Det omstridda arvet. Den kommunistiska erfarenheten i dansk och svensk historiekultur
|
|
- Karin Ek
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det omstridda arvet. Den kommunistiska erfarenheten i dansk och svensk historiekultur Författad av Fähstorkh tors, 29/06/ :57 När det uppdagades att IKEA:s grundare Ingvar Kamprad sympatiserat med nazismen i sin ungdom, tvingades han att löpa gatlopp i media. Kamprad grät ut i TV och författade en offentlig ursäkt till företagets anställda. Ett år senare framträdde Vänsterpartisympatisören och rocksångaren Jerry Williams på TV. Williams hade blivit ombedd att bjuda in fyra drömgäster på middag och han valde Lenin och Stalin. Williams förklarade på bästa sändningstid och i statstelevisionen att flerpartisystemet skall skrotas när Sverige blir socialistiskt och att en ny socialistisk människa skall skapas. Inga protester hördes. Lundahistorikern Valter Lundell skriver i sin avhandling Det omstridda arvet. Den kommunistiska erfarenheten i dansk och svensk historiekultur (Lunds universitet, 2017) att det finns en asymmetri i vårt förhållningssätt till nazism och kommunism. Historia som meningsskapande aktivitet Människan är en meningsskapande varelse. Människor skapar mening därför att de har ett behov av att kunna orientera sig. Historikern försöker skapa en meningsfull Page 1 of 7
2 enhet av det förflutna, nuet och framtiden. Nuet blir begripligt mot bakgrund av det förflutna. Det förflutna ger oss också vägledning för hur vi ska förhålla oss till framtiden. Vår syn på terrorn i Sovjetunionen blir sålunda relevant för hur vi ser på vårt samhälle och dess framtid. Kommunistblockets sönderfall var för många socialister och kommunister inte endast en traumatisk upplevelse, det skapade också brist på mening. De kände sig desorienterade och var osäkra på vilket ideologiskt ben som de skulle stå på. Radikala historiska förändringar kan, om vi får tro Lundell, upplevas som meningsdestruerande. Eftersom människan är en meningssökande varelse, använder hon historiekulturella strategier för att hantera sådana upplevelser och återskapa mening. Lundell beskriver en rad olika historiekulturella strategier. Kontextualisering är kanske den vanligaste. Kontextualisering är inget fel i sig. Det innebär endast att man försöker förstå ett fenomen genom att placera in det i ett specifikt sammanhang. Problemet är att det inte finns en kontext, utan många och valet av kontext kan vara styrt av andra överväganden än vetenskapliga sådana. Två paradigm: totalitarism och revisionism Flera av dessa historiekulturella strategier har rationaliserats och integrerats i forskningsparadigm. Lundell menar att forskningen om kommunism har frambringat tre paradigm: totalitarism, revisionism och postrevisionism. Eftersom den sistnämnda riktningen inte spelar någon roll i Lundells studie, skall vi uppehålla oss vid de två förstnämnda paradigmen. Den totalitaristiska modellen hävdar att oktoberrevolutionen var resultatet av en statskupp genomförd av ett litet och militärt organiserat kommunistparti. Dess målsättning var att omdana samhället med våld om nödvändigt. Terrorn mot oliktänkande var följaktligen avsiktlig. Skräckväldet initierades av Lenin och förstärktes under Stalin. Enligt den totalitaristiska modellen är det meningsfullt att jämföra kommunism och nazism. Den revisionistiska modellen säger att oktoberrevolutionen hade ett brett folkligt stöd och syftade till att upprätta ett rättvist och demokratiskt samhälle. Stalin förrådde dock de kommunistiska idealen. Terrorn var emellertid inte planerad, utan en reaktion på externa omständigheter som Stalin inte hade kontroll över. Den revisionistiska modellen anser inte att det är meningsfullt att jämföra nazism och kommunism. När nazismens brott diskuteras används i huvudsak den totalitaristiska modellen. Det tas för givet att det nazistiska skräckväldet var planerat. Kriget och de fasor som det förde med sig sägs kunna förklaras med hänvisning till den nazistiska statsledningens avsikter. Kort uttryckt: för att förstå kriget och morden på Europas judar, måste vi förstå den nazistiska ideologin. När kommunismens brott diskuteras används ofta ett revisionistiskt perspektiv. I detta perspektiv spelar ideologin en underordnad roll. Istället hävdar man att inbördeskrig, imperialistiska konspirationer och allmänt socialt kaos förhindrade sovjetstaten från att utvecklas efter sunda socialistiska riktlinjer. I den mån som man accepterar ideologins roll, hävdar man att det var med Stalin som det sovjetiska experimentet spårade ut. Marx och Lenin antas inte vara medskyldiga. Detta illustrerar, enligt Lundell, att "moraliska aspekter utgör känsliga och Page 2 of 7
3 konfliktskapande ingredienser i historieskrivningen". Det förefaller finnas en oro över att den kommunistiska ideologin ska besudlas av händelserna i det forna östblocket. Småstatsrealism Kommunisterna mördade i realiteten långt fler människor än nazisterna. Ändå finns det en uppenbar tvekan att likställa kommunism och terror. Vad beror det på? Lundell har inte något riktigt bra svar på den frågan. Han förefaller dock vara övertygad om varför Sverige är så besatt av nazismens brott. Sverige har, till skillnad från många europeiska länder, inget gyllene förflutet att åberopa sig på. Vi var aldrig ockuperade under kriget och deltog inte i den väpnade kampen mot Hitlerregimen. Vi förklarade oss neutrala under andra världskriget och överlät åt resten av Europa att försvara demokrati och frihet. Framväxten av ett sovjetiskt hot under det kalla kriget förändrade inte den svenska ståndpunkten. Det fanns till och med en specifik doktrin som rationaliserade den svenska hållningen: doktrinen om den tredje ståndpunkten. Lundell benämner detta synsätt "småstatsrealism". Den officiella hållningen var att små länder måste vara realistiska i umgänget med stora stater och inte tro att de kan sätta dagordningen. Olof Palme gav uttryck för detta synsätt när han avvisade kritik mot Sovjet med orden: "vi sysslar inte med antisovjetism". Det var också på denna grundval som Sveriges syn på sig själv som världssamvete växte fram. Sverige kunde döma andra nationer moraliskt för vad de gjorde mot varandra därför att svenskarna stod utanför alla konflikter. Neutralitetspolitiken var dock inte helt oproblematisk. Sverige hade inte deltagit i den anti-fascistiska kampen. Miljontals människor hade dött medan svenskarna hade stått vid sidan och tittat på. Även om ingen sade det öppet, skämdes många svenskar. Eftersom Sverige inte hade ett stolt anti-fascistiskt förflutet att åberopa sig på, valde svenskarna att blicka framåt. Det som skulle göra svenskarna beundransvärda var inte deras kamp mot fascism och totalitarism, utan att de hade kapat trossarna till det förflutna och skapat det första genuint moderna samhället folkhemmet. Därmed fick svenskarna möjlighet att på allvar konfrontera sina gamla synder. Nazismen förklarades vara inkompatibel med folkhemmet på grund av sin irrationella karaktär. Det svenska folkhemmet sades vara baserat på förnuft och logik. Förnuft och logik skulle styra, inte irrationella känslor. Lundell menar att folkhemsprojektet var grundat på filosofisk värdenihilism och att detta förändrade synen på politiken. Politik var inte längre en dialog mellan beslutsfattare och medborgare. Politik blev en ingenjörskonst. Frigjorda från sedvänjor och traditioner skulle politiker och experter lägga medborgarnas liv till rätta. Historiens återkomst Detta räckte dock inte för att tysta tvivlet. Sverige hade inte endast valt att inte delta i den anti-fascistiska kampen. Sverige hade sålt järnmalm till Tyskland under kriget. Det var skälet till att den brittiske premiärministern Winston Churchill ville Page 3 of 7
4 minera norska farvatten. Sverige hade gett Tyskland rätt att transportera trupper på svenskt territorium och det folkhem som svenskarna skröt så mycket om hade finansierats med exportinkomster från det sönderbombade Europa. Dessa fakta kastade en lång och besvärande skugga över neutralitetsberättelsen och Sveriges ambition att vara världssamvete. Debatten om tvångssteriliseringar under andra halvan av 90-talet och rapporter om spirande nynazism bland svenska ungdomar var dropparna som fick bägaren att rinna över. Vid sekelskiftet var Sverige inte längre en moralisk stormakt. Omvärlden hade börjat betrakta svenskarna med misstänksamhet och kanske också förakt. Detta var en bidragande faktor till den svenska ansökan om EG-medlemskap. När Ingvar Karlssons regering lämnade in medlemsansökan signalerade Sverige att isolationismen tillhörde det förflutna. Det var också skälet till statsminister Göran Perssons initiativ till informationskampanjen Levande historia och att den dåvarande socialdemokratiska regeringen anordnade en internationell förintelsekonferens i Stockholm. Persson bad till och med om ursäkt för Sveriges roll under kriget. Budskapet var entydigt: Sverige skulle nu befinna sig i framkanten när det gäller kamp mot rasism och antisemitism. Sverige skulle bli en ny moralisk stormakt. En känslig fråga Någon motsvarande uppgörelse med kommunismen ägde aldrig rum. Det är märkligt av flera skäl. Ett skäl är naturligtvis att kommunisterna mördade långt fler människor än nazisterna. En annan orsak var det svenska kommunistpartiets synnerligen skändliga historia. Kommunistpartiet skyllde andra världskriget kriget på England och Frankrike. Polen ansågs ha tänt gnistan genom att attackera Tyskland, men i bakgrunden lurade de två imperialistiska stormakterna. I den kommunistiska retoriken hade Sovjet inte invaderat Finland, istället hade klasskamp utbrutit i vårt kära grannland och Sovjet gjorde endast sin plikt som proletära internationalister när Röda armén marscherade in och hjälpte de finska kommunisterna att rensa landet på fascister. De svenska kommunisterna kallade flyktingar från det ockuperade Baltikum "fascister" och krävde att de skulle deporteras. När kriget väl var över och Hitlertyskland var besegrat, drog kommunistpartiet den synnerligen egendomliga slutsatsen att Sovjetunionens militära framgångar bekräftade att partiets ställningstaganden under det finska vinterkriget och i övrigt var korrekta. Kommunisterna var djupt impopulära och till och med hatade på grund sina ställningstaganden. Därför är det underligt att ingen uppgörelse med kommunismen i vårt land har ägt rum. Hur ska man förklara denna besynnerlighet? Lundell har, som tidigare nämnts, inget enkelt svar på den frågan, men flera hypoteser. Hans huvudförklaring förefaller vara att orsaken till att kommunismen särbehandlas är att många svenskar anser att kommunismen är en god idé. Frågan om kommunismens brottshistoria är känslig därför att öppenhet om den riskerar att besudla den kommunistiska ideologin. Forum för levande historia etablerades år 2003 och hade till uppgift att informera om nazismens brott. Vid tiden för lanseringen av Forum rådde det bred politisk enighet om verksamhetens nödvändighet. Page 4 of 7
5 När den borgerliga regeringen några år senare expanderade uppdraget till att omfatta kommunismens brott, bröt en protestorm ut. Vänsterpartiet, som hade stött Forum i dess ursprungliga form, varnade för antikommunism och krävde att myndigheten skulle avvecklas. Kommunisternas protester följdes av det så kallade Historieuppropet i vilket 400 forskare kritiserade regeringens plan på att utvidga Forums mandat till att omfatta kommunismens brott. Några nya argument anfördes dock inte. Istället använde forskarna sig av de argument som Vänsterpartiet hade fört fram. Det var uppenbart att frågan var djupt känslig. Ingen av protestanterna hade ju ifrågasatt Forums verksamhet när den var begränsad till nazismens brott. I slutändan valde den borgerliga regeringen att söka en kompromiss. Ursprungligen var det tänkt att kampanjen skulle heta "Kommunismens brott mot mänskligheten, men namnet ändrades sedermera till "Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer". På detta sätt exkluderades en direkt referens till den kommunistiska ideologin. Den debatt som följde på publiceringen av Kommunismens svarta bok [1] är ett annat exempel. Den visade att frågan om kommunismens brottshistoria var djupt kontroversiell. Det föreföll existera en relativt utbredd konsensus kring uppfattningen om den kommunistiska idéns godhet. Dåvarande vice statsministern Lena Hjelm-Wallén förklarade att nazism och kommunism inte kunde jämföras därför att det bakom de kommunistiska morden inte förelåg en intention. Ett axplock slutsatser Lundell har intervjuat 38 svenska och danska universitetshistoriker och gymnasielärare i historia. Flera av de svenska informanterna deltog i det så kallade Historieuppropet. Vilka är då Lundells slutsatser? Här följer ett axplock. Den första frågan handlar om förhållandet mellan Karl Marx' teori och kommunistiska terrorn. Fler danska än svenska forskare ser ett starkt samband mellan Marx och terrorn i östblocket. En dansk informant beskriver det socialistiska experimentet i Sovjet som varande i total brist på verklighetsförankring. Två svenskar ger uttryck för en motsatt uppfattning och hävdar att ideologier saknar explanatoriskt värde. En svensk ifrågasätter till och med möjligheten att tillämpa begrepp som "diktatur", "kommunism" och "socialism". En informant hävdar att det finns flera idéer hos Marx som kan bidra till uppförandet av ett totalitärt system, t.ex. emfasen på hård klasskamp, proletariatets diktatur och ambitionen att krossa statsapparaten. Den andra frågan handlar om sambandet mellan ideologi och terror under Lenin och Stalin. De danska forskarna är mer benägna än svenskarna att se ett samband mellan ideologi och terror under Lenin och Stalin. En annan viktig skillnad är att medan de danska forskarna hävdar att det finns en kontinuitet mellan Lenin och Stalin förnekas detta av merparten av de svenska forskarna. Den tredje frågan handlar om förhållandet mellan intention, funktion och terror under Lenin och Stalin. De danska informanterna lämnar tydligare intentionella förklaringar till terrorn, under såväl Lenin som Stalin, och är övertygade om att det går att identifiera förövare och offer i den kommunistiska brottshistorien. Page 5 of 7
6 Den fjärde frågan handlar om det är möjligt att jämföra nazism och kommunism. De flesta informanter menar att nazism och kommunism uppvisar realhistoriska likheter: både nazism och kommunism var repressiva politiska system. Majoriteten av informanterna menar dock också att nazism och kommunism inte kan likställas ideologiskt. En informant beskriver marxismen som "en vetenskapsbejakande upplysningsideologi", medan nazismen avfärdas som "dunkla tankar om blod och ras och elände". En svensk forskare förklarar att "Nazismen var hemsk därför att den lyckades. Kommunismen var hemsk därför att den misslyckades." Ett mindre antal informanter uppger ideologiska likheter mellan nazism och kommunism. En sådan är kategoriseringen av folkfiender. En svensk forskare säger att kommunisterna behandlade kulakerna som om de tillhörde en annan ras. Den femte frågan lyder: kan man jämföra nazism/kommunism med liberalism/kapitalism? En majoritet informanter tycker inte att en jämförelse mellan nazism/kommunism och liberalism/kapitalism är meningsfull. Lika många danskar som svenskar anser emellertid att en jämförelse är meningsfull. En svensk informant drar en parallell mellan industrialiseringen under Stalin och Englands industrialisering. Tre svenska forskare ser kapitalism och liberalism som orsak till nazism och kommunism. Enligt en av forskarna ger kapitalismen upphov till "skriande nöd och elände". En svensk forskare menar att nazism och fascism är det "borgerliga samhällets yttersta kampform". En annan beskriver fascismen som liberalismens "yttersta konsekvens". Den sjätte och sista frågan handlar om kommunismen som löfte och hot. Lundells slutsats är att fler danska informanter än svenska förbinder kommunismen med hot. En svensk informant uppger att det var på grund av det "pressade läget" som det sovjetiska systemet blev totalitärt. En dansk informant säger till Lundell att det inte var något fel på den kommunistiska ideologin, men att "bolsjevikerna inte hade fått tid att tänka färdigt". Summa summarum Lundell har intervjuat 38 svenska och danska universitetshistoriker och gymnasielärare i historia. Några generaliseringar är, på grund av materialets knapphet, inte möjliga att göra. Faktum är att det inte ens känns meningsfullt att reproducera Lundells tabeller. När Lundell jämför lärare ur 68-generationen med lärare ur 89-generationen, rapporterar han att dubbelt så många 68:or anser att det existerar ett starkt samband mellan ideologi och terror under Lenin och Stalin. Det låter spännande tills man upptäcker att det handlar om tre personer. Naturligtvis är redaktören bekant med motargumentet: Lundells studie är genomförd med en kvalitativ metod. Det är förvisso sant. Likväl är det Lundells ambition att beskriva "Den kommunistiska erfarenheten i dansk och svensk historiekultur" och då är 38 informanter kanske inte tillräckligt. Med risk för att låta gnällig vill redaktören också klaga på språkbruket. Tre exempel. När Lundell diskuterar kontinuiteten Lenin-Stalin, skriver han: Samtliga danska forskare ur 68-generationen slår fast en kontinuitet, medan bara en svensk forskare ur 68-generationen gör det. Ingen dansk forskare anger diskontinuitet, medan en majoritet av de svenska gör det. Page 6 of 7
7 Behövs verkligen mening nummer två? Lundell skriver: Ska med andra ord brotten mot mänskligheten under kommunistiska regimer förklaras som resultat av en medvetet förd politik, av en intention hos ledarna i parti- och statsapparaten, eller uppstår de snarare som resultat av andra, väsentligen ickeavsiktliga faktorer? Ordet "brotten" gör, mer eller mindre, nonsens av frågan. Ibland är det också svårt att förstå varför Lundell skriver som han skriver. Lundell hänvisar till Kolakowskis begrepp "rimlig tolkning" och säger att i Kolakowskis tolkning "blir sambandet starkt". En sida senare konstaterar han följande: Av sammanlagt trettioåtta informanter hamnar trettiotvå i förklaringstyperna den förrådde Marx och den rimliga tolkningen. Teorin om den förrådde Marx hävdar ett svagt samband, medan den rimliga tolkningen hävdar ett starkt samband. Alltså: av sammanlagt 38 informanter ansåg 32 att sambandet var svagt eller starkt. Redaktören är fortfarande osäker på huruvida detta påstående är informativt eller inte. Det innebär inte att Det omstridda arvet inte förtjänar att läsas. Tvärtom. Genomgången av de olika paradigmen inom sovjetforskningen är tänkvärd. Dessutom är det faktiskt intressant att få veta hur människor tänker i dessa frågor, även om de är få till antalet. Source URL: Links [1] Page 7 of 7
Drömsamhället svenska som andraspråk
Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de
Mauno Koivistoseminarium. Helsingfors
Ingvar Carlsson Mauno Koivistoseminarium Helsingfors 25.11.2017 Det är en stor ära för mig att få medverka vid detta Mauno Kovistoseminrium. Mauno Koivisto är en av de stora ledargestalterna och statsmännen
DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena
DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans
Första världskriget
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om
INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11
Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda
Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati
Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar:
1. Läget efter det första världskriget Europa har precis avslutat sin (hittills) värsta period i sitt långa liv, nämligen det första världskriget. Många människor har dött, många människor har lidit och
Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds
Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna
Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!
Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Världskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Det kalla kriget
Det kalla kriget 1945-1991 Kalla krigets karaktär Ekonomisk USA liberalism, kapitalism med fria marknader för företag och människor att agera på. Staten ingriper om friheten hotas. Sovjet, kommunism, planekonomi
Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN
Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,
2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Drömsamhället svenska som andraspråk
Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av
Första världskriget 1914-1918
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.
Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen
Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär
Rysslands problem före revolutionen.
Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.
Rapport: Sverigedemokraterna 2017
Rapport: Sverigedemokraterna 2017 Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ. Undersökningen genomfördes som en webundersökning i Novus Sverigepanel med 1011 intervjuer på ett riksrepresentativt
Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945
Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)
Vem är Gudrun Schyman? Del II
Författad av Fähstorkh sön, 12/08/2018-08:00 År 1997 tog den dåvarande socialdemokratiska regeringen initiativ till en upplysningskampanj om nazismens brott. Kampanjen fick namnet Levande historia. Bakgrunden
NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!
Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.
Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen
Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna
Perspektiv och teorier i internationell politik
Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den
Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933
Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 1917 7 nov (25 okt): Ryska revolutionen 1918 12 Jan: det självständiga Ukrainska folkets republik utropas 20 Jan: Ryska ortodoxa kyrkan skiljs formellt
Internationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Tjugoårskrisen 1919 1939
Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och
Fortbildning 2014 03 03 HLF-Stockholmskretsen i samarbete med Forum för Levande historia
Fortbildning 2014 03 03 HLF-Stockholmskretsen i samarbete med Forum för Levande historia HLF:s- Stockholmkrets satsar i år på att erbjuda sina medlemmar fortbildningstillfällen. Vi inledde i år med ett
sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25
Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen
KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13
KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under
Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet
1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister
Kalla kriget 1945-1991
Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade
Holodomor: Den stora svälten i Ukraina
1 Holodomor: Den stora svälten i Ukraina Mellan hösten 1932 och sommaren 1933 dog flera miljoner människor av svält i det mycket stora land som då hette Sovjetunionen. Svälten var värst i den del av Sovjetunionen
*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.
Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla
DEN TYSK / RYSKA PAKTEN
DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan
Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.
Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett
Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR
Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget
Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
Ideologier. Olika typer av bullar
Ideologier Olika typer av bullar Konservatism! Vill bevara ordningen som råder i samhället. Den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet. Historiemedvetenhet viktigt man behöver veta varifrån
Jämförande analys av nazismen i Tyskland och kommunismen i Sovjetunionen. Länge leve Stalins konstitution!
Jämförande analys av nazismen i Tyskland och kommunismen i Sovjetunionen Länge leve Stalins konstitution! Förmågor i religionsämnet analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika
Europeisk fascism som ideologi
Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi
tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 3 2018 årgång 22 Bokförlaget thales recension david andersson: Med skuldkänslan som drivkraft: Om svenska Israel vänner och västfiender, Stockholm: Timbro, 2017. skuld
Kaliber, P1, 2004-11-14, program om statligt stöd till Revolutionär Kommunistisk Ungdom; fråga om opartiskhet och saklighet
1/7 BESLUT SB 431/05 2005-05-18 Dnr: 1114/04-30 1116/04-30 SAKEN Kaliber, P1, 2004-11-14, program om statligt stöd till Revolutionär Kommunistisk Ungdom; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet
Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!
Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:4 2015
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:4 2015 Uppfattningar om andra världskrigets historia: Svar till Lennart Andersson Palm Martin Hårdstedt* Umeå universitet Jag har i egenskap av författare till ett av kapitlen
intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Moralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
HISTORIA - HISTORIESYN
HISTORIA - HISTORIESYN Historiesyn - olika satt att tolka historien Vad en historiker maste gora for att fa veta vad som har hant ar att skaffa kallmaterial, kritiskt granska det och sedan tolka materialet.
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Inledning till The Great Terror. A Reassessment
Författad av Fähstorkh lör, 20/08/2016-18:26 Robert Conquests The Great Terror utkom för första gången 1968. Boken utgör ett försök att summera skräckväldet under Stalin. Drygt 40 år senare lät författaren
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro
Om undersökningen Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel 1.151 intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Man pratar ibland om olika politiska ideologier, vilken beskrivning
Andra världskriget. 9gr HT-16
Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012
SINGER KAP 11 & 12 CIVIL OLYDNAD FLER EXEMPEL Oskar Schindler insats för judarna i Nazi- Tyskland Djurens Befrielsefronts inbrott på Dr. Thomas Gennarellis laboratorium Operation Rescue:s kampanjer mot
Moralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?
Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.
The Art of The Argument: Western Civilization's Last Stand
The Art of The Argument: Western Civilization's Last Stand Författad av Fähstorkh lör, 18/11/2017-18:46 Den kanadensiske debattören Stefan Molyneux är enormt populär. Han har skrivit ett flertal böcker
Framtidsstrategi för Vänsterpartiet. Partistyrelsens förslag
Framtidsstrategi för Vänsterpartiet Partistyrelsens förslag Vad är problemet? Rödgrön valförlust Vänsterpartiet gick tillbaka Ett främlingsfientligt parti i riksdagen Motsägelsefull utveckling Tusentals
I början av sommaren fick jag ett brev från en bekant i Berlin dotter till en nazistisk
Ett praktexempel på en tendentiös och tillrättalagd historieskrivning. Ingrid Lomfors granskar drottning Silvias egen utredning om sin fars nazistiska förflutna. I början av sommaren fick jag ett brev
En annan sida av Sverige
FÖRORD En annan sida av Sverige Under de senaste 20 åren har vi sett en omvälvande förändring av Europas politiska karta. Partier som tidigare betraktades som oseriösa eller obehagliga ekon från 1930-talets
INNEHÄLL DELI. 1. Att skriva historia om Sveriges förhällande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15. Förord 11
INNEHÄLL Förord 11 1. Att skriva historia om Sveriges förhällande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15 Historieskrivningens villkor 17 Uppdraget 19 Nyckelbegreppen 23 Uppgiften 27 Teoretiska
Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115
Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser
1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.
1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.
Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09
EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur
Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Subjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
DEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar?
Företagare i debatten Vem vågar och vilka lyssnar? februari 2006 FÖRETAGARE I DEN POLITISKA DEBATTEN Vem vågar och vilka lyssnar? Under de senaste veckorna har det pågått en debatt om företagsledare ska
Finland och Förintelsen Föredrag av Oula Silvennoinen Presenterat vid konferensen Finlands utsatta 1900-tal, Stockholm 2010
13 feb 2010 Finland och Förintelsen Föredrag av Oula Silvennoinen Presenterat vid konferensen Finlands utsatta 1900-tal, Stockholm 2010 Finland efter kriget Våren 1945 domineras Finland av fruktan för
Extramaterial till Historia 7-9
Extramaterial till Historia 7-9 Imperalism och världskrig s. 91-180 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Historia 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till historiaboken, men
Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!
Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började
Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark
Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade
GRETHE V JERNÖ: av spanningen
GRETHE V JERNÖ: De mänskliga rättigheterna och. av spanningen Det är märkvärdigt svårt att få igång en diskussion om sammanhanget mellan mänskliga rättigheter ochfred i Europa, konstaterar Grethe V cernö.
Kalla kriget
Kalla kriget 1977-1985 Asien, 1978-1985 Saga HH 1978 - Kulturrevolutionen i Kina upphör och deras ekonomi blir bättre och bättre - Kommunistpartiet i Afghanistan erövrade och tog över makten, försökte
SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER
Svensk NATO-opinion efter den 11 september SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER ULF BJERELD N eutraliteten fortsätter att väcka starka känslor. I överläggningarna mellan regering och opposition om
INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Nya Argus 9/
Nya Argus 9 / 2011 207 208 Nya Argus 9 / 2011 Nya Argus 9/ 2011 209 KOMMENTAR 2011 KOMMENTAR 2011 KOMMENTAR 2011 KOMMENTAR 2011 I Dagens Nyheter meddelas 1.5.1933 att den kände vetenskapsmannen docenten
Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,
EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991
EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism
Säkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
kubakrisen.notebook September 21, 2009
KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Historieskrivningens frihet hotad Av Lennart Andersson Palm I december 2005 lät ett antal kända franska historiker, bland annat Pierre Nora, Jean-Pierre Azema, Elisabeth
Hemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007
Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts
Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte
Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Elevuppgift Livet före och efter Berlinmurens fall Bakgrund till uppgiften Kalla kriget är en historisk epok som sträcker sig
INNEHÅLL DELI. 1 Att skriva historia om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15
INNEHÅLL Förord 11 1 Att skriva historia om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15 Historieskrivningens villkor 17 Uppdraget 19 Nyckelbegreppen 21 Uppgiften 25 Teoretiska perspektiv
Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,