Kultur- och fritidsnämnden

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(7) Kultur- och fritidsnämnden Tid Onsdagen den 23 mars 2016 kl. 13:00-17:00. Ajournering för gruppmöten. Plats Kultur- och fritidsförvaltningen, Bibliotekets samlingssal, Tullslätten 4 Förhinder Meddelas gruppledaren och Pia Axeheim, tfn eller pia.axeheim@kalmar.se senast den 21 mars. Enligt uppdrag Pia Axeheim Beslutsärenden 1. Tjänstgörande 2. Godkännande av dagordning/kallelse 3. Förra protokollet 4. Val av justerare Genomgång av beslutsärenden och tillfälle att ställa frågor till tjänstemännen. Diskussions- och informationsärenden 5. Kalmar kommuns samverkansavtal 6. Projektredovisning MOBI 7. Utvärdering- och revidering av fördelnings- och uthyrningsprinciper 8. Redovisning från workshop kring kulturcentrum 9. Beslut om bidrag till Ljus på kultur Förvaltningschefen har ordet Beslutsärenden 11. Revidering kravhantering 12. Arenor i staden 13. Yttrande på förslag till Drogpolitiskt program Ansökan om bidrag till Kalmar Sims sommarsimskola 15. Anmälningsärenden 16. Delegationsbeslut 17. Övriga frågor

2 Kultur- och fritidsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (7) 11 Revidering kravhantering Dnr KFN 2014/0074 Bakgrund Kalmar kommun har en kommunövergripande kravrutin, som alla nämnder och förvaltningar ska följa. Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till revidering av kravrutin syftar till att uppdatera dokumentet med nya befattningar och dess ansvar samt förtydliga processen kring hur nämnden och förvaltningen ska arbeta för att säkerställa att den kommunövergripande kravrutinen följs och att utgående fakturor blir betalda. Föreslagen kravrutin ska gälla alla enheter inom kultur- och fritidsförvaltningen utom biblioteksverksamheten, som kommer att ha en egen kravrutin för återkrav på böcker och media. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att anta kultur- och fritidsförvaltningens förslag till nämndens kravrutin som sitt eget och att gälla med omedelbar verkan. Bilagor 1. Kravrutin - KoF - REVIDERAT FÖRSLAG docx

3 Kultur- och fritidsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (7) 12 Arenor i staden Dnr KFN 2016/0066 Bakgrund Kalmar - nyckeln till rika upplevelser, så lyder kultur- och fritidsnämndens vision. För att kunna uppfylla detta behöver Kalmar kommun erbjuda och utveckla åretruntarenor och mötesplatser för evenemang och möten. Kultur- och fritidsnämnden har i sina mål att verka för att fler kultur- och idrottsarrangemang arrangeras i kommunen i samverkan med olika aktörer. Genom framgångsrika evenemang ökar Kalmar sin attraktionskraft både för invånare och också för besökare. Dessa kreativa och inspirerande arenor/miljöer stimulerar till upplevelser och aktiviteter som samtidigt är en tillväxtfaktor för att kunna utveckla en levande stad. Under 2015 har en diskussion förts mellan flera förvaltningar, Destination Kalmar och en referensgrupp för hur vi skulle kunna få till fler platser som åretruntarenor. En inventering av Kalmar kommuns arenor har tagits fram och utifrån detta underlag har man identifierat att mindre arenor för betal/gratis arrangemang saknas i staden. Under arbetets gång har huvudspåret varit att i första hand arbeta med Bastionen, men att även titta på Laboratorieholmen som en framtida arena. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att anta investeringsansökan för Arenor i staden , och skicka den vidare till kommunstyrelsen för beslut. Bilagor 1. underlag_arenor.pdf

4 Kultur- och fritidsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (7) 13 Yttrande på förslag till Drogpolitiskt program Dnr KFN 2016/0052 Bakgrund Socialnämnden har ett uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram ett förslag till nytt drogpolitiskt program i Kalmar kommun. En bred arbetsgrupp bestående av förvaltingar, polis och gymnasieförbund har arbetat fram ett förslag. Kultur- och fritidsförvaltningen har haft en representant i arbetsgruppen och därmed deltagit i framtagandet av det Drogpolitiskt programmet. Syftet med det drogpolitiska programmet är att med utgångspunkt i de nationella och regionala strategierna för ANDT-arbetet (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak) beskriva vilka delmål som Kalmar kommun arbetar med att uppnå. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiva till förslaget till Drogpolitiskt program och har inga yttranden och ställer sig därmed bakom förslaget. Bilagor 1. remiss_drogpolitiskt_program_ pdf

5 Kultur- och fritidsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (7) 14 Ansökan om bidrag till Kalmar Sims sommarsimskola Dnr KFN 2015/0229 Bakgrund Kalmar Simsällskap har sedan många år bedrivit sommarsimskolor. Tidigare har detta gjorts på uppdrag av kultur- och fritidsförvaltningen, men sedan 2011 ges istället ett årligen beslutat bidrag till verksamheten. Under sommaren 2015 genomfördes simskola i Äventyrsbadet med 271 deltagande barn och ungdomar. År 2015 beviljades bidrag med kronor. I Kalmar Simsällskaps redovisning efter 2015 års sommarsimskola framgår det att verksamheten genererat ett överskott cirka kronor. Inför år 2016 har föreningen ansökt om ett lägre bidrag än föregående år. Ansökt bidrag för 2016 är kronor. Den 1 januari 2015 övergick Äventyrsbadet från Kalmar kommunbolag till att bli en del i kultur- och fritidsförvaltningen, enligt fullmäktiges beslut. Äventyrsbadet bedriver idag simskoleundervisning för grundskolor i Kalmar kommun enligt läroplanen (Lgr 11). Förutom på sommaren, bedriver Äventyrsbadet också simskoleundervisning, med egen personal, för barn och ungdomar på deras fritid. Idag har Äventyrsbadet en kö på cirka 300 barn och ungdomar i åldern 5-9 år, som ännu inte har kunnat erbjudas plats till Äventyrsbadets egna simskoleundervisning. Det vore därför lämpligt att Kalmar Simsällskap, som föreslås bedriva sommarsimskolan, erbjuder dessa barn- och ungdomar möjlighet att delta i kommande sommarsimskola När Äventyrsbadet bedriver simskoleundervisning arbetar man efter Svenska Livräddningssällskapets pedagogiska metoder och kunskapssteg. När Kalmar Simsällskap bedriver sommarsimskola arbetar man efter en annan metod och andra kunskapssteg. I och med att Äventyrsbadet numera är en del av kultur- och fritidsförvaltningen, vill förvaltningen utreda förutsättningarna och möjligheten att Äventyrsbadet även får huvudmannaskapet för sommarsimskolorna i framtiden. Detta grundar sig i att förvaltningen numera har egna anställda simlärare och att Äventyrsbadet och Kalmar Simsällskap bedriver simskoleundervisning med olika metoder. Utredningen ska visa om Äventyrsbadet har kapacitet och kan genomföra sommarsimskola i framtiden. Utredningen ska också belysa effekterna av de olika metoderna att bedriva simskoleundervisning. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att Kalmar Simsällskap beviljas ett bidrag om kronor för att bedriva sommarsimskola i äventyrsbadet under sommaren Bidrag beviljas med nedanstående villkor: En redovisning av antalet deltagare samt verksamhetens kostnader och intäkter ska lämnas till kultur- och fritidsnämnden senast den 30 september Kalmar Simsällskap betalar fastställd ungdomstaxa för hyrda bantimmar, för att bedriva sommarsimskola 2016.

6 Kultur- och fritidsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (7) Kalmar Simsällskap erbjuder de ungdomar som idag finns på Äventyrsbadets kölista möjlighet att delta i sommarsimskolan Kalmar Simsällskap behåller samma avgift för deltagande som år Kultur- och fritidsnämnden beslutar också att ge förvaltningen i uppdrag att efter sommarsimskolans genomförande 2016, utreda det framtida huvudmannaskapet för sommarsimskolor. Utredningen ska presenteras för kultur- och fritidsnämnden senast i december Bilagor 1. ansokan_sommarsimskola_2016.pdf

7 Kultur- och fritidsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 7 (7) 15 Anmälningsärenden 1. Medlemskap i Konst runt (protokollsutdrag Södermöre kommundelsnämnd , 6)

8 Handläggare Datum Per-Ola Johansson , Utredningsuppdrag Inomhushallar i Kalmar kommun Redovisning av deluppdrag SLUTRAPPORT Per-Ola Johansson Enhetschef Kultur, idrott och service Kultur, idrott och service Kultur- och fritidsförvaltningen Adress Box 610, Kalmar Besök Tullslätten 4 Tel vx per-ola.johansson@kalmar.se

9 2 (12) Innehåll Sida SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrundsbeskrivning 5 2. Mål 5 3. Uppdragsbeskrivning Tidplan Arbetssätt/metod Avgränsningar Identifierade frågeställningar utifrån bakgrunds- och uppdrags- 6 Beskrivningen 4. Redovisning av intervjuer och samtal med föreningarna Kundnöjdhetsmätning Kommentarer till kundnöjdhetsmätningen Sammanfattning av kommentarer och iakttagelser 8 från föreningssamtalen 5. Analys Analys och slutsatser utifrån identifierade frågeställningar 10 Bilagor Bilaga 1 - Deluppdrag 1, skriven av Anna Fransson Bilaga 2 Sammanställning Samtal med föreningarna

10 3 (12) SAMMANFATTNING Denna utredning bygger på intervjuer med tre föreningar samt statistik och kartläggning framtagen i deluppdrag 1 av Anna Fransson, administratör bokning. Förutsättningar inför årets tidsfördelning Inför säsongens fördelning av tider var förutsättningar ändrade jämfört med föregående säsong, 2014/2015. I och med beslutet av ombyggnationen av Spelefanten till Livsstilshall, innebar detta att kommunen hade två hallar mindre att fördela tider i, jämfört med föregående år. Kommunen hyrde därför upp den s.k. Arenahallen i Kalmar Sportcenter på kvällstid av Linneuniversitetet, för att kompensera minskningen av hallkapaciteten. Totalt sett var därför förutsättningen inför årets tidsfördelning att vi hade en nettominskning av en fullstor idrottshall. Två föreningar bedrev hela eller största delen av sin barnoch ungdomsverksamhet i Spelefanten och var därför tvungna att erbjudas tider i andra hallar. En annan förutsättning var också att FBC Kalmarsund beslutade att flytta en del av sin ungdomsverksamhet från Färjestaden till Kalmar till årets säsong. Nuläge Efter att tidsfördelningen för säsongen 2015/2016 nu är genomförd och att fördelade tider arbetats in i föreningslivet, kan vi konstatera att det endast är en förening som är helt eller ganska missnöjd kring tidsfördelningen och i vilka anläggningar/hallar man tilldelats tider i. Denna förening är KFUM Basket. Övriga föreningar är ganska eller helt nöjda. KFUM Baskets största missnöje beror på att de denna säsong har verksamhet för sin barn- och ungdomsverksamhet i fyra olika hallar, jämfört med två hallar föregående säsong. Föreningen upplever att man fått kännbara konsekvenser av flytten från Spelefanten. Utifrån det verkliga utfallet, så kan man konstatera att det endast är KFUM Basket, som faktiskt har tider i fler olika anläggningar denna säsong, jämfört med föregående säsong. KFUM Basket har också fått färre andel blocktider av totalt tilldelade tider, än övriga föreningar i jämförelsen. Slutsatser - I Kalmar kommun, som helhet, råder det i dagsläget inte någon hallbrist för inomhussporterna. Denna slutsats bygger på beläggningskartläggningens resultat, där ingen hänsyn tas till geografisk placering av hallarna eller föreningarnas uttalade önskemål om att vara i någon specifik anläggning. Ledig kapacitet finns i hallarna. - Ledarbrist är ett stort hinder för föreningarnas tillväxtmöjligheter. Idag är det bara KFUM Basket som anger att man har ledarbrist. - Föreningarna är duktiga på att optimalt nyttja hallarna utifrån förutsättningarna. Samträning mellan lag och grupper är vanligt. - En annan tydlig bild som framträder i beläggningskartläggningen är att det i många hallar är uthyrt till andra idrotter än inomhusidrotterna. Hallar i centrala Kalmar har högre andel bokningar av inomhusidrotter, än hallar utanför centralorten. - Den totala beläggningen är bra och hög under måndag-torsdag. Ledig kapacitet finns framför allt på fredagarna och på de tidiga tiderna på lördagar och söndagar, mellan Ledig kapacitet finns också för inomhussporterna i samtliga hallar utanför centralorten

11 4 (12) - Vi ser också stora geografiska skillnader, utifrån hallarnas nyttjandegrader för inomhusidrotterna. - Som slutsats i detta sammanhang, så kan vi konstatera att Kalmar Sportcenter kan betraktas som en flaskhals, framför allt måndagartorsdagar. - Ska en ny hall byggas för inomhussporternas behov i Kalmar kommun, utan hänsyn tagen till skolplaceringar eller landsbygdspolitiska syften, bör en hall anläggas i centrala Kalmar. Föreningarnas upplevda problem - Föreningarna önskar mer blocktider, och betonar vikten av att vara i en eller så få olika anläggningar som möjligt. Blocktider är viktiga, eftersom det innebär att föreningarnas olika lag/grupper kan träna efter varandra. Om föreningar har samma ledare för olika lag/grupper, så förbättras förutsättningarna genom också blocktider - Samtliga föreningar poängterar att om lag eller träningsgrupper tränar i olika anläggningar, byggs ingen klubbkänsla upp, lagen blir som egna föreningar i föreningen. För samtliga föreningar vi träffat handlar detta också om en identitets- och överlevnadsfråga, där en bestämd fysisk plats är en viktig mötesplats för föreningens aktiva. - Eftersom idrotterna börjar med seriespel i olika åldrar, så kan detta vara orättvist som ett kriterium i tidsfördelningen. I basket, så börjar man seriespel från 12 års ålder. I handboll börjar seriespel från 9 års ålder. Här föreslår både basketen och badmintonen att vi tydligare bör titta på antalet träningsgrupper, som ytterligare ett kriterium i framtiden - I intervjuerna framkom också att föreningarna önskar sina tider på lite olika sätt inför en ny säsong. Några föreningar samordnar önskningarna centralt, medan andra föreningar skickar in varje lags önskemål. Här upplever föreningarna orättvisor och olika förutsättningar. - De tre föreningar som vi intervjuade, är ensamma som föreningar i Kalmar kommun om att erbjuda verksamhet inom sina respektive idrotter. I och med detta faktum, så anser dessa föreningar att detta ytterligare är ett argument för att de ska fördelas tider i hallar i centrala Kalmar. Föreningarna menar att andra idrotter, där det finns fler föreningar i samma idrott i Kalmar kommun, enklare kan förlägga sina träningstider till hallar utanför centrala Kalmar. Som exempel nämns här innebandy. Utvecklingsförslag - Föreningarna efterfrågar en ännu bättre dialog med kommunen. Dialog bör utvecklas och genomföras ännu mer omfattande innan tiderna fördelas. - Föreningarna föreslår vissa förändringar i regelverket som styr tidsfördelningen. Förslagen finns under rubriken Föreningarnas upplevda problem - Processen hur föreningarna önskar sina tider bör ses över. - Föreningarna som är ensamma i kommunen inom sin idrott anser att detta borde vara ett kriterium för att dessa ska tilldelas tider i centrala hallar.

12 5 (12) 1. Bakgrundsbeskrivning En del föreningar i Kalmar kommun upplever idag att det finns en hallbrist. Föreningarna upplever att det saknas tider för sina föreningar och att det inte finns utrymme för dem att växa. Förvaltningens bild är att det finns tider att erbjuda och att det inte finns en hallbrist. För att säkerställa att vår nulägesbedömning för kommunens hallar och nyttjandemöjligheten stämmer, behöver vi genomföra en utredning så det finns statistiskt underlag för framtida beslut. 2. Mål Målet är att förvaltningen skall få en helhetsbild av nyttjandegraden av våra hallar. Vi vill kunna utläsa hur mycket hallarna används idag, vart det finns flaskhalsar och om det finns geografiska skillnader som vi måste beakta. Vi vill också kunna få en bild av hur väl vi uppfyller önskemålen från föreningarna i den slutliga bokningen och vi vill få input från föreningarna om vad de upplever för eventuella problem, vad som fungerar väl och vad vi som kommun behöver utveckla. 3. Uppdragsbeskrivning Enhetschef Per-Ola Johansson får uppdraget att inom sin enhet fördela uppdraget att utifrån statistiken från deluppdrag 1 göra en djuplodande utredning av kundnöjdheten bland föreningarna gällande hallarna. Utredningen skall innehålla den framtagna statistiken, en djupare analys av statistiken, en kundnöjdhetsbarometer för föreningarna baserad på intervjuer och/eller enkätsvar samt en sammanfattning av nuläget. Sammanfattningen skall innehålla vart vi står idag, vilka problem som föreningarna upplever samt utvecklingsförslag både vad det gäller service och framtida hallbehov kopplat till investeringar. 3.1 Tidsplan Uppdraget skall startas senast den 26 oktober. En första information av nuläget skall presenteras på presidiet den 9 november. Sluttrapporten diskuteras på beredningsgruppen den 30 november. På presidiet den 7 december presenteras slutrapporten. 3.2 Arbetssätt/metod Enhetschef Per-Ola Johansson valde att själv ta ett huvudansvar för denna utredning. Ansvarig för utredningsuppdraget valde att tillsammans med Anna Fransson, som ansvarade för deluppdrag 1, träffa utvalda föreningar för ett samtal, med nedanstående disposition: Inledning och genomgång av den utredning som hittills var gjord (deluppdrag 1), utifrån: - Fördelning av tider säsongen 2015/2016 (utifrån önskade tider, antal lag, erhållen tidsvolym m.m.)

13 6 (12) - Genomgång av föregående säsong, 2014/2015 (utifrån önskade tider och fördelade tider samt verkliga tider) med en säsongsjämförelse. - Processen att fördela tider redovisades också. Regelverket för fördelnings- och uthyrningsprinciper presenterades också. - Beläggningskartläggningen visades också upp och följdes av diskussion om hallar att förlägga verksamhet i. Därefter diskuterade och samtalade vi kring följande frågor: - Skillnaden mellan föreningens krav och önskemål - på lokal/hall/anläggning, för att bedriva sin verksamhet. - Hur föreningens egen process ser ut, innan de lämnar in sina önskemål om tider till Bokningscentralen. - Hur föreningen bedriver sin träning, utifrån ett maximalt lokalnyttjande. Ex. uppvärmning i mindre hall, samträning av träningsgrupper. - Föreningens syn på Spelefanten-beslutet och effekterna av beslutet för framtiden. Fånga upp föreningens synpunkter. - Framtida behov och önskemål - Frågor som föreningen själva lyfte upp Avslutningsvis genomfördes en kundnöjdhetsundersökning, innehållande frågeställningar, där föreningens representant fick skatta sin nöjdhet. (Redovisning av detta finns under avsnitt 4.1) 3.3 Avgränsningar När det gäller deluppdrag 2, valde vi att träffa, intervjua och samtala med endast tre av föreningarna. Vi valde ut KFUM Basket, KFUM Handboll och BMK Kvasten. Anledningen till detta var att det framför allt varit dessa tre föreningar som på något sätt uttryckt missnöje, haft synpunkter eller varit föremål för artiklar i lokala medier om orättvisor i fördelningen av tider eller uttryckt att man drabbats av ombyggnationen av Spelefanten. Övriga föreningar som ingår i studien, kartläggningen och utredningen i deluppdrag 1, har inte uttryckt missnöje för egen del, utan snarare uttryckt sympatier och stöttat de tre utvalda föreningarna. 3.4 Identifierade frågeställningar utifrån bakgrunds- och uppdragsbeskrivningen Utifrån bakgrunds- och uppdragsbeskrivningen har nedanstående frågeställningar identifierats: - Finns det hallbrist för inomhussporterna i Kalmar kommun? - Saknas det tider för inomhus-föreningarna, för att de ska kunna växa? - Hur mycket används hallarna idag? - Finns det flaskhalsar och om ja, vart finns de då? - Finns det geografiska skillnader, när det gäller nyttjande av hallarna? - Hur väl uppfyller vi föreningarnas önskemål i den slutliga tidsfördelningen? - Vad upplever föreningarna för problem, kopplat till fördelning av tider? - Vad upplever föreningarna fungerar väl? - Vad upplever föreningarna behöver utvecklas?

14 7 (12) Svar på ovanstående frågeställningar redovisas under avsnitt Redovisning av intervjuer och samtal med föreningarna 4.1 Kundnöjdhetsmätning Utifrån sex olika frågeställningar, fick föreningarnas representanter skatta sin nöjdhet, utifrån nedanstående skala: Helt Nöjd Ganska Nöjd Ganska Missnöjd Helt Missnöjd Nedan redovisas nöjdhetsmätningen: Hur nöjda är NI med. KFUM Handboll KFUM Basket BMK Kvasten Årets tidsfördelning? Ganska Nöjd Ganska Missnöjd Ganska Nöjd Årets verkliga tider? Ganska Nöjd Ganska Missnöjd Ganska Nöjd Årets fördelning, utifrån vilka hallar/anläggningar verksamheten bedrivs? Ganska Nöjd Helt Missnöjd Ganska Nöjd Kultur- och fritidsförvaltningens process/arbetssätt att fördela tider? Ganska Nöjd Ganska Nöjd Ganska Nöjd Kultur- och fritidsförvaltningens fördelnings- och uthyrningsprinciper? Kultur- och fritidsförvaltningens information och kommunikation, i samband med fördelningen av tider? Ganska Nöjd Ganska Nöjd Ganska Nöjd Helt Nöjd Helt Nöjd Ganska Nöjd 4.2 Kommentarer till kundnöjdhetsmätningen Av resultatet från kundnöjdhetsmätningen, framgår det tydligt att KFUM Basket är den enda förening som idag är ganska missnöjd eller helt missnöjd, utifrån flera av våra frågeställningar. Både KFUM Handboll och BMK Kvasten är ganska nöjda eller helt nöjda utifrån frågeställningarna. I vårt samtal med KFUM Basket framkom det att de skulle vilja haft fler träningstimmar i attraktiva hallar. Antalet träningstimmar totalt sett uppfattar de som ganska bra. De skulle också velat haft fler blocktider, där deras lag hade kunnat träna efter varandra i samma hall/anläggning. ( Blocktider i detta sammanhang definierar vi som sammanhängande tider på mer än tre timmar i sträck i en och samma hall). KFUM Baskets största missnöje beror på att de denna säsong har verksamhet för sin barn- och ungdomsverksamhet i fyra olika hallar, jämfört med två hallar föregående säsong. Detta ser föreningen som en direkt konsekvens av Spelfanten-beslutet.

15 8 (12) 4.3 Sammanfattning av kommentarer och iakttagelser från samtalen med föreningarna Samtal genomfördes med varje förening i cirka 1,5-2 timmar. Samtalen hölls i mycket positiv anda, där båda parter lyssnade på varandra och synpunkter utbyttes. Nedan följer en sammanfattning från dessa samtal och våra iakttagelser: - Samtliga föreningar har verksamhet för både flickor och pojkar. - Endast KFUM Basket har verksamhet för funktionsnedsatta. Idag har föreningen verksamhet för två olika grupper inom denna kategori. - KFUM Basket har också under hösten 2015 startat upp en verksamhet för flyktingar utifrån ett integrationssyfte. - Kultur- och fritidsförvaltningens uppgifter om antalet aktiva medlemmar stämmer inte med verkligheten för KFUM Basket eller för BMK Kvasten. De har fler aktiva medlemmar än de som är med som underlag för tidsfördelningen. Orsaken i bådas fall är, att de haft ledare som inte redovisat närvaron till kommunen. KFUM Basket har inte redovisat till RF heller. BMK Kvasten har redovisat till RF, men inte till kommunen. I basketens fall, har det handlat om en ledares underlåtenhet att registrera närvaron. I badmintonens fall, så har det handlat om att föreningen inte ansett att det kommunala bidragets storlek, motiverat det arbetet som krävts att registrera närvaron. - Både KFUM Basket och BMK Kvasten är medvetna om att de har missat att redovisa närvaroregistrering till kommunen, och är numera även införstådda med att det får konsekvenser för nästa års tidsfördelning. - Samtliga föreningar uttrycker att de skulle behöva mer tider, för att kunna växa mer. Det är dock endast BMK Kvasten som talar om att man har kö, för nya ungdomar som vill börja med idrotten. BMK Kvasten uppger att man har 12 månaders kötid. - Både KFUM Basket och KFUM Handboll, har inför denna säsong fått träningar förlagda i fler olika hallar än föregående säsong. Förra säsongen var KFUM Basket i två olika hallar. Denna säsong har de fått tilldelade tider i fyra olika hallar. KFUM Handboll var förra säsongen i två olika hallar med sin barn- och ungdomsverksamhet. Denna säsong tilldelades de tider i fyra olika hallar, men valde själva att avboka tiderna i Novahallen och Stagneliusskolan. Detta innebar för handbollen att det verkliga utfallet blev som förra säsongen, dvs. i två olika hallar. - För BMK Kvasten har årets fördelning inneburit att de i år flyttat sin verksamhet från Spelefanten till Sportcenter. De har precis som föregående säsong, all sin verksamhet i en enda hall. Badminton uttrycker inget missnöje om den nya hallen utan snarare tvärtom. I hallen de nyttjar denna säsong, finns det 6 banor, jämfört med 5 banor föregående säsong. Detta innebär att de kan ha 24 ungdomar i träning samtidigt, jämfört med 20 föregående säsong.

16 - BMK Kvastens uttryckta kritik handlar egentligen endast om att det nu har blivit fler inställda träningar denna säsong, jämfört med föregående. Orsaken till detta är att det är fler arrangemang i Sportcenter, vilket innebär att fler träningar får ställas in. - Utifrån det verkliga utfallet, så kan man konstatera att det endast är KFUM Basket, som faktiskt har tider i fler olika anläggningar denna säsong, jämfört med föregående säsong. - Samtliga föreningar betonar vikten av att vara i en eller så få olika anläggningar som möjligt, samt att tilldelas blocktider. Blocktider definierar vi som sammanhängande träningar på 3 timmar eller mer i sträck. BMK Kvasten har denna säsong alla sina tider som blocktider. Basketen har 4 av 15 tider som blocktider, Handbollen har 4 av 11 tider som blocktider. - Samtliga föreningar poängterar att om lag eller träningsgrupper tränar i olika anläggningar, byggs ingen klubbkänsla upp, lagen blir som egna föreningar i föreningen. För samtliga föreningar handlar detta också om en identitetsfråga, där en bestämd fysisk plats är en viktig mötesplats för föreningens aktiva. - När det gäller Blocktider, så anser samtliga föreningar att detta är oerhört viktigt. Då kan lagen som tränar efter varandra träffas. I KFUM Basket är det också samma ledare för olika ungdomslag, vilket gör det omöjligt för denna ledare att exempelvis först träna ett lag i Novahallen, för att sedan träna ett annat lag i Falkenbergshallen. - Att vara i många olika anläggningar innebär också ökade kostnader, menar framför allt handbollen och basketen. Fler uppsättningar av bollar, koner, västar m.m. måste köpas in, vilket får en kännbar ekonomisk konsekvens. - När det gäller ledarfrågan, så är det bara KFUM Basket som idag anger att man har ledarbrist. - I basket, så börjar man seriespel från 12 års ålder. I handboll börjar seriespel från 9 års ålder. Om vi använder seriespelande lag som ett kriterium, så menar basketen att detta blir en nackdel för dem. Här föreslår både basketen och badmintonen att vi tydligare bör titta på antalet träningsgrupper, som ytterligare ett kriterium i framtiden. - När det gäller att nyttja anläggningarna optimalt, så bedömer vi, efter samtalen med föreningarna, att det finns en stor vilja och kunskap hos samtliga föreningar att optimera träningen efter förutsättningarna. Olika lag samtränar i dag, inom både basketen och handbollen, i stor utsträckning. Detsamma gäller inom badmintonen, där olika träningsgrupper också samtränar något pass per vecka. - I intervjuerna framkom också att föreningarna önskar tider, till vår Bokningscentral, på lite olika sätt inför en ny säsong. KFUM Basket hanterar själva insamlingen av lagens önskemål centralt och funderar därefter innan man lämnar in sina önskemål om samträning mellan olika lag. Handbollens önskemål kommer direkt från respektive lag, där ingen eller ringa hänsyn tas till möjligheter till samträning. Någon cen- 9 (12)

17 10 (12) tral sammanställning över handbollens önskade tider sker inte från föreningen sida. KFUM Handboll får därigenom bättre förutsättningar, menar inte minst KFUM Basket. En ännu mer djuplodande sammanställning över våra samtal med varje förening finns i Bilaga 2 - Sammanställning Samtal med föreningarna. 5. Analys Analysen under detta avsnitt baseras på de identifierade frågeställningarna utifrån bakgrunds- och uppdragsbeskrivningen. Analysen enligt nedan har också stark koppling till den utredning som gjordes av Anna Fransson, och som benämnts som deluppdrag 1. (Se bilaga 1 - Deluppdrag 1, skriven av Anna Fransson) 5.1 Analys och slutsatser utifrån identifierade frågeställningar Finns det hallbrist för inomhussporterna i Kalmar kommun? När vi tittar på den beläggningskartläggning som gjordes i deluppdrag 1, så ser vi att inomhushallarna har hög beläggning måndag-torsdag. Åtta av elva hallar har över 90 % beläggning måndag-torsdag. Däremot ser vi att det på fredagarna finns många hallar med lediga tider. På fredagarna är det endast två av elva hallar som har över 80 % beläggning. Åtta av elva hallar har 60 % eller lägre beläggning på fredagarna. Två av våra tillgängliga hallar har ingen beläggning alls på fredagarna. Den ena av dessa är Stagneliusskolan och den andra är Rocknebyhallen. En annan tydlig bild som framträder i beläggningskartläggningen är att det i många hallar är uthyrt till andra idrotter än inomhusidrotterna. Det är endast i tre av elva hallar, där uthyrda timmar för inomhussporterna, överstiger 75 % av de faktiskt uthyrda timmarna totalt sett. Gör man en djupare analys, så ser vi framför allt att inomhusfotbollen står för mycket stor del av de uthyrda timmarna, som inte kategoriseras som inomhusidrotter. Vi ser också stora geografiska skillnader, utifrån hallarnas nyttjandegrader för inomhusidrotterna. Hallar utanför centralorten Kalmar, har betydligt lägre beläggning av inomhussporterna, än hallar i centralorten. Slutsatsen som vi gör är därför att det i Kalmar kommun, som helhet, inte råder någon hallbrist för inomhussporterna. Denna slutsats bygger på beläggningskartläggningens resultat, där ingen hänsyn tas till geografisk placering av hallarna eller föreningarnas uttalade önskemål om att vara i någon specifik anläggning. Saknas det tider för inomhus-föreningarna, för att de ska kunna växa? Utifrån slutsatsen från ovanstående frågeställning, så anser inte vi att det saknas tider i vårt hallbestånd för att föreningarna ska kunna växa som helhet. Denna slutsats gäller om man ser till hela Kalmar kommun. Vill föreningarna vara i en

18 11 (12) specifik hall, så finns det naturligtvis begränsningar. Av de tre föreningar vi träffade i samband med denna utredning, så var det endast en förening (BMK Kvasten) som uppgav att de hade kö, på att ta in nya medlemmar. För KFUM Basket, så identifierades att ledarbristen, är en viktig orsak för föreningens expansionsmöjligheter. Hur mycket används hallarna idag? Den totala beläggningen är bra och hög under måndag-torsdag, som tidigare konstaterats. Ledig kapacitet finns framför allt på fredagarna och på de tidiga tiderna på lördagar och söndagar, mellan Ledig kapacitet finns också för inomhussporterna i samtliga hallar utanför centralorten. Finns det flaskhalsar och om ja, vart finns de då? Upplevda flaskhalsar finns, beroende på de stora geografiska skillnaderna och att flera inomhus-föreningar uppger att man önskar bedriva sin verksamhet i en specifik hall. Flera av föreningarna uttrycker stora problem att flytta sin verksamhet till hallar utanför centralorten och även i viss mån inom centrala Kalmar. Föreningarnas viktigaste argument är att de flesta av deras aktiva inte bor i närheten av de platser, där ledig kapacitet finns. Föreningarna lyfter också fram att ungdomarnas möjligheter att ta sig till träningarna tydligt försämras, om tider skulle bokas utanför centralorten. Som slutsats i detta sammanhang, så kan vi konstatera att Kalmar Sportcenter kan betraktas som en flaskhals måndagar-torsdagar. Finns det geografiska skillnader, när det gäller nyttjande av hallarna? Här är bilden mycket tydlig. I hallar utanför centralorten, exempelvis Rocknebyhallen, Trekanten och Barkestorp, är endast en liten del uthyrt idag till inomhussporterna. I nämnda hallar bedrivs inomhusfotboll i mycket stor utsträckning. Det finns intresse från flera föreningar att bedriva testträningar utanför centralorten i någon av dessa hallar. Däremot är intresset inte stort att mer permanent bedriva verksamhet utanför centralorten, såvida föreningens bas inte finns på denna ort. För de föreningar som vi intervjuade, så är de ensamma som föreningar i Kalmar kommun om att erbjuda verksamhet inom sina respektive idrotter. I och med detta, så anser dessa föreningar att detta ytterligare är ett argument för att de ska fördelas tider i hallar i centrala Kalmar. Föreningarna menar att andra idrotter, där det finns fler föreningar i Kalmar kommun, enklare kan förlägga sina träningstider till hallar utanför centrala Kalmar. Som exempel nämns här innebandy. Hur väl uppfyller vi föreningarnas önskemål i den slutliga tidsfördelningen? Utifrån kartläggningen från deluppdrag 1, är bedömningen att vi i mycket stor utsträckning kan tillgodose de önskemål som föreningarna har. Den förening som i det verkliga utfallet, fått minst grad av sina önskemål tillgodosedda är enligt vår bedömning KFUM Basket. I deras fall handlar det framför allt om att de har tider för sin barn- och ungdomsverksamhet i dubbelt så många hallar, jämfört med föregående år. Samma sak gällde från början KFUM Handboll också, när det gällde de fördelade tiderna av Bokningscentralen. I handbollens fall innebar den fördelningen att det inte utnyttjade de alla sina fördelade tider. Handbollen avbokade sina tider i två av de fyra hallarna, så det verkliga utfallet blev för handbollen att de precis som föregående säsong bedriver sin verksamhet i två olika hallar. Det vi tidigare också identifierat är att när föreningarna önskar sina tider på våren inför nästkommande säsong, så sker detta på olika sätt i vissa föreningar. Vissa föreningar samlar in behovet centralt och sam-

19 12 (12) manställer det. Andra föreningar skickar bara vidare varje enskilt lags önskemål, utan någon föreningssamordning alls. Genom detta olika förfaringssätt kan orättvisor uppstå. Vissa föreningar kan önska rena drömönskningarna och kan därför enklare hantera tidsfördelningar av bokningscentralen, som ligger utanför önskemålen. Vad upplever föreningarna för problem, kopplat till fördelning av tider? Ett problem som vi identifierat i vår utredning är att antalet aktiva medlemmar i åldern 7-20 år inte stämmer med verkligheten för vissa föreningar. Detta beror på att föreningarna inte registrerat närvaroaktivitetet på alla sina medlemmar. Orsakerna har varit slarv från vissa ledare eller underlåtenhet. Föreningarna har inte heller vetat att detta varit ett av underlagen till tidsfördelningen. Både BMK Kvasten och KFUM Basket uttrycker en stor besvikelse över hur Kalmar kommun skötte informationen och kommunikationen i samband beslutet att bygga om Spelefanten till en livsstilshall för Skate, parkour och klättring. Föreningarna hade önskat en dialog och inte minst att kommunen skulle genomfört en risk- och konsekvensanalys, innan beslutet togs. Vad upplever föreningarna fungerar väl? De tre intervjuade föreningarna uppger samtliga att kontakten med Bokningscentralens personal fungerar bra. De uppfattar att de får bra information och att det råder en bra kommunikation. Fördelnings- och uthyrningsprinciperna, fungerar på det stora hela bra, anser föreningarna. Däremot kan vissa kriterier och prioriteringar ändras. Vad upplever föreningarna behöver utvecklas? Dialogen med föreningarna kan utvecklas ytterligare. Önskvärt är utökad dialog innan tidsfördelningen presenteras. Vissa delar av uthyrnings- och fördelningsprinciperna kan eller bör arbetas om. Här har presenterats förslag på att seriespelande lag inte är ett rättvist kriterium. Argumentet för detta är att olika idrotter startar lag i olika åldrar. I basketen börjar man spela seriespel vid 12 års ålder. I handboll början man seriespel från 9 års ålder. Här menar föreningarna att antalet träningsgrupper är mer relevant eller åtminstone att detta kriterium också finns med tydligare. En annan synpunkt som framkommit kring detta är att höja eller åtminstone förtydliga prioriteringsordningen för de föreningar som bedriver verksamhet för funktionsnedsatta grupper. I dessa fall kan kraven på anläggningen och att tider fördelas vid samma dag och tid samt i samma hall som föregående år, vara en förutsättning för att kunna bedriva verksamheten vidare. Per-Ola Johansson

20 Bilaga 1 Utredningsuppdrag inomhushallar Deluppdrag 1 Bakgrundsbeskrivning En del föreningarna i Kalmar kommun upplever idag att det finns en hallbrist. Föreningarna upplever att det saknas tider för sina föreningar och att det inte finns utrymme för dem att växa. Förvaltningens bild är att det finns tider att erbjuda och att det inte finns en hallbrist. För att säkerställa att vår nulägesbedömning för kommunens hallar och nyttjandemöjligheten stämmer, behöver vi genomföra en utredning så det finns statistiskt underlag för framtida beslut. Mål Målet är att förvaltningen skall få en helhetsbild av nyttjandegraden av våra hallar. Vi vill kunna utläsa hur mycket hallarna används idag, vart det finns flaskhalsar och om det finns geografiska skillnader som vi måste beakta. Vi vill också kunna få en bild av hur väl vi uppfyller önskemålen från föreningarna i den slutliga bokningen och vi vill få input från föreningarna om vad de upplever för eventuella problem, vad som fungerar väl och vad vi som kommun behöver utveckla. Uppdragsbeskrivning Deluppdrag 1: Bokare Anna Fransson får uppdraget att ta fram statistik för nyttjandet av hallarna i Kalmar kommun. Verksamhetsutvecklare Jan Botö Röjås får vara behjälplig med framtagande av statistikunderlag och som bollplank. Enhetschef P-O Johansson skall informeras under arbetets gång. Statistiken skall visa på hur många tider som finns att fördela på respektive hall under hösten 2015 och för vårterminen Statistik över de inlämnade önskemålen för hösten 2015 skall tas fram och sedan skall den statistiken matchas mot utfallet för aktuell period. Utifrån den matchningen skall en analys göras baserat på hur hög andel av önskemålen som uppfyllts på övergripande nivå samt för respektive förening. Det skall även tas fram statistik och en kortfattad analys av hur hög andel av lediga tider som används under hösten 2015 i respektive hall, dvs. en beläggningskartläggning. Avgränsningsområdet är att Sportcenter ses som en enhet och där skall inte varje enskild hall redovisas utan det skall sammanställas på aggregerad nivå. Tidsplan Deluppdrag 1: Uppdraget fördelas den 13 oktober och skall redovisas den 26 oktober kl för Lolita, P-O och Jimmy. Ordförande Maia informeras efter mötet den 26 oktober om utredningen.

21 Föreningsuppgifter inför fördelning av inomhustider till säsong 2015/2016 Inför fördelning av träningstider får föreningen fylla i en blankett med information om önskade tider. Varje tid ska vara kopplat till ett lag/en grupp. Ovanstående uppgifter angående antal seniorlag, antal ungdomslag, antal grupper för funktionshindrade/nybörjarverksamhet samt önskad volym är alltså tagen utifrån ansökningsblanketten. Vad gäller uppgifter om antalet aktiva medlemmar (7-20 år med minst 5 deltagartillfällen) så baseras denna utifrån Aktivitetskort på nätet för januari-juni Erhållen tidsvolym räknades ut via sammanställningarna som skickades ut till respektive förening när schemat var klart (juni 2015). Att notera utifrån ovanstående tabell: KFUM Basket hade, enligt uppgift från föreningen, inför säsongen 2015/ ungdomslag, 2 grupper för funktionshindrade och en grupp för nybörjarverksamhet. Föreningens antal aktiva medlemmar i åldern 7-20 år uppgick vårterminen 2015 till 77. Detta kan jämföras med KFUM Handboll som har 159 aktiva medlemmar; 12 ungdomslag och 1 nybörjargrupp. Antalet sökta timmar skiljer sig inte nämndvärt mellan de båda föreningarna trots de stora skillnaderna i antalet medlemmar och lag. Basketföreningen önskade 39 timmar och Handbollsklubben 46 timmar. KFUM Basket har, förutom FBC Kalmarsund, flest antal träningstimmar/lag. Att FBC Kalmarsund har ett snitt på 4 timmar/lag beror på att det till största delen är seniorelitverksamhet. Herrarna och damerna tränar sammanlagt 9 timmar/vecka. Till deras juniorlag fördelades 2 tillfällen á 1,5 timmar, vilket är vad u-lagen vanligtvis får tilldelat i övriga föreningar.

22 Ansökningar och tilldelade träningstider gällande de två senaste säsongerna Säsong 2014/2015 Förening Antal önskade tider/vecka Antal tilldelade tider/vecka Faktiska tider/vecka KFUM Basket 30, ,5 KFUM Handboll 41 39,5 36,5 CL ,5 48 FBC Kalmarsund 9,5 7,5 7,5 Kalmar Södra 16,5 16,5 12 BK Kvasten 10,5 10,5 10,5 Kalmar volleybollklubb 5,5 5,5 5,5 Säsong 2015/2016 Förening Antal önskade tider/vecka Varav fullstor hall Varav mindre hall Antal tilldelade tider/vecka Varav fullstor hall Varav mindre hall Faktiska tider/vecka Varav fullstor hall Varav mindre hall KFUM Basket ,5 32,5 3 30,25 24,75 5,5 (B-hall, Funkabo) KFUM Handboll 46 35,5 10, (B-hall, Stagg) CL FBC Kalmarsund Kalmar Södra ,75 9,75 13,25 13,25 BK Kvasten Kalmar volleybollklubb 5,5 5, Tabellerna ovan visar sammanställning av respektive förenings önskade tider, utfallet av hur många timmar de blev tilldelade och hur många timmar de faktiskt använder när schemat lagt sig. De sistnämnda uppgifterna är hämtade från en normalvecka i november 2014 respektive en normalvecka i november Vi kan genom uppgifterna ovan konstatera att alla föreningar, förutom Kalmar södra och Kalmar Volleybollklubb, inför denna säsong har önskat fler timmar mot föregående år. I de flesta fall har tilldelningen av antalet timmar också ökat.

23 Förklaringar och kommentarer till fördelningarnas utfall KFUM Basket Föreningen har tvingats till en flytt från Spelefanten, där större delen av verksamheten har bedrivits, till Novhallen, Funkabohallen, Falkenbergshallen och Sportcentret. 2014/2015 hade endast senior-lagen träningstider i Sportcentret (3 timmar/vecka). Basketklubben önskade 39 timmars träningstid inför säsongen 2015/2016 i jämförelse med 30,5 till säsongen innan. Tilldelningen blev större inför men de placerades i 4 olika anläggningar istället för 2. Till en början fick de sina träningstider tilldelade i Sportcentret, Novahallen, Falkenbergshallen och Barkestorpshallen. Barkestorpshallen var dock inget alternativ för föreningen och istället löstes en del genom att förlägga 4,5 timmar/vecka i en mindre hall, Funkabohallen. I liggande schema så har basketklubben 4,5 timmar i Funkabohallen, 1,5 timmar i Falkenbergshallen, 14,5 timmar i Novahallen, 9,75 timmar i Sportcentret. KFUM Handboll Handbollsföreningen bedrev under säsongen 2014/2015 verksamhet i Novahallen, Sportcentret och Stagneliusskolan. Samma hallar fick de sina tider tilldelade inför 2015/2016, med ett tillägg på 2 timmar i Barkestorpshallen. Detta för att tillgodose antalet önskade timmar så långt som möjligt. Föreningen önskade inför 2014/ timmar i jämförelse med 49 timmar inför 2015/2016. KFUM handboll har sedan tidigare till viss del kombinerat småhallarna i Sportcentret (B- och C-hall) med de större hallarna. De små hallarna har främst använts till uppvärmning och nedvarvning och de stora till spel och spelövningar. Denna hallkombination frigör alltså tid i de större hallarna där trycket är större. CL98 CL98 har ansökt 57 timmar för 2015/2016 (54 föregående år). De har inför denna säsong blivit placerade i Volvohallen och Lindsdals sporthall för ungdomslagen (enligt önskemål) samt i Falkenbergshallen för seniorerna. Seniorträningarna hade de velat lägga i Sportcentret där de tidigare har tränat. På grund av ett större tryck på hallarna i Sportcentret fick de dock i år flytta till Falkenbergshallen. FBC Kalmarsund FBC har inför säsongen 2015/2016 önskat tider även för föreningens junior-lag vilket betyder att deras önskade tider för 2014/2015, 9,5 timmar, ökade till 12 timmar 2015/2016. Deras juniorlag har blivit placerade i Volvo-hallen samt Falkenbergshallen. Deras önskade (och tilldelade) tider, 12 timmar, har de efterhand utökat till 14. De två extra timmarna har de bokat in för u-laget på tid som CL98 tidigare hade fått tilldelat i Volvohallen. Genom samarbetet har ungdomar från CL98 övergått till FBC Kalmarsunds P16-lag.

24 Kalmar Södra Kalmar Södra sökte 10 timmar och de blev tilldelade 9,75 timmar. Samtliga av dessa önskemål fördelades i önskad hall och på i huvudsak önskad tid, bortsett från 15 minuters bortfall. BK Kvasten BK Kvasten hade 10,5 timmars bokning under föregående år. Inför 2015/2016 sökte de 12 timmar vilket de också fick. Även Kvastens önskemål uppfylldes i huvudsak fullt ut, gällande tider och dagar. Nytt för i år är att de sökte en helgtid (lördag fm) vilket de också fick i E-hallen. Denna tid har vid ett antal tillfällen blivit avbokad pga matcher/evenemang i Sportcentret och föreningen har ifrågasatt dessa avbokningar. Föregående år hade de alltså ingen helgtid i Spelefanten. Hade de haft det skulle även denna tid blivit avbokad då det låg matcher på helgerna även i Spelefanten. Säsong 2014/2015 hade Kvasten bokade tider fram till kl.22:00 två vardagar i Spelefanten. Detta kan jämföras med denna säsong då de har tider som längst fram till 20:30. Kalmar Volleybollklubb Volleybollklubbens seniorspelare har sedan flera år tillbaka haft tidiga träningstider i A-hallen och Nova-hallen. I år senarelades föreningens träningstider eftersom att det i första hand ska vara ungdomar som prioriteras på de tidiga tiderna. För Volleybollföreningens seniorer betydde detta att starttiden för träningarna flyttades fram en eller ett par timmar. Detta ställde till problem för föreningen eftersom de hade/har aktiva medlemmar där både mannen och frun i familjerna har kunnat träna på samma tid. Detta eftersom de tidigare har kunnat ta med sig sina barn på de tidiga träningarna. När de nu fick senare tider kunde de inte lösa det lika smidigt som innan. Seniortid läggs alltså vanligtvis på kvällarnas sista pass. Detta är verklighet för alla föreningar (bortsett från de elitklassade).

25 Beläggningskartläggning av inomhushallarna Träningstider att fördela måndag-fredag Starttid för fördelningen ovan utgår från när skolorna "släpper" respektive hall, vilket betyder att vissa bokningsbara tider redan börjar kl.16:00 eftersom det är då hallen blir tom efter skolbokningen. Denna tid har dock väldigt få föreningar möjlighet att boka eftersom att framförallt ledarna inte har möjlighet till en så tidig träning då de jobbar. Generellt sett kan vi som först börja lägga schemat från kl.17:00. Den totala bokningstiden/vecka är alltså något missvisande. Fördelningstiderna innefattar fredag kväll fram till kl. 19:30. De sista 2-2,5 timmarna på fredagskvällarna då hallarna är öppna för bokning är det inte relevant att lägga träningstid. På denna tid ligger det i några hallar däremot en del matcher. Tränings-/matchtider att fördela lördag-söndag Eftersom matcher i första hand läggs på lördagar och söndagar, och då dessa prioriteras före träning på helger, försvinner en stor del av eventuell schemalagd träning under helgerna. De tider som påverkas minst av match-bokningar är från kl.08:00-10:00. Önskar föreningarna helgbokningar lägger vi därför in dessa under denna tid i första hand. Bokningstiden under helgerna för träningstider är i verkligheten därför bara 4 timmar totalt, 08:00-10:00 lördag och söndag. Anna Fransson, Kultur, idrott och service

26 Handläggare Datum Per-Ola Johansson Bilaga , Sammanställning - samtal med föreningarna KFUM Basket Jonas Sjöberg (Anställd sportchef) Möte 12 november Antalet aktiva medlemmar stämmer inte i redovisningen. De har haft en ledare, som inte haft förmågan att redovisa i aktivitetskort på nätet eller rapportera in detta. Ska vara närmare 125 ungdomar istället för Startade hösten 2014 upp basket för två olika handikappgrupper. Den ena är för rullstolsbasket och den andra är för funktionsnedsatta med Downs syndrom och Asperbergers syndrom. Här är behovet av rutiner enormt viktigt. Går inte att byta tider eller ledare. - Att önskade tider detta år var mer än förra säsongen, berodde på dels att man hade ett ungdomslag mer och dels ville ha tider för sina två handikappgrupper. Förra säsongen var handikappgruppernas tider så kallade extratider de sökte och fick, efter den normala tilldelningen. - Förra säsongen var ungdomslagen fördelade i två hallar, Spelefanten och Sportcenter, I år har de tider i 4 hallar: Nova, Falkenberg, Funkabo och Sportcentret. - Har i år också startat upp en integrationsträning i Funkabo. Drivs av en kille från Mönsterås, som har sin praktik förlagd till KFUM. - Basketföreningen är mycket missnöjda med effekterna av stängningen av Spelefanten. - Vill inte vara i så många olika anläggningar, pga. utspriddheten innebär att lagen och ledarna i föreningen inte träffar varandra naturligt. Att bygga en föreningskänsla och lojalitet, har försämrats. Utspriddheten har också inneburit att man tappat några spelare under året. - Dessutom är föreningen missnöjda med att de inte har blocktider i någon anläggning, så att de olika lagen ännu bättre kan samträna och träffa varandra. FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG: Lägg in Blocktider. - Eftersom man i Basketen börjar seriespel, först vid 12 års ålder, så är detta inte rättvist som kriterie vid fördelning av tider, menar Jonas. Andra sporter börjar seriespel från 8 och 9 års ålder. Det blir orättvist. FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG: Borde titta på antal Träningsgrupper och antal individer i träningsgrupperna också. - Rullstolsbasketen är i Falkenberg. Här samarbetar KFUM med Calmif, men Calmif driver inte arbetet. Kultur, idrott och service Kultur- och fritidsförvaltningen Adress Box 610, Kalmar Besök Tullslätten 4 Tel vx per-ola.johansson@kalmar.se

27 2 (4) - Hallarna de använder idag, tycker Jonas uppfyller deras behov egentligen. Det är det faktum att de är utspridda på för många olika anläggningar som är problemet. Plankorna i Novahallen är dåliga också. - Just nu har Basketen 5 seriespelande ungdomslag: F17, F14, P17, P14 och P13. - Föreningen samtränar redan idag med sina olika lag. Herrseniorerna tränar 3 ggr/vecka och ett pass delas med P17. Damseniorerna tränar 2 ggr/vecka, varav ett pass delas med F17. F17 tränar 2 ggr/vecka, varav det ena delas med damseniorerna och det andra delas med F14. F17 tränar således inget pass själva. P13 och P14 tränar 3 ggr/vecka och vid alla tillfällen tränar de samtidigt och delar hall ungdomar samtidigt. - Antal timmar är idag ganska OK, men efterfrågar Blocktider. En ledare som är coach/tränare för två lag, kan inte lösa detta, då lagen inte tränar i samma anläggning. Detta är ett problem. - Har idag ledarbrist, där det finns ledare som tränar flera olika lag. - Jonas lyfter fram att han tycker att när de önskar tider, så är det utifrån deras verkliga behov, men känner att andra föreningar önskar mer än man egentligen behöver och efter att tilldelningen är klar, så avbokar de flera av sina tider. Detta är ett problem. - FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG: Tycker också att vi i fördelningsprinciperna måste nämna var handikappgrupper kommer i prioriteringslistan. Vid koll av oss, så är detta absolut ett förbättringsförslag. KFUM Handboll Gunilla Lindeborg (styrelseledamot och sammanställer föreningarnas bokningar) Möte 12 november Handbollen är nu i två olika anläggningar, Sportcenter och Lindsdals sporthall. Hade bokade tider även i Nova och Stagneliusskolan denna säsong, men dessa tider har avbokats. Ledaren för laget som skulle vara i Nova, ville inte träna med sitt lag där och tiden i Stagneliusskolan kunde tas bort pga. samträning mellan lag istället. - Föreningen anser att det är mycket viktigt att de inte är i för många olika anläggningar. Om man är utspridda, så måste man köpa mer materiel (bollar, västar, konor m.m.) Detta är en effekt och får ekonomiska konsekvenser för föreningen. Det viktigaste att vara i en eller få anläggningar är dock föreningskänslan. Att inte varje ungdomslag drivs som en förening i föreningen. Lojalitet, klubbkänsla och möjlighet att träffas mellan lagen är viktig. - Att vara i många olika anläggningar innebär också ökade kostnader, menar framför allt handbollen och basketen. Fler uppsättningar av bollar, koner, västar m.m. måste köpas in, vilket får en kännbar ekonomisk konsekvens. - I handbollen, så börjar seriespel från 9 års ålder. - I dag har handbollen följande ungdomslag: F06/07, F04/05, F02/03 (2 lag), F00/01, P06/07, P 04/05, P 02/03 ( 3 lag), P01 samt handbollsskolan för barn 7 år eller yngre. - Från och med att pojkarna är 14 år och flickorna är 15 år, så får handbollsklister användas. Detta påverkar var handbollsträningar kan förläggas, då det är förbjudet att använda klister i många hallar. - Föreningen är nöjda med tilldelade tider i stort. Flera ungdomslag samtränar. Deras A-lag tränar enligt följande: Seniorer dam 3,5 timmar/vecka och seniorer herr 3,0 timmar/vecka.

28 3 (4) - På frågan hur det kommer sig att de önskade så många timmar mer denna säsong, jämfört med de verkliga timmarna förra säsongen, så tror Gunilla främst att det berodde på att lagen och ledarna ville träna mer. - Vi diskuterade hur föreningen samlar in de olika lagens önskemål innan föreningen som helhet ska lämna in sina samlade önskemål. Efter diskussion, så visade det sig att handbollen önskade tider är större än det verkliga behovet. Vi resonerade hur andra föreningar lämnar sina samlade önskemål och utifrån statistiken, så kan vi nog ändå konstatera att handbollen önskar mer tid, än de faktiskt använder senare under säsongen. BMK Kvasten Mikael Elmlund (Ordförande) Möte 13 november Har idag 5 st. träningsgrupper. Två av dessa är nybörjargrupper. - Föreningen har i dag kö till sin badmintonskola. Idag är det 12 månaders väntetid att få börja i badmintonskolan. - Har fem tränare. Genomsnittsåldern på de aktiva tror Mikael är runt 13 år. Dessutom berättar Mikael att det är ungefär hälften tjejer och hälften killar i deras verksamhet. - Nybörjargrupperna tränar 1 ggr/vecka och tävlingsgrupperna 3 ggr/vecka. - Nybörjarverksamheten/badmintonskolan består av två grupper, födda (yngre) och födda (äldre). - Efter flytten från Spelefanten är det extremt viktigt för BMK Kvasten att de får vara kvar i Arenahallen nästa år också. De vill inte tillbaka till Spelefanten. Vill inte blanda sig med Livsstilsidrotterna på kvällarna. Är oroliga för att det ska bli stökigt. - Fördelen med att ha Arenahallen, jämfört med en hall i Spelefanten, är att det är 6 badmintonbanor i Arenahallen, mot 5 banor i Spelefanten. De kan då vara 24 på träningarna samtidigt, jämfört med 20 i Spelefanten. Detta är positivt utifrån klubbens perspektiv. - Antalet aktiva medlemmar i åldern 7-20 år stämmer inte enligt Mikael. Han berättar att ledarna missat med att till kommunen rapportera in sina närvarorapporter. Enligt vårt underlag är de cirka 70 ungdomar i åldern 7-20 år. Mikael meddelar att de är kring 100 ungdomar. Mikael meddelar att de ska förbättra sin inrapportering till kommunen. - Angående antalet aktiva ungdomar i föreningen, så är detta en av de saker som föreningen är mest missnöjda med i diskussionerna i samband med Spelefanten-byggnationen. Föreningen tycker att kommunen presenterade felaktiga uppgifter till andra intressenter och media angående detta. Mikael menar att detta allvarligt skadat förtroendet från föreningens sida mot kommunen. - När det gäller flytten från Spelefanten till Arenahallen i Sportcenter, så finns det både för- och nackdelar. FÖRDELAR: Fler badmintonbanor i nuvarande hall. Sex banor mot Spelefantens fem banor. Detta innebär att fler kan träna samtidigt. I år har de heller inga sena tider, vilket inneburit att deras ungdomar kunnat träna på de tider som de tilldelats. Förra säsongen hade de tider till vissa kvällar. I år är den senaste tiden till kl Detta är mycket positivt. NACKDELAR: Själva bytet av hall och hur det gick till och kommunicerades. Dessutom har

29 flera träningar fått ställas in pga. andra evenemang i Sportcenter. Cirka 10 träningar har fått ställas in. Detta hade inte hänt i Spelefanten i samma omfattning. När det gäller deras lördagstid, så visste föreningen om att denna kunde komma att ställas in, just pga. matcher, tävlingar och evenemang i Sportcenter. Förra säsongen hade de ingen bokad tid på lördagarna. En annan nackdel som föreningen lyfter fram är förutsättningar att arrangera egna tävlingar. Denna är sämre, när man inte har tillgång till 2 hallar i Spelefanten. Om de hade haft samma möjligheter som förra säsongen, så hade det räckt att boka hela Spelefanten och en hall i Sportcenter. Som läget är nu, så måste de boka alla tre hallarna i Sportcenter, om en tävling ska kunna genomföras. De behöver minst 15 banor, för att kunna genomföra större tävling. Här känner inte föreningenatt detta är så enkelt, eftersom de inte får reda på datum för ev. tävling i god tid, så de kan planera detta i god tid. - Mycket av vårt samtal med Mikael, kommer tillbaka till processen med Spelefanten i våras. Föreningen är mycket besvikna över informationen och kommunikationen, både med politiken och med tjänstemännen. Föreningens förtroende för Kultur- och fritidsförvaltningen är rejält skadat. Mikael uttrycker bl.a. att en risk och konsekvensanalys borde gjorts innan beslutet om att placera livsstilsidrotterna i Spelefanten. - Fördelningen av antalet tider i år, är föreningen nöjd med. Hade varit helt nöjd, om det inte blivit flera strukna träningar i Sportcenter pga. andra evenemang. - Mikael önskar mer kommunikation och dialog, innan tiderna fördelas. - Mikael tycker inte att fördelnings- och uthyrningsprinciperna följs. Exempelvis anser Mikael att det är tveksamt om Parkour och skate, kan definieras som inomhussporter. 4 (4)

30 Redovisning - Utredningsuppdrag INOMHUSHALLAR I KALMAR KOMMUN Per-Ola Johansson

31 Förutsättningar inför tidsfördelningen 2015/2016 Nettominskning med en fullstor sporthall att fördela tider i (- 2 i Spelefanten + 1 med Arenahallen) Spelefanten-byggnationen innebar att två föreningar (BMK Kvasten och KFUM Basket) fick flytta hela eller stora delar av sin verksamhet FBC Kalmarsund beslutade i maj 2015, att flytta en del av sin elitungdomsverksamhet till Kalmar, från Färjestaden

32 Nöjdhetsmätning Hur nöjda är NI med. KFUM Handboll KFUM Basket BMK Kvasten Årets tidsfördelning? Ganska Nöjd Ganska Missnöjd Ganska Nöjd Årets verkliga tider? Ganska Nöjd Ganska Missnöjd Ganska Nöjd Årets fördelning, utifrån vilka hallar/anläggningar verksamheten bedrivs? Ganska Nöjd Helt Missnöjd Ganska Nöjd Kultur- och fritidsförvaltningens process/arbetssätt att fördela tider? Ganska Nöjd Ganska Nöjd Ganska Nöjd Kultur- och fritidsförvaltningens fördelnings- och uthyrningsprinciper? Ganska Nöjd Ganska Nöjd Ganska Nöjd Kultur- och fritidsförvaltningens information och kommunikation, i samband med fördelningen av tider? Helt Nöjd Helt Nöjd Ganska Nöjd

33 Frågeställningar Finns det hallbrist för inomhussporterna i Kalmar kommun? Saknas det tider för inomhus-föreningarna, för att de ska kunna växa? Hur mycket används hallarna idag? Finns det flaskhalsar och om ja, vart finns de då? Finns det geografiska skillnader, när det gäller nyttjande av hallarna? Hur väl uppfyller vi föreningarnas önskemål i den slutliga tidsfördelningen? Vad upplever föreningarna för problem, kopplat till fördelning av tider? Vad upplever föreningarna fungerar väl? Vad upplever föreningarna behöver utvecklas?

34 Slutsatser och svar på frågeställningarna Ingen hallbrist råder, i Kalmar kommun som helhet Flaskhalsar finns i centrala Kalmar, framför allt Kalmar Sportcenter (Ej Barkestorp eller Funkabo) Ledarbrist, stort problem för föreningstillväxt Hallarna nyttjas effektivt av föreningarna idag (Ex. samträning, uppvärmning i mindre hall) Utanför Kalmar stad, nyttjas hallarna i stor utsträckning av andra än inomhussporterna. Ledig kapacitet finns främst på fredagskväll och på lördag samt söndag morgon Hallar i centrala Kalmar har högre nyttjandegrad än hallar utanför centralorten. Stora geografiska skillnader En ev. ny sporthall, enbart utifrån efterfrågan, bör definitivt placeras i centrala Kalmar. KFUM Basket har drabbats hårdast av Spelefanten-byggnationen. Både när det gäller antal tilldelade timmar, tilldelade blocktider och tider i olika anläggningar

35 Föreningarnas upplevda problem Mer Blocktider önskas Förödande att träna i olika hallar med olika lag. Handlar om föreningsidentitet, klubbkänsla, ökade kostnader (material), den fysiska platsen och geografiska placeringen oerhört viktig. Att olika sporter har olika start för seriespel åldersmässigt, är inget bra kriterium. Ej rättvist. Föreningarnas inlämnade önskemål om tider, sker på lite olika sätt. Vissa föreningar lämnar in rena dröm-önskningar och andra mer realistiska Vid Spelefanten-byggnationen, så tyckte föreningarna att informationen och kommunikationen var dålig. Risk- och konsekvensanalys, borde gjorts av kommunen

36 Utvecklingsförslag Ännu bättre dialog med kommunen, speciellt innan tidsfördelningen sker och om det blir förändringar i vilka anläggningar som kan erbjudas Förändringar i Regelverket för tidsfördelningen. (Ex. antal seriespelande lag, Träningsgrupper, bör ses över) Processen hur föreningar önskar tider, bör ses över Föreningar som är ensamma i sin sport (Ex. Badminton, Basket och Handboll borde också ha företräde till anläggningar i centrala Kalmar.

37 Övrigt Två av föreningarna (BMK Kvasten och KFUM Basket) hade vid tillfället för tidsfördelningen, helt felaktiga uppgifter på antalet aktiva medlemmar. För BMK Kvasten, handlade detta om att man inte rapporterat närvaron det senaste året på alla individer, eftersom man inte vetat att detta legat till grund för tidsfördelningen. Föreningen har ansett att eftersom det kommunala bidraget är så mycket lägre än det statliga, så har det inte gjort så mycket att man missat denna inrapportering För KFUM Basket, handlade det om en ledare om struntade i att rapportera närvaron. Detta har inneburit att de varken fått statligt eller kommunal akivitetsbidrag.

38 Konstgräsrapport Av UNISPORT SKANDINAVIA, LANDSKRONA

39 Prioriteringsordning för Byte 1. Fjölebro Bör bytas, senast inom 1-2 år 2. Gastens IP Planens egenskaper kan behållas i minst 1-2 år till 3. Södra Utmarken Konstgräset kan nyttjas i tre år till 4. Ljungbyholm Planen ser mycket fin ut, och bör inte bytas förrän om många år (7-12 år, beroende på nyttjandegrad)

40 Kostnadsberäkningar vid byte på Fjölebro och Södra utmarken Tre olika alternativ presenterades: 1. Ny konstgräsmatta 40 mm och nytt ifyllnadsmaterial - cirka 220 kr/m2 = kr 2. Ny konstgräsmatta 40 mm och använda befintligt ifyllnadsmaterial = cirka 210 kr/m2 = kr OBS: Befintlig sviktpad behålls i alt 1 och 2 3. Ny konstgräsmatta 50 mm och nytt ifyllnadsmaterial cirka 235 kr/m2 = OBS: Befintlig sviktpad tas bort i alt 3

41 Övrigt att tänka på När vi byter konstgräsmattor, eventuellt byter ifyllnadsmaterial och eventuellt tar bort svikpad, så tillkommer deponikostnader för varje plan med mellan kr (Lågt räknat) Skulle vi kunna återanvända en hel fotbollsplan på exempelvis en skolgård eller annan yta, så skulle det kosta cirka kr På både Södra Utmarken och Fjölebro, bör ökade avlastningsytor för snö (asfalterade) anläggas när man byter konstgräsmattor På Fjölebro bör också bevattningslösning installeras, när konstgräsmattan byts Eventuellt bör man också titta på parkeringsplatserna på både Fjölebro och Södra Utmarken och asfaltera delar av dessa också, i samband med byte av konstgräsmatta

42 Övrigt att tänka på - ff Kostnadsberäkningarna bygger på att vi får använda SBR som ifyllnadsmaterial på planerna vid Fjölebro, Södra Utmarken och Gasten. SBR är malda bildäck och sedan två år tillbaka, har vi godkänt av Miljöenheten att få använda detta på nämnda planer. (På Ljungbyholm måste miljöklassat material användas pga. närheten till Hagbyån) Det blir avsevärt dyrare med EPDM, som ifyllnadsmaterial

43 Kostnadsberäkningar vid byte på Gasten Två olika alternativ presenterades: 1. Ny konstgräsmatta 42 mm och nytt ifyllnadsmaterial - cirka 270 kr/m2 = kr 2. Ny konstgräsmatta 42 mm och använda befintligt ifyllnadsmaterial = cirka 260 kr/m2 = kr OBS: Befintlig sviktpad behålls i båda alternativen På Gasten bör också bevattningslösning installeras, när konstgräsmattan byts. Dessutom bör man också titta på parkeringsplatsen utanför Konstgräsplanen och asfaltera denna, när byte av konstgräsmatta sker

44 Sammanställning Kostnader utifrån miljöperspektiv På Fjölebro och Södra utmarken På Gasten Byte av Konstgräs Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 1 Alternativ 2 Med SBR Med EPDM Extra m2-pris för EPDM

45 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kultur- och fritidsnämnden Enhetschef Per-Ola Johansson 1 (6) Fördelningsprinciper av tider/uthyrningsprinciper för idrottsanläggningar i Kalmar kommun Allmänna uthyrnings- och fördelningsprinciper Vid fördelning av tider samt uthyrning av idrottshallar, ishallar och övriga idrottsanläggningar inom kultur- och fritidsförvaltningens ansvarsområde, gäller följande: RF-anslutna idrottsföreningar har företräde. Säsongsbokningar går före kortare bokningar. Verksamheter som har krav på fullstora hallar har företräde, före annan verksamhet. Utrustningen i idrottshallar och övriga idrottsanläggningar, styr verksamhetens lokalisering. Föreningens geografiska läge och upptagningsområde skall beaktas Hänsyn skall tas till återkommande arrangemang, tävlingar och cuper Ungdomsmatcher, klubbmästerskap, interna cuper och tävlingar eller motsvarande, skall i huvudsak genomföras inom ramen för föreningens tilldelade träningstid eller förläggas till helger. Arrangemang, tävling och matcher kan bryta träningstid på helger och kan även vid särskilda tillfällen bryta träningstider på vardagskvällar. Arrangemang som ligger inom ramen för Attraktiva Kalmar och där Destination Kalmar lämnar stöd, bryter alltid träning och matcher. Ansökan om arrangemang ska ha inkommit till Bokningscentralen senast 30 dagar innan genomförande. Kalmar Sporthalls A-hall och Gastens konstgräsplan, ska i första hand användas till seniorverksamhet. Brännarhallen ska i första hand användas till barn- och ungdomsverksamhet. I första hand fördelas tider till barn- och ungdomar upp till 13 år.

46 2 (6) På Fjölebros, S:a Utmarkens, Fredriksskans och Ljungbyholms konstgräsplaner, är utgångspunkten för tidsfördelning: 40 % ungdomsträning och 60 % seniorträning, under perioden 1 november 31 mars. Med ungdomsträning, avses tider för lag och ungdomar år. Föreningens eventuella obetalda skulder till kommunen skall beaktas. Här följs de regler som fastställs av Kultur- och fritidsnämnden i det styrande dokumentet Kravrutin. Vid fördelning av tider till elitklassade lag skall tidsfördelningen göras, så att denna inte omöjliggör annan verksamhet. När det gäller fördelningen av tider för barn- och ungdomsverksamhet, kommer olika faktorer att beaktas, såsom: föregående års utfall av deltagaraktiviteter eller utövande individer, antal träningsgrupper och serielag som slutförde föregående säsong samt en bedömning av föreningens framtida utvecklingsmöjligheter och planerad verksamhet. Individuella idrotters anläggningsbehov skall också beaktas. Skolor har företräde i idrottsanläggningarna måndag-fredag kl under skolårets läsdagar. Säsongsbokningar för skolor går före kortare bokningar. Säsongsbokningar för skolor sker mellan vecka 35- vecka 22, sammanlagt 34 veckor. Prioriteringsordning vid fördelning av tider för skolor 1. Kommunala skolor, år 7-9 och gymnasium 2. Kommunal övrig skolverksamhet 3. Fristående skolor år 7-9 och gymnasium och högskolor/universitet 4. Fristående skolor övrig skolverksamhet 5. Övrig skol- eller utbildningsverksamhet Vid fördelningen av tider för skolor tas även hänsyn till skolornas bokningar föregående år, deras volymmässiga behov inför kommande år, avstånd mellan skolorna och idrottsanläggningarna samt skolornas behov av utrustning i idrottsanläggningen. OBS: Kalmarsunds Gymnasieförbunds skolor, med säte i Kalmar kommun, jämställs med kommunala skolor i prioriteringsordningen enligt ovan. Vid fördelning av tider skall särskilt jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet beaktas.

47 3 (6) Prioriteringsordning vid fördelning av tider för träning, arrangemang, tävling och matcher Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 3 Prioritet 4 Prioritet 5 Prioritet 6 Prioritet 7 Prioritet 8 Prioritet 9 SM-tävlingar och internationella tävlingar arrangerade av RFansluten förening/förbund för seniorer/vuxna samt arrangemang som ligger inom ramen för kommunens övergripande mål inom attraktiva Kalmar och där Destination Kalmar lämnar stöd. SM-tävlingar och internationella tävlingar eller matcher, arrangerade av RF-ansluten förening/förbund för barn och ungdomar 7-20 år eller funktionshindrade. Match eller tävling för RF-ansluten förening riktad till seniorer, elitverksamhet. 1. Högsta divisionen i respektive idrott 2. Därefter lag som ingår i förbundsserier, i fallande skala Träning för RF-ansluten förening som bedriver elitverksamhet på seniornivå. Till elitverksamhet räknas lag i av kommunen fastställd elitnivå 1. Högsta divisionen i respektive idrott 2. Därefter lag, i fallande skala av kommunen klassad elitverksamhet. Match eller tävling för RF-ansluten förening riktad till seniorer/vuxna som ingår i någon form av seriesystem, lägst på distriktsnivå 1. Lag under förbundsnivå 2. Därefter lag i distriktsserier, i fallande skala. Match eller tävling för RF-ansluten förening riktad till barn och ungdomar eller funktionshindrade som ingår i någon form av seriesystem. Uppvisningar genomförd av RF-ansluten förening. Träning för RF-ansluten förening, riktad till barn- och ungdomar upp till 20 år eller till funktionshindrade Vid prioritering skall följande kriterier beaktas: 1. Antal redovisade deltagaraktiviteter och unika utövare föregående år. 2. Antal anmälda serielag föregående säsong. 3. En bedömning av föreningen framtida utvecklingsmöjligheter Träning för RF-ansluten förening riktad till vuxna/seniornivå, som ingår i någon form av seriesystem, lägst på distriktsnivå. 1. Lag i förbundsserier under godkänd elitnivå 2. Därefter lag i distriktsserier i fallande skala

48 4 (6) Prioritet 10 Träning för RF-ansluten förening riktad till vuxna motionsutövare, som vid ansökan om inomhustider har sin ordinarie/naturliga verksamhet inomhus, och vid ansökan om utomhustider har sin ordinarie/naturliga verksamhet utomhus. Prioritet 11 Träning för RF-ansluten förening, som vid ansökan om inomhustider INTE har sin ordinarie/naturliga verksamhet inomhus, och vid ansökan om utomhustider INTE har sin ordinarie/naturliga verksamhet utomhus. Prioritet 12 Övriga arrangemang genomförd av RF-ansluten förening, inklusive förbundsarrangemang. Prioritet 13 Träning för föreningar som inte har idrott som sin verksamhet Prioritet 14 Träning för företag/privatpersoner Prioritet 15 Träning för utomkommunal verksamhet eller övrig verksamhet

49 5 (6) Elitklassning och elitverksamhet Följande divisioner klassas som elit Basket Innebandy Volleyboll Handboll Ishockey Ligan SSL Elitserien Elitserien SHL Superettan Allsvenskan Kalmar kommun följer i övrigt definitionen av elitidrott, som Smålands IF har: Begreppet elitidrott innebär att föreningen eller den aktive befinner sig på nationell eller internationell nivå (högsta eller näst högsta divisionen/serien inom respektive idrott) Ranking Fotboll Herr Fotboll Dam 1 Allsvenskan Allsvens- kan Superettan Elitettan 2 Division 1 Ettan Allsvenskan Herr Division 1 - Dam Allsvenskan Klassificering inom fotbollen Kalmar kommun följer överenskommelsen från 2015, mellan Smålands Fotbollsförbund och Kommunförbunden i F-, G- och H-län i Småland, när det gäller hur olika divisioner ska klassificeras i förhållande till varandra vid tilldelning av match- och träningstider. 1. Allsvenskan herrar jämställs med Damallsvenskan 2. Superettan jämställs med Elitettan 3. Div. 1 herrar 4. Div. 2 herrar jämställs med Div. 1 damer 5. Div. 3 herrar jämställs med Folksam U 21 serien 6. Div. 4/4Elit herrar jämställs med Div. 2 damer, U19 Allsvenskan/U19 Div Div. 5 herrar jämställs med Div. 3 damer, U17 Allsvenskan/U17 Div. 1 samt Utvecklingsserie Elit/A 8. Div. 6 herrar jämställs med Div. 4 damer, juniorserier och övriga utvecklingsserier All övrig serieverksamhet klassificeras lägre än kategori 8 (enligt ovan). OBS: Från överenskommelsen enligt ovan görs ett undantag och det är att elitlag inom fotboll med tydlig integrerad elitverksamhet mellan A-trupp och ungdomstrupper ner till 17 år, bedöms som en trupp och klassificeras utifrån A-lagets serietillhörighet och betraktas som seniorverksamhet, i samband med tidsfördelning av träningstider på Gastens konstgräsplan under perioden november mars.

50 6 (6) Fördelningsprinciperna gäller i följande anläggningar Kalmar Sporthall Ishallarna Spelefanten B-hall Trekantens Sporthall Lindsdals Sporthall Nova-hallen Östra Funkaboskolans gymnastiksal Barkestorpsskolans gymnastiksal Stagneliusskolans gymnastiksal Rockneby Sporthall Falkenbergs Sporthall Volvohallens Innebandyhall Flygets gymnastiksal Ljungbyholms Sporthall Brännarhallen Fredriksskans Idrottsplats Gastens Idrottsplats Bergaviks Idrottsplats Gröndals Idrottsplats Södra Utmarkens Idrottsplats Lindsdals Idrottsplats (Fjölebro IP) Rinkabyvallen Ljungbyholms konstgräsplan Grusplanerna i Lindsdal och Smedby Vid tidsfördelning på uttalade matchplaner, oftast benämnda A-planer, tas hänsyn till planernas kvalitét och maximala beläggning, för att kunna erbjuda bra planer utifrån de match- och tävlingskrav som ställs.

51 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jimmy Rudelius KFN 2014/ Kultur- och fritidsnämnden Revidering kravhantering Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att anta kultur- och fritidsförvaltningens förslag till nämndens kravrutin som sitt eget och att gälla med omedelbar verkan. Bakgrund Kalmar kommun har en kommunövergripande kravrutin, som alla nämnder och förvaltningar ska följa. Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till revidering av kravrutin syftar till att uppdatera dokumentet med nya befattningar och dess ansvar samt förtydliga processen kring hur nämnden och förvaltningen ska arbeta för att säkerställa att den kommunövergripande kravrutinen följs och att utgående fakturor blir betalda. Föreslagen kravrutin ska gälla alla enheter inom kultur- och fritidsförvaltningen utom biblioteksverksamheten, som kommer att ha en egen kravrutin för återkrav på böcker och media. Lolita Persson förvaltningschef Jimmy Rudelius administrativ chef Bilagor Kravrutin KoF- reviderat förslag Kultur- och fritidsförvaltningen Chefer Kultur Adress Box 610, KALMAR Besök Tullslätten 4 Tel vx jimmy.rudelius@kalmar.se

52 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Enhetschef Per-Ola Johansson 1 (3) Kravrutin Syfte Syftet är att beskriva hur kultur- och fritidsförvaltningen arbetar för att säkerställa att förvaltningen följer den kommunövergripande kravrutinen och att utgående fakturor blir betalda. Ansvar Administrativ chef, enhetschef för kultur, idrott och service samt enhetschef för kulturskolan och övriga nämnda funktioner i detta dokument. Avgränsning Denna rutin gäller alla enheter inom kultur- och fritidsförvaltningen utom biblioteksverksamheten, som har en egen rutinbeskrivning för sina återkrav av utlånade böcker och medier. Rutinbeskrivning För utgående fakturor rörande uthyrning av idrotts- och kulturlokaler eller andra anläggningar Avstämning och åtgärder varje månad Varje månad går kultur- och fritidsförvaltningens ekonomiadministratör och administrative chefen igenom kundreskontran och kontrollerar vilka fakturor som är oreglerade. En kravstatusförteckning upprättas av ekonomiadministratören. Kunder/brukare som har oreglerade fakturor och där betalningspåminnelse har skickats ut av kommunledningskontorets ekonomienhet, kontaktas personligen via telefon, brev eller e-post av administrativ chef, ansvarig enhetschef, ekonomiadministratör, personal på bokningscentralen eller av personal på Kalmar teater. Syftet med denna kontakt är att ta reda på kundens/brukarens betalningsförmåga och ta ställning om nästa åtgärd, vilket kan vara att bevilja anstånd eller att upprätta en amorteringsplan. Anstånd Anstånd kan medges av administrativ chef, ansvarig enhetschef, ekonomiadministratör eller bokningsadministratör på förvaltningen eller direkt av kommunledningskontorets ekonomienhet i högst en månad från förfallodagen. Om förvaltningen kommer överens med kund/brukare om anstånd, ska kommunledningskontorets ekonomienhet meddelas snarast. Vid anstånd tas dröjsmåls-

53 2 (3) ränta ut från förfallodagen. Räntefaktura skickas ut av kommunens ekonomienhet när ursprungsfakturan är betalad. Om ränta inte ska faktureras, t.ex. på grund av felaktig faktura, meddelas ekonomienheten om det. Avbetalning Kommunledningskontorets ekonomienhet eller förvaltningens administrativa chef har rätt att bevilja avbetalning av skuld. Avbetalningens längd bör anpassas efter fordrans storlek. Om förvaltningen kommer överens med kund/brukare om avbetalning, ska ekonomienheten snarast meddelas. Det är sedan ekonomienheten som upprättar den formella amorteringsplanen i ekonomisystemet. Bokföringsmässiga avskrivningar av fordran Fordringar som efter betalningsföreläggande inte bedöms möjliga att få betalt för, ska bokföringsmässigt avskrivas. Fordringar som är äldre än ett år ska inte heller finnas kvar i kundreskontran om inte kravåtgärder eller avbetalning pågår. Avskrivning görs minst i samband med bokslut och beslutas av ansvarig chef enligt gällande delegationsordning. Om det efter bokföringsmässiga avskrivningar ändå bedöms vara möjligt att få betalt för fordran meddelas ekonomienheten, som på nytt överlämnar ärendet till kronofogdemyndighet. Övriga avskrivna fordringar lämnas av kommunens ekonomienhet till inkassofirma för långtidsbevakning. Spärr för nya bokningar och avstängning från redan bokade lokaler och tider Kund/brukare som har oreglerade fordringar, och där försök och diskussioner om anstånd eller avbetalning varit resultatlösa eller inte kunnat träffas, ska spärras i bokningssystemet, så att nya bokningar inte kan göras. Detsamma gäller om kund/brukare avbryter pågående avbetalningsplan. För redan bokade tider kan tidsbegränsad avstängning eller avstängning hela resterande bokningsperiod till bokad lokal eller anläggning tillämpas. Avstängning kan också tillämpas för kund/brukare som återkommande inte betalar fakturor i tid, där överenskomna åtgärder eller handlingsplaner inte följs i syfte att skapa förbättringar för framtiden. Undantag från detta kan göras för föreningars barn- och ungdomsverksamhet, där syftet är att skydda denna verksamhet. Undantag kan också göras för seniorverksamheter under tävlingssäsong, där syftet är att föreningen ska kunna slutföra sin tävlingssäsong. Nya bokningar eller säsongsbokningar kan därefter inte göras. Kunder/brukare som reglerat sina skulder eller har upprättat en avbetalningsplan och följer denna, ska kunna boka tider i anläggningarna. Detsamma gäller föreningar som efter avstängning åter bedöms kunna betala framtida fakturor. För kunder/brukare som inte ännu träffat överenskommelse om avbetalning, kan försämrade tider erbjudas i våra anläggningar, tills överenskommelse träffats och följs. Kvittning av skulder För föreningar, som beslutats att erhålla någon form av kontantbidrag av kultur- och fritidsförvaltningen/nämnden, kan överenskommelse ske om att kvitta hela eller delar av föreningens oreglerade skulder mot bidragsbeloppets storlek. Skriftlig överenskommelse ska ske mellan förvaltningen och berörd förening. Förvaltningens ekonomiadministratör säkerställer sedan att verifikationer upp-

54 3 (3) rättas, så att berörd förening i sin redovisning kan bokföra överenskommelsen enligt god redovisningssed. För utgående fakturor rörande kulturskolans verksamhet Vid utebliven betalning av terminsavgift skickar administratör på kulturskolan brev med uppgift om eventuell avstängning från fortsatt undervisning fr.o.m. kommande termin till berörd vårdnadshavare. Betalas inte terminsavgiften efter denna anmodan, skickas ett uppsägningsbrev. Berörda lärare och kommunledningskontorets ekonomienhet informeras. Om betalning sker efter avstängningen, men innan nyintagning av elever gjorts, finns möjlighet att få elev inskriven igen om förälder gör en skriftlig överenskommelse om att betala kommande terminsavgift senast på förfallodatum, i annat fall stängs eleven av från undervisning med omedelbar verkan. Berörda informeras av ansvariga på kulturskolan.

55 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lolita Persson KFN 2016/ Kultur- och fritidsnämnden Arenor i staden Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att anta investeringsansökan för Arenor i staden , och skicka den vidare till kommunstyrelsen för beslut. Bakgrund Kalmar - nyckeln till rika upplevelser, så lyder kultur- och fritidsnämndens vision. För att kunna uppfylla detta behöver Kalmar kommun erbjuda och utveckla åretruntarenor och mötesplatser för evenemang och möten. Kultur- och fritidsnämnden har i sina mål att verka för att fler kultur- och idrottsarrangemang arrangeras i kommunen i samverkan med olika aktörer. Genom framgångsrika evenemang ökar Kalmar sin attraktionskraft både för invånare och också för besökare. Dessa kreativa och inspirerande arenor/miljöer stimulerar till upplevelser och aktiviteter som samtidigt är en tillväxtfaktor för att kunna utveckla en levande stad. Under 2015 har en diskussion förts mellan flera förvaltningar, Destination Kalmar och en referensgrupp för hur vi skulle kunna få till fler platser som åretruntarenor. En inventering av Kalmar kommuns arenor har tagits fram och utifrån detta underlag har man identifierat att mindre arenor för betal/gratis arrangemang saknas i staden. Under arbetets gång har huvudspåret varit att i första hand arbeta med Bastionen, men att även titta på Laboratorieholmen som en framtida arena. Lolita Persson förvaltningschef Bilagor: Arenor i staden, underlag Kultur- och fritidsförvaltningen Chefer Kultur Adress Box 610, KALMAR Besök Tullslätten 4 Tel vx Fax lolita.persson@kalmar.se

56 Handläggare Datum Lolita Persson Arenor i staden Bakgrund och nuläge Kalmar har under en tid utvecklats till en omfattande evenemangsstad framförallt under sommartid, detta har inneburit en ökad etablering av evenemang av olika slag, det är ofta som vi inte kan tillgodose arrangörer med arenor som passar olika arrangemang. Med denna bakgrund har en genomlysning av Kalmars arenor/evenemangsplatser gjorts där resultatet visar att kommunen inte har tillräckligt med åretruntarenor i mindre format. Kalmars evenemangsutbud behöver också förstärkas, framförallt under den tid på året då det inte händer så mycket annat i staden. Det finns ett stort intresse från etablerade och nya arrangörer till att etablera en ny arena. Potentialen i att få ett ökat utbud som kompletterar de evenemang som vi redan har är stor och arbetet bidrar till en utveckling av Kalmar som evenemangsstad som är både långsiktig och strategisk. Bastionen har använts som en kultur/evenemangsarena under en tid i Kalmar, men har många begränsningar. För att kunna utveckla en flexiblare arena behövs en investering göras i bland annat läktare, scen, förråd och markberedning. Arena Bastionen ska bli en spännande plats och är en del i utvecklingen för ansökan till Årets stadskärna, att skapa ett historiskt djup runt Bastionen där dåtid, nutid och framtid möts. Viktigt för helheten på Bastionen är att scen, åskådarplatser samt förråd inte ser övergivna ut när de inte används. Byggnaderna behöver underordna sig miljön och vara utförda i traditionella material, t ex trä och sten. Det finns också en möjlighet att utforma byggnaderna i en mer intresseväckande arkitektur. Mål och innehåll Arena Bastionen ska bidra till att staden blir mera levande året om och leda till en ökad attraktivitetet. Platsen ska locka hit ännu fler besökare, få boende och besökare att hitta till allt som erbjuds i Kalmar och ska väcka nyfikenhet och intresse bland de som normalt inte tar del i stadens kultur- eller evenemangsutbud. Kultur- och fritidsförvaltningen Adress Box 610, Kalmar Besök Tullslätten 4 Tel vx lolita.persson@kalmar.se

57 2 (2) Målet är att utveckla en arena med brett utbud innehållande olika kulturformer. Stor vikt läggs på att den nya arenan planeras för att få en så flexibel utformning som möjligt för att kunna användas till flera ändamål, teater, konserter, men även marknader, skridskoåkning och liknande arrangemang. Målet är att på bästa möjliga sätt anpassa scen, läktare och mindre byggnader till området som även det ska rustas upp och utvecklas, så att den kulturhistoriska miljön behålls men förstärks. Arenan Bastionen ska byggas med ett hållbarhetstänk där exempelvis träpanel och limträstomme kan bli aktuellt. Arbetsformer och ansvar I arbetets gång har det tydligt framkommit att kommunen har en svaghet i sitt sätt att arbeta med stadens olika arenor/scener. Det är otydligt för arrangören att veta vilken av kommunens förvaltningar eller Destination Kalmar som har ansvar för uthyrning och drift. Slutsatsen av detta blir att kultur- och fritidsförvaltningen kommer att förutom alla kommunens idrottsanläggningar även hyra ut och sköta driften av de kommunala evenemangsplatser/scener för att underlätta hanteringen för kund och medborgare. I arbetet med att skapa en nya arena i Bastionen är det viktigt att hänsyn tas till olika parametrar för att arenan ska passa in i områdets kulturmiljö på ett tilltalande sätt. Hänsyn måste tas till rådande detaljplan och verksamheterna måste kunna genomföras på ett bra sätt utan att boende i området störs med tanke på parkeringsfrågan, avskärmningar, ljud och ljus från anläggningen. Kostnader Ambitionen är att Arena Bastionen skall utvecklas och ha en stor och varierande verksamhet. Att beräkna exakta driftskostnader är då svårt. Vi kommer att ha ökade driftskostnader för el, driftstekniker, scenvaktmästare, städpersonal desto mer verksamhet vi har. En del av dessa ökade kostnader kommer täckas av intäkter. Intäkterna kommer att påverkas av verksamhetens art. Är det verksamheter som allmän skridskoåkning som vi kanske önskar subventionerar så blir intäkten låg medan har vi stora evenemang ökar våra intäkter. Investeringskostnaderna beräknas enligt följande: Investering tkr År Byggnation Kostnad Resultat År 2019 märker medborgarna ännu tydligare att kulturlivet är brett och tillgängligt genom etableringen av en ny kultur/evenemangsarena i centrala Kalmar. Besöksnäringen har en positiv utveckling där kultur- och evenemangsturismen har ökat och nästa större arenasatsning är inom räckhåll.

58 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sophia Sundlin KFN 2016/ Kultur- och fritidsnämnden Yttrande på förslag till Drogpolitiskt program Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiva till förslaget till Drogpolitiskt program och har inga yttranden och ställer sig därmed bakom förslaget. Bakgrund Socialnämnden har ett uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram ett förslag till nytt drogpolitiskt program i Kalmar kommun. En bred arbetsgrupp bestående av förvaltingar, polis och gymnasieförbund har arbetat fram ett förslag. Kultur- och fritidsförvaltningen har haft en representant i arbetsgruppen och därmed deltagit i framtagandet av det Drogpolitiskt programmet. Syftet med det drogpolitiska programmet är att med utgångspunkt i de nationella och regionala strategierna för ANDT-arbetet (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak) beskriva vilka delmål som Kalmar kommun arbetar med att uppnå. Lolita Persson Förvaltningschef Sophia Sundlin Ungdomsombud Drogpolitiskt program KF Kultur- och fritidsförvaltningen Ung i Kalmar Adress, Besök Tel vx Fax Sophia.Sundlin@kalmar.se

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72 ...,,..,,...,... "',t...,,, ,-..., '"... ' ' r, ' ' U :L,.. '.t I _....JL2"""_ " 4 4t,. ---, "'- L :...a-- -, - : L =-- Handläggare Per-Ola Johansson T JÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning KFN 2015/0229 Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om bidrag till Kalmar Sims sommarsimskola 2016 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att Kalmar Sim beviljas ett bidrag om kronor för att bedriva sommarsimskola i Äventyrsbadet under sommaren Bidrag beviljas med nedanstående villkor: En redovisning av antalet deltagare samt verksamhetens kostnader och intäkter ska lämnas till kultur- och fritidsnämnden senast den 30 september Kalmar Sim betalar fastställd ungdomstaxa för hyrda bantimmar, för att bedriva sommarsimskola Kalmar Sim erbjuder de ungdomar som idag finns på Äventyrsbadets kölista möjlighet att delta i sommarsimskolan Kalmar Sim behåller samma avgift för deltagande som år Kultur- och fritidsnämnden beslutar också att ge förvaltningen i uppdrag att efter sommarsimskolans genomförande 2016, utreda det framtida huvudrnannaskapet för sommarsimskolor. Utredningen ska presenteras för kultur- och fritidsnämnden senast i december Bakgrund Kalmar Sim har sedan många år bedrivit sommarsimskolor. Tidigare har detta gjorts på uppdrag av kultur- och fritidsförvaltningen, men sedan 2011 ges istället ett årligen beslutat bidrag till verksamheten. Under sommaren 2015 genomfördes simskola i Äventyrs badet med 271 deltagande barn och ungdomar. Ar 2015 beviljades bidrag med kronor. I Kalmar Sims redovisning efter 2015 års sommarsimskola framgår det att verksamheten genererat ett överskott med cirka kronor. Inför år 2016 har föreningen ansökt om ett lägre bidrag än föregående år. Ansökt bidrag för 2016 är kronor. Den 1 januari 2015 övergick Äventyrs badet från Kalmar konununbolag till att bli en del i kultur- och fritidsförvaltningen, enligt fullmäktiges beslut. Även- Kultur- och fritidsförvaltningen Chefer Kultur Adress Box 610, KALMAR I Besök Tullslätten 4 Tel vx I Per Ola.Johansson@kalmar.se Kalmar kommun

73 KFN 2015/ (2) tyrsbadet bedriver idag simskoleundervisning för grundskolor i Kalmar kommun enligt läroplanen (Lgr 11). Förutom på sommaren, bedriver Äventyrsbadet också simskoleundervisning, med egen personal, för barn och ungdomar på deras fritid. Idag har Äventyrsbadet en kö på cirka 300 barn och ungdomar i åldern 5-9 år, som ännu inte har kunnat erbjudas plats till Äventyrsbadets egna simskoleundervisning. Det vore därför lämpligt att Kalmar Sim, som föreslås bedriva sommarsimskolan, erbjuder dessa barn- och ungdomar möjlighet att delta i kommande sommarsimskola När Äventyrsbadet bedriver simskoleundervisning arbetar man efter Svenska Livräddningssällskapets pedagogiska metoder och kunskapssteg. När Kalmar Sim bedriver sommarsimskola arbetar man efter en annan metod och andra kunskapssteg. I och med att Äventyrsbadet numera är en del av kultur- och fritidsförvaltningen, vill förvaltningen utreda förutsättningarna och möjligheten att Äventyrs badet även får huvudmannaskapet för sommarsimskolorna i framtiden. Detta grundar sig i att förvaltningen numera har egna anställda simlärare och att Äventyrsbadet och Kalmar Sim bedriver simskoleundervisning med olika metoder. Utredningen ska visa om Äventyrsbadet har kapacitet och kan genomföra sommarsimskola i framtiden. Utredningen ska också belysa effekterna av de olika metoderna att bedriva simskoleundervisning. Lolita Persson förvaltnings chef Per-Ola Johansson enhetschef Bilagor Ansökan om bidrag till Kalmar Sims sommarsimskola 2016

74

75