6. Miljökonsekvenser driftskedet

Transkript

1 6. Miljökonsekvenser driftskedet Gamla Uppsala förknippas framför allt med de monumentala storhögarna som syns långväga på den bördiga Uppsalaslätten och området bär vittnesbörd om dess betydelse det en gång hade som maktcentrum. Uppsalaåsen reser sig i ett topografiskt dominerade läge och omges av lägre belägna och flacka marker. På krönet av åsryggen ligger ett av Nordens märkligaste fornlämningsområde. Området har sannolikt redan under romersk järnålder haft en stor bosättning och platsen utvecklades under de kommande 800 åren till en viktig centralort i Uppland. I området finns storhögar och tingshög, resterna efter domkyrkan som byggdes på 1100-talet samt 200 gravar från järnålder och rikligt med boplatslämningar. Gamla Uppsala har en mytomspunnen historia och sägnerna talar om mäktiga sveakungar med härstamning från guden Frö, om gyllene hednatempel, om människooffer och stora blotfester. Gamla Uppsala var under hela medeltiden Upplands största by med ett 20-tal stora gårdar. Trakten har även sedan gammalt en stor andel kungaägd jord vilket tolkats som att området utgjort kärnan i det godkomplex som kallas Uppsala öd, det vill säga de jordegendomar som skulle trygga sveakungens försörjning. Trots århundraden av odling, 18- och 1900-talens bebyggelseexpansion och tillkomst av vägar och järnvägar har Gamla Uppsala bevarats till stora delar och den miljö vi idag kan uppleva i området speglar områdets historiska utveckling. Området är idag ett mycket välbesökt rekreationsområde och miljön utgör ett tydligt landmärke i landskapet. Konsekvenser för högområdet beskrivs främst under kulturmiljökapitlet (6.2 och 7.2), men påverkan på området belyses även under kapitlen som handlar om landskapsbild (6.1 och 7.1), naturmiljö (6.3 och 7.3) samt friluftsliv och rekreation (6.4 och 7.4). För att få en helhetsbild av projektets påverkan på det värdefulla kulturmiljöområdet bör därför samtliga delavsnitt läsas. 6.1 Landskapsbild Landskapsbilden är den samlade bilden av den visuella upplevelsen av landskapets uppbyggnad och olika beståndsdelar. Grundelementen i landskapet kan definieras genom nyckelbegrepp som identitet, struktur, skala, färg etc. Landskapsbilden kan sägas vara en sammanfattning av naturgivna förutsättningar, historisk och nuvarande användning samt hur vi som betraktare tolkar detta. Upplevelsen är individuell men påverkas av kunskap, erfarenheter och kulturella förutsättningar. Bedömningsgrunder Vid bedömning av konsekvenser för landskapsbilden är begreppet upplevelse centralt. Vid bedömning sammanvägs rumsliga, fysiska och immateriella kvaliteter. Konsekvenserna för landskapsbilden omfattar ett större område än planområdet. Landskapsbilden både sedd inifrån planområdet och från punkter utanför planområdet påverkas I bedömningen av konsekvenser för landskapsbilden vägs landskapets robusthet eller tålighet för förändring in. Bedömningen av konsekvenser för landskapsbilden är till vissa delar subjektiv. Stora negativa konsekvenser där föreslagen utbyggnad står i stor kontrast med omgivande landskap eller påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar. Måttliga negativa konsekvenser där föreslagen utbyggnad kontrasterar omgivningen i liten grad och påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar i begränsad omfattning. Små negativa konsekvenser - där föreslagen utbyggnad harmonierar med omgivande landskap och underordnar sig landskapets skala och struktur, vilket påverkar upplevelsen av landskapet i liten grad. Positiva konsekvenser - där föreslagen utbyggnad är mindre exponerad än dagens järnväg och där förutsättningar ges att skapa ökad rumslighet exempelvis. 28 MKB för dubbelspår Gamla Uppsala

2 Nuläge De norra delarna av Uppsala har en tydlig gräns mot ett öppet och storskaligt odlingslandskap som brukats under lång tid. Ostkustbanan lämnar centrala Uppsala vid korsningen med Tycho Hedéns väg och går vidare norrut i ett landskapsrum som avgränsas av Uppsalaåsen i väster och bebyggelsen i Nyåker och större delen av Gamla Uppsala i öster. Detta landskapsrum brukas idag. När banan lämnar Gamla Uppsala kommer man ut i ett vidöppet, brukat slättlandskap. Vegetationen är kopplad till gårdar och vattendrag. Ytterligare längre norrut går banan in i ett småbrutet skogslandskap där brukade ytor omväxlar med skogspartier. Uppsalaåsen är ett tydligt strukturerande element i landskapet som styrt rörelsemönstren på slättten. I äldre tider rörde man sig på åsarna som är bra underlag för vägar. Från åsen och Kungshögarna i Gamla Uppsala har man en vidsträckt utsikt över slätten. Söder om Kungshögarna ligger ett väl avgränsat, avlångt landskapsrum där marken idag brukas som åker. Tack vare att rummet är så öppet får man en fin inblick mot Kungshögarna. Rummet är också viktigt för utblicken från Kungshögarna och möjligheterna att avläsa landskapets topografi. Landskapsrummet söder om Kungshögarna är viktigt för upplevelsen av högarna. Norr om Gamla Uppsala är landskaprummet stort och öppet. Genom rummet rinner Fyrisån och Samnan. Från Kungshögarna har man långa utblickar över slätten. I detta rum är infrastrukturen mer påtaglig. Den rätlinjiga järnvägsvallen och kontaktledningsstolparna syns tydligt i det öppna landskapet. Vattholmavägen och E4 är andra rätlinjiga element. Området öster om befintlig järnväg norr om bebyggelsen i Gamla Uppsala är utpekat som värdefullt landskapsrum i den fördjupade översiktsplanen. Landskapsrummen upplevs ofta från vägen, från ett skogsbryn eller från stadsranden. De bjuder på vyer och utblickar som gör det möjligt att orientera sig. Samnan är extra värdefull i landskapsrummen med sina natur-, kultur- och friluftsvärden. I områden som utgör värdefullt landskapsrum ska ingrepp som förhindrar fortsatt brukande av jorden Landskapsrummet söder om Kungshögarna sett från nedanför Kungshögarna. MKB för dubbelspår Gamla Uppsala 29

3 Järnvägen norr om Gamla Uppsala sedd från gång- och cykelväg vid GUSK-ladan. Landskapet norr om Gamla Uppsala sett från fotbollsplanen norr om skolan. undvikas. Vägar, bebyggelse och anläggningar som kan påverka det värdefulla landskapsrummet måste utformas med stor hänsyn. I översiktsplanen finns också en ny önskvärd grön länk med rekreativ/ekologisk funktion mellan nya E4 och Vattholmavägen. Vattholmavägen och järnvägen, centralt i Gamla Uppsala ligger Yrsaparken, ett öppet parkrum med fotbollsplaner (gräs). Längre norrut ligger Groaplan som i huvudsak används som parkering för besökare till museet och Kungshögarna. Bebyggelsen i Gamla Uppsala består av villor av olika ålder. Området är lummigt. Järnvägen går i huvudsak väster om Gamla Uppsala utom vid Banvallsvägen och Tingsslätten där bebyggelse finns väster om befintlig järnväg. Mellan 30 MKB för dubbelspår Gamla Uppsala

4 Vä g 2 90 Vattholma Solhem Kungsgården Johanneslund ån ris Fy Viktiga ut- och inblickar Vilan Landmärke Gräns för landskapsrum Lötgården 20 Eriksberg Storvad Sam stk us tba na n Ärgn Öppet vidsträckt landskap anv ä g en O na nan E4 Är Fridhem Gamla Uppsala kyrka Viktiga inblickar från Vattholmavägen mot Gamla Uppsala Kyrka Fotbollsplan Stora Myrby Sporthall Kungshögarna Muséum Lövstaholm Storgården Tingsslätten Gamla Uppsala Uppsalaåsen Fotbollsplan Yrsaparken Viktiga inblickar mot Kungshögarna Banvallsvägen 20 Nyby Röbo Tydligt avgränsat landskapsrum Nyåker en Tych oh edé ns väg d yle b r ä B Löten m Figur 6.1 Landskapsanalys för Gamla Uppsala, där landskapsrum, viktiga in- och utblickar samt landmärken anges. MKB för dubbelspår Gamla Uppsala 31

5 Miljökonsekvenser Noll alternativ I nollalternativet kvarstår dagens situation. Järnvägen ligger kvar som en fysisk och visuell barriär genom Gamla Uppsala. Bebyggelsen längs Banvallsvägen skiljs från resten av Gamla Uppsala, dels visuellt, dels fysiskt eftersom man är beroende av att passera en korsning med bommar. I området kring Kungshögarna syns järnvägen och framförallt tågen tydligt, men befinner sig relativt långt från högarna och uppfattas inte som störande. Miljökonsekvenser Utbyggnadsförslag I utbyggnadsförslaget är tunnelmynningar och tillkommande bullerskydd nya inslag i landskapsbilden. Järnvägen sänks på en lång sträcka och blir ett något mindre påtagligt inslag sett på håll. Lokalt innebär tunneldelen en stor förändring. På grund av att tunneln byggs i en öppen schakt försvinner alla ytor och vegetation inom berört område, däribland en del stora träd vid Storgården och skolan. Vegetation och ytor återställs när tunneln är klar, men det tar tid att få riktig volym på träden. Området kring Gamla Uppsala stationsbyggnad och museet avlastas helt från järnvägen som här ligger i tunnel. Vid Groaplan försvinner bommarna och man kan röra sig mer obehindrat in till museiområdet. Det gamla stationshuset. Här avlastas miljön helt från påverkan av järnvägen. Utbyggnaden påverkar landskapsrummet söder om Kungshögarna. Eftersom järnvägen dras i ett nytt läge förändras landskapsbilden även om förändringen bedöms som liten. I det södra landskapsrummet är det kontaktledningsstolpar och slänter/stödmurar, där järnvägen går ner i skärning, som blir mest påtagliga. Mot bebyggelsen längs Banvallsvägen föreslås en bullerskyddsskärm, cirka 2 meter hög. Skärmen kommer att synas tydligt i landskapsrummet. Mellan Banvalllsvägen och Bärbyleden föreslås en gräs- och vegetationsklädd bullerskyddsvall. Förutsatt att föreslagna bullerskydd utformas med stor omsorg bedöms de förändra landskapsbilden, men inte medföra negativa konsekvenser för upplevelsen. På illustrationerna i figur 6.2, (fotopunkt 1,2, 4 och 5) visas bilder från det södra landskapsrummet och de förändringar som sker. Storgården. Här finns stora träd som måste tas bort vid byggande av tunneln. Järnvägen försvinner som visuell barriär längs Banvallsvägen och plankorsningen försvinner. Vid Yrsaparken byggs en gång- och cykelbro. Däremot försvinner möjligheten att ta sig ut mot Röboåsen via markvägen söder om bebyggelsen längs Banvallsvägen. Sammantaget minskar dock järnvägens barriäreffekter betydligt jämfört med nollalternativet. Även de negativa visuella konsekvenserna av järnvägen genom bebyggelsen försvinner till stor del. Kyrkbyn avlastas helt från järnvägen. Bebyggelsen i Gamla Uppsala sedd från Högåsen. Norr om Gamla Uppsala ligger den nya järnvägen delvis i samma läge som nuvarande Vattholmavägen, som flyttas något västerut. Vid Solhem, strax norr om Samnan, ansluter den nya sträckningen till befintlig järnväg. Det är en fördel för landskapsrummet att Vattholmavägen och järnvägen läggs relativt nära varandra. Den gamla järnvägsbanken ligger kvar. I och med att banvallen 32 MKB för dubbelspår Gamla Uppsala

6 ligger kvar kvarstår den visuella barriären, vilket är en liten men negativ konsekvens. Tack vare att Vattholmavägen ligger väster om järnvägen förbättras utblicken mot Gamla Uppsala kyrka från Vattholmavägen. I figur 6.2, fotopunkt 3 visas förändringen av nydragen Vattholmaväg norr om Gamla Uppsala. Delar av den gamla banvallen söder om tunneln kommer sannolikt att användas som rekreationsstråk. Banvallen norr om Gamla Uppsala ligger kvar, men rensas från spår, slipers, stolpar etc. Framtida användning diskuteras med omgivande markägare. Åtgärder och anpassning Nya slänter föreslås grässås för att smälta in i omgivningen. Tunnelmynningar och stödmurar utformas diskret och med stor omsorg. Tunnelmynningar och stödmurar utförs i betong, men med en gestaltad yta som både är intressant att se på och klotterovänlig. Ett modernt och sparsmakat uttryck väljs. Gestaltningen av tunnel, stödmurar, teknikkiosker m.m. beskrivs i gestaltningsprogram för järnvägsplanen. Den norra tunnelmynningen ligger på en sträcka av cirka meter strax över eller nära befintlig mark. Här är det inte möjligt att åstadkomma växtbäddar annat än för gräs. Tekniskt kan mer massor läggas på taket, men det skulle medföra att en överhöjning av marken skapas, vilket vore olyckligt från gestaltningssynpunkt. Där det är svårt att få tillräckliga växtbäddar föreslås om möjligt hårdgjorda ytor, t.ex. grus eller plattytor, förläggas till tunneltaket. Dessa ytor används för uppställning av teknikkiosker och som uppställningsytor av räddningsfordon. Även vid södra tunnelmynningen uppstår situationen med ett högt liggande tunneltak där det är svårt att få plats med växtbäddar för träd. Gräs, buskar och möjligen små flerstammiga träd bedöms kunna planteras här. Även här behövs ytor för teknikkiosker och för uppställning av räddningsfordon. På en sträcka mellan södra tunnelmynningen och Yrsaparken föreslås en lösning av elförsörjningen till tågen som innebär något lägre kontaktledningsstolpar. Detta för att minimera visuellt intrång av järnvägen sett från Kungshögarna. Bullerskyddsskärm längs bebyggelsen gestaltas med stor omsorg och ges en diskret färg som samspelar med Gamla Uppsalas villakaraktär. Exempel på utformning är en träskärm liknande den som finns längre söderut i Svartbäcken (se bild nedan). En träskärm i diskret färg ansluter väl till bebyggelsens karaktär. Höga bullerskyddsskärmar kan upplevas som ett påtagligt främmande inslag. För att undvika alltför höga skärmar har man valt stödmur och plank på delar av sträckan, se figur På broar föreslås om möjligt transparenta skärmar för att inte broarna ska upplevas som oproportionerligt tjocka. I det öppna landskapet söder om Banvallsvägen ned mot Bärbyleden föreslås en gräsklädd, cirka 3 meter hög, bullervall på järnvägens östra sida för att minimera visuellt intrång. Det visuella intrånget minskar genom att en gräsklädd vall har samma färg som det kringliggande landskapet. Vallen och området mellan vall och befintligt spår gestaltas i bygghandlingsskedet. Med hjälp av vegetation kan vallen ges ett varierat uttryck. Exempel på bullerskyddsskärm av trä (Svartbäcken). Sammanfattande bedömning Järnvägsanläggningen läggs i skärning vilket minskar synintrycket. På ömse sidor om tunneln är järnvägen lokaliserad i ett slättlandskap vilket innebär att den med tillhörande bullerskydd, signalstolpar etc. kommer att vara synlig. Utblickar från Kungshögarna och Uppsalaåsen förändras, men förändringen bedöms inte påverka upplevelsen negativt. Lokalt där tunneln byggs bedöms konsekvenserna bli små och negativa. Detta på grund av att väl uppvuxen vegetation tas bort och det tar lång tid för nya träd att bli så stora som de som tas bort. Sammantaget bedöms konsekvenserna för landskapsbilden som positiva då en visuell och fysisk barriär försvinner helt på en sträcka. MKB för dubbelspår Gamla Uppsala 33

7 Johanneslund Vilan Solhem Kungsgården n så ri Fy Stora Lötgården Gräns för landskapsrum Fotopunkt Lilla Lötgården Vä g 2 90 Vattholmavägen 2 Faxan 20 Eriksberg Storvad Sam Äärgne anv O stk us tb an an nan E4 Fridhem ägen 3 Gamla Uppsala kyrka Fotbollsplan Stora Myrby Sporthall Kungshögarna Muséum Lövstaholm Storgården Tingsslätten 2 Gamla Uppsala 2 Uppsalaåsen 2 Fotbollsplan 2 1 Yrsaparken 5 Banvallsvägen 20 Nyby 4 Röbo Nyåker en Tych oh edé ns väg B Löten Figur 6.2 Karta med fotopunkter markerade. Motsvarande foton och illustrationer på sidan intill. 34 MKB för dubbelspår Gamla Uppsala d yle b r ä m

8 Fotopunkt nu Illustration efter utbyggnad Foton och illustrationer i större format, se bilaga 3. Bild 1 visar det södra landskapsrummet mot Kungshögarna. Bild 2 visar vyn från foten av Kungshögarna mot Yrsaparken. Bild 3 är tagen strax norr om Gamla Uppsala och visar ny dragning av Vattholmavägen med Gamla Uppsala kyrka i bakgrunden. Bild 4 visar järnvägen från Vattholmavägen vid Nyåker. Här ser man föreslagen bullerskyddsvall. Bild 5 är tagen i Yrsaparken och visar bullerskyddsskärmen mot ny järnväg. MKB för dubbelspår Gamla Uppsala 35

9 6.2 Kulturmiljö Med kulturmiljö avses miljöer som tydligt avspeglar vår historia och som berättar om mänsklig verksamhet inom området i förfluten tid. Helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda lämningar. Även det immateriella kulturarvet såsom t.ex. ortnamn, traditionsuppgifter och kulturell identitet har stor betydelse för kulturmiljöns karaktär. Begreppet kulturmiljö tar utgångspunkt i förståelsen av att spåren av mänsklig aktivitet i vår fysiska omgivning existerar i ett historisk sammanhang och i en större helhet. Kulturmiljön består såväl av enstaka kulturmiljöer som av de större sammanhang, strukturer och system de ingår i. Kulturmiljö omfattar också specifika områden vilka är avgränsade för att representera denna kulturhistoriska dimension. I båda fallen innebär det kunskapen om hur tidigare generationer dragit nytta av naturens förutsättningar i sin verksamhet, hur de har organiserat sig och även hur maktförhållanden och olika tankesätt igenom tiderna har präglat den fysiska omgivningen. Kulturmiljöer har olika värden. Det vetenskapliga värdet innefattar de svar som arkeologiska undersökningar kan ge om vår förhistoria. Exempelvis kan föremålsfynden berätta om Gamla Uppsala museum handelskontakter, hantverk m.m. och dateringar fastställer under vilka tidsperioder människorna levt i området. Det pedagogiska värdet kulturmiljön har kan förstås i ett sammanhang, såväl tillsammans med andra kulturmiljöer. Det pedagogiska värdet hänger nära samman med kulturmiljöns upplevelsevärde. Kulturmiljön kring Gamla Uppsala är ur natio nellt hänseende unik och därmed mycket bevarandevärd. På åssluttningen nedanför kyrkan återfinns även ett flertal byggnader av högt kulturhistoriskt värde från olika epoker. Bebyggelse i Gamla Uppsala 36 MKB för dubbelspår Gamla Uppsala

10 Fornlämningar Gamla Uppsala är ett av Sveriges mest kända fornlämningsområden. Det kan nästan kallas ett nationalmonument och har i egenskap av ett sådant en speciell status, såväl i den arkeologiska forskningen som i folkmedvetandet. Enligt traditionen ska svearikets centrum legat här och ett antal namngivna kungar ska vara begravda här, kanske i de tre Kungshögarna. Men trots områdets mytomspunna miljö, bedöms den arkeologiska kunskapen om platsen vara förhållandevis ringa. Uppmärksamheten har framförallt fokuserats till monumenten i den östra delen av fornlämningsområdet. Förmodligen har denna del utgjort kärnan i Uppsala öd, det godskomplex som kungen disponerade för sin försörjning. I den egentliga byn i den östra delen har få och mycket begränsade arkeologiska observationer gjorts tidigare. Därför är kunskapen liten om detta områdes bebyggelse och hur den relaterats till den bebyggelse som man vet funnits i anslutning till de större synliga Kungshögarna. Den arkeologiska forskningen kring Gamla Uppsalas fornlämningar anses av arkeologer (Duczo 1997) inte stå i rimlig proportion till komplexets storlek och betydelse. Detta innebär att det saknas underlag för en detaljerad rekonstruktion av bebyggelseutvecklingen inom och runt om Gamla Uppsala. Figur 6.3 Illustrationen visar förekomst av bebyggelselägen från perioden järnålder-medeltid som framkommit i samband med utförda arkeologiska undersökningar i Gamla Uppsalaområdet (Ur Anund, J. 1998) MKB för dubbelspår Gamla Uppsala 37

11 Redan under 1600-talet gjordes under sökningar kring Gamla Uppsala kyrka och utgrävningar av ett antal gravhögar i området. Systematiska utgrävningar skedde under 1700-talet i området. Vid samma tidpunkt upprättades en detaljerad karta över de talrika gravfälten invid Kungshögarna. Målinriktade utgrävningar genomfördes i mitten av 1800-talet med bland annat undersökningar av tre av Kungshögarna. År 1936 publicerade Sune Lindqvist boken Uppsala högar och Ottarshögen och därmed en sammanställning av uppgifter om fornlämningskomplexets centrala del med Kungshögar och kyrka. Mindre arkeologiska undersökningar utfördes under och 90-talen vilka har kommit att fylla i viktiga pusselbitar i förståelsen av den förhistoriska miljön. I ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetets Uppsala kontor, Institutionen för Arkeologi vid Uppsala universitet och Arkeologikonsult utfördes förundersökningar i den planerade Ostkustbanans sträckning under senhösten 1996 och sommaren 1997 (Anund et al 1998). Till stora delar gjordes förundersökningen inom markområden som bestod av åkermark med tunga lerjordar. Det innebar att i många fall var de anläggningar som framkom skadade av plöjningen. I vissa fall uppgick plogdjupet till 0,4 meter. Fornlämningar påträffades i form av gravfältsrester ( Södra gravfältet ), boplatslämningar av både förhistorisk och historisk tid inom området för Gamla Uppsala bytomt samt förhistoriska boplatslämningar inom Norra Gärdet och söder om Samnan. Resultaten från förundersökningarna kommer att ligga till grund för fortsatta arkeologiska undersökningarna inför byggandet av ny järnväg genom Gamla Uppsala. Inom aktuell järnvägssträckning finns ytor såsom tomtmark och vägar som inte har förundersökts då det saknats åtkomst till dessa. Figur 6.4 Bilden visar två föremålsfynd som påträffades i samband med förundersökningen , bennål samt två amulettringar (Ur Anund, J. 1998). I Gamla Uppsala har den arkeologiska institutionen vid Uppsala universitet bedrivit arkeologiska undersökningar i olika omgångar under lång tid. Tillsammans med Upplandsmuseet bedrivs för närvarande ett samarbetsprojekt och under de senaste åren har bl.a karteringar och arkeologiska undersökningar gjorts vilket ytterligare fördjupar kunskapen om den komplexa fornlämningsmiljön men fortfarande återstår det en mängd frågetecken kring centrala händelser i platsens och dess omlands historia. Under hösten 2010 inleds ett arbete med digitalisering och sammanställning av äldre dokumentation vilket i kombination med årets fältarbete antas komma att leda till betydligt bättre översikt över kungsgårdsområdet och därmed kunna diskutera dess helhetsstruktur och utvecklingen från äldre järnålder till medeltid. 38 MKB för dubbelspår Gamla Uppsala

12 Järnvägshistorik Den nuvarande järnvägen byggdes 1874 och lokaliserades huvudsakligen på åkermark. Första förslaget att bygga en järnväg mellan Uppsala och Gävle lades redan Föreslagen järnväg kom aldrig till stånd eftersom finansiering saknades. Under följande år tog staten initiativ till byggande av stambanor över hela landet. När det gällde dragningen av norra stambanan, Stockholm och norrut, framlades en mängd olika förslag. Bland förslagen fanns sträckan Uppsala - Gävle som ett alternativ. Norra stambanans sträckning mellan Stockholm och Uppsala öppnades för allmän trafik Två alternativa sträckningar vidare norrut var Uppsala - Gävle eller Uppsala - Sala med anslutning till Gävle - Dala Järnväg. Vid riksdagen beslutades norra stambanans vidare sträckning till Uppsala - Sala - Storvik. Samtidigt så pågick planer på byggande av en järnväg Uppsala till Gävle med anslutning till Gävle-Dala järnväg av det nybildade Upsala Margretehills Jernvägsaktiebolag. Officiella invigningen skedde 14 december 1874 varpå banan Uppsala - Gäfle öppnades för allmän trafik. År 1933 förstatligades järnvägssträckningen. Aktuellt utredningsområde ligger inom en komplex miljö som innefattar 1950-talets villabebyggelse såväl som äldre bebyggelse med timrade ekonomibyggnader, välbevarade gårdsmiljöer och byskola. Den norra delen av utredningsområdet har en påtaglig agrar karaktär med vidsträcka åkermarker. Centralt i utredningsområdet ligger de monumentala storhögarna och kyrkomiljön. Bedömningsgrunder Stora negativa konsekvenser uppstår när påverkan sker i kulturmiljö med högt bevarandevärde (i ett nationellt perspektiv). Påverkan innebär ett direkt intrång i miljöns värdekärnor eller ett indirekt intrång vilket får till följd att samband och strukturer bryts. Intrånget i miljön får till följd att dess upplevelsevärde och pedagogiska värde går förlorad. välbevarade, unika eller på annat sätt värdefulla i ett regionalt perspektiv går förlorade. Små negativa konsekvenser uppstår när enstaka kulturmiljöobjekt påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet. Samband och strukturer kan även i framtiden uppfattas. Positiva konsekvenser uppstår när projektet bidrar till att tydliggöra och förstärka kulturmiljöns samband och strukturer. Områden av betydelse för kulturmiljön påverkas negativt av en järnvägexploatering på olika sätt: Direkt påverkan. Planerad järnväg innebär intrång i fornlämningar, bebyggelse eller andra värden. Indirekt påverkan. Kulturmiljöns upplevelsevärde påverkas genom buller- och/ eller visuellstörning. Nuläge Järnvägssträckningen i utbyggnadsförslaget är lokaliserad i och i omedelbar anslutning till riksintresseområdet Gamla Uppsala, figur 6.5. Längst i söder gränsar planerad järnväg till riksintresseområdet Uppsala och i norr, några 100-tal meter öster om planerad järnväg, ligger riksintresseområdet Vaksala. Planerad järnvägssträckning lokaliseras inom gränslinjebestämt fornlämningsområde (Raä 586:1). Område av riksintresse för kulturmiljö MB 3:6 Område av riksintresse (K30 Gamla Uppsala samt Fyrisåns och Björklingeåns dalgångar (Björklinge, Bälinge, Gamla Uppsala, Lena, Tensta och Ärentuna sn). Måttliga negativa konsekvenser uppstår när en kulturmiljö fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. Enstaka kulturvärden, MKB för dubbelspår Gamla Uppsala 39

13 n g nnes n eses e sjohannesnd lund Vila lan an n Vilan Riksintresse för kulturmiljö MB 3:6 Stora Lötgård rden en Lötgården Teckenförklaring Regional kulturmiljövård Solhem ris Fy Kungsgården K Kun Eriksberg E ksbe Eriks berg b e Storvad Storv rvad d Sam nan U28 na Är Fridhem E4 U21 Gamlis IP K30 Gamla Uppsala samt Fyrisåns och Björklingeåns dalgångar G K GUSK K36 Vaksala Gamlishallen Lövstaholm Gamla Uppsala jvstn Gamla Uppsala Yrsaplanerna Nyåker Tych H Nyby Röbo ä Löten 40 MKB för dubbelspår Gamla Uppsala m Figur 6.5 Riksintresse för kulturmiljö samt regional kulturmiljövård Uppsala stad U20 K40 A

14 Uppsala högar Gamla Uppsala kyrka och Odinsborg Trakten kring Gamla Uppsala utgör en centralbygd av stor betydelse f ör rikets historia med kontinuitet sedan bronsåldern. Platsen har varit ett monumentalt och traditionsbärande rikspolitiskt centrum under forn- och medeltid med kultplats, kungsgård och Sveriges första ärkebiskopssäte. Området omfattar landskapet utmed Björklingeåns och Fyrisåns dalgångar, som är en storskalig och öppen odlingsbygd, vars huvuddrag bestäms av två mäktiga åsar. Kring åarna utbreder sig Uppsalaslätten, vilken utgörs av bördig, lerig åkermark, endast uppbruten av enstaka morän- och åskullar där fornlämningar har bevarats. Området utgjorde under slutet av forntiden och under medeltiden centrum i folklandet Tiundaland, som under yngre järnåldern var kärnan i Sveariket och säte för kungarna av den mytomspunna Ynglingaätten. Många mycket betydelsefulla lämningar återstår från denna tid, varav fornlämningsmiljön i Gamla Uppsala och Valsgärde utgör de viktigaste och mest kända. Gamla Uppsala hade då ett strategiskt läge, invid Fyrisåns utlopp i Mälaren. Gamla Uppsala by, som en gång var Upplands största, bestod av en östlig del som bildade kärnan i kungens godskomplex, det så kallade Uppsala öd, och en västlig som utgjorde själva kungsgården. Adam av Bremen beskriver 1000-talets Uppsala med sitt tempel, som en central hednisk kultplats och dess betydelse framgår även av att Sveriges ärkebiskopssäte på 1100-talet förlades hit. Kommunikationerna från det centrala Gamla Uppsala ut i landet har varit av stor betydelse och de naturliga lederna var här gynnsamma. De torra åsarna utgjorde i äldre tider utmärkta kommunikationsleder vid sidan av vattendragen. Inom området finns ett flertal spår av äldre åsvägar och vadställen liksom ålderdomliga vägsträckningar och broar. Värdebärare i riksintresseområdet Med värdebärare avses betydelsefulla element i miljön som är av avgörande betydelse för miljöns helhetskvalitet. För riksintresseområdet C30 har följande värdebärare identifierats: Fornlämningsmiljön i Gamla Uppsala Storhögar och gravfält på åsen. Kommunikationsleder. Områdets medeltidskyrkor med Gamla Uppsala kyrka Bebyggelse; slott, herrgårdar och bymiljöer Område av riksintresse (K40A Uppsala stad) Föreslaget järnvägsutbyggnad tangerar längst i söder riksintresset avgränsning mot öster. Området beskrivs inte närmare. Område av riksintresse (K36 Vaksala) Föreslagen järnvägsutbyggnad anläggs längst i norr, ca 150 meter väster om riksintresseområdets avgränsning mot väster. Området beskrivs inte närmare. Regionala kulturmiljöer Björklingeåns och Fyrisåns dalgång (U21) Området sträcker sig från Gamla Uppsala över Uppsalaslätten norrut längs Björklingeån och utmed Fyrisåns och Vendelsåns dalgångar. Områdets geografiska avgränsning följer i stort riksintresseområdet Gamla Uppsalas avgränsning mot planerad järnväg. T ill ytan är U21 betydligt mer omfattande än riksintresseområdet. MKB för dubbelspår Gamla Uppsala 41

15 Vaksala (U28) Områdets geografiska avgränsning är något utvidgat i jämförelse med riksintresseområdet Gamla Uppsala. Områdets avgränsning mot planerad järnväg är densamma som för riksintresseområdet Vaksala. Uppsala (U20) Områdets geografiska avgränsning är något utvidgat i jämförelse med riksintresseområdet Uppsala. Områdets avgränsning mot planerad järnväg är densamma som för riksintresseområdet Uppsala. Bebyggelse Den häradsekonomiska kartan över Gamla Uppsala från år redovisar att bebyggelsen i Gamla Uppsala är koncentrerad till området kring kyrkan och inom samma gårdslägen som 1710 års karta, vilket visar på en lång bosättningskontinuitet. Omkring 100 år senare, år 1952, visar den ekonomiska kartan att en kraftig förtätning av bebyggelsen har skett inom området. Ännu finns dock stora obebyggda områden som t.ex. området omedelbart söder om Gamla Uppsala järnvägsstation samt åkermarken mot Nyby i söder. Kartan redovisar järnvägen som tillkom 1874 och stickspåret till Röbo Tegelbruk som byggdes 1919 och användes fram till cirka 1970-talet. Idag domineras bebyggelsen i Gamla Uppsala av en stor andel småhusbebyggelse från mitten av 1900-talet. Nya tillskott i bebyggelsen utgörs bland annat av Kaplansgården, Storgården, och villabebyggelse söder om Gamla Uppsala station. Bebyggelsemiljön har förtätas och den tidigare öppna åkermarken mellan Gamla Uppsala och Nyby har minskat i omfattning. Bebyggelsehistoriskt värdefull bebyggelse Bebyggelseinventeringen inom aktuellt område utfördes under 1970-talet. Rapportens syfte var att ligga till grund för arbetet med planeringsoch bebyggelsefrågor samt att väcka intresse hos de boende för inventerad bebyggelses stora kulturhistoriska värden. I sluttningen av Uppsalaåsen finns ett flertal byggnader, vilka har ett högt bebyggelsehistoriskt värde, i omedelbar anslutning till den rika fornlämningsmiljön. Fornlämningarna och bebyggelsen från olika epoker samverkar till en tät och kulturhistoriskt komplex miljö av stort kulturhistoriskt värde. I tabell 6.1 redovisas inventerad bebyggelse i Gamla Uppsala (Upplandsmuseet 1978, R-område). Figur 6.6 Illustrationen visar del av bebyggelsen i Gamla Uppsalaområdet enligt en karta från Svarta markeringar på kartan visar de arkeologiska utgrävningar som utfördes i området (Ur Anund, J. 1998) 42 MKB för dubbelspår Gamla Uppsala

16 Tabell 6.1. Inventerad bebyggelse i Gamla Uppsala (Upplandsmuseet 1978, R-område) Namn Beskrivning i rapport Status 2010 (uppg fr Upplands museum) Prästgården Fyra bevarade bodar och brygghus från talen Odinsborg Byggnad i fornnordisk stil från sekelskiftet Mjödstugan från 1600-talet. Gamla Uppsala järnvägsstation Komministergården Byggd 1875 i nygotisk stil med rikt utformad fasad och arbetade fönsteromfattning. Föreslogs att byggnadsminnesförklaras. Flertal timrade byggnader från första delen av 1800-talet. Underhåll av byggnaden krävs. Byggnaderna bevarade Byggnaderna bevarade Byggnaden bevarade. Inte byggnadsminne. I stationsmiljön finns även en förrådsbyggnad samt en mindre bod vilka sannolikt har ett funktionellt samband med stationen. Inom området tillkom Kaplansgården år Kungsgården Enda kvarvarande jordbruksfastigheten i byn. Byggnaderna bevarade. Tidigt 1900-tal. Väster om Kungsgården ligger Disagårdens friluftsmuseum med bebyggelse från olika delar av Uppland. Stora Myrby Mangårdsbyggnad och 7ekonomibyggnader från Byggnaderna bevarade talet Lilla Myrby Mangårdsbyggnad från tidigt 1850-tal. Byggnaderna bevarade. Byggnadsminnen Gamla Uppsala järnvägsstation har varit föreslagen att bli byggnadsminne, men är det inte år Byggnaden ägs av Riksantikvarieämbetet. Övrigt Järnvägen har id ag en ålderdomlig karaktär. Den är i passagen genom området uppbyggd på en låg bank och korsar Disavägen i plan. Järnvägen är enkelspårig längs hela sträckan och i järnvägsmiljön ligger Gamla Uppsala Järnvägsstation, ritad av järnvägsarkitekten A W Edelswärd och uppförd Stickspåret till Röbo tegelbruk är idag borta. Plankorsningen med befintlig järnväg och Disavägen. Gamla Uppsala skola ligger invid Vattholmavägen. n består av tre byggnader varav den äldsta är byggd Gamla Uppsala järnvägsstation. Gamla Uppsala skola. MKB för dubbelspår Gamla Uppsala 43

17 Faxan am n an E4 Vä g 2 90 Vattholmavägen Eriksberg 604:2 604:1 Fridhem 606:1 gen 131:1 131 :1 131:1 vä na 285:2 Är 134:4 Storvad Solhem 586:1 Kungsgården 134:4 Fyrisån 134:4 Johanneslund 134 :4 Vilan 586:1 Stora Lötgården Lilla Lötgården Stora Myrby Kungshögarna 284:1 284:2 586:1 Lövstaholm 547:1 605:1 Gamla Uppsala 586:1 603:2 586:1 603:1 Tycho He déns v äg Nyåker 586:1 86 Gränslinjebestämt fornlämningsområde RAÄ 586:1 Fornlämning, område Fornlämning, linjeobjekt Fornlämning, punktobjekt Nyby Röbo m 44 MKB för dubbelspår Gamla Uppsala 0 Figur 6.7 Fornlämningar inom utredningsområdet. Löten

18 Tabell 6.2. Registrerade fornlämningar från söder till norr inom planerad järnvägssträckning. Raä nr Antikvarisk bedömning Kommentar Sektion JV 586:1 Gränslinjebestämt fornlämningsområde 603:1 Gravfält. Fast fornlämning 603:2 Stolphål. Fast fornlämning 605:1 Boplatsområde. Fast fornlämning 547:1 By- och gårdstomt Fast fornlämning 284:1, 284:2 Boplatsområde Fast fornlämning 285:2 Boplatsområde Fast fornlämning 606:1 Boplatsområde Fast fornlämning 131:1 Vägmärke Fast fornlämning 604:1 Boplatsområde Fast fornlämning Omfattar ett flertal fornlämningar Ingår i 586:1. Ca Förundersökt Raä UV 1997 Ingår i 586:1. Förundersökt Ca Raä UV 1997 Ingår i 586:1. Förundersökt Ca Raä UV 1997 Ingår i 586:1. Förundersökt Ca Raä UV 1997 Ingår i 586:1. Förundersökt Ca Raä UV 1997 Ingår i 586:1. Förundersökt Ca Raä UV 1997 Ingår i 586:1. Förundersökt Ca Raä UV 1997 Ingår i 586:1. Ca Ingår i 586:1 Förundersökt Raä UV :2 Stolphål Ingår i 586:1 Förundersökt Raä UV :4 Boplatsområde Fast fornlämning Ca Ca Delundersökt, Ca (båda sidor om jv) Miljökonsekvenser Nollalternativ Nollalternativet innebär att befintlig järnväg bevaras och inga nya markingrepp sker i Gamla Uppsala. Miljökonsekvenser - Utbyggnadsförslag Påverkan på riksintresseområde I kapitel 6.1 om landskapsbild ovan redovisas på fotografier dagens situation respektive illustrationer över framtida scenarion när järnvägen är byggd (se fiur 6.2 med tillhörande fotopunkter). Ny järnväg tangerar och går i en sträcka av närmare två kilometer omedelbart invid Gamla Uppsala riksintresseområdes östra avgränsning. Järnvägstunneln anläggs genom Gamla Uppsala bymiljö. Byn har idag en delvis modern karaktär då den genomgått stora förändringar under 1900-talet. Planerad järnväg berör registrerade fornlämningar inom riksintresseområdet men bedöms i övrigt inte fysiskt beröra riksintresseområdets värdebärare. riksintresseområdet (figur 6.2, fotopunkt 2,3 och 5). Dagens enkelspåriga järnväg saknar bullerskydd, har plankorsningar med de befintliga vägarna och har en ålderdomlig karaktär som smälter väl in i den kulturhistoriskt värdefulla kulturmiljön. Den nya järnvägen kommer att bli synlig genom sina dubbelspår, kontaktledningsstolpar och bullerskydd såväl söder som norr om tunneln genom Gamla Uppsala. Intrånget innebär en visuell påverkan på riksintresseområdet Gamla Uppsala. Siktlinjen från Vattholmavägen mot storhögarna i nordväst begränsas något för trafikanterna (figur 6.2, fotopunkt 3). Illustrationen som visar fotopunkt 2 (figur 6.2) visar att upplevelsevärdet av riksintresseområdet från Kungshögarna och Tunåsen, påverkas i mindre grad då avståndet till järnväg är relativt långt och bullerskyddens höjd inte synes dominera siktlinjen mot öster, sydost och söder. Konsekvenserna av den nya järnvägens påverkan på riksintresseområdet bedöms bli måttliga. Den nya järnvägen innebär ett nytt storskaligt linjeobjekt i omedelbar anslutning till MKB för dubbelspår Gamla Uppsala 45

19 Påverkan på fornlämningar I driftskedet sker ingen direkt påverkan på fornlämningar. Indirekt påverkas fornlämningsmiljön visuellt av det nya dubbelspåret med tillhörande bullerskydd, signalstolpar etc. Ny järnväg minskar barriäreffekten och innebär en förbättrad tillgänglighet för besökare till Uppsala högars fornlämningsområde. Den gamla järnvägen t as bort. Ett borttagande av befintlig banvall innebär att den sedan mitten av 1800-talet opåverkade markytan, tillgängliggörs för eventuella framtida arkeologiska undersökningar. Konsekvenserna av den nya järnvägens påverkan på fornlämningar i driftskedet bedöms bli små. Påverkan på bebyggelsemiljö Dagens järnväg som funnits i mer än 125 år i området ändras i sin sträckning vilket innebär en förändring i miljön. Tunnelpåslag för ny järnväg lokaliseras öster om Gamla Uppsala station vilket innebär att järnvägsstationens samband med järnvägen bryts. Lokalisering av den nya järnvägssträckningen innebär att järnvägen upphör att vara en fysisk och upplevelsemässig barriär mellan Gamla Uppsala kyrka och Gamla Uppsalas bymiljö. Planerad järnväg anläggs i tunnel under Gamla Uppsalas historiska bymiljö. Schaktet för tunnel lokaliseras till största delen i sträckning som väg 290. Under väg 290 finns kulturlager från bebyggelsens äldsta faser vilka utgör fasta fornlämningar. Nuvarande Vattholmavägen flyttas något i sitt befintliga läge, men eftersom vägmiljön redan är kraftigt förändrad i sin karaktär (vägbredd, trottoarer, övergångsställen), bedöms flytt av vägen inte påverka områdets kulturmiljövärden. Konsekvenserna av den nya järnvägens påverkan på värdefull kulturhistorisk bebyggelse bedöms bli måttliga genom det förändrade spårläget vid Gamla Uppsala station. Åtgärder och anpassning Ur kulturmiljöaspekt är det av stor betydelse att den nya järnvägen anpassas till landskapet så långt det är möjligt för att minimera järnvägens synbarhet. Den nya järnvägen blir till skillnad mot befintlig järnväg dubbelspårig vilket innebär att den kommer att bli dubbelt så bred. Den dubbelspåring järnvägen med tillhörande bullerskydd, signalstolpar, teknikhus m.m. riskerar att upplevas som en visuell barriär. Tunnelalternativet har valts för att minimera påverkan på den känsliga kulturmiljön vid Gamla Uppsala högar. I anslutning till tunneln läggs järnvägen i skärning och åtgärder för att minimera den visuella påverkan på kulturmiljön eftersträvas i projektet. I framtaget gestaltningsprogram för projektet redovisas anpassning till kulturmiljö. Sammanfattande bedömning Den nya dubbelspåriga järnvägen kommer att bli en synlig anläggning i kulturmiljön trots att den går i skärning både före och efter tunneln. För att motverka den negativa visuella påverkan på kulturmiljön läggs stor omsorg på utformning av slänter, bullerskydd etc. i framtaget gestaltningsprogram. Anläggningen innebär, trots ambitionen att på bästa möjliga sätt minska de negativa konsekvenserna för kulturmiljön, ett nytt inslag i den känsliga kulturmiljön. En negativ konsekvens av utbyggnaden är att Gamla Uppsala järnvägsstation kommer att mista sitt samband med järnvägen genom att den placeras i tunnel bakom stationen. Samtidigt så knyts Kyrkbyn ihop på ett tydligare sätt då järnvägen som barriär försvinner, vilket är en positiv konsekvens. De negativa konsekvenserna för kulturmiljön i driftskedet bedöms sammantaget bli måttliga. 6.3 Naturmiljö Vad som kallas naturmiljö kan variera beroende på sammanhang. I detta avsnitt behandlas vegetation och djurliv inom planområdet. Många av våra mest värdefulla naturmiljöer har uppstått i ett samspel mellan människa och natur, ängs- och hagmarker är ett bra exempel. Vegetation i sig är inget mått på hur värdefull en naturmiljö är. Mångfald och variation är viktigare parametrar. Väl uppvuxen vegetation har både ett upplevelsevärde samt ett värde för många insekter. 46 MKB för dubbelspår Gamla Uppsala

20 Bedömningsgrunder Stora negativa konsekvenser uppstår när värde kärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden, som värdefulla vattendrag eller områden med hög biodiversitet eller som hyser sårbara/hotade arter, förstörs eller försvinner. Utbyggnaden leder till fragmentering av naturmiljön som påverkar organismers rörelsemönster och spridningsförmåga. Påverkan innebär skador på ekosystem och biologisk mångfald över ett långt tidsperspektiv. Måttliga negativa konsekvenser uppstår när delar av områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas negativt på annat sätt. Områden bedöms kunna återfå god ekologisk status och bibehålla biologisk mångfald efter byggtiden. Små negativa konsekvenser uppstår när ny utbyggnad till största del påverkar naturområden utan högre naturvärden eller påverkan på ekosystem eller biologisk mångfald är obetydlig. Positiva konsekvenser uppstår när naturvärden förstärks och/eller nya värden tillförs. Nuläge Område av riksintresse för naturmiljö MB 3:6 (N68 Kungshögarna) Kungshögarna vilar på åsmaterial som bildar en serie kring kyrkan. Denna del av åsen skiljs från Tunåsen i sydväst av en sänka. Området har en mycket lång kontinuitet som öppet hävdat område, antingen genom bete eller genom slåtter. Floran är synnerligen artrik, särskilt på de sydexponerade torrare delarna. Kungshögarna är av riksintresse för naturmiljövården och ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Området berörs inte av järnvägsutbyggnaden. Det finns inga Natura 2000-områden längs berörd järnvägssträcka. Gröna kärnområden I översiktsplanen för Uppsala föreslås ett antal större gröna kärnområden för aktivt bevarande. Åsen mellan Röbo och Kungshögarna med angränsande landskap är ett av dessa områden. Järnvägsförslaget går i kanten av detta område. Kungshögarna sedda från järnvägen i höjd med Yrsaparken Åsen har geologiska värden och i vissa delar även höga biologiska värden i form av kärlväxter, insekter och svampar knutna till sandig mark och beteshävd. Den del av kärnområdet som gränsar till järnvägsprojektet brukas idag som åker. I Naturvårdsinventering av Uppsala kommun klassas Kungshögarna och Tunåsen som naturvärden av högsta klass, klass I. Även Röboåsen klassas som naturvärde av högsta klass. Naturvärdena består av att området har en torrbacksflora och är en rik insektslokal. Skyddsvärda naturområden Större delen av det område som berörs av järnvägsutbyggnaden utgörs av intensivt brukad åkermark. De biotoper som finns är dikes- och åkerkanter, Samnans åkanter, torrängsbackar, lövoch barrskog på åsen samt parker och trädgårdar. Samnan är biotopskyddad enligt förordningen (1988:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (småvatten och våtmark i jordburksmark). I biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamheter eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Samnan betecknas som skyddsvärt naturområde allmänt intresse i Uppsala översiktsplan. Passagen av Samnan är känslig då risk finns för direkt påverkan av vattendrag (Fyrisån och Samnan) med avseende på vattenlevande djur. Grumling av Samnan kan påverka miljön i aspens lekplats så att leken påverkas eller så att känsliga fiskyngel, som tar sig upp i Fyrisån och Samnan, tar skada. Den eventuella förekomsten av den hotade tjockskaliga målarmusslan, som är känslig för grumling, kan påverkas. MKB för dubbelspår Gamla Uppsala 47

21 I sin nedre del, före sammanflödet med Fyrisån vid Storvad, är Samnan en cirka fyra meter djupt nedskuren och cirka 25 meter bred ravin. Delar av den kraftigt ringlande (meandrande) bäcken är knappt synlig på grund av den kraftiga lövvegetationen. Igenväxningen har givit ett ökat fågelliv med sångare och buskgynnade arter. Inom den naturliga delen har Samnan högt naturvärde (klass III). Den naturliga ravinen är av geologiskt, botaniskt och hydrologiskt värde samt är värdefull för landskapsbilden. I övrigt berör järnvägsplanen inga utpekade värdfulla naturmiljöer. Miljökonsekvenser Utbyggnadsförslag Inga värdekärnor berörs av utbyggnaden. I utbyggnadsförslaget breddas järnvägen och trumman för Samnan måste därmed byggas om. Banvallen tas bort och de delar av ravinen som berörts av byggnationen återställs. Konsekvenserna av detta under driftskedet bedöms som temporära och måttligt negativa. Fyrisån utgör ett skyddsvärt område speciellt intresse enligt Uppsala översiktsplan. Fyrisån berörs inte direkt av järnvägsutbyggnaden, men kan påverkas av en eventuell olycka med farligt gods om inte skyddsåtgärder vidtas. Idag saknas skyddsåtgärder. Fyrisån har ett strandskydd av 100 meter. Fyrisån är en viktig vandringsled för fisk och andra vattenlevande arter, inte minst för den alltmer sällsynta landskapsfisken asp. Kända lekplatser för fisk ska skyddas enligt riktlinjer i översiktsplan för Uppsala stad. Under 2011 kommer vandrings vägar för fisk att skapas invid Ulva kvarn så att aspen kan vandra högre upp i Fyrisån. Vattenområdet nedströms Samnan kommer då att vara en viktig lekplats för aspen. Det finns indikationer på att den hotade musselarten tjockskalig målarmussla kan finnas i Fyrisån eftersom man har hittat skal från denna. Levande individer har inte påträffats. I jordbrukslandskapet finns möss och andra mindre gnagare, samt betande djur. I Uppland finns utter i nästan alla stora sjöar och vattendrag. Miljökonsekvenser Nollalternativ I nollalternativet kvarstår dagens situation. Situationen för naturvärden i Samnanravinen förändras inte. Samnan Vittulsbergsvägen Dagens järnväg Vattholmavägen Dagens järnväg sedd norrifrån vid Samnan En del befintlig vegetation berörs av tunnelbygget. Stora träd, bland annat lind, i Kyrkbyn och framförallt kring Storgården, tas bort, vilket innebär en liten negativ konsekvens. Inga dokumenterade viltstråk berörs av utbyggnaden. Vid utbyggnad av järnvägen försvinner plankorsningen mellan en markväg och järnvägen söder om Banvallsvägen. Vid Yrsaparken är det möjligt att korsa järnvägen på en gång- och cykelbro. Passagen ges dock ingen utformning som viltpassage och det är tveksamt om t.ex. rådjur är villiga att korsa här. På tunnelavsnittet försvinner järnvägen som barriär helt och hållet. 48 MKB för dubbelspår Gamla Uppsala

22 +20,0 befintliga stentrummor +10,0 Illustration av trumma för Samnan Bottenåtgärder för fiskvandring mm Naturlig strandpassage Sammanfattande bedömning Järnvägsplanen berör bäcken Samnan som är ett utpekat naturmiljöintresse. Utöver Samnan berörs inga utpekade naturvärden. Uppvuxen vegetation som försvinner ersätts. En ökad instängsling av järnvägen, samt att plankorsningar ersätts av planskildheter, innebär en liten ökad barriäreffekt för större djur. Tunneldelen innebär en minskad barriäreffekt, men tunneldelen ligger inom tättbebyggt område och bedöms inte beröra så många djur. Sammantaget bedöms miljökonsekvenserna för naturmiljön som små. Ny trumma för Samnan föreslås byggas så att små djur (t.ex. utter) ska kunna gå igenom torrfotade. Vittulsbergsvägens plankorsning görs om till vägport som åtminstone rådjur sannolikt kommer att använda. Järnvägen är redan idag delvis instängslad. Även om stängslingen förlängs norrut vid utbyggnaden bedöms konsekvenserna av den något ökade barriäreffekten som små. Miljökonsekvenserna för naturmiljön omfattar påverkan på Samnan, förlust av stora träd samt möjligen en liten ökad barriäreffekt för större djur. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön som små. Åtgärder och anpassning Ny trumma för Samnan föreslås utformas med hylla så att små djur (t.ex. uttrar) kan passera torrfotade. Därmed försvinner ett möjligt vandringshinder för små djur. Ny trumma får inte utgöra vandringshinder för fisk. I övrigt byggs inga särskilda viltpassager. Efter byggnation återställs Samnans botten och åkanter till ett tillstånd som efterliknar den naturliga ravinen. Skyddsåtgärder för att minska konsekvenserna vid urspårning (skyddsräl) och därigenom skydda Samnan planeras. Befintlig vegetation som tas bort ersätts i samråd med Uppsala kommun. På tunneltaket återställs ytor som trafikytor eller gröna ytor. Vid tunnelmynningarna är marktäckningen liten och här föreslås därför hårdgjorda ytor (t.ex. grus, plattor eller asfalt), som kan användas för teknikkiosker och för uppställning av räddningsfordon. Se även gestaltningsprogram för järnvägsplan. 6.4 Friluftsliv och rekreation Påverkan på rekreation och friluftsliv beskrivs i detta kapitel utifrån två perspektiv: upplevelsevärde och barriäreffekt/tillgänglighet. Upplevelsevärdet beskriver värdet på den upplevelse man har när man vistas i ett rekeationsområde. Synintryck av exempelvis infrastruktur och buller är exempel på vad som kan minska värdet på upplevelsen av ett rekreationsområde. Med barriäreffekt menas i detta avsnitt järnvägens påverkan på människors möjlighet att passera över järnvägen. Järnvägen innebär ett starkt fysiskt hinder men också en känslomässig gräns som i människors medvetande kan dela upp ett tätbebyggt område i mindre delområden. Bedömningsgrunder Stora negativa konsekvenser uppstår om kärnområden för det rörliga friluftslivet som utpekats i kommunala och planer och som hyser höga dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet starkt påverkas och möjligheten att utöva aktiviteter med rekreativa värden förstörs eller starkt försämras. Om tillgängligheten till dessa områden drastiskt försämras genom barriäreffekter innebär det också stora negativa konsekvenser. Måttliga negativa konsekvenser uppstår om mindre rekreationsområden starkt påverkas eller om tillgängligheten till områden försämras genom omdragning av vägar eller stigar. Om mindre delar av ett större rekreationsområde eller kärnområde påverkas negativt innebär MKB för dubbelspår Gamla Uppsala 49