drift Driftbudget Detaljerad driftbudget Verksamhet Benämning Budget 2012 Periodbudget

12 KLIMAT STRATEGI HAPARANDA

13 Sofia Larsson, Klimatstrateg Haparanda stad Tryck: 2013 Foton: Sofia Larsson, Chris Steel-Perkins och Kari Pistokoski Medverkande i fokusgrupp har varit representanter från ungdomsrådet, företag, offentlig förvaltning och politiker. Medverkande var Åsa Hansson, Lisa Karkiainen, Lena Keisu-Gard, Per Kenttä, Berhouz Moradabbasi, Anton Norberg, Roland Stenman, Emilia Söderström och Kai Virtanen. 2

14 Innehåll Förord av Kommunalråd Gunnel Simu 05 Varför en klimatstrategi? 07 Visionen om Hållbara Haparanda 07 Klimathjältar 09 Nulägesbeskrivning 15 Produktionsperspektiv 16 utsläpp som skapas i Haparanda Konsumtionsperspektiv 17 ekologiska fotavtryck och utsläpp från vår konsumtion Produktion vs. Konsumtion 18 vad är skillnaden? Mål till Hållbara Haparanda inom en snar framtid 21 Utbildning för hållbar utveckling 21 Hållbar handel 22 Hållbara transporter 22 Hållbara livsmedel 24 Hållbar energianvändning 27 Hållbart boende och byggande 27 3

15 4

16 Ett viktigt politiskt mål för HaparandaTornio är en långsiktig hållbar utveckling i vår region. Vi vill tillgodose dagens behov för våra medborgare utan att vi äventyrar kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vi måste se till att kommande generationer får chansen att ha det lika bra som vi har det. Syftet med att arbeta med hållbar utveckling i Haparanda är att vi vill öka medvetenheten och sprida kunskap och förståelse om miljöpåverkan. Vi vill påverka attityder och få er medborgare att själva fundera över hur ni var och en kan bidra till en hållbar utveckling i HaparandaTornio. Vi vill flytta fram våra positioner ytterligare och säkra en god livsmiljö nu och framåt. Gunnel Simu Kommunalråd i HAPARANda 5

17 6

18 Varför en klimatstrategi? Att arbeta för ett hållbarare samhälle är både roligt och väldigt lönsamt, men också ett måste om framtida generationer ska kunna möta sina behov med lika goda förutsättningar som dagens generation. Ansvar måste tas både globalt som lokalt för att omställningen till ett hållbart samhälle ska lyckas. Mål för minskad klimatpåverkan är fastslagna på internationell nivå av EU, på nationell nivå av Sveriges riksdag och regering, på regional nivå av Norrbottens Länsstyrelse samt på lokal nivå av Haparanda stad. EU har beslutat att utsläppen av växthusgaser (CO 2ekv ) skall reduceras med 20 procent till år Sverige har ratificerat EU:s mål men har högre målsättning om 40 procents reduktion av växthusgasutsläpp till 2020 och noll i nettoutsläpp till Ska den politiskt antagna 2oC nivån nås måste utsläppen av växthusgaser minska med 40 procent till 2020 och minst 95 procent till Regionalt har Norrbottens län i sin tur beslutat om en Klimat- och energistrategi som fastslår mål om en ekono- miskt hållbar tillväxt, hållbara transporter och hållbar samhällsplanering. På lokal nivå har flera mål för ett hållbarare samhälle antagits. Vision 2020 fastslår att HaparandaTornio skall ha en hållbar livsmiljö med de kritiska framgångsfaktorerna hållbar utveckling och begränsad klimatpåverkan. Som målsättning framgår att regionen skall ha minskande och hållbar energianvändning. Haparanda har även antagit ett lokalt miljömål om Begränsad klimatpåverkan och som offentlig organisation har en Energieffektiviseringsstrategi antagits för minskad energianvändning för transporter och fastigheter, som leder till minskad klimatpåverkan. Syftet med klimatstrategin är att anta mål för minskade utsläpp av växthusgaser samt visa vilka områden som bör prioriteras lokalt utifrån de sektorer som har störst utsläpp ur ett konsumtions- och produktionsperspektiv. Visionen om Hållbara Haparanda Haparanda är ett internationellt centrum mitt i Barents med en hållbar livsmiljö, hållbar utveckling och begränsad klimatpåverkan 7

19 8

20 KLIMAT- HJÄLTAR Det finns många sätt att verka för minskad klimatpåverkan och ett hållbarare samhälle. Många väljer att göra det, både i sitt vardagsliv som genom sitt företagande eller arbete. I Haparanda finns flera fantastiska individer som på olika sätt bidrar till minskad klimatpåverkan och ett hållbarare samhälle genom sitt företagande eller i sin privata vardag. De som har visioner och handlingar som bidrar till en bättre värld. Vi kallar dem Klimathjältar. 9

21 1ḳlimathjältar Klimatkunskap genom Futurize på Gränsskolan Delaktighet och kunskap kring klimat- och energifrågor, det är ledorden för projektet Futurize som pågår på Gränsskolan. Eleverna ska skriva ett avtal med politikerna med åtgärder som ska genomföras av båda parter. Åtgärder som leder till ett hållbarare samhälle. På skolan ska man arbeta ämnesövergripande med klimat- och energifrågor och som en del i projektet ska skolan arbeta med minskad energianvändning genom visualisering av energianvändningen i realtid för att påverka beteendet hos elever och anställda på skolan. Futirize är ett regionalt samverkansprojekt som bedrivs på flera skolor i Norrbotten. 10

22 klimathjältar 2. Lyxigt Lokalproducerat i Kukkola Lokalproducerat är en av nycklarna till en hållbar samhällsutveckling. Annika Tossavinen driver Tossavinens Lantbruk tillsammans med sin make Arne. De odlar grönsaker till försäljning och självhushåll, bedriver extensiv köttproduktion och skogsbruk. De har både länge varit intresserade och engagerade i miljöfrågor. Annika har bland annat varit med och startat Bondens Marknad som ordnas varje höst på torget i Haparanda. 11

23 klimathjältar 3. ReDesign för snygg och hållbar framtid Redesign är nya moderna uttryck av återanvända material. Tygern och Matsin Design blickar kärleksfullt bakåt, men skapar för framtiden. Båda företagen använder material med historia, återanvänder och för något vidare. De har sin grund och får inspiration från kultur och tradition för att skapa nytt. Vi vill gärna att saker och ting ska vara naturliga och föredrar de gamla stoppnings-materialen, som snöre av hampa och lin säger Teres som med sin man Anders driver företaget Tygern. Båda företagen samverkar ofta med andra, Det är viktigt att vi är rädda om varandra och hjälps åt och det är mycket roligare att göra saker tillsammans menar Marju som driver företaget Matsin Design. Tygern renoverar och klär om gamla möbler och Matsin design syr kläder av tyger som tidigare varit annat. Hållbar design helt enkelt. 12

24 klimathjältar 4. Hållbar värme för kyligt klimat Användning av förnybar energi för uppvärmning av våra hus och lokaler minskar utsläpp och miljöpåverkan dramatiskt. Det vet Behrouz Moradabbasi som driver Combi Heat Värmeprodukter AB sedan Han har jobbat i företaget sedan sin civilingenjörsexamen vid Luleå Tekniska Universitet Combi Heat säljer miljövänliga lösningar för uppvärmning av hus, som kombinerad ved- och pelletspanna, solfångare och ved- och pelletskaminer. Combi Heat lanserade marknadens första miljögodkända panna i Sverige. Behrouz brinner för en bättre miljö och menar att med enkla medel kan man göra mycket för klimatet. Han tänker lokalt, nyttjar lokala företag till den egna produktionen och är engagerad i idrottsföreningar för unga i Haparanda. En hållbar entreprenör helt enkelt! 13

25 14

26 Varifrån kommer Haparandas utsläpp? Nulägesbeskrivning av TVå perspektiv. Vilka utsläpp har vi i Haparanda? Hur påverkar vår livsstil utsläppen av växthusgaser? Ofta redovisas utsläpp från produktionen inom ett visst område. Men om vi tittar oss omkring upptäcker vi ganska snabbt att det mesta av både mat, kläder eller det vi byggt huset av hemma eller på arbetsplatsen inte är producerat där vi bor. Det betyder att vår konsumtion orsakat utsläpp och miljöpåverkan någon annanstans, ofta i andra länder. Därför har forskare sedan några år börjat mäta utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv. Utsläppen orsakad av konsumtionen räknas då med oavsett var i världen de sker. Utsläpp ur konsumtionsperspektiv är alltid högre än ur produktionsperspektiv för industrialiserade länder, som Sverige. Det är därför att mycket av Svenskarnas konsumtion produceras i andra länder och utsläppen sker därmed i dessa länder. Vi importerar utsläpp. Här redovisas utsläpp både ur ett produktionsperspektiv, de utsläpp som produceras i Haparanda från de industrier, energianvändning och transporter vi har här, samt ur ett konsumtionsperspektiv, utsläpp som orsakas av vår konsumtion oavsett var i världen de sker. 15

27 Produktionsperspektiv ton växthusgasutsläpp per år i haparanda ton co 2ekv per capita i haparanda ,1 5,2 5,4 5,5 5,6 4,6 4,5 4, I Haparanda produceras utsläpp av växthusgaser. Vi har lite lägre utsläpp per person jämfört med hela Sverige och betydligt lägre än Norrbottningens utsläpp per person. Varför? Jo, därför att vi inte har så många industrier i Haparanda. I Norrbotten finns många energiintensiva industrier och det är en låg befolkningstäthet, det gör att utsläppen blir väldigt höga per person. Största delen av växthusgasutsläppen i Haparanda orsakas av transporter. Statistiken kommer från den nationella utsläppsdatabasen RUS (Regional Utveckling och Samverkan i Miljömålssystemet). Att mäta och följa upp utsläpp ur produktionsperspektiv är viktigt eftersom det är dessa vi har störst möjlighet att påverka. Nedan redovisas utsläppen av växthusgaser per capita, totalt och per sektor. Utsläppen steg till 2007, vilken borde kunna förklaras med nyetableringar vilka krävde energi för uppvärmning och kylning. Utsläppen sjönk sedan till 2008 vilket delvis beror på fjärrvärmeverkets ökade biobränsleanvändning, men kan även troligen förklaras med finanskrisen. växthusgasutsläpp per sektor, år 2010 n n n Transporter Jordbruk Arbetsmaskiner 9% 10% 6% 16% 5% n n n 1% 53% Avfall och avlopp Energiförsörjning Industriprocesser n Lösningsmedelsanvändning 16

28 konsumtionsperspektiv PÅVERKAN FRÅN KONSUMTION EF Total 36% Livsmedel och ej alkhoholhaltiga drycker 1% Alkohol, tobak och narkotika 3% Kläder och skor 23% Boende, vatten, eletricitet, gas och andra bränslen 6% Möbler, hushållsapparatur och hushållsskötsel 2% Vård och hälsa 6% Transporter 1% Kommunikation 18% Fritidsaktiviteter 1% Utbildning 1% Restaurang och hotell 2% Övriga varor och tjänster Majoriteten av det vi konsumerar produceras på andra platser i världen än där vi bor. Därför är det viktigt att mäta klimat- och miljöpåverkan från vår konsumtion oavsett var i världen den sker. Det kan göras genom kartläggning att utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv. Ett sätt att göra en sådan kartläggning är att använda ekologiska fotavtryck. Ekologiska fotavtryck visar hur stor yta som går åt för att tillfredställa efterfrågan av vår konsumtion. I det ingår odlings- och betesmark, yta för byggnation av vägar och hus och skog för att ta upp koldioxid som släpps ut vid förbränning av fossila bränslen, skog som råvara för pappersoch träkonsumtion och fiskevatten. Haparandas ekologiska fotavtryck är 6,19 globala hektar (gha) per person, det är lite större än Sveriges nationella fotavtryck som är 5,88 gha. Det globala fotavtrycket är 2,70 gha per person. Höginkomstländer har nästan sex gånger så stort fotavtryck som låginkomstländer. Om vi delar jordens yta hållbart och rättvis, så att hela världens befolkning får lika stor yta per person skulle var och en få 1,78 gha för att tillgodose all sin konsumtion. Haparanda lever över jordens ekologiska tillgångar och skulle hela världens befolkning leva som en genomsnittlig Haparandabo skulle det behövas 3,5 jordklot för att tillgodose den efterfrågan. De största bovarna i storleksordning är vår konsumtion av livsmedel, vårt boende, transporter och rekreation/kultur. Växthusgaser orsakar den största delen av det ekologiska fotavtrycket. Det är främst koldioxid från förbränning av fossil energi, men även exempelvis metangas från köttproduktion. Sett ur ett konsumtionsperspektiv är det livsmedel som står för största delen av det ekologiska fotavtrycket, helt utan konkurrens. Det är den mat vi äter som påverkar mest. Globalt sett orsakar livsmedelsproduktion 25 % av växthusgasutsläppen. Hela 18 % av dessa kommer från köttproduktionen. Den näst största påverkan kommer från vårt boende med den elektricitet vi använder och energi till att värma upp våra hem och vattnen. Tredje största påvekan kommer från fritidsaktiviteter. Till dessa kan räknas all energi som används för att värma upp stora idrottshallar och badhus men inte minst energi för produktion av is till ishallar. Diagrammet visar även att det finns fler aktiviteter vi kan sysselsätta oss med som har en väldigt låg påverkan. Exempel på dessa är utbildning, vård, kommunikation och restaurangbesök. 17

29 Produktion vs. konsumtion vad är skillnaden? Växthusgasutsläpp orsakar 80% av det ekologiska fotavtrycket. Jämför vi produktions och konsumtionsperspektivet blir det tydligt att utsläppen från ett konsumtionsperspektiv är betydligt högre, 13,7 ton per capita, jämfört med ur ett produktionsperspektiv, 5,6 ton per capita. Både dessa ska ställas i kontrast till det hållbara globala utsläppet per person som är 1,6 ton. Vi har alltså stora utsläppsminskningar att genomföra i Haparanda för att bli ett hållbart samhälle. Mål Haparandas mål om minskade utsläpp av växthusgaser grundas i de mål som antagits av EU, Sveriges riksdag och Norrbottens Läns Landsting. EU har beslutat att utsläppen av växthusgaser (CO 2ekv ) skall reduceras med 20 procent till år Sverige har ratificerat EU:s mål men har högre målsättning om 40 procents reduktion av växthusgasutsläpp till 2020 och noll i nettoutsläpp till Ska den politiskt antagna 2o C nivån nås måste utsläppen av växthusgaser minska med 40 procent till 2020 och minst 95 procent till Regionalt har Norrbottens län i sin tur beslutat om en Klimat- och energistrategi som fastslår mål om en ekonomiskt hållbar tillväxt, hållbara transporter och hållbar samhällsplanering. Målen grundas även i Haparandas Vision 2020 om en Hållbar Livsmiljö och vårt lokala miljömål om en Begränsad klimatpåverkan. Strategin och målen kommer att följas upp årligen, med två års eftersläpning eftersom statistiken från RUS inte är tillgänglig tidigare ,7 ton per capita ,6 ton per capita 3 1,6 ton per person 0 Konsumtionsperspektiv Produktionsperspektiv Globala hållbart 3 Naturvårdsverket (2010) EU:s klimat och energipaket 18

30 100% -20% -100% Mål till 2020: Till 2020 ska Haparandas utsläpp av växthusgaser minska med 20 % jämfört med utsläppsnivån 1990 mätt ur produktions- och konsumtionsperspektiv. Mål till 2050: Till 2050 ska Haparandas utsläpp av växthusgaser minska med 100 % jämfört med utsläppsnivån 1990 mätt ur produktions- och konsumtionsperspektiv. 19

31 20

32 hållbara haparanda För att nå målen till 2020 och 2050 och ställa om till ett hållbart samhälle krävs en mängd åtgärder. De områden som vi bör fokusera på i Haparanda är de aktiviteter som har högts utsläpp av växthusgaser sett ur både ett produktions- och konsumtionsperspektiv. Dessa är livsmedel, boende och fritidsaktiviteter sett ur konsumtionsperspektivet samt transporter sett ur produktionsperspektivet. Fokusområdena presenteras nedan som beskrivningar av framtiden. Fokusområden är genom utbildning öka kunskapen om hållbar utveckling ställa om till hållbar livsmedelskonsumtion och produktion minska energianvändningen och ställa om till förnybar energiproduktion ställa om till hållbara och flexibla transportsystem, med fokus på minskade transporter Utbildning för hållbar UTVeckling Haparandaborna har en hög kunskap inom klimat, miljö och hållbarhetsfrågor. I skolans undervisning tas ämnet upp ämnesövergripande och på arbetsplatser får de anställda kontinuerliga utbildningar i ämnet. Politiker och tjänstemän har stor kunskap, kontinuerliga utbildningar och högt engagemang i frågan. 21

33 Hållbar handel Haparanda är känd för klimatsmart handel. Det finns stort utbud av ekologiska och lokalt producerade produkter och varor. Fokus ligger på upplevelser och näringen hållbar turism blomstrar. Redesign är hett och många företag jobbar med att återanvända och återvinna. Det sker klädswappar kontinuerligt som ett hållbart och socialt sätt att konsumera kläder. Hållbara transporter Haparandaborna gör färre, flexiblare och samordnade klimatsmarta transporter. Vi går, cyklar och åker spark som främsta transportmedel inom centralorten. Kollektivtrafik och tåg nyttjas som främsta transportmedel vid längre distanser. När vi tar bilen, vilket vi gör i sista hand ser vi till att samåka med våra grannar, vänner och kollegor. Flyget känns förlegat och inte längre aktuellt i främsta hand vid nationella resor. Det går persontrafik från Haparanda och arbetspendlare använder den frekvent, om de inte arbetar på distans från hemmet. Alla tycker det är skönt att ta tåget till jobbet, då restiden kan användas till arbete i de flestas fall. Genom att arbetsgivare erbjuder flexibla arbetsformer med flextid och möjligheter att arbeta på distans är transportbehovet lågt för arbetspendling. Väl på arbetet används virtuella möten som främsta mötesform genom telefon, video och nätkonferenser. Transporter är flexibla och samordnade. Skolskuttsar, arbetspendling, hemtjänst och transport av varor sker samordnat. Kollektivtrafiken är väl fungerande till samtliga av kommunens byar, över nationsgränsen till Tornio och övriga länet. Kollektivtrafiken har nolltaxa för att öka antalet resenärer samt ge en signal till befolkningen vilket transportmedel som bör väljas. Transportskatter tas ut av förbipasserande godstransporter och bilförare för att ge ekonomiska incitament för att öka andelen godstrafik på räls och privatpersoner till kollektivtrafiken och tåg. Drivmedel är uteslutande förnybara och regionalt producerad biogas säljs i kommunen. 22

34 23

35 Hållbara LIVSMEDEL I Haparanda har vi en stor lokal och ekologisk livsmedelproduktion. Lokala konsumenter, företag och offentlig sektor har en hög konsumtion av lokalproducerad mat och stor insyn i produktionen som är transparent. Det är nära relation mellan konsument och producent. Genom stor upphandling från både offentlig sektor och kommunens näringsliv känner livsmedelsproducenterna säkerhet i försäljningen till trogna kunder. Ett varmare klimat ger ökade möjligheter till lokal livsmedelproduktion, vilket våra lokala producenter är snabba att nyttja. Den mat vi äter är säsongsanpassad, ekologisk och i hög grad vegetarisk. Vi äter lite kött och det kött vi äter är vilt eller ekologiskt. Samtliga offentliga verksamheter och restauranger har minst en köttfri dag i veckan. I skolmaten serveras uteslutande ekologisk mat, en hög andel är lokalt producerad och vegetarisk. På hemkunskapen lagar barnen ofta vegetariska rätter de själva får välja för att öka kunskapen kring hur god vegetarisk mat är. Den lokala befolkningen odlar i egna trädgårdar, på kolonilotter och balkonger i hög utsträckning vilket ger en stor del av det egna kylskåpets och skafferiets innehåll. I centralorten sker stadsodling som nyttjas både av de närboende, skolköken och i skolornas undervisning för ökad kunskap om matproduktion. Varje år utökas Bondens Marknad som en trevlig aktivitet på torget i Haparanda där producenter och konsumenter möts och skapar relationer. Befintliga livsmedelbutiker har ett rikt utbud av lokalt producerade råvaror och förädlade produkter. 24

36 25

37 26

38 Hållbar energianvändning All energi som produceras i Haparanda kommer från förnybara energikällor som sol, vind, vatten och biobränslen. Biprodukter från jordbruk och andra verksamheter tas också tillvara för produktion av förnybar energi. Energieffektivisering är självklart och de mest energisnåla alternativen väljs alltid. Fjärrvärmeverket har en stor solfångarpark som producerar varmvatten till hela Haparanda under sommarhalvåret. Snön ses som en resurs som nyttjas till produktion av kyla under årets varmare del som en naturlig del av fjärrnätet. På Seskarö har byggts ett mindre lokalt fjärrvärmeverk som förser byn med varmt vatten. Många privatpersoner har egna solfångaranläggningar och solceller installerade. Den värme och elektricitet som inte nyttjas i det egna hushållet skickas ut på nätet, antingen fjärrvärmenätet eller elnätet och fås betalt för. I kommunen finns många små och stora vindkraftverk som ägs lokalt av de närboende. Även företag och den offentliga sektorn äger vindkraftverk. Hållbart boende och byggande I Haparanda är boendet energisnålt och alla nybyggnationer sker klimatsmart efter högsta energikrav med passivhus som standard. Äldre hus renoveras energieffektivt. Lokaler och fritidsanläggningar samnyttjas och är energisnåla. Fritidsaktiviteter nyttjar lämplig säsong för respektive aktivitet. Belysning och andra energikrävande tekniska lösningar som exempelvis fläktsystem är den energisnålaste befintliga på marknaden och är styrd för största energieffektivitet, även värmen. 27

39 Vill du veta mer? Håll dig uppdaterad: Gilla Hållbara Haparanda på facebook och kolla in hemsidan under fliken bo bygga miljö, där du hittar Hållbara Haparanda i vänstermenyn. Har du goda idéer som du tycker ska genomföras i Haparanda? Lämna ett medborgarförslag på webben eller rösta på någon annans förslag! Kontakt Haparanda stad Haparanda Ps. självklart är klimatstrategin tryckt på miljömärkt papper!