Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Lidköpings kommun Detaljplan för del av Sannorna 5:1, Hamnstaden 2, Lidköping Samrådshandling Göteborg

2 Detaljplan för del av Sannorna 5:1, Hamnstaden 2, Lidköping Samrådshandling Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutlig Tora Lindberg Helena Irenesson Håkan Lindved Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon

3 Sammanfattning Lidköpings kommun planerar för ny Detaljplan för del av Sannorna 5:1, Hamnstaden 2, Lidköping. Förslaget ingår som en del av en större omvandling av Västra hamnområdet i linje med den fördjupade översiktsplan för Hamnstaden som antogs av kommunfullmäktige Planens syfte är att möjliggöra utfyllnad för en del av Framnäsviken vid Framnäsbadet samt att anlägga en park med vattenmiljöer, en strandpromenad, en sandstrand på land, brygga för bad och en ombyggnation av vågbrytare i Framnäs småbåtshamn. Genom utfyllnaden möjliggörs en bättre vattengenomströmning i viken. Detta tillsammans med flytt av utsläppspunkt för dagvatten bidrar till bättre vattenkvalitet vid badplatsen än idag. Området är i dagsläget planlagt som småbåtshamn respektive öppet vattenområde och parkmark. Inom det öppna vattenområdet finns en vassö, och i strandkanten ett vassbälte. På den södra stranden växer den rödlistade växten grönskära. Viken, som är mycket grund, används av många rastande fåglar. I dagsläget mynnar orenat dagvatten ut i viken nordost om Framnäsbadet och i planen föreslås en ny utsläppspunkt i Framnäs småbåtshamnsbassäng. Med den nya lösningen kan partikelbundna föroreningar sedimentera och bakterier kommer att spädas ut och förekomma i låga halter när vattnet når ut till Vänern. Genom planförslaget fylls en del av den grunda viken ut. Vid nuvarande strandlinje anläggs en strandpromenad och söder om strandpromenaden anläggs en vattenpark. En större servicebyggnad anläggs på den östra sidan viken. Norr om servicebyggnaden anläggs en badbrygga som möjliggör bad på djupt vatten. Längst i väster anläggs en liten servicebyggnad. Småbåtshamnen får en ny placering för sitt in- och utlopp. Nuvarande vågbrytare rivs i sin norra del och en ny vågbrytare anläggs. I och med utfyllnaden i vattenområdet försvinner vassbältet och vassön samt delar av grundområdet. Planerade anläggningar och arbeten i vatten har bedömts vara tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Tillståndsfrågan prövas av mark- och miljödomstolen. Konsekvenser Planområdet berörs av flera riksintressen enligt 3 kap miljöbalken (yrkesfiske, kommunikation, totalförsvaret). Dessutom är Vänern utpekad som riksintresse enligt 4 kap 2 MB, vilket innebär att turismens och friluftslivets intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön. Genomförandet av detaljplanen bedöms inte ge upphov till skada på något av de nämnda riksintressena. i

4 Genomförandet av detaljplanen bedöms främst ge upphov till påverkan på naturmiljö i vatten, men även i viss mån påverkan på naturmiljö på land. Detaljplanens genomförande bedöms ge en positiv påverkan för rekreation och friluftsliv i området. Planens genomförande kommer att ge en förändrad landskapsbild då vassområden försvinner och den nya servicebyggnaden kommer ge en ny silhuett såväl från vattnet som från land. Bedömningen sammanställs i tabellen nedan. Konsekvenserna av förändrad landskapsbild har bedömts, men inte värderats enligt skalan då upplevelsen av förändrad landskapsbild är personberoende. Aspekt Konsekvens Kommentar Naturmiljö på land Naturmiljö i vatten Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö Befolkning och människors hälsa Nuvarande växtplats för grönskära kan komma att påverkas. Konsekvensen kan mildras genom att frön samlas in för att sedan planteras på lämplig plats. En grund vik kommer att fyllas ut. En vattenpark skapas innanför nuvarande strandlinje. Planen syftar till bättre förutsättningar för bad med ökad tillgänglighet samt fler båtplatser i befintlig båthamn. Inga fornlämningar berörs Genom flytt av dagvattenutloppet och utfyllnad av viken bedöms vattenkvaliteten i viken bli bättre än idag. Mycket stor negativ konsekvens Stor negativ konsekvens Måttlig negativ konsekvens Liten eller försumbar negativ konsekvens Positiv konsekvens Det är stor risk för sättningar och området är översvämningskänsligt. Anläggningar behöver utformas på ett sätt så att de inte är känsliga för sättningar och inte tar skada vid högt vatten. Mark och sediment har undersökts med avseende på föroreningar. Hantering av föroreningar i sediment behandlas mer ingående i miljökonsekvensbeskrivningen till tillståndsansökan. Föroreningar i mark överstiger inte värdena för mindre känslig markanvändning. Planens genomförande, med föreslagna skyddsåtgärder, riskerar inte att strida emot miljökvalitetsnormen för vatten, miljökvalitetsnormen för luft eller miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten. Miljökvalitetsnormen för buller är inte tillämplig i planen. ii

5 Planens genomförande berör miljökvalitetsmålen för begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, god bebyggd miljö samt ett rikt växt- och djurliv. Miljökvalitetsmålen för begränsad klimatpåverkan, levande sjöar och vattendrag samt ett rikt växt- och djurliv motverkas i viss mån av planen medan övriga miljökvalitetsmål påverkas positivt. iii

6 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Planförslaget Beskrivning Behovsbedömning Bakgrund Förutsättningar nuvarande förhållanden Kommunal planering Riksintressen Strandskydd Biosfärsområde Landskapsbild Naturvärden i vattenmiljön Naturvärden i landmiljön inklusive vassområden Fågelliv Kulturmiljö Föroreningar i mark och sediment Buller och luftföroreningar Geologiska förhållanden MKB Avgränsningar och bedömningsmetodik Avgränsningar Bedömningsmetodik Alternativ Nollalternativ Studerade alternativ Förändringar till följd av detaljplanens genomförande Vattenmiljö Landmiljö Landskapsbild Buller Luft Föroreningar i mark och sediment Konsekvenser Konsekvenser för naturvärden i vatten Konsekvenser för naturvärden på land iv

7 8.3 Konsekvenser för rekreation och friluftsliv Konsekvenser på befolkning och människors hälsa Övriga aspekter som inte konsekvensbeskrivs Risker och säkerhet Geoteknik Klimat - översvämning Påverkan på riksintresse och hushållning med mark- och vattenområden Konsekvenser under genomförandet Skyddsåtgärder under byggskede Skyddsåtgärder kopplade till planens genomförande Strandskyddsbestämmelser Miljökvalitetsnormer Utvärdering i förhållande till kvalitetsfaktorerna Miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Samlad bedömning Källförteckning v

8 Detaljplan för del av Sannorna 5:1, Hamnstaden 2, Lidköping 1. Inledning och syfte Lidköpings kommun har tagit fram förslag till Detaljplan för del av Sannorna 5:1, Hamnstaden 2, Lidköping. Förslaget ingår som en del av en större omvandling av Västra hamnområdet i linje med den fördjupade översiktsplan för Hamnstaden som antogs av kommunfullmäktige Kommunen upprättar detaljplanen för att kunna genomföra planerad utveckling av området och har bedömt att markanvändningen i planen kan innebära betydande påverkan på miljön. En miljöbedömning ska därför tas fram för planen. Det övergripande syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekterna i detaljplanearbetet för att främja en hållbar utveckling. Miljöbedömningen ingår i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) som utgör ett samrådsunderlag samt ett beslutsunderlag för kommunen vid antagande av detaljplanen. Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Lidköpings kommun sammanställt denna MKB. Rambölls handläggare Helena Irenesson är biolog och har arbetet 20 år på Länsstyrelsen medan Håkan Lindved är utbildad miljö- och hälsoskyddsinspektör med bl a 20 års erfarenhet som miljökonsult. 2. Planförslaget 2.1 Beskrivning Planförslaget framgår i sin helhet av plankarta och planbeskrivning. Nedan redovisas en sammanfattning. Planens syfte är att möjliggöra utfyllnad för en del av Framnäsviken vid Framnäsbadet samt att anlägga en park med vattenmiljöer, en strandpromenad, en sandstrand på land, brygga för bad och en ombyggnation av vågbrytare i Framnäs småbåtshamn. Genom utfyllnaden möjliggörs en bättre vattengenomströmning i viken. Detta tillsammans med flytt av utsläppspunkt för dagvatten bidrar till bättre vattenkvalitet vid badplatsen än idag. I dagsläget mynnar orenat dagvatten ut i viken nordost om Framnäsbadet och i planen föreslås en ny utsläppspunkt i hamnbassängen vid småbåtshamnen. Där kan partikelbundna föroreningar sedimentera och bakterier kommer att spädas ut och förekomma i låga halter när vattnet når ut till Vänern. 1 av 34

9 Planerade anläggningar och arbeten i vatten har bedömts vara tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Tillståndsfrågan prövas av markoch miljödomstolen. Planområdets läge i staden framgår av Figur 1. Planområdets tänkta utformning framgår av illustrationskartan, Figur 2. Figur 1 Översiktskarta hämtad från planbeskrivningen. Aktuellt utbyggnadsområde, markerat med ring. 2 av 34

10 Figur 2 Illustration detaljplan för del av Sannorna 5: Behovsbedömning Enligt plan- och bygglagens 4 kap. 34 ska en MKB upprättas om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som kan innebära en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. En behovsbedömning för detaljplan del av Sannorna 5:1 är genomförd Enligt behovsbedömningen kan detaljplanen förutses innebära betydande påverkan till följd av: Tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken i form av utfyllnad av vik, byggande av pir, ändring av småbåtshamn. Planen medger en användning av planområdet för verksamheter som finns angivna i MKB-förordningens bilaga 3, avseende infrastrukturprojekt: punkt e (hamnanläggning), g (dammar) och i någon mån k (pir) Markanvändning som finns angivna i PBL 4 kap 34 hamn för fritidsbåtar. Eventuell påverkan på riksintressena för det rörliga friluftslivet, yrkesfisket och totalförsvaret. 3 av 34

11 En miljöbedömning genom MKB har därför ansetts behöva genomföras. Då planarbetet påbörjats före 1 januari 2018 ska planen enligt övergångsbestämmelserna (2017:955) miljöbedömas enligt den äldre lagstiftningen. 3. Bakgrund Planförslaget har stöd i gällande översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige i oktober I gällande översiktsplan hänvisas till den fördjupade översiktsplan som tagits fram för Hamnstaden och som vann laga kraft i januari av 34

12 4. Förutsättningar nuvarande förhållanden 4.1 Kommunal planering I översiktsplanen förklarar kommunen den fördjupade översiktsplanen för området som fortsatt aktuell. I den fördjupade översiktsplanen beskrivs hur Västra hamnområdet ska omvandlas från industriområde till blandstad. Aktuellt planområde är markerat som park och vattenområde. En ny offentlig badstrand och utfyllnad av strandområdet föreslås planläggas som park. Här föreslås också utrymme för att anlägga en damm. Vänern föreslås planläggas som vattenområde. För utbyggnad av Hamnstaden bedöms den nu aktuella detaljplanen vara en nödvändig förutsättning. I området finns befintliga detaljplaner som delvis kommer att ersättas av den aktuella planen, se Figur 3. Dessa är: A. Detaljplan för del av Framnäs fritidsområde och Vänermuseum (Sannorna 5:1) laga kraft B. Detaljplan för Västra Hamnområdet, laga kraft Figur 3 Gällande detaljplaner A och B, åtskilda av rött streck samt föreslaget nytt planområde markerat med blått bredare streck. 5 av 34

13 4.2 Riksintressen Följande riksintressen är aktuella för planen: Hela Vänern är av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap 5 MB och avser fångstområde. Vissa vikar och fjärdar är även lek- och uppväxtområde för gös men Kinneviken ingår inte bland dessa. Något yrkesfiske av betydelse bedöms inte pågå inom eller i anslutning till planområdet. Vatten och landområdet i Framnäs ingår i riksintresse för totalförsvaret (3 kap 9 MB) avseende restriktioner mot höga byggnader som kan komma att störa flygverksamheten vid Skaraborgs flygflottilj, Såtenäs. Inga höga byggnader planeras i det nu aktuella planområdet. Riksintresse för kommunikationer enligt 3kap 8 MB gäller i området runt Lidans utlopp i Vänern. Sjöfartsverket har yttrat sig i samrådsskedet inför den ansökan om tillstånd till vattenverksamhet som Lidköpings kommun gör parallellt med planprocessen. Enligt Sjöfartsverkets bedömning har den planerade verksamheten inte någon påverkan på det intilliggande riksintresset för kommunikationer (hamn och sjöfart). Vänern med öar och strandområden är riksintresse enligt 4 kap 2 MB, vilket innebär att turismens och friluftslivets intressen, främst det rörliga friluftslivets, särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön. 4.3 Strandskydd Vänern omfattas av utökat strandskydd om 300 m. På den aktuella platsen är strandskyddet upphävt i samband med tidigare planläggning av området (se Figur 4). När gällande detaljplaner upphävs för att ersättas med en ny detaljplan återinträder strandskyddet enligt 10 a lagen (1998:811) om miljöbalkens införande. För att kunna upphäva det strandskydd som inträder krävs att det finns särskilda skäl. Endast punkterna 1-6 (7 kap 18 c MB) får beaktas vid bedömningen om särskilda skäl för upphävande finns. De punkter som kan vara aktuella var för sig och tillsammans för det olika delarna av planområdet är att området: 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området Nya byggnader inom strandskyddsområde kräver alltid upphävande eller dispens. För övriga åtgärder och etableringar krävs upphävande eller dispens om dessa tar 6 av 34

14 mark i anspråk som är tillgänglig för allmänheten idag och/eller som utgörs av naturmark som kan ha naturvärden. Vid prövningen av ansökan om tillstånd till vattenverksamhet som lämnats in till Mark- och miljödomstolen ska strandskyddet beaktas. De åtgärder som tillståndet omfattar kan utföras utan att strandskyddet upphävs. Figur 4 Nuvarande strandskydd i området (blå rastrering). Kartan hämtad från Länsstyrelsens geoportal. 4.4 Biosfärsområde Unesco har 2010 utsett Biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle. Detta innebär att området ingår i Unescos globala nätverk av biosfärområden. Ett biosfärsområde är ett modellområde för hållbar samhällsutveckling. Ett biosfärsområde innebär i sig inte några nya restriktioner för vad som är tillåtet i området. 4.5 Landskapsbild Området mellan Vänermuseet och strandlinjen är flackt. Vid en utblick över Vänern ser man vassbältet åt nordost och vassön mer norrut. Området är långgrunt och det finns inga byggnader längs med stranden. På motsvarande sätt har man möjlighet att se Vänermuseet och Framnäsområdet när man rör sig på vattnet. 7 av 34

15 4.6 Naturvärden i vattenmiljön Calluna har genomfört bottenfaunaprovtagning och inventering av vattenvegetation och stormusslor (Andersson 2016). Vid bottenfaunaprovtagningen dominerade sedimentlevande fjädermygglarver av familjen Cladotanytarsus sp. området utanför hamnen. Dessa är känsliga för låga syrgashalter och indikerar att provtagningsområdet uppnår hög ekologisk status. Innanför nuvarande hamninlopp togs också prover, här klassades området till måttlig status. 4.7 Naturvärden i landmiljön inklusive vassområden Calluna har genomfört en naturvärdesinventering (Sörensen 2016) där fem naturvärdesobjekt hittats, samtliga i klass 3 påtagligt naturvärde, se Figur 5. Strandlinjen mot Vänern varierar men är främst påverkad av åtgärder mot erosion som t.ex. större stenblock. Inne i viken finns rester av naturlig strand med mindre vassbälten och en vassö. De främsta naturvärdena är kopplade till områden med kvarvarande vassmiljöer. Förutom att vassmiljön gynnar flera fågelarter samt organismer under vattenytan fungerar vassmiljöerna som ett naturligt erosionsskydd mot nordliga vindar samt högre vattennivåer. Även områden som inte klassats som naturvärdesobjekt har periodvis betydelse för rastande fåglar. Figur 5 Naturvärdesklass och värdeelement. Hämtad från Sörensen, J. (2016) Området har ett värde som bl. a rastlokal för flyttande fåglar och har även i övrigt ett värde för fågellivet. Inom naturvärdesobjekt 4 finns den rödlistade växten grönskära (VU). Vid inventeringstillfället rörde det sig om ca 150 plantor. Arten 8 av 34

16 förekommer omkring sommarvattenlinjen och då gärna på muddermassor eller stränder. 4.8 Fågelliv Området används av flera fågelarter som rastlokal. Ett stort antal registreringar av arter har gjorts till Artportalen, många av dessa är från vassområdet. Bland annat finns arterna brushane, myrspov och fjällgås noterade. Vid Callunas naturvärdesinventering som utfördes i maj 2016 noterades stare, tornseglare, sävsparv, skäggdopping, strandskata och fisktärna. Arterna fisktärna, stare och tornseglare är sådana arter som liksom brushane, myrspov och fjällgås enligt Naturvårdsverket ska prioriteras i artskyddsarbetet och för dessa arter gäller förbuden i 4 artskyddsförordningen. Med tanke på att det finns fler lämpliga fågelvikar med vassområden i närheten bedöms inte förändringen på den aktuella platsen påverka någon av de prioriterade fågelarternas möjlighet till gynnsam bevarandestatus. 4.9 Kulturmiljö På uppdrag av Lidköpings kommun har Bohusläns museum i samarbete med Vänermuseet utfört en arkeologisk utredning av ett vattenområde som berörs av fördjupad översiktsplan Hamnstaden i Lidköping. Sonarkartering av det berörda området samt en granskning av insamlat sonardata resulterade in 13 sonarindikationer som bedömdes vara av arkeologiskt intresse i Kinneviken och Lidan. Ingen av sonarindikationerna visade sig vara av arkeologiskt intresse efter dykande besiktning. Provgropsgrävning i Kinneviken kunde inte påvisa några kulturlager eller andra förhistoriska boplatsspår. Bohusläns museum har ingen antikvarisk erinran. Inga fornlämningar inom planområdet finns registrerade i FMIS Föroreningar i mark och sediment Inom området har undersökning av förekomst av föroreningar utförts i samband med ansökan för tillstånd till vattenverksamhet, se Figur 6. Vid undersökningarna konstaterades att marken har halter under Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig markanvändning, MKM, i hela området. I flera av provtagningspunkterna är föroreningshalten något förhöjd, med halt över riktvärdet för känslig markanvändning, KM. De ämnen som förekom i förhöjd halt var PAH-H, PAH-M, kadmium, zink samt alifater. 9 av 34

17 Figur 6 Områden som undersökts med avseende på föroreningar, från Jordnära Miljökonsult 2015 Följande resultat och bedömningar gjordes: 1. Vassområde med organiskt material Generellt förhöjda halter av PAH-M och PAH-H, överskridande riktvärden för känslig markanvändning (KM), i organiskt material i framförallt de östra delarna av befintliga vassområden. Sannolik föroreningskälla är dagvattenutsläppet i området. 2. Mark i strandnära områden (östra och västra) samt grundvatten Det västra strandområdet är något påverkat av bly i ytlig jord, halterna överskrider inte riktvärdet för KM eller mindre känslig markanvändning (MKM). Något förhöjda halter av bly i grundvatten indikerar på att blyförorenad mark kan finnas uppströms aktuellt område. I den östra delen av markområdet återfinns generellt förhöjda halter av PAH som överskrider riktvärdet för KM. I djupare marklager finns ett prov där riktvärdet för MKM överskrids för PAH. 3. Sjöbotten Föroreningar har påträffats i halter över KM i de vassbevuxna områdena där organiskt material samlats. I sedimenten i övrigt inom undersökningsområdet var halterna generellt låga, under rapporteringsgränsen alternativt bakgrundshalten, av undersökta ämnen. I prov taget utanför småbåtshamnen 10 av 34

18 har en halt av alifater <C5-C8 över riktvärdet för KM och en halt av PAH över rapporteringsgränsen detekterats, vilket tyder på att viss föroreningsspridning från förorenade sediment i småbåtshamnen. En utökad provtagning av sedimenten i området i och runt småbåtshamnen har genomförts under våren Inne i hamnområdet har halter något högre än riktvärdet för KM uppmätts för irgarol. I västra delen av hamnen har även halten alifater >C16-C35 i ett prov ett värde över riktvärdet för KM Buller och luftföroreningar Buller från industrier i närliggande industriområde bedöms generellt ge upphov till låga bullernivåer i närområdet. Trafikbuller från genomfartsleden Läckögatan/Kållandsgatan bedöms dominera ljudbilden i närliggande bostadsområde. Planområdet planeras genomgå en större förändring i form av schaktning och anläggning av mark samt eventuell pålning. Det handlar dock om störningar som bedöms vara acceptabla. I övrigt så bedöms inga andra intressen störas av planförslaget Geologiska förhållanden De geologiska förhållandena framgår av Figur 7. I området förekommer främst postglacial finsand och utfyllnadsmaterial. 11 av 34

19 Figur 7 Förekommande jordarter i anslutning till planområdet enligt SGU:s jordartskarta (SGU.se, kartvisaren). Grått streckat är fyllning, orange med gula prickar är postglacial finsand. 12 av 34

20 5. MKB Avgränsningar och bedömningsmetodik 5.1 Avgränsningar I processen att upprätta en MKB för detaljplan ska innehållet avgränsas avseende omfattning och detaljeringsgrad. Syftet är bland annat att koncentrera arbetet till de miljöfrågor som är mest relevanta för den aktuella planen. Innehållet i en MKB regleras i 6 kap. miljöbalken. MKB:n ska innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till: bedömningsmetoder och aktuell kunskap planens innehåll och detaljeringsgrad allmänhetens intresse Vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller vid tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder. Geografisk avgränsning Gränsen för planområdet är utgångspunkt för den geografiska avgränsningen. Influensområdet av planens konsekvenser varierar för olika miljöaspekter och konsekvenser beskrivs för vissa aspekter i ett större område än själva planområdet. De aspekter där detaljplanen kan medföra påverkan utanför planområdet har huvudsakligen bedömts vara ökad båttrafik när fler båtplatser tillkommer samt i viss mån ökad trafik längs befintliga gator som leder fram till rekreationsområdet. Tidsmässig avgränsning De alternativ som redovisas i MKBn ska beskrivas mot samma tidshorisont, vilket brukar kallas jämförelseår. Bedömningarna ska göras för scenario som innebär en fullständig utbyggnad enligt detaljplanen. Detaljplanen har en genomförandetid på 10 år. Föreslagen utbyggnad är avsedd att påbörjas i direkt anslutning till att detaljplanen vinner laga kraft. År 2030 föreslås därför som jämförelseår. Detaljeringsgrad och avgränsning av miljöaspekter Vägledande för avgränsningen av aspekter och nivå utgår från den inledande bedömningen av för vilka miljöaspekter som detaljplanen kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Det har således gjorts en översiktlig bedömning av påverkan och effekt som bland annat utgått från de värden som fysiskt kan skadas eller försvinna vid genomförandet av detaljplanen. Om relevant har varaktighet och rumslig spridning av förändringar som kan uppkomma vid ett genomförande av detaljplanen bedömts översiktligt. En genomgång av vilka miljöaspekter som bedömts ha betydelse eller vara mindre viktiga redovisas i Tabell 1. Enligt 6 kap 13 miljöbalken i dess lydelse före 1 januari 2018 kan vissa frågor bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i 13 av 34

21 tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder. Detaljplanen förslås medge olika arbeten i vattenområde. En tillståndsprövning enligt 11 kap. miljöbalken genomförs med särskilt fokus på påverkan och konsekvens avseende själva utförandet av vattenverksamheten. Påverkan och konsekvenser avseende vattenarbetena redovisas därför översiktligt i denna MKB. De beskrivs mer utförligt i den MKB som upprättas i samband med tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken. Utifrån framtagen behovsbedömning, genomfört samråd och överväganden enligt Tabell 1 behandlas följande aspekter: Påverkan på riksintressena friluftsliv, yrkesfiske, kommunikationer och totalförsvar Naturmiljö i vatten Naturmiljö på land Miljökvalitetsnormer för ytvatten Påverkan till följd av föroreningar i mark och sediment 14 av 34

22 Tabell 1 Genomgång och avgränsning av miljöaspekter avseende detaljplan. Aspekt Naturmiljö, växt- och djurliv Kommentar Arbeten i vattenområde behöver genomföras. Landmiljöer påverkas av planerade arbeten. Påverkan på naturmiljö samt växt och djurliv både i vatten och på land redovisas. Påverkan på naturmiljön i vatten vid anläggning och drift beskrivs översiktligt och behandlas mer utförligt i den MKB som upprättas i samband med tillståndsansökan enligt 11 kap miljöbalken. Befolkning och människors hälsa samt olycksrisker Planförslaget innebär att arbeten i områden med förhöjda föroreningshalter kan behöva göras. För arbeten i vattenområde beskrivs detta utförligare i den MKB som upprättas i samband med tillståndsansökan enligt 11 kap miljöbalken. Påverkan på rekreation och friluftsliv behandlas. Mark- och grundvatten Ytvatten Luftmiljö Klimatfaktorer Materiella tillgångar Landskapsbild Bebyggelse Forn- och kulturlämningar Aspekten kommer inte att behandlas Utbyggnadens påverkan på vattenmiljö inklusive långsiktiga konsekvenser beskrivs översiktligt. De utreds mer utförligt i den MKB som upprättas i samband med tillståndsansökan enligt 11 kap miljöbalken. Så även hantering av sediment. Inverkan på MKN för vattenförekomsten beskrivs. Detaljplanen bedöms inte innebära försvårande att nå miljökvalitetsnormen för luft då planen inte förväntas ge någon betydande trafikökning. Någon annan utsläppskälla till luft medges inte i planen. Miljöaspekten behandlas inte. Planförslagets utbyggnader är belägna i vatten och strandnära. Risken för översvämningar beskrivs. Inga särskilda materiella tillgångar finns beskrivna för planområdet. Aspekten redovisas inte. Påverkan och förändringar beskrivs. Aspekten kommer inte att behandlas. Kulturhistoriska lämningar finns inte i planområdet och aspekten hanteras inte vidare. 5.2 Bedömningsmetodik Tillvägagångssätt En MKB är både ett dokument och en process. Processen kring MKB ska integrera miljöaspekterna i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Arbetet med MKB ska ge möjlighet till en ökad insyn för myndigheter, enskilda, allmänhet och organisationer och därmed bidra till ett breddat kunskapsunderlag. Ett MKB-dokument beskriver planförslagets påverkan på miljö, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Dokumentet är ett beslutsunderlag för detaljplan och fungerar rådgivande. För bedömningar av planens konsekvenser beskrivs först vilka förändringar ett plangenomförande ger upphov till för olika aspekter och därefter vilka effekter och konsekvenser förändringen bedöms ge upphov till. 15 av 34

23 Förändringar av betydelse bedöms uppkomma av: Utbyggnad i vattenområde utfyllnader, muddring och grundläggning i vatten ger en påverkan på vattenmiljön som bedöms vara tillståndspliktig enligt miljöbalken. Utbyggnad i markområden ianspråktagande av mark innebär förändringar som påverkar växt- och djurliv. Landskap planerad utbyggnad i vatten och på mark förändrar landskapsbilden. Konsekvenser bedöms för: Naturvärden på land. Naturvärden i vatten Rekreation och friluftsliv Människors hälsa. Utöver detta beskrivs risker, påverkan på miljökvalitetsnormer, hushållningsbestämmelser, landskapsbild, strandskyddsbestämmelser och hur planen förhåller sig till de nationella miljömålen. Underlag Allmänt underlag om omgivningsförhållanden har hämtats från länsstyrelsen i Västra Götaland (GIS-portalen och INFO-kartan), länsstyrelsernas VISS, SGU:s kartvisare och Riksantikvarieämbetets sökverktyg FMIS. Utöver detta har bland annat kommunens översiktsplan och gällande detaljplaner använts som underlag för redovisningar och ställningstaganden. Vidare har utredningar med avseende på naturvärden på land (Sörensen) och i vatten (Andersson), föroreningar i mark och sediment (Lundborg) fördjupad sedimentundersökning (PM Sediment) och geoteknik (Bohusgeo) utgjort underlag. Referenser anges löpande i texten och finns sammanställda i avsnitt Källförteckning. Bedömningsgrunder MKB ska belysa vilka konsekvenser som kan uppstå om planen genomförs och vad som är viktigt att tänka på i den fortsatta planeringen för att undvika eller begränsa påverkan på omgivande miljö. För att bedöma vilka miljökonsekvenser som uppstår jämförs föreslagen plan med en situation utan att planen genomförs, ett så kallat nollalternativ, se vidare avsnitt Alternativ. Konsekvenserna av planförslaget bedöms utifrån inverkan på olika aspekters miljövärden, se Tabell 2 samt Tabell 3. I MKB:n beskrivs både positiva och negativa konsekvenser. Storleken på konsekvensen är beroende av hur många som är berörda, miljövärdets betydelse samt hur stor förändringen/effekterna bedöms bli. Bedömningar av förändring/effekter utgår generellt från utbredning (lokalt, regionalt eller globalt) och varaktighet (kortvariga/tillfälliga, långvariga men reversibla eller permanent/irreversibla). Miljövärdet är beroende av om miljöintresset har nationella, regionala eller lokala värden. Detta innebär t ex att en måttlig effekt på ett objekt av litet värde kan bedömas som en liten 16 av 34

24 konsekvens, medan en liten effekt på ett objekt av stort värde kan bedömas som en måttlig konsekvens. Tabell 2 Kriterier för bedömning av konsekvenser. stor +/- förändring Måttlig +/- förändring Liten +/- förändring stort miljövärde mycket stor konsekvens stor konsekvens måttlig konsekvens måttligt stor konsekvens måttlig liten konsekvens miljövärde konsekvens litet miljövärde måttlig konsekvens liten konsekvens Försumbar konsekvens Grunderna för att värdera miljöintresset och betydelsen av effekten skiljer sig åt mellan de olika miljöaspekterna. Betydelsen av effekter värderas bland annat med hänsyn till relevanta bestämmelser, exempelvis miljöbalkens hushållningsbestämmelser, vedertagna rikt- eller gränsvärden och gällande miljökvalitetsnormer. För de olika bevarandeintressena, som exempelvis naturmiljö, är områdets eller objektets specifika kvaliteter, särart och eventuellt lagstadgat skydd viktigt vid bedömning av miljökonsekvenserna. Effekter och värdet av miljöintresset vägs samman till en konsekvensbedömning enligt Tabell 3. För de miljöaspekter där det trots inarbetade skyddsåtgärder bedöms kvarstå stora eller mycket stora negativa konsekvenser bedöms det föreligga en risk att ett fullständigt genomförande av planen kan medföra betydande miljöpåverkan. 17 av 34

25 Tabell 3 Förklarande text om graden av konsekvenser. Grad av konsekvens Förklaring mycket stor negativ konsekvens stor negativ konsekvens måttlig negativ konsekvens liten eller försumbar negativ konsekvens positiv konsekvens Stor påverkan på högsta värde som exempelvis Natura 2000-område, riksintresse, naturreservat, hotade arter och liknande. Påverkan bedöms så omfattande att den har avsevärda effekter på värdet i området. Värdet försvinner eller påverkas i mycket hög grad. Många människor drabbas. Stor påverkan på exempelvis riksintresse, naturreservat, skyddsvärda arter eller skyddsvärda naturmiljöer och liknande. Påverkan bedöms så omfattande att den har stora effekter på värdet i området. Värdet försvinner inte, men påverkas i hög grad. Många människor drabbas. Begränsad påverkan på exempelvis område i kommunalt naturvårdsprogram eller känslig naturmiljö och liknande. Påverkan bedöms medföra måttliga negativa effekter för värdet i området. Värdet försvinner inte, men minskar i omfattning eller kvalitet. Relativt få människor drabbas. Liten påverkan på vanlig naturtyp utan betydande värden för biologisk mångfald. Påverkan bedöms medföra små negativa effekter för värdet i området. Värdet försvinner inte, men kan påverkas något vad gäller kvalitet eller omfattning. Få människor drabbas. Förbättrad situation för miljövärde eller intresse. Påverkan kan vara i skalan liten, måttlig, stor. Värdet ökar i omfattning genom att exempelvis en brist byggs bort, tillgängligheten till värdet ökar eller liknande. 18 av 34

26 6. Alternativ 6.1 Nollalternativ För samtliga miljöaspekter som ingår i miljöbedömningen ska utbyggnadsalternativet jämföras med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att Framnäsviken behåller nuvarande utbredning, vattengenomströmningen i viken förbättras inte, badvattenkvaliteten förbättras därmed inte förrän åtgärder vidtas avseende dagvattenhantering. Småbåtshamnen behåller nuvarande in- och utlopp med fortsatta uppgrundningsproblem. Ingen långbrygga med möjlighet till bad på djupt vatten anläggs. Inga nya servicebyggnader för tillgänglighetsanpassat bad byggs. Ingen ny sandstrand anläggs. Ingen vattenpark anläggs. Nollalternativet utgörs av gällande detaljplaner och en framskrivning av vad som bedöms som en möjlig utveckling inom ramen för dessa. Inom nuvarande planområde för småbåtshamn finns möjlighet att tillskapa fler båtplatser i den mån det ryms. Vid Framnäs kan åtgärder för rekreation göras inom parkområdet, men det ligger till största delen utanför det nu aktuella planområdet. Inom vattenområdet som inte ingår i småbåtshamnen kan endast små åtgärder göras, planen medger inte byggnation av bryggor. Nollalternativet innebär att: Ingen utrivning sker vid småbåtshamnen. Utfyllnader och anläggning av långbrygga genomförs inte. Dagvatten även fortsatt kommer att släppas ut orenat i Framnäsviken tills ledningsomläggning sker. Ingen förbättring av badvattenkvaliteten uppnås. Inga nya byggnader för service uppförs. Grundbottnar och vassbälten bibehålls och kan fortfarande utgöra rastplats för flyttfåglar. Miljön i strandlinjen förändras inte. Grönskäran kan fortsätta växa. 6.2 Studerade alternativ I det planförslag som tagits fram har en avvägning gjorts mot bevarandevärden, strandskyddsbestämmelser, riksintressen, risker m.m. Alternativa utformningar av planområdet har utvärderats under arbetets gång. Såväl utformningen av vattenanläggningarna som tekniska lösningar har förändrats till följd av bland annat de underlag och utredningar som tagits fram. Både planförslaget och ansökan om tillstånd till vattenverksamhet har föregåtts av en förstudie som tagits fram i en ambitiös process med många teknikområden representerade där studier av hydrogeologi, geoteknik, VA-teknik och biologiska värden genomförts (Lidköpings kommun 2016). 19 av 34

27 7. Förändringar till följd av detaljplanens genomförande 7.1 Vattenmiljö En del av vattenområdet i Kinneviken kommer fyllas ut, vilket leder till att den biotop som finns där idag försvinner. Utsläppspunkten för dagvatten flyttas bort från viken till småbåtshamnen, vilket bidrar till bättre badvattenkvalitet. Ny vågbrytare anläggs och en gammal tas bort för att skapa in- och utlopp från småbåtshamnen i nytt läge. Fler båtplatser skapas. Ny långbrygga för bad på djupt vatten anläggs. Ny byggnad uppförs, delvis över nuvarande vattenområde. En del av nuvarande vattenområde görs om till en vattenpark, vilket gör att den inte längre kommer att utsättas för vågpåverkan. Genom utfyllnaden kommer sättningar att uppkomma. Konstruktionslösningar som kan fungera och justeras för pågående sättningar har föreslagits. 7.2 Landmiljö En vassö och ett vassbälte försvinner när vattenområdet fylls ut. En vattenpark anläggas där vegetation delvis sparar, delvis nyskapas. Vissa delar av vassområdet kan komma att integreras i vattenparken. Eventuellt kan träd behöva fällas. Platsen där grönskäran växer kommer inte längre att vara utsatt för direkt påverkan från vattenregimen i Vänern. 7.3 Landskapsbild Vassbälten försvinner och ny servicebyggnad uppförs vid strandkanten. Från området vid Vänermuseet kommer vattenparken tillkomma framför den nya strandpromenaden. Först där bakom kommer ny strand på land och vattenområdet bortom den nya stranden. 7.4 Buller Trafikbuller, både under och efter anläggningstiden bedöms generellt endast innebära en mindre ökning av bullernivåerna då det redan är trafikerat i närområdet. Detta gäller även trafikbuller från de båtar som tillkommer i småbåtshamnen. Vid anläggningsskedet kan visst buller uppstå från pålning, spontning och entreprenadmaskiner. Inga bostäder finns i direkt anslutning till planområdet. Däremot finns de publika områden som Vänermuseet, Kronocampingen och Framnäsbadet (på land). Dessa kommer att utsättas för buller under byggtiden. 7.5 Luft Det är långt till bostäder och inga ökade halter av luftföroreningar förväntas vid bostäderna. Vägarna till Framnäsområdet har redan idag medelstor trafik och tillkommande transporter innebär endast en mindre ökning av luftföroreningshalter. 7.6 Föroreningar i mark och sediment Marken i strandområdet har överlag låga föroreningshalter och någon omfattande omgrävning är inte aktuell. Sedimenten vid utfyllnaden för strandpromenaden och sandstranden bedöms inte vara förorenade och någon spridning av föroreningar 20 av 34

28 sker därför inte från detta område. I småbåtshamnen är delar av sedimenten förorenade framförallt med ämnen som ingår i båtbottenfärg. I samband med omgrävning och utfyllnad kan viss spridning av föroreningar ske. Ingen omfattande muddring eller schaktning av sediment kommer att ske. Spridningen av föroreningar bedöms därför bli liten. 21 av 34

29 8. Konsekvenser 8.1 Konsekvenser för naturvärden i vatten En betydande del av Framnäsviken kommer att fyllas igen vilket innebär en lokal permanent förlust av grundbotten i området. Eftersom liknande miljöer finns i närområdet (direkt nordväst om området för vattenverksamhet och ett mycket stort vattenområde öster om Lidköpings stad) bedöms effekten endast bli medelstor. Grumlingen av vattenmassan bedöms bli begränsad i utbredning med de skyddsåtgärder som vidtas och kommer att upphöra när anläggningsfasen är över. I avsaknad av särskilda värden i vattenområdet bedöms grumlingen endast leda till liten negativ effekt. Spridningen av föroreningar bedöms bli begränsad i utbredning med de försiktighetsmått som vidtas och upphör när anläggningsfasen är över. Med de låga halterna av föroreningar som finns i omgivande vattenområde bedöms effekten av en liten spridning av föroreningar som liten. Effekten bedöms bli lokal, varaktigheten permanent och effektens storlek medelstor. Konsekvenserna för naturvärdena i vattenmiljön bedöms bli medelstor. 8.2 Konsekvenser för naturvärden på land Strandmiljön kommer att ändras i grunden och ersättas av en ny biotop i form av en vattenpark. Nuvarande miljö som i vissa delar har ett påtagligt naturvärde kommer till stora delar att försvinna även om delar bevaras. Bland annat kan delar av de växtplatser som finns för den rödlistade arten grönskära komma att påverkas. De biotoper som tas i anspråk ersätts med en annan typ av miljö som kan vara lika värdefull beroende på hur väl den blivande vattenparken utvecklas. Avsikten är att skapa en miljö som delvis ska bestå av naturlika områden i parken. Försök att plantera grönskära på nya växtplatser kommer att genomföras inom vattenparken eller närliggande områden. Genom inpumpning av Vänervatten till vattenparken eftersträvas förhållanden som finns i våtmarker utmed Vänern. Det bedöms finnas goda möjligheter att skapa miljöer som långsiktigt är lika värdefulla eller mer värdefulla än de som finns idag. Effekten bedöms bli lokal, varaktigheten permanent och effektens storlek liten. Konsekvenserna för landmiljön bedöms bli liten. 8.3 Konsekvenser för rekreation och friluftsliv Den planerade förändringen av småbåtshamnen såväl som anläggandet av ny sandstrand på land, anläggande av vattenparken, anläggande av badbrygga som möjliggör bad på djupt vatten och uppförande av servicebyggnader är åtgärder som är avsedda att öka tillgängligheten till de värden som är viktiga för tätortsnära friluftsliv och turism - parker, bad, fritidsbåtsverksamhet, strandpromenader, strandaktiviteter. 22 av 34

30 Vänern omfattas av riksintresse för det rörliga friluftslivet och turism enligt 4 kap 2 miljöbalken, vilket innebär att vid exploatering m.m. ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen, särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Föreslagna åtgärder bedöms inte motverka riksintressets syfte men friluftsliv i form av fågelskådning i viken kan komma att minska när vassområdena försvinner och strandområdet fylls ut. Nya miljöer för fåglar och andra artgrupper kan tillkomma när vattenparken färdigställts. Planförslaget bedöms inte medföra någon negativ påverkan. Snarare kan positiva effekter uppnås genom ökade förutsättningar för rekreation. Sammantaget bedöms planförslaget ge positiv konsekvens för friluftslivet. 8.4 Konsekvenser på befolkning och människors hälsa Föroreningshalten i området är något förhöjd, men klarar Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig markanvändning. Sedimentprov visar inte på förhöjda halter i anslutning till badplatsen. Vid arbeten i anslutning till småbåtshamnen ska grumlingsbegränsande åtgärder vidtas så att partiklar från sediment inte sprids i omgivningen. Utbyte av massor av geotekniska orsaker bidrar till att markens föroreningsbelastning minskar, se även rubriken Geoteknik nedan. Under byggskedet kan buller från anläggningsarbetet påverka upplevelsen för de som vistas i närheten, t.ex. vid Framnäsbadet och vid Kronocampingen. När planen är utbyggd ges människor bättre tillgång till tätortsnära bad med god badvattenkvalitet. Effekten på människors hälsa bedöms bli lokal, varaktigheten permanent avseende badvattenkvalitet och tillfällig avseende byggbuller och spridning av föroreningar och de negativa effekterna bedöms storleksmässigt vara små. Konsekvenserna för människors hälsa bedöms sammantaget bli positiv när planen är genomförd. 9. Övriga aspekter som inte konsekvensbeskrivs 9.1 Risker och säkerhet Geoteknik Sättningar kommer att uppkomma inom området till följd av utfyllnader. Vid all grundläggning som utförs inom tidigare utfyllda områden ska schaktbottenbesiktning och packningskontroll av befintlig fyllning utföras. Vid behov ska utskiftning av fyllnadsmassor göras. Ett utbyte av massor där de geotekniska förutsättningarna så kräver bidrar även till att massor med förhöjda halter av vissa ämnen tas bort från platsen. Anläggningarna planeras att utformas på ett sätt som gör att sättningar kan justeras i efterhand Klimat - översvämning Området planeras att ligga på mellan +45, ,6 (RH2000) meter över havet. Vattenparken är planerad lågpunkt på cirka +44,7 meter över havet och utformas 23 av 34

31 för att kunna ta emot vatten från omkringliggande områden. Området är flackt och därmed översvämningskänsligt vid höga vattennivåer. Vid extremt högvatten i Vänern kommer utfyllda områden att kunna svämmas över, vilket accepteras och är en planeringsförutsättning. Föreslagna byggnader i området kommer att ligga under beräknad högsta högvattennivå och bör därför säkras genom t.ex. tät konstruktion samt säkerställas funktionsmässigt genom att placera elinstallationer mm i byggnaden på en höjd över +47,25 meter som är beräknad högsta högvattennivå i Stigande vatten som Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län tagit fram. 10. Påverkan på riksintresse och hushållning med mark- och vattenområden God hushållning med resurser som mark, vatten och den fysiska miljön är en del av miljöbalkens grundläggande mål (1 kap. 1 miljöbalken). Mark- och vattenområden ska användas till det som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet samt läge och föreliggande behov. Viktiga medel för att nå dessa mål är de hushållningsbestämmelser och utpekade riksintressen som finns i miljöbalkens kapitel 3 och 4. Riksintresse för yrkesfisket bedöms inte påverkas av planens genomförande. Inga höga byggnader planeras i det nu aktuella planområdet, varför riksintresset för totalförsvaret inte bedöms påverkas av planens genomförande. Sjöfartsverkets har bedömt att den planerade verksamheten inte har någon påverkan på det intilliggande riksintresset för kommunikationer (hamn och sjöfart). Vänern med öar och strandområden är riksintresse enligt 4 kap 2 MB, vilket innebär att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön. Då området är tätortsnära är det främst friluftsliv i form av bad och båtliv som är relevant i denna plan. Både bad- och båtliv gynnas av de planerade åtgärderna. Att utvidga befintlig småbåtshamn och att i anslutning till det redan befintliga fritidsområdet vid Framnäs anlägga en strand för anses vara förenligt med de allmänna hushållningsbestämmelserna i 3 kap miljöbalken. 24 av 34

32 11. Konsekvenser under genomförandet Utbyggnaden av planområdet kan ge en tillfällig större störning än när planen är genomförd. Merparten av åtgärderna som ingår i planen kräver tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Konsekvenserna under byggskedet beskrivs utförligt i den miljökonsekvensbeskrivning som upprättats till tillståndsansökan. För att minimera påverkan under byggskedet föreslås skyddsåtgärder Skyddsåtgärder under byggskede Vid genomförande av planen uppkommer tillfälliga konsekvenser under byggtiden. Den verksamhet som bedöms ha störst negativ påverkan är arbetena i vatten. Transporter till och från arbetsområdet kan också utgöra en störning i form av buller, damm och försämrad framkomlighet. För att begränsa påverkan under byggtiden bör följande åtgärder eller begränsningar tillämpas: Borttagande av vass bör inte ske under häckningssäsong för fåglar. Växtplatser för grönskära bör om möjligt skyddas från påverkan vid anläggningsarbeten. Borttagande av träd ska minimeras. Undvik anläggningsarbeten, transporter och pålning på nätter och helgkvällar för att minska bullerpåverkan. Grumlingsbegränsande åtgärder ska vidtas vid arbeten i vatten. För att minska påverkan på akvatiska livsmiljöer samt friluftslivet bör utfyllnadsarbeten och schaktning undvikas under sommarhalvåret. Närmare reglering av lämpliga tider sker vid prövning av vattenverksamheten enligt miljöbalken. Ytterligare skyddsåtgärder kan komma att beslutas av mark- och miljödomstolen i tillståndsärendet Skyddsåtgärder kopplade till planens genomförande För att säkerställa att anläggningarna inom planområdet klarar en översvämningssituation behöver förslagna byggnader säkras genom t.ex. tät konstruktion samt säkerställas funktionsmässigt genom att placera elinstallationer mm i byggnaden på en höjd över +47,25 För att bidra till en bättre vattenkvalitet vid badplatsen behöver utsläppspunkten för dagvattnet flyttas till hamnbassängen. En plan behöver tas fram för att säkerställa grönskärans fortlevnad i området. Det behöver framgå hur och vart arten kan etableras och var frön ska spridas. Ett kontroll- och skötselprogram för utvecklingen av vattenparken behöver utformas när vattenparken är anlagd. Programmet ska avse såväl växt- och djurliv som vattenkvalitet. 25 av 34

33 12. Strandskyddsbestämmelser Inom det aktuella planområdet föreslås att det strandskydd som inträder ska kvarstå inom natur respektive parkmark. För övriga ytor bedöms särskilda skäl för upphävande finnas. Att göra ett tätortsnära rekreationsområde mer attraktivt för badande ortsbor och besökare genom att förbättra vattenkvaliteten, anlägga en ny strand samt att uppföra servicebyggnader för omklädning, toalett och servering får anses vara ett angeläget allmänt intresse som inte går att tillgodose någon annanstans inom Lidköpings tätort. Naturinventeringar har visat på höga naturvärden längre västerut vid campingen samt öster om stan vid Östra Sannorna. Att utveckla hamnområdet på ett sätt så att vattnet från hamnbassängen inte mynnar ut i badviken och får anses vara en utveckling av befintlig verksamhet. Det skulle vara sämre att anlägga en ny småbåtshamn på annan plats. Enligt miljöbalken 7 kap. 13 råder strandskydd vid insjöar. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskydd saknas inom nuvarande detaljplaner. När en ny detaljplan upprättas inträder strandskyddet inom det planlagda området om området var planlagt 1975 respektive återinträder om strandskyddet saknas på grund av att det upphävts i samband med planläggning efter 1975 saknade strandskydd. Enligt 4 kap 17 PBL får kommunen i en detaljplan upphäva strandskyddet om det finns särskilda skäl enligt miljöbalkens 7 kap 18 c. Skälet ska vara angeläget och intresset av att ta området i anspråk ska väga tyngre än strandskyddsintresset. Följande omständigheter som kan utgöra särskilda skäl bedöms föreligga för upphävande av strandskyddet i aktuellt planförslag. Del av området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet kan inte tillgodoses utanför planområdet. Området behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen kan inte göras utanför området. Området behövs för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför planområdet. Området ingår i FÖP Hamnstaden. Flera av de nu planerade åtgärderna är förutsättning för att kunna genomföra vision Hamnstaden. Utvecklingen av småbåtshamnen inklusive nytt inlopp-utlopp, nya bryggor, ny vågbrytare får anses ske i ett område som redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften och samtidigt rör det sig om åtgärder som behövs för att utvidga den pågående verksamheten småbåtshamn. Att anlägga en ny småbåtshamn på annan plats skulle vara sämre 26 av 34

34 än att utveckla och utvidga befintlig småbåtshamn. För övriga planerade åtgärder, utfyllnad av vattenområde för ökad vattenomsättning, ny badbrygga väster om småbåtshamnen, ny sandstrand på land samt serviceanläggning till strandområdet får åtgärderna ses som en helhetslösning och då anses tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. För samtliga åtgärder gäller att de för sin funktion behöver ligga vid vattnet. Tillstånd till vattenverksamhet är en förutsättning för att den aktuella detaljplanen ska kunna genomföras. Om tillstånd ges kan de åtgärderna genomföras med bibehållet strandskydd. Om man väljer att inte upphäva strandskyddet i berörda delar av planområdet krävs att varje åtgärd som inte ingått i tillståndsprövningen men som berörs av strandskyddsbestämmelserna dispensprövas. Det är kommunen som är prövningsmyndighet. För att vara säker på att planerade åtgärder går att genomföra kan det vara enklare att upphäva strandskyddet där byggnader och anläggningar planeras. 13. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) finns för bl.a. luft, buller, vattenkvalitet och fisk- och musselvatten. Normerna är juridiskt bindande krav som anger högsta tillåtna halt av en förorening eller högsta tillåtna nivå av en störning. Gränsvärden och nivåer fastställs i syfte att undvika negativ påverkan på naturen och människors hälsa. MKN för luft bedöms inte överskridas och MKN för buller är inte tillämpliga i den aktuella planen. De normer som är aktuella att beakta är de för ytvatten och de för fisk- och musselvatten. Alla vattenförekomster ska följa särskilda miljökvalitetsnormer (MKN) enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. MKN för ytvattenförekomster utgör kvalitetskrav som syftar till att uppnå god/hög ekologisk status och god kemisk status, om de inte omfattas av undantag. Planförslagets vattenområde ingår i ytvattenförekomsten Vänern-Värmlandssjön. Vänern-Värmlandssjön uppnår inte god kemisk status till följd av halten kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Kemisk status utan de överallt överskridande parametrarna bedöms vara god. Vänern-Värmlandssjön uppnår inte god ekologisk status till följd av att de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är bedömda att ha måttlig status. En viktig grund för bedömningen är att Vänern är reglerad, vilket påverkar möjligheten till naturliga vattenståndsvariationer. Även parametern Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar är bedömd till måttlig på grund av andelen brukad mark och anlagda ytor runt sjön. 27 av 34

35 Figur 8 Ytvattenförekomsten Vänern-Värmlandssjön (SE ) (VISS 2019). Tabell 4 Ekologisk status och ingående kvalitetsfaktorer i Ytvattenförekomsten Vänern-Värmlandssjön (SE ) hämtade från VISS januari Klassificering Ekologisk status Måttlig Biologiska kvalitetsfaktorer Växtplankton Bottenfauna Fysikaliska kemiska kvalitetsfaktorer God Hög Ljusförhållanden Näringsämnen Syrgasförhållanden Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Hög Hög Hög Hydrologisk regim i sjöar Morfologiskt tillstånd i sjöar Måttlig God 28 av 34