Programmet har utvecklats i samarbete mellan Sigrid Madison, Gian och Margareta Medri samt Torbjörn Madison.

Transkript

1 Programmet har utvecklats i samarbete mellan Sigrid Madison, Gian och Margareta Medri samt Torbjörn Madison. Madison Undervisningskonsult HB Irdem HB Danska vägen 42 Liavägen LUND Degerfors Tel: Fax:

2 Hemsida: madison.sida.nu (ej www framför namnet) E-post: Installation Bildskärmens inställning Bildskärmen bör vara inställd på. Installera i Windows 98/2000/NT/XP Starta datorn på vanligt sätt När installationsmenyn startar automatiskt måste du välja vad du vill installera. Efter ditt val startar installationen, där programmet frågar efter traditionell information om var programmen skall installeras, namn etc. Lösenord Det lösenord som efterfrågas vid installationen är: Detta ord får naturligtvis inte spridas vidare. Start av programmet första gången Klicka på SSB1-symbolen på skrivbordet Ange följande password.. Extra bilder bilder som ska användas i processkrivning finns på en separat CD med handbok. Att tänka på Spar CD:n på ett säkert ställe Ta ofta säkerhetskopior på viktig information i datorn Om du behöver fråga om något, ring gärna:

3 Madison undervisningskonsult, Danska vägen 42, LUND Tel: , Fax: , Hemsida: madison.sida.nu E-postadress: Tallinjen anger fullgjorda övningar Övningsantal inom varje delmoment är minst 20 uppgfter och totalt inom SSB1 finns 1200 övningar. Tallinjen anger hur många uppgifter du fullgjort. Du kan börja, där du sist slutade. A) Grodan aktiverar alla övningar B) Den har suddfunktion A) Ger råd och anvisningar för programmets alla funktioner B) Resultatstatistik Starta denna hjälpfil Exempel ur hjälpfilen Statistik På startskärmen finns en ruta med beteckningen Statistik. Klickar man på den rutan kommer man till övningsstatistiken. Först visas elevens resultat i tabellform. Den första kolumnen, med rubriken Genomfört, visar hur många uppgifter som lösts. Den andra kolumnen har elevens namn och period som rubrik. Därefter följer kolumnerna Rätt, Fel och Tid. Efter fliken Resultattabell följer 9 flikar som leder till diagram över resultaten från de olika övningarna.. Den utförliga statistiken ger läraren möjlighet att noga följa var eleven befinner sig kunskapsmässigt och vilka framsteg han eller hon gör. Distans Det här programmet har utformats, så att det kan användas för distansundervisning. Eleven och läraren kommunicerar per e-post. När en elev har gjort färdigt en eller flera övningar, klickar han eller hon på rutan Distans på startsidan, Då visas två rubriker: Skapa filen för e-post Analysera e-postfil

4 Den första rubriken är avsedd för eleven. När man klickar på den, visas en ruta med rubriken Meddelande. Där finns ett namn på den fil där övningsresultaten har lagrats. Den filen skickar eleven till läraren med sitt vanliga e-postprogram. Den andra rubriken är avsedd för läraren. När han eller hon klickar på den, visas en Windows-ruta med rubriken Öppna. Där klickar läraren på namnet på den fil som eleven har skickat. För att läsa filen klickar läraren på knappen Öppna. Då visas först övningsstatistiken för eleven. När man stänger statistiken, laddas automatiskt övningsresultaten ord för ord. Man lämnar avsnittet Distans med knappen SLUT. Introduktion Det är ett basprogram, och så enkelt att elever redan på lågstadiet kan bli säkra på detta svåra moment i svenska språket som ofta ger upphov till 60-80% av alla stavfel. Ingenting hindrar dock, att stavningsosäkra elever i vilken ålder som helst kan ha glädje av programmet, även vuxna och svenskar med olika ursprung. Syfte * Säkerhet i konsonantteckningen på basnivå av svenska ord * Stegvis uppbyggd, strukturerad inlärning * Långsam progression med rika tillfällen till överinlärning och repetition * Variation och omväxling * 100-procentig, ögonblicklig förstärkning med angivande av rätt/fel (färgsignaler) och ljud * Auditiv träning att diskriminera och uttala olika ljud samt lång - kort vokal - genom eget tal utifrån bilder - genom inspelat digitaliserat tal - genom att medvetandegöra dialektala avvikelser som vållar stavfel * Speciell bearbetning av: - vokalförväxlingar; u - y, e - ä, u - o, e - i, a - å, u - ö - konsonantförväxlingar, speciellt tonande och tonlösa klusiler: b- p, g - k, d - t samt spiranterna v - f etc * Visuell träning av: - ordbilder - bokstäver som lätt förväxlas; b - d, a - e, å - ä, b - p etc - läsriktning ( vänster - höger ) - meningskedjor * Ökat ordförråd - synonymer - motsatsord - samtal - ordlisteövningar

5 * Grammatisk kunskap om ordklasser * Ögonblicklig, 100-% feed-back * Öva med tangentbordet för skrivträning Endast meningsbärande, rättstavade övningsord visas! Att välja mellan ett rättstavat och ett felstavat ord på skärmen, kan innebära en felinlärning i stället för inlärning. De felaktigt stavade orden kan lätt lagras i hjärnan och tveksamhet om stavningen uppstå. lång eller kort välj ord pussla ord skriv ord gör meningen färdig skriv hela meningen dela upp Lång eller kort? Bestäm om ordet (som passar till bilden) innehåller lång eller kort vokal. Du bör först lyssna på ordet. Sedan har du två chanser att svara, innan meningen visas färdig. Klicka på rätt knapp. Här lär du dig att både auditivt och visuellt skilja mellan lång och kort vokal samt stava enstaviga ord med en eller två konsonanter efter den betonade vokalen. Teori Vi har i svenskan 9 vokaler med 18 vokaliska distinktionsmöjligheter. Varje vokal kan låta på två olika sätt, antingen lång (X) eller kort (XX). Många elever har svårt att höra distinktionerna, särskilt när de själva ska uttala orden och samtidigt analysera ljuden. I vissa fall tycks denna svårigheter att höra vokalskillnaden i eget tal bero på att eleven i sitt uttal inte tillräckligt markerar skillnaderna i vokalklangen. Diftonger uppfattas gärna längre än de i verkligheten är. Enligt Gårding sid 54 tycks skillnaden mellan lång och kort vokal vara något mindre i skånskan än i stock-holmskan 1.

6 Terminologin lång och kort vokal åstadkommer osäkerhet hos läs- och skriv-retarderade elever. Svenskan är nämligen ej något typiskt kvantitetsspråk utan det är fastmer de rent kvalitativa olikheterna, som tjänar att särskilja vokalerna, så att dessa låter olika. Talar vi om mätbar kvantitet, är denna enligt Malmberg sid beroende av en mängd faktorer, såsom t ex talets allmänna tempo och ljudgruppens längd. Varje enskilt ljud blir kortare, ju längre ljudgruppen är, varför t ex vokalen (i) är längre i fisk än i fiskare och längre i detta ord än i fiskarstuga. En sluten vokal under i övrigt lika betingelser är kortare än en öppen, (i) kortare än (e) osv. Vidare sammanhänger en vokals längd med den följande konsonantens kvalitet. Så är t ex (i) längre före f,v,s,r (spiranter) än före t,d,b (klusiler) och längre före tonande spirant t ex (v) än före motsvarande tonlös spirant t ex (f). Konsonanten r verkar förlängande på föregående vokal, varför vokalerna i central standarddialekt är långa i värld, pärla, sorla, horn, stjärna, fart m fl ord (Malmberg sid 151) 2. I skånskan gäller dock även för dessa ord, att vokalen uttalas kort, om den följs av minst två konsonanter som tillhör samma morfem (Gårding sid 54). En främre vokal (e,y,i, ä,ö) är ofta kortare än en bakre vokal (a,o,u,å ). Långa vokaler förefaller ofta ha en fallande melodigång, medan en jämn ton lätt ger intryck av en kort vokal. För musikaliska elever är detta värt att påpeka. Av det sagda framgår tydligt att om alla elever ska kunna höra skillnad på t ex långt u (X) och kort u (XX) måste vokalen prövas i samma fonetiska omgivning, t ex sur - surr, tal - tall etc. Prövningen ska alltid utgå från vokalen, så som den låter i alfabetet (lång). Den korta vokalen låter annorlunda än i alfabetet. Samband vokal - konsonant Läsning = att visuellt identifiera lång och kort vokal Vokalen är kort (XX) om den följs av minst två konsonanter i stammen Vokalen är lång (X) om den följs av en konsonant i stammen Skrivning= att auditivt uppfatta lång och kort vokal Lyssna på vokalen! Är den kort (XX), ska den följas av två konsonanter i stammen Lyssna på vokalen! Är den lång (X), ska den följas av en konsonant i stammen

7 Genom vokalhuset fig 1 kan vi ge vokalerna en rumsplacering. De långa vokalerna (X)kan vi då kalla nerevokaler. De låter som i alfabetet. Vi placerar dessa i bottenvåningen. På andra våningen hittar vi de korta vokalerna (XX) uppevokalerna. De låter annorlunda. Vokalen prövas i ord, t ex al - all, mur - murr, är - ärr. Börja alltid med att pröva den X XX X XX X XX långa vokalen. Fig. 1 För att i första rummet barn ska få en konkret upplevelse av skillnaden mellan långa och korta vokaler har vi här konstruerat ett vokalhus. I bottenplanet har vi placerat de långa vokalerna nerevokalerna betecknade med ett x, eftersom dessa vokaler alltid följs av en konsonant i stammen. På övre våningen, en trappa upp, har vi placerat de korta vokalerna, de som låter annorlunda än i alfabetet. De betecknas med två xx och måste följas av två konsonanter i stammen. Vi går in genom dörren till huset. De bakre vokalerna finner vi till vänster om dörren när vi kommer in, a - o - u - å. Dessa vokaler bildas längre bak i munnen. De främre vokalerna hittar vi till höger om dörren, e - i - y - ä - ö. Dessa vokaler bildas längre fram i munnen, med tungspetsen mot tänderna i underkäken. Använd spegel för att förstärka upplevelsen av att Känna - Höra - Se vokalbildningen.

8 Barn med hörselnedsättning kan ha svårt att skilja på u och y. Sur och syr, mura och myra, lura och lyra etc innebär svårigheter att höra skillnad på och uttala rätt. Vokalförväxlingar av e/i kan också vara ytterst förrädiska. Såväl barn som vuxna har svårigheter att höra skillnaden på två så närliggande vokalljud som i e/i. Detta gäller både de långa e - i - ljuden och de korta e - i - ljuden. Vokalförväxlingarna kvarstår även i vuxen ålder, t ex epidemi skrivs epedemi, expedition skrivs expidetion, repetition skrivs repitetion etc. Det kan vara av stort värde för osäkra elever att få en konkret upplevelse av talrörelsen och munställningen för de olika ljuden. Tag spegel till hjälp. Se - Hör - Känn! En spegel vid sidan om datorn är ett bra hjälpmedel för att iaktta munställningen, hur läpparna rörs, tungans placering i munnen osv. Långt e - ljud är en orundad, främre halvsluten vokal, t ex vet. Långt i - ljud är en orundad, främre, sluten vokal, t ex vit. I vissa skånska dialekter finns ingen distinktion mellan kort u - ljud och kort o - ljud t ex uttalas och skrivs gubben - gobben, stubben - stobben, gumman - gomman etc. I vissa delar av Skåne förekommer att kort u - ljud uttalas som långt u - ljud, vilket givetvis försvårar stavningen. Vissa vokaler är svårare än andra att uttala och urskilja. Långt a i t ex Ada, alen, balen bör inte gå i riktning mot å. Distinkta skillnader måste finnas i uttalet av ä/e, u/y och u/ö. En klar gräns i uttalet måste finnas mellan kort u och kort ö. T ex uttalet i mörkna och murkna, förste och furste, sjunga och sjöng, sjunka och sjönk, hugga och högg osv. I småbarnsspråk saknas vokalljuden u och y, som då måste tränas tillräckligt länge för att fullständig säkerhet ska uppnås i både läsning, skrivning och tal. Samma svårigheter som här ovan angivits finns givetvis som ett hinder för svenskar med olika ursprung. Att kunna skilja mellan lång och kort vokal kan för många dyslektiker och svenskar med olika ursprung bli en övermäktig uppgift om vi inte använder VAKT - metoden vid varje inlärningstillfälle (se sid 24). En lekfull arbetsgång är viktig inte minst för barn. De går in i huset och besöker vokalerna i de olika rummen på första våningen samt hittar på namn på personer, föremål, djur och växter som har vokalljudet antingen initialt (i början), medialt (i mitten) eller finalt (i slutet). Likartad arbetsgång kan sedan användas för samtliga vokaler i andra våningen, uppevokalerna (korta vokaler). Du har stor nytta av att kunna skilja på bakre och främre vokaler när du ska stava rätt till J - ljud, Sj - ljud och Tj - ljud. Du har ett J med framför a, o, u, å. Du stavar med g, sk, k framför e, i, y, ä, ö Här får du ett exempel med J framför a, o, u, å: J A ( JA ) ( SJA ) ( TJA ) O ( JO ) ( SJO ) ( TJO ) SJ U ( JU ) ( SJU ) ( TJU ) TJ Å ( JÅ ) ( SJÅ )

9 Här får du ett exempel med G, SK och K framför e, i, y, ä, ö då du skriver ord med respektive J - ljud, Sj - ljud och Tj - ljud G E ( GE ) ( SKE ) ( KE ) I ( GI ) ( SKI ) ( KI ) SK Y ( GY ) ( SKY ) ( KY ) K Ä ( GÄ ) ( SKÄ ) ( KÄ ) Ö ( GÖ ) ( SKÖ ) ( KÖ ) Undantag från dessa regler : UNDANTAG: J-ljudet: järn, järv, jätte, jämfota, jämn, jäsa, jästpulver, jäkta, jägare, jökel Sj-ljudet: sjätte, själv, själen, sjöng, sjöd, sjö, sjönk Tj-ljudet: tjäder, tjäna, tjänst, tjäll, tjära, tjäle, tjöt Främmande ord: tjeck, Tjeckoslovakien

10 Vissa elever behöver utnyttja både visuella, auditiva, kinestetiska och taktila sinnesreceptorer för att uppleva skillnaden i kvalitet mellan långa och korta vokaler Rytmövningar hjälper till att utveckla känslan för betoning och huvudtryck. Visuell - uppfattad med synen Auditiv - uppfattad med hörseln Kinestetisk -uttal tj - förmåga att uppleva sin kropps rörelse, läge och tyngd eller k (grekiska) Taktil ( latin) - uppfattad genom känsel eller beröring En elev som sitter vid datorn kan dra med handen uppifrån och ner utefter ena sidan av skärmen och uttala den långa vokalen aaaaaa (X), melodigången är fallande, diafragman (mellangärdet) hålls stilla. Munnen är mera sluten än vid den motsvarande korta vokalen a (XX). Vid den korta vokalen a (XX) kan eleven studsa med fingertopparna på datorbordet eller på dataskärmens översta hörn och uttala vokalen mera öppen, diafragman kan förstärka upplevelsen genom att den dras samman genom en snabb kontraktion (bukstöt), melodigången är jämn.

11 Stavningsreglerna finner du i Kompendiet Stava Rätt, Madison Förlag Välj ord hat hatt Bestäm vilket ord som passar till bilden. Du bör först lyssna på ordet. Sedan har du två chanser att svara, innan rätt svar visas. Klicka på rätt knapp. Här lär du dig att läsa enstaviga ord som passar till bilden.

12 Teori Vokaler och konsonanter som ofta förväxlas eller kastas om ingår i dessa ord.urvalet har skett med kännedom om vilka problem som många dyslektiker och andra med lässvårigheter har att brottas med. Inget ord finns med av en slump utan grundar sig på mångårig forskning. Ordet ska passa till bilden. Det går att höra, om du klickar på knappen med grodan. Pussla ordet Pussla ihop ordet (som passar till bilden ) genom att klicka på de olika bokstäverna. Du bör först lyssna på ordet. Du utvecklar den fonologiska medvetenheten (ljuduppfattningen) genom att göra en ljudsyntes av de i ordet ingående ljuden, dvs åstadkommer en sammanljudning och placerar ljuden i rätt ordning (rätt position). Målet är också att träna symbolfunktionen, dvs förmågan att kombinera rätt grafem (bokstav) med rätt fonem (ljud) samt att utveckla minnesförmågan. Teori Minnesfunktionen för ord är hos många, inte minst vissa dyslektiker med auditiva problem, påtagligt nedsatt. Det kan t ex inträffa att platsredaktör uttalas och skrivs plastredaktör, tärd läses träd, värdet läses vädret etc. Det föreligger omkastning i tal (interversion), vilket bl a belyses särskilt av Björn Lindblom i uppsatsen Talet - ett fönster mot hjärnan, ( Språket i bruk sid 13-47). I övningen förekommer bokstäver och ljud som lätt förväxlas, t ex bad - dag, kran - gran, mura - myra, orm - mor, bil, - bli, bit - dit etc. Överblivna bokstäver gör övningen betydligt svårare. Ordbank 5 innebär upp till tre extra bokstäver. Kunskap om ljud, deras plats i ljudräckor, sammanläsning av ljud till ord är nödvändigt i arbetet med att läsa och skriva. Att se på bilden, lyssna, klicka på knappen med örat, säga ordet högt, analysera ingående ljud, utesluta överflödiga sådana, pussla ihop och lägga samman bokstäverna blir en allsidig och grundläggande färdighetsövning, som därmed befäster och ökar ordförrådet och koncentrationen. Skriv ordet Läs det ord som visas på skärmen. Skriv ordet (som passar till bilden) Du bör först lyssna på ordet. Här lär du dig att läsa samt att använda tangentbordet för att skriva rätt ord ur minnet med bildstöd.

13 Teori Passiv avskrivning är av mycket ringa värde, varför ordet försvinner efter ett förvalt antal sekunder. Det gör att du lär dig fixera snabbt, öka läshastigheten och öva upp ditt ortografiska minne. Du har stor nytta av att skriva med 4 S. Då använder du talstödstekniken. Handen skriver vad munnen samtidigt säger och örat hör. Du lär dig uttala ordet högt men senare tyst med tydliga munrörelser medan handen skriver. Munrörelserna måste vara överdrivet tydliga och långsamma, så att bokstäverna hinner skrivas medan ljuden uttalas. 4 S Säg med tydligt uttal Stava utan att se Skriv (utan att se) med talstöd Se igen TALSTÖDSTEKNIK är nödvändig vid: * omkastningar * utelämnande * tillägg Felaktigt uttal ger upphov till skrivfel. Då måste talförbättrande åtgärder sättas in. Gör meningen färdig Vi tar ett varmt --- varje kväll. Skriv det ord som saknas. Du bör först lyssna på ordet. Här får du öva dig att lyssna, läsa, minnas och skriva rätt ord i en mening. Vi lär oss ord i meningsbärande sammanhang. Arbeta gärna i grupp eller par och läs hela den färdiga meningen för varandra.

14 Skriv hela meningen är Min dyr. kappa nya Skriv orden i rätt följd. Avsluta med punkt. Du bör först lyssna på ordet. Sedan har du två chanser att svara innan rätt svar visas. Du får säkerhet i att läsa orden, bilda meningar och få orden i rätt följd samt skriva. Medvetenheten om hur satser och meningar är uppbyggda (den syntaktiska medvetenheten) är nedsatt hos många grupper med språkhandikapp.det är ingen självklarhet, att de olika ordelementen som är omkastade i meningen kan urskiljas, och det avlyssnade ordet skrivas in på rätt ställe. Att läsa den färdiga meningen högt för en liten samtalsgrupp vid datorn kan vara både nyttigt och roligt. Dela upp Du ser en mening utan mellanslag. Sätt markören på rätt ställe och dela upp med tangenten för (enkla) mellanslag. Här övar du din visuella och auditiva förmåga att identifiera enskilda ord i en mening. Du lär dig på detta sätt att undvika felaktig sammanskrivning eller särskrivning av ord. Många elever med brister i språklig medvetenhet har svårt att urskilja de enskilda orden i en mening. Denna svårighet kan bottna i en svag språkrytmisk känsla eller i en oförmåga i att skapa inre ordbilder av enkla eller sammansatta ord. Genom att klicka på knappen med grodan och höra förstärks den auditiva upplevelsen av ordet.

15 Övningarna är noggrant strukturerade för att alla ska nå upp till följande målsättning: Säkerhet i att höra, säga, läsa och skriva de 18 långa/korta vokalljuden. Bearbeta vokalförväxlingar t ex e/ä, u/y, u/o, u/ö, e/i, a/å, å/ä/ö Motarbeta konsonantförväxlingar av b/d, b/p, d/t, g/k, v/f, initialt, medialt, finalt samt i olika konsonantanhopningar och i förbindelse med s Befästa kunskapen om konsonantteckningen i stammen av svenska ord och avskilja ändelser kunna Öka ordförrådet med hjälp av samtal och ordlista, digitaliserat tal och bilder Skapa omväxling, motivation och överinlärning Lära in substantiv, adjektiv och verb genom färgsignaler Öka koncentrationen och förbättra minnet Stam och ändelse Övningarna är uppbyggda på samma sätt som i föregående exempel men har ytterligare ett moment, nämligen där ändelsen ska avskiljas från stammen. Detta gör du genom att dra upp bokstäverna med musen till rätt rubrik. Rubrikerna är Stam resp. Ändelse. stam Exempel: tall mål gran en et ar ändelse

16 Syfte visuellt kunna snabbt identifiera lång och kort vokal genom att som regel registrera en eller två konsonanter efter den betonade vokalen (stamvokalen) auditivt kunna uppfatta lång och kort vokal utifrån, dels programmets tal, dels i eget uttal avskilja stam från ändelse För att du ska kunna rätt tillämpa principen om konsonantteckningen efter lång/kort vokal i svenska ordstammar måste du äga säkerhet i att både visuellt (vid läsning och auditivt (vid skrivning) härleda och bestämma vad som är ordets stam, respektive prefix (förstavelse) och suffix (ändelse). Stavningsreglerna finner du i kompendiet Stava Rätt, Madison Förlag

17 Vi börjar med att träna enbart stam och ändelse. Principen om konsonantteckning tillämpar du vanligtvis i tryckstark stavelse, då det gäller svenska ord. Du behöver lära dig att känna igen den betonade vokalen. Det kan du göra genom att t ex klappa, stampa eller slå på datorbordet med handflatan. De svagtryckiga stavelserna markerar du genom lätta slag med fingertopparna. Du upplever att orden har en rytm. I svenskan förekommer dubbelteckning i de flesta fall endast i tryckstark stavelse och i ändelserna -essa och - inna. De flesta inhemska suffix är trycksvaga. Den tryckstarka stavelsen innefattas i ordets stam. Stam kallas den del som återstår, när förstavelse (prefix) och ändelser (suffix) frånskilts. Stammen förblir oförändrad, när tillägg av olika ändelser sker.

18 Syfte * identifiera den betonade vokalen (stamvokalen) * befästa kunskapen om att obetonade delar av ord (förstavelse/ändelser) aldrig dubbeltecknas i svenska ord, undantag: - essa, (franskt lånord) - inna * uppnå en fullständig säkerhet att snabbt kunna skilja mellan långa och korta vokaler * skriva och läsa tvåstaviga ord rätt, dvs ord med stam och ändelse * bearbeta vokalförväxlingar u/y, ö/u, ä/e, ä/ö, a/å, e/i, o/u Teori Det finns idag en tendens till ett slappare uttal. Fonemen blir allt färre. Eftersom det är skadligt för vårt språk, om betydelsebärande ljudskillnader suddas ut, bör distinkta skillnader upprätthållas mellan vokalerna ä/e, u/y, u/ö. Allt flera, även utanför Stockholmsområdet, tycks uttala reven/räven, vecka/väcka m fl ord utan tydlig skillnad. Detta försvårar stavningen avsevärt, vilket tydligt framgår av tusentals egna undersökningar bland såväl barn som vuxna. Sammanfallet av kort o och u i uttalet vidgar klyftan mellan talspråk och skriftspråk och bör motarbetas. Elementära övningar av vokalljud som lätt förväxlas och uttalas fel, antingen pga dialektala avvikelser eller nedsatt audtiv urskiljningsförmåga presenteras i Vokalövningar 1-2. Öva mera: Rimövningar Vokalövningar 1-2 Vokalkryss 1-2 Vi övar stavelser Rättskrivning Start 2 Lästekniska övningar 1 Lästekniska övningar 2 Skrivövning 1 Studiehäfte Läsa mera: Handbok, Lästekniska övningar och Skrivövningar del 1-2 Läkande läsning och skrivning Veta mera : Tala ut av Lotta Juhlin Talets gåva av Rut Östlöf Sa du nåt? av Kerstin Forsmark Norstedts Svenska uttalslexikon av Per Hedelin

19