Trafikverket yrkar att tillståndet får tas i anspråk utan hinder av att kommande dom i målet har vunnit laga kraft.

Transkript

1 M (16) Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstolen Yttrande M Inledande kommentar I detta yttrande kommer de synpunkter som framkommit att bemötas sorterat utifrån respektive remissinstans. Vissa frågor bemöts samlat under en rubrik utan hänvisning till ett specifikt yttrande. Sist i yttrandet finns en tabell över de ytterligare handlingar som ges in som underlag till ansökan. Verkställighetsförordnande yrkar att tillståndet får tas i anspråk utan hinder av att kommande dom i målet har vunnit laga kraft. På grund av detta hemställer om att arbetstiden för inom vilka samtliga i ansökan tillståndsprövade arbetsmoment ska vara slutförda till tio (10) år från dag för mark- och miljödomstolens dom i målet. Hamnbanan i Göteborg en är högt belastad bana som är av stor vikt för godstransporter nationellt och är utpekad som ett riksintresse för kommunikation. Nuvarande anläggning är underdimensionerad och är endast enkelspårig vilken gör den känslig för störningar. Det är därför angeläget att byggnationen kan inledas så snart som möjligt. Det kan i detta hänseende noteras att järnvägsplanen och samtliga detaljplaner som berör projektet vunnit laga kraft. Det som återstår innan byggnationen kan inledas är nu aktuell prövning. Villkorsjusteringar Utifrån ingivna yttranden från remissinstanser och egna överväganden har justerat de ursprungligen föreslagna villkoren. En sammanställning av de nya villkoren framgår i bilaga till detta yttrande.

2 M (16) Allmänt om ersättning för skada Ett flertal fastighetsägare har i yttrande anfört att de yrkar på ersättning om det uppstår skada på byggnader eller motsvarande på grund av den sökta verksamheten. har planerat den sökta verksamheten så att riskerna för att skador ska uppstå ska vara minimala och kan idag inte se att några skador ska uppstå till följd av projektet. Besiktningar kommer ske av byggnader enligt Svensk Standard SS för att säkerställa ett omfattande underlag för eventuella skadeutredningar. Skulle den sökta verksamheten orsaka skador kommer att ersätta dem i enlighet med gällande rätt. Allmänt om vibrations- och sättningsmätningar samt uppföljning av grundvattennivåer och portryck har för avsikt att så långt det är tekniskt motiverat och ekonomiskt försvarbart tillmötesgå enskilda fastighetsägares önskningar om placering av mätutrustning. De synpunkter och önskningar som framförts i yttrandena beaktas i framtagandet av kommande kontrollprogram. Statens geologiska institut (SGI) Enligt de handlingar som kommit tillhanda synes SGI endast ha yttrat sig i målet som avser anläggandet av Gryaab AB:s transporttunnlar, M har dock underhand fått del av det yttrande som avser nu aktuellt mål (yttrandet synes inte ha lämnats över till domstolen). I detta yttrande har SGI framhållit risken med klorerade alifater. gjorde, med anledning av SGI:s tidigare synpunkter i ärendet rörande just risken för klorerade alifater, under sommaren 2018 kontroller i befintliga grundvattenrör GW4523, GW4517B, GW4767 samt GW4808 i det undre grundvattenmagasinet. Inga detekterbara halter av klorerade alifater detekterades. instämmer i att det är motiverat att fortsatt ha kontroll på risken för föroreningsspridning av klorerade alifater och kommer att komplettera med ett par grundvattenrör direkt nedströms tidigare kemtvätt där även det övre grundvattenmagasinet kommer att provtas och analyseras för klorerade alifater. Uppföljning av detta kommer ingå i kontrollprogrammet.

3 M (16) Aktbilaga 67, St1 Refinery AB I stora delar avser det som beskrivs av St1 Refinery AB (St1) en annan del av järnvägsprojektet Hamnbanan som inte omfattas av målet (och inte av någon enligt miljöbalken tillståndspliktig verksamhet). och St1 har där en pågående kommunikation. Beträffande de delar som är av betydelse för målet kan noteras att St1:s anläggningar med god marginal ligger utanför påverkansområdet. Aktbilaga 76, Göteborgs energi AB är medvetna om förekomsten av ledningar inom området och dessa kommer att hanteras i den fortsatta projekteringen. Aktbilaga 78, Kamilla Öhrström och Jörgen Öhrström är medvetna om vilka naturvärden som påverkas vid utbyggnaden av tunneln inom området. Under hela planerings- och projekteringsskedet har ett nära samarbete med Göteborgs stad och deras park- och naturförvaltning ägt rum för att minimera påverkan i så stor utsträckning som möjligt. Detta samarbete fortskrider till färdigställande av projektet så att den långsiktiga negativa påverkan på naturmiljön minimeras. Krokängsparken kommer efter färdigställt projekt att påverkas i mindre grad än idag av buller och luftföreringar. Detta tillsammans med att de påverkade områdena gestaltas för att öka tillgängligheten och att nedtagna träd ersätts med nyplanterade gör att s bedömning är att området kommer vara minst lika attraktivt som rekreationsområde efter färdigställandet som i dagsläget. I planering- och projekteringsskedet har säkerheten för tredjeman varit en stor del. En riskanalys har genomförts för den nya spårsträckningen (inklusive tunneln) för att belysa riskerna och möjliga säkerhetshöjande åtgärder. Dialog med Räddningstjänsten har löpande ägt rum för att tillse att anläggningen är säker. Konkreta exempel på riskreducerande åtgärder som genomförs är att spåret förses med skyddsräler och järnvägen förses med betongmurar. Via de nya gångvägarna och vid rivning av det markförlagda spåret inklusive järnvägsbro kommer barriäreffekten i området att minska och

4 M (16) möjlighet till stadsutveckling och en starkare anknytning mot älven skapas. Sammantaget är s bedömning att den nya järnvägen kommer att bli säkrare än dagens järnväg. Att öka kapaciteten längs befintlig Hamnbana beslutades under 2008, de andra alternativen avfärdades i samband med detta beslut. Efter beslutet 2008 har arbetat för att den negativa omgivningspåverkan ska bli så liten som möjligt, både under produktionen och efter färdigställt projekt. Detta arbete har legat till grund för den järnvägsplan som vann laga kraft den 25 juli I denna plan har den exakta dragningen slutligt fastställts. Aktbilaga 82, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Det allmänna villkoret Ett flertal motparter har motsatt sig s förslag på allmänt villkor. Av processekonomiska skäl väljer att frånfalla bisatsen såvitt avser frågor som är av betydelse för att begränsa påverkan på människors hälsa eller miljön. Villkor angående utsläpp till vatten (Göta älv) Länsstyrelsen föreslår inledningsvis att villkoret även ska gälla för processvatten från tunneldrivning. I Hamnbanan kommer detta vatten att ledas till det kommunala reningsverket medan vatten från schakter (i jord och berg där tråg och betongtunnlar ska byggas) efter rening avleds till dagvattennätet och vidare till Göta älv. har därför delat upp villkorsförslagen så att villkor 8 reglerar avledning av processvatten från tunneldrivning till det kommunala reningsverket och villkor 9 reglerar avledning av länshållningsvatten från schakter till dagvattennätet. Det är därför inte nödvändigt att reglera utsläpp av processvatten från tunneldrivning även i villkor 9. Något vatten från tunneldrivningen kommer inte att släppas ut i dagvattennätet. anser därför att det inte är nödvändigt att ändra den inledande delen av villkor 9 som länsstyrelsen föreslår. Den formulering föreslår är tillräckligt tydlig. Den föreslagna halten olja motsvarar s förslag.

5 M (16) Länsstyrelsen föreslår att halten suspenderade ämnen i utsläppt vatten inte får överskrida 75 mg suspenderade ämnen per liter som årsmedelvärde samt som månadsmedelvärde under perioden 15 april till 31 augusti. Som motiv till att ändringen anger länsstyrelsen att s förslag medger alltför höga toppar och för att undvika det bör begränsningsvärdet sättas som månadsmedelvärde under den del av året som vattenmiljön är mest känslig, d v s under vår och sommar. Länsstyrelsen anger inte något särskilt skäl till halten 75 mg suspenderade ämnen per liter. Man hänvisar dock till att villkorsförslaget utformats på samma sätt som för Västlänken och att anläggandet av Hamnbanans betongtunnlar kan förväntas ge upphov till snarlika miljöeffekter i fråga om utsläpp till vatten vilket gör att ett motsvarande villkor bedöms lämpligt. motsätter sig förslaget att halten suspenderade ämnen sätts till 75 mg/l. medger dock att ett månadsmedelvärde för perioden 15 april till 31 augusti införs. redogör i bilaga 1 till MKB, PM Miljökvalitetsnormer i Göta älv och Rivöfjorden, för planerad hantering av länshållningsvattnet samt motiv till varför halten suspenderade ämnen bör sättas till 100 mg/l som årsmedelvärde, se särskilt avsnitten 6 och 7.1. s bedömning är att mängden suspenderat material kommer att vara försumbar mot den sedimenttransport som sker i Göta älv. Sedimentering i containrar och lamellsedimentering är en rimlig reningsinsatts. För att klara 75 mg/l krävs troligen ytterligare reningssteg som inte kan anses vara ekonomiskt motiverat utifrån de konsekvenser utsläppet av suspenderade ämnen har. Nedan sammanfattas motiven i rapporten tillsammans med en kompletterande analys. 1. I den del av älven som kan komma att beröras av utsläpp av länshållningsvatten från projekt Hamnbanan, förekommer inga lek- eller uppväxtområden för vare sig lax eller öring. 2. Grumlingsplymerna till följd av ett kontinuerligt utsläpp av länshållningsvatten har en helt försumbar inverkan på partikelhalten i älven.

6 M (16) Flöde uppskattas till 6 l/s (mycket konservativt räknat) och är fördelat på två utsläppspunkter (Eriksberg och Sannegårdshamnen), d.v.s. 3 l/s per utsläppspunkt med en partikelhalt motsvarande 100 mg/l suspenderat material. Utsläppet vid Eriksberg sker på ca 1,5 meters vattendjup, dvs. helt och hållet i älvens färskvattenskikt där flödet i medeltal uppgår till ca 180 m 3 /s eller motsvarande l/s, vilket innebär en omfattande utspädning även om omblandningen endast sker i en smalare plym nedströms utsläppspunkten. Ca 300 m nedströms utsläppspunkten vid Eriksberg finns ett påseglingsskydd som är anlagt av krossmaterial. Detta område är nyligen anlagt men kommer att kunna fungera som etableringsområde för blåmusslor. Avståndet mellan detta påseglingsskydd och utsläppspunkten är så långt att en eventuell etablering av blåmussla inte kommer att påverkas negativt. Avlagringen över musselbankarna bedöms bli liten med hänsyn till partiklarnas sedimentationshastighet. Tidigare utredningar visar att området hyser låga naturvärden. Vid utsläppspunkten utanför Sannegårdshamnen sker utsläppet på ca 7 meters vattendjup, dvs. i saltkilen i Göta älv. På grund av densitetsskillnader mellan länshållningsvattnet (sötvatten) och det salta bottenvattnet kommer länshållningsvattnet att flyta upp och inlagras i språngskiktet. Spridningen blir här mer diffus beroende på vilken nivå länshållningsvattnet inlagras i. Om inlagring sker i övre delen av salthaltssprångskiktet kommer en större andel av länshållningsvattnet att rivas med av det utströmmande färskvattnet och partiklar i länshållningsvattnet förs på så sätt vidare nedströms. Om däremot inlagring sker strax under språngskiktsnivån kommer partiklarna i länshållningsvattnet troligtvis att avsättas över bottnar i eller vid sidan av farleden uppströms utsläppspunkten. Det sker en mycket kraftig naturlig sedimentation av partiklar där älvvattnet möter saltvattenskilen direkt nedströms Götaälvbron. Dessa bottnar har därför ett mycket lågt naturvärde eftersom de mer eller mindre regelbundet underhållsmuddras och ständigt blir utsatta för omrörning till följd av propellerströmmar.

7 M (16) 3. Göta älv har en medelhalt av suspenderat material på cirka 10 mg/l. Efter endast 100 gångers utspädning sjunker en utgångshalt på 100 mg/l till 1 mg/l som med bakgrundshalt ger 11 mg/l, d.v.s. en helt försumbar förhöjning. Med en strömhastighet av 0,3 m/s i älven kräver det bara en utspädning inom älvvattnet på en bredd av 1 m och en höjd av 0,5 m. Detta uppnås praktiskt taget direkt vid utloppspunkten. 4. Den naturliga omblandningen i älven har studerats med en 3- dimensionel flödesmodell för Göta älv (framtagen för Rosenlundverken). Datormodellen visar att vatten som blandas in i ena sidan av älven har spridit sig över hela älvens bredd inom ett avstånd av ca 3 km från utsläppsplatsen. Älven är inom hamnområdet ca 300 m bred. Det innebär att älvvattnet blandas om i tvärled under tiden som vattnet förflyttar sig nedströms. Hastigheten i breddökning är ungefär 1/10 av transportlängden i nedströms riktning. Vid utsläppsplatsen fås en initial utspädning när vattnet från ledningen strömmar ut i älven. Den fortsatta omblandningen styrs dock av älvens egen omblandningsförmåga. Vattenhastigheten i älven är som ett medelvärde ca 0,3 m/s. Omblandning sker förutom i tvärled även i djupled inom det utströmmande ytskiktet av sötvatten. På en sträcka av exempelvis 200 m är det rimligt att anta att det sker en omblandning inom ett djup av ca 3 m. På 200 m avstånd från utsläppsplatsen blir omblandningen i tvärled av älven ca 0,1x200=20 m. Det vattenflöde som länshållningsvattnet har blandats om inom blir därmed 200 m nedströms ca 3x20x0,3=18 m 3 /s. För ett utsläpp av 3 l/s motsvarar detta en utspädning på ca 6000 gånger. har inte något att erinra mot länsstyrelsens förslag på begränsningsvärde för ph. har inte heller något att erinra mot att ha beredskap att justera ph-värde och krom VI eller att ha beredskap att stänga utflödet vid olycka eller andra händelser som kan medföra skadliga halter. Flera yttranden har berört villkor 9 och detta har medfört att villkoret har justerats i enlighet med dessa, se bilaga Villkorsjusteringar.

8 M (16) Villkor om träd Länsstyrelsen föreslår att ett villkor läggs till avseende att träd som berörs ska hanteras enligt Åtgärdsplan för träd och naturmiljö. emotsätter sig detta förslag och anser att det bör vara fullt tillräckligt att hantera träd enligt kontrollprogrammet. I kontrollprogrammet kan Åtgärdsplanens bilaga 1, där åtgärder för enskilda träd finns beskrivna, inarbetas. Det ger tillsynsmyndigheten möjlighet att kontrollera och samråda med kring förändringar i hantering av enskilda träd. PM Åtgärdsplan för träd och naturmiljö har tagits fram i mycket nära samarbete med Göteborgs Stads Park och Naturförvaltning (PoNF), som förvaltar träden och park- och naturmiljöerna i området. Den togs fram som ett underlag till det avtal som skrivits mellan och Göteborgs Stad och beskriver ambitionsnivå, arbetssätt och överenskomna metoder för att skydda träd samt behov av fortsatt arbete. I bilaga 1 till planen, Detaljkartor och tabeller över inmätta träd, finns hantering på individnivå av inmätta träd beskriven. Om ett träd som PoNF och är överens om ska sparas, måste tas ned, kan detta behöva göras med relativt kort varsel av arbetsmiljö och anläggningstekniska skäl. Det kan även gå åt andra hållet att träd som trodde behövde tas ned kan sparas. Det är viktigt att en sådan hantering kan gå smidigt till och det kan bli onödigt krångligt att hantera sådana förändringar genom ett villkor och tillsynsmyndighetens godkännande i varje enskilt fall. Projektet är en totalentreprenad vilket innebär att detaljprojektering kommer ske av s entreprenör, och förändringar kan komma att ske i hantering och åtgärder på olika träd under byggskedet. och Staden har kommit överens om en gemensam resurs, kallad Kontrollant mark och vegetation som bevakar och rapporterar till både Staden och om åtgärder som kan påverka träd och tillkallar specialister på båda sidor vid behov. Rättegångskostnader För det fallet att Länsstyrelsen i Västra Götalands län inte närvarar vid huvudförhandlingen och kompletterar sitt yrkande om ersättning för rättegångskostnader kan det konstateras att yrkad ersättning synes skälig.

9 M (16) Aktbilaga 83, Gryaab Villkor 8 och 9 instämmer i den av Gryaab föreslagna formuleringen. Flera yttranden har berört villkor 9 och detta har medfört att villkoret har justerats i enlighet med dessa, se bilaga Villkorsjusteringar. Aktbilaga 84, JM AB Angående det allmänna villkoret, se ovan under rubriken Aktbilaga 82, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Tid för oförutsedd skada har föreslagit att tiden för inom vilken oförutsedda skador ska anmälas ska sättas till 10 år efter arbetstidens utgång. Genom de åtgärder som vidtas av bedöms skadliga sättningar kunna undvikas på grund av projektet. Efter byggtiden är det en låg sannolikhet för att grundvattenrelaterade skador ska uppkomma. I detta läge sker endast grundvattenbortledning i begränsad omfattning från de tätade bergtunnlarna. Hamnbanans betongtunnlar och tråg är täta. En längre tid för oförutsedd skada kan i vissa fall motiveras av att den planerade verksamheten varierar i omfattning under normal drift, t.ex. bevattningsuttag som varierar i omfattning beroende på väder och val av gröda. Ett annat motiv är att eventuella skador förutsätter ovanliga händelser som extrema regn, höga vattenstånd eller långvarig torka. Den aktuella vattenverksamheten genomförs under en fastställd byggtid och när byggtiden är avslutad kommer förhållandena att i princip vara konstanta och förutsägbara. En stor del av den sökta verksamheten medför endast en temporär påverkan. Skador som uppkommer till följd av grundvattenbortledning kan upptäckas relativt omgående genom den mätning av grundvattennivå med registrerande utrustning som ingår i kontrollprogrammet. Även om sättningar kan utbildas under längre tid finns det med god marginal tid att upptäcka sådana skador inom den föreslagna tiden. s förslag om tio år för anmälan om oförutsedd skada är därför rimlig.

10 M (16) Uppföljning, besiktning m.m. I direkt anslutning till fastigheterna finns två grundvattenrör med kontinuerlig mätning. I god tid innan projektet inleds kommer byggnaderna att besiktigas och avvägningsdubb samt vibrationsmätare ska installeras. Riskanalys avseende vibrationer har tagits fram i enlighet med Svensk standard. Rättegångskostnader Eftersom JM avser att komplettera sitt yrkande om ersättning för rättegångskostnader vid huvudförhandlingen avvaktar med att avge en inställning till yrkat belopp till dess. Aktbilaga 88, Wallenstam Angående det allmänna villkoret, se ovan under rubriken Aktbilaga 82, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Delgivning av information Information till boende, organisationer och verksamheter kommer att ske på flera sätt; via projektets hemsida, informationsmöten med mera. Mer områdesspecifik information sköts av områdesinformatörer genom möten och brev. Oaktat detta ska naturligtvis samtliga berörda få sådan information som efterfrågas av Wallenstam. Inläckagenivåer vid byggnation Beräknat påverkansområdet (med beräknad avsänkning 0.3 m) under byggskede, se figur 8-2 i Teknisk beskrivning (TB) (bilaga 2 till ansökan), styrs till övervägande del av antagna inläckage till jordschakter. Flöden till jordschakter som antas i beräkningarna är cirka 4-20 gånger större än beräknade flöden till bergtunnlarna (se TB, bilaga 2 till ansökan). Det vill säga att ytterligare tätning av bergtunnlarna har begränsad effekt på beräknat påverkansområde. Det är därför inte befogat att ställa högre krav på tätning av bergtunnlarna med hänsyn till kvarvarande avsänkning runt tunnlarna i berg och risker för sättningar.

11 M (16) Kompletterande utredning av sättningsrisker har utförts och redovisas i Hamnbanan Göteborg, dubbelspår Eriksberg Pölsebo, Vattenverksamhet, PM Sättningsrisker på grund av grundvattensänkning. Enligt denna PM bedöms sättningarna för Wallenstams fastigheter uppgå till maximalt några cm, även med konservativt antagna materialparametrar, med förutsättningen att långvariga avsänkningar strax utanför schakt inte blir större än cirka 1 m. I ansökan anges för villkor 4 att grundvattennivån inte får sänkas mer än 1 m, som riktvärde under medelnivån, i mätpunkter inom 100 m från schakt. Det vill säga, åtgärder kommer att utföras för att begränsa avsänkningen om den temporärt överskrider 1 m. Inläckagenivåer vid driftskede Efter byggskedet finns inget läckage in till betongtunneldelar i jord. Det är endast inläckage till bergtunnlar som kan påräknas. Flödena som ger en avsänkning runt bergtunnlarna är väsentligt mindre än det som beräknas för byggskede till jordschakter och bergtunnlar. Det innebär att påverkansområdet (med beräknad avsänkning 0.3 m) blir betydligt mindre efter byggskedet. Påverkansområdet beräknas bli mindre än 100m, se kapitel i TB (bilaga 2 till ansökan). Avstånden till Wallenstams fastigheter är cirka m från närmaste bergtunnel i Bratteråsberget. Det är därför inte befogat att ställa högre krav på tätning av bergtunnlarna med hänsyn till risker för sättningar. Tid för oförutsedd skada Angående tid för oförutsedd skada, se ovan under rubriken Aktbilaga 84, JM AB. Rättegångskostnader Eftersom Wallenstamkoncernen avser att komplettera sitt yrkande om ersättning för rättegångskostnader vid huvudförhandlingen avvaktar med att avge en inställning till yrkat belopp till dess. Aktbilaga 95, Stena Sessan Sannegården AB Angående det allmänna villkoret, se ovan under rubriken Aktbilaga 82, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

12 M (16) Angående grundvattennivåer och skyddsåtgärder, se ovan rubrik Allmänt om vibrations- och sättningsmätningar samt uppföljning av grundvattennivåer och portryck. Vidare så har och Stena Sessan Sannegården AB en pågående dialog där omfattningen av uppföljning på aktuella fastigheter och byggnadstekniska frågor samt besiktningar diskuteras. Vibrationer Stena Sannegården AB har yrkat att även standarden SS ska föreskrivas i villkoret om vibrationer. Det är även s avsikt varför standarden har lagts till i s förslag till villkor. Informationsskyldighet och samordning av inkomna synpunkter och klagomål I ansökans förslag på kontrollprogram redovisas översiktligt hur informationshantering planeras. Förslaget är att primärt sker rapportering av driftstörningar och avvikelser som kan ha stor påverkan på miljön till utsedd tillsynsmyndighet. Rapportering till tillsynsmyndighet görs enligt fastställt schema och med hänsyn till vad mätningarna enligt kontrollprogrammet visar utifrån fastställda åtgärdsnivåer, för t.ex. grundvattennivåer. Information till boende, organisationer och verksamheter kommer att ske på flera sätt; via projektets hemsida, informationsmöten med mera. Mer områdesspecifik information sköts av områdesinformatörer genom möten och brev. vill även framhålla att grundvattenpåverkan inte ska likställas med risk för ogynnsam sättning. Ogynnsamma sättningar är kopplade till exempelvis grundläggningstyp av aktuella byggnader, jordart, jordartsmäktighet, storleken för påverkan, med mera. Att informera vid varje tillfälle som grundvattnet fluktuerar är inte meningsfullt. Skulle risk däremot föreligga för ogynnsamma sättningar hos byggnader eller omkringliggande mark ska meddela detta till berörda fastighetsägare. Det slutgiltiga kontrollprogrammet fastställs innan byggstart, där informationshanteringen detaljeras.

13 M (16) Buller s förslag till villkor avseende buller följer Naturvårdsverkets riktvärden avseende byggbuller inomhus (NFS 2004:15). kommer att erbjuda tillfälligt boende alternativt tillfällig vistelse för det fallet att bullernivåerna inomhus riskeras att överskridas under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tidsperiod av tio dagar. har vidare åtagit sig att vid särskilda skäl erbjuda evakuering även om ett överskridande inte kommer ske, t.ex. för boende med nattarbete, sjukskrivna, boende med små barn m.m. Mätning kan förekomma i vissa fall för uppföljning av villkoren i tillståndet. Angående tid för oförutsedd skada, se ovan under rubriken Aktbilaga 84, JM AB. Rättegångskostnader Eftersom Stena Sessan Sannegården AB avser att komplettera sitt yrkande om ersättning för rättegångskostnader vid huvudförhandlingen avvaktar med att avge en inställning till yrkat belopp till dess. Aktbilaga 96, Klimat- och miljönämnden Göteborg Villkor 9 motsätter sig förslaget att halten suspenderade ämnen sätts till 75 mg/l. medger dock att ett månadsmedelvärde för perioden 15 april till 31 augusti införs, se ovan under rubriken Aktbilaga 82, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Nämnden har vidare yrkat att den ska få ett brett mandat att besluta om försiktighetsmått, begränsningsvärden och ytterligare ämnen avseende länshållningsvatten. motsätter sig detta. De undersökningar som genomförts inför framtagandet av ansökan har medfört att har en god kunskap om området och vad som finns i marken. Det saknas därför behov av en särskild möjlighet för nämnden att föreskriva värden för ytterligare ämnen.

14 M (16) Det framgår inte heller om villkoret ska anses innebära att nämnden ska ha möjlighet att ändra befintliga nivåer och åtgärder eller om det endast avser tillkommande ämnen. Det framgår inte heller inom vilka spann sådana nivåer eller åtgärder ska vidtas. En sådan oklarhet medför att villkoret i sig blir olämpligt. Flera yttranden har berört villkor 9 och detta har medfört att villkoret har justerats i enlighet med dessa, se bilaga Villkorsjusteringar. Villkor 10, 11 och 12 instämmer i att den av nämnden föreslagna formuleringen är bättre och har ändrat de föreslagna villkoren i enlighet med detta. Nytt villkor buller motsätter sig den föreslagna formuleringen. Villkoret är otydligt och det är svårt att förstå vad som nämnden avser. Av motiveringen till villkoret framgår att det ska ge nämnden möjlighet att styra vissa processer om brister i egenkontrollen. Inte heller av detta framgår med någon tydlighet vad som avses med villkoret. Det kan dock konstateras att om berörd tillsynsmyndighet anser att egenkontrollen är bristfällig torde densamma ha möjlighet att förelägga verksamhetsutövaren att vidta rättelse (oaktat föreslaget villkor). Villkor om komfortvibrationer Nämnden har yrkat att tillståndet ska förenas med ett villkor om komfortvibrationer och anfört att det finns en uppenbar risk att sådana blir ett problem i detta projekt. Riktvärden för risk för olägenhet, s.k. komfortvibrationer, tillämpas för järnvägsanläggningens driftskede men det är inte lämpligt att använda dem vid bygg- och anläggningsverksamhet. Den standard som finns för komfortvibrationer SS Vibration och stöt Mätning och riktvärden för komfort i byggnader är baserad på en mer eller mindre konstant vibrationskälla, som exempelvis en väg eller en järnväg. Av standarden i sig framgår att Riktvärdena är inte avsedda att tillämpas på tillfälliga aktiviteter som bygg- och anläggningsarbeten, ej heller för bergtäkter och gruvdrift.

15 M (16) Några värden för reglering av komfortvibrationer vid denna typ av byggarbeten finns inte framtagna av eller någon annan aktör i Sverige. Byggverksamhet består av varierade och intermittenta arbeten. Det finns ingen möjlighet att beräkna komfortvibrationer på ett lämpligt sätt som t.ex. vid buller. Detta medför att det inte är möjligt för en verksamhetsutövare att i förväg säkerställa att ett villkor inte överskrids. Det är inte heller möjligt att i byggskedet mäta eller utvärdera dessa vibrationer, då det varken finns standardiserade metoder eller praxis. Vibrationerna kommer vidare att vara temporära och flytta sig i samband med tunnelns framdrift. Det är givetvis relevant att människor inte ska störas av vibrationer nattetid. Det föreskrivna villkoret är dock inte uppföljningsbart. Erfarenhetsmässigt finns ett starkt samband mellan bullrande och vibrerande byggverksamhet. Anläggningsarbeten som medför vibrationer kommer också att generera stomljud och buller. Störningar av vibrationer nattetid kommer därmed indirekt att begränsas genom föreskrivna stränga villkorsnivåer för stomljud och buller nattetid. Det finns inte behov av ett särskilt villkor för vibrationer som inte kommer att kunna följas upp och som inte är relevant för byggverksamhet. Sammanfattningsvis är föreskrivet villkor varken lämpligt i sig eller möjligt att följa upp. Det kan noteras att mark- och miljödomstolen föreskrev ett sådant villkor även för projektet Varbergstunneln i dom den 28 november har överklagat den domen avseende bl.a. komfortvibrationer. Villkor om kontrollprogram motsätter sig den föreslagna formuleringen. Egenkontrollen är en del av det kunskapskrav som miljöbalken ställer på verksamhetsutövaren och denne är ensamt ansvarig för att en tillräcklig egenkontroll sker. Som framgår av s villkorsförslag ska kontrollprogrammet ges in till tillsynsmyndigheten för en oberoende granskning senast tre månader innan verksamheten påbörjas. Om tillsynsmyndigheten inte anser kontrollprogrammet vara tillfyllest kan densamma förelägga att komplettera eller ändra kontrollprogrammet. Denna möjlighet finns under hela projektets verksamma tid. Att och nämnden historiskt kan haft olika syn på vad som ska kontrolleras medför inte att en annan ordning är behövlig.

16 M (16) Ingivna handlingar Justerat förslag till villkor, bilaga 1 PM kontrollprogram Grundvattennivåer (Dokumentet har uppdaterats varför det ges in i en senare version än efterfrågat), bilaga 2 PM Luftföroreningar i samband med transporter i byggskede , bilaga 3