ÄldreVäst Sjuhärad växer

Transkript

1 NYHETSBREV nr 3:2007 December ÄldreVäst Sjuhärad växer I november tog styrgruppen för Äldre- Väst Sjuhärad (ÄVS) ett efterlängtat beslut: De ställer sig bakom en utvidgning av verksamheten, som innebär att ÄVS kommer att arbeta med fler grupper av människor som behöver stöd och hjälp av samhället. De nuvarande målgrupperna äldre och funktionshindrade blir kvar i verksamheten och bland de nya som tillkommer finns barn och unga och människor i utsatta livssituationer, till exempel med beroendeproblem. Men innan utvidgningen blir verklighet om ett år återstår både formella beslut i huvudmännens organisationer och frågan om ett nytt namn som ska spegla den framtida bredden i verksamheten. Sidan 3 Nationellt centrum för anhörigfrågor i Borås och Kalmar ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS) får nu starta Sveriges första anhörigcentrum ihop med FoU-enheten Fokus i Kalmar och ytterligare fem samarbetspartners. Det beslutade Socialstyrelsen i oktober. Att ÄVS får en nyckelroll inom det angelägna anhörigområdet tycker ÄVS huvudmän, högskolan, Sjuhäradskommunerna och regionen, är väldigt positivt. Rent generellt finns det en stor förväntan på det här anhörigcentrat från kommunernas sida, inte minst ur ett lokalt perspektiv när det gäller Sjuhärad, säger Svante Stomberg, förvaltningschef i Borås Stad och ordförande i ÄVS styrgrupp. Sidan 4 5 Anhörigvårdare Gunnel Andersson har haft flera COAT-samtal med anhörigombudet Helena Heinemann i Borås Stad. Läs mer om COAT på sidan 5. Sista året ut för uppskattat projekt När projektet Social dokumentation nu går in i slutfasen tar man hjälp av nya grepp: En film för personalen och en unik broschyr till brukarna. Utvärderare ger ÄVS högt betyg Docent Lena Lindgren vid Göteborgs universitet ger ÄldreVäst Sjuhärads verksamhet toppbetyg på samtliga punkter hon utvärderat. Sidan 6 Sidan 7 Nya rapporter Andersson, E-L & Karlsson, P-Å (2007) ÄldreVäst Sjuhärad Sju år av FoU-arbete. Del 1, En beskrivning och några värderande självreflektioner. Karlsson, P-Å & Andersson, E-L (2007) Medarbetarnas värdering av ÄldreVäst Sjuhärad utifrån kvalitetsaspekter. Självvärdering del 2 maj Lindgren, L (2008) Största möjliga lycka till största möjliga antal äldre och funktionshindrade. Utvärdering av ÄldreVäst Sjuhärads publikationer och aktiviteter. Andersson, E-L, Alth, C, Karlsson, P-Å (In press) Uppföljning av Informationsarbetet vid Äldreväst Sjuhärad en enkätundersökning Andersson, E-L, Karlsson, P-Å, Höglund, E (In press) Vad gör tidigare medarbetare vid ÄldreVäst Sjuhärad nu och vad betydde uppdraget vid ÄldreVäst Sjuhärad? För beställning av rapporter, kontakta: Irene Lammassaari, administratör, tfn: eller se ÄVS webb:

2 PROJEKTLEDNINGEN HAR ORDET: Stort tack för 2007 och väl mött 2008! Vinterns inträde och därmed även årets slut, är en tid för både njutning och eftertanke. Små snöflingorna som singlar ner ger både glädje och bekymmer. Glädje att se marken täckt av det vita och höra hur utomhusljuden dämpas. Snögubbar byggs och pulkor tas fram, och långt fram på kvällen åker både barn och vuxna i backarna. Men snöflingorna kan också ställa till bekymmer. Äldre- och funktionshindrade blir begränsade av isfläckar, snövallar och dåligt skottade trottoarer. Istället för att halka omkring ute med risk för att falla, stannar man gärna inne och njuter istället vintern genom fönstret. På ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS) passar vi på att summera 2007, för att närma oss Då vill vi gärna tänka tillbaka på konferensen på Åhaga oktober. Ett stort tack vill vi sända till alla Er som var där och ett särskilt tack till Er som hjälpte oss med allt praktiskt! Utan Er hade det aldrig blivit så bra som det blev. Under hösten har det varit ännu så många fler aktiviteter på ÄldreVäst Sjuhärad. Utvecklingsarbete inom olika områden, poängutbildningar, storföreläsningar och temadagar för äldre och funktionshindrade, för att nämna några. Många kontakter har knutits i olika sammanhang, både genom samarbete med flera andra högskolor och universitet, men även med enskilda arbetsgrupper eller brukare. Framöver är vår medverkan i det nationella kompetenscentrat för anhörigstöd mycket spännande. Som nämndes i förra nyhetsbrevet deltog vi som en av tio parter i ansökan om att få driva ett sådant kompetenscentrum. I hård konkurrens var vi med bland de tre sista ansökningarna och efter en hearing på Socialstyrelsen, fick vi 16 oktober besked om att vi kommer att få den äran att driva centrat i två år tillsammans med våra samarbetspartners. (Läs mer i artikel på sidorna 4 5.) Första styrelsemötet har redan ägt rum, så nu är arbetet igång. Efter årsskiftet kan du följa arbetet via ÄldreVäst Sjuhärads webbplats I november stod det klart att styrgruppen för ÄldreVäst Sjuhärad, där huvudmännen Högskolan i Borås, Sjuhäradskommunerna och Västra Götalandsregionen är representerade, ställer sig bakom en utvidgning av ÄVS verksamhet. Ännu återstår ett par frågor att lösa och dessa kommer arbetsgruppen, som skrivit förslaget till nytt verksamhetsprogram, att arbeta med under kommande år. Formella beslut om utvidgningen ska också tas i huvudmännens organisationer. Slutligen, ett stort tack för det gångna året och väl mött att fortsätta skapa ett gott innehåll i ÄldreVäst Sjuhärad under 2008 tillsammans med oss som arbetar här! Eva Höglund Projektledare eva.hoglund@hb.se Gott betyg till konferensen Ett gott liv ÄldreVäst Sjuhärads konferens Ett gott liv på Åhaga den 16 och 17 oktober får klart godkänt av besökarna. Av de 162 som i en enkät berättat vad de fick för helhetsintryck, svarar 93 av dem bra och 42 mycket bra. Två personer tycker att konferensen var dålig och en enda mycket dålig. 24 personer ville inte svara alls på frågan. Alla konferensens 546 besökare fick enkäten i konferenskassen, i samband med registrering. Men trots att moderatorerna påminde besökarna om vikten av att fylla i den för att på så sätt hjälpa till att utvärdera konferensen, hade alltså bara 162 ifyllda enkäter lämnats in vid konferensens slut. Tyvärr var det ganska få som svarade. Om det hade varit fler, hade vi kunnat vara mer säkra på vad deltagarna verkligen tycker. Det är nyttigt att ha med sig inför framtida aktiviteter. Vi vill gärna ge god kvalitet till våra besökare, men då måste vi få veta vad som fungerat eller inte, säger Eva- Lotta Andersson, konferenssamordnare och informatör på ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS). I enkäten har besökarna bland annat fått svara på frågor om vad de tyckte om infriade förväntningar, överensstämmelse inbjudan/innehåll, konferensens längd och röda tråd samt respektive föreläsning. Besökarna har också kunnat lämna skriftliga kommentarer till flera av frågorna, bland annat vad som varit bra och dåligt med konferensen. De konferensinslag som fått flest omdömen över huvud taget är seminarier och föreläsningar. 44 personer är mycket positiva och skriver bland annat: givande seminarier, intressant, hög klass på föreläsarna, ämnena har känts nära mig och det jag gör i mitt arbete som undersköterska, brett utbud, med många aktuella ämnen. 28 personer är däremot kritiska och tycker till exempel att varje seminarium kunde varit mer preciserat vid anmälan, att det var dåligt att inte seminarierna går flera gånger så att man kan välja på fler tillfällen, för mycket prat om hur projekt genomförs. God organisation och fin miljö på Åhaga fick däremot plus i kanten av besökarna, medan ett 20-tal personer klagade på ljudet och ventilationen. Maten och servicen fick överlag positiva omdömen, utom från en deltagare som tyckte att det var för lite sås till laxen. En deltagare sammanfattade det bästa med konferensen med ord som även summerar arrangörens avsikter med konferensen: Att få veta att bemötande och kommunikation är viktigare än vi tror. Hela utvärderingen finns att läsa på ÄVS webbplats:

3 Nytt namn och fler områden Från och med januari 2009 kommer ÄldreVäst Sjuhärad att heta något helt annat. Det står klart när styrgruppen ställt sig bakom en utvidgad verksamhet. Enheten ska fortsätta att arbeta med de nuvarande målgrupperna äldre och funktionshindrade, men ska också ta sig an flera nya, bland annat barn och unga samt personer med beroendeproblem. Ja, som styrgrupp har vi ställt oss bakom denna utvidgning, men några frågor kvarstår ännu att diskutera, bekräftar styrgruppens vice ordförande Lena Nordholm, rektor vid Högskolan i Borås. De frågor som nu lämnas tillbaka till arbetsgruppen som tagit fram förslaget om nytt verksamhetsprogram är: Ett mer passande namn för den nya verksamheten än ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS). Den framtida arbetsfördelningen och samverkan mellan ÄVS och det regionkommunala vårdsamverkansorganet ReKo. Regionens finansiering. Hur det här ska finansieras och utveckling av samverkan mellan ÄVS och ReKo kommer att diskuteras vidare inom regionen. Men ett utvidgat uppdrag ligger i regionens intresse, det vill säga att utveckla den nära vården och närsjukvården, tillägger Marie Röllgårdh, hälso- och sjukvårdschef i Borås och en av Västra Götalandsregionens representanter i styrgruppen. Några formella beslut att stödja ÄVS utökade verksamhet har ännu inte tagits av FAKTA Arbetsgruppen I gruppen ingår: Björn Brorström, prorektor Högskolan i Borås, Gunnel Sjöberg, planeringsledare Västra Götalandsregionen, Magnus Hultin, socialchef Marks kommun samt Gunilla Bothén, Sjuhärads kommunalförbund. ÄVS tre projektledare, Per-Åke Karlsson, Eva Höglund och Angela Bångsbo, medverkar som gruppens sekreterare. de aktörer som företräds i styrgruppen; Högskolan i Borås, Västra Götalandsregionen och Sjuhäradskommunerna. Men det innebär inte några problem, poängterar de båda kvinnorna i styrgruppen. Jag har tidigare gett information till högskolans styrelse och den var positiv, så jag ser inga svårigheter med det här, säger Lena Nordholm och Marie Röllgårdh fortsätter: Regionfullmäktige har gett i uppdrag till de lokala nämnderna att utveckla den nära vården för grupper av människor som behöver hjälp från flera huvudmän, ihop med kommuner och andra intressenter. Så det finns inga motsättningar i frågan. Efterlängtad utveckling Ordföranden i styrgruppen, Svante Stomberg, förvaltningschef i Borås Stad, konstaterar att utvidgningen bara är positiv, sedd ur kommunernas perspektiv. Det här är naturligtvis jättebra och en efterlängtad utveckling för ÄldreVäst Sjuhärad. Samhället vi lever i idag är väldigt komplext och i arbetet med människor som behöver stöd och hjälp, behöver vi hjälpa varandra. Att ÄVS utökas och blir en forsknings- och utvecklingsmiljö kopplad till operativt arbete inom ännu fler områden är väldigt, väldigt bra och ett steg i rätt riktning. De resurser vi alla har är begränsade. Och det är klart att det handlar om att hitta nya former för utveckling, nya metoder och arbetssätt. Med en miljö som ÄVS, där vi möts utifrån gemensamma frågeställningar, så kommer det att främja dem vi är till för medborgarna i vår närhet. Men naturligtvis även den personal som arbetar för dem, sammanfattar Svante Stomberg. Nya målgrupper ger större möjligheter till samverkan Med fler målgrupper slipper projektledningen på ÄldreVäst Sjuhärad säga nej till angelägna projekt. Möjligheterna att samarbeta med företrädare från andra organisationer utökas också. Under åren har ÄVS många gånger stött på frågor som fallit mellan stolarna, förklarar projektledare Eva Höglund. Det känns bra att vi från och med 2009 får arbeta med en större del av välfärdsområdet. Tidigare har vi ibland varit tvungna att säga nej om det till exempel handlat om barn och unga med funktionshinder, trots att det senare är vårt område. Men framöver kan vi samarbeta med skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, istället för att säga nej, konstaterar hon. Andra benämningar Nya målgrupper för ÄVS är människor med beroendeproblem, barn och unga, familjer i utsatta livssituationer samt socialekonomiskt utsatta grupper. Vi har medvetet använt andra språkliga begrepp för de här personerna, än de som förekommer inom andra organisationer. Det är viktigt för att tilltala alla tänkbara samverkansparter, alla ska känna sig lika delaktiga, betonar Eva Höglund. Hon är kommunernas företrädare i ÄVS, medan hennes projektledarkollega Angela Bångsbo representerar Västa Götalandsregionen. Anledningen till att vi vill utvidga med dessa målgrupper är att deras problematik berör samtliga huvudmän. På ÄVS vill vi gärna medverka till att hitta evidensbaserade metoder för att arbeta med de här grupperna, säger Angela Bångsbo. Det handlar om att utveckla samverkan mellan huvudmännen och öka tillgängligheten till forskning och utveckling när det gäller de här målgrupperna, i vårt geografiska område. I slutänden ska det här komma brukarna till gagn, det är ju därför vi arbetar, betonar hon.

4 Borås-Kalmar bildar nationellt anhörigcentrum I hård konkurrens valdes FoU-enheterna i Borås och Kalmar ut av Socialstyrelsen för att bilda ett nationellt kompetenscentrum för anhörigfrågor. Att just vi får möjlighet att driva centrat beror på vår samlade kompetens inom området äldre och anhöriga, kommenterar verksamhetsledaren Lennart Magnusson. Han och Elizabeth Hanson, vetenskaplig ledare på centrat, har själva lång erfarenhet inom området, inte minst genom sina engagemang i projekten ACTION och COAT, som blivit kända både nationellt och internationellt. Den 16 oktober fick de besked från Socialstyrelsen: Av de tio ansökningar som lämnats in, valdes de ut att bedriva nationellt anhörigcentrum tillsammans med sina samverkanspartners. De sju bakom ansökan är: ÄldreVäst Sjuhärad/Högskolan i Borås, Sjuhäradskommunerna och Västra Götalandsregionen Fokus FoU-enhet vid regionförbundet i Kalmar Högskolan i Kalmar Landstinget i Kalmar Anhörigas Riksförbund Hjälpmedelsinstitutet Länssamordnarna för anhörigfrågor i Norrland Alla medverkande kompletterar varandra med olika kompetens. Fokus i Kalmar har väldigt god infrastruktur när det gäller att sprida kunskap och är ett respekterat FoUcentrum inom äldreområdet. ÄldreVäst FAKTA Uppgifter för Anhörigcentrum samla in, strukturera och sprida kunskap om äldres och anhörigas situation och villkor vara en länk mellan forskning, praktik och beslutsfattare stimulera/stödja utvecklingsarbete stimulera att goda exempel på utvecklingsarbete omsätts i praktisk verksamhet Sjuhärad är väldigt duktiga på anhörigfrågor och brukarmedverkan och på Högskolan i Kalmar forskar man inom området familjefokuserad omvårdnad. Så vi passar bra ihop, förklarar Lennart Magnusson. Informationsstöd från högskolan Brukare och anhöriga finns representerade i centrat genom Anhörigas Riksförbund och på Hjälpmedelsinstitutet har man lång erfarenhet av att vara ett nationellt kompetenscentrum. De har sedan länge prioriterat tekniska hjälpmedel för äldre och deras anhöriga. Och anhörigsamordnarna i Norrland, det är ju personal som jobbar praktiker, konstaterar Lennart Magnusson. Norrland är sällan representerat i sådana här sammanhang, de glöms ofta bort, men vi känner dem väl och vet att de gör ett gott arbete och därför är de med, säger han med eftertryck. Vid Högskolan i Borås medverkar, förutom ÄVS, även Institutionen Bibliotekshögskolan och högskolans bibliotek. De kommer att hjälpa till med litteratursökningar och att utveckla centrats informationsstrategi. Dessutom ska de hjälpa oss att bygga upp en databas med information om aktuell forskning och utveckling inom området, berättar Lennart Magnusson. Mötesplats för målgrupper En av centrats viktigaste uppgifter är att vara en mötesplats för dess huvudmålgrupper, betonar Elizabeth Hanson; anhöriga och brukare, personal, beslutsfattare och intresseorganisationer. Då kan vi starta vad vi kallar för olika lärandeprojekt. Vi vet, bland annat från svensk empirisk forskning, att det fortfarande finns ganska stora brister inom vissa områden. Vi har till exempel kommit överens om att jobba med teman som hur man bibehåller hälsa och förebygger ohälsa bland anhörigvårdare och hur man kan individualisera, utvärdera och utveckla anhörigstöd. Att lära ut och diskutera hur man arbetar i så kallat partnerskap med anhörigvårdarna, är ett annat angeläget område för centrat, menar hon. Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson är anställda både på Högskolan i Borås/ÄldreVäst Sjuhärad och på Högskolan i Kalmar. Det handlar om att man ser de erfarna anhörigvårdarna som experter på sin egen situation, istället för att vård- och omsorgspersonalen kommer in i familjen som de enda experterna. Egentligen är det fråga om att förmedla olika typer av kunskap. Dels den erfarenhetskunskap som anhörigvårdare har; de Angeläget att Att anhörigfrågor sätts i fokus genom det nybildade kompetenscentrat är angeläget och att Borås och ÄldreVäst Sjuhärad har del i arbetet är positivt. Det tycker de ledamöter i ÄVS styrgrupp som representerar de tunga aktörerna i Sjuhärad; regionen, kommunerna och Högskolan i Borås. Vid sitt novembermöte fick ledamöterna i styrgruppen en föredragning om det nya anhörigcentrat av de ansvariga vid ÄVS, Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson. Man tog också beslut om att utse Eva Höglund till styrgruppens representant i centrat och Angela Bångsbo som suppleant. Båda arbetar som projektledare på ÄVS. Vi har också beslutat att ge kronor till invigningen i Kalmar under vecka 9 nästa år, berättar Lena Nordholm, rektor vid Högskolan i Borås och vice ordförande i styrgruppen.

5 Därmed är de också en förenande länk mellan de båda tongivande orterna i Anhörigcentrum, där de är verksamhetsledare och vetenskaplig ledare. vet bäst hur deras närstående har det. Och dels vård- och omsorgspersonalens mer praktiska kunskap; de har träffat ganska många familjer, under många år, förklarar Elizabeth Hanson. I kunskapsutbytet tillför forskare och utvecklare relevant forskning inom äldreoch anhörigområdet, som i sin tur blandas fokusera på anhörigfrågor Hon tycker att det är viktigt att högskolan via ÄldreVäst Sjuhärad ingår i det nätverk som samlas i anhörigcentrat. De ska ju ägna sig åt sådant som högskolan är intresserad av: Sprida information, bygga upp databaser, vara rådgivande i informationsstrategi, områden där biblioteks- och informationsvetenskap kommer in. Med tanke på den stora andel äldre som kommer att finnas i landet framöver är det också viktigt att lyfta anhörigfrågorna. Det blir en utmaning att möta deras behov i framtiden, konstaterar hon. Anhöriga viktiga Anhörigfrågorna ligger också högt upp på agendan för samtliga kommuner i dagsläget, menar Svante Stomberg, förvaltningschef i Borås Stad och ordförande i ÄVS styrgrupp. I kommunerna finns idag en annan medvetenhet om de anhörigas betydelse än med de andras kunskap och omsätts till praktisk verksamhet. Nätverk på olika nivåer Genom ett landsomfattande nät av större och mindre nätverk, på nationell, regional och lokal nivå ska kunskapsutbytet kunna ske. På så kallade lärandemötesplatser kan centrats verksamma och målgrupper träffas och man ska också skapa en interaktiv webbplats. Det är ambitiösa målsättningar vi har, men vi tror att vi kommer att lyckas, eftersom vi har all den kunskap och expertis som behövs. Och självklart är det viktigt att också beslutsfattarna finns med, att de till exempel blir en del av de här lärandenätverken, poängterar Elizabeth Hanson. Vad har ni själva för förväntningar på Anhörigcentrums verksamhet? Ökad livskvalitet för så många anhörigvårdare som möjligt, genom att centrats arbete leder till högre kvalitet på den vård och omsorg som erbjuds både till äldre och anhörigvårdare, säger Elizabeth Hanson. Att anhörigfrågorna blir uppmärksammade och att man tar hänsyn till dem i kommuner och landsting. Att man skapar organisation och utvecklingsprogram för frågorna och avsätter budget för arbetet, summerar Lennart Magnusson. Foto: MimBild tidigare och man inser vikten av att de är engagerade, menar han. Vi vet också att de kommer att spela en väldigt viktig roll i framtiden. Men det har så klart även betydelse hur vi i kommunerna hanterar frågor som rör äldre människor och deras möjligheter till ett gott liv. Även en av Västra Götalandsregionens representanter i styrgruppen, Marie Röllgårdh, hälso- och sjukvårdschef i Borås, poängterar de anhörigas betydelse. De spelar en oerhört stor roll för många olika patientgrupper. De är beroende av stöd och hjälp från sina anhöriga, så frågan är hur vi kan stötta de anhöriga. Det är väldigt angeläget att de uppmärksammas, tycker jag. De här frågorna berör verkligen regionen i allra högsta grad och det är bra att sådan här kunskap finns tillgänglig i vår närhet, genom ÄldreVäst Sjuhärad. COAT ökar tryggheten Med COAT känner sig anhörigvårdarna trygga, personalen får nya insikter och kommunerna får bättre underlag för beslut om stöd. När två av projektets tre år snart är till ända är åsikterna övervägande positiva. Det är väldigt bra att det är samma person som kommer tillbaka. Det känns tryggt att det finns någon som lyssnar och någonstans att vända sig. Så kan man sammanfatta svaren från anhöriga i COAT-projektets enkätundersökning och intervjuer. Personalen är också nöjd: Nu när vi kan det här lite bättre och vet mer, ser vi vad det betyder för anhörigvårdarna. COAT är ett instrument för att ta reda på vad som är värdefullt för dig som anhörigvårdare, och att planera, följa upp och utvärdera ett individuellt anhörigstöd, förklarar projektledaren Lennart Magnusson. Sedan projektet startade 2006 har personalen hunnit med två omgångar COATsamtal med anhörigvårdare. I december är det dags för utvärdering av projektet. Vi ska titta på om COAT-instrumentet behöver förändras på något sätt. Därefter ska det användas igen. Om ett år gör vi en ny utvärdering och då ska vi försöka jämföra om det är någon skillnad i anhörigstöd mellan de som använder COAT och de som inte gör det, berättar Lennart Magnusson. Därmed kan vi också utvärdera på två nivåer, både på kommunal nivå och på individuell, förklarar Elizabeth Hanson, vetenskaplig ledare i projektet. Hittills har de sett några ståndpunkter som återkommer när det gäller anhörigvårdarnas syn på kommunernas stöd: Det finns behov av mer flexibel avlastning, mer information och utbildning, bättre ekonomiska stödformer och mer emotionellt stöd. Det blir intressant att se om COAT i sig är ett emotionellt stöd. Egentligen handlar ju COAT mer om en arbetsmetod än om ett frågeformulär. Det är ett sätt att få fram ett djupt samtal med en anhörigvårdare, på hans eller hennes villkor, säger Elizabeth Hanson. Fotnot: COAT-projektet bedrivs i Borås Stad och kommunerna Härnösand, Jönköping, Limhamn-Bunkeflo i Malmö och i Varberg. Läs mer på 5

6 Intensiv slutspurt för Social dokumentation En film, en broschyr, flera utbildningar och en konferens. Med ett drygt år kvar pågår ett energiskt arbete i projektet Social dokumentation. Under 2008 lämnar vi successivt över den sociala dokumentationen till verksamheterna. Det är den svåraste biten i ett projekt: att se till att arbetet inte avstannar när projektet avslutas, menar projektledaren Eva Höglund. I snart tre år har projektet Social dokumentation pågått i Sjuhärad och Eva Höglund tycker att kommunerna har kommit långt under denna tid. Utbildningssamordnare Maria Hallberg och jag har gett dem grunden, nu är alla på gång. Att det har gått bra för oss i Sjuhärad fick vi bekräftelse på när vi berättade om vårt projekt på Älvsjömässan i Stockholm. Flera företrädare från andra kommuner berättade att de hade stora besvär med att få igång arbetet, en del var ganska bekymrade, berättar hon. Men även i Sjuhäradskommunerna har FAKTA Projektet Social dokumentation är ett samarbetsprojekt mellan ÄldreVäst Sjuhärad och Sjuhäradskommunerna Borås, Bollebygd, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Projektet startade i januari 2004 och pågår till december Från 2006 ingår projektet i den nationella satsningen Kompetensstegen, som handlar om stöd till kommunernas långsiktiga kvalitetsarbete och kompetensutveckling inom vård och omsorg till äldre. Kompetensstegens satsning i Sjuhärad omfattar utbildning och handledning av dokumentationsombud i personalgrupperna samt utvärdering av kommunernas arbete. Omkring 250 dokumentationsombud har utbildats i Sjuhärad. man kommit olika långt, det visar bland annat halvtidsrapporten från Äldre- Väst Sjuhärads (ÄVS) båda utvärderare, Marika Kokkonen och Anngerd Lönn Svensson. Och det är bland annat med utgångspunkt från den slutsatsen som projektledningen nu genomför de avslutande satsningarna i projektet. Brukarna Under hösten har projektledningen, efter synpunkter från ÄVS brukarråd, gjort klart en broschyr som vänder sig direkt till de äldre. Det ledde till att den väckte uppmärksamhet på mässan i Stockholm. Den är ganska unik på det sättet, eftersom det är den första som är riktad till brukarna. I den får de äldre veta sina rättigheter, vad personalen skriver om dem, vem som får läsa vad som skrivits och så vidare, berättar Eva Höglund. Under hösten har ÄVS också producerat en introduktionsfilm för personal, som beräknas vara klar i början av nästa år. I filmen är det brukare själva som intervjuas. De äldre får berätta vad de tycker är viktigt och det är att hjälpen blir individuell. Som en kvinna i filmen säger: Jag har fått vara med och bestämma hur hjälpen ska utföras hemma hos mig. Filmen är inte heltäckande på något sätt, den ska mer fungera som diskussionsunderlag för vård- och omsorgspersonal, locka dem att arbeta med social dokumentation och visa att det är angeläget, förklarar Eva Höglund. Personalen Att äldreomsorgens enhetschefer behöver mer utbildning inom området har framkommit i projektets utvärdering och under nästa år kommer de att erbjudas olika utbildningsinsatser. Att utvärderingen pågått under projekttiden är väldigt positivt, på så sätt har vi snabbt fått respons på hur vi ska fortsätta arbeta, den möjligheten får man ju aldrig annars, påpekar Eva Höglund. Hon berättar att de planerar utbildningar på olika nivåer för cheferna, till exempel Broschyren Vad skriver personalen i äldreomsorgen om mig kan laddas ner i pdf-format från ÄVS webbplats: socialdokumentation.asp kurser med högskolepoäng, föreläsningar och praktiska övningar. De kommer att få ett helt smörgåsbord att välja ifrån. Vi kommer också att erbjuda utbildning för dokumentationsombuden som i sin tur kan bjuda med sina enhetschefer. Vid tre tillfällen våren 2008 ska leg. psykoterapeut, socionom och diakon Lennart Björklund föreläsa om Det goda samtalet. I april 2008 blir ÄldreVäst Sjuhärad mötesplats för en nationell konferens inom området. Den vänder sig enbart till speciellt inbjudna och det är de som är ansvariga för social dokumentation i sina kommuner runtom i Sverige. Vi har skaffat oss ett stort nätverk under åren och vill gärna träffa dessa personer igen. Vi planerar att hålla olika workshops, men vi ska inte ha några externa föreläsare. Istället ska vi som arbetar med det här själva presentera vårt arbete för varandra. Det ska bli en arbetande konferens, berättar Eva Höglund. Foto: Eva-Lotta Andersson Läs mer om projekt och utvärdering på: Vad är social dokumentation? Den beskriver hur t.ex. vardagliga aktiviteter och beslutade stödinsatser genomförs. Personalen inom äldreomsorgen har skyldighet att dokumentera enligt Socialtjänstlagen Den sociala dokumentationenkan bestå av olika delar: Social journal och/eller dagliga anteckningar, levnadsberättelse och genomförandeplan. Planen beskriver hur hjälpen ska genomföras praktiskt och utformas tillsammans med brukaren eller någon som hon/han valt för att föra hennes/hans talan.

7 Docenten ger ÄVS väl godkänt ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS) har hög kvalitet på sin verksamhet och ger god nytta till sina målgrupper. Det visar docent Lena Lindgrens utvärdering. Resultatet är verkligen positivt, ÄVS får bra betyg på alla fem punkter som undersökts, säger hon. Men hon framför också viss kritik. Lena Lindgren, som är docent på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, förklarar att hennes utvärdering består av två delar. Utvärdering handlar ju om att värdera, att göra en systematisk och noggrann värdering. Men då måste man först bestämma vad det är som ska värderas. I ÄldreVäst Sjuhärads fall valde hon, i samråd med ÄVS projektledning, att titta närmare på vad som kommer ut från verksamheten, det vill säga resultatet. Och det är både publikationer i form av vetenskapliga artiklar, rapporter och böcker samt olika aktiviteter, till exempel kurser, seminarier och temadagar. Hur ser det ut när det är bra? Den första delen av utvärderingen handlade om att Lena Lindgren konstruerade en analysmodell. Modellen är kanske den viktigaste delen i utvärderingen och jag ägnade mycket tid åt att definiera vad kvalitet och nytta kan betyda i FoU-sammanhang. Hur ska verksamheten och dess resultat se ut för att man ska kunna säga att det är bra? Som utgångspunkt för sitt resonemang använde hon det faktum att det finns ett 80-tal FoU-enheter i landet och att deras verksamhet ligger någonstans mellan forskning och praktiskt arbete. Om den kunskap som produceras vid dessa enheter finns en hel del litteratur och även utvärderingar. Den modell hon slutligen kom fram till kan sålunda användas, inte bara av Äldre- Docent Lena Lindgren från Göteborgs universitet har genomfört utvärderingen. Jag blev faktiskt överraskad av att ÄVS verksamhet var så omfattande, säger hon. Väst Sjuhärad, utan samtliga FoU-enheter i landet, oavsett inriktning och huvudmän. Med hjälp av sin analysmodell gick Lena Lindgren därmed in i del två av utvärderingen: Att granska ÄVS publikationer och aktiviteter. Fem aspekter av kvalitet Hon har använt sig av följande fem kvalitetsaspekter: 1. Genomförande, hur väl målet om samverkan med brukare och personal uppfylls, 2. Produktkvalitet/vetenskaplig kvalitet, 3. Synlighet på relevanta intressenters webbplatser och i vetenskapliga tidskrifter 4,5. Effektkvalitet/nytta för användaren och som bidrag till verksamhetsutveckling och livskvalitet. Och resultatet blev ett jättebra betyg på alla fem, konstaterar Lena Lindgren. Ett par invändningar har hon dock. FAKTA Verksamhet vid ÄldreVäst Sjuhärad Från starten 1999 fram till juni 2007 har verksamheten vid ÄVS varit omfattande: 44 FoU-projekt har avslutats och 13 pågår, ytterligare några planeras 22 kurser på högskolenivå har genomförts 44 rapporter har publicerats och 44 tidningsartiklar har skrivits om ÄVS Seminarier, nätverksträffar, temadagar m.m. har lockat cirka deltagare Personalen har skrivit ett stort antal artiklar i vetenskapliga tidskrifter och fack press, dessutom en bok, en avhandling och sju kapitel i olika böcker. Källa: Förslag till verksamhetsprogram och avtal för FoU Sjuhärad från och med 2009 FAKTA Självvärdering Lena Lindgrens utvärdering föregicks av en självvärdering i två delar, utförd av ÄVS personal. Till utvärderingen hör också två rapporter från två enkätundersökningar. Den ena handlar om en uppföljning av informationsinsatser som gjorts av ÄVS och den andra om vad tidigare medarbetare vid ÄVS gör nu för tiden. För att beställa dessa rapporter, se sidan 1 i detta nyhetsbrev. Synas mer... En väldigt viktig sak som jag tar upp som ett problem, är att majoriteten av de vetenskapliga artiklarna i så hög grad är skrivna av två personer. Det gör verksamheten sårbar och mitt förslag är att man ska vidga författarskapet till fler personer. Hon har också kritik mot att ÄVS inte syns speciellt mycket på andras webbplatser, med undantag för Högskolan i Borås och Västra Götalandsregionen. Bara hos två av samarbetskommunerna finns man över huvud taget och då mest som en slumpvis träff i något protokoll. På intresseorganisationernas webbplatser får man nästan inte en enda träff om man söker på ÄldreVäst Sjuhärad. Frågan är väl vems ansvar det är. Och kanske är pensionärernas sidor inte de viktigaste. Men yngre och arbetande personer använder internet mer, så jag tycker att det är viktigt att ÄVS gör sig synliga på sidor för exempelvis vård och omsorg och kommuner, poängterar Lena Lindgren....och samverka mer Ett område som också får viss kritik är samverkan. Det är ju ett ledord för ÄVS. Och det fungerar bra med vård- och omsorgspersonal, men sämre med brukare. De får visserligen lämna synpunkter, men de är inte aktivt delaktiga som personalen. Jag vet inte om det kan förändras, men man bör nog fundera på det. Sammanfattningsvis kan man säga att ÄldreVäst Sjuhärad förmodligen skulle framstå som väldigt duktiga, om man gjorde den här undersökningen på fler FoU-enheter, både när det gäller publikationernas kvalitet, mängden aktiviteter och det stora antal människor man når ut till, säger Lena Lindgren. Foto: Eva-Lotta Andersson 7

8 Avsändare: Högskolan i Borås, ÄldreVäst Sjuhärad, Borås Porto betaltb Inspirationsdag 3 mars 2008: Bo bra på äldre dar Boendefrågan är alltjämt het. Nu sätts fokus på boendeformer för äldre med paneldebatt, seminarier och en hel del lyckade exempel. Allt förpackat i en heldag med uppdrag att inspirera. Utgångspunkten för inspirationsdagen är att det är ont om boendeformer för den grupp av äldre som inte är i direkt behov av vård och omsorg, utan söker ett boende med trygghet och närhet till serviceanläggningar. Det är också viktigt att lyfta fram goda exempel på vad som gjorts och görs, säger Eva Höglund, projektledare på ÄldreVäst Sjuhärad och nämner 9:ans seniorboende i Gånghester och Borås Stads projekt Bokvämt, två goda exempel som kommer att presenteras närmare under inspirationsdagen. Programglimtar En politisk tungviktare utlovas, nämligen Barbro Westerholm (fp), ordförande för den statliga utredningen Äldreboendedelegationen. Delegationen har till uppgift att följa och analysera utvecklingen av bostäder och boende för äldre personer, för att sedan lämna förslag på utvecklande åtgärder. Och så blir det en paneldebatt ledd av PeGe Johansson, känd från Radio Sjuhärad. För att få tyngd och perspektiv i debatten ingår flertalet aktörer; pensionärsorganisationer, fastighetsägare, hyresgäst- FAKTA Inspirationsdag Arrangörer: PRO Borås samorganisation, kommunala pensionärsrådet i Bollebygd, Föreningen Aktiva Seniorer, PRO Gånghester, SPRF avd. 83 Borås, SPF Ulricehamn, ÄldreVäst Sjuhärad När: 3 mars 2008 Var: Sturegården Borås Fullständigt program klart i januari. föreningen, forskare, byggentreprenörer och representanter för kommuner. I begynnelsen Initiativtagare till dagen är Rolf Sjölin, SPF Ulricehamn. Han kontaktade ÄldreVäst Sjuhärad som satte ihop en grupp av företrädare för en rad pensionärsorganisationer och på så sätt öppnades frågan för en bredare publik. Pengar söktes och man fick ett stipendium på kronor från Stiftelsen Fokus Borås. Jag ville egentligen göra en undersökning om boendeproblemet, men det mynnade ut i en inspirationsdag, säger Rolf Sjölin. Han har stora förhoppningar på att dagen verkligen ska inspirera, och kanske uppmuntra till, att snabba på byggandet av bostäder och att det i framtiden kan skjutas till pengar från regeringshåll. Boendefrågan är inte bara en fråga för centralorterna, den är lika viktig på de mindre orterna. Det är också viktigt att få till en billigare produktion av bostäder så att alla kan få ta del, inte bara de som har gott om pengar, avslutar Rolf Sjölin. Text: Fredrik Jansson Fotnot: För mer information om Äldreboendedelegationen se Personal utbildas om läkemedel till äldre I Sjuhäradskommunerna finns nu 142 sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård som har fått ökad kunskap om äldres läkemedelsanvändning. De har medverkat i projektet LÄR-UT och genomför nu utbildningar till kollegor och omvårdnadspersonal. I Borås Stad har hittills över 600 medarbetare inom äldreomsorgen fått utbildning. Målet med kompetenshöjningen är att förbättra äldres läkemedelsanvändning, så att behandlingen bidrar till ökad livskvalitet och inte problem som förvirring och fall. För att synliggöra problem som kan höra ihop med läkemedel används en symtomskattning som görs av den äldre själv, tillsammans med närstående eller personal. ÄldreVäst Sjuhärad är med och utvärderar om LÄR-UT kan förbättra läkemedelsanvändningen när personal får mer kunskap och symtomskattning används. Kalendarium 2008 FEBRUARI 2008 Invigning av nationellt kompetenscentrum för anhörigfrågor i Kalmar. MARS Måndag Inspirationsdag om boendeformer för äldre. (Se även artikel till vänster.) Plats: Sturegården i Borås APRIL 2008 Nationell konferens om Social dokumentation. MAJ Tisdag Onsdag Anhörigriksdag i Varberg Torsdag Lördag Internationell konferens för enhetschefer inom äldreomsorgen: Let s take care of elderly people together. OKTOBER 2008 Regional konferens om anhörigfrågor. NOVEMBER Fredag Preliminärt datum för temadag om hälsopromotion. Målgrupp: Politiker. Redaktionsrutan Ansvarig utgivare: Per-Åke Karlsson, per-ake.karlsson@hb.se Redaktör: Eva-Lotta Andersson eva-lotta.andersson@hb.se Redigering: Pia Mattzon, piamaz produktion pia@piamaz.se Vill du prenumerera på nyhetsbrevet? Registrera dig på eller ring Får du dubbla exemplar av nyhetsbrevet, men önskar bara ett? Hör av dig på tfn: eller skicka e-post: aldrevast7h@hb.se 8