Utfackningsväggar ur lufttäthets- och fuktsäkerhetsperspektiv

Transkript

1 ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2012/06-SE Examensarbete 15 hp juni 2012 Utfackningsväggar ur lufttäthets- och fuktsäkerhetsperspektiv En jämförelse mellan platsbyggda och prefabricerade utfackningsväggar Jenni Wahlstrand

2

3 UTFACKNINGSVÄGGAR UR LUFTTÄTHETS- OCH FUKTSÄKERHETSPERSPEKTIV En jämförelse mellan platsbyggda och prefabricerade utfackningsväggar Jenni Wahlstrand Institutionen för teknikvetenskaper, Byggteknik, Uppsala Universitet Examensarbete 2012

4 Detta examensarbete är tryckt på Polacksbackens Repro, Uppsala Universitet, Box 377, Uppsala ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2012/06-SE Copyright Jenni Wahlstrand Institutionen för teknikvetenskaper, Byggnadsteknik, Uppsala Universitet II

5 Abstract Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box Uppsala Telefon: Telefax: Hemsida: Utfackningsväggar ur lufttäthets- och fuktsäkerhetsperspektiv - En jämförelse mellan platsbyggda och prefabricerade utfackningsväggar Curtain walls from anan air safety and moisture safety view A comparison of site-built and prefabricated curtain walls Jenni Wahlstrand The swedish national board of housing, Building and Planning, recommends that all stakeholders in the construction industry perform a moisture control design to make sure that the building achieves good moisture resistance. Since June 1, 2006 there are no specific requirements or quantitative values for air leakage. Although the swedish national board of housing does present requirement that the building envelope must be sealed so that the client s requirements for specific energy consumption and installed electric power for heating purposes are met. Despite this, studies from SP shows that few buildings meet the client s requirements in specific energy, which increases the risk of occurrence of condensation-related moisture damage. This study aims to evaluate curtain walls connections from air security and moisture safety. Through a literature study, field trips, experiences and reflections from various sites a list of suggestions, for how various tasks should be performed in order to achieve good air tightness and moisture control, was compiled. The work has been performed in collaboration with Peab Bostad AB, Uppsala region. Handledare: Mats Blomqvist Ämnesgranskare: S. Olof Hägerstedt Examinator: Patrice Godonou ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2012/06-SE

6 IV Tryckt av: Polacksbackens Repro, Inst. för teknikvetenskaper, Uppsala Universitet

7 SAMMANFATTNING Boverkets Byggregler rekommenderar att samtliga aktörer inom byggbranschen genomför en fuktsäkerhetsprojektering för att säkerställa att byggnaden uppnår god fuktsäkerhet. Sedan den 1 juni 2006 ställs inga specifika krav eller kvantitativa värden på lufttätheten. Boverket ställer dock krav på att byggnadens klimatskärm ska vara tät så att byggherrens krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. Trots detta visar undersökningar från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut att få byggnader uppfyller god lufttäthet, vilket medför en ökad risk för uppkomst av kondensrelaterade fuktskador. Denna studie syftar till att utvärdera utfackningsväggars anslutningar ur lufttäthets- och fuktsäkerhetssynpunkt. Genom litteraturstudier, studiebesök samt erfarenheter och reflektioner från olika arbetsplatser sammanställdes en lista med förslag till hur olika arbetsmoment bör utföras i syfte att uppnå god lufttäthet och fuktsäkerhet under projekterings- och produktionsskedet. Arbetet har utförts i samarbete med Peab Bostad AB, region Uppsala. Studien visar att förekomsten av otätheter i klimatskärmen till stor del beror på en bristfälligt arbetsutförande. Då kraven på byggnadens lufttäthet upphört ansvarar byggherren för att formulera de projektspecifika kraven. Entreprenören har ett utförandeansvar mot byggherren, men då samtliga aktörer har ett eget intresse i projektets ekonomiska lönsamhet är det viktigt att byggherren följer upp produktionen för att säkerställa att kraven uppfyllts innan överlämnande. Det är viktigt att samtliga aktörer samarbetar i syfte att utforma en fuktsäker och hållbar konstruktion. Standardiserade konstruktionslösningar skulle kunna effektivisera produktionen och förebygga förekomsten av skador som uppkommer p.g.a. dålig kommunikation, otillräcklig kunskap och ett bristfälligt utförande. Nyckelord: Utfackningsväggar, lufttäthet, fuktsäkerhet, anslutningar, genomföringar. V

8 FÖRORD Detta examensarbete är den avslutande delen på min högskoleingenjörsutbildning i byggteknik. Parallellt med min utbildning har jag arbetat på Peab Bostad AB i Enköping. I examensarbetet har jag försökt att tillämpa de kunskaper och den erfarenhet som jag fått under min utbildning i ett verkligt projekt. Examensarbetet har bedrivits på halvfart under 28 veckor istället för helfart under 10 veckor då resultatet från studien önskades av Peab i ett tidigare skede än vad som planerats. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng och har skrivits på institutionen för teknikvetenskaper på Uppsala Universitet. Jag vill tacka min ämnesgranskare Olof Hägerstedt som bidragit med stor kunskap i ämnet, men framförallt för all hjälp och stöttning som han bidragit med under denna period. Jag vill även tacka min handledare Mats Blomqvist, Tommy Berggren, Peter Wallin och Peabs organisation som gav mig möjligheten att utföra detta examensarbete. Uppsala i juni 2012 Jenni Wahlstrand VI

9 VII

10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Avgränsning METOD LITTERATURSTUDIE Sammanfattning av studerad litteratur Jämförelse av mätresultat från studerad litteratur Analys och slutsats av studerad litteratur BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Prefabricerade utfackningsväggar Val av prefabriceringsgrad Svensk utfackning Den holländska metoden Materialval Platsbyggda utfackningsväggar Lufttäthet Konsekvenser av bristande lufttäthet Tryckskillnader Fuktsäkerhet Bristande kompetens kring fuktsäkerhetsprojektering Lönsamhet genom fuktsäkerhetsprojekteringen Åtgärder för att minska risken för fuktskador Kritiska detaljer Fuktsäkra konstruktionslösningar Skarvning av plastfolie Anslutningar Genomföringar KVANTITATIVA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH TEORIER Täthetsprovning VIII

11 5.1.1 Läckagesökning STUDERADE PROJEKT BRF Västerbacken Kv. Två torn RESULTAT OCH ANALYS AV STUDERADE OBJEKT Kvalitativ studie av prefabricerade utfackningsväggar - BRF Västerbacken Kvantitativa mätningar, prefabricerade utfackningsväggar, BRF Västerbacken Sammanfattad analys av prefabricerade utfackningsväggar - BRF Västerbacken Kvalitativ studie av platsbyggda utfackningsväggar - Kv. Två torn Kvantitativa mätningar, platsbyggda utfackningsväggar, Kv. Två torn Sammanfattad analys av platsbyggda utfackningsväggar - Kv. Två torn Sammanfattad analys av litteraturstudie, kvantitativa samt kvalitativa resultat DISKUSSION SLUTSATSER Planeringsskedet Projekteringsskedet Produktionsskedet FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Provtryckningsresultat BRF Västerbacken B1.1-3 Bilaga 2 Provtryckningsresultat Kv. Två torn B2.1-3 IX

12

13 1 INLEDNING Dagens konstruktioner är betydligt mer välisolerade och energieffektiva än tidigare, vilket gör dem känsliga för skador och felhantering. Det är viktigt att välja byggmaterial som tål det som den är tänkt att utsättas för (Samuelson, I., 2008). Bristande kompetens och ointresse skapar dålig förståelse för de tekniska och ekonomiska konsekvenserna som en bristfällig fuktsäkerhetsprojektering orsakar. Detta medför att få tar hänsyn till dåliga konstruktionslösningar under såväl projektering som produktion, vilket i sin tur kan leda till merkostnader och skador i förvaltningsskedet. Genom en ökad förståelse och att uppmuntra kritiskt tänkande ökar sannolikheten för att uppnå en lufttät, fuktsäker och energieffektiv byggnad. I rapporten finns förslag till åtgärder och konstruktionslösningar för att säkerställa lufttäta anslutningar. En standardiserad metod som förankrar sig hos projektörer, entreprenörer och förvaltare, medför ökade kunskaper och ökad yrkesskicklighet. 1.1 Bakgrund Under produktionen av BRF Västerbacken uppkom diskussioner mellan projektets olika aktörer angående vald byggmetod. Projektledningen förespråkade utfackningsväggar av hög prefabriceringsgrad för att uppnå ökad effektivitet, bättre ergonomi och minskade logistikkostnader. Hantverkare förespråkade platsbyggnad då detaljutförandet och infästningsmetoden ansågs tidskrävande och bristfällig. Den höga prefabriceringsgraden och stålpelarnas placering medförde få infästningsmöjligheter och dålig möjlighet till klämning av plastfolien mot stomkonstruktionen. Avsaknad av väderskydd medförde inträngning av vatten mellan icke färdigställda anslutningar vid nederbörd. På grund av bristande erfarenheten kring arbete med utfackningsväggar av hög prefabriceringsgrad ifrågasattes produktionens effektivitet och utförandet, vilket resulterade i denna studie. 1.2 Syfte Studien syftar till att utvärdera utfackningsväggars anslutningar ur lufttäthet- och fuktsäkerhetssynpunkt för att bidra till ökad förståelse kring vikten av ett noggrant utförande. Studien ska utvärdera om den använda utfackningsmetoden på det studerade projektet BRF Västerbacken är hållbar eller om den kan och bör förbättras i något avseende till kommande projekt. Studien syftar även till att ge medvetenhet kring vikten av en väl utförd fuktsäkerhetsprojektering och kunskap om ingående material och metoder som underlättar produktionen och skapar goda förutsättningar att uppnå god lufttäthet. 1

14 1.3 Avgränsning Studien utförs i syfte att utvärdera utfackningsväggarnas anslutningar ur lufttäthetsoch fuktsäkerhetssynpunkt. Studien behandlar endast utfackningsväggar i förhållande till Peabs byggstandard och anpassas utifrån deras utarbetade projekteringsunderlag för bostäder, PUB. 2

15 2 METOD Studien är uppbyggd som en fallstudie med två studerade objekt. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie av publicerade rapporter, artiklar och tidigare examensarbeten inom området. Befintlig litteratur har utvärderats och sammanställts som en teoretisk bakgrund till rapporten. Därefter utfördes kvantitativa mätningar och kvalitativa resonemang. Studiebesök och konversationer med aktörer inom de två studerade projekten har skett kontinuerligt under perioden. I ett tidigt skede syftade studiebesöken till att utföra kvalitativa undersökningar, d.v.s. visuella undersökningar, en fördjupning av fallstudien och intervjuer för att få kunskap om de olika projekten. Resultat från de kvalitativa undersökningarna baseras på observationer och resonemang från litteraturstudien. I ett senare skede utfördes kvantitativa mätningar, d.v.s. provtryckning och termografering i syfte att stärka resultaten från de kvalitativa undersökningarna genom mätbara värden och egenskaper. Information för respektive projekt sammanställdes. Provtryckningsresultaten analyserades och jämfördes med resultat från litteraturstudien. Slutligen sammanställdes rekommendationer för att erhålla lufttäta och fuktsäkra utfackningsväggar. 3

16 4

17 3 LITTERATURSTUDIE 3.1 Sammanfattning av studerad litteratur Sikander, E. (2011). Bygga L Metod för byggande av lufttäta byggnader, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. ByggaL är en systematisk metod för att säkerställa, dokumentera och kommunicera lufttäthet genom hela byggprocessen. Studien syftar till att hjälpa byggsektorns aktörer att säkerställa att byggnadens definierade funktionskrav uppfylls. Hedenstedth, E., Kemppainen, T. (2011). Fuktskydd och planering i byggprojekt Erfarenheter från Eolshäll, Kungliga Tekniska Högskolan, Byggvetenskap, Stockholm. Studien syftar till att redogöra hur fuktrelaterade problem bör hanteras och samordningens roll i ett projekt. Resultat från studien visar att olämplig materialhantering och ett dåligt utförande är den främsta orsaken till fuktrelaterade skador. Gustavsson, A., Pousette, A., Jonsson, R. (2010). Fuktsäkra utfackningsväggar med hög prefabriceringsgrad enligt den holländska metoden, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Skellefteå. Studien syftar till att redovisa skillnaderna mellan utförandet av utfackningsväggar i Sverige och Holland. Handboken redovisar ett antal standardiserade lösningar baserade på den holländska metoden som anpassats för svenska förhållanden. Wahlgren, P. (2010). Goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Studien syftar till att beskriva tekniska lösningar och kontrollmetoder för att uppnå en lufttät byggnad. Resultaten från studien baseras på undersökningar och mätningar av projekt som uppnått god lufttäthet. Larsson, M. (2009). Utfackningsvägg i fältfabrik en studie av arbetsmiljö och enhetstider, Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Gävle. Studien syftar till att skapa verklighetsbaserade enhetstider för utfackningsväggar som möjliggör ett förbättrat underlag och verklighetstrogna kalkyler. Studien innefattar även en riskanalys av arbetsmiljön i fältfabrik med fokus på belastningsskador. Resultat från studien visar att en realistisk tidplan med hänsyn till personalens kompetens är avgörande för ett noggrant utförande och en rimlig arbetsbelastning. 5

18 Rosenkilde, A., Gustafsson, A., Mjörnell, K. (2008). Fuktsäkra utfackningsväggar med hög prefabriceringsgrad Delrapport 1. Erfarenheter och förslag till utveckling. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Stockholm. Studien syftar till att undersöka förutsättningarna för att väsentligt förbättra fuktsäkerheten i utfackningsväggar med hög prefabriceringsgrad. Resultat från studien visar att det finns potential till förbättringar av fuktsäkerheten. En lösning som föreslås är ett nytt system för montage och infästning med hög täthet. Gustavsson, A. (2008). Fuktsäkra utfackningsväggar med hög prefabriceringsgrad Delrapport 2. Erfarenheter i Holland och Österrike, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Skellefteå. Studien syftar till att undersöka förutsättningarna för att väsentligt förbättra fuktsäkerheten i utfackningsväggar med hög prefabriceringsgrad. Resultat från studien visar att det finns potential till förbättring av fuktsäkerheten. Sikander, E., Wahlgren, P. (2008). Alternativa metoder för utvärdering av byggnadsskalets lufttäthet, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Studien syftar till att utvärdera alternativa metoder för bedömning av byggnadsskalets lufttäthet. Rekommendationen är att utföra täthetsprovningar och läckagesökning i ett tidigt skede för att säkerställa god lufttäthet. Samuelson, I. (2008). Ökar risken för fuktskador i passivhus. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Artikeln beskriver risken för uppkomst av fuktskador i samband med att kraven på energieffektivitet höjs. Hanteringen av material och noggrannheten i utförandet är särskilt viktigt vid byggnation av energisnåla byggnader då fukt har svårt att torka ut i en tät och välisolerad konstruktion. Mjörnell, K. (2007). ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess, Sveriges byggindustrier, Göteborg (ISSN ). ByggaF är en systematisk metod för att säkerställa, dokumentera och kommunicera fuktsäkerhet genom hela byggprocessen. Rapporten syftar till att hjälpa byggsektorns aktörer att säkerställa god fuktsäkerhet genom anvisningar, kontrollplaner och checklistor. Sikander, E., Sandberg, P., Wahlgren, P., Larsson, B. (2007). Lufttäthetens handbok, Sveriges byggindustrier, Göteborg (ISSN ). Lufttäthetens handbok tydliggör konsekvenserna och kostnaderna för otäta byggnader, vilka krav som bör ställas för att uppnå en lufttät byggnad samt hur man skapar en enkel kalkyl över intäkter och kostnader som ett lufttätt byggande medför. 6

19 Sandberg, I., Sikander, E., Wahlgren, P., Larsson, B. (2007). Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Studien syftar till att informera om konsekvenserna av bristande lufttäthet. Resultat från studien visar att en förbättrad lufttäthet är lönsam. Baserat på resultaten har ett informationsmaterial om lufttätt byggande arbetats fram i syfte att bidra till ökad förståelse för behovet av god lufttäthet. Lönnbark, E. (2007). Materialval till utfackningsväggar, Högskolan i Jönköping, Byggnadsteknik, Jönköping. Studien beskriver sex olika utfackningsväggar som används på byggmarknaden i syfte att finna den bästa konstruktionen. Resultatet från studien visar att utfackningsväggar av sandwichelement erhåller högst betyg i jämförelse med utfackningsväggar av trä. Sikander, E. (2005). Byggherrens arbete för fuktsäker byggnad Krav, uppföljning, hjälpmedel och erfarenheter, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Borås. Studien syftar till att beskriva ett antal hjälpmedel som finns framtagna för byggherrens arbete för fuktsäkra byggnader. Hjälpmedlen är utformade som förslag på krav som byggherren bör ställa i samband med upphandling av aktörer. Resultat från studien visar att ett målmedvetet, tydligt och bestämt agerande krävs för att lyckas i styrningen mot ett fuktsäkert byggande. Sikander, E. (2005). Erfarenheter från byggherrens arbete för fuktsäker byggnad, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Artikeln beskriver de hjälpmedel som finns framtagna för byggherrens arbete för fuktsäkra byggnader. Hjälpmedlen är utformade som förslag på krav som byggherren bör ställa i samband med upphandling av olika aktörer. Mjörnell, K., Wihlborg, C. (2005). Fuktsäkring i byggprocessen, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Tyréns AB samt Lunds tekniska högskola. Artikeln beskriver förutsättningarna för god fuktsäkerhet, ett samarbetsprojekt om fuktsäkerhet i byggprocessen mellan Lunds tekniska högskola och Sveriges Provningsoch Forskningsinstitut. Resultatet från undersökningen visar att det råder delade meningar om konsekvenserna av en bristande fuktsäkerhetsprojektering och att det krävs en tydlig kravformulering, ansvarsfördelning samt spridning av kunskap bland berörda aktörer för att säkerställa en fuktsäker byggprocess och byggnad. 7

20 Sandberg, P., Sikander, E. (2004). Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Kunskapsinventering, laboratoriemätningar och simuleringar för att kartlägga behov av tekniska lösningar och utbildning, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Borås. Studien syftar till att kartlägga kritiska konstruktioner och arbetsmoment, samt vilka kunskaper och tekniska lösningar som bör utvecklas för att uppnå god lufttäthet. Resultat från studien visar att det i första hand krävs ökad utbildning och informationsspridning för att uppnå förbättrad lufftäthet. I andra hand krävs en utveckling av standardiserade konstruktionslösningar och metoder, nya material samt kontrollmetoder. Karlberg, U., Lachonius, C., Larsson, H. (2002). Innovativ användning av stålreglar i ytterväggen, Lindab Profil AB. Artikel beskriver en metod som Lindab och NCC utvecklat för att bygga utfackningsväggar av stål, i syfte att eliminera risken för fuktskador. Sikander, E. (2000). Fuktsäkerhet en viktig del i en byggnads miljöpåverkan, J&W Energi och miljö, Göteborg. Artikeln beskriver fördelarna med en fuktsäkerhetsprojektering samt förslag till utformning av kriterier för fuktsäkerhetsfrågor i ett miljövärderingssystem i syfte att minska byggnaders miljöpåverkan. 3.2 Jämförelse av mätresultat från studerad litteratur Nedan följer en sammanställning av mätdata av provtryckningsresultat från tidigare studier utförda av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Sammanställningen hänvisas till: Sikander, E., Wahlgren, P. (2008). Alternativa metoder för utvärdering av byggnadsskalets lufttäthet, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Sandberg, P., Sikander, E. (2004). Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Kunskapsinventering, laboratoriemätningar och simuleringar för att kartlägga behov av tekniska lösningar och utbildning, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Borås. 8

21 Utvändiga tätningsmetoder Luftläckage, m 3 /h m 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Utegips klämd mot syll och hammarband Profilierad tätningsskena mellan fasadskivor Vindduk klämd mellan syll/hammarband och regel Övertryck 0,77 0 0,39 Undertryck 0,59 0 0,05 Figur 1. Provtryckning av utvändiga tätningsmetoder (Sandberg, P., Sikander, E., 2004) Invändiga tätningsmetoder Luftläckage, m3/h m 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Plastfolien klämd mellan träregel och syll/hammarband av plåt Plastfolien klämd mellan träregel och syll/hammarband av trä Plastfolien klämd mellan stålregel och syll/hammarband av plåt Plastfolien klämd med tätmassa mellan regel och syll/hammarband Medeltryck 0,41 0,08 0,08 0,03 Figur 2. Provtryckning av invändiga tätningsmetoder (Sandberg, P., Sikander, E., 2004) 9

22 Skarvar 0,16 0,14 Luftläckage, m3/h m 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 Klämd skarv Tejpad skarv Butylband Figur 3. Provtryckning av skarvar (Sandberg, P., Sikander, E., 2004) Omlottläggning 1200 mm överlapp 0, mm överlapp 0, mm överlapp 0,03 0,06 0, mm överlapp 0,02 Tätningsmetoder för vägganslutningar Luftläckage, m3/h m S-list Extruderad polystyren Asfaltspapp Medeltryck vid grov yta 2,55 6,88 16,2 Medeltryck vid slät yta 0,22 1,61 10,5 Figur 4. Provtryckning av tätningsmetoder för vägganslutningar (Sandberg, P., Sikander, E., 2004) 10

23 Infästningsmetoder för vägganslutningar 3,5 3 Luftläckage m3/h m 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Extruderad polystyren, träsyll/hammarband Träkruv, cc600 3,03 Extruderad polystyren, plåtsyll/hammarband Plåtskruv, cc500 3,09 Expanderbult, cc1000 0,26 1,24 Figur 5. Provtryckning av infästningsmetoder för vägganslutningar (Sandberg, P., Sikander, E., 2004) Jämförelse av material för syll/hammarband 12,00 Lufttäthet, m 3 / h m 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 Extruderad polystyren, träsyll/hammarband Extruderad polystyren, stålsyll/hammarband Medeltryck vid grov yta 11,20 8,87 Medeltryck vid slät yta 3,03 3,09 Figur 6 Jämförelse av provtryckning mellan trä- och stålsyll/hammarband (Sandberg, P., Sikander, E., 2004) 11

24 Fönster- och dörranslutningar Luftläckage, m 3 /h m 2,00 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Klämd plastfolie Klämd plastfolie, fogad smyg Klämd plastfolie, fogad anslutning Figur 7. Provtryckning av fönster- och dörranslutningar (Sandberg, P., Sikander, E., 2004) Klämd plastfolie, extra hörn och fogad smyg Övertryck 1,45 0,30 1,40 0,25 Understryck 1,80 0,60 1,70 0,35 Genomföringar Luftläckage, m 3 /h 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Ingen omslutning av plastfolien Plastfolien omsluter genomföringen Figur 8. Provtryckning av genomföringar (Sikander, E., Wahlgren, P., 2008) Användande av förtillverkad stos Medeltryck 8,0 0,1 0 12

25 3.3 Analys och slutsats av studerad litteratur Nedan följer en sammanfattad analys och slutsats utifrån studerad litteratur. Denna sammanställning syftar till att ge en överblick av rapportens innehåll i ett tidigt skede. Lufttäthet Dålig lufttäthet medför ökad energianvändning, inverkar på den termiska komforten, orsakar kondensrelaterade fuktskador, försämrad luftkvalitet, försämrad funktion hos ventilationssystemet och dålig ljudisolering. Utbildningar och information till samtliga aktörer är nödvändigt för att skapa förståelse för konsekvenserna som bristande lufttäthet medför då kunskap om lufttäthetens betydelse varierar i stor utsträckning. Åtgärderna som krävs för att säkerställa god lufttäthet medför ofta extra kostnader. Intäkter och kostnader uppstår dock inte alltid samtidigt. Projektets särintäkter och särkostnader bör kartläggas för att skapa en uppfattning om lönsamheten kring ett noggrant utförande. Fuktsäkerhet Bristande lufttäthet och fuktsäkerhet kan påverka både den inre och yttre miljön negativt i form genom försämrad luftkvalitet och beständighet. För en mer komplex konstruktionen är det desto viktigare att beakta fuktsäkerheten då konstruktionen ofta är känsligare för skador och fel. Byggnadsmaterial måste väljas så att de tål den miljö som de utsätts för. Känsliga material skall väderskyddas. Det är viktigt att beställaren har en tydlig kravformulering samt att det sker en kontinuerlig uppföljning av arbetet då många projektörer saknar rutiner och erfarenhet från tidigare fuktsäkerhetsprojekteringar. Byggherrens intresse och engagemang är viktigt för ett framgångsrikt projekt. Byggherren måste agera tydligt, bestämt och målmedvetet för att lyckas med fuktsäkerhetsprojekteringen. Tidplanen måste också vara realistisk ur ett fuktsäkerhetsperspektiv. Kontroll och besiktning Rutiner och kompetensutveckling är viktigt för att uppnå ett noggrant utförande. Byggföretagen har sällan tillgång till personer med specialkompetens inom fukt, därför bör en sakkunnig inom fuktsäkerhet finnas tillhands i projektet för att kontrollera material och kritiska detaljer, säkerställa att materialen är torra samt att de kritiska detaljerna utförs på rätt sätt. Brister i konstruktionen kan både bli omfattande, kostsamma och svåra att åtgärda i efterhand. Egenkontroller och fortgående besiktningar möjliggör goda förutsättningar för att upptäcka fel och brister i ett tidigt skede. 13

26 Täthetsprovning Det är viktigt att beställaren ställer tydliga krav på lufttätheten samt att uppföljning sker genom täthetsprovningar för att säkerställa att kraven uppfyllts innan överlämnande. I samband med täthetsprovningen bör en läckagesökning genomföras för att lokalisera brister i konstruktionen. Metoden för täthetsprovning i flerbostadshus bör dock utvärderas och utvecklas för att kunna ge relevanta mätvärden. Tätningsmetoder Utvändig tätning är nödvändig för att uppnå god lufttäthet. Resultat från provtryckningen visar att fullständig lufttäthet uppnås med profilerade tätningsskenor. Tätningsskenor medför en tät fasad i ett tidigt skede och förhindrar inträngande vatten som rinner längs fasaden vid dålig väderlek. Tätningsskenor förhindrar även att kall luft pressar sig mellan vindskivornas skarvar vilket annars kan medföra merkostnader för uppvärmning för att kompensera för värmeförluster vid dålig väderlek. Plastfolien bör klämmas mellan reglar av samma material för att uppnå god lufttäthet. Resultat från provtryckningen visar att luftläckaget reduceras ytterligare om plastfolien kläms med tätningsmassa eller dubbelhäftande tejp mellan installationsvägg och regelstomme då risken för punktering av plastfolien minskar och därmed säkerställs en tät klimatskärm. Den mellanliggande tätningsmassan kompenserar för eventuella ojämnheter mellan reglarna och bidrar till att utfackningsväggen förblir tät trots otätheter i anslutningen mellan utfackningsvägg och stomme. Betongens ytstruktur har stor betydelse oavsett tätningsmaterial. En grov ytstruktur medför stor risk för otätheter då tätningsmaterialet inte ligger direkt an mot bjälklaget vilket försvårar möjligheterna till tryckta tätningar. Resultat från provtryckningen visar att en s-list uppnår 6-10 gånger högre täthet än extruderad polystyren och gånger högre täthet än asfaltspapp. Resultat från provtryckningen visar även att materialvalet för syll/hammarband har mindre betydelse för anslutningens lufttäthet, förutsatt att träkonstruktionen inte krymper under uttorkningsfasen. Infästningsmetoder Valet av infästningsmetod har betydelse för lufttätheten. Infästning med expanderbult medför god möjlighet till tryckta tätningar och uppnår 2,5 gånger högre täthet än infästning med skruv. Skarvar Resultat från provtryckningen visar att tejpade skarvar uppnår högsta lufttäthet. Tejpade skarvar kompenserar för eventuella ojämnheter mellan reglarna, förutsatt 14

27 att det inte förekommer veck, att tejpen har god beständighet samt att vidhäftningsförmågan är god. Omlottläggning bör undvikas med hänsyn till det ansenliga luftläckaget som kan uppstå om det förekommer ojämnheter mellan reglarna. För att möjliggöra en tät klimatskärm skall antalet skarvar minimeras. Fönster- och dörranslutningar Utförandet av fönster- och dörranslutningar har stor betydelse för anslutningens lufttäthet. Då plastfolien utförs klämd mellan regelstomme och installationsutrymme är det viktigt att säkerställa att det inte förekommer ojämnheter mellan reglarna. Träkonstruktionens förmåga att krympa under uttorkningsskedet bör även beaktas. Resultat från provtryckningen visar att anslutningen bör utföras med en extra hörnanslutning för att uppnå högsta lufttäthet. Hörnanslutningen skall tejpas fast med åldersbeständig tejp. Genomföringar Det är viktigt att säkerställa att plastfolien omsluter genomföringen för att inte få avsevärda luftläckage. Dåligt utförda genomföringar är svåra att täta i efterhand och ökar risken för kondensrelaterade fuktskador då stora mängder luft kan transporteras under kort tid. Resultat från provtryckningen visar att genomföringar i första hand bör tätas med förtillverkade stosar. Stosarna skall tejpas fast med åldersbeständig tejp. För att möjliggöra en tät klimatskärm skall antalet genomföringar minimeras. 15

28 16

29 4 BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Nedan följer en sammanställning av byggtekniska förutsättningar som krävs för att få förståelse för skillnaden mellan prefabricerade och platsbyggda utfackningsväggar, kunskap om materialval, konsekvensen av bristande lufttäthet och fuktsäkerhet samt orsaken till uppkomst av dessa. I kapitlet redovisas rekommendationer för utvändiga och invändiga tätningsmetoder, i syfte att uppnå god lufttäthet och fuktsäkerhet. 4.1 Prefabricerade utfackningsväggar Utfackningsväggar är en icke bärande yttervägg och den allra vanligaste väggstommen i nya flerbostadshus. Utfackningsväggar bär inga vertikala laster, enbart vindlast och egentyngd (Lönnbark, E., 2007). Prefabricerade utfackningsväggar tillverkas i fabrik, eller fältfabrik, under skyddade förhållanden och levereras till byggarbetsplatsen för lagring och montage. Montage sker med lyftstroppar eller lyftok som anpassats för det specifika montageförfarandet. Tillräckligt utrymme mellan utfackning och stomme är avgörande för ett effektivt montage och goda infästningsmöjligheter. Ett för väl tilltaget utrymme medför dock instabilitet och försvårad infästning. Infästning sker med skruv, expanderande bultar eller beslag. Infästningens förmåga att överföra krafter till den bärande stommen är avgörande vid dimensionering och val av infästningsmetod. Anslutningen tätas med tätlist, expanderande polystyren eller drev, därefter sker komplettering av material för färdigställande av klimatskärmen (Rosenkilde, A., Gustafsson, A., Mjörnell, K., 2008). Arbete med prefabricerade utfackningsväggar är mer ergonomiskt än traditionell platsbyggnad vilket medför minskad arbetsbelastning (Larsson, M., 2009). Fabrik eller fältfabrik medför en bibehållen produktivitet vid dålig väderlek och främjar en fuktsäker produktion. Dessvärre tillkommer kostnader för uppförande och drift av fältfabriken, alternativt kostnader för transport mellan fabrik och byggarbetsplats. Möjligheten att välja ett utförande med låg totalkostnad som uppfyller byggherrens krav är god. Bristande kompetens kan dock medföra ett krävande efterarbete för att uppnå en tät klimatskärm (Hedenstedth, E., Kemppainen, T., 2011) Val av prefabriceringsgrad Val av prefabriceringsgrad varierar mellan olika projektörer beroende på kompetens, erfarenhet och uttorkningsmöjligheter. En låg prefabriceringsgrad tillåter snabb uttorkning fram till dess att utfackningsväggen tätats, men ställer höga krav på materialupplag och god materialhantering. En hög prefabriceringsgrad är tid- och kostnadseffektiv (Rosenkilde, A., Gustafsson, A., Mjörnell, K., 2008) men ställer höga 17

30 krav på ett noggrant utförande och god logistik. Det är viktigt att säkerställa att utfackningsväggen är skyddad från smuts och skador under såväl tillverkning som transport, lagring och montage. Återkommande fuktproblem har medfört ökad tveksamhet till utfackningsväggar med hög prefabriceringsgrad. Med hjälp av alternativa material och dokumenterade standardiserade lösningar skulle en hög prefabriceringsgrad med bibehållen fuktsäkerhet kunna effektivisera produktionen och förkorta byggtiden, samtidigt som byggherren kan försäkra sig om att konstruktionen erhåller en förutbestämd kvalitet (Gustavsson, A., Pousette, A., Jonsson, R., 2010) Svensk utfackning I Sverige används uteslutande utfackningsväggar med låg prefabriceringsgrad (Gustavsson, A., Pousette, A., Jonsson, R., 2010) där stommen är färdigställd med en utvändig skiva. Fuktkänsliga material skyddas mot eventuell inträngande fukt genom att invändig isolering, ångspärr och inre beklädnad monteras efter färdigställande av klimatskärmen (Hedenstedth, E., Kemppainen, T., 2011) Den holländska metoden I Holland används utfackningsväggar med hög prefabriceringsgrad i stor utsträckning. Holländarna har utvecklat en teknik med tryckta tätningar som erhåller ökad flexibilitet och medför god anpassning till stommen, förbättrar montaget samt förbättrar tätheten kring utfackningsväggarna. Dålig passform har tidigare varit en stor anledning till att många projektörer föredragit platsbyggda utfackningsväggar framför prefabricerade (Rosenkilde, A., Gustafsson, A., Mjörnell, K., 2008). Den holländska byggsektorn har även utvecklat en detaljhandbok med standardiserade lösningar som samtliga involverade i byggprocessen arbetar utifrån. Genom att arbeta utifrån samma metod och underlag uppnås hög effektivitet, hög kvalitet och färre fel uppstår som tidigare orsakats av bristande kompetens eller dålig kommunikation (Gustavsson, A., Pousette, A., Jonsson, R., 2010) Materialval En träkonstruktion är mycket känslig för fukt när den står oskyddad utomhus, vilket försvårar fuktförhållandena innan klimatskärmen är tät. Känsliga delar av en träregelstomme är främst de nedre partierna som står i kontakt med grund och bjälklag. Syllen ska vara fuktskyddad under hela sin bredd för att skilja utfackningen från bjälklaget för att förhindra att nederbörd och byggfukt tränger in i konstruktionen. Syll och hammarband kan med fördel ersättas av slitsade stålreglar för ett enklare montage vilket gynnar en effektiv produktion (Lönnbark, E., 2007). Slitsarna skapar goda köldbrytande egenskaper men går inte att jämföra med träets 18

31 goda värmeisolerande egenskaper. Stålreglar kan inte förhindra att det tränger in fukt i konstruktionen då fukt som tillkommer vid tillverkning och montage i dålig väderlek finns kvar oavsett materialval. Stålreglar kan enbart mildra konsekvenserna av fuktinträngningen då materialet inte absorberar vattnet. Två av de främsta anledningarna till att ersätta hela eller delar av en träkonstruktion med slitsade stålreglar är att materialet är oorganiskt vilket medför låg risk för mögelskador vid fuktinträngning, samt att stålkonstruktioner inte riskerar att krympa i uttorkningsskedet vilket säkerställer god lufttäthet och minskar risken för värmeförluster genom luftläckage. Material som åldras långsamt eller inte alls följer konstruktionens rörelser, motverkar sprickbildning och otätheter, vilket annars kan orsaka höga energikostnader (Gustavsson, A., Pousette, A., Jonsson, R., 2010). 4.2 Platsbyggda utfackningsväggar Vid otillräckligt väderskydd utsätts byggmaterial för väder och vind i större utsträckning än vid arbete i fabrik, alternativt fältfabrik. Platsbyggda utfackningsväggar erhåller god passform och är mer förlåtande om oväntade händelser som leder till ändringar i konstruktionen inträffar. Problematik i samband med prefabricerade utfackningsväggar är generellt tidskrävande att åtgärda vilket medför en längre produktionstid. Platsbyggnad kräver ställningar för att uppfylla Arbetsmiljöverkets krav på säkerhet. Ställningsbyggandet är tidskrävande och resulterar i ökade produktionskostnader, en pressad tidsplan får dock aldrig gå ut över säkerheten (Lönnbark, E., 2007). God anpassning till stommen samt möjligheten att styra fuktsäkerheten till hög grad gör att många accepterar den högre produktionskostnaden som platsbyggnad medför. Dagens utvecklade teknik ger dock en god möjlighet att bygga lufttäta, fuktsäkra och kostnadseffektiva utfackningsväggar (Rosenkilde, A., Gustafsson, A., Mjörnell, K., 2008). 4.3 Lufttäthet Varje år drabbas många byggnader av omfattande skador. Mer än 80 % av dem anses vara fuktrelaterade. Några av de allvarligaste fuktskadorna orsakas av fuktkonvektion. Konvektion uppstår då fuktig luft pressar sig genom otätheter i klimatskärmen och möter kalla delar av konstruktionen varpå det sker kondensation. Beroende på klimatskärmens täthet och tryckgradientens storlek i byggnadsdelen kan stora mängder fukt kondensera under mycket kort tid (Sandberg, I., Sikander, E., Wahlgren, P., Larsson, B., 2008). Det krävs att det förekommer fukt i luften, att det råder en tryckskillnad i byggnaden samt att det förekommer otätheter i klimatskärmen för att konvektion skall uppstå. Dessvärre innehåller luften alltid en viss andel fukt och den termiska 19

32 drivkraften, vindpåverkan och ventilationssystemet skapar tryckskillnader i byggnaden. Det som återstår för att det ska uppstå fuktkonvektion är att det förekommer otätheter i konstruktionen (SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, 2011). För att minimera risken för fuktkonvektion är det viktigt att åstadkomma god lufttäthet i byggnadens klimatskärm samt att ventilationssystemet är injusterat till att skapa undertryck. Samtliga aktörer måste ta ansvar för att uppfylla byggherrens krav på lufttätheten. Det slutgiltiga kravet ligger dock på byggherren att utföra efterföljande besiktningar i syfte att kontrollera att fuktfrågorna hanterats genom hela byggprocessen och att angivna krav på lufttätheten uppfyllts (Mjörnell, K., 2007). Väl formulerade funktionskrav, utbildning, informationsspridning och en kvalitetssäkrad byggprocess skapar goda förutsättningar för en lufttät byggnad (Sikander, E., 2011) Konsekvenser av bristande lufttäthet Klimatskärmens lufttäthet har stor betydelse för byggnadens energianvändning, innemiljö, fuktsäkerhet, beständighet och miljöpåverkan. Otätheter medför konsekvenser bl.a. i form av ökad energianvändning, försämrad termisk komfort, dålig ljudkvalitet och kondensrelaterade fuktskador (Sikander E, Sandberg P, Wahlgren P, Larsson B., 2007). Ofrivillig ventilation genom otätheter leder till att ventilationssystemets funktion försämras. Ett ökat ventilationsflöde medför en ökad energianvändning. Den ofrivilliga ventilationen inverkar även på värmeåtervinningens verkningsgrad då tilluften är i behov av uppvärmning och varm inneluft tillåts passera genom otätheter i klimatskärmen. Luftrörelserna leder till ökade värmeförluster och ökad risk för fuktkonvektion (Sikander, E., 2011). Lufttäta byggnader kräver noggrannhet och omsorg i planering och utförande. Resultat från tidigare studier kring lufttäthetens inverkan på energianvändningen visar att energiåtgången för uppvärmning av byggnaden kan sjunka med 30% om klimatskalets täthet ökar från 0,8 l/s m 2 till 0,4 l/s m 2 (Sandberg, I., Sikander, E., Wahlgren, P., Larsson, B., 2008). 4.4 Tryckskillnader Vind, ventilation och termiska drivkrafter skapar tryckskillnader i byggnaden vilket medför värmeförluster i en otät klimatskärm. Vindpåverkan leder till att luft pressas in i byggnaden på lovartsidan och sugs ut på läsidan, se Figur 9. Ett injusterat värmesystem medför oftast undertryck i byggnaden vilket leder till att luft tillförs byggnaden om det förekommer otätheter i klimatskärmen, se Figur 10 (Wahlgren, P., 2010). Tryckskillnader uppstår främst i byggnadens övre delar där det råder ett invändigt övertryck på grund av den termiska drivkraften, se Figur 11. Hur stort utbytet av luft är beror på tryckbilden och läckagevägens storlek. Genom att 20

33 säkerställa en tät klimatskärm undviks fukttransporter som uppstår p.g.a. tryckskillnader. Figur 9. Tryckskillnader orsakade av vind. Figur 10. Tryckskillnader orsakade av ventilationssystemet. Figur 11. Tryckskillnader orsakade av den termiska drivkraften. 4.5 Fuktsäkerhet Fuktsäkerheten är beroende av god lufttäthet, att byggnaden är fuktsäker innebär dock inte att den är lufttät. God fuktsäkerhet innebär att material skyddas mot fukt och nedsmutsning under transport, förvaring och hantering. Att väderskydd används i syfte att skydda byggnaden från skadlig fukt. Att byggnaden ges tillräcklig tid för uttorkning för att förhindra stora mängder byggfukt. Att identifiera fuktkritiska moment och detaljer i ett tidigt skede, samt att möjlighet till utbildning inom fuktsäkerhetsfrågorna i syfte att ge ökad förståelse för konsekvenserna av ett bristfälligt utförande. Trots god materialhantering och användande av väderskydd kan bristande lufttäthet orsaka omfattande fuktskador. En fuktsäkerhetsbeskrivning bör upprättas i ett tidigt skede som en del av fuktprojekteringen. Fuktsäkerhetsbeskrivningen beskriver projektets förutsättningar ur fuktsynpunkt, samt krav på aktörernas utförande i syfte att uppnå en fuktsäker byggnad. Fuktronder och fuktmätningar möjliggör uppföljning av fuktsäkerhetsarbetet (Mjörnell, K., 2007) Bristande kompetens kring fuktsäkerhetsprojektering En bristande fuktsäkerhetsprojektering kan orsaka omfattande fuktskador vilket påverkar såväl den inre som yttre byggnadsmiljön (Sikander, E., 2000). För att uppnå god fuktsäkerhet krävs att byggherren formulerar tydliga krav under programskedet, att tidplanen är realistisk ur ett fuktsäkerhetsperspektiv samt att ställda krav följs upp innan överlämnande. Byggherren bör tydliggöra ansvarsfördelningen, utforma rutiner för kommande arbetsmoment och se till att samtliga aktörer har tillräcklig kompetens i syfte att säkerställa en fuktsäker byggprocess. (Sikander, E., 2005). Otillräcklig kunskap och skiftande förutsättningar i kombination med dålig kommunikation mellan aktörerna medför ökad risk för uppkomst av fuktrelaterade skador. (Mjörnell, K., Wihlborg, C., 2005). Det krävs att bygghandlingar går att bygga efter, samt att de är tydliga, detaljerade och begripliga för de aktörer som ska ta del 21

34 av dem. Detta då brister i handlingarna är svåra att uppmärksamma under senare skeden. Trots att entreprenören bör ha erfoderlig kompetens för arbetet ligger ansvaret för utförandets riktighet hos byggherren. Entreprenören har ett utförandeansvar mot byggherren, men ansvaret för handlingarnas riktighet ligger hos byggherren. (Hedenstedth, E., Kemppainen, T., 2011). För att ge möjlighet till ökad förståelse för konsekvenserna av ett bristfälligt utförande krävs att aktörerna är väl informerade om arbetsmetoder och utförandet av kritiska detaljer innan byggstart. Kunskap från en lyckad fuktsäkerhetsprojektering samt resultat från egenkontroller av tekniska lösningar och arbetsmoment skall dokumenteras och spridas till samtliga berörda aktörer i branschen i syfte att uppnå en byggnad med god funktion. Fuktrelaterade frågor bör diskuteras i ett tidigt skede för att identifiera och diskutera lösningar till kritiska detaljer och kommande arbetsmoment, se Figur 12 (Mjörnell, K. Wihlborg, C., 2005). Genom aktiva val och god medvetenhet om kritiska problem ökar möjligheten till fokus kring en fuktsäker byggprocess. Figur 12. Schematisk bild för fuktsäkerhet i byggprocessen (Mjörnell, K., 2007) Lönsamhet genom fuktsäkerhetsprojekteringen Boverkets byggregler rekommenderar att samtliga aktörer inom byggbranschen använder sig av en fuktsäkerhetsprojektering för att säkerställa att projektet uppnår god fuktsäkerhet. Vid tillämpning av BBR 06 kan dock uppmärksammas att flera vanliga konstruktioner inte uppfyller fuktsäkerhetskraven och att såväl kompetensen 22

35 som kvaliteten i produktionen måste höjas för att uppnå dessa krav. (Samuelson, I., 2008). Fuktsäkerhetsprojekteringen innebär ökade kostnader i produktionsskedet. En grundlig fuktsäkerhetsprojektering står dock för en obetydlig kostnad i förhållande till den merkostnad som krävs för att åtgärda uppkommande fuktproblem under förvaltningsskedet (Hedenstedth, E., Kemppainen, T., 2011). God lufttäthet bidrar till ökade intäkter i form av minskade energi- och förvaltningskostnader. Intäkterna och kostnaderna uppstår inte alltid samtidigt, därför är det viktigt att skapa en lönsamhetskalkyl över projektets särintäkter och särkostnader för att få en överskådlig bild om när kostnaderna övergår i vinst (Sandberg, I., Sikander, E., Wahlgren, P., Larsson, B., 2008). Byggsektorns höga konkurrens och aktörernas vilja att maximera sina intäkter medför brister i utförande, metod och materialval (Sikander, E., 2005). Byggherrens ambition är att öka sina intäkter genom en skadefri byggnad med lågt energibehov. Förutsättningen är att entreprenören har ett noggrant utförande och använder material av hög kvalitet. Entreprenörens ambition är dock att öka sina intäkter genom att bygga snabbt och billigt, se Figur 13 (Hägerstedt, O., Personlig kontakt). Trots entreprenörens anbud har byggherren det avgörande inflytandet över kravet på lufttäthet. Entreprenören har ett utförandeansvar mot byggherren, men byggherren ansvarar för uppföljning av kraven. Byggnadsnämnden ansvarar för kontroll av byggherrens uppföljning. (Sandberg, I., Sikander, E., Wahlgren, P., Larsson, B., 2008). Figur 13. Ambitioner (Hägerstedt, O., personlig kontakt) Åtgärder för att minska risken för fuktskador Väderskydd Fuktproblem kan uppstå före och efter montaget innan klimatskärmen är tät, samt efter färdigställande då byggnaden satts i drift. Efter montaget tillåts byggfukt och nederbörd att tränga in mellan fogarna runtom utfackningsväggen och vidare in i stommen (Rosenkilde, A., Gustafsson, A., Mjörnell, K., 2008). Fukt som tillkommer under byggskedet måste kunna ta sig ut genom dränerande och vattenavledande 23

36 material eller ventilerande skikt. Fukt som inte tillåts torka ut kan leda till stora konsekvenser i form av mögel, dålig lukt och röta (Samuelson, I., 2008). För att undvika att fukt och nederbörd tränger in i stommen bör montaget ske uppifrån och ned efter att yttertaket monterats. Med hänsyn till nederbörd och skiftande väderleksförhållanden är ett heltäckande väderskydd att föredra ur fuktsäkerhetssynpunkt. Ett heltäckande väderskydd medför bibehållen produktivitet vid dålig väderlek, bättre arbetsförhållanden, kortare uttorkningstid samt att konstruktionen löper betydligt mindre risk att fuktskadas innan klimatskärmen är tät. All byggnation som sker utan väderskydd innebär en risk för fuktsäkerheten. Vid en hög prefabriceringsgrad erhålls en god arbetsmiljö och fuktsäkerhet då elementen är tillverkade under väderskydd. Om hantering och mellanlagring sker väderskyddat krävs inget ytterligare skydd under montaget. (Rosenkilde, A., Gustafsson, A., Mjörnell, K., 2008). Utvändiga tätningsmetoder Då det inte finns möjlighet till ett heltäckande väderskydd finns andra alternativ att tillgå för att minska risken för fuktinträngning till dess att klimatskärmen är tät. Plastfolieremsor kan monteras i skarvarna mellan vindskivorna för att förhindra att regnvatten som rinner längs fasaden tränger in i stommen, se Figur 14. Metoden är enkel att utföra och erhåller en låg investeringskostnad (Rosenkilde, A., Gustafsson, A., Mjörnell, K., 2008). En dåligt tillskuren vindskiva med öppna springor orsakar ansenliga luftläckage. Profilerade tätningsskenor avsedda för skarv mellan vindskivor erhåller ett tätt vindskydd, se Figur 15 (Sandberg, P., Sikander, E., 2004). Vindskivor kan med fördel ersättas av en diffusionsöppen vindduk. Vindduken skapar ett heltäckande skikt utan skarvar inom elementet. Överlappning mellan elementen möjliggörs i tillverkningsskedet vilket medför ett tätt klimatskal redan under montaget. (Gustavsson, A., Pousette, A., Jonsson, R., 2010). Figur 14. Utvändig tätning med plastfolie. Figur 15. Utvändig tätning med tätningsskenor. 24

37 Invändiga tätningsmetoder Efter montage sker färdigställande av klimatskärmen. Vid låg prefabriceringsgrad då utfackningsväggarna monteras oisolerade är det viktigt att plastfolien monteras och tätas omedelbart efter att isolering satts in för att undvika att fukt kondenserar på det utvändiga vindskyddet när det råder tryckskillnad över väggen (Rosenkilde, A., Gustafsson, A., Mjörnell, K., 2008). Rekommenderad fogningsbredd för respektive tätningsmaterial bör varken över- eller understigas (Gustavsson, A., Pousette, A., Jonsson, R., 2010) Kritiska detaljer Konstruktionens lufttäthet är beroende av materialens lufttäthet och ytstruktur, tätheten på skarvar mellan plastfolien, anslutningarna mellan utfackning och stomme, infästningsmetod samt antalet genomföringar (Rosenkilde, A., Gustafsson, A., Mjörnell, K., 2008). Plastfolien måste vara helt tät och skarvningen korrekt utförd för att minimera risken för fuktskador. Dåligt utförd isolering och lufttätning ökar risken för fuktskador avsevärt (Samuelson, I., 2008). Genom ett installationsskikt med indragen plastfolie undviks onödiga genomföringar samt att risken för att plastfolien skadas under byggskedet minskar. Vid punktering av plastfolien skall skadan lagas med en remsa av ny plastfolie. Plastfolieremsan skall tejpas fast mot den ursprungliga plastfolien med minst 100 mm överlapp Figur 16. Principskiss för lagning av plastfolie. i alla riktningar för att säkerställa tätheten, se Figur 16(Wahlgren, P., 2010). Dåligt utförda genomföringar är svåra att täta i efterhand och bör undvikas. Genomföringarna och anslutningar skall tejpas eller monteras med tillhörande kragar. Även de enklaste detaljerna blir otäta med ett dålig utförande. Det är viktigt att konsulterna besöker arbetsplatsen under byggskedet för att ge hantverkarna information om kritiska detaljer (Wahlgren, P., 2010). Om handlingarna är bristfälliga och entreprenörerna inte blir medvetna om detta har de ingen möjlighet att förbättra sig till nästa projekt (Sandberg, P., Sikander, E., 2004). Köldbryggor medför ökad risk för lokal kondens. För att undvika kondens krävs hänsynstagande till materialens isoleringsförmåga, lufttäthet, val av fasadskiktets utformning, väggens tjocklek med hänsyn till ljudkraven samt materialens beständighet mot yttre påverkan. Samtliga faktorer är starkt beroende av ett noggrant utförande (Gustavsson, A., Pousette, A., Jonsson, R., 2010). 25