Delårsbokslut januari till augusti 2016 för hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE (3) HSN Handläggare: Gunilla De Geer Hälso- och sjukvårdsnämnden , p 4 Delårsbokslut januari till augusti 2016 för hälso- och sjukvårdsnämnden Ärendebeskrivning I ärendet redovisas bokslut för hälso- och sjukvårdsnämnden till och med augusti månad 2016 och helårsprognos för Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, PM delårsbokslut januari till augusti 2016 och årsprognos för 2016 Bilaga 1 Rapport om tillgänglighet januari till augusti 2016 Bilaga 2 Vårdgivarnas miljöarbete - resultat 2015 Bilaga 3 Utökad redovisning akutsjukhusen och privata vårdgivare inom somatisk specialistvård Bilaga 4 Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut förvaltningsberättelse enligt mall Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar föreslå landstingsstyrelsen att föreslå landstingsfullmäktige att att godkänna avrapporteringen av landstingsfullmäktiges uppdrag (LS ) att utreda möjligheten att införa en avgift för ambulanstransport i Stockholms län för genomförande från 2017 eller hösten 2016 för närvarande inte införa avgifter för ambulanstransport i Stockholms län. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar för egen del att godkänna delårsbokslut januari till augusti 2016 och helårsprognos för 2016 att omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Periodens ackumulerade resultat till och med augusti 2016 visar ett överskott med 599 miljoner kronor vilket är 361 miljoner kronor sämre än motsvarande period 2015 då överskottet uppgick till 960 miljoner kronor. För helåret 2016

2 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN prognostiseras ett underskott med 250 miljoner kronor, motsvarande cirka 0,5 procent av omslutningen. Resultatet för 2015 var -23 miljoner kronor. Underskott beräknas inom primärvården för husläkarverksamhet (främst medicinsk service och hemsjukvård), vårdvalen barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, primärvårdsrehabilitering och rehabilitering för långvarig smärta. Underskott beräknas också för somatisk specialistvård, äldresjukvård främst avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) samt för hjälpmedel. I prognosen beräknas underskotten delvis kunna balanseras med överskott för övrig sjukvård och övrig verksamhet samt överskott för psykiatri. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har redan i budgeten för 2016 och tidigare månadsbokslut under 2016 uppmärksammat risken för underskott Utifrån har förvaltningen arbetat med ett brett åtgärdsprogram. Det har resulterat dels i förslag till åtgärder för kostnadssänkningar och bättre kostnadskontroll inom ett antal vårdvalsområden som behandlas i ett separat ärende på hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 27 september 2016 och dels ett antal åtgärder som arbetas in i slutlig budget 2017 som nämnden behandlar den 25 oktober Dessa åtgärder bedöms sammantaget förstärka ekonomi med cirka 350 miljoner kronor. De är dock av långsiktig karaktär och hinner inte påverka resultatet 2016 utan får främst effekt från och med 2017 och framåt. Jämfört med motsvarande period 2015 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården minskat med 2,5 procent. Prognosen för 2016 är 4,8 procent lägre än budget. Läkarbesöken hos husläkare har minskat med 5,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det bedöms vara en effekt av den nya ersättningsmodellen från 2016, med en större andel kapiteringsersättning och en minskad andel besöks- och åtgärdsersättning. Förändringarna av modellen syftar till att stimulera till ett stärkt omhändertagande av kroniskt sjuka och vårdtunga patienter. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård har minskat med 1,9 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år. Prognosen för 2016 är 3,2 procent lägre än budget. För samtliga nio indikatorer som används för uppföljning av målen för hälso- och sjukvården i Stockholms län finns nu mätvärden att redovisa per sista augusti För fyra av dessa indikatorer pekar utfallet efter åtta månader mot att uppsatt målvärde kommer att nås under För tre indikatorer bedöms det vara för tidigt att dra säkra slutsatser och måluppfyllelsen bedöms därför vara osäker. För två indikatorer kan redan nu konstateras att målvärdet för 2016 inte kommer nås. Den ena är indikatorn är Andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar som avser mäta förflyttningen av besök som ej kräver akutsjukhusets resurser från sjukhusens akutmottagningar till en förstärkt

3 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN närakutstruktur. Den andra indikatorn är uppfyllelsegrad vårdgarantin, som på ett samlat sätt mäter måluppfyllelsen av de tre delarna i Stockholms läns landstings vårdgaranti för fysiska besök tid till husläkare inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar samt tid för behandling av specialist inom 90 dagar. Det är främst andelen patienter som fått tid för behandling inom 90 dagar som har sjunkit något jämfört med samma period föregående år. Arbetet med Framtidsplanen har fortsatt under året, bland annat genom framtagande av ett underlag till principer för styrning av akut sjuka patienter till den kommande akutmottagningen vid Nya Karolinska Solna (NKS). Bedömningsverktyg har tagits fram för enhetlig bedömning av patienter som bäst vårdas vid en geriatrisk klinik. Verktyget har integrerats i arbetssättet SVEA (Sammanhållen vård med enhetligt arbetssätt) sedan juni Sedan mars pågår ett arbete med att ta fram ett bedömningsverktyg för remittering till avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) för att tydliggöra vilka patienter som bäst vårdas inom ASiH. För att skapa en god digital tillgänglighet som ger länets alla patienter en likvärdig servicenivå krävs att anslutningsgraden bland vårdgivarna och användningen av e-tjänster ökar. Antalet anslutna vårdenheter har ökat med 6 procent till vårdenheter och antalet anslutna vårdenheter som erbjuder webtidsbokning har ökat med cirka 23 procent till 646 vårdenheter. Även befolkningens användning av webtidsbokningen har ökat. Vid jämförelse med samma period föregående år har antalet bokningar fördubblats. På uppdrag av landstingsfullmäktige har hälso- och sjukvårdsförvaltningen utrett möjligheten att snarast införa patientavgift i samband med ambulanstransporter. Utredningen visar att ett införande av patientavgifter ger tveksamma styrningsvinster samtidigt som det medför administrativa svårigheter Förvaltningen bedömer att ett införande inte är lämpligt under 2016 eller 2017, eftersom införande av ett informationssystem (FRAPP) pågår i den prehospitala vården. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Borin Avdelningschef

4 Delårsbokslut Januari augusti 2016 för HÄLSO- OCH SJUK- VÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

6 Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2016 omsluter cirka 55,3 miljarder kronor, varav 53,7 miljarder utgörs av landstingsbidrag. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 3 november 2015 beslut om budget för Under 2016 kommer tre mer omfattande bokslut avseende hälso- och sjukvården i Stockholms län att läggas fram för godkännande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Perioden januari april 2016 avrapporterades i hälso- och sjukvårdsnämnden i juni Perioden januari augusti 2016 återrapporteras i detta delårsbokslut. Årsredovisningen planeras att läggas fram för beslut av hälso- och sjukvårdsnämnden i februari Till bokslutet bifogas en bilaga som fördjupat beskriver utvecklingen av tillgängligheten under årets första åtta månader. Dessutom redovisas vårdgivarnas miljöresultat under 2015 i särskild bilaga. Till bokslutet fogas också det underlag som den 19 september 2016 har tillställts landstingsstyrelsens förvaltning som underlag för upprättande av koncernbokslut för delåret Sida 2

7 Innehållsförteckning 1 STYRNING Styrning av hälso- och sjukvården Politisk organisation Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Styrmodeller och styrdokument Beställarstyrning Mål och uppdrag Specifika mål för hälso- och sjukvården Övriga generella mål Hållbar tillväxt En ekonomi i balans Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Omvärld Befolkningsutveckling VERKSAMHET Vård i rätt tid Rätt vårdutbud Vård utanför akutsjukhus Vård på akutsjukhus Akut omhändertagande Rätt vård till rätt patient Rätt vänte- och ledtider Säker vård Vården bedrivs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Patientsäkerhetsrisker förebyggs effektivt Tydligt ansvar för varje patient Hög effektivitet Effektiva verktyg används inom vården Effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Effektiv användning av vårdens resurser Högt förtroende för vården Patientfokuserat bemötande Rättvisande bild av vårdens möjligheter MILJÖ SOCIALT ANSVARSTAGANDE Jämlikhet och jämställdhet Nationella minoriteter och minoritetsspråk...53 Sida 3

8 4.3 Deltagande för personer med funktionsnedsättningar Uppförandekod för leverantörer SÄKRA PROCESSER Informationssäkerhet Katastrofmedicinsk beredskap Praktiskt och fysisk säkerhet på HSF VERKSAMHETENS EKONOMI Verksamheten totalt Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Äldresjukvård Övrig sjukvård och övrig verksamhet Tandvård Läkemedel Asylsjukvård och vård för tillståndslösa Risker Ledningens åtgärder Verksamhetsförändringar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Bilageförteckning Bilaga 1 Rapport om tillgänglighet januari till augusti 2016 Bilaga 2 Vårdgivarnas miljöarbete resultat 2015 Bilaga 3 Bilaga 4 Utökad redovisning akutsjukhusen och privata vårdgivare inom somatisk specialistvård Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut - Förvaltningsberättelse enligt mall Sida 4

9 Sammanfattning Periodens ackumulerade resultat till och med augusti 2016 visar ett överskott med 599 miljoner kronor vilket är 361 miljoner kronor sämre än motsvarande period 2015 då överskottet uppgick till 960 miljoner kronor. För helåret 2016 prognostiseras ett underskott med 250 miljoner kronor, motsvarande cirka 0,5 procent av omslutningen. Resultatet för 2015 var -23 miljoner kronor. Underskott beräknas inom primärvården för husläkarverksamhet (främst medicinsk service och hemsjukvård), vårdvalen barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, primärvårdsrehabilitering och rehabilitering för långvarig smärta. Underskott beräknas också för somatisk specialistvård, äldresjukvård främst avancerad sjukvård i hemmet, ASiH, samt för hjälpmedel. I prognosen beräknas underskotten delvis kunna balanseras med överskott för övrig sjukvård och övrig verksamhet samt överskott för psykiatri. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har redan i budgeten för 2016 och tidigare månadsbokslut under 2016 uppmärksammat risken för underskott Utifrån har förvaltningen arbetat med ett brett åtgärdsprogram. Det har resulterat dels i förslag till åtgärder för kostnadssänkningar och bättre kostnadskontroll inom ett antal vårdvalsområden som behandlas i ett separat ärende på hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 27 september och dels ett antal åtgärder som arbetas in i slutlig budget 2017 som nämnden behandlar den 25 oktober. Dessa åtgärder bedöms sammantaget förstärka ekonomi med cirka 350 miljoner kronor. De är dock av långsiktig karaktär och hinner inte påverka resultatet 2016 utan får främst effekt från och med 2017 och framåt. Jämfört med motsvarande period 2015 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården minskat med 2,5 procent. Prognosen för 2016 är 4,8 procent lägre än budget. Läkarbesöken hos husläkare har minskat med 5,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det bedöms vara en effekt av den nya ersättningsmodellen från 2016, med en större andel kapiteringsersättning och en minskad andel besöks- och åtgärdsersättning. Förändringarna av modellen syftar till att stimulera till ett stärkt omhändertagande av kroniskt sjuka och vårdtunga patienter. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård har minskat med 1,9 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år. Prognosen för 2016 är 3,2 procent lägre än budget. För samtliga nio indikatorer som används för uppföljning av målen för hälso- och sjukvården i Stockholms län finns nu mätvärden att redovisa per sista augusti För fyra av dessa indikatorer pekar utfallet efter åtta månader mot att uppsatt målvärde kommer att nås under För tre indikatorer bedöms det vara för tidigt att dra säkra slutsatser och måluppfyllelsen bedöms därför vara osäker. För två indikatorer kan redan nu konstateras att målvärdet för 2016 inte kommer nås. Den ena är indikatorn är Andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar som avser mäta förflyttningen av besök som ej kräver Sida 5

10 akutsjukhusets resurser från sjukhusens akutmottagningar till en förstärkt närakutstruktur. Den andra indikatorn är uppfyllelsegrad vårdgarantin, som på ett samlat sätt mäter måluppfyllelsen av de tre delarna i Stockholms läns landstings vårdgaranti för fysiska besök tid till husläkare inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar samt tid för behandling av specialist inom 90 dagar. Det är främst andelen patienter som fått tid för behandling inom 90 dagar som har sjunkit, jämfört med samma period föregående år. Arbetet med Framtidsplanen har fortsatt under året, bland annat genom framtagande av ett partsgemensamt underlag för utarbetande av principer för styrning av akut sjuka patienter till den kommande akutmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Bedömningsverktyg har tagits fram för enhetlig bedömning av patienter som bäst vårdas vid en geriatrisk klinik. Verktyget har integrerats i arbetssättet Sammanhållen vård med enhetligt arbetssätt (SVEA) sedan juni. Sedan mars pågår ett arbete med att ta fram ett bedömningsverktyg för remittering till ASiH för att tydliggöra vilka patienter som bäst vårdas inom ASiH. För att skapa en god digital tillgänglighet som ger länets alla patienter en likvärdig servicenivå krävs att anslutningsgraden bland vårdgivarna och användningen av e-tjänster ökar. Antalet anslutna vårdenheter har ökat med 6 procent till vårdenheter och antalet anslutna vårdenheter som erbjuder webtidsbokning har ökat med cirka 23 procent till 646 vårdenheter. Även befolkningens användning av webtidsbokningen har ökat. Vid jämförelse med samma period föregående år har antalet bokningar fördubblats. På uppdrag av landstingsfullmäktige (LS ) har hälso- och sjukvårdsförvaltningen utrett möjligheten att snarast införa patientavgift i samband med ambulanstransporter(hsn ). Utredningen visar att ett införande av patientavgifter ger tveksamma styrningsvinster samtidigt som det medför administrativa svårigheter. Förvaltningen bedömer att ett införande av patientavgifter inte är lämpligt i närtid eftersom införandet av FRAPP pågår. Sida 6

11 1 STYRNING 1.1 Styrning av hälso- och sjukvården Politisk organisation Inga förändringar av den politiska organisationen har gjorts hittills under året. Hälsooch sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att Stockholms läns invånares behov av en god hälso- och sjukvård tillgodoses inom de ramar landstingsfullmäktige beslutar om. Nämnden fördelar de medel som avsätts för hälso- och sjukvård genom att teckna avtal om hälso- och sjukvårdstjänster med både landstingsägda och externa vårdgivare. Nämnden har haft sex ordinarie sammanträden och ett extrainsatt sammanträde under perioden. Till stöd för hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag att möta befolkningens behov finns sju programberedningar, som är uppdelade efter medicinska områden och patientgrupper. De tre geografiskt avgränsade sjukvårdsstyrelserna Norr, Stockholm Ekerö samt Söder hanterar sjukvårdsfrågor inom sitt geografiska område, följer upp utifrån ett medborgarperspektiv och bereder ärenden inför beslut i de lokala sjukvårdsutskotten. Sjukvårdsstyrelserna samverkar också med kommunerna. De lokala sjukvårdsstyrelsernas presidier bildar utskott under hälso- och sjukvårdsnämnden. Till dessa sjukvårdsutskott har nämnden delegerat beslutsrätt i vissa frågor, bland annat beslut om godkännande att bedriva vård inom ramen för vissa vårdval samt lokala avtal inom utskottets geografiska område. Under hälso- och sjukvårdsnämnden sorterar också utskottet för framtidens hälso- och sjukvård, som ansvarar för att samordna, verkställa och följa upp beslut rörande Framtidens hälso- och sjukvård. Beredningar, sjukvårdsstyrelser och utskotten har bedrivit sitt arbete enligt plan under de första åtta månaderna Den 15 december 2015 beslutade landstingsfullmäktige om förändrad organisation och styrning av hälso- och sjukvården i Norrtälje. Kommunfullmäktige i Norrtälje fattade samma beslut den 14 december Genom dessa beslut permanentades den projektverksamhet som startades 2006 under namnet Tiohundraprojektet. Beslutet innebär att Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje från den 1 januari 2016 övertog de uppgifter som sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje tidigare ansvarade för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Landstingets politiska styrelser och nämnder har en förvaltning med opolitiska tjänstemän som ansvarar för det dagliga arbetet. Tjänstemännen tar fram underlag till de politiska besluten och ser till att de omsätts i praktiken. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, har 680 anställda, se vidare kapitel 7. Sida 7

12 1.2 Styrmodeller och styrdokument Beställarstyrning Stockholms läns landsting tillämpar en beställar- och utförarmodell för styrning av både vård och kollektivtrafik. Modellen grundas på principen att nämnderna (beställarna) beslutar om vad som ska göras och verksamheterna (utförarna) får via avtal ersättning från nämnderna för att utföra uppdrag för nämndernas räkning. Både landstingsägda och privata verksamheter kan vara utförare enligt denna modell. Cirka en tredjedel av den landstingsfinansierade vården i Stockholms län utförs av privata vårdgivare. Former för att sluta avtal inom hälso- och sjukvården När avtal med utförare tecknas i hälso- och sjukvården sker det utifrån följande lagar: Lag om valfrihetssystem (LOV) används för vårdval Lag om offentlig upphandling (LOU) används för upphandlingar av privat utförare Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och lag om ersättning för fysioterapi 1 (LOF), används för ersättningsetablering av läkare och fysioterapeuter Direktavtal används för landstingsdrivna utförare inom områden som inte omfattas av vårdval Avtal enligt LOV Vårdval är den benämning som används i dagligt tal för de avtal som tecknas inom hälso- och sjukvården med stöd av lag om valfrihetssystem, LOV. Inriktningen inom Stockholms läns landsting är att vårdval ska införas där det är möjligt och funktionellt. Under perioden januari till augusti 2016 har hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut som rör utveckling av vårdval, se nedanstående tabell: Nya vårdval eller revidering av befintliga vårdval januari-augusti 2016 Beslut har fattats av HSN den 24 maj om införande av ett nytt vårdval Beslut har fattats av HSN den 21 juni om revidering av befintligt vårdval Verksamhetsområde Kommentar Specialiserad urologi Förfrågningsunderlag för nytt vårdval. Driftstart för avtalet är 1 november 2016 Förlossning Driftstart är 1 januari 2017 Beslut har fattats av HSN den 21 juni om revidering av befintligt vårdval Beslut har fattats av HSN den 30 augusti om revidering av befintligt vårdval Planerad specialiserad rehabilitering för neurologi, onkologi och lymfödem Specialiserad gynekologi Vårdvalet har separerats till tre enskilda vårdval. Driftstart för de tre vårdvalen är 1 januari 2017 Nytt tilläggsuppdrag inom vårdvalet är assisterad befruktning. Driftstart är 1 januari Tidigare lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) Sida 8

13 Hälso- och sjukvårdsnämnden har under perioden beslutat att godkänna BB Sophias uppsägning av avtal inom vårdval förlossning. Avtalet upphörde formellt att gälla den 16 maj 2016 och BB Sophia avvecklade sin verksamhet helt den 31 maj Vidare har revideringar beslutade under 2015 trätt i kraft inom sju vårdval, bland annat inom ortopedi och handkirurgi samt avancerad sjukvård i hemmet. Den mest omfattande revideringen som trätt ikraft rör husläkarverksamhet med basal hemsjukvård. Arbetet har fortsatt med utveckling av en effektiv förvaltning och uppföljning av de vårdval som finns inom drygt trettio vårdområden. Ett arbete har också intensifierats med revidering av ett flertal förfrågningsunderlag, till exempel inom öron-näsa- och halssjukvård, logopedi, specialiserad fysioterapi och klinisk neurofysiologi. Nyutveckling av vårdval inom bland annat geriatrik och reumatologi fortlöper. Fokus för både revideringar och nyutveckling av vårdval har varit att specificera och avgränsa uppdragen samt att se över ersättning och prissättning. Varje nyutvecklat vårdval måste finansieras inom de medel som är avsatta för den vård som övergår till vårdval. Inom befintliga vårdvalen behöver kostnadsökningarna kontrolleras och kostnadskontroll råda. Se vidare kapitel 6, Verksamhetens ekonomi. Utredning av lämplig avtalsform De utredningar som påbörjats under 2015 av eventuella nya vårdområden för införande av vårdval har fortsatt under det första halvåret Utredningarna ska belysa om förutsättningar finns för att hela eller delar av vårdområden, som till exempel kirurgi och internmedicin, skulle kunna omfattas av avtalsformen LOV. Utrednings- och utvecklingsarbetet kopplat till de förändringar som hälso- och sjukvårdssystemet i enlighet med Framtidsplanen behöver genomföra, har fortsatt. Direktavtal och avtal enligt LOU Direktavtal används för landstingsdrivna utförare inom områden som inte omfattas av vårdval. Under perioden januari till augusti 2016 har hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om följande principiellt viktiga direktavtal, se nedanstående tabell: Direktavtal Motpart Kommentar Cancerrehabilitering SLSO Ägardirektivet för SLSO har modifieras Akademisk enhet inom reumatologisk specialistvård SLSO till att även omfatta viss utanför akutsjukhus somatisk specialistvård Förlängning av avtal med Hjälpmedel Stockholm, SLSO gällande hjälpmedelscentralverksamhet för rörelsehjälpmedel mm för södra länsdelen i Stockholms län SLSO Avtal med Hjälpmedel Stockholm, SLSO, gällande hjälpmedelscentralverksamhet för medicinsk apparatur i hemmet (MAH) SLSO Avtal som tecknats i avvaktan på nytt upphandlat avtal, se nedan. Upphandlingar enligt LOU genomförs inom områden där vårdval inte bedöms vara möjligt eller lämpligt. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 29 september 2015 Sida 9

14 om en upphandlingsplan för 2016 och 2017 som är ett styrande dokument för upphandlingsarbetet. Under perioden januari till augusti 2016 har hälso- och sjukvårdsnämnden i enlighet med upphandlingsplanen fattat flera beslut som rör upphandlingar enligt LOU, se nedanstående tabell: Beslut om upphandlingar enligt LOU Tilldelningsbeslut som fattats av HSN under jan-aug Beslut om förfrågningsunderlag har fattats av HSN under jan-aug (Besluten innebär att anbudsinbjudan och övriga handlingar annonserats och att anbudstiden för upphandlingen börjat löpa) Beslut att upphandla enligt LOU har fattats av HSN under jan-aug (Besluten innebär att förfrågningsunderlag och övriga anbudshandlingar ska tas fram inför en kommande upphandling enligt LOU) Verksamhetsområde Språktolkservice Ambulanshelikoptertjänst Vuxenpsykiatrisk öppen- och slutenvård Syncentralsverksamhet Konsultuppdrag inom tandreglering Specialiserad rehabilitering i varmt klimat Barn och ungdomspsykiatri i öppenvård Områdesansvar tandvård Psykiatrisk slutenvård för personer med grava beteendeavvikelser Basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger Barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård i bl.a. Handen Höftledsartroskopi Avancerad fotkirurgi Rekonstruktiv plastikkirurgi Hjälpmedelscentralsverksamhet för medicinsk apparatur i hemmet, MAH Psykosocial habilitering Barnhospice Planerad specialiserad reumatisk rehabilitering Försäkringsmedicinska utredningar Kommentar Under överprövning Ej HSN-beslut, direktörsbeslut på delegation Ej HSN-beslut, direktörsbeslut på delegation Tidigare upphandling avbröts på grund av att inget anbud klarade kvalificeringen Omstart på grund av att inget anbud inkom i upphandling av detta objekt. Landstinget har av domstol blivit ålagt att göra om tidigare upphandling som överprövades Avtalet med OneMed AB gällande drift av hjälpmedelsverksamhet för förbrukningshjälpmedel startade 1 juni Inom ramen för landstingets avtalsuppföljning konstaterades efter avtalsstart att landstinget och Onemed har olika tolkning och tillämpning Sida 10

15 av avtalets innebörd. Detta har resulterat i att avtalet avslutas i förtid och ett avslutsavtal har tecknats. Avtalet upphör Mål och uppdrag Landstingets målbild utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöutmaning I figuren ovan ses de övergripande målen i de mörkblå rutorna. Till varje övergripande mål hör ett eller flera nedbrutna mål, i figuren illustrerade som ljusblå rutor. Varje nedbrutet mål följs sedan upp med hjälp av mätbara indikatorer. Med hjälp av nedbrutna mål och indikatorer ökar förutsättningarna för en effektiv målstyrning genom att verksamheternas måluppfyllelse kan följas upp. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett landsting som svarar mot invånarnas krav på god service och ett attraktivt län. I avsnitt redogörs för de mål och indikatorer som särskilt berör hälso- och sjukvården. I avsnitt redogörs för de mål av generell karaktär som berör hälso- och sjukvårdsnämnden. Sida 11

16 1.3.1 Specifika mål för hälso- och sjukvården FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Utfall per Mål 2016 Prognos måluppfyllelse Utfall per Utfall 2015 Vård i rätt tid (vårdgarantin) Andel slutenvårdstillfällen utanför akutsjukhus 19,9% 20% Uppfylls 18,3% 18,7% Andel besök på närakuter i förhållande till besök på 36% 43% Uppfylls ej 37,1% 36% akutsjukhusens akutmottagningar Uppfyllelsegrad vårdgarantin Se text nedan 85% Uppfylls ej - 79% Säker vård Förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner 10,1% 9,0% Osäker 10,0% 9,5% 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården 15,5% 15,0 % Osäker 16,0% 15,8% Osäker Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade antibiotikarecept/1000 invånare) Hög effektivitet Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto 35,6% 29% Uppfylls 26,3% 32% knutet till 1177 Vårdguidens e-tjänster Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt 58,5% 70% Uppfylls 57,2% 62% sjukdomsförebyggande arbete Högt förtroende för vården Andel av befolkningen som har stort förtroende för 65,0% 64% Uppfylls * 64% vården * Ingen jämförelse med föregående år kan göras eftersom mätmetod och frågebatteri förändrats i samband med den förnyade konkurrensutsättningen av mätningen. Vård i rätt tid För att kunna hålla en hög tillgänglighet i hälso- och sjukvården krävs en tydlig och ändamålsenlig vårdstruktur som möjliggör för vårdgivarna att kunna möta befolkningens behov på rätt plats med korta väntetider till hälso- och sjukvård som följd. I enlighet med Framtidsplanen ska endast den hälso- och sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser utföras där, och del av den vård som idag utförs på akutsjukhusen ska flyttas ut till vårdgivare utanför akutsjukhusen. Landstingsfullmäktige har därför i budgetbeslutet i juni 2015 beslutat att införa två nya indikatorer som ska följas för att säkerställa denna utveckling. Sida 12

17 Andelen slutenvårdstillfällen utanför akutsjukhus ny indikator 2016 Indikatorn följs med start från Vård som idag utförs på akutsjukhusen överförs successivt till vårdgivare utanför akutsjukhusen. I redovisningen av vårdtillfällen utanför akutsjukhus ingår vårdtillfällen på de geriatriska klinikerna, inom den specialiserade palliativa slutenvården, inom slutenvårdsrehabilitering och inom specialiserad somatisk slutenvård (dock ej förlossningar). Under januari till augusti 2016 har andelen vård utanför akutsjukhus ökat, främst de geriatriska vårdtillfällena som ökat med 5 procent. Samtidigt har antalet inläggningar på akutsjukhusen minskat. Detta medför att andelen vård utanför akutsjukhusen har ökat och målvärdet för 2016 väntas nås. Andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar ny indikator 2016 Indikatorn följs med start från En ensad och utbyggd närakutsstruktur ska lätta trycket på akutmottagningarna. Dock kan reella förändringar väntas först från och med när de första närakuterna inom ramen för den nya närakutstrukturen tas i anspråk. Under årets första åtta månader har akutbesöken ökat både på akutsjukhusen och på närakuterna. Totalt sett väntas relationen mellan besöken på närakuter i förhållande till akutsjukhusens mottagningar vara i stort sett oförändrad mellan 2015 och Det innebär att målvärdet för året inte väntas nås. Uppfyllelsegrad vårdgarantin ny indikator 2016 Stockholms läns landstings vårdgaranti för fysiska besök består av tre delar. En patient ska få tid hos husläkare inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter att remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Inför 2016 var ambitionen att uppfyllelsegraden av dessa tre mätetal skulle samlats i ett och samma nyckeltal, uppfyllelsegrad vårdgarantin. Dock har tekniska problem uppstått vid införandet av automatiserad månatlig mätning av väntetiden till husläkare. Denna väntetid kommer därför som tidigare att mätas under en begränsad tid av året genom en manuell inrapportering av husläkarmottagningarna. Det medför att det inte är möjligt att sammanväga värdena för vårdgarantin, utan utfallen kommer att redovisas var för sig under Uppfyllelsegrad av tid till husläkare inom fem dagar Målvärde för 2016 Uppfyllelsegrad vårmätning 2016 Uppfyllelsegrad vårmätning procent 81 procent 80 procent Det uppmätta värdet i vårmätningen är betydligt lägre än målvärdet på 90 procent men i nivå med resultatet av vårmätningen Bedömningen är att målvärdet för 2016 inte kommer nås för helåret Sida 13

18 Uppfyllelsegrad av tid till specialistläkare inom 30 dagar Målvärde för 2016 Uppfyllelsegrad vårdgarantin januari-augusti 2016 Uppfyllelsegrad vårdgarantin januari-augusti procent 67 procent 68 procent Uppfyllelsegraden av tid till specialistläkare inom 30 dagar är i nivå med resultatet för samma period 2015 sett över hela perioden januari till augusti. Sett till sommarperioden juni till augusti 2016 har dock resultatet för besök till specialistläkare inom 30 dagar förbättrats jämfört med samma period En orsak kan vara landstingets utökade satsning på gemensam sommarplanering av vården. I förhållande till målvärdet är dock resultatet betydligt lägre. Det bedöms inte som troligt att målet för helåret kommer att uppnås. Uppfyllelsegrad av tid till behandling inom 90 dagar Målvärde för 2016 Uppfyllelsegrad vårdgarantin januari-augusti 2016 Uppfyllelsegrad vårdgarantin januari-augusti procent 85 procent 90 procent Det försämrade resultatet jämfört med samma period 2015 kan vara en följd av akutsjukhusens omstyrning av patienter till vårdgivare utanför akutsjukhusen i enlighet med Framtidsplanen. Arbete att säkerställa utbudet av vård utanför akutsjukhusen pågår. Det bedöms inte som troligt att målet för helåret kommer att uppnås. Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat i den givna vården och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. Vidare ska en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas för att säkerställa säkra övergångar för patienterna. De indikatorer som används för att styra mot en säker vård fokuserar på tre viktiga områden. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram vårdrelaterade infektioner, som sträcker sig fram till Indikatorn mäts genom punktprevalensmätningar i slutenvården under vår och höst. Vårens mätning är nationell och samordnas av Sveriges Kommuners och Landsting (SKL). Resultatet visar att andelen patienter med VRI i somatisk vård i Stockholms län var 10,1 procent, vilket är en procentenhet över målet för Med bara ett mättillfälle Sida 14

19 hittills genomfört är det svårt att göra en bedömning av om målet för helåret kommer nås. Det är därför osäkert om målnivån för 2016 kommer nås. Höstens mätning är regional och samordnas av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Den genomförs vecka 42 till dagars återinläggningsfrekvens i slutenvården En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården när det gäller äldre över 65 år kan tyda på brister i hälso- och sjukvården, i den kommunala omsorgen eller i övergången mellan slutenvård och hemmet. Indikatorn är ett av de nyckeltal som följdes inom ramen för den avslutade Överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre mellan Stockholms läns landsting och länets kommuner. Arbetet pågår med fortsatt implementering av Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA), ett standardiserat förstärkt arbetsätt i utskrivningsprocessen, mottagandeprocessen och den uppsökande vårdinsatsen som på sikt ska minska oplanerade återinskrivningar. Efter årets första åtta månader är utfallet en halv procentenhet lägre än vid samma tidpunkt Det pekar mot att resultatet för 2016 kan bli en förbättring jämfört med Dock ligger utfallet per augusti en halv procentenhet över målvärdet för Det är därför osäkert om målvärdet nås på helåret. Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade antibiotikarecept/1000 invånare) Att motverka överförskrivning av antibiotika är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier och genom att minska överförskrivningen kan antibiotika bevaras som effektiva läkemedel när de verkligen behövs. Den nya organisationen med smittskydds-/stramaansvariga på varje husläkarmottagning är en åtgärd som ska bidra till detta. Detta innebär att en läkare på varje husläkarmottagning är kontaktlänk till landstingets Strama-enhet. Under de första månaderna av 2016 minskade antibiotikaförskrivningen för att sedan plana ut och ligga på en stabil nivå. Förskrivningen till barn har ökat, medan den minskat i alla andra åldersgrupper. Förskrivningen har hittills under året sjunkit med 2,5 procent. Målet för 2016 är en minskning av antibiotikaförskrivningen med 3,4 procent, från 352 uthämtade recept per invånare till 340 uthämtade recept per invånare. Det är ännu för tidigt att bedöma om målet kommer nås eller ej. Patientsäkerhetssatsningen som genomfördes 2010 till 2014 medförde ett stort fokus på antibiotikaförskrivningen. När Patientsäkerhetssatsningen inleddes låg antalet uthämtade antibiotikarecept i Stockholms län på 419 per invånare. Det långsiktiga målet är 250 uthämtade recept per 1000 invånare. Sida 15

20 Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. För att möta det ökande behovet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto knutet till 1177 Vårdguidens e-tjänster Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av e-tjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att vårdgivare och patienter kan mötas på nya sätt och att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård. Ett sätt att kunna ta del av e- hälsotjänster är att registrera ett invånarkonto 1177.se. Utvecklingen av andelen invånarkonton ökade under 2015 i högre takt än förväntat. Detta innebär att den målsättning för 2016 om 29 procent som landstingsfullmäktige beslutade om i juni 2015 uppfylldes redan under hösten Det innebär att det fastställda målvärdet för 2016 redan är uppnått. Andelen invånare med ett konto har totalt ökat med 5 procentenheter under årets första åtta månader. Det innebär att antalet konton har ökat med i snitt cirka konton per månad, vilket är en markant ökning i jämförelse med förra året. Ökningen av antalet konton avspeglas även i antalet avslutande ärenden i 1177Vårdguidens e- tjänster som också ökar. De e-tjänster som till antalet är mest frekvent använda är förnyande av recept samt web-tidbokningar. Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bidrar till en höjd effektivitet genom att åtgärder sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa, vilket kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Primärvården har en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Som en indikation på om husläkarmottagningarna bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete mäts andel husläkarmottagningar där besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagningen. Utvecklingen under 2015 innebar en kraftig ökning från 2014 års utfall. Tendensen håller i sig även under Fler sjuksköterskor/distriktssköterskor har genomgått utbildning och kan erbjuda samtal. Det innebär att fler och fler husläkarmottagningar arbetar med kvalificerat rådgivande/rådgivande samtal. Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer söker vård och därmed leda till direkta effekter på individers hälsotillstånd och på belastningen på olika resurser i hälso- och sjukvårdssystemet. Samtliga åtgärder som vid- Sida 16

21 tas i hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting strävar mot att skapa ett högt förtroende för vården hos befolkningen. Förtroendet har tidigare mätts genom befolkningsundersökningen Vårdbarometern. Efter att utförandet av mätningen genomgått en förnyad konkurrensutsättning har namnet ändrats till Hälso- och sjukvårdsbarometern. Liksom tidigare kommer mätningar göras två gånger om året. Resultatet av 2016 års vårmätning visar att 65 procent av de tillfrågade har högt förtroende för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting, vilket kan jämföras med rikssnittet på 61 procent. Historiskt har mätningen på hösten uppvisat bättre resultat än vårmätningen. Därför bedöms målnivån nås för Övriga generella mål Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invånare. Inom det övergripande målet om hållbar tillväxt finns nedbrutna mål och indikatorer inom tre områden: miljö, socialt ansvarstagande och säkra processer. HÅLLBAR TILLVÄXT Utfall per Mål 2016 Prognos måluppfyllelse Utfall per Utfall 2015 Effektivt miljöarbete Andel ekologiska läkemedel 66% 70 % Uppfylls 69% 65% Socialt ansvarstagande Andel av HSNs upphandlingar som innehåller krav på uppförandekod Säkra processen Leverans enligt överenskomna servicenivåer: Andel besvarade invånarsamtal till 1177Vårdguiden på telefon inom 180 sekunder dagtid 100 % 100% Uppfylls ,3% 65% Osäkert 62 % Andel ekologiska livsmedel Med livsmedel avses i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens fall kaffe, te, drickchoklad, mjölk och frukt som har köpts in till personalen. Indikatorn följs upp vid två tillfällen under året. Från och med augusti månad är en ny leverantör av frukt upphandlad som tillhandahåller 100 procent ekologisk frukt. Därför beräknas målet uppnås och överträffas. Sida 17

22 Andel av hälso- och sjukvårdsnämndens upphandlingar som innehåller krav på uppförandekod- ny indikator 2016 Sedan 2010 samarbetar alla Sveriges landsting och regioner för att säkerställa att de varor och tjänster som köps in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Som ett led i detta arbete har rutinerna för hälso- och sjukvårdsnämndens upphandlingar anpassats så att den gemensamt framtagna Uppförandekoden inkluderas i förfrågningsunderlagen. Denna rutin har tillämpats i samtliga förfrågningsunderlag som beslutats under perioden januari till augusti Andel besvarade invånarsamtal till 1177Vårdguiden på telefon inom 180 sekunder dagtid Det ska vara lätt, smidigt och säkert att komma i kontakt med landstinget och alla som vill ska kunna använda de möjligheter som offentliga e-tjänster erbjuder. Enligt avtal ska telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden besvaras inom tre minuter dagtid. Under de första åtta månaderna besvarades i snitt 52,3 procent av samtalen dagtid inom 180 sekunder. Variationerna mellan månaderna är dock stor. Sommarmånaderna brukar innebära en lägre svarsfrekvens inom 180 sekunder. De stora variationerna mellan månaderna gör att det är svårt att prognostisera resultatet. Därför är bedömningen att det är osäkert om årets målvärde nås. Andelen besvarade samtal totalt (oberoende av tid) är mer jämn över månaderna. Snittvärdet för antalet besvarade samtal under årets första åtta månader är 92,9 procent En ekonomi i balans EKONOMI I BALANS Utfall per Mål 2016 Prognos måluppfyllelse Utfall per Utfall 2015 God ekonomisk hushållning Ett positivt resultat enligt balanskravet Uppfylls ej För att trygga verksamheten på kort och lång sikt krävs en ekonomi i balans. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hushållning som bygger på en effektiv användning av invånarnas skattepengar. Hälso- och sjukvårdsnämndens ackumulerade resultat till och med augusti 2016 är ett överskott med 599 miljoner kronor, vilket är 361 miljoner kronor sämre än motsvarande period 2015 då överskottet uppgick till 960 miljoner kronor. För helåret 2016 prognostiseras ett underskott med 250 miljoner kronor, motsvarande cirka 0,5 procent av omslutningen. Bedömningen är därför att målet för 2016, som är ett nollresultat, inte nås. Sida 18

23 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott ledarskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål. Målen följs upp årsvis och redovisas därför ej i delårsbokslutet. 1.4 Omvärld Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. I slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden brukar aktuella centrala propositioner, utredningar och beslut kommenteras eftersom de kan komma att påverka hälso- och sjukvården i Stockholms län på både kort och på längre sikt. Nedan redovisas aktuell status i centrala utredningar. Uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar, Dir 2015:60 En kommission för jämlik hälsa. En kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionens huvudsakliga fokus ska vara hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Till grund för kommissionens uppdrag ligger regeringens mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Resultatet av kommissionens arbete ska slutredovisas senast den 31 maj Uppdrag att lämna förslag på reglering för att begränsa tobaksrökning samt utreda möjligheten att införa exponeringsförbud för tobaksprodukter och krav på neutrala tobaksförpackningar. Tilläggsdirektiv 2015:16 Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv. Trots att tobaksbruket minskar och utvecklingen därmed har gått åt rätt håll har regeringens mål inte uppnåtts. För att nå målen att minska tobaksbruket och förhindra att minderåriga börjar använda tobak krävs ett brett förebyggande arbete. En utredare har därför fått i uppdrag att lämna förslag på reglering för att begränsa tobaksrökning och rökning av tobaksrelaterade produkter på vissa allmänna platser. Utredaren ska också utreda möjligheten att införa exponeringsförbud för tobaksprodukter och krav på neutrala tobaksförpackningar. Utredningstiden förlängdes och uppdraget skulle redovisas senast den 1 mars Någon sådan redovisning har dock ännu ej presenterats. Ansvar för försäkringsmedicinska utredningar, Dir. 2014:43 I mars 2015 lämnades förslag till hur behovet av kvalificerade försäkringsmedicinska utredningar inom relevanta socialförsäkringsområden ska tillgodoses. Syftet med utredningen var att tydliggöra ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar och utfärdandet av försäkringsmedicinska utlåtanden. Utredningen har föreslagit införandet av en ny lag som beräknas träda ikraft under det första halvåret I den föreslagna lagen ska landstingens ansvar för försäkringsme- Sida 19

24 dicinska utredningar 2 regleras. Ansvaret överbryggas de första sex månaderna av en sådan statlig överenskommelse som har reglerat verksamheten de senaste tre åren. Den 21 juni beslutade HSN att HSF får i uppdrag att upphandla dessa utredningar, en process som kommer att matchas med lagens ikraftträdande. En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 och En samordnad alarmeringstjänst Dir 2015:113 I december 2011 tillsatte regeringen en utredning för att göra en översyn av samhällets alarmeringstjänst; det gemensamma nödnumret 112, polis, räddningstjänst och ambulans. Syftet med översynen var att säkerställa att alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. I utredningens slutbetänkande föreslogs en ökad nationell samordning och styrning av alarmeringen, inrättandet av en nationell alarmeringsmyndighet, reglering av alarmering i lag, utveckling av en gemensam teknisk plattform samt en samlad uppföljning och tillsyn av alarmeringsförhållandena. Flera remissinstanser, bland annat Stockholms läns landsting, ansåg att det behövdes kompletteringar till utredningen och den 12 november 2015 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att analysera och föreslå hur en nationell alarmeringsfunktion ska kunna inrättas för att samhällets alarmeringstjänst ska kunna samordnas på ett bättre sätt. I februari 2016 utsåg regeringen utredaren. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj Uppdrag att föreslå en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete Folkhälsomyndigheten lämnade i februari 2015 in förslag till regeringen på utformningen av en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete. För att utveckla arbetet med självmordsprevention föreslår Folkhälsomyndigheten en ny struktur där samordningsansvaret på nationell och regional nivå tydliggörs. På så vis ska möjligheten till kunskapsutbyte mellan aktörer på olika samhällsnivåer öka. Regeringen ska i nästa steg ta ställning till förslaget. Uppdrag angående tillgänglighet till antibiotika Regeringen har beslutat att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utforma förslag till en eller flera modeller för hur nya antibiotika, samt äldre antibiotika där den nationella tillgängligheten är otillräcklig, kan göras tillgängliga i Sverige. Detta under former där risken för resistensutveckling minimeras samtidigt som bästa möjliga vård möjliggörs för patienter med infektioner orsakade av multiresistenta bakterier. Folkhälsomyndigheten ska genomföra uppdraget i samverkan med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt i samråd med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 december Den försäkringsmedicinska utredningen är en fördjupad utredning med koppling till socialförsäkringens regler om bedömning av arbetsförmåga. Sida 20

25 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Den särskilda utredaren som på regeringens uppdrag genomfört en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, har presenterat sin utredning. Utredningen föreslår att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Regeringen ska i nästa steg ta ställning till förslaget. Utredningen om ökat fokus på kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, Dir. 2015:118 Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av apoteksmarknaden och vid behov lämna förslag på förändringar. Utgångspunkten ska ligga på de uppföljningar och utvärderingar som gjorts gällande den omreglerade apoteksmarknaden. Särskilt fokus ska läggas på åtgärder med syfte att höja kvaliteten och patientsäkerheten på apoteksmarknaden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården, S 2015:07 Regeringen har tillsatt en utredare som ska lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Syftet är att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete senast 1 mars Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Stockholms län har varit hög de senaste åren. I snitt har omkring nya invånare tillkommit årligen. Mellan den 30 juni 2015 och den 30 juni 2016 var befolkningsökningen personer, vilket motsvarar en befolkningstillväxt på 1,6 procent. Ungefär 60 procent ( personer) av befolkningsökningen under perioden utgjordes av flyttningsöverskott, vilket är skillnaden mellan antalet inflyttade till och utflyttade från länet. Cirka 40 procent ( personer) av befolkningstillväxten utgjordes av ett födelseöverskott, det vill säga skillnad mellan antalet födda och döda i länet. Den 30 juni 2016 var cirka personer mantalsskrivna i Stockholms län. Under det första halvåret 2016 ökade befolkningen med cirka individer. Flyttningsöverskottet gentemot utlandet uppgick till cirka individer, en minskning med cirka 500 individer jämfört med första halvåret Flyttningsöverskottet gentemot övriga Sverige uppgick till cirka individer, en ökning med cirka individer jämfört med det första halvåret Det är dock inte en ökad inflyttning till Stockholm som ligger bakom siffrorna utan i huvudsak en minskad utflyttning till övriga Sverige. Anta- Sida 21

26 let födda uppgick till drygt barn under det första halvåret 2016, vilket är något fler än motsvarande period förra året. Antalet avlidna uppgick till cirka personer för halvåret. Det innebär ett högre födelseöverskott jämfört med samma period föregående år. Den 1 augusti 2016 hade länet cirka inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, varav cirka var ensamkommande barn. Endast 9 procent bor i anläggningsboende (flyktingförläggning eller egen lägenhet), medan 67 procent av de asylsökande bor i eget boende (oftast hos släktingar eller vänner) och 25 procent bor i övrigt boende (oftast familjehem för ensamkommande flyktingar). Flest boende i anläggningsboende hade Stockholm (785), Täby (361) och Norrtälje (228). Över individer hade utgånget uppehållstillstånd. Under perioden 1 januari till 1 augusti 2016 tog Stockholms län emot nästan kommunplacerade nyanlända, varav drygt 400 ensamkommandebarn och ungdomar. Länets kommuner tar ansvar för boende och skola för dessa nyanlända. Sida 22

27 2 VERKSAMHET 2.1 Vård i rätt tid God tillgänglighet i vården är viktig för att invånarna ska kunna få rätt vård vid rätt tillfälle och till rätt kostnad. Vårdgivarna ska möta befolkningens behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och se till att patientens väg i vården blir så enkel, säker, jämlik och effektiv som möjligt. För att uppnå en god tillgänglighet krävs ett ändamålsenligt vårdutbud och tydlig information och vägledning för patienter och vårdgivare att hitta rätt i vårdutbudet. Annars riskerar patienter att drabbas av onödig väntetid Rätt vårdutbud Framtidsplanen innebär att vården utanför akutsjukhusen byggs ut, att akutsjukhusens roll förtydligas och att den högspecialiserade vården koncentreras till i första hand Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Det är viktigt att samverkan mellan olika delar av vårdsystemet förbättras. I styrningen av vårdgivarna ska uppdrag, uppföljning och ersättningssystem samordnas, så att rätt incitament ges mot en effektiv vård och hög tillgänglighet Vård utanför akutsjukhus Husläkarverksamhet och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Andelen prestationsrelaterad ersättning i husläkarmottagningarnas ersättningsmodell har sänkts per den 1 januari. Detta har lett till att det totala antalet mottagningsbesök har minskat med tre procent sedan årsskiftet. Det är läkarbesöken som minskat, antalet sjuksköterskebesök har tvärtom ökat. Istället ökar utbudet av och tillgängligheten till e- hälsotjänster via 1177 Vårdguiden som till exempel webtidbok för nybokningar, av- och ombokningar, beställning av journalkopior och förnyande av hjälpmedel. I nuläget erbjuder 118 husläkarmottagningar webtidbokning. Hittills har 169 så kallade äldremottagningar och 38 astma/kol- mottagningar startat som en konsekvens av ändrad inriktning av den målrelaterade ersättningen. Rådgivande samtal till patienter om levnadsvanor har ökat med 30 procent. En fortsatt ökning ses också av psykosociala insatser och besök i den basala hemsjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i februari att husläkarverksamheten fortsatt ska vara huvudansvarig för den basala hemsjukvården på grund av svårigheterna att genomföra en kommunalisering. Ett nytt förslag till arbete runt frågan kommer att behandlas av hälso- och sjukvårdsnämnden under hösten, då samtalen återupptagits med Kommunförbundet Stockholms län (KSL) om ett kommunalt övertagande av ansvaret. Nya barn- och ungdomsmedicinska mottagningar har sedan årsskiftet startat i Kista, Solna, Midsommarkransen, Vallentuna och på Östermalm. Utöver basuppdraget har det tillkommit fyra mottagningar som har tilläggsuppdrag gällande ADHD-utredningar Sida 23

28 respektive tilläggsuppdrag barn och unga med psykisk ohälsa samt tre mottagningar som har tilläggsuppdrag för behandling av barn och unga med obesitas. I juni slogs Sachskas mottagning på Södermalm ihop med Farsta barn- och ungdomsmedicinska mottagning. Primärvård till asylsökande Antalet asylsökande i länet var den 1 augusti personer. Trots att inflödet under året varit litet upplever verksamheter nära de större anläggningsboendena ett stort tryck. Omfördelning av resurser och införande av mobila vårdteam, som åker till boenden och genomför hälsoundersökningar på plats, har genomförts för att hantera situationen. Den 1 juni fick en mottagning i Norrtälje uppdrag att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande, vilket innebär att det nu är totalt sju husläkarmottagningar som har detta uppdrag. Utbildningsinsatser för bland annat personal på boenden genomförs av Smittskydd Stockholm och Transkulturellt Centrum. Rehabilitering utanför akutsjukhus Revideringar av förfrågningsunderlag pågår inom vårdvalsområdena logopedi, primärvårdsrehabilitering, specialiserad fysioterapi och rehabilitering vid långvarig smärta och utmattningssyndrom. I juni beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden även om en revidering av vårdvalet för planerad specialiserad rehabilitering samt att uppdraget ska delas i tre separata vårdval för områdena neurologi, onkologi och lymfödem. Under våren har tre ansökningar till vårdvalet godkänts. Ansökningarna gällde avtal där vårdgivaren inte accepterat justerade ersättningar enligt beslut i mars I januari infördes två vårdval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) för specialiserad rehabilitering efter vård på akutsjukhus inom neurologi och kirurgi. Tre vårdgivare har godkänts för neurologi och fyra vårdgivare har godkänts för kirurgi. En utökning av uppdragen för avlastning av akutsjukhusen och en förstärkt rehabiliteringsprocess för vissa patientgrupper utreds. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i juni att upphandla specialiserad reumatologisk rehabilitering enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och arbetet med förfrågningsunderlag pågår. Upphandlingen av specialiserad rehabilitering i varmt klimat är avslutad vad gäller reumatisk och neurologisk sjukdom/skada, men har avbrutits för psoriasis då inget av anbuden uppfyllde kraven. Arbetet med ett nytt förfrågningsunderlag pågår. Den första vårdvalsmottagningen inom landstinget för patienter med ME/CFS 3 startade i juni En mottagning är hittills godkänd. På grund av ett mycket stort inflöde av remisser infördes ett remisstopp i december Sommaren 2016 förlängdes remisstoppet till och med Äldresjukvård, inklusive palliativ vård Samtliga befintliga geriatriska vårdavtal har förlängts fram till driftsättning av vårdvalet januari Av de planerade 42 nya geriatriska vårdplatserna på Stockholms sjuk- 3 ME/CFS står för Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome Sida 24

29 hem har endast 28 vårdplatser kunnat öppnas, på grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och brist på remisser. Utredning runt förändring och sammanfogning av vårdvalen inom avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och palliativ slutenvård har skjutits fram i avvaktan på förfrågningsunderlag för vårdval geriatrik. Sedan den 1 mars har ytterligare en vårdgivare tillkommit inom de geografiska områdena 1-7 gällande ASiH. Den 1 augusti öppnades en enhet med åtta vårdplatser för palliativ slutenvård utanför Vallentuna. Somatisk specialistvård utanför akutsjukhusen Revidering av befintliga vårdval inom öron-näsa och halssjukvården, gynekologi och förlossning samt framtagande av nytt vårdval inom assisterad befruktning är i slutskede. Ett nytt vårdvalsavtal inom urologi har beslutats. Arbete med förfrågningsunderlag för upphandling av tjänster inom ortopedi och kirurgi samt utredning runt lämpliga avtalsformer för områden inom internmedicin och kirurgi pågår. Ett akademiskt specialistcentrum inom reumatologi samt ett centrum för cancerrehabilitering är under uppstart. Psykiatri Utifrån ett ökat behov av psykiatrisk slutenvård för vuxna har den rättspsykiatriska vården utökats med 18 vårdplatser och den allmänpsykiatriska vården med 19 vårdplatser. Under våren har upphandlingar enligt LOU genomförts för fem objekt. Tilldelningsbeslut väntas under hösten. Tre av objekten avser allmänpsykiatrisk vård för vuxna i nordöstra, sydöstra respektive nordvästra delen av länet och två objekt avser psykiatrisk öppenvårdsverksamhet för vuxna med depressions- eller ångesttillstånd. Upphandlingar pågår av barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvårdsvårdsverksamhet i Handen, psykiatrisk vård för hemlösa, tortyrskadevård samt öppen- och sluten beroendevård. I början av året öppnade en särskild allmänpsykiatrisk mottagning för unga vuxna i Handen. Patienternas somatiska vårdbehov ska bli bättre tillgodosedda i och med att successiv implementering av årliga hälsokontroller pågår inom vuxenpsykiatrin. Förändrade villkor för 2016 års statliga medel inom området psykisk ohälsa innebär en bredare målgrupp och medverkan från såväl primärvård, specialistpsykiatri och andra huvudmän. Arbetet med att ta fram en länsgemensam handlingsplan är i sitt slutskede. Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher Det forskningsinriktade utvecklingsarbetet håller på att följas upp och utvärderas. Inkludering av nya patienter avslutades den 31 mars. Efter avslutning av studien kommer resultaten sammanfattas i en slutrapport som ska redovisas i början av Utifrån erfarenheterna av projektet pågår ett arbete med att utveckla arbetssätt för ett förbättrat omhändertagande av patienter med hög vårdkonsumtion. Sida 25

30 Vård på akutsjukhus Inflödet av besök till akutmottagningarna har fortsatt att öka under första halvåret 2016, medan utförd slutenvård och öppenvård totalt sett har minskat på akutsjukhusen. Minskningen av slutenvård kan bero på vårdplatsbrist, poliklinisering, utformningen av omställningsavtalets ersättningsmodell eller andra faktorer. S:t Görans sjukhus skiljer sig från övriga akutsjukhus genom att vårdproduktionen har ökat både inom slutenvård samt öppenvård jämfört med samma period föregående år. Väntetiderna till nybesök och behandling på akutsjukhusen har, trots minskad vårdproduktion, inte försämrats. Analyser runt orsakssambanden pågår. En förklaring kan vara hänvisning av patienter som inte behöver akutsjukhusets fulla resurser till den specialiserade vården utanför akutsjukhusen i enlighet med Framtidsplanen. Det finns dock fortsatt ett stort antal patienter på Karolinska Universitetssjukhuset som väntat över vårdgarantitiden både till nybesök och till behandling trots en förbättring i jämförelse med samma period föregående år. Fortsatt detaljplanering och anpassning till det förändrade vårduppdraget för Karolinska Universitetssjukhuset i Solna pågår. Ett led i den anpassningen är bland annat att avtal tecknats med Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, om specialiserad öppenvård inom reumatologi och cancerrehabilitering i öppenvård lokaliserat utanför akutsjukhus. Den geriatriska öppen- och slutenvården på Huddingegeriatriken ingår i Karolinska Universitetssjukhusets omställningsavtal. Beställda volymer har tydliggjorts för sjukhuset då en kraftig underproduktion uppvisades under första tertialen. En förbättrad prognos ses efter första halvåret. En dialog har påbörjats om den geriatriska vårdens utformning vid ett akutsjukhus i samband med införande av vårdval I omställningsavtalen för Södertälje sjukhus AB ingår vårdvalsområdena avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård samt geriatrisk öppenoch slutenvård. Sjukhuset har färre inskrivna i ASiH än innan uppdraget skrevs in i omtsällningsavtalet. I jämförelse med verksamheter inom vårdvalet har de inte ökat sina volymer. Sjukhuset utför mer geriatrisk slutenvård i förhållande till vad som är reglerat i avtalet och vårdtillfällena är i jämförelse med länets snitt av lättare svårighetsgrad. Cancervård Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och S:t Göran sjukhus har sedan den första januari ett utökat uppdrag inom bröstcancervården. Uppdraget omfattar en sammanhållen och samlad vårdprocess i ett bröstcentrum avseende bröstcancerscreening, klinisk utredning av bröstsymtom samt bröstcancervård och behandling, inklusive viss cancerrehabilitering. Det första halvårets verksamhet har präglats av en viss kapacitetsbrist inom mammografin. Åtgärder har satts in som inneburit ett förbättrat samarbete mellan sjukhusen, kapacitetsökning och en tät uppföljning av verksamheten. Nödvändiga förändringar av respektive sjukhus uppdrag har påbörjats inför den omorganisation av onkologiska kliniken för en bättre samlad cancervård runt varje cancer- Sida 26

31 patient som beslutades av landstingsstyrelsen Ett utredningsarbete kring organisation av strålbehandling i regionen ska överlämnas till landstingsstyrelsen senast 30 september. Förlossningsvård Planering av förlossningsvårdens utbyggnad fortsätter. Under det första halvåret 2016 har en kontinuerlig samverkan pågått med förlossningsverksamheterna för att säkerställa kapaciteten av förlossningsplatser med anledning av planerade verksamhetsförändringar. BB Sophia har under perioden avvecklat sin verksamhet och delar av Södra BB-konceptet har implementerats inom förlossningsverksamheten på Södertälje sjukhus. Under och efter avvecklingen av BB Sophia har samtliga förlossningsverksamheter generellt, och i synnerhet Södertälje, ökat sin kapacitet. Under perioden har listningstak införts vid förlossningsverksamheterna. Införandet har fungerat väl. Hänvisningarna har under sommaren varit färre än föregående sommar och 92 procent av mammorna fick föda där de önskat. Sommarvården Sommarsituationen har periodvis varit mycket ansträngd på akutsjukhusen. Det har funnits färre vårdplatser tillgängliga än föregående år. Fler geriatriska vårdplatser, fler inskrivna inom den avancerade hemsjukvården (ASiH) och extra platser för rehabilitering efter vård på akutsjukhus har kompenserat för denna brist. Gemensam planering och samordning mellan akutsjukhusen, andra vårdgivare och kommunernas vård- och omsorg har inneburit att vården under sommaren i stort fungerat enligt plan och människor har kunnat få sina behov av hälso- och sjukvård tillgodosedda. Akutsjukhusen har under sommaren fokuserat på den akuta vården och vård som av medicinska skäl inte kan vänta i enlighet med planen för sommarvården. För att stödja människor att komma rätt i systemet har särskilda kommunikationsinsatser genomförts och antalet samtal till 1177Vårdguiden varierade mellan och per vecka. Hemtjänsten har haft ett särskilt telefonnummer till medicinsk rådgivning och sjuksköterskorna på 1177Vårdguiden har kunnat boka jourläkarbil till brukarens hem vid behov av läkarbedömning Akut omhändertagande Prehospital vård Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att godkänna förslaget till avtal med SOS Alarm AB. Avtalet träder i kraft den 1 november Utifrån det inriktningsbeslut om den prehospitala vården som hälso- och sjukvårdsnämnden fattade i april, har arbetet med den kommande upphandlingen påbörjats. Pilotdriften av FRAPP, Framtidens prehospitala plattform, har utvärderats och det som inte har fungerat optimalt har åtgärdats. Inom kort kommer utbildning av all personal som kommer att komma i kontakt med FRAPP 4 att påbörjas. Breddinförandet påbörjas i september 2016 och fram till början av FRAmtida it-plattform för Prehopsital vård, det nya informationssystemet för journalföring och EKGövervakning Sida 27

32 På uppdrag av landstingsfullmäktige (LS ) har hälso- och sjukvårdsförvaltningen utrett möjligheten att införa patientavgift i samband med ambulanstransporter (HSN ). Sådana avgifter finns i nio av Sveriges regioner och landsting. Erfarenheter från dem är att det är svårt att påvisa att en avgift leder till ett bättre nyttjande av ambulansresurserna. Förvaltningen har funnit att det skulle vara möjligt att införa patientavgift. Avgiften skulle kunna avse den vård som ges prehospitalt och motsvara den avgift som patienten betalar för vård på akutmottagning. Avgiften skulle kunna ingå som en del i högkostnadsskyddet. För att ett genomförande ska vara möjligt krävs dock vissa administrativa förändringar samt större informationsinsatser till allmänhet och vårdpersonal. Förvaltningen bedömer att ett införande inte är lämpligt i närtid, eftersom införande av FRAPP pågår. Akut omhändertagande utanför akutsjukhusen Den förändrade ersättningsmodellen för länets husläkarmottagningar, som infördes den 1 januari 2016, ska stimulera till att alternativa vårdformer utvecklas för patienter med lättare akuta sjukdomstillstånd. Sedan årsskiftet erbjuder många av länets husläkarmottagningar besök på sjuksköterskemottagningar som alternativ till besök hos läkare. Dessutom erbjuder fler mottagningar utökade e-hälsotjänster och vidareutvecklad telefonrådgivning med webbaserat beslutsstöd. Även bedömning via video har prövats av fyra mottagningar inom ramen för projektet Kroninnovation. Hittills har dock endast få videobesök genomförts inom projektet. Det totala antalet besök vid länets närakuter har ökat med cirka 2 procent under det första halvåret 2016 i jämförelse med motsvarande period året innan. När det gäller antalet besök på länets lättakuter ses en kraftig minskning, men detta beror på avvecklingen av lättakuten vid Danderyds sjukhus under Ett förfrågningsunderlag angående närakuter, utifrån beslutad framtida struktur, håller på att tas fram. De nya närakuternas uppdrag utformas så att man kan ta emot en betydande andel av de patienter som i dag vänder sig till akutsjukhusens akutmottagningar, vilket kommer att ställa högre krav på ett enhetligt vårdinnehåll samt tillgång till röntgen och laboratorieservice. Med anledning av stängningen av akutmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Slonahar beslut inledningsvis fattats om lokalisering av nya närakuter vid Danderyds sjukhus, Rosenlunds sjukhus och nuvarande Astrids Lindgrens Barnsjukhus. Det kommande geriatriska uppdraget inom ramen för vårdval geriatrik är under framtagande. Det kommer i större utsträckning fokusera på ett ökat direktintag samt möjlighet till bedömning och behandling i hemmet. Akutsjukhusens akutmottagningar Akutsjukhusens akuta uppdrag beskrivs i omställningsavtalen för perioden 2016 till Landstingsstyrelsens förvaltning, hälso- och sjukvårdsförvaltningen och representanter för den planerade nya akutmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har tillsammans under sommaren presenterat en slutrapport "Patientuppdrag för akutmottagningen vid NKS". Rapporten beskriver vilka principer som gäller idag och hur processen för att utarbeta nya styrningsprinciper kan ske för patienter som ska styras till Nya Karolinska Sjukhuset, i samklang med det högspecialiserade uppdraget. Sida 28

33 Nya styrningsmetoder och styrningsprinciper ska utarbetas i samförstånd mellan sjukhuset, ägaren, beställaren, övriga sjukvårdande aktörer och professionen (specialitetsråd och Stockholms Medicinska råd, SMR). Guidningen av patienter ska ses ur ett helhetsperspektiv, vilket blir allt viktigare vartefter de olika vårdgivarnas uppdrag inom det akuta omhändertagandet tydliggörs. Det pågår också en planering inför öppnandet av barnakuten på Nya Karolinska Sjukhuset. Tillgängligheten vid akutsjukhusens akutmottagningar under andra kvartalet uppvisar endast marginella förändringar jämfört med det första kvartalet. Genomsnittet för andelen färdigbehandlade patienter inom 4 timmar vid länets akutmottagningar är 62 procent i jämförelse med målet som är 78 procent. Capio S:t Görans sjukhus är närmast det fastställda målet med 76 procent och Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset längst från målet med 56 respektive 53 procent. Totalt sett har besöken ökat med 1 procent vid akutsjukhusens mottagningar under det första halvåret jämfört med samma period föregående år. Ökningen är störst på Danderyds sjukhus, vilket bedöms bero på lättakutens stängning. En trend är att antalet patienter på akutmottagningarna som inte läggs in i slutenvården ökar. Totalt sett har antalet sökande i länet som går hem ökat med 3 procent och inläggningarna minskat med 7 procent. Det bedöms i huvudsak bero på färre disponibla vårdplatser. På Capio St Görans sjukhus och Södertälje sjukhus har dock antalet inläggningar efter besök på akutmottagning ökat, med störst ökning på den förstnämnda med 6,6 procent fler inläggningar jämfört med samma period förra året Rätt vård till rätt patient Framtidsplanen beskriver stora förändringar inom hälso- och sjukvården i Stockholms län. För att patienter och invånare ska kunna hitta och hänvisas till rätt vårdinstans behövs tillgång till aktuell och kvalitetssäkrad information om vårdutbudet. Utveckling av e-tjänster för effektiv guidning av patienter Stockholms läns landsting har varit drivande i att lägga grunden för ett nationellt arbete med att skapa en gemensam informationsinfrastruktur som, när den är färdig, är ett stöd för att korrekt information visas i exempelvis eremiss, Hitta och jämför vård/ 1177Vårdguiden, Vårdgivarguiden. Fem myndigheter; ehälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket har träffat en överenskommelse om samarbete. Arbetet har fått benämningen Ny nationell verksamhets- och utförardomän. I ett första steg tas en gemensam modell för begrepp och utbud fram, där Stockholms läns landsting varit en part. Sida 29

34 Stockholms läns landsting har även tagit initiativ till ett närmare samarbete med landstingens gemensamma bolag för e-hälsoutveckling, Inera AB [ 5 ], kring etablering av en gemensam informationsinfrastruktur. Under perioden har utvecklingen fortsatt av utbudstjänsten utifrån ett mer strukturerat sätt att beskriva vårdutbudet inom Stockholms läns landsting. På nationell nivå fortsätter arbetet med att utveckla Hitta och jämför vård/1177 Vårdguiden.se Vårdguiden på telefon har en central roll i att vägleda invånarna till rätt vård utifrån behov. För att utveckla kvaliteten i tjänsten, och som en del av genomförandet av den pågående omställningen av hälso- och sjukvårdsutbudet planeras en förbättring av 1177 Vårdguiden på telefon för barn och föräldrar. Kommunikationsåtgärder I november 2016 tar Karolinska Universitetssjukhuset Solna emot sina första patienter i de nya lokalerna. Därefter kommer sjukhuset successivt att öppnas upp för fler patienter. Redan i juni tog Stockholms läns landsting emot den första delen av det nya sjukhuset och berörda verksamheter på Karolinska Universitetssjukhuset Solna har börjat inflyttningen. Denna fas kallas driftsättningsperioden. Behovet av kommunikation under genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård och under driftsättningsperioden är stort. Planering pågår av ett antal kommunikationsinsatser som bland annat ska vägleda invånare och patienter rätt. Under hösten 2015 anlände stora migrantströmmar till Stockholmsregionen. För att skapa tydlighet kring asylsökandes rättigheter till vård och tandvård, och var de ska söka vård har kommunikationsinsatser riktats till vårdgivare. Informationen har varit riktad till vårdgivare, frivilligorganisationer och kommuner. Kommunikationsinsatser har också riktats direkt till de asylsökande via översatt material på flera språk. För tredje året i rad har en mer omfattande vägledningskampanj genomförts under sommaren. Kampanjens syfte var att bidra till att få patienterna att välja andra akuta vårdingångar än akutmottagningarna när så är möjligt. I samband med övergången från sju till sex förlossningskliniker gjordes flera kommunikationsinsatser. Syftet med den utökade kommunikationsinsatsen var att stödja en jämn fördelning av förlossningar på länets förlossningsenheter Rätt vänte- och ledtider Vårdgarantin Den övergripande uppfyllandegraden av vårdgarantin för besök till specialistläkare inom 30 dagar är en procentenhet lägre under perioden januari till augusti 2016 än samma period Under juni till augusti 2016 var uppfyllandegraden något bättre än 5 Inera AB är beställare och utförare av olika nationella e-hälsotjänster på uppdrag av Sveriges samtliga landsting och regioner. Sida 30

35 motsvarande månader under Det kan bero på landstingets utökade satsning på samordnad sommarplanering. Uppfyllandegraden för behandling inom 90 dagar är något sämre jämfört med motsvarande period föregående år 85 procent 6 jämfört med 89 procent motsvarande period föregående år. Bäst resultat för tillgänglighet till mottagningsbesök uppvisar barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och allmän internmedicin. Resultaten från genomförda telefontillgänglighetsmätningar indikerar att husläkarmottagningarnas telefontillgänglighet har försämrats. Spridningen mellan mottagningarna är dock stor och på en majoritet av husläkarmottagningarna är telefontillgängligheten god. Under perioden januari till augusti besvarades 83 procent av samtliga telefonsamtal till husläkarmottagningarna inom den tid som landstinget ställer krav på, jämfört med 87 procent samma period Mätresultaten måste dock tolkas med försiktighet eftersom nedgången delvis kan bero på förändringar i den mätmetod som används (för mer utförlig information kring mätmetoden, se tillgänglighetsbilagan). Cirka åtta av tio husläkarmottagningar erbjuder ett besök inom 5 dagar i minst 80 procent av fallen (enligt vårmätningen 2016). Det finns dock även här en spridning mellan olika husläkarmottagningar. Även dessa resultat måste tolkas med försiktighet eftersom metodiken för att mäta tillgänglighet inte är optimal inom husläkarverksamheten. Majoriteten av husläkarmottagningarna rapporterar in manuellt fångade data under två tvåveckorsperioder årligen. En mer utförlig beskrivning av vårdgarantin och Stockholms läns landstings resultat finns i tillgänglighetsbilagan. De beställda vårdvolymerna i omställningsavtalen borde möjliggöra för akutsjukhusen att följa vårdgarantin. Trots detta fick samtliga akutsjukhus avdrag på ersättningen för bristande tillgänglighet under det första halvåret Karolinska Universitetssjukhusets köer beror enligt akutsjukhuset på svårigheter att fylla vakanser och senast den 30 september ska en åtgärdsplan redovisas. Uppföljning med samtliga akutsjukhus om tillgängligheten genomförs kontinuerligt. Vårdgivare verksamma på vårdvalsavtal ska uppfylla vårdgarantin, och i vissa fall även fastställda krav på ledtider, och detta följs kontinuerligt. Det går att urskilja en viss tendens till att vårdgivare utanför akutsjukhusen har längre köer än akutsjukhusen. Det kan ha flera olika förklaringar, till exempel den pågående omstyrningen av patienter ut från akutsjukhusen som skapar tryck på vårdgivarna utanför akutsjukhusen. För att säkerställa att vårdgivare utanför akutsjukhusen har möjlighet att ta emot de patienter som inte längre ska få vård på akutsjukhusen genomförs dialogmöten med berörda vårdgivare under Resultatet för januari-mars 2016 visar något för höga värden. Det beror på felaktigheter i rapporteringen av tillgänglighet till behandlingar pga. systemuppdatering hos en vårdgivare. Denne har inte kunnat rätta upp det i efterhand. Från och med april stämmer statistiken. Korrekt inrapportering hade troligtvis inneburit att väntetiderna till behandling försämrats något i jämförelse med samma period Sida 31

36 Antal vårdgarantisamtal till vårdgarantikansliet fortsätter att minska. Under perioden 1 januari till och med 31 juli mottogs samtal vilket är en minskning med 412 samtal jämfört med samma period föregående år. Även antalet vårdgarantiärenden fortsätter att minska. Antalet ärenden var under årets första sju månader, vilket är en minskning med 160 ärenden jämfört med motsvarande period Det minskade antalet telefonsamtal och ärenden beror bland annat på att införda vårdval inom flera områden de senaste åren. Vårdgarantikansliet har under perioden haft svårigheter att hjälpa patienter att få en tid inom vårdgarantins tidsramar främst inom områdena neuropsykiatrisk utredning och behandling av både barn och vuxna samt allmänkirurgi bland annat åderbråck (varicer). Ett arbete pågår med att upphandla vård för personer med åderbråck. Antalet ärenden hos Patientnämnden gällande att vårdgarantin inte följs har ökat de senaste åren. Patientnämnden har därför begärt en skriftlig återföring från hälso-och sjukvårdsnämnden om uppfyllelsen av vårdgarantin. Nationella satsningar för förbättrad tillgänglighet Implementering av ytterligare 13 standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården sker under Projektet pågår enligt plan och Stockholms läns landsting har efter inlämnad handlingsplan till Socialdepartementet i mars fått maximal ersättning på 46 miljoner kronor. Totalt har ett fyrtiotal koordinatorer för SVF tillsatts i vården. Koordinatorernas uppgift är att vara patienternas kontakt vid bokningar av undersökningar och se till att varje SVF efterlevs. 25 av koordinatorerna har genomgått en utbildning i Regionalt Cancercentrums (RCC) regi, resterande koordinatorer kommer att utbildas under hösten. Ett koordinatorsnätverk har bildats i syfte att sprida kunskap och utbyta erfarenheter mellan vårdgivare och mellan ansvariga för respektive SVF. Lärandetillfällen har genomförts med deltagare från alla delar av vårdkedjan för de aktuella diagnoserna. Utbildningar/dialogmöten har genomförts på 30 procent av alla vårdcentraler, med målet att nå alla under Åtgärder för förbättrad tillgänglighet i Stockholms läns landsting Arbetet med att automatisera väntetidsmätningen av besök till husläkare inom 5 dagar fortlöper och förväntas på sikt ge mer tillförlitliga väntetidsmätningar. Inom Stockholms läns sjukvårdsområden (SLSO) rapporterar nästintill samtliga husläkarmottagningar per automatik. För att behålla den höga tillgängligheten i barn- och ungdomspsykiatrins öppenvård har de beställda volymerna för lokal öppenvård 2016 ökat med drygt två procent. Två länsgemensamma specialenheter som rapporterat väntetider till behandling på fem respektive tolv månader har fått extra resurser i syfte att korta väntetider och för att utveckla omhändertagandet. Det gäller en enhet som erbjuder dialektisk beteendeterapi till tonåringar med bland annat självskadeproblematik samt en enhet för barn som föds med oklart kön eller som upplever sig vara födda med fel kön. Sida 32

37 Tillgängligheten till de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna har förbättrats, vilket innefattar både tillgängligheten till barnmedicinska besök och ADHDutredningar. Fem nya mottagningar har hittills startat under Tre av dem har tilläggsuppdraget ADHD-utredningar, två har tilläggsuppdraget barn och unga med psykisk ohälsa och en mottagning har tilläggsuppdraget kring behandling av barn och unga med fetma. Inflödet till habiliteringen av barn och vuxna som får diagnosen autismspektrumsyndrom och/eller ADHD är fortfarande stort. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar med olika åtgärder för att öka tillgängligheten. Autismcenter för små barn 0 till 4 år har ett fortsatt högt inflöde av remisser. De klarar vårdgarantin vad gäller första besöket men har väntetid på sex månader till vissa former av insatser. En option för att utöka antal platser har utlösts för BanyanCenter. För att möjliggöra för flera patienter att få tillgång till avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) har målgruppen förtydligats och ersättningsmodellen justerats till Trots vidtagna åtgärder vid årets början har anslutningstiden till ASiH varit oacceptabelt lång och varningar har gått ut till de vårdgivare som inte uppfyller kraven i avtal och har längre väntetider än fem dagar. Bristen på tolkar i talade språk (ej teckenspråk) har fortsatt att försvåra genomförande av vård för patienter i behov av tolk. En kampanj planeras för att öka användningen av distanstolkning. Sida 33

38 2.2 Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. Vidare ska en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas för att säkerställa säkra övergångar för patienterna Vården bedrivs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap och evidens med patienten i centrum. Kunskaps- och beslutsstödstjänster Inom Sveriges kommuner och landsting (SKL) pågår ett arbete med att ta fram ett nationellt kunskapsstöd för primärvården. Bedömningsverktyg har tagits fram för enhetlig bedömning av patienter som bäst vårdas vid en geriatrisk klinik. Verktyget är integrerat i arbetssättet SVEA (Sammanhållen vård med enhetligt arbetssätt) sedan juni. I mars påbörjades arbetet med att ta fram ett bedömningsverktyg för remittering till avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) för att tydliggöra vilka patienter som bäst vårdas inom ASiH. Läkemedelsrelaterade beslutsstödstjänster För att öka tillgängligheten och användningen av läkemedelstjänster så finns nu avtal både med Inera AB (för distribution till vården) och ehälsomyndigheten (för distribution till apoteken) En ny websida för Sfinx-Läkemedel och interaktioner har färdigställts i april och användningen av tjänsten har ökat efter införandet. Sedan maj är Sfinx-Läkemedel och interaktioner tillgänglig även för apotek via EES (elektroniskt expertstöd) som tillhandahålls av ehälsomyndigheten. Sakkunnigstöd, forskning och utveckling Program 4D (4 diagnoser), ett femårigt samverkansprogram mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting, tar fram lösningar för patient, vård och forskning. Dessa består av nya arbetssätt och e-hälsotjänster samt processer som kan appliceras inom flera diagnoser och områden. Hittills har tolv generaliserbara lösningar tagits fram. Några exempel: en digital individuell vårdplan utvecklats. I den kan patienten och vården dela data digitalt och gemensamt följa upp patientens vårdplan, den strukturerade hjärtkärljournal som tagits fram inom program 4D, implementeras på hjärtklinikerna i länet vilket har möjliggjort automatisk rapporte- Sida 34

39 ring till aktuella kvalitetsregister. De framtagna behandlingsriktlinjerna för hjärtsvikt implementeras i primärvården i samarbete med Stockholms läns sjukvårdsområde. Inom cancerområdet har bland annat satsningen på kvalitetsregister fortsatt. Utvecklingsarbetet inkluderar bland annat att synkronisera vårdprogram med kvalitetsregister. IT-plattformen INCA 7 har anpassats för att kunna ta emot data från elektroniska journaler från vårdgivare och möjligheten till webbaserad rapportering har etablerats. ett arbete för bättre utdatafunktionalitet fortsatt. Data presenteras nu publikt från tre register på Vården i siffror och på cancercentrum.se. Här visas data i realtid med målnivåer för den enskilda kliniken i jämförelse med övriga regioner och riket. Ett pilotprojekt för patientrapporterade utfallsmått (PROM) genomförts för tre av våra nationella register. en webbaserad utbildning för patientföreträdare färdigställts (LäraNära). Ett pilotprojekt med naturunderstödd rehabilitering, så kallad grön rehabilitering, har startats. Detta genomförs i samarbete med samordningsförbundet Välfärd i Nacka. Vårdprogram och policydokument Ett remissvar gällande nationella riktlinjer för MS/Parkinsons sjukdom har lämnats in till Socialstyrelsen i mars Arbetet med ett regionalt vårdprogram om övervikt och fetma samt ett regionalt vårdprogram om Psykisk ohälsa hos vuxna första linjen pågår, liksom arbetet med behandlingsprogrammet om Akut kirurgi. Nytt regionalt vårdprogram om Instabil emotionell personlighetsstörning (IEPS) är under framtagande. Ett regionalt vårdprogram om äldrepsykiatri har bordlagts på grund av bristande personella resurser. Läkemedel Under våren har hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillsammans med Stockholms läns landstings läkemedelskommitté (SLK) genomfört 453 utbildningsaktiviteter riktade till förskrivare inom primärvård och annan specialiserad vård. Inom fokusområdet Ordnat införande av nya läkemedel har en arbetsprocess utarbetats och implementerats vilket gör att kommunikation och uppföljning av nya läkemedel sker i enlighet med nationella beslut i Rådet för Nya Terapier (NT-rådet), SKL och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Andra viktiga aktuella frågor inom läkemedelsområdet är arbetet med kommande upphandling av apotekstjänster och ny vårdinformationssystem (3R) för läkemedel. Ett regionalt läkemedelsregister har utarbetats av medlemmar i expertrådet för onkologi/hematologi inom SLK, vilket bidrar till en bättre uppföljning av användningen av nya cancerläkemedel. 7 Läkemedelsregister Sida 35

40 En studie för behandling med mistelpreparat för patienter med inoperabel bukspottkörtelcancer, MISTRAL-studien, har påbörjat inkludering av patienter under juni Kunskapscentra Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), har startat Centrum för cancerrehabilitering i nära samverkan med Regionalt Cancercentrum (RCC), Stockholm-Gotland enligt uppdraget i den regionala cancerplanen. Under våren 2016 har fyra basutbildningar samt ett antal utbildningsinsatser om våld i nära relationer för vårdpersonal hållits. En gemensam strategi för länets arbete med våld i nära relationer är antagen av styrgruppen där Stockholms läns landsting tillsammans med kommuner, polis och kriminalvård är representerade. Två slutrapporter gällande utvecklingsarbeten för verksamheten inom våld i nära relationer har publicerats Patientsäkerhetsrisker förebyggs effektivt En hög patientsäkerhet i samband med vård och behandling är en viktig del av arbetet med säker vård. Patientsäkerhet är ett prioriterat område i Stockholms läns landsting. Det finns en politiskt beslutad nollvision för vårdskador. Genom en förbättrad patientsäkerhet kan onödigt lidande undvikas för patienten samtidigt som vårdens resurser kan användas mer effektivt. Patientsäkerhetskommittén tog 2015 fram fem fokusområden för vårdgivarnas gemensamma patientsäkerhetsarbete. För att säkerställa ett långsiktigt systematiskt förbättringsarbete kvarstår samma fokusområden under Vårdrelaterade infektioner (VRI) Samverkan mellan vårdgivare Läkemedel Fallskador och Patientsäkerhet vid psykisk sjukdom Förekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförskrivning Stockholms läns landstings arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) bedrivs inom ramen för Handlingsprogram - för att minska vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Målet är att under 2016 minska VRI inom den somatiska vården i Stockholms län till nio procent. Nationell punktprevalensmätning av VRI har genomförts under våren. Resultatet visar att andelen patienter med VRI i somatisk vård i Stockholms län var 10,1 procent. Rådgivning, undervisning och webutbildning avseende vårdhygieniska aspekter ges kontinuerligt för att förebygga och minska VRI. Genom medverkan vid planering av ny- och ombyggnation lyfts det vårdhygieniska perspektivet. Smittskyddsläkaren i samarbete med Central Hygienkommitté ger ut kontinuerligt uppdaterade handlingsprogram för vårdgivarna, att ha som utgångspunkt i arbetet med vårdrelaterade infektioner som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Under våren har ett helt nytt handlingsprogram, gemensamt för MRSA, ESBL och ESBL-Carba, implementerats. Sida 36

41 Infektionsverktyget, ett IT-stöd för kontinuerlig registrering av VRI och antibiotikaanvändning, ger vårdgivaren stöd i det lokala förbättringsarbetet genom att ge kunskap om vilka typer av VRI som är aktuella inom verksamheten. I de verksamheter som har journalsystemet Take Care pausades dock användningen under 2015 på grund av tekniska problem. Infektionsverktyget har börjat användas igen i utvalda verksamheter. Onödig förskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier. Förskrivningen i Stockholm har sjunkit flera år i rad men ligger fortfarande högst i hela landet. Satsningar i form av t ex seminarier och webutbildningar görs under 2016 för att överförskrivningen av antibiotika ska fortsatta att minska. Överbeläggningar och utlokaliserade patienter Vårdgivarna rapporterar regelbundet resultat från verksamheternas mätningar av överbeläggningar och utlokaliserade patienter till en nationell databas som Sveriges kommuner och landsting (SKL) förvaltar. SKL har bättre resultat än rikets medelvärde både avseende överbeläggningar och utlokaliseringar. SKL publicerade i juni en nationell rapport om markörbaserad journalgranskning som genomförts vid drygt 60 sjukhus omfattande över granskade vårdtillfällen. Resultatet visar att andelen vårdskador var dubbelt så hög för de patienter som utlokaliserats. Utlokaliserad patient definieras enligt Socialstyrelsen som "en inskriven patient som vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten". Med anledning av resultatet i den nationella studien ska akutsjukhusens överbeläggningar och utlokaliseringar analyseras under hösten. Förlossningsvården Arbetet med att minska förlossningsskadorna i Stockholms län fortsätter. Under perioden januari-juli 2016 ökade antalet förlossningar med 387 födslar eller 2,2 procent jämfört med samma period Hänvisning till annan förlossningsklinik var 7,3 procent av antalet förlossningar för perioden januari till juli 2016, att jämföra med 7,6 procent för motsvarande period Ett problemområde i mödra- och förlossningsvården är komplikationer och skador hos den födande kvinnan i samband med förlossning. En vanligt förekommande form av skada är bristningar i bäckenbotten. Skador som uppstår ökar risken för långvariga besvär och/eller invaliditet på grund av smärta och andra komplikationer. Staten och SKL har träffat en överenskommelse om att förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa generellt. Överenskommelsen omfattar perioden 2015 till 2016 och SKL har för avsikt att ingå överenskommelse även för perioden 2017 till Insatser och samverkan mellan flera olika aktörer och på olika nivåer krävs för att åstadkomma en förbättring av förlossningsvården och kvinnors hälsa. Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården (SVEUS) som redovisar helårsresultat. Södersjukhuset AB är det sjukhus som har högst antal bristningar i landet, hänsyn taget till Case mix 8. Eftersom resultaten redovisas på helår redovisas övriga Stockholmsresultat till årsbokslutet. 8 (patienttyp eller blandningen av patienttyper som vårdas av inrättningen) Sida 37

42 2.2.3 Tydligt ansvar för varje patient När hälso- och sjukvården byggs ut, antalet vårdgivare ökar och patientens vårdprocess delas upp mellan flera vårdgivare, krävs en ökad koordinering av de olika aktörernas insatser. Sammanhållen vård och omsorg Arbetet med Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) fortsätter. Det övergripande målet är att skapa bättre förutsättningar för att patienter i länet känner sig trygga i övergången mellan olika vårdgivare och upplever bättre kontinuitet och koordination i vården. Arbetssätt har utvecklats inom tre områden; förstärkt utskrivning, förstärkt mottagning och uppsökande vårdinsats. Implementering av arbetssättet pågår enligt plan, på akutsjukhus, geriatriska kliniker, inom primärvården och även hos flera av länets kommuner. I syfte att utveckla geografiskt indelade mötesarenor för vård- och omsorgsgivare samt beställare genomfördes under våren 2016 fyra planeringsmöten inför sommaren med representanter från vårdgivare och kommuner. Arbetet med implementering och fortbildning angående samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med ett antal kommuner har skett planenligt. Arbete med revidering av vägledningsdokument och blanketter om SIP har startats upp tillsammans med Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Det medicinska ansvaret för patienter på särskilt boende med beviljat biståndsbeslut om korttidsplats har tydliggjorts i 2016 års förfrågningsunderlag för husläkarverksamhet och läkarinsatser i SÄBO. Syftet är att skapa kontinuitet för den som växlar vistelse mellan ordinarie boende och en korttidsplats. De flesta av länets kommuner har antagit överenskommelsen; "Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre". Samverkan i länet Missbrukspolicyn ersätts den 1 januari 2017 av "Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län om samverkan kring personer med missbruk/beroende" som antogs av HSN i juni Länsstyrelsen i Stockholm samordnar ett länsgemensamt arbete för att förebygga användningen av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) tillsammans med Stockholms läns landsting, Polismyndigheten i Stockholm och Tullverket. En uppföljning av års gemensamma strategi och handlingsplan för ANDT-arbetet har genomförts under våren och arbete har startat för att ta fram en ny handlingsplan för perioden Särskild samverkan kring rehabilitering Införandet av rehabiliteringskoordinatorer fortsätter att öka i omfattning via primärvårdsrehabilitering på husläkarmottagningar samt inom specialistvårdens sjukskrivningsintensiva enheter. För personer i behov av samordnad rehabilitering sker insatserna i vissa kommuner i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt kommuner och landsting inom ramen för samordningsförbund. Sex sådana förbund finns förnärvarande. Sida 38

43 Samverkan med kommunerna Tillsammans med KSL har arbete startats för att utveckla hur regionala samverkansöverenskommelser gemensamt kan följas upp. Syftet med uppföljningen är att få en gemensam kunskap om hur regional samverkan fungerar. Utifrån uppföljningsresultatet ska olika förbättringsarbeten initieras. Särskild samverkan kring barn Antalet ärenden som socialtjänsten och polisen handlägger på Barnahus Stockholm fortsätter att öka. Barnahusens bemanning för krisstödet har förstärkts med en psykolog och den barnmedicinska kompetensen ses över. Rutinerna för att erbjuda hälsoundersökningar till ensamkommande flyktingbarn och flyktingungdomar förbättras. Husläkarmottagningarna prioriterar gruppen, men snabba förflyttningar mellan boenden medför svårigheter för husläkarmottagningarna att skicka kallelsen till rätt adress där barnet/ungdomen befinner sig. I dialog med KSL etableras bättre rutiner och metoder för att kunna nå gruppen. Förbättrade vårdprocesser inom cancervården Implementering av regional nivåstrukturering, lokalisering och organisation av den icke-kirurgiska cancervården i Stockholm har startat enligt plan. Dessutom har arbete påbörjats med implementering av den nationella nivåstruktureringen av vissa sällsynta tumörsjukdomar. Projektet med samordnande kontaktsjuksköterskor pågår. Utbildningarna Kontaktsjuksköterskan i cancervården och Allmän onkologi för kontaktsjuksköterskor, har genomförts under våren. Dessutom har utbildning i förbättringskunskap för kontaktsjuksköterskor och teamet runt patienten startat. Implementering av en modell för patientmedverkan i utformningen och utvecklingen av vården pågår och en webbaserad utbildning för patientföreträdare är framtagen. Diagnostiskt centrum har fått utökat betjäningsområde och erbjuder nu sina tjänster till hela SLL. Centrum för cancerrehabilitering har startat och ett prioriterat uppdrag är omhändertagandet av eventuella långsiktiga komplikationer efter att ha haft cancer som barn. Sida 39

44 2.3 Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. I en framtid där de ekonomiska ramarna för hälso- och sjukvården inte kan förväntas öka i samma takt som den medicinska utvecklingen och efterfrågan på vård, blir frågan om ökad effektivitet än viktigare. I Framtidsplanen har frågan om en ökad effektivitet i hälso- och sjukvården en framskjuten plats. Ett stort och genomgripande utvecklingsarbete krävs inom många områden. Några av dessa områden har redan berörts. Genom ett strukturerat arbete för att öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården kan både stora kvalitets- och effektivitetsvinster för patienter såväl som för hälso- och sjukvården göras, se vidare avsnitt Effektiviten kan vidare förbättras genom att hälso- och sjukvården utförs där vården utifrån behoven är mest effektiv. Den utbyggnad av hälso- och sjukvården och den utskiftning av vård från akutsjukhusen som genomförandet av Framtidsplanen innebär, kan möjliggöra såväl tillgänglighets- som effektivitetsvinster, se avsnitt Nedan beskrivs ytterligare områden där föreslagna insatser kan skapa förutsättningar för ökad effektivitet i hälso- och sjukvården Effektiva verktyg används inom vården Nätverkssjukvården ska präglas av väl fungerande arbetsflöden och vårdprocesser kring och tillsammans med patienten. Vårdgivarnas förmåga att kommunicera och utbyta information sinsemellan, med patienter och med andra viktiga aktörer inom hälso- och sjukvården, ska stärkas. E-tjänster som stödjer vårdens processer och e- tjänster utvecklade för patienter är viktiga element för att åstadkomma en ökad informationsdelning i hela vårdkedjan. Nationell samverkan Inom ramen för det nationella samarbetet med andra landsting har ett förberedande arbete för en större teknisk uppgradering av 1177Vårdguidens e-tjänster påbörjat. Inom Stockholms läns landsting beräknas arbetet vara färdigställt Den regionala anpassningen av den nya nationella standarden för Nationell Patientöversikt (NPÖ 2.0) är genomförd och den gamla versionen är avvecklad. Avseende Stöd- och behandlingsplattformen har en utredning genomförts kring hur den regionala anpassningen av tjänsten ska ske. En plan för vidare arbete utarbetas för närvarande. Ökad anslutningsgrad bland vårdgivarna för en ökad användning För att skapa en god digital tillgänglighet som ger länets alla patienter en likvärdig servicenivå krävs att anslutningsgraden bland vårdgivarna och användningen av e-tjänster ökar. Genom olika insatser fortsätter antalet anslutna vårdgivare att öka till 1177Vårdguidens e-tjänster. Exempelvis har pågående upphandlingar av allmänpsykiatrisk vård för vuxna ställt krav på att öppenvårdsmottagningarna ska hålla en besökstid per dag öppen för länsakuten att kunna boka in patienter via 1177Vårdguidens e- Sida 40

45 tjänster. Antalet anslutna vårdenheter har ökat med 6 procent och antalet anslutna vårdenheter som erbjuder webtidsbokning har ökat med cirka 23 procent. Även befolkningens användning av webtidsbokning har ökat. Vid jämförelse med samma period föregående år har antalet bokningar fördubblats. Andelen invånare med invånarkonton har ökat med 4 procentenheter. Arbetet med att säkerställa kapaciteten i den regionala tjänsteplattformen har förstärkts och klarar nuvarande samt prognostiserad belastning för minst tre år. Antalet meddelanden via tjänsteplattformen per månad har ökat med 33 procent. Arbetet med att tillgängliggöra journalinformation till invånarna har påbörjats där ett förslag kring regelverket för att visa journalinformation har tagits fram för beslut samt att en övergripande projektplan för implementering har utarbetats. Utveckling och införande av e-tjänster Flera olika typer av e-tjänster införs och utvecklas under Tjänsterna riktar sig både till patienter, vårdgivare och omgivande aktörer som länets kommuner. En gemensam bild- och funktionstjänst (BFT) ska driftsättas successivt. Avseende elektronisk remiss har ett arbete påbörjats för att ansluta tjänsten till den regionala och nationella tjänsteplattformen. Samtidigt pågår tester i produktionsmiljö för att säkerställa remissmodulen Remittera. Modulen syftar till att underlätta skickandet av e-remisser för vårdgivare med mindre vårdsystem. Implementeringen av intygstjänsten fortgår och arbetet med anpassningar till de olika journalsystemen pågår. Arbetet med beställningsportalen för tolk i talade språk fortlöper under En kampanj planeras för att öka användandet av distanstolkning motsvarande övriga landet med syfte att frigöra tolkar till de uppdrag där fysisk närvaro är nödvändig för en patientsäker vård. För att öka användningen av Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (e-fyss) har en ansökan om fortsatt finansiering lämnats in till Socialstyrelsen Effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Ett förslag till ny folkhälsopolicy för landstinget remissbehandlades under vintern och efter omarbetning pågår en andra remissrunda. Nätverket för hälsofrämjande hälsooch sjukvård i Stockholms län har förstärkts med en processledare ansvarig för stöd till akutsjukhusen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har deltagit i nationellt initiativ för att ta fram indikatorer för en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Sida 41

46 Levnadsvanor, övervikt & fetma För att ytterligare stärka arbetet med hälsosamma levnadsvanor har ett arbete för att förtydliga uppdrag och kompetenskrav inför avtalsperiod 2017 inletts. En översyn för att systematiskt inkludera råd om levnadsvanor i Kloka listan har inletts. FaRledare.se lanserades vid FaRs Dag i april (FaR-Fysisk aktivitet på recept) och en pilot för Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (efyss) har presenterats. Arbetet med hälsovägledare inom Handlingsprogram övervikt och fetma har presenterats vid en internationell och en nationell konferens. Inom tilläggsuppdraget för behandling av barn och ungdomar med obesitas 9 samverkar nu fem mottagningar för primärvårdsrehabilitering med barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Psykisk hälsa Inom det hälsofrämjande, självmordspreventiva programmet Youth Aware of Mental health (YAM) har utvalda högstadieskolor kontaktats för implementering. Rekrytering av instruktörer och utbildning i metoden har påbörjats. Metoden har testats och en informationsinsats kring YAM har gjorts till myndigheter, landsting och kommuner. Kultur och hälsa Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Kulturförvaltningen samarbetar kring området kultur och hälsa. En förstudie om ett kompetenscentrum som kan samla och sprida kunskap blev klar i mars och en projektledare har anställts. En workshop om konceptet Kultur på recept har genomförts. För att identifiera kulturella arenor för grupper med sämre hälsa planeras en intervjustudie i höst och forskare har involverats. Ett pilotprojekt med Virtual Reality- teknik och film i behandling av psykisk ohälsa har förberetts. Primärvård Inflödet av adekvata remisser som uppfyller remisskriterierna till de tre hälsomottagningarna med specialistuppdrag att erbjuda hälsofrämjande åtgärder relaterade till levnadsvanor har varit mycket lågt. En analys av bakomliggande orsaker är gjord och denna kommer att utgöra underlag för förslag till åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Sex vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden har fått kunskaps- och metodstöd i befolkningsinriktade hälsofrämjande insatser enligt KIM (Kontakta, Informera, Motivera). En uppföljning av KIM är genomförd av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Uppföljningen är publicerad i en rapport. Uppföljningen visade att KIM påverkat levnadsvanor och hälsa hos grupper som annars inte skulle ha haft kontakt med vården. Hypertonisatsningen 10 har utökats och inkluderar nu fler vårdcentraler. Samtliga vårdcentraler i länet har erbjudits återkoppling med kvalitetsprofiler för hypertoni via landstingets uppföljningssystem och via uppsökande fortbildningsbesök. 9 Fetma 10 Hypertoni= högt blodtryck, hypertonisatsningen syftar till att optimera behandling och skapa en modell för strukturerat omhändertagandet av hjärtpatienter i primärvården. Sida 42

47 Mödrahälsovård, barnhälsovård och ungdomsmottagningarna För att jämnare fördela förlossningarna på länets förlossningskliniker och följa krav på patientsäkerhet har många kvinnor behövt lista om sig efter val av önskad förlossningsklinik. Barnmorskemottagningarnas roll att bistå vid omval har varit viktig och mycket tid har ägnades åt att minska oron inför sommarens förlossningssituation. I en femårssatsning som inleddes 2015, finns avsatta medel till ultraljudsmottagningar som tar emot barnmorskor under utbildning och en miljon kronor har hittills fördelats i år. Behovstyngda och små barnhälsovårdsmottagningar har svårt att rekrytera barnsjuksköterskor. I ett samarbete med utvalda kommuner och stadsdelar har ett riktat stöd till småbarnsfamiljer med ett utökat hembesöksprogram utvecklats. Effekten syns i en nedgång av antal besök av småbarn på akutmottagningen. Alla barn erbjuds vaccination mot rotavirus sen 2014 och färre rotavirusinfektioner diagnosticerades vintersäsongerna 2014/2015 liksom 2015/2016. Under 2016 var det mycket tydligt med procent färre diagnoser av rotavirus och en kraftig sänkning av antalet slutenvårdstillfällen på grund av maginfluensa hos barn yngre än 2 år. Barnavårdscentralerna har fått i uppdrag att snarast erbjuda barnhälsovårdens vaccinationsprogram till asylsökande barn från Syrien, Afghanistan och Irak i åldersgruppen 0 till 5 år. Några barnavårdscentraler har tagit emot ett större antal asylsökande barn jämfört med tidigare. Stockholms läns landsting har tillsammans med länets kommuner planerat för de statliga medel som använts för att stärka ungdomsmottagningarnas arbete att öka tillgänglighet och nå fler ungdomar. Att utveckla utbildning till ungdomsmottagningarna och att samordna utbildningsinsatser inom STI (sexuellt överförbara infektioner) och sexuell hälsa så att det blir mer jämlikt i länet har ingått. Hälsa för nyanlända Hälsokommunikatörerna samarbetar med elva av länets kommuner. I samarbete med Centrum för samhällsorientering deltar hälsokommunikatörerna i utbildningsinsatser till de vuxna nyanlända som ingår i arbetsförmedlingens etableringsprogram. Utbildning om hiv/sti och sexuell hälsa hos nyanlända migranter har nått personal på boenden för ensamkommande ungdomar, skol- och elevhälsovårdspersonal samt medarbetare vid ungdomsmottagningarna. För att utöka arbetet med att nå ensamkommande ungdomar har 21 ungdomsmottagningar fått statliga projektmedel. I samarbete med Sveriges ensamkommandes förening har en Hälsoskola kring sexuell hälsa startats. För att nå nyanlända män som har sex med män har webplatsen preventhiv.nu utökats med information på sju språk förutom svenska. Smittskydd Sedan januari finns ett system för att i realtid följa vårdbehovet för influensa och skyddseffekten av influensavaccinet. Rapporter har lagts ut veckovis på Vårdgivarguiden. Enligt direktiv från smittskyddsläkaren om att alla medarbetare inom landstingsfinansierad vård ska vara skyddade mot mässling har kompletteringsvaccinering inletts. Sida 43

48 Tandvård Den årliga uppföljningen av tandhälsan, omfattande barn och unga i åldrarna 3, 7, 13 och 19 år, visar att tandhälsan i alla åldrar förbättrats, även för 3- och 7-åringar där försämring noterats under två tidigare år. Cancerprevention Implementeringen av handlingsprogram för cancerprevention med fokus på tobaksprevention, fysisk aktivitet och överexponering av UV-strålning har påbörjats. Ett 40- tal lokala hälsoinformatörer har utbildats i ett samverkansprojekt med Botkyrka kommun med syfte att belysa och minska omotiverad ojämlikhet i cancer och cancerprevention. Ett stort antal informations- och utbildningsaktiviteter har genomförts. Projektetet sprids under hösten till Järvafältet och en vetenskaplig utvärdering av första delen av projektet pågår Effektiv användning av vårdens resurser Uppföljning, benchmarking och revision Strukturerad uppföljning av vårdavtal är ett område under ständig utveckling. Ett exempel på detta är den uppföljning av samtliga tio vårdval inom somatisk specialistvård som följts upp i enlighet med en modell med gemensam datainsamling och rapportering. Resultaten har sammanställts i en rapport med analys, slutsatser och åtgärder som har delgetts samtliga vårdgivare. Resultaten kommer att användas vid kommande revideringar och utveckling av vårdvalen. Den ordinarie uppföljningen kompletteras vid behov med olika typer av fördjupande uppföljningar (revisioner). En fördjupad uppföljning innebär en mer detaljerad granskning som kan föranledas av externa tips, signaler om bristande kvalitet eller av ett avvikande rapporterings- och faktureringsmönster. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har hittills under 2016 arbetat med 16 fördjupade uppföljningar, varav 8 har påbörjats under året. De fördjupade uppföljningarna har avsett både upphandlade avtal och vårdvalsavtal, samt ett flertal läkare verksamma enligt lag om läkarvårdsersättning (LOL) och fysioterapeuter verksamma enligt lag om ersättning för fysioterapi (LOF). De vanligaste åtgärderna efter en fördjupad uppföljning är förtydligade instruktioner från uppdragsgivaren Stockholms läns landsting, samt att ett återkrav ställs för den ersättning som utbetalats till vårdgivaren på felaktiga grunder. Hittills i år har cirka 14 miljoner kronor betalats tillbaka till landstinget genom återkrav som ställts till följd av fördjupade uppföljningar. Två fördjupade uppföljningar har resulterat i att gällande avtal inte kommer att förlängas. I ett fall har kommande utbetalningar stoppats. I två ärenden har polisanmälningar gjorts. Fördjupade uppföljningar pågår inom flera verksamheter och redovisas senare under året. Ersättningsmodeller Det pågår en långsiktig utveckling av ersättningssystemen, vilket inkluderar beskrivningssystem och ersättningsmodeller, inom alla vårdområden. Ersättningssystemen ska tydligare stödja en önskvärd utveckling och ge incitament till effektivare arbetssätt, Sida 44

49 minskad administration samt ökad samverkan mellan vårdgivare och därmed bidra till ökad effektivitet i sjukvårdssystemet. Strategiska dokument, oberoende av avtalsform, med huvudprinciper för inriktning av styrning för uppdrag, ersättningssystem och uppföljningsmodeller är under framtagande. För att förbättra kostnadskontrollen och stabilisera kostnadsökningar inom vårdvalen pågår ett arbete med att revidera uppdrag och ersättningsmodeller. Inriktningen är att förtydliga och avgränsa uppdragen i förhållande till angränsande vårdområden samt se över bland annat ersättning, prissättning, kostnadsansvar och att utreda möjligheter till kostnadstak. Viktigt är att på systemnivå följa olika vårdområdens ersättningsmodeller och styrningsmekanismer för att skapa bästa möjliga totala effekt av insatta resurser. Ersättningsmodellerna för vårdval logopedi, primärvårdsrehabilitering och specialiserad fysioterapi är under revidering med målsättningen att ersättningsmodellen ska styra tydligare mot patienter med stora behov. Detta görs bland annat genom en tydligare beskrivning av vården genom KVÅ-koder. Ersättningsmodellen för husläkarverksamheten förändrades 1 januari 2016, med en ökad andel listningsersättning i förhållande till den prestationsrelaterade ersättningen. Syftet är att stimulera till nya arbetssätt och bättre omhändertagande av bland annat kroniskt sjuka. Vidare infördes en förändrad målrelaterade ersättning och en socioekonomisk justering av listningsersättningen. För att ytterligare förbättra husläkarmottagningarnas förutsättningar att omhänderta kroniskt sjuka och vårdtunga patienter har ett förslag till vidareutveckling av ersättningsmodellen från och med 2017 utarbetats. I det förslag som har tagits fram föreslås bland annat en utveckling av vårdtyngdsjusteringen genom att listningsersättningen också justeras med Adjusted Clinical Groups (ACG). Inom ramen för projektet Kroninnovation prövas en alternativ ersättningsmodell på fyra husläkarmottagningar i Hässelby-Vällingby från den 1 januari Ersättningsmodellen har, jämfört med modellen som gäller för övriga husläkarmottagningar, en högre andel listningsersättning som justeras med både Adjusted Clinical Groups (ACG) och ett socioekonomiskt index. Andra skillnader är att ersättning utgår för videobesök och att samma ersättning utbetalas för läkar- och sjuksköterskebesök. Enligt nuvarande planering kommer projektet att förlängas till och med Karolinska Institutet medverkar i utvärderingen av projektet och en rapport från utvärderingen kommer att levereras under hösten. En genomgripande förändring av ersättningsmodellen för akutsjukhusen, exklusive S:t Görans sjukhus, trädde i kraft den 1 januari 2016 genom de så kallade omställningsavtalen. Den nya ersättningsmodellen, med en stor andel fast ersättning och en utvecklad målrelaterad ersättning, är tänkt att ge akutsjukhusen stabila förutsättningar och större möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. De första uppföljningsmötena avseende omställningsavtalen har hållits. Uppföljningar visar att vårdproduktionen, särskilt avseende slutenvård, är lägre det första halvåret 2016 i jämförelse med samma period Det är ännu för tidigt att göra någon analys avseende om detta är en effekt av den förändrade ersättningsmodellen. Sida 45

50 Utveckling av styrformer för ökad effektivitet Ett bedömningsverktyg är framtaget för remittering till geriatrisk slutenvård. Syftet att tydliggöra vilka patienter som bör remitteras till denna vårdform. Ett verktyg är under framtagande för remittering till Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) planeras under hösten. Under perioden har avtal tecknats med Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, om två nya öppenvårdsenheter; en enhet för cancerrehabilitering och en enhet för reumatologisk specialistvård. Inom båda enheterna prövas nya beskrivningssystem och ersättningsmodeller som skall underlätta utveckling av arbetssätt och effektivitet. För att säkerställa att en utlovad vårdkvalitet infrias av vårdgivare innehåller pågående allmänpsykiatriska psykiatriupphandlingar möjlighet för landstinget att vitesbelägga vårdgivare som inte uppfyller den kvalitet som utlovats i anbud. Effektiv hantering av läkemedel En effektiv hantering av läkemedel har varit i fokus under många år och är fortsatt prioriterat. En samrådsgrupp har skapats under Stockholms läns läkemedelskommitté för att stödja introduktion av nya läkemedel. Inom reumatologin introduceras nu biosimilarer, vilket är snarlika versioner till dyra läkemedel för att skapa priskonkurrens. Som exempel kan nämnas att priset för en biosimilar som används inom reumatologin är 35 procent billigare än originalet. Användning av hepatit C-läkemedel följs regelbundet så att rätt patienter får tillgång till behandling. Sedan i januari 2014 finns tillgång till nya behandlingar mot hepatit C med 95 procents utläkningsgrad. Från januari 2014 till april 2016 har patienter behandlats med dessa läkemedel. Behandlingen har nu förskjutits från behandling av de svårast sjuka till de som är lindrigare sjuka. Inom Stockholms läns landsting bedöms cirka patienter ha behov av behandling de närmaste åren. De flesta av dessa är lindrigt sjuka. I och med prissänkningar av produkterna och kortare behandlingstid för lindrigare sjuka har kostnaderna minskat något jämfört med tidigare år. Sida 46

51 2.4 Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer söker vård, vilket kan leda till direkta effekter både på befolkningens hälsotillstånd och på hur effektivt vårdresurserna används. En låg tilltro till någon del av hälso- och sjukvårdssystemet kan leda till icke optimala sökmönster, vilket i sin tur ger upphov till ineffektivitet som till exempel onödiga väntetider i vården. Förtroendet för hälso-och sjukvården följs upp både ur ett patient- och invånarperspektiv. Patientenkäter mäter patienters erfarenheter inom olika områden av hälso- och sjukvården såsom exempelvis primärvård, specialiserad somatisk vård, psykiatri, barnsjukvård samt inom de olika vårdvalsområdena. Förtroende för sjukvårdsrådgivningen följs också. Invånarnas allmänna attityd och inställning till hälso- och sjukvården mäts genom befolkningsundersökningen Hälso- och sjukvårdsbarometern Patientfokuserat bemötande Patienter ska ges möjlighet till delaktighet och ett reellt inflytande över sin egen vård och behandling. För att uppnå detta ska patienter få den information de behöver i och kring sin vårdprocess. Det förbättrar behandlingsresultaten, ökar patientens kontroll över sin situation och ökar förtroendet för hälso- och sjukvården Patientlagen Patientlagen, som trädde i kraft 1 januari 2015, syftar till att stärka patientens ställning och ge patienten bättre förutsättningar till integritet, självbestämmande och delaktighet i sitt möte med vården. Under perioden januari till juni 2016 genomfördes en kartläggning av in- och utflöden av patienter över länsgränserna, i syfte att följa upp hur vårdflöden utvecklats till följd av patientlagen. Kartläggningen visade att det totala antalet öppenvårdsbesök i annat landsting av patienter bosatta i Stockholms län, utflödet, minskade med ungefär besök under första halvåret 2016 jämfört med samma period Det totala antalet öppenvårdsbesök av utomlänspatienter i Stockholms län, inflödet, ökade under första halvåret Under 2016 har hittills besök gjorts inom öppenvården i Stockholms län av utomlänspatienter. Det är en ökning med knappt 22 procent jämfört med motsvarande period Sett till den totala vårdkonsumtionen i länet är dock utomlänspatienternas andel liten. Vård i annat EU-land Den 1 oktober 2013 infördes en ny lagstiftning som syftade till att underlätta för patienter att kunna söka vård i annat EU-land samt som reglerar rätten till ersättning för vård. Landsting och kommuner övertog kostnadsansvaret för viss utlandsvård. Under årets första sju månader inkom drygt förfrågningar om underlag från Försäkringskassan. Under perioden har ett flertal ärenden avgjorts i förvaltnings- och kammarrätten bland annat vad gäller prissättning. Sida 47

52 Utveckling av begreppet patientcentrering En patientcentrerad vård har i decennier varit en prioriterad målsättning för hälso- och sjukvården. Samtidigt saknas det internationellt, och i Sverige, en samsyn om vad begreppet innebär. Otydligheten medför att det blir svårt att mäta om vården är patientcentrerad och om någon utveckling mot en mer patientcentrerad vård äger rum över tid. Under 2015 initierades ett projekt på hälso- och sjukvårdsförvaltningen i syfte att definiera tillgänglighet utifrån ett patientperspektiv. Under det första halvåret 2016 har cirka 45 patientintervjuer genomförts inom ramen för projektet. Resultaten kommer bland annat att användas till att utveckla den nationella patientenkäten (NAP) när det gäller relevansen från ett patientperspektiv i frågor kring tillgänglighet. Patientmedverkan Inom cancerområdet har arbetet fortsatt med att stärka möjligheterna till patientmedverkan i vård och forskning där RCCs Patient- och närståenderåd utgör en sammanhållande kraft. Under första tertialet 2016 färdigställdes och lanserades en webbaserad patientföreträdarutbildning som erbjuds nuvarande och nya patient- och närståendeföreträdare. Under 2016 har även arbetsformerna för cancerrådgivningen optimerats och ny personal har anställts, bland annat i syfte att stärka stödet för patienter, anhöriga och vårdpersonal inom standardiserade vårdförlopp (SVF). Nationell patientenkät Resultatet från Nationell patientenkät (NPE) för uppföljning av standardiserade vårdförlopp 11, med svar från 869 patienter under uppföljningsperioden efter cancerbehandling, visar flera områden i behov av fortsatt utveckling. Bland annat har bara hälften av patienterna tillgång till kontaktsjuksköterska. Under våren 2016 genomfördes NPE även inom somatisk öppen- och slutenvård patienter valde att delta i undersökningen 12. Resultat för både öppen- och slutenvård visar att majoriteten av patienterna är nöjda med bemötandet, tillgängligheten och helhetsupplevelsen Frågor kring bemötande, patientmedverkan, information, kommunikation etc. 12 Svarsfrekvens för somatisk öppenvård 41,1 procent, 48 procent för somatisk slutenvård 13 Observera att somatisk öppenvård- och slutenvård är två separata mätningar, exempelvis skiljer sig frågebatteriet något. Resultaten är därför inte direkt jämförbara. Sida 48

53 100% NPE somatisk slutenvård % NPE somatisk öppenvård 2016 Positiva svar 95% 90% 85% 80% 88% 88% 84% Positiva svar 95% 90% 85% 80% 89% 89% 89% 75% 75% Resultatet visar överlag inga stora skillnader mellan könen 14 avseende patientupplevelsen av bemötande, tillgänglighet och helhetsintryck. Stockholm läns landstings resultat ligger i nivå som rikssnittet både för öppen- och slutenvården. Förtroende för sjukvårdsrådgivningen Sjukvårdsrådgivningen är en viktig ingång till hälso- och sjukvården för befolkningen. Ett högt förtroende för 1177Vårdguiden på telefon manifesteras genom hög följsamhet till råden som ges. Detta mäts månadsvis genom uppföljande telefonenkäter till personer som vänt sig till 1177Vårdguiden på telefon för sjukvårdsrådgivning. Följsamheten till råden som ges av 1177 Vårdguiden på telefon är relativt konstant under årets första månader med en variation om högst fem procentenheter mellan månaderna. I snitt har 90 procent helt eller delvis följt de råd som angivitis Rättvisande bild av vårdens möjligheter Det är viktigt att befolkningens förväntningar på hälso- och sjukvården stämmer överens med hälso- och sjukvårdens uppdrag och faktiska möjligheter. Felaktiga förväntningar kan i sig medföra negativa upplevelser av hälso- och sjukvården och i förlängningen leda till ett försämrat förtroende för landstinget. Därför ska Stockholms läns landsting på ett tydligt och tillgängligt sätt informera om innehållet i landstingets vårdutbud samt patientens rättigheter och valmöjligheter. Bland annat innebär det satsningar på kommunikation kring framtidens hälso- och sjukvård, Nya Karolinska Solna, 3R Framtidens vårdinformationsmiljö 15 men också löpande kommunikation om bland annat politiska beslut, budgetprocessen och vårdutbudet. 14 Genomgående omkring 4 procentenheter för slutenvården och 2 procentenheter för öppenvården 15 Programmet 3R ägs och drivs av Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Syftet är att gemensamt kravställa och upphandla framtidens vårdinformationsmiljö med bland annat ett gemensamt journalsystem och en digital yta där patienter och invånare kan sköta sina kontakter med vården och få information om den egna hälsan Sida 49

54 Under det första halvåret 2016 har särskilda kommunikationsinsatser genomförts kring bland annat BB Sophia och förlossningsvården, asylsökandes rättigheter till vård och tandvård och var de ska söka vård, nyckelöverlämning på Nya Karolinska Universitetssjukhuset, rapportering från budgetfullmäktige, invigning av bröstcentrum och ny akutmottagning på S:t Görans sjukhus samt införande av e-frikort. 95 nyheter om hälso- och sjukvård har publicerats på webplatsen sll.se till och med mitten av augusti. Från och med april publicerades rapporter om sommarvården på liksom tidigare somrar. De första rapporterna beskrev förberedelser och den gemensamma planeringen inför sommaren medan de övriga beskrev nuläget för varje vecka. För vårdgivarna fanns en samlingssida på för att de snabbt skulle kunna hitta den särskilda information de behövde under sommaren. Mätning av befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården Medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården har tidigare mätts via den så kallade Vårdbarometern. Det är en nationell mätning som genomförs två gånger om året där samtliga landsting deltagit. Efter att utförandet av mätningen genomgått en förnyad konkurrensutsättning har namnet ändrats till Hälso- och sjukvårdsbarometern. Liksom tidigare kommer mätningar att göras två gånger om året. Resultatet av 2016 års vårmätning visar att 65 procent av de tillfrågade har högt förtroende för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting, vilket kan jämföras med rikssnittet på 61 procent. Förtroendet för vården ökar i takt med stigande ålder, i åldersintervallet 18 till 29 år har 61 procent ett högt förtroende i jämförelse med 72 procent i åldersintervallet 70 till 79 år. Även utbildningsnivån påverkar, 70 procent av de grundskoleutbildade uppger sig ha högt förtroende för vården i jämförelse med 64 procent av de universitetsutbildade. När det gäller mäns och kvinnors förtroende för hälsooch sjukvården finns dock inga statistiskt säkerställda skillnader. Drygt hälften, 57 procent, anser att vården ges på lika villkor och att den som har störst behov av vård får företräde. Dock anser 43 procent att det är andra faktorer än behov som avgör såsom exempelvis ålder, födelseland och kön. Den absoluta majoriteten av de tillfrågade, 84 procent, upplever sig ha god tillgång till vård. Kvinnor upplever detta i högre grad än män, 88 respektive 84 procent. Dock upplever 7 procent att de inte har tillgång till den vård de behöver. Sida 50

55 3 MILJÖ Under första delen av 2016 har arbete bedrivits med att ställa miljökrav i nya avtal samt med att följa upp resultaten för Resultaten har sammanställts i en rapport, se bilaga 2, Vårdgivarnas miljöarbete - resultat Resultatet av uppföljningen ligger på en relativt stabil nivå i jämförelse med föregående år inom en majoritet av de områden som följts upp. För 2015 tillkom en ny uppföljningsparameter i form av en fråga rörande andelen ekologiska livsmedel i patientmat. Den omfattade två verksamhetsområden och det sammanlagda resultatet visar att andelen ekologiska livsmedel var 25 procent. Andelen certifierade eller diplomerade vårdgivare hade sjunkit något från föregående år. En trolig orsak till förändringen är att en annan metod för uppföljningen har använts. Resultatet för den andel av personalen på sjukhusen som har gått grundkurs i miljökunskap visar på en förbättring sett över flera år hos en majoritet av vårdgivarna. Andelen förnybart bränsle uppgick 2015 till 34 procent vilket är en förbättring med 8 procentenheter i jämförelse med föregående år. Det har även skett en dryg fördubbling av antalet kilometer körda på el. Resultaten för utsläppsmängden av lustgas har förbättrats med 20 procent jämfört med Andelen av de med förskrivningsrätt som har gått en utbildning i läkemedelsmiljöpåverkan ligger på 80 procent, vilket är i nivå med resultatet föregående år. Däremot har det skett en viss ökning i inrapporterad användning av kemikalier som finns på landstingets utfasningslista främst inom tandvården. I arbetet med att minska miljöbelastningen från läkemedel har klassificeringen av miljöbelastande läkemedelssubstanser uppdaterats och informationen om dem har utökats. Detta gjordes i en ny databas som lanserades på janusinfo.se. I samband med detta har samtliga miljösidor på Janusinfo omarbetats. Databasen är öppen och ska presentera läkemedels miljöpåverkan samt underlätta för läkemedelskommittéer att ta hänsyn till miljöaspekten i sina rekommendationer. Databasen har också tagits fram i en engelsk version och marknadsförts i pressmeddelande och i artiklar. Vidare har medarbetare från hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreläst om läkemedels miljöpåverkan på olika sjukhus och vårdcentraler. Förvaltningen har också medverkat i uppdateringen av webutbildningen om läkemedels miljöpåverkan samt medverkat i Stockholms läns landstings kassationsgrupp. Internt hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är fullt ut en del i det gemensamma certifierade ledningssystemet för administrativa förvaltningar och bolag inom Stockholms läns lands- Sida 51

56 ting och har under våren deltagit i en gemensam extern miljörevision. Det resulterade i att revisorerna godkände det gemensamma ledningssystemet för omcertifiering. Förvaltningen arbetar löpande med att minska den direkta miljöpåverkan från kontorverksamheten och följer bland annat upp andelen ekologiska livsmedel av den totala mängden inköpta produkter såsom kaffe, te och frukt. Det låg under årets första sex månader på 66 procent. Motsvarande resultat för hela föregående år var 65 procent. Sida 52

57 4 SOCIALT ANSVARSTAGANDE 4.1 Jämlikhet och jämställdhet Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att alla invånare har samma möjlighet att få tillgång till den vård som landstinget ger. Ojämlik behandling eller diskriminering inom vården kan anmälas till Patientnämnden. Antalet anmälningar om diskriminering har under perioden varit få. Landstinget arbetar fortlöpande med den antagna hbt-policyn. Bland aktiviteterna kan nämnas utbildning och hbt-diplomering av vårdgivare. 15 vårdcentraler, fem barnavårdscentraler, fem ungdomsmottagningar, två barnmorskemottagningar, tre barnoch ungdomspsykiatriska mottagningar samt ett resurscenter mot hedersrelaterat våld och förtryck har diplomerats. En rapport från pilotprojektet med hbtq-diplomering har sammanställts. Stockholm Pride har uppmärksammats genom flaggning med regnbågsflaggan på landstingshuset och på länets sjukhus. Genus på Janus är ett beslutsstöd som används för att identifiera könsbundna risker med läkemedel. Varje vecka används beslutsstödet av cirka 60 till 65 användare. En samverkansgrupp för jämställdhetsfrågor med representation från landstingets olika förvaltningar och bolag har bildats. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen deltar i detta arbete. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en plan tagits fram under första kvartalet för att på ett bättre sätt integrera jämställdhetsarbetet i förvaltningens arbete med avtal, uppföljning och kunskapsförmedling. Landstingets upphandlade utbildning inom jämställdhet, jämlikhet och mångfald som riktar sig till chefer och medarbetare inom landstinget arrangerats under Hälsooch sjukvårdsförvaltningens chefer och vissa medarbetare deltar löpande. 4.2 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Sverigefinnar, judar, romer, samer och tornedalingar är Sveriges erkända nationella minoriteter. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samarbetar med landstingsstyrelsens förvaltning som har det sammanhållna uppdraget att aktivt arbeta med och följa upp Stockholms läns landstings insatser för nationella minoriteter. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för att teckna avtal om hälso- och sjukvård som berör området. Som exempel kan nämnas Finska BUP-teamet vid Barn och ungdomspsykiatrin i Solna, Finska vuxenpsykiatriska mottagningen och Transkulturellt centrum. För dem som behöver råd i sjukvårds- eller hälsofrågor på finska finns sedan Sida 53

58 våren Vårdguidens sjukvårdsrådgivning på finska. Tjänsten är öppen på vardagar klockan 8.00 till och nås via telefonnummer Genom att kommunicera och sprida kunskap om landstingets arbete i både egna kanaler och media synliggörs arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk. 4.3 Deltagande för personer med funktionsnedsättningar Landstingsstyrelsens förvaltnings planerade revidering av Stockholms läns landstings delaktighetsprogram för personer med funktionsnedsättning, Mer än bara trösklar, som skulle gälla 2016 till 2020 är inte genomförd. Landstingsstyrelsens förvaltning har etablerat en enhet under 2016 kallad Enheten för Social hållbarhet, som nu har ansvaret att ta fram en reviderad upplaga av delaktighetsprogrammet under Arbetet är påbörjat och hälso- och sjukvårdsförvaltningen medverkar i arbetet. Ett förslag på revidering av delar som berör hälso- och sjukvården har lämnats till landstingsstyrelsens förvaltning. I likhet med alla andra landstingsfinansierade verksamheter utgår hälso- och sjukvårdsförvaltningens tillgänglighetsarbete från Mer än bara Trösklar. I likhet med hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar för miljöfrågor omfattar ansvaret både att ställa krav på och följa upp de vårdgivare som tecknar avtal med hälso- och sjukvårdsnämnden samt att säkerställa att hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar utifrån delaktighetsprogrammet. En tillgänglighetssamordnare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen leder arbetet internt på förvaltningen vad gäller efterlevnaden av delaktighetsprogrammet. Ansvaret visavi vårdgivarna ligger dock på de avdelningar som hanterar vårdavtal. Som sakkunnig stöttar samordnaren även beställaravdelningarna i delaktighetsfrågorna till exempel vid avtalsskrivning och uppföljning. Inom ramen för årlig vårdavtalsuppföljning under 2016 har 13 vårdgivare inom vårdval öron-näsa och halssjukvård tillfrågats om hur de arbetar med Mer än bara trösklar. Uppföljningen har genomförts gemensamt av ansvarig avtalshandläggare och tillgänglighetssamordnaren, som ett led i att stärka kunskapen internt på hälso- och sjukvårdsförvaltningen när det gäller landstingets ansvar för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen visade att ingen av de vårdgivare som följdes upp kände till Mer än bara trösklar eller e-utbildningen Att undanröja hinder. Kraven på fysisk tillgänglighet var dock kända hos samtliga, eftersom det är tydliga krav som ställs för att få teckna avtal med Stockholms läns landsting. Samtliga arbetar också fortlöpande med att förbättringar av den fysiska tillgängligheten. När det gäller kraven på bemötande i delaktighetsprogrammet hade ingen av vårdgivarna något riktat program för just personer med funktionsnedsättning, men uppger att man har ett personcentrerat förhållningssätt till de invånare man möter i sin verksamhet och att man möter personer med funktionsnedsättning med intresse för deras specifika behov. De stora vårdaktörerna Sida 54

59 har ofta koncernövergripande arbete med etik, värdgrund och socialt ansvarstagande. Kraven kring kommunikativ tillgänglighet 16 var minst kända. De mindre vårdgivarna använder oftast 1177 Vårdguiden för kommunikation via webben. De större vårdgivarna har ibland egna websidor men saknar i stor utsträckning kunskap om tillgänglighetskrav på digitala produkter. Som ett resultat av uppföljningen har kontakt tagits på central nivå med de större vårdaktörerna i uppföljningen, för att se hur ett samarbete kan etableras kring utvecklingen av tillgänglighetsfrågor. Intresset är stort för Mer än bara trösklar och Att undanröja hinder. Det är framförallt kring utveckling av den kommunikativa tillgängligheten som man ser synergieffekter av att arbeta tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer nu i första hand att arbeta vidare med tre större vårdgivare i syfte att konkretisera samarbetet. Detta kan sedan användas för samarbete med samtliga vårdgivare. Samordnaren erbjuder även inom 2016 varje enhet på hälso- och sjukvårdsförvaltningen att på arbetsplatsträffar gemensamt gå e-utbildningen Att undanröja hinder. Sex enheter har hittills genomfört utbildningen i grupp. 4.4 Uppförandekod för leverantörer Varje år upphandlar Stockholms läns landsting produkter och tjänster för miljardbelopp. Stockholms läns landsting har tillsammans med andra landsting tagit fram en uppförandekod för leverantörer. Denna har antagits av landstingsfullmäktige. Uppförandekoden bygger på ILO:s (International Labour Organisation) åtta kärnkonventioner, FN:s mänskliga rättigheter, barnkonventionen samt tillverkningsländernas nationella lagstiftning om arbetarskydd, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt. Rutinerna för hälso- och sjukvårdsnämndens upphandlingar har anpassats så att uppförandekoden inkluderas i förfrågningsunderlagen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har följaktligen under perioden januari till augusti 2016 inkluderat uppförandekoden i samtliga förfrågningsunderlag i upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). 16 Vid fysiska möten kan den kommunikativa tillgängligheten innebära fungerade teleslingor, god akustik, belysning mm. Vid utformning av websidor måste sidorna anpassas så att de kan användas av personer med funktionsnedsättning. Sida 55

60 5 SÄKRA PROCESSER Varje nämnd och styrelse är, enligt Säkerhetspolicyn för Stockholms läns landsting, ytterst ansvarig för säkerheten inom sitt verksamhetsområde och ska anta egna föreskrifter för säkerhet i enlighet med riktlinjer för intern kontroll. Förvaltningschefen ansvarar för riskhanterings- och säkerhetsfrågor inom sitt ansvars-/ verksamhetsområde. Några av de områden som berör hälso- och sjukvårdsförvaltningen beskrivs närmare nedan. 5.1 Informationssäkerhet Målet för Stockholms läns landstings informationssäkerhetsarbete är att skydda informationen inom verksamheten. Skyddet ska vara anpassat till skyddsvärde, risk och lagkrav och därigenom möjliggöra för landstingets verksamheter att uppnå sina mål. Som ett led i att nå målsättningen har arbetet med framtagandet av ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) nu färdigställts och fastställts av hälso- och sjukvårdsnämnden (Policy) samt hälso- och sjukvårdsdirektören (Riktlinjer och handlingsplan). Det fastställda ledningssystemet för informationssäkerhet består av policy, riktlinjer och handlingsplan. Klassificering fortgår för att få rätt skyddsvärde av informationstillgångar samt risk och sårbarhetsanalys utförs med åtgärdsplan för informationstillgångar. Information och uppföljning av att alla medarbetare har genomgått informationssäkerhetsutbildningen DISA fortgår enligt plan. Informationsförvaltning I 2016 års budget fattade landstingsfullmäktige beslut om att landstingets olika verksamheter, under perioden 2016 till 2018, ska införa Verksamhetsbaserad informationsredovisning, VIR, som ett led i arbetet med säkra processer för informationshantering. De nya principerna innebär att en redovisningsplan upprättas där den översta nivån representerar myndighetens verksamheter och den nedersta nivån är de arbetsprocesser som har identifierats. Under 2016 har verksamheterna påbörjat en kartläggning av de dokument som är kopplade till arbetsprocesserna. 5.2 Katastrofmedicinsk beredskap Sedan den 1 april 2014 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit över ansvaret för den katastrofmedicinska beredskapen för Stockholms län. Uppdraget innebär att arbeta utifrån perspektiven före, under och efter en allvarlig händelse inträffar. Förvaltningen medverkar i planering tillsammans med myndigheter och samhällets aktörer och ser att samverkan och aktiviteter ytterligare kommer att intensifieras de närmaste åren. Sida 56

61 Under det första halvåret har elva regionala katastrofmedicinska utbildningar genomförts. Av 204 möjliga utbildningsplatser har 170 platser utnyttjats. Från den 1 januari till 15 juni har Tjänsteman i Beredskap (TiB) tagit emot 201 ärenden, vilket är i nivå med samma period Ett stort evenemang som inte fanns med i årets verksamhetsplanering var finalen i Eurovision Song Contest i maj, vilket innebar en stor insats för landstinget. En ökad samverkan mellan samhällets aktörer inom Samverkan Stockholmsregionen har skett tillsammans med en viss ökning av planeringsarbete gällande Försvarsmaktens återuppbyggnad av totalförsvaret. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har deltagit i tre försvarsmaktsövningsplaneringar under våren Praktiskt och fysisk säkerhet på HSF Med säkerhet avses de åtgärder som minskar risken för att oönskade händelser ska inträffa och därigenom stödjer organisationen så att verksamhetsmålen kan uppnås. Målet för säkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen är att skydda alla dess tillgångar, inklusive att värna om intressenternas förtroende. Skyddet ska därmed avse såväl materiella som immateriella värden. I säkerhetsarbetet prioriteras skydd av liv, hälsa och den personliga integriteten. Inom förvaltningen ska det finnas styrdokument och metoder för att bedriva ett systematiskt arbete inom nedanstående områden: Brandskydd Skydd mot hot och våld Skydd mot intrång Skydd mot förlust av lös egendom Skydd mot störning/kontinuitet Skydd mot skada av farligt avfall/gods Säkra tjänsteresor och konferenser Säkerhet i externa, förhyrda lokaler (ej vårdgivarlokaler) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en utsedd lokal krisledningsgrupp. Utbildning och övning av denna är inplanerad under hösten Förvaltningen har även en utarbetad lokal krisberedskapsplan, för att hantera olika typer av händelser, kris- och katastrofsituationer som kan uppkomma inom, eller påverka förvaltningen. Riktlinjer, rutiner samt föreskrifter inom området är färdigställda och är i slutskedet för implementering. Sida 57

62 6 VERKSAMHETENS EKONOMI 6.1 Verksamheten totalt Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden januari till och med augusti 2016 uppgår till +599 miljoner kronor. Resultatet per 31 augusti 2015 var +960 miljoner kronor. För 2016 prognostiseras ett underskott med 250 miljoner kronor. Resultatet 2015 var ett underskott med 23 miljoner kronor. Jämfört med motsvarande period 2015 har antalet vårdtillfällen inom sluten vård minskat med 1,9 procent. Prognosen för 2016 är 3,2 procent lägre än budget. Periodens resultat och årsprognos totalt för hälso- och sjukvårdsnämnden Mkr Utfall per Förändr jmf mkr % Prognos 2016 Budget 2016 Avvikelse budget mkr % Bokslut 2015 Intäkter , , Kostnader , , Jämfört med motsvarande period 2015 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården minskat med 2,5 procent. Prognosen för 2016 är 4,8 procent lägre än budget. Avskrivningar ,3-4 Finansnetto Resultat ,4-23 Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett överskott med 599 miljoner kronor per augusti Betydande överskott visas för övrig sjukvård, somatisk specialistvård och psykiatri. Övriga vårdgrenar redovisar smärre avvikelser mot budget. För helt år beräknas dock ett underskott med 250 miljoner kronor. Prognostiserat underskott är främst hänförligt till primärvård, somatisk specialistvård och äldresjukvård. Övrig sjukvård och psykiatri beräknas lämna överskott. Bokfört resultat per augusti har försämrats med 361 miljoner kronor mellan 2015 och Försämringen kan härledas till somatisk specialistvård ersattes sjukhusen enligt utförd vård med därtill hörande säsongsvariationer. Sommarmånaderna var lågsäsong ersätts sjukhusen till större del i tolftedelar till följd av omställningsavtalen. Det är den viktigaste orsaken till resultatförsämringen mellan åren. Sida 58

63 M k r Resultatutveckling 2016 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Period Utfall 2016 Utfall 2015 PERB 2016 Prognos 2016 Det bokförda resultatet per månad under 2016 uppvisar en mindre säsongsvariation än resultatet per månad under Det beror på att kostnaderna är jämnare fördelade över månaderna på grund av ersättningsmodellens utformning i omställningsavtalen med akutsjukhusen. Ersättningsmodellen medför att ersättningen betalas ut i tolftedelar istället för att följa vårdkonsumtionsmönstret. Eftersom ersättningen till akutsjukhusen utgör en stor andel av hälso- och sjukvårdsnämndens totala budget får en sådan förändring i ersättningsmodellen för akutsjukhusen ett stort genomslag på hälso- och sjukvårdsnämndens månadsvisa resultatvariation under året. För helt år prognostiseras ett underskott med 250 miljoner kronor. Sida 59

64 Ackumulerat utfall januari till augusti 2016 samt helårsprognos per verksamhetsområde Vårdkonsumtion per verksamhetsområde Konsumtion av vård 2016/2015 Konsumtion av vård jan-aug 2016 jämfört med samma period Bokslut 2015 jämfört med prognos 2016 Läkarbesök inom primärvård Förändr. 16/15 Bokslut/prognos Läkarbesök inom akutsomatik Förändr. 16/15 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom akutsomatik Förändr. 16/15 Bokslut/prognos Läkarbesök inom psykiatri Förändr. 16/15 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom psykiatri Förändr. 16/15 Bokslut/prognos -5,1% -4,1% -2,6% -2,0% -5,6% -3,8% -0,1% 0,3% 0,8% 4,1% Vårdtillfällen inom geriatrik Förändr. 16/15 Bokslut/prognos Fysioterapeut besök Förändr. 16/15 Bokslut/prognos 3,1% 3,3% 3,9% 6,7% Diagrammet visar att förändringarna inom de olika vårdområdena under året även avspeglas i prognosvärden jämfört med bokslutet för Läkarbesök inom primärvård minskar jämfört med 2015 medan antalet besök inom den somatiska specialistvården ökar. Trenden med minskat antalet vårdtillfällen inom somatiken fortsätter under Likaså fortsatter ökningen av vårdtillfällen inom geriatriken. Inom psykiatrin har dock antalet vårdtillfällen minskat med drygt 6 procent hittills under Det har dock till största delen en teknik förklaring. Under 2015 registrerades dubbla vårdtillfällen vid byte av avdelning inom samma enhet. Från 2016 är registreringen korrekt. Sida 60

65 Tabellen nedan beskriver den totala vårdkonsumtionen för hälso- och sjukvården i Stockholms län exklusive Norrtälje under perioden januari till och med augusti 2016 jämfört med samma period 2015 samt budgeterad vårdkonsumtion och prognos för Vårdkonsumtion 2016 (Exkl ASiH) Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Läkarbesök totalt ,5% ,8% Övriga besök totalt ,9% ,7% Vårdtillfällen totalt ,9% ,2% Primärvård Läkarbesök* ,1% ,2% Övriga besök, ej fysioterapeutbesök ,0% ,7% Fysioterapeutbesök* ,1% ,6% Somatisk specialistvård Läkarbesök* ,8% ,0% Övriga besök ,2% ,6% Vårdtillfällen ,6% ,3% Psykiatri Läkarbesök* ,3% ,4% Övriga besök ,5% ,8% Vårdtillfällen ,6% ,1% Äldresjukvård Läkarbesök* ,5% ,0% Övriga besök ,8% ,0% Vårdtillfällen ,7% ,1% *inklusive specialister och fysioterapeuter verksamma på nationella taxan Vårdkonsumtion avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Antal vårddygn ,7% ,5% Antal individer ,1% ,7% Antal läkarbesök ,9% ,2% Antal övriga besök ,4% ,2% Sida 61

66 Ekonomiskt utfall per verksamhetsområde Ekonomiskt utfall och resultat 2015 Mkr Bokfört resultat Bokfört resultat Årsprognos 2016 Bokslut 2015 Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Äldresjukvård Övrig sjukvård och övrig verksamhet Tandvård Läkemedel Summa Det ekonomiska resultatet per augusti 2016 innebär ett överskott med 599 miljoner kronor. Bokfört överskott återfins främst inom övrig vård, somatisk specialistvård och psykiatri. Prognosen beräknas till ett underskott med 250 miljoner kronor. Betydande underskott beräknas för primärvård, somatisk specialistvård och äldresjukvård. Överskott beräknas för övrig sjukvård och övrig verksamhet och för psykiatri. Sida 62

67 6.2 Somatisk specialistvård Somatisk specialistvård innefattar sjukhusvård och privata specialister som antingen har avtal eller är verksamma enligt den nationella läkarvårdstaxan. Somatisk specialistvårds andel av budgeten är cirka 45 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +180 miljoner kronor, jämfört med +754 miljoner kronor För 2016 prognostiseras ett underskott med 100 miljoner kronor, jämfört med ett överskott med 348 miljoner kronor Antal läkarbesök har ökat med 0,8 procent jämfört med samma period Prognosen är 3 procent lägre än budget. Antal vårdtillfällen har minskat med 2,6 procent jämfört med samma period Prognosen är 3,3 procent lägre än budget. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom den somatiska specialistvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och augusti 2016 jämfört med samma period 2015 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2016 och bokslut Utfall per Jmf per , Årsprognos 2016 Budget 2016 Avvik mot budget Bokslut 2015 Slutenvård % % Antal vårdtillfällen ,6% ,3% Antal vårddagar ,5% ,7% Antal individer i -2,8% sluten vård ,8% Medelvårdtid, dgr 3,5 0% 3,46 3,60-3,8% 3,40 Öppenvård Läkarbesök, totalt ,8% ,0% varav läkarbesök 2,1% exkl priv spec* ,9% varav läkarbesök % priv spec* ,9% Telefonkontakter läkare, exkl priv ,8% ,7% specialister* Telefonkontakter priv spec* ,5% ,4% Övriga besök Övriga besök ,2% ,6% Telefonkontakter ,7% ,1% Sida 63

68 Riksavtal Utfall per Jmf per , Årsprognos 2016 Budget 2016 Avvik mot budget Bokslut 2015 Vårdtillfällen ,3% ,3% Besök ,1% ,0% Vårdtillfällen vid akutsjukhusen har minskat med cirka 3 procent jämfört med motsvarande period Exkluderas en ökning av förflyttningar av patienter mellan kliniker vid samma vårdinrättning samt ökningarna inom vårdval förlossning på grund av att BB Sophia stängt är minskningen cirka 4 procent. Vårdtillfällen utanför akutsjukhusen har minskat med cirka 2,5 procent jämfört med Exkluderas minskningarna inom vårdval förlossning utanför akutsjukhus, ökar sluten vård utanför akutsjukhusen med cirka 7 procent. Den totala minskningen av vårdtillfällen hos vårdgivare utanför akutsjukhusen är alltså främst kopplat till vårdval förlossning, där BB Sophia stängde sin verksamhet i maj. Inom vårdval ortopedi och handkirurgi har det skett en minskning av antalet operationer i sluten vård, till exempel vad gäller större armoperationer, medan motsvarande ökning har skett i öppen vård i stället. Det är en önskvärd utveckling, då vårdvalet omfattar dagkirurgi med sluten vård endast vid behov. Vårdval höft- och knäproteser och Ersta sjukhus har ett ökat antal vårdtillfällen jämfört med Under 2015 fanns problem med produktionsstörningar och vissa problem med mottagningskapacitet. Ersta sjukhus har en utökad beställning Läkarbesöken vid akutsjukhusen har minskat med cirka 2 procent jämfört med motsvarande period Läkarbesöken utanför akutsjukhusen har totalt sett ökat med cirka 10 procent jämfört med Läkarbesöken hos privata specialister på nationella taxan har fortsatt att minska. Vårdkonsumtionen är cirka 7 procent lägre än samma period 2015, medan läkarbesöken hos övriga vårdgivare utanför akutsjukhusen, främst inom vårdval, har ökat med 8 procent. Vårdkonsumtion på akutsjukhusen 2016 Förändringar per avtalsform Nedan redovisas volymförändring per avtal avseende Stockholms läns landsting, exklusive Norrtäljes befolkning. Redovisningen avseende omställningsavtalen motsvarar de volymer som tidigare ingick i huvudavtalen. För att få en samlad bild av förlossningsvården redovisas förlossningsvård på Södertälje sjukhus på raden för vårdval, även om förlossningsvården i Södertälje sjukhus fall ryms inom omställningsavtalet. Volymer för före detta sidoavtal inom omställningsavtalen ingår inte, förutom besök relaterade till intravitreala läkemedel. Besök avseende intravitreala läkemedel genomförda på S:t Eriks ögonsjukhus ingår nedan, i övrigt ingår inte S:t Erik ögonsjukhus vårdvolymer i tabellen. Volymer hänförliga till vårdgarantin ingår inte. Sida 64

69 På raden omställningsavtal/huvudavtal i tabellerna nedan redovisas det upphandlade avtalet med Capio St Görans sjukhus och för de andra akutsjukhusen de volymer i omställningsavtalen som motsvarar de volymer som tidigare ingick i det före detta huvudavtalen. För fördjupad redovisning per akutsjukhus, se bilaga 4. Alla akutsjukhus (exkl S:t Eriks ögonsjukhus) Utfall Utfall Förändring Slutenvård Antal % Omställningsavtal/huvudavtal ,8% Vårdval förlossning* ,1% - varav förlossningar ,0% Vårdval höft- och knä ,3% Summa sluten vård ,9% *Avser även Södertälje sjukhus, där vårdval förlossning ingår i omställningsavtalet. Alla akutsjukhus (exkl S:t Eriks ögonsjukhus) Utfall Utfall Förändring Öppenvård Antal % Omställningsavtal/huvudavtal ,6% Vårdval förlossning* ,4% Vårdval höft- och knä ,0% Intravitreala läkemedel ,2% Summa öppen vård ,4% *Avser även Södertälje sjukhus, där vårdval förlossning ingår i omställningsavtalet. Slutenvård Omställningsavtal/huvudavtal Slutenvården har minskat med 3,8 procent jämfört med samma period För sjukhusen med omställningsavtal har slutenvården minskat med 5,5 procent jämfört med samma period Vid Capio S:t Görans sjukhus har slutenvården ökat med cirka 7 procent i jämförelse med samma period En liten ökning har även skett vid Södertälje sjukhus och Danderyds sjukhus. Helårsprognosen för slutenvård bedöms hamna cirka 3 procent lägre än utfall För sjukhusen med omställningsavtal prognostiseras slutenvården minska med cirka 5 procent jämfört med samma period Capio S:t Görans sjukhus omfattas inte av omställningsavtalet, utan fortsätter med den upphandlade avtalsformen med en fastställd ersättning kopplad till volymer som har beslutats mellan beställare och utförare. Sida 65

70 Öppenvård Omställningsavtal/huvudavtal Besöken i öppenvården har minskat med 1,6 procent jämfört med samma period Endast vid Capio S:t Görans sjukhus och vid Södersjukhuset har öppen vård ökat jämfört med För sjukhusen med omställningsavtal har öppenvården minskat med cirka 2 procent jämfört med samma period Helårsprognosen för öppen vård ser ut att bli cirka 2 procent lägre än utfall För sjukhusen med omställningsavtal prognostiseras öppenvården minska med cirka 3 procent jämfört med samma period Vårdval Vårdval förlossning Inom förlossningsvården har antalet vårdtillfällen på akutsjukhusen ökat med 4,1 procent jämfört med samma period Förlossningarna har ökat med 5 procent. Södra BBs förlossningsverksamhet vid Södersjukhuset avvecklades i april Den privata förlossningsvårdgivaren BB Sophia har avvecklat sin verksamhet, och inga förlossningar har genomförts på Sophiahemmet efter den 15 maj Förändringarna påverkar förlossningsvården vid de övriga klinikerna i länet. Besöken inom vårdval förlossning på akutsjukhusen har ökat med 0,4 procent i förhållande till samma period De akuta besöken har ökat med cirka 6 procent jämfört med 2015, och de elektiva besöken har minskat med cirka 3 procent jämfört med samma period Vårdval höft- och knäledsoperationer Behandlingarna inom vårdval höft och knä har ökat med 10,3 procent. Observera dock att icke produktsatta höft- och knäprotesoperationer, som tidigare nämnts, initialt registreras som vård utförda inom omställning-/huvudavtalen vid akutsjukhusen. Inom vårdval höft- och knä har öppenvården minskat med cirka 7 procent i förhållande till samma period Intravitreala läkemedel Besöken för behandling med intravitreala läkemedel inklusive S:t Eriks ögonsjukhus har ökat med 10,2 procent i förhållande till samma period Intravitreala läkemedel används vid behandling av våt makuladegeneration. Sida 66

71 Redovisning av vårdproduktion för 2016 för privata vårdgivare, exklusive S:t Görans sjukhus Privata vårdgivare inkl Ersta, BB Sthlm och BB Sophia Utfall per Utfall per Förändring Slutenvård/vårdtillfällen Antal Procent Huvudavtal och tilläggsavtal ,3% Vårdval ,6% Summa sluten vård ,5% Öppenvård/besök Huvudavtal och tilläggsavtal ,2% Vårdval ,2% Privata specialister ,6% Summa öppen vård ,2% Sluten vård Totalt har volymerna för slutenvården minskat med cirka 2,5 procent (241 vårdtillfällen) jämfört med augusti Huvudavtal och tilläggsavtal Antalet slutenvårdstillfällen inom huvudavtal och tilläggsavtal har ökat med cirka 14 procent. Antalet vårdtillfällen vid Ersta har ökat 23 procent, bland annat på grund av en ökad beställning jämfört med förra året. För upphandlade avtal har det skett en minskning. En orsak till minskningen är att avtalet med Aleris om avancerad fotkirurgi upphörde i juni. Vårdval Inom vårdval förlossning har minskningen varit cirka 12 procent och antal förlossningar har minskat med cirka 11 procent. BB Stockholm har ökat med 12 procent jämfört med Inom vårdval ortopedi har antalet vårdtillfällen minskat jämfört med 2015, en del av vården utförs istället i öppen vård. Inom vårdval höft- och knäledsoperationer har vårdtillfällena ökat. Det beror på att 2015 skedde en tillfällig minskning av antalet operationer bl a på grund av produktionsstörningar och problem med mottagningskapacitet. Väntetiderna till behandling har minskat jämfört med augusti Vårdvalen, som motsvarar cirka 77 procent av den slutna somatiska vården utanför sjukhusen, har hittills under 2016 minskat med 512 vårdtillfällen totalt, motsvarande cirka 7 procents minskning jämfört med motsvarande period Öppen vård Totalt har volymerna för öppenvården ökat med cirka 2 procent jämfört med samma period Den öppna vården, exklusive de privata specialister som är verksamma på Sida 67

72 nationella taxan och de med vårdavtal, har 2016 ökat med cirka 8 procent jämfört med augusti Huvudavtal och tilläggsavtal Huvudavtal och tilläggsavtal tillsammans motsvarar en minskning om cirka 2 procent. Minskningen beror bland annat på att verksamheterna Aleris barnkirurgi Järva och Aleris bröstmottagning har upphört. Vårdval De besök som numera utförs inom ramen för vårdvalsavtal utfördes tidigare hos privata specialister, privata vårdgivare med huvudavtal och tilläggsavtal och vid akutsjukhusen. Totalt sett har den vård som bedrivs inom ramen för vårdvalsavtal, som motsvarar cirka 91 procent av den öppna vården som utförs av privata vårdgivare (exklusive privata specialister) ökat med cirka 9 procent jämfört med perioden januari till augusti Inom vårdval ryggkirurgi har besöken, jämfört med augusti 2015, ökat med besök (cirka 41 procent). Det beror på ett ökat antal remisser och att fler bedömningsbesök görs av läkare samt fysioterapeuter vid de ryggkirurgiska mottagningarna. Även besök hos smärtläkare har ökat. Inom vårdval neurologi har besöken, jämfört med augusti 2015, ökat med cirka 15 procent eller cirka besök. Besöksökningen gäller både läkarbesök och sjuksköterskebesök och antal återbesök har ökat jämfört med förra året. Samtidigt har det skett en minskning av besöken hos de privata specialisterna på nationella taxan med cirka besök. Öppenvården för privata vårdgivare inom vårdval förlossning har minskat med cirka 5,4 procent jämfört med BB Stockholm har dock ökat med cirka 17 procent (1 652 besök) jämfört med motsvarande period Besöksökningen inom vårdval gynekologi är 11,4 procent ( besök) i jämförelse med samma period Nybesök har ökat med cirka 13 procent ( besök), besökstypen telefon- och brevkontakt har ökat med cirka 9,5 procent (2 003 besök) och återbesöken har ökat 9,3 procent (5 773 besök) jämfört med motsvarande period Fem vårdgivare står för 71 procent av besöksökningen av nybesöken. Fyra av dessa finns i Stockholms innerstad. En av vårdgivarna finns i samma område som Södersjukhuset och har tillsammans med akutsjukhuset startat ett samarbete. Två vårdgivare av de fem har expanderat sina verksamheter med fler läkare jämfört med Den femte vårdgivaren, som finns i nordvästra förorten, har troligen fått ett ökat antal patienter efter att en annan vårdgivare i samma område stängde sin verksamhet. Sida 68

73 Inom vårdval hud har det skett en ökning av besöken jämfört med augusti 2015 med cirka 3 procent (5 813 besök). De privata specialisterna inom hud har minskat sina besök med 8 procent ( besök). Inom vårdval öron- näsa- och halssjukvård har det skett en ökning av besöken jämfört med augusti 2015 med cirka 4,0 procent (4 085 besök). Besöken hos privata specialister inom öronkirurgi har också ökat, 5 procent (1 455 besök). Det finns vårdgivare som sagt upp sitt avtal inom vårdvalet och återgått att arbeta på den nationella taxan igen. Ökningen av besök inom vårdval ögon är cirka 15 procent jämfört med De besökstyper som ökar mest är läkarbesök, mycket resurskrävande läkarbesök, samt läkarbesök och ortoptistbesök. Vidare har antalet resurskrävande läkarbesök minskat. Inom tilläggsuppdraget katarakt ökar besöken med 40 procent och operationerna med 10 procent. Inom vårdval ortopedi och handkirurgi har besöken ökat med 11,8 procent jämfört med samma period Hälften av besöken avser verksamhet som startat senare under 2015 eller under 2016, varav ett nytt tilläggsuppdrag avseende frakturkontroller står för besök. Samtidigt har det skett en minskning av besöken hos de privata specialisterna på nationella taxan med cirka besök. Privata specialister på nationella taxan Besök hos privata specialister har minskat med cirka 12 procent jämfört med motsvarande period De specialiteter där vårdval har införts har minskat med cirka 14 procent, se nedanstående tabell. Besök hos privata specialister Utfall per Utfall per Förändring Specialitet Antal Procent Allergologi % Gynekologi % Hud- och könssjukvård % Neurologi % Ortopedi och handkirurgi % Ögonkirurgi % Öronkirurgi % Totalt % Övriga specialiteter % Summa % Sida 69

74 Utökad redovisning av förlossningsverksamheten Ökningen av BB Sophia under det första tertialet 2016 jämfört med motsvarande period 2015 hänger samman med det utökade uppdrag som BB Sophia fick i april BB Sophia upphörde med sin verksamhet i maj 2016 och helårsprognosen nedan per vårdgivare är osäker. Utvecklingen inom förlossningsverksamheterna kommer följas i särskild ordning under Utfall per Jmf per Årsprognos 2016 Bokslut 2015 Slutenvård % Karolinska, Solna Karolinska, Huddinge Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus BB Stockholm BB Sophia Totalt slutenvård Öppenvård Karolinska, Solna Karolinska, Huddinge Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus BB Stockholm BB Sophia Totalt öppenvård Sida 70

75 Ekonomiskt utfall mkr Utfall per aug 2016 Utfall jmf per aug 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , ,5 Kostnader , ,9 Resultat Somatisk specialistvård redovisar ett överskott med 180 miljoner kronor per augusti För helt år beräknas ett underskott med 100 miljoner kronor. Prognostiserat underskott är till större delen hänförligt till att kostnaderna för omställningsavtalen med akutsjukhusen blev högre än vad som förutsatts i ramarna för budget Detta ledde till ett opreciserat besparingsbeting på 235 miljoner kronor, som endast delvis beräknas kunna genomföras. Specificering av resultatavvikelsen inom somatisk specialistvård Avvikelserna för bokfört resultatet per augusti och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom den somatiska specialistvården: Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1608 mot 1508 Akutsjukhusen ,6 11,4 Större och mindre ,3 3,6 enheter Privata specialister på ,3-5,3 nationella taxan med vårdavtal Medicinsk service ,7-8.6 Utomlänsvård ,4-2,4 Övrigt ,7 6,2 Resultat ,4 9,1 Nedan kommenteras de största prognostiserade resultatavvikelserna på helår: Akutsjukhusen Akutsjukhusen redovisar ett underskott på cirka 21 miljoner kronor per augusti. Årsprognosen för akutsjukhusen pekar på ett förväntat underskott om cirka 134 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,6 procent av budgeten för akutsjukhusen. Underskottet beror i huvudsak på att kostnader flyttats till akutsjukhusen på grund av nedläggningen av verksamhet vid BB Sophia. I underskottet ingår plus-och minusposter som redovisas nedan. Fördelning av prognostiserat underskott visas nedan. Sida 71

76 Specificering av prognostiserad resultatavvikelse inom posten Akutsjukhusen Avvikelse i mkr Omställningsavtal/huvudavtal akutsjukhus -8 Huvudavtal Capio St Göran sjukhus -10 Vårdval förlossning akutsjukhus -61 Vårdval höft och knä akutsjukhus -4 Övrigt akutsjukhus -51 Summa avvikelse -134 Omställningsavtal/huvudavtal I akutsjukhusens omställningsavtal är den största delen av ersättningen fast och betalas ut i tolftedelar. Endast en mindre del av ersättningen är rörlig. Det medför att endast mindre avvikelser mot avtalad ersättning kommer att uppstå under S:t Görans sjukhus omfattas dock inte av omställningsavtal. Prognosen för akutsjukhusens omställningsavtal ger ett underskott om cirka 8 miljoner kronor jämfört med budget. Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset får ett tillskott om sammantaget cirka 30 miljoner kronor för neonatalvård med anledning av att BB Sophias verksamhet upphör. Flera av akutsjukhusen tror att de inte kommer uppfylla målet av full tillgänglighet och kvalitet. Den sammanlagda prognosen för minskad ersättning på grund av detta är 22 miljoner kronor. Prognosen för Capio S:t Görans sjukhus ger ett underskott om 10 miljoner kronor för utökat uppdrag inom bröstcancerverksamheten. Vårdval förlossning akutsjukhus Prognosen för vårdval förlossning visar ett underskott om 61 miljoner kronor. Bakomliggande orsak är att BB Sophia stängde sin verksamhet den 31 maj 2016, vilket gör att akutsjukhusens förlossningsverksamheter har fått ökat patientinflöde. Det innebär dock inget underskott för vårdval förlossning totalt eftersom motsvarande överskott uppstår för vårdval förlossning vid privata enheter. Under sommaren har förlossningsverksamheterna fått extra anslag på cirka 9 miljoner kronor för att stärka upp bemanningen under perioden. Övrigt akutsjukhus Prognosen för övriga kostnader omfattar 55 miljoner kronor för ökade kostnader jämfört med budget och avser ersättning för rikssjukvårdssatsning om 40 miljoner kronor vid Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset, samt ett underskott om 4 miljoner kronor för ökad ersättning inom vårdval höft & knä vid Södertälje sjukhus och Capio S:t Görans sjukhus. För rikssjukvårdssatsningen täcks de ökade kostnaderna genom särskilt tillförda medel från landstingsstyrelsen som bokförts under övrigt inom somatisk specialistvård. Södertälje sjukhus får ett tillskott om 12 miljoner kronor till förlossningsverksamheten efter att Södra BB stängt. Sida 72

77 Större och mindre privata enheter Prognosen för helår 2016 visar ett överskott om cirka 29 miljoner kronor. Prognosen för privata upphandlade enheter ger ett överskott om cirka 50 miljoner kronor, och prognosen för vårdvalen visar ett underskott om 21 miljoner kronor jämfört med budget. Den största prognostiserade avvikelsen mot budget gäller avtalet med BB Sophia, som upphörde i maj. Beräknad budgetavvikelse för privata enheter med vårdvalsavtal: Vårdval Mkr Förlossning, utanför akutsjukhus 54 Gynekologi -11 Hud -8 ÖNH 3 Ögon -35 Ortopedi -10 Neurologi -12 Höft och knä -12 Allergologi 2 Urologi 8 Summa -21 Privata specialister verksamma på nationella taxan och med vårdavtal Helårsprognosen för privata specialister är 26 miljoner kronor lägre än budget. Detta är främst hänförligt till fortsatt minskade vårdvolymer som till stora delar beror på övergångar till verksamhet inom ramen för vårdval. Medicinsk service Prognosen är 50 miljoner kronor lägre än budget. En förklaring till de låga kostnaderna kan vara att patienttillströmningen hos privata specialister verksamma på nationella taxan och med vårdavtal har minskat. Riksavtal Prognosen för riksavtal är 40 miljoner kronor lägre än budget. Antal slutenvårdstillfällen har minskat jämfört med Övrigt Prognosen för övriga kostnader visar ett underskott med -111 miljoner kronor. De sammantagna kostnaderna för sjukhusens omställningsavtal gör att budgetramarna för somatisk specialistvård överskrids och ett opreciserat besparingsbeting om 235 miljoner kronor har därför budgeterats under övrigt. Detta beting har ännu inte kunnat effektueras fullt ut och redovisas därför som ett underskott i prognosen. Sida 73

78 6.3 Primärvård Primärvårdens andel av budgeten är cirka 17 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +85 miljoner kronor, jämfört med +69 miljoner kronor För 2016 prognostiseras ett underskott med 225 miljoner kronor, jämfört med ett underskott med 177 miljoner kronor Läkarbesöken inom husläkarverksamhet och hemsjukvård minskar med 5,4 procent jämfört med samma period Prognosen är 8 procent lägre än budget. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom primärvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med augusti 2016 jämfört med samma period 2015 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2016 och bokslut Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Totalt antal läkarbesök ,1% ,2% varav antal husläkarbesök ,4% ,8% varav övriga läkarbesök* ,7% ,1% varav läkarbesök privata specialister på nat.taxan ,8% ,0% Telefonkontakter Antal telefonkontakter läkare* ,1% ,4% Antal telefonkontakter, privata specialister på nat.taxan ,2% ,0% Totalt antal övriga besök ,8% ,0% varav övr besök basal hemsjukvård ,2% ,2% varav övr besök ,5% ,4% varav besök fysioterapi såväl nat taxa, primreh, vårdval ,1% ,6% Antal besök på Riksavtalet som avser primärvård ,6% % *exklusive privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan Sida 74

79 Det totala antalet läkarbesök inom primärvården har minskat med 5,1 procent jämfört med Det avser främst husläkarbesöken, som utgör nästan 80 procent av läkarbesöken i primärvården, och som har minskat med 5,4 procent. Den största förklaringen är troligen den nya ersättningsmodellen 2016 för husläkarverksamhet inklusive basal hemsjukvård och att alternativa vårdformer har börjat få genomslag för personer med lättare sjukdomstillstånd. Det skulle innebära att husläkarmottagningarna i enlighet med pågående strukturförändringar har omhändertagit en högre andel vårdtunga patienter som kräver längre besök och mer omfattande utredningar. Trenden med ett minskat antal läkarbesök hos privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan (LOL) har fortsatt under 2016 och beror till största delen på att antalet läkare blir färre. Några barnläkare har gått över till Vårdval BUMM vilket har minskat antalet besök. Kostnaderna för Vårdval BUMM fortsätter att öka då fler vårdgivare startat verksamhet. Husläkarverksamhet Stora förändringar har gjorts i ersättningsmodellen 2016 för husläkarverksamhet inklusive basal hemsjukvård. Den nya modellen med mindre andel rörlig ersättning förväntas stimulera till färre och i vissa fall längre läkarbesök samt en förskjutning mot fler sjuksköterskebesök. Antalet husläkarbesök har minskat med 5,4 procent jämfört med samma period Prognosen för 2016 är besök. Antalet besök hos distriktssköterska och undersköterska på mottagning har ökat med 8,8 procent. Prognosen för 2016 är besök. Psykosociala insatser Antalet psykosociala besök har ökat med 6,3 procent vilket är betydligt lägre än tidigare år då ökningen legat på procent. Prognosen beräknas till mot budgeterade besök. Basal hemsjukvård inklusive kvällar, nätter och helger Antalet sjuksköterske- och undersköterskebesök i basal hemsjukvård har ökat med 3,2 procent jämfört med Prognosen beräknas till besök mot budgeterade Dagtid har antalet besök ökat med 2,2 procent. Kvällar, nätter och helger har ökningen varit 4,9 procent. Kommunerna i Stockholms län tog över ansvaret för hälso- och sjukvård i boendet för personer som bor i bostad med särskild service och insatser i daglig verksamhet enligt LSS från oktober Detta förväntades leda till en besöksminskning på cirka 9 procent framför allt dagtid. I drygt hälften av kommunerna/ stadsdelarna har det också skett en besöksminskning. I fyra kommuner (Haninge, Täby, Botkyrka och Vallentuna) har besöksökningen däremot varit mycket hög. Haninge och Botkyrka har infört delegationsstopp under Det är för närvarande tio kommuner som har officiellt stopp för att ta emot delegationer. Till detta kommer att flera kommuner beslutat att inte bevilja hemtjänsten tid för Sida 75

80 att utföra delegerade arbetsuppgifter. Då en kommun infört delegationsstopp sker kraftiga besöksökningar i hemsjukvården, framför allt kvällar, nätter och helger. Många besök där det tidigare funnits delegation avser medicindelning. Närakuter och lättakuten vid Huddinge sjukhus Antalet läkarbesök på närakuter och lättakuten vid Huddinge sjukhus har minskat med 5,2 procent jämfört med samma period Orsaken är stängningen av Lättakuten vid Danderyds sjukhus i början av hösten Om man tar bort Lättakuten vid Danderyd ur jämförelsen har antalet läkarbesök ökat med 2,6 procent. Prognosen för 2016 är besök. Privata specialistläkare Antalet besök har minskat med 18 procent jämfört med samma period Antalet besök inom specialiteten allmänmedicin fortsätter att minska i takt med att antalet läkare blir färre. BVC Läkarbesöken har minskat med 1,1 procent jämfört med samma period föregående år, vilket delvis beror på svårigheter att rekrytera läkare till BVC. Prognosen ligger på budgeterade volymer. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar BUMM Totalt finns nu 37 mottagningar varav 25 mottagningar är verksamma inom Vårdval BUMM. Sedan januari 2016 har 5 nya mottagningar öppnats. Läkarbesöken har ökat med 21 procent och övriga besök med 32 procent jämfört med samma period föregående år. En orsak är att BUMM tagit emot en del barn från BVC, som haft svårt att rekrytera barnläkare. Barnmorskemottagningar BMM (MVC) Läkarbesöken har minskat med 2,7 procent och övriga besök med 2,6 procent. Förlossningsprognosen för 2016 för länet ligger på förlossningar och är en ökning med 1 procent jämfört med Prognosen för läkarbesök ligger strax under budget. För övriga besök beräknas prognosen till besök, vilket är besök lägre än budget. Privata fysioterapeuter Det totala antalet besök för fysioterapeuter verksamma på den nationella taxan samt vårdval specialiserad fysioterapi har ökat med 0,9 procent. Besöken för fysioterapeuter verksamma på den nationella taxan har minskat med 11 procent. Besöken inom vårdval specialiserad fysioterapi har ökat med 40 procent. Fler fysioterapeuter har uppnått kompetens för att söka avtal inom vårdval specialiserad fysioterapi, vilket har medfört ett ökat antal nya vårdgivare. Prognosen för 2016 beräknas totalt till besök. Besök vårdval primärvårdsrehabilitering Det totala antalet besök har ökat med 3,8 procent. Antalet besök hos fysioterapeuter har ökat med 6,4 procent. Övriga besök (arbetsterapeuter, dietister m fl.) har minskat Sida 76

81 med 0,8 procent jämfört med föregående år. Prognosen beräknas till fysioterapeutbesök och övriga besök, totalt besök. Besök vårdval Rehabilitering långvarig smärta Antal besök har ökat med 82 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror på att verksamheterna nu har kommit i full drift och att det är fler verksamma leverantörer än i augusti Den största ökningen har skett inom gruppbesök och återbesök. För 2016 prognostiseras cirka besök då besöksutvecklingen beräknas plana ut under hösten. Besök vårdval logopedi Antalet besök har minskat med 5,3 procent. Minskningen beror i huvudsak på förtydligade rapporteringsrutiner och den under 2014 genomförda revisionen. För 2016 prognostiseras besök. Besök vårdval primär hörselrehabilitering Antal besök på mottagningar inom vårdval primär hörselrehabilitering har ökat med 15 procent till besök. Ökningen beror på förbättrade registeringsrutiner, främst gällande besök som inte genererar intäkter. Under perioden har personer fått en avslutad rehabiliteringsinsats, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med föregående år. Antalet listade personer är För 2016 prognostiseras besök. Ekonomiskt utfall primärvård mkr Utfall per aug 2016 Utfall jmf per aug 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , ,8 Kostnader , ,1 Resultat Resultatet till och med augusti 2016 visar ett överskott med 85 miljoner kronor. Överskottet är främst hänförligt till husläkarverksamhet, psykosociala team och asylsjukvård. Underskott redovisas för hemsjukvård och BUMM. Helårsprognosen för primärvård är ett underskott med 225 miljoner kronor. Beräknade intäkter för rehabiliteringsgarantin 2016 uppgår till 145 miljoner kronor. Dessa medel har periodiserats och har fördelats ut till flera verksamheter inom rehabilitering och till KBT-behandlingar inom psykosocial verksamhet. Specificering av prognostiserad resultatavvikelse inom primärvården Sida 77

82 Verksamhetsområde Husläkarverksamhet, mottagning Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot ,3 2,3 Hemsjukvård ,1 10,6 Psykosociala insatser ,9 1, ,8?? MVC 8 0 0,0 5,2 BVC ,8 0,9 BUMM ,2 20,6 Privata specialistläkare Privata fysioterapeuter Närakuter, jourbil, lättakuter Primärvårdsrehabilitering ,1-10, ,0 0, ,2 4,4 Utomlänsvård ,3 21,0 Läkarinsatser SÄBO 2 0 0,0-2,7 Logopedi ,3-8,9 Övrigt ,9 19,7 Resultat ,4 4,6 De största avvikelserna per verksamhetsområde mot budget avser husläkarverksamhet, hemsjukvård, primärvårdsrehabilitering, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) samt övrigt. Medicinsk service I tabellen ovan ingår kostnaderna för medicinsk service i kostnadsredovisningen för respektive verksamhet. De totala kostnaderna till och med augusti för medicinsk service inom primärvården exklusive obstetriska ultraljud uppgick till 487 miljoner kronor, vilket innebär ett underskott mot budget på 28,7 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen är högre än besöksutvecklingen och ligger totalt på 5,9 procent. Antalet undersökningar och därmed kostnaderna har ökat särskilt mycket inom specialiteterna endoskopi, klinisk genetik, datortomografi samt MR-undersökningar. Husläkarverksamhet Utfallet visar ett överskott på 64,3 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott på 53 miljoner kronor. Den största negativa budgetavvikelsen avser medicinsk service med totalt 36,0 miljoner kronor till och med augusti. Kostnaderna för hela 2016 beräknas överstiga budget med 70,8 miljoner kronor. Jämfört med utfallet 2015 är budgeten 2016 för låg. Till och med augusti 2016 är kostnadsutvecklingen 6,4 procent. En trend med övergång från enklare Sida 78

83 undersökningar till mer avancerad bilddiagnostik har skett de senaste åren, till exempel ökad användning av magnetröntgen (MR). De ökade kostnaderna för avancerad medicinsk service trots ett minskat antal läkarbesök (se nedan) beror troligen på att det är läkarbesök av lättare sjuka som inte kräver medicinsk service som minskar. Överskott visas för både besöks- och listningsersättning, totalt 26,2 miljoner kronor. Kostnaden för besöksersättningen är 14,7 kronor lägre än periodiserad budget. Den nya ersättningsmodellen med mindre rörlig ersättning förväntas stimulera till färre och i vissa fall längre läkarbesök samt en förskjutning mot fler sjuksköterskebesök. Antalet läkarbesök har minskat och sjuksköterskebesöken ökat. För 2016 prognostiseras ett överskott på 20 miljoner kronor. Kostnaden för listningsersättning är 11,5 miljoner lägre än periodiserad budget. Listningen ökar successivt under året. Prognosen beräknas till ett överskott på 4 miljoner kronor Kostnaderna för ST-läkare överstiger budget med 9,1 miljoner kronor. För att möta ökande behov på grund av fler invånare och stora pensionsavgångar har antalet STläkare successivt utökats. Kostnaderna för 2016 beräknas överstiga budget med 15 miljoner kronor. Basal hemsjukvård inklusive kvällar, nätter och helger Utfallet visar ett underskott på 52,4 miljoner kronor per augusti. Med anledning av den skatteväxling för LSS-boenden som gjordes från januari 2016 har budgeten för hemsjukvård minskats med 61,4 miljoner kronor. Besöken har inte minskat i motsvarande takt och prognosen beräknas till ett underskott på 66 miljoner kronor. Psykosocial verksamhet Resultatet visar ett överskott med 39,6 miljoner kronor. Kostnaden för psykosocial verksamhet består endast av besöksersättningar. Psykisk ohälsa är en av de större diagnosgrupperna. I takt med att husläkarmottagningarna blivit bättre på att diagnosera och uppmärksamma denna patientgrupp har besöken ökat. Under flera år har besöksutvecklingen varit upp emot 20 procent, men ligger nu på drygt 5 procent. Prognosen beräknas till ett överskott med 25 miljoner kronor. BVC BVC visar ett överskott med 28 miljoner kronor. Det positiva resultatet utgörs delvis av minskade vaccinkostnader på grund av leveransproblem hos den upphandlade leverantören i början av året. Svårigheter att rekrytera barnläkare är en annan orsak. Prognosen beräknas till ett överskott med 20 miljoner kronor. BUMM (Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar) Resultatet visar ett underskott med totalt 31,7 miljoner kronor. Inom BUMM finns både vårdvalsavtal och vanliga avtal. Sjukhusen har egna avtal. Den största delen av verksamheten avser sjukhusen som har 64 procent av verksamheten. Fler vårdgivare än beräknat har ansökt om vårdval och besöken ökar kraftigt. Kostnadsutvecklingen inom vårdvalet har ökat med 76 procent medan kostnader för sjukhusens avtal har minskat med 9 procent. Prognosen beräknas till ett underskott med 50 miljoner kronor. En översyn av vårdvalet pågår för att hitta kostnadsreducerande åtgärder. Sida 79

84 Privata specialistläkare Resultatet visar ett överskott på 20,2 miljoner kronor för. Antalet besök har under en följd av år minskat i takt med att antalet privata specialister i allmänmedicin blivit färre. Prognosen beräknas till ett överskott med 17 miljoner kronor. Primärvårdsrehabilitering inkl neuroteam Resultatet för primärvårdsrehabilitering visar ett överskott på 4 miljoner kronor. Överskottet avser rehabilitering inom primärvård. Verksamheten finansieras delvis med medel från rehabiliteringsgarantin vilka fördelas ojämnt under året. Prognosen beräknas till ett underskott på 40 miljoner kronor då budgeten 2016 är 50 miljoner kronor lägre än kostnaderna Privata fysioterapeuter Resultatet totalt per augusti är ett överskott med 14,3 miljoner kronor. Inom vårdval specialiserad fysioterapi har kostnaderna ökat med 32 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna för fysioterapeuter verksamma på nationella taxan har däremot sjunkit med 9 procent jämfört med föregående år. Den totala prognosen beräknas till ett nollresultat. En översyn av vårdvalet pågår för att hitta kostnadsreducerande åtgärder. Övrigt Under posten övrigt samlas kostnader för till exempel rehabilitering för långvarig smärta, ungdomsmottagningar, STI-mottagningar, andningspatienter, barn och unga med psykisk ohälsa, asyl samt övrig kostnader. Resultatet uppgick till ett överskott med 8,1 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott med 71 miljoner kronor och avser främst rehabilitering för långvarig smärta. Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom Vårdval för uppdraget infördes 1 oktober 2014 i syfte att öka tillgängligheten då dessa sjukdomstillstånd ökar i befolkningen, men även för att öka enhetligheten i uppdraget, som tidigare fanns i flera olika former och med olika ersättningsmodeller. Vårdvalet förväntades till stor del finansieras med sparade medel för rehabiliteringsgarantingarantin. Dessa medel återfördes enligt beslut till landstingsstyrelsens förvaltning vilket har inneburit att budgeten 2016 är för låg. Verksamheten redovisar ett underskott på 70,6 miljoner kronor. Jämfört med samma period 2015 har kostnaden ökat med 88 procent. Ökningen beror på att verksamheterna har kommit i full drift och att antalet vårdgivare är nio jämfört med åtta vid samma tidpunkt förra året och samtliga vårdgivare producerar fler besök. Prognosen för 2016 beräknas till ett underskott på 100 miljoner kronor. En översyn av vårdvalet pågår för att hitta kostnadsreducerande åtgärder. Sida 80

85 6.4 Psykiatri Psykiatrins andel av den totala budgeten är cirka 11 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +120 miljoner kronor, jämfört med +129 miljoner kronor För 2016 prognostiseras ett överskott med 60 miljoner kronor för helåret, att jämföra med ett överskott med 96 miljoner kronor Vårdtillfällena inom psykiatrin minskar med 5,6 procent jämfört med motsvarande period Prognosen är 5,1 procent lägre än budget. Läkarbesöken inom psykiatrin ökar med 0,3 procent jämfört med motsvarande period Prognosen är 2,4 procent lägre än budget. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom psykiatrins verksamhetsområden under perioden januari till och med augusti 2016 jämfört med samma period 2015 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2016 och bokslut Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Slutenvård Antal vårdtillfällen ,6% ,1% Antal vårddagar % ,3% Antal individer i slutenvård ,1% ,0% Medelvårdtid, dgr 9,9 10% 9,9 8,6 18,3% 9,1 Öppenvård Totalt antal läkarbesök ,3% ,4% varav läkarbesök exkl specialistläkare på nat.taxan ,8% ,1% varav läkarbesök specialistläkare på nationella ,4% ,1% taxan Telefonkontakter läkare exkl läk på nat taxa ,9% ,3% Telefonkontakter läkare på nat taxa ,3% % Övriga besök ,5% ,8% Övriga telefonkontakter ,4% ,6% Riksavtal vårdtillfällen 374 5,9% ,0% 537 Riksavtal besök % ,9% Sida 81

86 Totalt har antalet vårdtillfällena inom slutenvården minskat med 5,6 procent. Antalet vårddagar har däremot ökat och därmed har medelvårdtiden ökat med 10 procent. Den största orsaken till minskningen av antalet vårdtillfällen beror på att det under föregående år felaktigt skapades dubbla vårdtillfällen i systemet vid byte av avdelning inom samma enhet. Från 2016 är registreringen korrekt. Basåtagande/allmänpsykiatri Inom slutenvården minskar antalet vårdtillfällen med drygt två procent, till vårdtillfällen. Under året kommer flera nya vårdplatser öppnas och helårsprognosen beräknas till budgeterade vårdtillfällen. Däremot ökar medelvårdtiden beräknat i dagar från nio till knappt 10 vårddagar. Antalet läkarbesök minskar med drygt två procent. Ny- och återbesök ökar medan teambesök och dagsjukvård i grupp minskar. Prognosen beräknas till besök mot budgeterade Övriga besök minskar med drygt 5 procent i förhållande till föregående år. I stort sett minskar flertalet besökstyper men framförallt återbesök, teambesök, längre behandling och hem- och gruppbesök. De landstingsdrivna klinikerna genomgår en större omorganisation som orsakat bortfall i produktionen. Klinikerna förväntas öka sin produktion när organisationsförändringen nu är genomförd och i augusti ses en mindre ökning. Prognosen beräknas till besök mot budgeterade Beroendevård Inom slutenvården har antalet vårdtillfällen minskat med 9 procent. Minskningen avser främst Beroendecentrum (BCS), SLSO, och beror på tidigare registreringsproblem där dubbla vårdtillfällen felaktigt skapats när patient flyttats mellan egna avdelningar. Korrigeras för det höga antalet vårdtillfällen föregående år har antalet vårdtillfällen ökat med 3 procent. Prognosen beräknas till vårdtillfällen mot budgeterade BUP Inom öppenvården visar läkarbesöken en ökning jämfört med förra året med 6 procent. Ökningen ligger främst på teambesök och återbesök hos SLSO, länsgemensamma enheter. Prognosen beräknas till besök mot budgeterade Ätstörningsvård Slutenvården har ökat med 35 procent, vilket motsvarar 49 vårdtillfällen. Prognosen beräknas till 300 vårdtillfällen mot budgeterade 200. Antalet läkarbesök har ökat med 13 procent och prognosen beräknas följa budget. Privata specialistläkare Antalet besök hos privata specialister fortsätter att minska. I förhållande till 2015 har de minskat med motsvarande 8 procent. Anledningen är pensionsavgångar samt att 5 avtal har avslutats. Helårsprognosen beräknas till besök. Sida 82

87 Ekonomiskt utfall mkr Utfall per aug 2016 Utfall jmf per aug 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , Kostnader , ,0 Resultat Det bokförda resultatet per augusti är ett överskott med 120 miljoner kronor. Helårsprognosen pekar mot ett överskott med 60 miljoner kronor. Specificering av resultatavvikelsen inom psykiatri Avvikelserna för bokfört resultatet per augusti och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom psykiatrin enligt tabellen nedan: Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot 1504 Allmänpsykiatri ,8 1,2 Barn- och ungdomspsykiatri ,6 1,3 (BUP) Beroendevård ,5 0,3 Rättspsykiatri ,7 4,8 Ätstörningsvård 3 0 0,0 4,4 Privata specialister ,8-8,9 Utomlänsvård ,6 140,8 Övrigt 5 1 1,1 29,6 Resultat ,0 3,4 De största beloppsmässiga avvikelserna finns inom vuxenpsykiatri och utomlänsvård. Kostnadsökningstakten i förhållande till föregående år uppgår till 3,4 procent. Nedan kommenteras de större avvikelserna. Allmänpsykiatri Resultatet visar ett överskott på 91 miljoner kronor. Avtalen med de fem landstingsdrivna klinikerna innebär en återgång från fast till en prestationsrelaterad öppenvårdsersättning. Den rörliga ersättningen uppgår till 67 procent. Inom slutenvården tillämpas en fast vårdplatsersättning. För att möta situationen med allt fler överbeläggningar har ett gemensamt arbete resulterat i att ytterligare 19 vårdplatser skapats genom översyn av lokalutnyttjandet och att hitta effektiva lösningar. Ersättningen omfattar en marginalkostnad för ombyggnad, inventarier och personalförstärkning som uppgår till 34 miljoner kronor och motsvarar 1,2 miljoner kronor/vårdplats. Sida 83

88 Besöksutvecklingen totalt för de landstingsdrivna klinikerna är låg, produktionen ligger under motsvarande period Produktionsbortfall har uppstått på grund av den omorganisation klinikerna genomgått. Antalet utförda neuropsykiatriska utredningar ligger på en lägre nivå än föregående år. Produktionen beräknas att öka under senhösten. Avtalen med de privata vårdgivarna redovisar också en minskad produktion men den avser till stor del telefonkontakter. Utförandet av neuropsykiatriska utredningar ökar och en överproduktion beräknas. Prognosen för allmänpsykiatrin har beräknats till ett överskott på 56,5 miljoner kronor. Barn- och ungdomspsykiatri, BUP Resultatet visar ett överskott med 30,6 miljoner kronor. Överskottet beror både på att avtalen tecknades på en lägre nivå än budgeterat och att vissa vårdgivare inte nått upp till de avtalade volymerna. Prognosen beräknas till ett överskott på 22 miljoner kronor. Beroendevård Resultatet visar ett överskott med 21,8 miljoner kronor. Helårsprognosen beräknas till ett överskott med 20 miljoner kronor. Större delen av överskottet förklaras av att avtalen tecknades på en lägre nivå än vad som avsatts i budget och en mindre del av att produktionen inte nått upp till avtalad nivå inom slutenvården Maria Ungdom. Rättspsykiatri Resultatet visar ett överskott med drygt 6 miljoner kronor. Verksamhetens vårdplatser är fullbelagda och patienter med den högsta risknivån placeras från och med i år hos andra landsting. För att lösa situationen fick vårdgivarna i uppdrag att se över lokalutnyttjandet och ur ett patientperspektiv. Resultatet av översynen innebär att 18 nya vårdplatser skapas till hösten, 12 platser i Upplands Väsby och 6 i Huddinge. Ersättning utgår med marginalkostnad för ombyggnation, inventarier och personalförstärkning. På helårsbas uppgår kostnaden till 11 miljoner kronor, motsvarande kronor per vårdplats. Antalet ersatta dygn kommer att öka under hösten då vårdplatserna successivt färdigställs. Ombyggnationen har försenats något och helårsprognosen beräknas till ett överskott med 10 miljoner kronor. Situationen för rättspsykiatrin behöver ses över och planering ske för en mer långsiktig lösning, både ur ett patientperspektiv och ur ett ekonomiskt. Utomlänsvård Resultatet visar ett underskott med 47 miljoner kronor. Under november och december 2015 tillkom 14 placeringar och ytterligare 15 har placerats hos andra landsting till och med augusti i år. De flesta av de placeringarna bedöms permanenta under flera år framöver. Platserna inom Rättspsykiatri Stockholm är fullbelagda och placeringarna hos Karsudden uppgår till 70 medan avtalet omfattar 60 platser. Allt fler döms till rättspsykiatrisk vård och situationen ser i stort sett lika ut i övriga landet. Flest patienter är placerade i Sundsvall. Helårsprognosen beräknas till ett underskott med 60 miljoner kronor. Sida 84

89 6.5 Äldresjukvård Äldresjukvårdens andel av budgeten är cirka 5 procent. I verksamhetsområde Äldresjukvård ingår de geriatriska klinikerna, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) samt specialiserad palliativ slutenvård. Det innebär att även en del yngre patienter inkluderas i detta område. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -29 miljoner kronor jämfört med -76 miljoner kronor år För 2016 prognostiseras ett underskott med 90 miljoner kronor, vilket ska jämföras med ett underskott på 163 miljoner kronor år Antalet vårdtillfällen avseende äldresjukvård ökar med 6,7 procent jämfört med motsvarande period Prognosen är i nivå med budget. Medelvårdtiden har minskat från 9,7 dagar till 9,5 dagar. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan visar vårdkonsumtionen inom vården för äldre under perioden januari till och med augusti 2016 jämfört med samma period 2015 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2016 och bokslut Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Sammanfattning slutenvård Antal vårdtillfällen, sluten vård ,7% ,1% Antal vårddagar ,1% ,8% Antal individer, sluten vård ,4% ,0% Medelvårdtid geriatrik, dagar 9,5-4,2 % 9,7 10-3,0% 9,7 Medelvårdtid specialiserad palliativ slutenvård 18,2-2,4% 18,0 17,6 2,4% 18,0 Öppenvård, avser geriatrik Antal läkarbesök ,5% ,0% Antal telefonkontakter läkare ,5% ,0% Antal övriga besök ,8% ,0% Antal telefonkontakter övriga besök ,5% ,0% Sida 85

90 Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 ASIH Antal vårddygn ,7% ,5% Antal individer ,1 % ,7% Antal läkarbesök ,9% ,2% Antal övriga besök ,4% ,2% Slutenvård Antalet vårdtillfällen inom geriatriken har ökat med 6,7 procent mot föregående år. Nya vårdplatser har öppnats successivt för att möta utflyttning från akutsjukhusen. Medelvårdtiden har minskat med 4,2 procent och beror bland annat på ett ändrat arbetssätt vid vissa kliniker. Öppenvård Geriatrisk öppenvård förekommer i huvudsak vid elva minnesmottagningar. Antalet minnesutredningar har minskat, framför allt vid Huddingegeriatriken som omfattas av omställningsavtalet. Prognosen för helåret beräknas till omkring utredningar i länet. Specialiserad palliativ slutenvård Antalet vårdtillfällen inom den specialiserade palliativa slutenvården ligger på oförändrat drygt Antalet vårddygn ligger oförändrat på ASiH Inom den avancerade sjukvården i hemmet, ASiH, ökade antalet vårddygn med 15,6 procent mot föregående år. För helåret beräknas antal vårddygn till , en ökning med 10 procent jämfört med föregående år. Antalet individer som varit inskrivna i ASIH under perioden har ökat med 17 procent. För helåret beräknas antal individer öka med 500 till eller 10 procent. Ökningen av antalet vårddygn beror dels på att vårdgivarna tar emot fler patienter inom existerande avtal och dels på att nya vårdgivare tillkommit. Ekonomiskt utfall mkr Utfall per aug 2016 Utfall jmf per aug 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , Kostnader , ,0 Resultat Sida 86

91 Resultatet för äldresjukvården visar ett underskott med 29 miljoner kronor för perioden. Helårsprognosen är ett underskott på 90 miljoner kronor. Kostnaderna har ökat med 6,3 procent jämfört med Det största underskottet för perioden redovisas inom avancerad sjukvård i hemmet, ASiH, och uppgår till 24 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott med 90 miljoner kronor. Specificering av resultatavvikelsen inom äldresjukvård Avvikelserna för bokfört resultat per augusti och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom äldresjukvården: Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot 1504 Geriatrik ,8 6,7 Specialiserad palliativ slutenvård ,2 15,8 ASIH ,4-0,8 Övrigt ,0-47,4 Resultat ,1 6,3 Geriatrik Resultatet för de geriatriska klinikerna visar ett överskott på 6,5 miljoner kronor. Prognosen har beräknats till ett underskott på 15 miljoner kronor. Kungsholmsgeriatriken har succesivt startat under året och kommer från september öppna upp resterande 12 vårdplatser till avtalade 42. De landstingsdrivna klinikerna beräknas inte uppnå beställda vårdvolymer vilket beräknas ge ett överskott på 30 miljoner kronor. Orsaker till att produktionen är lägre än beställning förklaras med bemanningsproblem under våren och sommaren. En ökad produktion förutspås under hösten. Förutom att antalet vårdtillfällen ligger under beställning syns också en lägre snittvikt per vårdtillfälle. En utökning av antalet vårdplatser i södra länsdelen (Dalengeriatriken) har skett under året och ytterligare utökningar görs från september för att kunna möta utflyttning av vård från akut sjukhusen. Sammantaget omfattar utökningen 700 vårdtillfällen under 2016 med helårseffekt på 900 vårdtillfällen. Den ofinansierade kostnaden beräknas uppgå till cirka 25 miljoner kronor. Omställningsavtalet med Karolinska för Huddingegeriatrikens blev 10 miljoner kronor dyrare är vad som budgeterats. Orsaken är bland annat utfördelning av overheadkostnader vilket skedde efter slutlig budget Sida 87

92 Specialiserad palliativ slutenvård Resultatet för perioden visar ett underskott på 10,3 miljoner kronor. Under hösten beräknas de nyöppnade vårdenheterna på Lidingö och Stångberga få full beläggning. Antalet vårdtillfällen och vårddygn är oförändrade jämfört med föregående år men kostnaderna har ökat beroende på att ersättningen per dygn höjdes med 15 procent från 2015 till Prognosen beräknas till ett underskott på 30 miljoner kronor. Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Resultatet visar ett underskott med 23,9 miljoner kronor. Orsaken till de ökade kostnaderna är att fler patienter än budgeterat skrivits in i ASiH. Den sänkning av dygnsersättningen på 15 procent som gjordes vid årsskiftet 2015/2016 har inte givit någon kostnadsdämpande effekt då fler patienter blivit inskrivna. Två nya vårdgivare har tillkommit under våren varav den ena har blivit godkänd i fem områden. Kostnadsökningen beror på ett ökat antal patienter och ett ökat antal vårddygn. Prognosen beräknas till ett överskridande på 45 miljoner kronor. Antalet inskrivna patienter per dag har ökat mer än budgeterat, se nedanstående diagram. Antal inskrivna per dag var i januari och i maj för att sedan minska under sommarmånaderna. Antalet inskrivna per dag beräknas öka efter sommaren enligt säsongsmönstret från tidigare år. Sida 88

93 6.6 Övrig sjukvård och övrig verksamhet Övrig sjukvårds andel av budgeten är cirka 9 procent. I övrig sjukvård och övrig verksamhet ingår bland annat specialiserad rehabilitering, ambulanssjukvård, sjukresor, hjälpmedel, habilitering och kostnader för hälso-och sjukvårdsförvaltningen. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +255 miljoner kronor, jämfört med +238 miljoner kronor 2015 För 2016 prognostiseras ett överskott med 105 miljoner kronor, jämfört med ett överskott om 146 miljoner kronor 2015 Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Hjälpmedelscentralsverksamhet Till och med augusti 2016 har förskrivningen av komplexa dyrare hjälpmedel, så kallade hyrhjälpmedel, minskat med drygt 2 procent. Även för enklare billigare hjälpmedel, så kallade bashjälpmedel, har förskrivningen minskat med drygt 2 procent. Detta beror troligen på att ansvaret för vissa hjälpmedel i boende enligt LSS har övergått från landstinget till kommunerna. Hjälpmedelsverksamhet för förbrukningsartiklar Antal förskrivningar av förbrukningshjälpmedel har ökat med 1,2 procent. Habilitering Besöken inom habiliteringen exklusive indirekta kontakter har minskat med 2,7 procent jämfört med samma period Om jämförelsen görs inklusive indirekta kontakter har besöken minskat med 1,3 procent till och med augusti Den största besöksminskningen har skett vid Habilitering & Hälsa. Tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade personer Antalet utförda tolkuppdrag har minskat med 4,3 procent jämfört med samma period föregående år. Andelen beställda tolkuppdrag som inte har kunnat genomföras är fortfarande låg (4,2 procent), men är något högre jämfört med samma period 2015 Glasögonbidrag Den 1 mars 2016 började en ny lag gälla för barn mellan 8 och 19 år. Den nya lagen omfattar barn till vilka landstingen är skyldiga att erbjuda glasögon och linser. Även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska innefattas. För närvarande finns 125 optiker som hanterar glasögonbidrag för barn i åldersgruppen 0-7 år. Under januari till augusti 2016 fick barn glasögonbidrag vilket är 2 procent fler än samma period Sida 89

94 Prehospital vård Typ av resurs, antal uppdrag Förändring 2016/2015 Antal % Vägburen ambulans * Ambulanshelikopter ,5 % Liggande persontransport % Transport av avlidna % Sjukresor % *Med anledning av övergången till FRAPP har vi i dagsläget inte kvalitetssäkrade uppgifter över antalet utförda uppdrag för den vägburna ambulanssjukvården varför dessa ej redovisas här. Uppdragen för liggande persontransporter har minskat med 10 procent jämfört med samma period föregående år. Minskningen kan bland annat förklaras med att leverantören för tjänsten har arbetat aktivt tillsammans med sjukhusen för att rätt målgrupp ska omfattas av tjänsten. Det kan till exempel gälla att sjukresa beställs i stället för liggande persontransport när patienten klarar av att transporteras sittande. Antalet sjukresor har ökat med transporter eller motsvarande 2 procent jämfört med motsvarande period Inom förvaltningen pågår ett arbete med att ta fram kvalitetssäkrad förskrivarstatisk samt att få tillgång till statistik över sjukreseflöde och patientgrupper. Vårdgarantier Vårdgarantier, antal Förändring 2016/2015 Antal % Vårdgarantisamtal ,4% Vårdgarantiärenden ,9% Antalet samtal till Vårdgarantikansliet och antalet vårdgarantiärende n har minskat jämfört med samma period Av periodens alla vårdgarantisamtal blev 26,3 procent ett vårdgarantiärende, vilket är i nivå med resultatet föregående år. Sida 90

95 Specialiserad rehabilitering inklusive klimatvård Specialiserad rehabilitering, antal vårdtillfällen Förändring 2016/2015 Antal % Vårdval planerad specialiserad rehabilitering, neurologi, onkologi, lymfödem ,8% Vårdval specialiserad rehabilitering efter vård på akutsjukhus, neurologi Vårdval specialiserad rehabilitering efter vård på akutsjukhus, kirurgi Astma/KOL ,4 % Klimatvård ,4 % Integrativ medicin ,3% Vårdvalet planerad specialiserad rehabilitering infördes Allt sedan starten 2010 har noterats en stadig ökad konsumtion av vården. Vårdkonsumtionen har i snitt ökat med cirka 7 procent varje år, vilket innebär ett sjuttiotal fler vårdtillfällen per år fram till Under årets åtta månader 2016 har dock vårdkonsumtionen minskat med 131 vårdtillfällen i förhållande till samma period föregående år. Orsakerna till periodens minskning är av en mer restriktiv remissbedömning när det gäller slutenvård till förmån för dagvård. Vad gäller vårdvalen för den kirurgiska respektive den neurologiska rehabiliteringen efter akutsjukhus finns inga jämförelsesiffror för vårdkonsumtionen mellan åren. Vårdvalen infördes den 1 januari Den redovisade ökningen för avtalet Astma/KOL sett till vårdtillfällen är en ökning med 15 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror främst på att rehabiliteringsperioderna ej är likartade från år till år och kan därmed avvika vissa perioder. Sett på årsbasis kommer ungefär lika många vårdtillfällen att utföras. Vad gäller slutenvårdsrehabilitering utomlands, så kallad klimatvård, har vårdkonsumtionen ökat med 18 vårdtillfällen jämfört med samma period Orsaken till ökningen är av samma karaktär som avtalet för Astma/KOL. Sida 91

96 Ekonomiskt utfall mkr Utfall per aug 2016 Utfall jmf med aug 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , ,0 Kostnader , ,8 Resultat Övrig sjukvård och övrig verksamhet redovisar ett överskott med 255 miljoner kronor för perioden. Helårsprognosen är ett överskott med 105 miljoner kronor. Specificering av resultatavvikelsen inom övrig sjukvård och övrig verksamhet Avvikelserna för bokfört resultatet per augusti och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom övrig sjukvård och övrig verksamhet: Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot 1504 Specialiserad ,8 2,5 Rehabilitering Vårdgarantier 1 0 0,0-23,7 Ambulanssjukvård ,8 8,7 Sjukresor ,4-3,7 Hjälpmedel ,9 10,2 Habilitering ,3 2,3 Språktolk ,3-13,4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ,0-7,3 Övrigt ,9-5,2 Resultat ,8-1,3 Nedan kommenteras de största avvikelserna: Specialiserad rehabilitering Specialiserad rehabilitering redovisar ett överskott med 10 miljoner kronor för perioden. Prognosen pekar på ett överskott på 6 miljoner kronor. Överskottet uppstår på grund av uteblivna kostnader avseende sommar kommissionsplatser. I enlighet med omställningsavtalen ansvarar numera akutsjukhusen för eventuella kostnaderna vid behov av extra vårdplatser vid ansträngt läge. Ambulanssjukvård Ambulanssjukvården redovisar ett överskott med 13 miljoner kronor per augusti. Prognosen pekar på ett överskott med 6 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen för hela Sida 92

97 verksamheten är 8,7 procent. De viktigaste orsakerna till det prognostiserade överskottet är bland annat införandet av FRAPP. Huvuddelen av införandet sker framförallt under hösten 2016, vilket är en kraftig senareläggning jämfört med den plan som budget 2016 är baserad på. Stor del av utgifterna under året utgörs av investeringar och blir avskrivningskostnader som inte hinner belasta 2016 i den utsträckning som budgeterats, även support och underhållskostnaderna blir lägre då det först sent under 2016 blir ett större antal enheter i drift. Sjukresor Prognosen för sjukresor pekar på ett överskott med 14 miljoner kronor jämfört med budget. Orsaken är de nya avtalen för taxiresor och specialtaxiresor som innebär lägre priser med upp till 10 procent för vanlig taxi men en ökning med cirka 3 procent för specialtaxi. Specialtaxi utgör dock en lägre andel (cirka 27 procent) av det totala antalet resor. Antalet resor bedöms dock fortsätta öka jämfört med föregående år men de lägre priserna för vanlig taxi bedöms trots det ändå innebära väsentligt lägre kostnader än budget. Hjälpmedelsverksamhet Det totala resultatet för hjälpmedelsområdet visar ett underskott med 81,4 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott med 130 miljoner kronor. Förbrukningshjälpmedel Verksamheten visar ett underskott med 64 miljoner kronor. Jämfört med samma period 2015 är kostnadsökningen 12 procent eller 35 miljoner kronor. Underskottet för helår prognostiseras till 80 miljoner kronor. Hjälpmedelscentralsverksamhet Verksamheternas underskott är 39 miljoner kronor vilket är 59 miljoner kronor högre än periodiserat. Prognosen beräknas till ett underskott på 40 miljoner kronor på grund av att kostnaderna för hjälpmedel för kontinuerlig glukosmätning och insulinpumpar ökat mer än beräknat. Habilitering Habiliteringen visar ett överskott på 34 miljoner kronor. Resultatet beror framför allt på att Habilitering & Hälsa inte uppnått full kapacitet på grund av omorganisation samt att verksamheten inom ett tilläggsavtal inte kommit igång ordentligt. Prognosen beräknas till ett överskott med 17 miljoner kronor. Språktolk eller tolk i talade språk Budgeten för tolk i talade språk förstärktes inför 2016 på grund av förväntade kostnadsökningar till 88,3 miljoner kronor. Resultatet visar på ett underskott om 2,2 miljoner kronor. Antalet tolktillfällen beräknas fortsätta öka som en följd av det stora antalet asylsökande och nyregistrerade svenskar med utländsk bakgrund med behov av vårdkontakt. Ökningen väntas dock inte fortsätta i samma takt som tidigare förutsatts på grund av införda politiska åtgärder. Lägre kostnader kan också relateras till det arbete mot en ökad andel distanstolkning som förvaltningen gör. Sida 93

98 Utveckling och förvaltning av Tolkportalen fortsätter under 2016 och prognosen beräknas till 2,4 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott med 20 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar ett överskott med 22 miljoner kronor per augusti. Helårsprognosen beräknas vara i nivå med budget. Av förvaltningens effektiviseringsbeting om 95 miljoner kronor har 42 miljoner kronor fördelats i budgeten och resterande 53 miljoner kronor bedöms klaras genom tillfälliga vakanser och lägre lokalkostnader. För 2017 är hela effektiviseringen inarbetad i budget. Övrigt Övrigt redovisar ett bokfört överskott med 247 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett överskott med 212 miljoner kronor. Av prognostiserat överskott avser 64 miljoner kronor ofördelade budgetreserver och 60 miljoner kronor ett anslag för avancerad medicinsk eftervård som inte beräknas kunna nyttjas under året. I övrigt finns många smärre överskottsposter, bland annat IT-projekt som inte kommit igång planenligt. Här ingår också sjukskrivningsmiljarden som beskrivs separat nedan. Sjukskrivningsmiljarden Verksamheten visar ett överskott med 21 miljoner kronor. Då beställningarna från försäkringskassan av fördjupade medicinska utredningar (FMU) är mycket ojämna påverkas även produktionen, som förväntas öka under året. Detta är en försöksverksamhet för landstingen, men under 2018 övergår ansvaret genom en lagändring till landstingen, varför kostnaden förväntas öka väsentligt på sikt. Övriga åtgärder för att uppfylla årets villkor i överenskommelsen om rehabilitering och sjukskrivning är framförallt kompetensutveckling i försäkringsmedicin och rehabiliteringskoordinatorer. Prognosen beräknas till ett nollresultat. Sjukskrivningsmiljarden ingår under posten Övrigt i tabellen. Sida 94

99 6.7 Tandvård Tandvårdens andel av budgeten är cirka 2 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -18 miljoner kronor, jämfört med +7 miljoner kronor 2015 För 2016 prognostiseras ett resultat i nivå med budget, jämfört med -5 miljoner kronor 2015 Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan redovisar vårdkonsumtion och annan verksamhetsstatistik inom tandvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med augusti Antal nya remisser inom specialisttandvården Antal starter tandreglering Uppsökande verksamhet - antal utförda munhälsobedömningar Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (LIS) Patienter med långvarig sjukdom eller funktionshinder Utfall per Jmf per Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget % % Bokslut ,4% ,9% ,7% ,3% ,1% % Barntandvård Allmäntandvård Samtliga barn 0-19 år omfattas av tandvård. Från och med 3 till 19 år kan barnen välja bland cirka 800 mottagningar och erbjuds där undersökning minst vartannat år. Specialisttandvård (exklusive tandreglering) Sedan den 1 mars 2010 har vårdval införts för all specialisttandvård för barn och ungdomar. Antalet nya remisser har ökat med 1 procent jämfört med samma period före- Sida 95

100 gående år. Antal behandlade patienter har ökat med 2,4 procent i jämförelse med motsvarande period Tandreglering Vårdval infördes för 15 år sedan vad avser barn- och ungdomars möjligheter att välja vårdgivare inom tandregleringen. Idag finns ett drygt 30-tal godkända vårdgivare att välja mellan. Antalet startade tandregleringsbehandlingar har ökat med 19 procent jämfört med Variationer av hur tandregleringsvården fördelar sig över året är vanliga. Vuxentandvård Uppsökande verksamhet Inom ramen för det reformerade tandvårdsstödet har landstinget ett ansvar att söka upp vissa äldre och funktionshindrade för erbjudande om munhälsobedömning. Antalet personer berättigade till uppsökande verksamhet är för närvarande Utfallet till och med augusti 2016 visar att 83 procent av samtliga berättigade har nåtts av ett erbjudande, vilket innebär en ökning med 1 procent jämfört med samma period föregående år. Av de erbjudna har 93 procent tackat ja till munhälsobedömning. Av de som har tackat ja har 57 procent fått sin munhälsobedömning utförd vilket är en ökning med 8 procent jämfört med samma period föregående år. Till och med augusti har personer fått munhälsobedömning utförd. Enligt avtal skall munhälsobedömningen vara utförd inom tre månader efter det att nya patienter tackat ja. 70 procent av de som fått munhälsobedömning fick den utförd inom tre månader. Nödvändig tandvård Antalet behandlade individer inom ramen för nödvändig tandvård per augusti ökade med 5 procent jämfört med De vanligaste behandlingarna för dessa patienter är undersökning, profylax, lagningar och tandborttagningar. Utfallet visar att den nödvändiga tandvården når de berättigade i hög utsträckning. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Antalet behandlade som ett led i sjukdomsbehandling var oförändrat jämfört med föregående år. Tandvård för personer med långvarig sjukdom och funktionsnedsättning, F-tandvård F-tandvården bedöms vid full utbyggnad omfatta cirka personer i länet. För att få del av detta stöd krävs läkarintyg som fastställer diagnos samt grad av funktionsnedsättning. Så kallat F-kort utfärdas därefter av hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Fram till och med den 30 augusti har personer beviljats detta stöd. Den tröghet som hittills kännetecknat införandet av F-tandvården förklaras sannolikt av okunskap om reformen. Sida 96

101 Ekonomiskt utfall mkr Utfall per aug 2016 Utfall jmf per aug 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , Kostnader , Resultat Tandvården redovisar ett underskott med 18 miljoner kronor. Underskottet är främst hänförligt till asyltandvård. Helårsprognosen beräknas vara i nivå med budget. Specificering av resultatavvikelsen inom tandvård Avvikelserna för bokfört resultatet per augusti och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom tandvård: Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot 1504 Tandvård för barn 2 0 0,0 4,0 och ungdomar Tandvård för vuxna ,0 0,9 Asyltandvård ,0 248,5 Övrigt 4 0 0,0-15,9 Resultat ,0 7,1 Tandvården redovisar totalt sett ett bokfört underskott med 18 miljoner kronor. Bruttokostnaderna har hittills ökat med 7,1 procent jämfört med föregående år. Prognosen för helåret 2016 beräknas vara i nivå med budget. Asyltandvården visar ett bokfört underskott med 23 miljoner kronor. Den kraftigaste kostnadsökningen i procent för tandvård står asyltandvården för. Bruttokostnaderna har hittills ökat med 248 procent jämfört med samma period Orsaken är den kraftiga ökningen av antalet asylsökande under hösten Asylsjukvården finansieras helt av ersättningar från Migrationsverket, dels via en schablonersättning, dels via återsökning av kostnader för särskilt dyra vårdtillfällen. Detta gör det svårt att beräkna intäkter och kostnader men prognosen för 2016 beräknas vara i nivå med budget. Kostnaden för barntandvården har till och med augusti ökat 4 procent jämfört med Av ökningen utgör cirka 7,4 miljoner allmäntandvård och cirka 8,9 miljoner kronor specialisttandvård. ökningen hänger samman med att antalet barn och ungdomar mellan 3-19 år ökar kraftigt nder Inga prisökningar har genomförts under Sida 97

102 Övrig tandvård avser exempelvis kostnader för specialistutbildning, uppföljning av tandvård och kostnader för IT-system. Dessa kostnader utgör en liten del av de totala kostnaderna inom verksamhetsområdet. Kostnaderna har minskat under 2016 jämfört med samma period föregående år på grund av att ett antal specialistutbildningar har senarelagts. Sida 98

103 6.8 Läkemedel Läkemedels andel av budgeten är cirka 11 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +6 miljoner kronor, jämfört med -161 miljoner kronor per april För 2016 prognostiseras ett nollresultat att jämföra med ett underskott på 268 miljoner kronor för mkr Utfall per aug 2016 Utfall jmf per aug 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , Kostnader , Resultat Läkemedel redovisar ett överskott med 6 miljoner kronor per augusti. Kostnadsökningstakten per augusti uppgår till 5,5 procent mot samma period föregående år. Budgeten 2016 tillåter en kostnadsökningstakt med 5,2 procent jämfört mot helårsutfallet för Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Kostnaden för smittskyddsläkemedel är oförändrad jämfört med Den prissänkning som uppnåddes vid nationella och landstingsgemensamma trepartsförhandlingar har haft genomslag under det senaste året varför aktuell kostnadsjämförelse avser två perioder med lägre prisnivåer. I Stockholm bedöms det nu finnas cirka 250 patienter inom de sjukdomsstadier som rekommenderas behandlas. Antal behandlade patienter per månad har varit konstant sedan slutet av Kostnaderna för dosdispenserade läkemedel till främst äldre fortsatte att minska till följd av den upphandling som trädde i kraft En prissänkning från leverantören har fått genomslag sedan februari Kostnaderna för den allmänna läkemedelsförmånen har ökat med 10 procent. Introduktion av nya läkemedel sker i huvudsak till grupper av svårt sjuka patienter i små volymer och till höga priser. Under de närmaste åren förutses inte några utgående patent för kostsamma läkemedel med större prissänkningar som följd. Det medför att introduktion av nya läkemedel får direkt genomslag på kostnadsökningstakten. Kostnadsökningen för läkemedel i Stockholm avviker inte från rikssnittet. Några specifika läkemedel som ökade kraftigt i kostnad var nya antikoagulantia NOAK. Det kompenserades i låg utsträckning av minskad kostnad för äldre antikoagulantia (warfarin). Nya läkemedel vid diabetes typ-2, och medel mot astma och allergi var andra receptläkemedel som steg kraftigt. TNF-hämmarna mot främst reumatologisk sjukdom, var oföränd- Sida 99

104 rade i kostnad trots tioprocentig volymökning. Det kan tillskrivas att patenten börjat löpa ut vilket har öppnat för lansering av snarlika produkter så kallade biosimilarer till lägre priser. Det nationella beslutet att erbjuda fria läkemedel till barn resulterade i kraftig ökning av kostnaderna efter att landstinget nu tagit över egenavgifterna för barnen. Därutöver har en volymökning skett. Kostnadsökningen avser till stor del läkemedel förskrivna från barnmedicinsk och barnpsykiatrisk specialistverksamhet. I absoluta mått är det särskilt medel mot ADHD som ökar i kostnad (+13 Mkr) men även medel mot astma och allergi, antibiotika och medel mot eksem har ökat i landstingskostnad. Ett trendbrott är att läkemedelskostnaderna nu relativt sett ökar mer i husläkarverksamheten, +10 procent (+ 65 Mkr), jämfört med akutsjukhusen +7 procent (+177 Mkr). Det förklaras främst av introduktionen av nya antikoagulantialäkemedel men även av ökad användning av nya medel mot diabetes. Kostnadsförmånerna för barn från årsskiftet har delvis också bidragit. Sida 100

105 6.9 Asylsjukvård och vård för tillståndslösa Kostnaderna för asylsjukvård och vård av tillståndslösa/papperslösa personer ingår i de olika verksamhetsområden där vården har utförts. Nedan visas en sammanställning av dessa kostnader per verksamhetsområde. Specificering av resultatavvikelsen inom asylsjukvård Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot 1504 Somatisk specialistvård ,0 Psykiatri ,9 Primärvård ,4 Tandvård ,5 Övrigt ,3 Resultat ,3 Kostnaderna för asylsjukvård uppgick till 271,5 miljoner kronor, en ökning med 85 procent jämfört med samma period förgående år. Orsaken är den kraftiga ökningen av antalet asylsökande från hösten Antalet asylsökande i Stockholm län ligger kvar på en hög nivå. Resultatet är ett överskott på 27 miljoner kronor. Asylsjukvården finansieras helt av ersättningar av statliga medel från Migrationsverket, dels via en schablonersättning och dels via återsökning av särskilt dyra vårdtillfällen. Detta gör det svårt att beräkna både intäkter och kostnader. Prognosen beräknas till ett nollresultat. Specificering av resultatavvikelsen för vård till tillståndslösa Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot 1504 Somatisk ,4 specialistvård Psykiatri ,9 Primärvård ,3 Tandvård ,2 Övrigt ,5 Resultat ,2 Kostnaderna uppgick till 56 miljoner kronor, vilket är en ökning med 31 procent jämfört med föregående år. Resultatet visar ett underskott på 5,5 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett nollresultat. Kostnaderna har i huvudsak finansierats med statliga medel med 66 miljoner kronor. Sida 101

106 6.10 Risker Bokslutet för 2015 visade totalt sett ett mindre underskott med 23 miljoner kronor, men innehöll inom totalen såväl betydande underskottsposter som överskottsposter. Underskottsposterna kvarstår och har i vissa fall förstärkts medan flera överskottsposter var av engångskaraktär eller så har förutsättningarna ändrats Ett exempel är att så kallad underproduktion vid sjukhusen, som under 2015 innebar lägre kostnader för hälso- och sjukvårdsnämnden, inte kan ge samma effekt 2016 då sjukhusen har fasta ersättningar enligt omställningsavtalen. Bokslutet för 2015 innebar en nettokostnadsökning med 4,1 procent mot bokslut Budget 2016 medger en nettokostnadsökningstakt med 3,2 procent mot bokslut För den senaste tolvmånadersperioden augusti 2015 till augusti 2016 uppgick nettokostnadsökningstakten till 4,5 procent. Denna utveckling är inte tillfredställande. Föreliggande prognos förutsätter en nettokostnadsökningstakt med 3,6 procent för helt år Sammanfattningsvis bedömer förvaltningen att risken för ökat underskott är ungefär lika stor som möjligheten till minskat underskott. En mer detaljerad beskrivning av riskfaktorer redovisas nedan. Akutsjukhus Budgetramarna förutsatte att omställningsavtalen skulle hålla sig inom en ökning med 2,5 procent. I de omställningsavtal som förhandlats fram har tillkommit ersättningar för förändringar som inte bedömts rymmas inom de 2,5 procenten. Det avser bland annat anpassning till högre vårdvolymer 2015, viss flytt av vård där kostnaden inte kan följa med förändringen samt utökningar inom onkologi. Detta har lett till en obalans i budgeten för somatisk specialistvård med cirka 270 miljoner kronor. Denna obalans har tidigare kunnat hanteras inom budgeten förutsatt att sjukhusen inte producerat vård upp till målvolymerna enligt avtal. För 2016 måste denna riskpost mötas med kostnadsreducerande åtgärder. Capio S:t Görans sjukhus har enligt avtal rätt att för upp till fyra procents produktion över avtalad målvolym erhålla 40 procent av DRG-poängpriset. Det innebär en ekonomisk risk med 25 miljoner kronor. Övrigt akutsomatik Kostnaderna för utlandsvården har överstigit periodiserad budget per augusti med 50 miljoner kronor. Kostnaderna började öka redan under andra halvåret Budgeten för 2016 kommer att överskridas. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget har inte tillförts den finansiering som Stockholms läns landsting fått med anledning av ökade kostnader för EU-vård. Psykiatri En risk finns för ökade kostnader avseende utomlänsvård för rättspsykiatriska patienter. En möjlighet att undvika detta är att inom Avtalet med Rättspsykiatri Stockholm Sida 102

107 inrätta av 18 nya vårdplatser och patienter placerade i andra landsting kan beredas plats inom Stockholms läns landsting till en lägre kostnad på längre sikt. Hjälpmedel Den 1 oktober överförs hörhjälpmedel från hälso- och sjukvårdsförvaltningen till hjälpmedelscentralen för Kommunikation, Kognition och Synhjälpmedel vilket innebär ökade administrativa kostnader. Kostnadsutvecklingen för vårdval rehabilitering långvarig smärta är svår att prognostisera då besöksvolymerna är ojämna under året. En speciell modell av kontinuerlig glukosmätare har blivit godkänd att förskrivas till barn varför kostnaden för dessa hjälpmedel torde öka mer än budgeterat. Sjukresor Kostnaden för sjukresor är svårbedömd. Kostnaden påverkas bland annat av antalet utförda resor, resans längd och tid samt vilken typ av sjukresa som utförts. Nytt avtal gällande taxi- och specialtaxiresor ger lägre pris för taxi vilket bedöms medföra lägre totalkostnader trots en fortsatt ökning av antalet resor. Nya avtalspriser för specialtaxi innebär en ökning och dessa resor ökade mest i förhållande till sitt antal under Dess andel av det totala antalet sjukresor är dock lägre än de vanliga taxiresornas. Specialiserad rehabilitering Det finns stor risk att kostnaderna för det nya vårdvalet för den kirurgiska och den neurologiska rehabiliteringen efter vård vid akutsjukhus kan komma att överstiga budget. En anledning till detta är att avtalen inte har inbyggda takvolymer. Detta har lett till att uppföljningen av ekonomi och vårdkonsumtion inom dessa vårdval intensifierats. Tandvård Antalet nya remisser för specialisttandvård till barn och ungdomar har ökat med 1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnaden har ökat med 8,6 procent jämfört med föregående år. Om utvecklingen följer den som gällde 2015 kommer kostnaderna öka kraftigt under senare delen av 2016 när vården utförts och fakturerats. Det föreligger en påtaglig risk för att budgeten kommer att överskridas ännu mer jämfört med periodiserad budget för augusti månad. Kostnaderna för asyltandvård har påtagligt ökat under 2016, vilket resulterat i ett bokfört underskott. Sida 103

108 6.11 Ledningens åtgärder Trots de åtgärder som hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om under 2015, som innebar förstärkning av budgeten med 800 miljoner kronor och som inarbetats i budget 2016, beräknas ett underskott med 250 miljoner kronor för helt år. Förvaltningen har arbetat med ett brett åtgärdsprogram. Det har resulterat dels i ett förslag till åtgärder för kostnadssänkningar och bättre kostnadskontroll inom ett antal vårdvalsområden som behandlas i ett separat ärende vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 27 september, dels ett antal åtgärder som arbetas in i slutlig budget 2017 som nämnden behandlar den 25 oktober. Dessa åtgärder bedöms sammantaget förstärka ekonomin med cirka 350 miljoner kronor. De är dock av långsiktig karaktär och hinner inte påverka resultatet 2016, utan får främst effekt från och med 2017 och framåt Verksamhetsförändringar Primärvård Åsö vårdcentral och Vårdcentralen Kronan har avslutat tilläggsavtal Barn och unga med psykisk ohälsa från och med den 1 januari. Tre nya BUMM har öppnat den 4 januari, i Kista, Solna och Vallentuna. Den 1 mars öppnade Mama Mia en ny barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM). Den 23 maj öppnade en ny barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM) i Hägersten. Södermalm BUMM, Sachsska Barn- och ungdomssjukhuset, upphörde den 17 juni. Den slogs ihop med Farsta BUMM. Skärholmens BUMM bytte den 18 juli adress, från Storholmsgatan 27 till Bredholmstorget i Skärholmen. Den 10 februari öppnade en ny vårdcentral i Solna. Fem husläkare har flyttat från sina lokaler på Sollentuna sjukhus. Den 1 mars öppnade de i nya lokaler i Sollentuna centrum. Den 23 maj öppnade Airport Sky vårdcentral en ny husläkarverksamhet med basal hemsjukvård på Arlanda. Asomeda Vallentuna vårdcentral och Vallentunadoktorn slogs ihop till en mottagning den 1 juni. Den nya mottagningens namn är Helsa Vårdcentral Vallentuna. Husläkarjouren Lidingö och Husläkarjouren Åkersberga upphörde den 1 juni. Sida 104

109 BrommaAkutens uppdrag som närakut upphörde den 15 augusti. Den 31 januari upphörde Midsommarkransens medicinska Fotvård på grund av pensionering. Från och med den 23 mars är Dina Fötter godkänd som vårdvalsaktör inom fotsjukvård. En fotsjukvårdsmottagning öppnade den 15 januari i Skarpnäck. Fotvalvet Mimmi i Kungsängen som bedrev fotvård upphörde med verksamheten den 7 april. Fotsjukvård Kvartersakuten Matteus AB upphörde den 1 maj. Stureplans fotvårdsklinik på Östermalm upphörde den 27 maj. Jakobs medicinska fotvårdsklinik upphörde den 30 maj. Fotsjukvården på Capio vårdcentral Ringen, Ringvägen 113, upphörde den 1 juli. Den 1 juli öppnades två mottagningar på samma adress, Ammis fotsjukvård och Fotsjukvård på Ringen. Fotvården Bodil Hofvander AB i Vällingby upphörde den 31 juli. Din Fot i Stockholm AB öppnade en mottagning för fotsjukvård i Välling by den 1 augusti. Brandbergens fotvård upphörde den 1 augusti. Hittills har en ny mottagning för primärvårdsrehabilitering startat. Inom fysioterapi har två nya avtal tillkommit. Capio Artro Clinic Bosön öppnade den 1 juli, en mottagning inom vårdvalet Spec fysioterapi. SLSO öppnade en ny mottagning Åkersberga Rehab den 1 juli. Mottagningen vekar inom vårdvalet Spec fysioterapi. En ny fysioterapeut har tillkommit vid Capio Artro Clinic Rehab Globen den 1 augusti. Capio Serafen BVC upphörde den 1 juni. Capio Lina Hage BVC upphörde den 11 juli. Capio BVC Wasa öppnade samtidigt en filial på samma adress (Porslinsvägen 1). Hera Barnmorskor i Rotebro upphörde den 1 juli. Inskrivna patienter välkomnades till Hera Barnmorskor i Sollentuna. Södra BB MVC upphörde den 31 maj. Mottagningen Ultragyn Sophiahemmet-ultraljud upphörde den 30 juni. Sida 105

110 Logoped Jenny Christoffersson ABC Logopedtjänst Enskededalen stängde den 31 augusti. Logoped Jenny Christoffersson ABC Logopedtjänst Kungsholmen stängde den 31 augusti. Psykiatri Den 18 januari öppnade Capio en ny mottagning inom psykiatrisk specialistvård för unga vuxna. Äldresjukvård Från och med den 1 mars har Kungsholmsgeriatriken öppnat och därmed har antalet geriatriska slutenvårdsplatser ökat. Vid Handengeriatriken har antalet vårdplatser utökats med 12 från och med april. Från och med den 7 mars är Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB godkänd att bedriva avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom fem olika geografiska områden. SPSV Stångberga Legevisitten, verksamma inom vårdvalet specialiserad palliativ slutenvård, öppnade den 1 augusti. Övrig sjukvård En mottagning avseende smärt- och stresscenter flyttade den 8 januari från Nacka närsjukhus till Nacka forum. Under april har pilotdrift av FRAPP påbörjats vid fem enheter. (FRAPP är ett IT-stöd för ambulanssjukvården). Ytterligare en intensivvårdsambulans har tagits i drift från och med den 1 maj. Under maj månad upphörde förlossnings- och neonatalvården vid BB Sophia. Förlossningsvården utförs vid akutsjukhusen och BB Stockholm. Neonatalvården utförs vid Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset. Sida 106

111 Vårdval privata enheter Antal mottagningar Antal nystartade mottagningar hittills under 2016 Antal avvecklade mottagningar hittills under 2016 Antal mottagningar Allergologi Gynekologi Hud 24 Neurologi Ortopedi Ryggkirurgi Ögon (inkl katarakter) Öron, näs- och halssjukvård Höft- och knäproteser Förlossning Sida 107

112 7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- FÖRVALTNINGEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag och organisation Organisationsförändring Verkställighetsbeslut om förändringar i hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhet och organisation har fattats och genomförs den 1 september I syfte att anpassa förvaltningens verksamhet och organisation utifrån de förändrade krav som föreligger har under 2015 och våren 2016 genomförts ett arbete som resulterat i principer och underlag som ligger till grund för verkställighetsbeslutet. Principerna innebär: Ökad integration eftersträvas mellan kunskapsstyrning och beställarstyrning i arbetet med avtal och uppföljning. E-hälsa och IT ska tydligare integreras i arbetet med vårduppdragen. Generellt eftersträvas samordning och fokusering kring likartade arbetsuppgifter samt minimering av dubbelfunktioner. Enhetlig organisationsstruktur införs. Enheter om minst 10 medarbetare eftersträvas i ökad utsträckning. Samtliga medarbetare ges tillhörighet på enheter. Huvudinriktningen är att direktrapportering till avdelningschef görs av enhetschefer. Gemensamma regler och förhållningssätt ska tillämpas för projekt- och processorienterat arbete. Funktionsansvar införs på ytterligare områden som komplement till linjeansvar på områden som berör flera avdelningar/enheter inom förvaltningen. Konsekvenserna av dessa principer resulterade i följande organisatoriska förändringar: 11 enheter flyttas till en annan avdelning. Fem nya enheter inrättas. En ny avdelning inrättas. Avdelningarna för Stöd för evidensbaserad medicin respektive avdelningen för Vårdhygien och Strama upphör. En samlad controllerfunktion skapas genom att samtliga ekonomicontrollers ges organisatorisk tillhörighet vid avdelningen för verksamhetsstyrning och stöd. Med utgångspunkt i organisationsförändringen har avdelningarnas respektive uppdrag korrigerats. Inför beslutet genomfördes ett stort antal riskbedömningar tillsammans med berörda enheter. En konstruktiv dialog under hela processen resulterade i att beslutet om förändrad organisation kunde fattas i samstämmighet med de fackliga organisationerna. Sida 108

113 Förvaltningens interna arbetssätt För att få framdrift i genomförandet av Framtidsplanen och de systempåverkande fokusområdena tog hälso- och sjukvårdsförvaltningen under 2014 fram en genomförandeplan med tillhörande organisation. Genomförandearbetet har följts upp av hälso- och sjukvårdsutskottet, hälso- och sjukvårdsdirektören samt ägaren i landstingsstyrelsens förvaltning. Under första kvartalet 2016 har organisationen för genomförandet omdefinierats och består nu av sju systempåverkande fokusområden. De sju systempåverkande fokusområdena: Förbättrad patientvägledning (remisshantering, bedömningsverktyg, intygstjänst) Säkerställa med vårdavtal, uppdrag, uppföljning och analys att Framtidsplanens strukturförändring genomförs Säkerställa närsjukhusstrukturen Genomföra planerade förändringar inom barnsjukvården Utveckling av uppdrag och avtal för närakuterna så att de avlastar akutsjukhusens akutmottagningar på ett bättre sätt Dimensionering, planering och styrning av ambulanssjukvården Utveckling av nätverkssjukvård - långsiktig och strategisk utveckling Uppföljning av vårdavtal För att utveckla arbetet med uppföljning och granskning av vårdavtal har en handlingsplan tagits fram för åren 2015 till Handlingsplanen omfattar bland annat förvaltningsgemensamma strukturer och rutiner för uppföljning av vårdavtal, systemstöd för datahantering och rapporter, fördjupad uppföljning och revision samt risk- och konsekvensanalys på ledningsnivå. Den fördjupade uppföljningen har sin utgångspunkt i en modell framtagen av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Under 2016 har arbetet med patientsäkerhet bland annat resulterat i en gemensam modell där patientsäkerhetsberättelser slumpvis kommer att granskas av ett team bestående av flera olika kompetenser från förvaltningen utifrån ett granskningsprotokoll. Intern kontroll Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har utarbetat en ny riskhanteringsprocess. Från och med 2017 ska det, utöver en förvaltningsövergripande internkontrollplan, även finnas en internkontrollplan för varje avdelning. Under första halvåret har avdelningarnas ledningsgrupper informerats om förvaltningens nya rutiner för riskhantering. Därefter har avdelningarna engagerats i att identifiera och värdera potentiella risker. Förvaltningens väsentligaste risker ska värderas och prioriteras av förvaltningens ledningsgrupp under hösten, resultatet redovisas i förvaltningens internkontrollplan som fastställs av nämnden. För att effektivisera arbetet inom intern styrning och kontroll har landstingsstyrelsens förvaltning, trafikförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetat tillsammans i ett nätverk för utbyte och utveckling inom området. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som arbetsgivare Förvaltningens personalarbete har utförts med stöd av den gemensamma HRavdelningen för de centrala förvaltningarna. HR har varit involverade i arbetet med ovan beskrivna organisationsförändring. Sida 109

114 Utveckling helårsarbeten samt verksamhetsförändringars effekt Antalet anställda har under den senaste tolv månaderna gått från 706 till 680. Om man beaktar de 36 personer på avdelningen för kommunikation som flyttats ut från förvaltningen så innebär detta en faktisk ökning av antalet medarbetare med 10 personer under denna 12 månaders period Antal anställda Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat anställda Personalvolym/helårsarbete Antal Ack utfall 1608 Budget 1608 Avvik AC-BU 1608 Ack utfall 1508 Föränd % Prognos 2016 Budget 2016 Avvik PR-BU Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) Avd kommunikation -36 Avd ehälsa och Strategisk IT 2 Avd närsjukvård 2 Avd somatisk specialistvård 4 Avd särskilda vårdfrågor 4 Evidensbaserad medicin 7 Hälso- och sjukvårdsdirektör -2 Medicinsk stab 3 Regionalt cancercentrum StoGot -2 Smittskydd Stockholm -33 Stab 0 Utvecklingsavdelningen 0 Verksamhetsstyrning och stöd -8 Vårdhygien & STRAMA (19203) 33 Totalt förändring -26 Bokslut 2015 Sida 110

115 På avdelningsnivå redovisas antal anställda då helårsarbete inte kan redovisas på lägre nivå. I helårsarbete ingår avtalad tid (Närvaro+frånvarotid) Avd kommunikation Avd har upphört och verksamheten har flyttat till LSF Avd ehälsa och Strategisk IT Avd närsjukvård Avd somatisk specialistvård Avd särskilda vårdfrågor Evidensbaserad medicin Hälso- och sjukvårdsdirektör Medicinsk stab Regionalt cancercentrum StoGot Smittskydd Stockholm Avdelningen har delats upp Stab Utvecklingsavdelningen Verksamhetsstyrning och stöd Vårdhygien & STRAMA Bildad egen avdelning Förändring antal anställda Tabellen visar förändringar i antal anställda Könsfördelning Kvinnor Män Totalt antal Med anledning av Arbetsmiljöverkets nya föreskrift AFS 2015:4 om skärpta krav på arbetsgivare inom området organisatorisk och social arbetsmiljö har HR-avdelningen bjudit in samtliga chefer till föreläsningar för att ge kunskap om vad de nya föreskrifterna innebär för dem i deras uppdrag. För chefer har även ledarskapsutbildning och introduktionsutbildning genomförts under våren. Coachprogram för chefer har tillhandahållits och använts där behov har funnits. En ledarskapsutbildning för medarbetare med ledaransvar har också genomförts. Inom området kompetensförsörjning bedöms det kunna uppstå svårigheter att rekrytera vissa nyckelkompetenser framöver, exempelvis inom IT-området och av erfarna projektledare. Förvaltningens löneöversyn för 2016 är genomförd. Förvaltningen deltar i arbetet med att samordna de centrala förvaltningarnas förmånspaket. Samverkan med de fackliga organisationerna har genomförts enligt årsplan. Sida 111

116 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaromått Ack utfall 1608 Ack utfall 1508 Föränd %-enh Progn 2016 Budget 2016 Avvik %-enh Procentuell sjukfrånvaro ,0% 0,0% Sjukfrånvaro i procent per kön och totalt Kvinnor 4,21 4,60 Män 2,46) 2,22 Totalt 3,80 4,05 Sjukfrånvaron i procent är antal sjuktimmar i förhållande till ordinarie timmar. Sjukdagar per anställd och kön Kvinnor 9,10 10,15 Män 5,45 4,36 Totalt 8,28 8,82 Kvinnornas sjukfrånvaro har sjunkit med en dag per anställd men är fortfarande betydligt högre än männens. Männens sjukfrånvaro har ökat med cirka en dag. Korttidssjukfrånvaron har minskat för män med drygt 0,5 dagar. Den medellånga sjukfrånvaron (15-90 dagar) har minskat med nästan en dag för kvinnor och marginellt för männen. Den långa sjukfrånvaron har minskat något för kvinnor och ökat för männen med 1,7 dagar. Totalt har antal sjukfrånvarodagar minskat med drygt en dag per anställd. Beskrivning av sjukfrånvaro och åtgärder: Majoriteten av de sjukskrivna har en icke arbetsrelaterad sjukskrivning Fler kvinnor än män är sjukskrivna. Inga organisatoriska orsaker har kunnat identifieras som förklaring till detta. I samtliga fall med sjukskrivning fler än 5 tillfällen eller längre än 28 dagar har chef genomfört rehabiliteringssamtal med medarbetaren. Plan för rehabilitering finns i den utsträckning det är möjligt. Vid några ärenden av medicinska och/eller allvarliga orsaker görs ingen traditionell rehabiliteringsutredning utan cheferna har kontinuerlig kontakt med sina medarbetare under tiden de är under medicinsk behandling. Följande åtgärder vidtas för att begränsa sjukfrånvaron: Stödsamtal/utredande samtal erbjuds via företagshälsovården Utbildning för chefer i nya arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö via företagshälsovården Insatsen sömnskola via företagshälsovården för de som är eller riskerar att bli sjukskrivna där sömnproblem är en del av problematiken. Friskvårdssatsningar innehållande stegtävling. Sida 112

117 Bilaga 1 Rapport om tillgänglighet Januari-augusti 2016 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

118 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting September 2016

119 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppföljning av vårdgarantin Uppföljning av kontakt med husläkarmottagning samma dag Uppföljning av läkarbesök på husläkarmottagning inom 5 dagar Ärenden hos Patientnämnden kring husläkarmottagningarnas tillgänglighet Uppföljning av besök hos specialistläkare inom 30 dagar (mottagningsbesök) Uppföljning av behandling/åtgärd inom 90 dagar Uppföljning av väntetider inom specifika vårdområden Somatisk specialistvård Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa Tillgänglighet inom geriatrisk slutenvård Vårdplatstillgång inom geriatriken Intag till geriatrisk klinik Tillgänglighet inom Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och Specialiserad palliativ slutenvård (SPSV) Tillgänglighet inom ASiH Tillgänglighet inom Specialiserad palliativ slutenvård (SPSV) Tillgängliga vårdplatser akutsjukhus Fastställda vårdplatser Disponibla vårdplatser Sida 2

120 1 Sammanfattning Den tidsrelaterade tillgängligheten till vården är högt prioriterad i Stockholms läns landsting och uppföljning av väntetider sker löpande. Grunden för uppföljningarna utgörs av vårdgarantins regelverk och tidsgränser. Vårdgarantin är sedan juli 2010 en del av hälso- och sjukvårdslagen och gällande förordning (2010:349) anger tidsramarna. Inom Stockholms län gäller tidsgränserna för vårdgarantin. Dessa förklaras nedan: 0 står för kontakt med husläkarmottagning eller med 1177 Vårdguiden på telefon samma dag som man söker hjälp 5 står för läkarbesök på husläkarmottagningen inom 5 kalenderdagar. Nationellt gäller 7 dagar om man bedöms ha behov av att träffa läkare 30 står för besök hos specialistläkare från det att en remiss är beslutad av husläkaren, eller att man lämnat in en egenanmälan. I rapporten används begreppet mottagningsbesök. Nationellt gäller 90 dagar 90 står för inledd behandling inom 90 dagar om det finns behov av operation/annan behandling efter beslut om behandling. Samma tidsgränser gäller nationellt Generellt har uppfyllandesgraden av vårdgarantin försämrats i jämförelse med samma period Försämringen sker framför allt för väntetider till behandling. Besök till specialistläkare inom 30 dagar har förbättrats under perioden juni-augusti 2016, i jämförelse mot samma period föregående år. Under 2015 har en rapport om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet tagits fram inom projektet Utvärderingsplan Framtidens hälso- och sjukvård. I rapporten lyfts fram ett behov av att se tillgänglighet ur ett bredare perspektiv än väntetider och lyfter bland annat fram vikten av att se e-hälsotjänster som en del av tillgängligheten. I rapporten har en modell tagits fram kring hur man kan se tillgänglighet utifrån hur invånarna först upplever ett behov av hälso- och sjukvård, därefter hur tillgängligheten till vården upplevs och slutligen hur tillgången i vården upplevs. Under 2016 fortsätter arbetet med att implementera denna modell. Under våren intervjuades patienter som besökt en husläkarmottagning i syfte att få bättre kunskap om hur deras behov av vård ser ut med bland annat fokus på tillgänglighet. Ett särskilt fokus har lagts på patienter som är underrepresenterade eller inte tillfrågas i den nationella patientenkäten såsom exempelvis patienter i behov av tolk, patienter som fått psykosociala insatser, hemsjukvårdspatienter och patienter som är hemlösa. Detta arbete kommer bland annat att ligga till grund för att i samverkan med Sveriges Kommuner och landsting (SKL) utveckla den nationella patientenkäten för att bättre belysa frågor kring tillgänglighet utifrån ett patientperspektiv. Sida 3

121 En redovisning kring effekter efter minskad ersättning i flera vårdval presenterades i hälso- och sjukvårdsnämnden i juni Statistik över tillgänglighet visade på något ökade väntetider till besök, men resultaten var inte entydiga och det var därför svårt att se om förändringen var kopplad till de minskade ersättningarna. I denna bilaga rapporteras först hur Stockholms läns landsting uppfyller vårdgarantins gränser. Utöver detta redovisas särskilt väntetider inom den somatiska specialistvården, vuxenpsykiatrin, väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin, väntetider inom den riktade satsningen för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Slutligen redovisas tillgänglighet till vårdplatser på akutsjukhusen. Sida 4

122 2 Uppföljning av vårdgarantin 2.1 Uppföljning av kontakt med husläkarmottagning samma dag I Stockholms läns landstings (SLL) avtal med husläkarverksamheterna är kraven på telefontillgänglighet högre än det nationella kravet att komma i kontakt samma dag. För mottagningar med direktsvar utan köfunktion är ett samtal godkänt om det besvaras inom 1,5 minut och vid direktsvar med köfunktion inom 10 minuter. Verksamheter med återuppringningssystem ska ha återkommit till patienten inom 90 minuter. Målnivån för husläkarna i SLL är 85 % godkända kontrollsamtal per år enligt de skarpare kraven på godkända samtal som används i SLL. Telefontillgänglighetsmätningarna av husläkarmottagningarna 1 fram till augusti 2016 redovisas i figuren nedan: Andel godkända samtal av samtliga kontrollsamtal januari till augusti respektive år enligt den nationella vårdgarantin (blå staplar) och enligt kraven inom SLL (röda staplar) nationella krav SLL krav Källa: TELEFONVAL januari till augusti respektive år. 1 Mätningen genomförs kontinuerligt över hela året. Under varje mätperiod (365 dagar) rings 130 samtal till respektive husläkarmottagning inom SLL. Sida 5

123 Andelen husläkarmottagningar som når upp till målnivån 85 % godkända samtal enligt de krav som finns i SLL för telefontillgänglighet redovisas i diagrammet nedan. Andel mottagningar som klarar målnivån 85 % godkända samtal enligt SLL krav mottagningar som klarar målnivån SLL Källa: TELEFONVAL januari till augusti respektive år. Spridningen i telefontillgänglighet mellan mottagningarna är stor. Den mottagning som i nuläget har lägst resultat har 29 procent godkända samtal medan de med högst resultat har 100 procent. Resultaten av telefontillgänglighetsmätningen antyder att husläkarmottagningarnas telefontillgänglighet har försämrats över tid. Andel godkända kontrollsamtal totalt visar en fallande trend för årets första åtta månader över åren 2013 till 2016, ännu kraftigare minskar andelen husläkarmottagningar som klarar målnivån (minst 85 % godkända samtal). I den årliga avtalsuppföljningen sammanställs varje mottagnings telefontillgänglighet under året. De mottagningarna med resultat under 85 % godkända samtal får betala ett vite på 5 kronor per listad patient. De mottagningar med mycket låga resultat/kraftigt försämrade resultat kallas antingen in till möte med beställaren eller får redovisa skriftligt vad orsaken är samt hur man arbetar för att förbättra resultatet. Dessa mottagningar följs sedan också särskilt under året. Sida 6

124 Mätmetod för husläkarmottagningarnas telefontillgänglighet och dess inverkan på resultatet Mätresultaten ovan måste tolkas med försiktighet eftersom nedgången delvis kan bero på förändringar av mätmetoden. Dessutom mäts inte andra vägar som patienter kan använda för att komma i kontakt med sin mottagning, ex ehälsa 2. Mottagningarnas telefontillgänglighet mäts genom att ett antal kontrollsamtal rings manuellt till respektive mottagning på i förväg slumpmässigt fastställda tidpunkter. Mätmetoden har förändrats över tid vilket innebär att jämförelser mellan år måste göras med ett mått av försiktighet. Förändringarna kan kort sammanfattas: År 2013 ringdes 260 kontrollsamtal per mottagning, fördelat på ett per dag och med 70 procent av samtalen under förmiddagen och 30 procent av samtalen på eftermiddagen. För 2014 och 2015 halverades antalet kontrollsamtal per mottagning till 130 samtal. För 2016 är antalet samtal per husläkarmottagning 130. Från 2014 infördes också ett nytt telefonnummer för återuppringningar från mottagningarna varje dag. Tidigare hade ett och samma nummer för återuppringningar använts, vilket sannolikt gjorde det möjligt för mottagningarna att identifiera kontrollsamtalen och eventuellt prioritera återuppringning till mätningen inom godkänd tidsgräns. Pga. upphandling byttes leverantör av mätningen den 1 maj Därmed övergick mätningen från att vara manuell till att i större utsträckning vara automatiserad, dock rings fortfarande utgående samtal från mätningen till mottagningarna manuellt. Sammanfattningsvis ger troligen den nya mätmetoden säkrare resultat, varför skillnader mellan åren behöver tolkas med försiktighet procent av stockholmarna, cirka invånare, har loggat in på 1177 Vårdguiden, för att till exempel boka tid hos husläkare eller förnya recept. Det senaste året har antalet användare i länet ökat med personer, vilket motsvarar en ökning på 28 procent sedan 30 juni Sida 7

125 2.2 Uppföljning av läkarbesök på husläkarmottagning inom 5 dagar I SLL är kravet skarpare än den nationella vårdgarantin och patienten har rätt till ett besök inom 5 dagar från första kontakt. Det finns inget målvärde eller avtalskrav för hur stor andel av besöken som ska ske inom gällande tidsgränser. Mätresultaten antyder att väntetiderna till besök hos husläkarmottagningarna är förhållandevis stabila över tid i genomsnitt och att det för en majoritet av mottagningarna fungerar bra. Dessa resultat måste tolkas med försiktighet eftersom mätningen för de allra flesta görs manuellt och endast under två tvåveckorsperioder årligen. Figuren nedan visare andel av de besök som rapporterats i väntetidsmätningen som sker inom 7 dagar (den nationella vårdgarantin) och inom 5 dagar (kraven inom SLL) Andel besök inom 7 respektive 5 dagar från första kontakt nationella krav SLL krav Källa: SKL vårmätning för åren För väntetider till besök finns ingen målnivå, som ett exempel visar figuren nedan andelen mottagningar som klarar 80 % respektive 95 % av besöken inom 5 dagar för åren 2014 till I vårmätningen 2016 klarade ungefär sex av tio mottagningar klarar minst 80 % av besöken inom 5 dagar och ytterligare drygt två av tio har 95 % av besöken inom 5 dagar. Dock fungerar det inte lika bra på alla husläkarmottagningar och det finns en spridning mellan mottagningarna som gäller väntetid till besök. Även dessa resultat måste tolkas med försiktighet eftersom mätningen för de allra flesta görs manuellt och endast under två tvåveckorsperioder årligen. Sida 8

126 Andel mottagningar som klarar 80 % respektive 95 % av besöken inom 5 dagar Källa: SKL vårmätning för åren > 95% inom 5 dagar > 80% inom 5 dagar Mätmetod för besök till husläkare inom 5 dagar Väntetider till läkarbesök hos husläkare mäts av flertalet mottagningar genom manuell registrering av antal dagar som patienter som kommer till ett besök på mottagningen har väntat på besöket, enligt instruktionerna ska endast väntetiden till besök registrera om patienten bedömts vara i behov av ett första besök för ett nytt hälsoproblem eller för en kraftig försämring av ett tidigare känt hälsoproblem. Återbesök ska alltså inte rapporteras, eller om patienten valt att vänta längre än vårdgarantin anger. Mätningen har genomförts årligen under två veckor varje vår och höst och administrerats av SKL. Ett intensivt arbete pågår för att alla ska redovisa väntetider till läkarbesök varje månad via automatiserade överföringar och ett sextiotal har redan infört automatiserad väntetidsmätning. I den automatiserade mätningen mäts besöken kontinuerligt och flera besök kommer att ingå i mätningen. Förhoppningen är att detta leder till mer tillförlitliga mätningar. 2.3 Ärenden hos Patientnämnden kring husläkarmottagningarnas tillgänglighet Några patienter som är missnöjda och väl insatta i sina rättigheter kontaktar Patientnämnden och Vårdgarantikansliet. Det vanligaste ärendet hos Patientnämnden om husläkarnas tillgänglighet är bristande telefontillgängliget och antalet ärenden per kvartal ökar över tid. Dock är det totala antalet ärenden förhållandevis begränsat. Antalet ärenden till Patientnämnden om bristande telefontillgänglighet och resultaten av telefontillgänglighetsmätningen går dock i samma riktning. Sida 9

127 Figuren nedan visar antal anmälda ärenden till Patientnämnden per kvartal. Tidpunkten anger det kvartal anmälan kom till Patientnämnden, men händelsen kan ha inträffat strax innan eller långt tidigare. Ärenden som gäller husläkar-mottagningarnas tillgänglighet har nedan indelats i kategorierna telefontillgänglighet, väntetid till besök och nekad besökstid. Antal ärenden till Patientnämnden gällande husläkarnas tillgänglighet per kvartal 2014 och framåt KV KV KV KV KV KV KV KV KV KV 2 Telefontillgänglighet Väntetid till besök Nekad besökstid Källa: Patientnämnden Sammanfattningsvis ger antalet anmälningar till Patientnämnden en fingervisning om att fler patienter upplever telefontillgängligheten som ett problem än väntetiderna till besök. Antalet ärenden hos Patientnämnden om väntetid till besök är lägre än antalet ärenden om telefonttillgänglighet (se figur ovan), men det största antalet ärenden någonsin (22 stycken) om väntetider registrerades under andra kvartalet Ökningen skedde från en låg nivå och det kan inte uteslutas att allt fler patienter är medvetna om sina rättigheter vilket innebär en ökad benägenhet att anmäla. Sida 10

128 2.4 Uppföljning av besök hos specialistläkare inom 30 dagar (mottagningsbesök) Uppföljningen av vårdgarantin för mottagningsbesök omfattar vårdområden inom somatisk specialistvård, allmänpsykiatri samt barn och ungdomspsykiatri. Nedan redovisas det sammanlagda resultatet för uppföljning av väntande till mottagningsbesök 3 enligt det vårdutbud som har angetts av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Stockholms läns landsting följer utöver detta några fler områden och även dessa ingår i redovisningen nedan. Specialiserad vård Vårdgaranti mottagningsbesök januari-augusti % Genomsnittligt resultat vad gäller Stockholms läns landstings vårdgaranti inom 30 dagar för samtliga mottagningar under januari till augusti 2016 är 67 procent, vilket är en procentenhet lägre än motsvarande period föregående år. Andel väntande till mottagning 30 resp 90 dagar Andel % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2016/ / / / Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns både för SLLs 30 dagar och den nationella vårdgarantin 90 dagar. Totala andelen väntande under 31 dagar varierar. Områden med bäst resultat när det gäller väntande under 31 dagar är allmän internmedicin (95 procent) 3 Uppföljningen av vårdgarantin beräknas i enlighet med SKL:s direktiv antal väntande under vårdgarantins gräns dividerat med totalt antal väntande. De som inte omfattas av vårdgarantin är patienter med patientvald väntan och medicinskt orsakad väntan. Dessa ingår därmed inte i denna uppföljning. Sida 11

129 samt barn- och ungdomspsykiatri (93 procent). Flest antal väntande patienter över 30 dagar finns inom ortopedi. Antalet väntande över 90 dagar är också högst inom ortopedi. Väntetider till mottagning var något bättre under sommaren 2016 jämfört med sommaren Detta kan bero på SLL:s satsning på sommarplanering. 2.5 Uppföljning av behandling/åtgärd inom 90 dagar Vid uppföljning av vårdgarantin för behandling följs ett urval av behandlingar indelade efter specialitet. Specialiserad vård Vårdgaranti - behandling januari-augusti %* *Felaktigheter i inrapporterad data se nedan Genomsnittligt resultat vad gäller Stockholms läns landstings vårdgaranti inom 90 dagar för behandlingar under januari till augusti 2016 är 85 procent, vilket är fyra procentenheter lägre än motsvarande period föregående år. Se mer utförligt kring detta under avsnittet kring somatiskt specialistvård. 100 Vårdgaranti behandling 90 Andel % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns både för SLLs och den nationella vårdgarantin, dvs 90 dagar. Resultatet för januari till mars 2016 visar något för höga värden. Det beror på felaktigheter i rapporteringen av tillgänglighet till behandlingar på grund av systemuppdatering hos en vårdgivare 4. Från och med april stämmer statistiken. 4 Vårdgivaren har inte möjlighet att rätta till detta i efterhand. Sida 12

130 Korrekt inrapportering hade troligtvis inneburit att väntetiderna till behandling hade försämrats något i jämförelse med samma period Sida 13

131 3 Uppföljning av väntetider inom specifika vårdområden 3.1 Somatisk specialistvård Med somatisk specialistvård menas specialistvård förutom barn- och vuxenpsykiatri. Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Vårdgaranti- mottagningsbesök januari-augusti % Vårdgaranti- behandling januari-augusti %* *Felaktigheter i inrapporterad data se mer kapitel 2.5 Genomsnittligt resultat vad gäller Stockholms läns landstings vårdgaranti för mottagning är 66 procent. Motsvarande resultat för 2015 var ungefär samma, 67 procent Somatik mottagning Andel % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns 30 dagar. Jämförelser mellan akutsjukhusen och vårdgivare utanför sjukhusen visar att akutsjukhusen har bättre resultat sett till andelen väntande till mottagning under 31 dagar. Det genomsnittliga resultatet för akutsjukhusen är 79 procent. Motsvarande resultat för vårdgivare utanför akutsjukhusen är 59 procent. På länets akutsjukhus väntar störst antal patienter över 30 dagar till mottagningsbesök inom ortopedi, allmänkirurgi och kvinnosjukvård. Störst andel patienter som väntar på mottagningsbesök över 30 dagar finns inom neurokirurgi. Sida 14

132 Somatik behandling Andel % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns enligt den nationella vårdgarantin, dvs 90 dagar. Resultatet för januari till mars 2016 visar något för höga värden. Det beror på felaktigheter i rapporteringen av tillgänglighet till behandlingar på grund av systemuppdatering hos en vårdgivare 5. Från och med april stämmer statistiken. Korrekt inrapportering hade troligtvis inneburit att väntetiderna till behandling hade försämrats något. Resultatet för såväl mottagningsbesök- som behandlingsbesök är troligtvis en följd av akutsjukhusens omstyrning av patienter till vårdgivare utanför akutsjukhusen, vilket sker i enlighet med Framtidsplanen. Arbete att säkerställa utbudet av vård utanför akutsjukhusen pågår. 5 Vårdgivaren har inte möjlighet att rätta till detta i efterhand. Sida 15

133 3.2 Vuxenpsykiatri Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Vuxenpsykiatri Vårdgaranti- mottagningsbesök januari-augusti % Vuxenpsykiatri mottagning Andel % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti ( 30 dagar). Andelen väntande under vårdgarantins gräns har förbättrats jämfört med föregående år. Den avtalade nivån är att 85 % av patienterna ska få vård inom 30 dagar. 89 % av de väntande har i genomsnitt väntat i högst 30 dagar. Sida 16

134 3.3 Barn- och ungdomspsykiatri Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Barn- och ungdomspsykiatri Vårdgaranti- mottagningsbesök januari-augusti % BUP mottagning Andel % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti ( 30 dagar). Tillgängligheten till första besök är hög inom barn- och ungdomspsykiatrin. 93 procent av de väntande har i genomsnitt väntat i högst 30 dagar. Resultatet är en procentenhet lägre jämfört med samma period Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat vid respektive mätning. Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa Mottagningsbesök januari-augusti % Åtgärd januari-augusti % Måttet faktisk väntetid (antalet väntetider som avslutats under aktuell period) är ett annat sätt att mäta väntetider och används för att mäta väntetider kopplade till den särskilda nationella satsningen för barn och unga med psykisk ohälsa. Till skillnad från den nationella vårdgarantin ingår även utredningar i väntetidsmätningen. Även om 2016 års nationella satsning inte har särskilda Sida 17

135 medel kopplade till väntetider avser Stockholms läns landsting att under 2016 fortsätta följa faktisk väntetid på samma sätt som tidigare år. I besök till mottagning ingår enbart barn- och ungdomspsykiatri. Målet är att 90 procent av de som besöker en BUP-mottagning under perioden ska ha väntat högst 30 dagar innan besöket. Målet har uppnåtts under perioden. I uppföljningsindikatorn Åtgärd ingår väntetider till dels fördjupad utredning dels till behandling. Generellt är väntetiderna längre för att påbörja utredning och kortare för att påbörja behandling. Indikatorn Åtgärd är en sammanslagning av de två delarna. Verksamheterna uppnår sammantaget målnivån på 80 procent. Uppföljningen av Åtgärd omfattar även vissa verksamheter utanför barn- och ungdomspsykiatrin, som utför insatser för barn och unga med psykisk ohälsa och som enligt SKLs definitoner ska ingå i mätningen. Inom Stockholms läns landsting mäts förutom barn- och ungdomspsykiatri även barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) vad gäller utredningar om Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), habilitering vad gäller behandling för personer under 18 år vid autismcentrum samt specialiserad ätstörningsvård vad gäller behandling för personer under 18 år. I ovanstående mätning ingår inte det tilläggsuppdrag som vissa BUMM och husläkarmottagningar bedriver gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Sida 18

136 4 Tillgänglighet inom geriatrisk slutenvård 4.1 Vårdplatstillgång inom geriatriken Antalet fastställda geriatrikvårdplatser uppgår i augusti till 988. Antalet rapporterade disponibla vårdplatser varierar över tid och är ögonblicksbilder. Som lägst har rapporterats 700 vårdplatser vid enskilt tillfälle och som mest 985 vårdplatser. Främsta orsaken till temporärt stängda vårdplatser är rekryteringsproblem. Kungsholmsgeriatriken har en beställning på 42 vårdplatser med driftstart 1 mars Fram till september har endast 28 vårdplatser varit resurssatta. Från september har ytterligare 8 platser öppnats. Resterande 6 platser förväntas vara resurssatta innan årets slut. På Dalengeriatriken planeras öppnandet av ytterligare 14 vårdplatser under oktober. Enligt vårdgivarnas inrapporterade data i Beläggningsportalen 6 framkommer att tillgången till geriatriska vårdplatser fortsatt varit mycket god. Antalet lediga vårdplatser som har rapporterats har successivt ökat från årets början. Som mest har rapporterats 96 lediga vårdplatser vid ett och samma tillfälle. Vid tre tillfällen under början av året saknades det upp till tre vårdplatser. Lediga vårdplatser geriatrik Vårdgivarna rapporterar tillgänglighet via Belport tre gånger per dygn vardagar och två gånger per dygn under helger. Data som rapporteras är disponibla vårdplatser, lediga vårdplatser samt väntande godkända geriatrikpatienter. Inrapporterade data är ögonblicksbilder. Sida 19

137 4.2 Intag till geriatrisk klinik Tabellen nedan redovisar varifrån patienterna kommer till geriatriken. Resultatet för andra tertialen 2016 visar att direktintaget fortsatt ligger kvar på samma nivå som tidigare. 7 Från hemmet % DIREKTINTAG Från akutmottagning 8 % Totalt % Intag från akutsjukhusens vårdavdelningar % DELÅR Helår Helår MÅLNIVÅER Diskrepansen mellan utfall och målnivåer är således fortsatt stor. Detta trots att en mängd åtgärder har genomförts över tid för att öka direktintaget. Åtgärder för att uppnå målnivåer fortsätter genom pågående upphandlingar av närakuter och medicinsk service samt framtagande av bedömningsverktyg för remittenter inom öppenvården såsom husläkare, jourläkarbilar och närakuter. 7 Källa: Uppföljningsportalen 8 Till direktintag från akutmottagning ingår förutom patienter som passerat akutmottagning på akutsjukhus samma dag som inläggning på geriatriken även de vårdtillfällen där patienter dagen innan inläggning på geriatriken besökt akutmottagning på akutsjukhus. Sida 20

138 5 Tillgänglighet inom Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och Specialiserad palliativ slutenvård (SPSV) 5.1 Tillgänglighet inom ASiH Länet är uppdelat i 8 olika områden i vårdvalet ASIH. Vårdgivarna ansöker och blir godkända för respektive område. Antal verksamheter i de olika områdena varierar från 1 till 8 vårdgivare exkluderat Södertälje sjukhus som inte ingår i vårdvalet men har ett liknande uppdrag inom omställningsavtalet. Det har tillkommit en ny vårdgivare från och med april i områdena tre, fyra, fem, sex och sju. Ett vanligt mått för att följa tillgängligheten är att följa antalet lediga platser. Eftersom ASiH innebär vård i hemmet finns inga definierade platser. För att följa tillgängligheten följs istället utvecklingen av antalet inskrivna per dag och hur många patienter som totalt får tillgång till ASiH. Ökar antalet för dessa mått så är det fler patienter som fått tillgång till ASiH vilket skulle kunna indikera en Sida 21

139 bra tillgänglighet. Dessa mått visar dock inte om det funnits patienter som haft behov av ASiH, men som inte fått det. Ett ytterligare sätt att följa tillgängligheten är att se hur många nya patienter som skrivs per dag. Antal inskrivna i ASiH Sedan vårdval ASiH startade i januari 2013 har antalet inskrivna patienter per dag stadigt ökat. Från att ha legat på drygt patienter per dag har det ökat till drygt patienter i maj Genomsnittligt antal inskrivna ASiH 2013-juli jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Antal patienter som fått tillgång till ASiH har ökat fick totalt patienter ASiH-insatser under året, under 2014 ökade antalet till patienter och under 2015 till patienter. Denna trend fortsätter under Antal nyinskrivna patienter i ASiH Under hela 2015 var det endast elva dagar där inga nyinskrivningar gjordes, tio av dessa var en söndag och en var en lördag. Under alla storhelger har nyinskrivningar gjorts. Hitintills i år har inskrivningar skett under veckans alla dagar. Under hela 2015 skrevs i genomsnitt 27 nya patienter in varje vardag och tre på helgdagar. Under 2016 har antalet nyinskrivna per dag ökat. Genomsnittligt antal inskrivna på vardagar uppgår till 34 och fem på helger. Data visar förvisso att tillgängligheten på helger är mycket sämre än på vardagar, men då information om behovet av nyinskrivningar på helger saknas, är det inte osannolikt att skillnaden i nyskrivningar mellan vardag och helg endast avspeglar behovet. Det är inte alla patienter som har ett akut behov av inskrivning, utan deras insatser kan planeras in till nästkommande vardag. Sida 22

140 5.2 Tillgänglighet inom Specialiserad palliativ slutenvård (SPSV) Vårdvalet SPSV är ett länsuppdrag. Vårdgivarna tar emot remisser/patienter från hela länet. 30 Lediga platser SPSV jan-augusti Källa: Belport Tillgängligheten i form av lediga platser rapporteras via BelPort för varje vårdgivare. Inrapportering sker varje dag. Tillgängligheten av lediga platser fortsätter att vara god. Under perioden januari till och med augusti 2016 har det endast saknats lediga platser fyra dagar. Sida 23

141 6 Tillgängliga vårdplatser akutsjukhus Under januari till juni 2016 rapporterades disponibla vårdplatser varje månad samt under juni augusti varje vecka för akutsjukhusen samt Ersta sjukhus. Denna sammanställning omfattar månadsresultat. Begreppen disponibel vårdplats och fastställd vårdplats används i enlighet med Socialstyrelsens senaste definitioner (se nedan). 6.1 Fastställda vårdplatser Fastställd vårdplats är de platser som är planerade att finnas när sjukhuset har full kapacitet. Fastställd vårdplats i sluten vård är en vårdplats fastställd av vårdgivaren. I nedan tabell redovisas fastställda vårdplatser rapporterade augusti Antalet fastställda vårdplatser var 11 färre i augusti 2016 jämfört med augusti Fastställda vårdplatser DS SÖS K S:t Göran STS NTS Ersta Totalt DS: Danderyds sjukhus SÖS: Södersjukhuset K: Karolinska Universitetssjukhuset C S:t Göran: Capio S:t Görans sjukhus STS: Södertälje sjukhus NTS: Norrtälje sjukhus 6.2 Disponibla vårdplatser Disponibel vårdplats är en vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. Disponibel vårdplats är inte detsamma som fastställd vårdplats. Disponibla vårdplatser kan variera efter behov (till exempel skilja på vardag och helg), efter möjlighet att bemanna, till följd av ombyggnation eller till följd av tillämpade hygienriktlinjer vid exempelvis smittutbrott som vinterkräksjuka. Sida 24

142 3500 Antal disponibla vårdplatser Antal Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal Disponibla vårdplatser Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug DS SÖS K C S:t Göran STS NTS DS: Danderyds sjukhus SÖS: Södersjukhuset K: Karolinska Universitetssjukhuset C S:t Göran: S:t Görans sjukhus STS: Södertälje sjukhus NTS: Norrtälje sjukhus Totala antalet disponibla vårdplatser är lika januari till maj, för att sedan minska juni till augusti Antalet disponibla vårdplatser är mellan färre jämfört med motsvarande period 2015, vilket motsvarar 4-8 % av det totala antalet vårdplatser på akutsjukhusen. Ej disponibla vårdplatser uppgick till 589 vårdplatser i augusti vid jämförelse med fastställda vårdplatser. Sida 25

143 Bilaga 2 Vårdgivarnas miljöarbete resultat 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer: HSN

144

145 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Karin Svartengren

146 Innehållsförteckning Inledning... 3 Disposition...3 Syfte...3 Metod...3 Svarsfrekvens WIM enkäter... 4 Resultat...5 Miljöcertifiering/-diplomering... 5 Miljökompetens... 6 Klimateffektivt... 8 Transporter... 8 Lustgas... 9 Hälsofrämjande miljöarbete Läkemedel Kemikalier Ekologisk mat Sida 2

147 Inledning Miljöarbetet inom Stockholms läns landsting styrs av det sjätte miljöpolitiska programmet Miljöutmaning Miljöprogrammet innehåller ett antal mål indelade i tre målområden; Klimateffektivt, Resurseffektivt och Hälsofrämjande. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag är bland annat att formulera krav inom miljöområdet som bidrar till att målen i miljöprogrammet uppnås. Det finns ett ekonomiskt incitament på 0,5 procent av den totala ersättningen kopplat till miljökrav i de flesta avtal. I en majoritet av avtalen är det utformat som ett vite med koppling till ett krav. I sjukhusavtalen är incitamentet utformat som en bonus som är uppdelad på en rad olika krav. Denna årsrapport är den sjätte i ordningen och sammanställer de inrapporterade uppgifter gällande 2015 som inkommit till hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Uppföljningen omfattar åtta frågeställningar och 2015 har det har tillkommit en ny uppföljningsparameter i form av en fråga rörande andelen ekologiska livsmedel i patientmat och den omfattade två verksamhetsområden. Disposition Rapporten är på en övergripande nivå uppdelad efter de tre målområdena i Miljöutmaning 2016 och tar med de delmål som det finns kopplingar till genom krav och uppföljningsfrågor. Resultatredovisningen inleds med två uppföljningsområden som inte har specifika mål i Miljöutmaning Syfte Syftet med sammanställningen är att kartlägga vårdgivarnas miljöarbete år Den är en slutredovisning av de resultat som inkommit och ett underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet med att påverka vårdgivarna i framtiden. Det övergripande syftet är att ständigt förbättra miljön i länet. Metod För uppföljning används en webbaserad inmatningsmall, WIM, som används för uppföljning av vårdgivare gällande flera områden som exempelvis kvalitet och miljö. Sjukhusen lämnar in en särskild miljöredovisning som år 2015 omfattade sex frågeställningar. Avanserad sjukvårs i hemmet-asih, Geriatrik, Läkarinsatser i särskilda boenden och Specialiserad palliativ slutenvård har Sida 3

148 rapporterat in uppgifter direkt till handläggare. Uppgifter har även hämtats från databaser över miljöcertifierade och miljödiplomerade verksamheter. Svarsfrekvens WIM enkäter Miljörelaterade frågor har ingått i uppföljningsenkäten till totalt 26 vårdområden. Inom dessa områden är det 682 verksamheter som har fått en enkät varav 654 har svarat vilket ger en svarsfrekvens på 96 procent. Det är något färre vårdområden som fick svara på miljörelaterade frågor under Eftersom vi har börjat ta in data gällande certifiering och diplomering från andra källor har de som bara har haft miljöfrågor rörande detta inte fått några miljöfrågor i WIM det aktuella året. Tabell 1 Svarsfrekvens WIM enkäter per verksamhetsområd Verksamhetsområde Svar Utskick Svarsandel Allergologi % Allmän tandvård % Ambulans % Beroendevård för unga % BVC % Förlossning % Gynekologi % HLM % Hud % Hjälpmedel % Höft & knä % Jourläkarbil % Klinisk neurofysiologi % Liggande persontransport % MVC % Neurologi % Närakuter % Ortopedi % Psykiatri depression & % ångest Psykiatrisk specialistvård % Ryggkirurgi % Specialist tandvård % Tandreglering % Ultraljud % bukaortascreening Ögon % Ö-N-H % Total % Sida 4

149 Resultat Miljöcertifiering/-diplomering Miljökrav I Stockholms läns landsting ställs i en majoritet av avtalen krav på att vårdgivare ska vara antingen miljöcertifierade eller miljödiplomerade, oavsett ägarformen för verksamheten. De verksamheter som har en sammanlagd ersättning från landstingen som understiger 15 miljoner kronor per år kan som ett alternativ till att genomgå en omfattande certifiering genomföra en årlig miljödiplomering som tillhandahålls av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I en majoritet av avtalen får de verksamheter som inte är certifierade eller diplomerade ett vite på 0,5 procent av den totala ersättningen. Uppföljning Uppföljningen sker främst i form av datauttag ur de databaser som förvaltningen har. Det finns en databas över certifierade verksamheter dit revisionsföretagen ska skicka in uppgifter och det finns en databas över de verksamheter som är diplomerade i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens miljödiplomering. Resultat Uppföljningen för 2015 visar att 80 procent av de ingående verksamheterna var certifierade eller hade ett giltigt diplom. Det är en nedgång i jämförelse med föregående år då resultatet låg på 89 procent men då byggde en stor del av uppföljningen på självrapporterade uppgifter vilket bland annat kan ha resulterat i att verksamheter rapporterat att de är diplomerade även om de inte har uppdaterat sin diplomering årligen vilket egentligen är ett krav. När uppgifterna nu hämtas från en databas är det bara de som har en godkänd diplomering det aktuella året som finns med i underlagen. Sida 5

150 Verksamheter med giltigt diplom eller certifiering Ej 20% Certifierade/ diplomerade 80% Figur 1 År 2015 kommer uppgifterna till största del från databaser över certifierade eller diplomerade verksamheter. De områden som har störst antal utan certifiering eller diplom är specialiserad fysioterapi följt av fotsjukvård och logopedi. Det är vårdområden som har liten miljöpåverkan och som har många små verksamheter. Miljökompetens Miljökrav Det är endast sjukhusen som omfattas av specifik uppföljning för miljökompetens. (För andra vårdområden ingår det som en del i certifieringen eller diplomeringen.) Sjukhusen ska se till att medarbetarna har god miljökompetens och kravet 2015 var att minst 70 procent av de anställda (exklusive timanställda) ska ha gått en grundkurs i miljökunskap 1. (Det är inte ett krav att utbildningen genomfördes under det aktuella året.)detta var en förutsättning för att ta del av den miljörelaterade ersättningen. Kravnivån har ökat årligen under avtalsperioden. Uppföljning Frågan som har besvarats är: Hur stor andel av medarbetarna (exklusive timanställda) som är anställda vid årets slut har gått grundkurs i miljökunskap. Resultat Fem av sex sjukhus har samma eller förbättrade resultaten jämfört med föregående år. Det har även skett en förbättring sett över flera år hos en majoritet av vårdgivarna vilket tyder på att den stegrande kravnivån i avtalen har den effekt som eftersträvas med avtalsmodellen. Alla verksamheter klarar den uppsatta kravnivån på 70 procent. Bäst resultat uppvisar St. Göran där 90 procent av personalen har gått en grundläggande miljöutbildning. 1 Med grundkurs i miljökunskap avses minst två timmars föreläsning om grunderna i miljökunskap alternativt med godkänt resultat genomfört landstingets webbaserade miljöutbildning eller motsvarande. Sida 6

151 Grundkurs i miljökunskap 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Danderyds sjukus Karolinska Universitetssjukhuset S:t Eriks ögonsjukhus S:t Görans Sjukhus Södersjukjuset Södertälje sjukhus Figur 2 Andelen anställda som gått en grundkurs om miljö. Sida 7

152 Klimateffektivt Vision Stockholms läns landsting använder enbart förnybara energikällor och bränslen och dessa används på det mest effektiva sättet. Landstingets användning av medicinska gaser påverkar inte klimatet. Planering och utförande av såväl kärnverksamhet som bebyggelse och infrastruktur minimerar klimatpåverkan. Transporter Delmål År 2016 ska andelen förnybart bränsle till transporter i landstingsfinansierad verksamhet vara minst 75 procent. Miljökrav Det finns krav utformade på olika sätt gällande drivmedel i olika avtal. Uppföljning Uppföljningen omfattar en fråga om hur mycket drivmedel som har förbrukats av de olika drivmedel som finns på marknaden samt en fråga om man har använt elbil och hur många kilometer man i så fall har kört. Uppgifterna kommer från WIM enkäter och separat rapportering från vissa verksamheter. Uppföljningen omfattar 2015 liksom 2014; ambulansverksamhet, hjälpmedel, jourläkarbilar samt liggande persontransporter. Resultat Andelen förnybart bränsle hos inrapporterande verksamheter uppgick 2015 till 34 procent. Jämfört med resultaten för 2012 så är det en tydlig förbättring men man bör beakta att det har varierat något mellan åren vilka verksamheter som har ingått i uppföljningen. Dock så har det skett en förbättring jämfört med 2012 med ca 14 procentenheter även om man enbart tittar på resultatet för de som har ingått i uppföljningen båda åren. En bidragande orsak till förbättringen är att det har skett en utveckling på markanden med mer inblandning av förnybara bränslen i diesel. Sida 8

153 Andelen förnybart bränsle 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 34% 26% 26% 16% År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Figur 3 Andelen förnybart bränsle av den totala mängden inrapporterat bränsleförbrukning. Eldrift ingår ej För 2015 redovisade även två verksamheter användning av el som drivmedel. Det är två verksamheter inom ambulanssjukvården, Aisab och Samariten som rapporterar en sammanlagd körsträcka på km. Föregående år var den inrapporterade sträckan km. Det totala resultatet för hela landstinget är 79 procents förnybara bränslen. Det beror till stor del på att busstrafiken, med omkring 85 procent av den totala drivmedelsvolymen, använder 89 procent förnybart bränsle. 2 Lustgas Delmål År 2016 finns effektiv utrustning vid alla landstingsfinansierade förlossningsavdelningar för minimering av utsläpp av lustgas. Utsläppen av all lustgas ska ha minskat med 75 procent jämfört med Miljökrav Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för att utsläppen av lustgas ska minska genom att destruera använd lustgas och genom att eliminera läckage. Sjukhusen ska rapportera in uppgifter gällande lustgas, men det finns ej krav på specifik nivå i sjukhusavtalen. Inom Vårdval förlossning finns det krav på att nivåerna inte ska överstiga 350 gram i snitt per förlossning. Uppföljning Uppföljning sker via WIM och kompletteras med svar från sjukhusens separata redovisning. 2 Miljöredovisning 2015 för Stockholms läns landsting Sida 9

154 Resultat Totalt inrapporterad utsläppsmängd för 2015 var kg vilket är en minskning med 20 procent jämfört med Eftersom data delvis bygger på inköpt mängd lustgas vilket kan variera mellan åren beroende på vilken sida av årsskiftet inköpen görs så bör man inte dra för stora slutsatser av förändringar mellan enskillda år. Men det har även skett en minskning av mängden utsläppt mängd lustgas jämför med 2013 med 27 procent så trenden är positiv. Den stora användningen av lustgas sker inom förlossningsverksamheter där alla verksamheter har installerade destruktionsanläggningar. Lustgasutsläpp Utsläpp i gram BB Sophia BB Stockholm Danderyds sjukhus Karolinska Universitets sjukhus Södersjukhuset Södertälje Sjukhus Figur 4 Mängden utsläppt lustgas i genomsnitt per förlossning inklusive planerade kejsarsnitt För första gången klarade alla förlossningsverksamheter den uppsatta gränsen på 350 gram i snitt per förlossning Lustgas används även inom specialisttandvården som redovisade en utsläppt mängd av 338 kg för 2015 vilket är en uppgång med 23 procent jämfört med föregående år men för första gången har även tandvården rapporterat att de har destruerat en viss mängd lustgas och det pågår projekt med införandet av destruktion av lustgas inom Folktandvården som i dagsläget är den enda tandvårdsverksamhet som använder lustgas. Sida 10

155 Hälsofrämjande miljöarbete Vision Stockholms läns landstings miljöarbete är hälsofrämjande. Användning av produkter, kemikalier och läkemedel skapar inte några miljö- eller hälsoproblem. Landstingets transporter ger inte upphov till luftföroreningar eller buller. Vårt förebyggande arbete leder till friska invånare i en miljö med tillgång till frisk luft och rent vatten. Läkemedel Delmål År 2016 ska halterna i miljön av de mest miljöbelastande läkemedelssubstanserna vara lägre än Under programperioden ska landstinget arbeta för en säkrare och mer kostnadseffektiv läkemedelshantering som bidrar till ökad säkerhet för patienter och personal samt minska mängden läkemedels avfall. Miljökrav Vårdgivaren ska se till att läkemedelsföreskrivande personal har utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Sjukhusen har krav på att minst 85 procent av de med förskrivningsrätt ska ha genomgått utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Övriga vårdgivare har ej krav på specifik lägsta nivå. Uppföljning Uppföljning sker via WIM och kompletteras med svar från sjukhusens separata redovisning. Frågorna gäller hur många av de anställda som har rätt att förskriva läkemedel samt hur många av dem som har gått utbildningen Läkemedels miljöpåverkan 3. Sett till antalet verksamhetsområden har det varierat mellan åren hur omfattande uppföljningen har varit. I 2015 års uppföljning ingår 23 verksamhetsområden och akutsjukhusen. Antalet inrapporterade med förskrivningsrätt var personer. Resultat Det totala resultatet för alla inrapporterande verksamheter inklusive sjukhusen är 80 procent vilket är samma resultat som föregående år. Verksamheter utanför sjukhusen ligger sammantaget på 76 procent och sjukhusen ligger på 87 procent. 3 Kursen ska endast avse läkemedels påverkan på miljön (dvs. ej arbetsmiljöfrågor). Den ska t ex behandla bakgrunden till problem med läkemedelsrester i vattenmiljö. Det ska ingå ett avsnitt om hur SLL hanterar problemet och hur miljöaspekterna vägs in i Kloka listan. Deltagarna ska efter kursen veta hur de själva kan bidra för att minska läkemedlens negativa miljöpåverkan. Utbildningen ska omfatta minst 45 minuter. Ett alternativ till föreläsningar är SLL:s webbaserade kurs Läkemedels miljöpåverkan som finns på Uppdragsguiden Sida 11

156 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Akutsjukhus Utbildning i läkemedels miljöpåverkan Husläkar mottagningar Tandvård Figur 5 Andelen med förskrivningsrätt som gått en utbildning om läkemedels miljöpåverkan. De tre verksamhetsområden som har angett högst antal med förskrivningsrätt. Husläkarmottagningarna som 2015 stod för 48 procent av antalet förskrivna recept, uppvisar stor variation mellan olika mottagningar sett till hur stor andel av förskrivande personal som har genomfört utbildningar i läkemedels miljöpåverkan. På 35 procent av mottagningarna hade all förskrivande personal gått utbildning i läkemedels miljöpåverkan, vilket är samma resultat som föregående år. På 7 procent eller sammanlagt fjorton mottagningar är det ingen av förskrivarna som har genomgått utbildning i ämnet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utbildning i läkemedels miljöpåverkan på sjukhusen Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset S:t Eriks ögonsjukhus S:t Görans sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus Figur 6 Andelen som gått en utbildning om läkemedels miljöpåverkan på sjukhusen. Sida 12

157 Alla sjukhusen har klarat kravnivån på 85 procent för Ett antal har något sämre resultat än föregående år sett till resultaten över tid är trenden dock positiv. Spridningen på resultaten mellan de olika sjukhusen ligger mellan 85 och 90 procent. För övriga inrapporterande verksamheter finns det relativt stora skillnader mellan verksamhetsområdena 39 till 100 procent. Lägsta nivån har höjts med 12 procentenheter i jämförelse med Kemikalier Delmål År 2016 ska alla kemikalier och kemiska produkter som är avvecklingsämnen enligt landstingets utfasningslista 4 vara borta från all landstingsfinansierad verksamhet. Totalt ska mängden utfasningsämnen ha minskat med 80 procent jämfört med År 2016 ska all landstingsfinansierad verksamhet varken köpa in eller upphandla varor som innehåller avvecklingsämnen enligt landstingets utfasningslista. Miljökrav Tandvården som har relativt mycket kemikalier är ett av de verksamhetsområden som har krav gällande kemikalier. Kravet omfattar alla avvecklingsämnen som är specificerade i Stockholms läns landstings utfasningslista för miljö- och hälsofarliga kemikalier i halter lika med eller överstigande 0,1 procent. Dessa ska vara borta från landstingsfinansierad verksamhet år Även hjälpmedelsverksamheterna har krav gällande kemikalier. Sjukhusen har även krav gällande kemikalier i produkter. De ska fasa ut de produkter som innehåller de farliga kemikalier som anges på SLL:s utfasningslista. Det följs upp genom frågor gällande undersökningshandskar innehållande polyvinylklorid (PVC). År 2015 fick maximal 7 procent av de undersökningshandskar som köptes in under året innehålla PVC. För kemikaliekraven finns det generella undantag gäller för medicinskt bruk och forskningsverksamhet. Om särskilda skäl för användning finns kan dispens sökas från och med Uppföljning Uppföljning av hjälpmedelsverksamheter och tandvården sker via WIM och kompletteras med svar från sjukhusens separata redovisning. 4 Landstingets utfasningslista innehåller avvecklingsämnen som ska fasas ut helt till 2016 samt minskningsämnen som ska fasas ut på sikt och endast köpas in eller upphandlas i undantagsfall. Sida 13

158 Hjälpmedelsverksamheterna blir tillfrågade om 9 olika kemikalier 5 från Stockholms läns landstings utfasningslista som skulle kunna vara aktuella i den typen av verksamhet. Tandvården får svara på ja och nej frågor gällande användning av 34 olika kemikalier 6. Sjukhusen får ange om det inom verksamheten förekommer någon av de åtta avvecklings-kemikalier 7 som är specificerade i deras avtal. De får även besvara hur stor andel av de undersökningshandskar som köpts under året som var vinylhandskar, d v s innehöll PVC (polyvinylklorid). Resultat Uppföljningen av hjälpmedelsverksamheter visar att det förekomer ett av de tillfrågade ämnena, Triklosan, hos en av de tillfrågade verksamheterna Inom tandvården redovisar 26 procent av vårdgivarna 8 att det förkommer en eller flera av de 36 kemikalierna i verksamheten. Det är en liten försämring jämfört med 2014 då motsvarande resultat låg på 24 procent. Det vanligast förekommande ämnet var Vätefluorid som är ett giftigt ämne som kan användas vid porslinsetsning. Om verksamheterna har behov av att fortsätta att använda dessa ämnen måste de under 2016 inkomma med en dispensansökan för respektive ämne där de bland annat får redogöra för varför de har behov av att använda det aktuella ämnet samt redogöra för hur de har arbetat för att hitta alternativ. Av sjukhusen har en verksamhet förekomst av en av de kemikalier som efterfrågas men denna har dispens från landstinget för det specifika användningsområdet. 5 Oktbromdifenyleter, Pentabromdifenyleter, Polybromeradebifenyler (PBB), Dimetylfumarat, Silver, Triklorkarban, Triklosan, Perflouroktansulfonat (PFOS), Perfluoroktansyra (PFOA) 6 1,1,2,-Triklor-1,2,2-trifluoretan (CAS ),2-bromo-2-nitropropane-1,3-diol (= Bronopol) (CAS ),Dibutylftalat (CAS ),d-Limonen (CAS ),Glutaraldehyd (CAS ),Hydrokinon (CAS ),Kvicksilver och dess föreningar,1,4-pentandiamin, N1, N1-bis (2-kloroetyl)-N4- -(6-kloro- 2-metoxy-9-akridinyl)-dihydroklorid (CAS ),2,2,4-Trimetylpentan (CAS ),2-Etoxietanol (CAS ),2-Metyl-4-isotiazolin-3-on (CAS ),3-(4,5-Dimetyl-2-tiazolyl)-3,5-difenyl- -2Htetrazoliumbromid (CAS ),3-Hydroxi-4-(2,4-xylylazo)-2,7-naftalendisulfonsyra, dinatriumsalt (CAS ),5-Klor-2-metyl-2H-isotiazol-3-on och 2-metyl-2H-isotiazol-3-on (3:1), blandning av och (CAS ),Ammoniumdikromat (CAS ),Bortrifluorid (CAS ),Bromättiksyra (CAS ),Dibutyltenndilaurat (massa) (CAS ),Diisopropyl fluorofosfit (CAS ),Dodecyl(dimethyl)(tetradecyl)ammonium hydroxide (CAS ),Etylenoxid (CAS ),Kadmium och dess föreningar Kobolt(ll)klorid (CAS ),Kolofonium ( ) Metansulfonylklorid (CAS ),Naftalen (CAS ),Natriummetaarsenit (CAS ),Nickelhydroxidkarbonat (CAS ),Nonylfenoletoxilat, grenad 4-nonylfenoletoxilat (CAS , ),M-meytlpyrrolidon (CAS ),Silvernitrat (CAS ),Silvernitrit (CAS ),Triklosan (Irgasan) (CAS ),Uranylnitrathexahydrat (CAS ),Vätefluorid (CAS ),Zinkdialkylditiofosfat (CAS ) 7 Bronopol, D-Limonen, Dibutylftalat, Flourvätesyra, Glutaraldehyd, Hydrokinon, Kvicksilver och dess föreningar, 1,1,2,-Triklor-1,2,3-Trifluoretan 8 Resultaten är justerade så att en verksamhet bara förekommer en gång oavsett verksamhetsområde. Folktandvården och Distriktstandvården rapporterar på vårdgivarnivå och inte per mottagning. Av redovisningen framgår därför inte om de kemikalier de redovisar förekomst av förekommer på alla mottagningar eller ett fåtal. Sida 14

159 Alla sjukhus klarar även kravet på att maximalt sju procent av inköpta undersökningshandskar ska innehålla PVC. Tabell 2 Andelen PVC handskar av totalt antal inköpta undersökningshandskar de senaste två åren. Sjukhus Andel PVC handskar 2012 Andel PVC handskar 2013 Andelen PVC handskar 2014 Andelen PVC handskar 2015 Danderyds sjukhus 4 % 1,1 % 1,06 % 2 % Karolinska universitetssjukhuset 0 % 2 % 1,5 % 1,6 % S:t Eriks ögonsjukhus 0,13 % 0 % 3,4 % 0,01 % S:t Görans Sjukhus 0 % 1,37 % 1,3 % 0,4 % Södersjukhuset 2,50 % 1 % 3,5 % 3 % Södertälje sjukhus 2,20 % 3,3 % 7,4 % 5,7 % Ekologisk mat Delmål År 2016 är 30 procent av livsmedlen som serveras i all landstingsfinansierad verksamhet baserade på ekologiskt framställda produkter. Valfrihet och kvalitet inom mat och kost för patienter och personal ska säkerställas. Miljökrav Under 2015 var fanns det inte krav på specifik nivå av andelen ekologiska livsmedel i något avtal. Det finns från och med 2016 i avtalen med de landstingsdrivna akutsjukhusen. Uppföljning Under 2015 har verksamheter inom Geriatrik och Specialiserad palliativ slutenvård rapporterat in mängden ekologiska livsmedel i patientmaten. Det har rapporterats in i kostnaden för ekologiska livsmedel och den totala livsmedelskostnaden med undantag för en geriatrisk verksamhet som hade svårt att särskilja kostnaderna från sjukhusverksamheten. Resultat Det sammanlaggda resultatet är 25 procents ekologisk livsmedel för de verksamheter som har rapporterat in kostnaderna. Den vårdgivare som ej kunnat ange kostnader har angivit att de ligger på över 30 procent ekologiska livsmedel i patientmaten. Spridningen mellan olika verksamheter är mellan 1 till 43 procent ekologiska livsmedel. Av de 20 verksamheter som har rapporterat har fem verksamheter över 30 procent ekologiska livsmedel. För 2016 kommer även de landstingsdrivna sjukhusen att rapportera mängden ekologisk livsmedel i enlighet med de nya avtalen. Sida 15

160 Bilaga 3 1 Utökad redovisning akutsjukhusen och privata vårdgivare inom somatisk specialistvård - Danderyds sjukhus Utfall per Utfall per Förändring Sluten vård Antal % Huvudavtal/omställningsavtal ,9% Vårdval förlossning ,5% -varav förlossningar ,1% Vårdval höft- och knä ,8% Summa sluten vård ,1% Öppen vård Huvudavtal/omställningsavtal ,1% Vårdval förlossning ,5% Vårdval höft- och knä ,3% Summa öppen vård ,1% Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Danderyds sjukhus % Antal väntande över 90 dagar till behandling ,3 Antal väntande över 30 dagar till nybesök ,3

161 Bilaga Karolinska Universitetssjukhuset Utfall per Utfall per Förändring Sluten vård Antal % Huvudavtal/omställningsavtal ,1% Vårdval förlossning ,1% - varav förlossningar ,7% Vårdval höft- och knä ,7% Summa sluten vård ,4% Öppen vård Huvudavtal/omställningsavtal ,4% Vårdval förlossning ,4% Vårdval höft- och knä ,5% Summa öppen vård ,5% Vårdval Vårdval förlossningar Förändr Karolinska Universitetssjukhuset % Solna ,6% Huddinge ,3% Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Karolinska Universitetssjukhuset % Antal väntande över 90 dagar till behandling ,8 Antal väntande över 30 dagar till nybesök ,9

162 Bilaga Södersjukhuset Utfall per Utfall per Förändring Slutenvård Antal % Huvudavtal/omställningsavtal ,5% Vårdval förlossning ,2% -varav förlossningar ,2% Vårdval höft- och knä ,4% Summa sluten vård ,6% Öppenvård Huvudavtal/omställningsavtal ,5% Vårdval förlossning ,7% Vårdval höft- och knä ,3% Intravitreala läkemedel ,4% Summa öppen vård ,8% Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Södersjukhuset % Antal väntande över 90 dagar till behandling ,7 Antal väntande över 30 dagar till nybesök ,9

163 Bilaga Södertälje sjukhus Utfall per Utfall per Förändring Slutenvård Antal % Huvudavtal/omställningsavtal ,4% Vårdval förlossning ,4% -varav förlossningar ,5% Vårdval höft- och knä ,8% Summa sluten vård ,54% Öppenvård Huvudavtal/omställningsavtal ,4% Vårdval förlossning ,0% Vårdval höft- och knä ,9% Summa öppen vård ,55% Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Södertälje sjukhus % Antal väntande över 90 dagar till behandling ,7 Antal väntande över 30 dagar till nybesök ,6

164 Bilaga Capio S:t Görans sjukhus Utfall per Utfall per Förändring Slutenvård Antal % Huvudavtal ,0% Vårdval höft- och knä ,4% Summa slutenvård ,0% Öppenvård Huvudavtal ,5% Vårdval höft- och knä ,4% Summa öppenvård ,5% Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Capio S:t Görans sjukhus % Antal väntande över 90 dagar till behandling Antal väntande över 30 dagar till nybesök ,8

165 Bilaga S:t Eriks ögonsjukhus Utfall per Utfall per Förändring Sluten vård Antal % Huvudavtal ,1% Summa sluten vård ,1% Öppen vård Huvudavtal ,0% Intravitreala läkemedel ,4% Summa öppenvård ,0% Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr S:t Eriks Ögonsjukhus % Antal väntande över 90 dagar till behandling ,5 Antal väntande över 30 dagar till nybesök ,7

166 Bilaga Privata vårdgivare, exklusive Capio S:t Görans sjukhus Privata vårdgivare inkl Ersta, BB Sthlm och BB Sophia Utfall per Utfall per Förändring Sluten vård/vårdtillfällen Antal Procent Huvudavtal och tilläggsavtal ,3% Vårdval förlossning ,1% - varav förlossningar ,4% Vårdval gynekologi ,6% Vårdval höft- och knä ,0% Vårdval ortopedi ,9% Vårdval ryggkirurgi ,2% Summa sluten vård ,5% Öppen vård/besök Huvudavtal och tilläggsavtal ,2% Vårdval allergologi ,6% Vårdval förlossning ,4% Vårdval gynekologi ,4% Vårdval hud ,2% Vårdval höft- och knä ,7% Vårdval neurologi ,9% Vårdval ortopedi och handkirurgi ,8% Vårdval ryggkirurgi ,0% Vårdval ögon ,6% Vårdval ÖNH ,0% Summa öppen vård ,0% Privata specialister ,6% Summa öppen vård inklusive privata specialister ,2%

167 Bilaga 3 8 Privata specialister/besök Utfall per Utfall per Förändring Specialitet Antal Procent Allergologi % Gynekologi % Hud- och könssjukvård % Neurologi % Ortopedi och handkirurgi % Ögonkirurgi % Öronkirurgi % Totalt % Övriga specialiteter % Summa % Totalt, exkl Tiohundra AB Totalt alla vårdgivare (exkl Tiohundra AB) Utfall per Utfall per Förändring Sluten vård/vårdtillfällen Antal % Huvudavtal och tilläggsavtal ,4% Vårdval förlossning ,3% -varav förlossningar ,1% Vårdval gynekologi ,6% Vårdval höft- och knä ,3% Vårdval ortopedi ,9% Vårdval ryggkirurgi ,2% Summa sluten vård ,8% Öppen vård/besök Huvudavtal och tilläggsavtal ,9% Vårdval allergologi ,6% Vårdval förlossning ,8% Vårdval gynekologi ,4% Vårdval hud ,2% Vårdval höft & knä ,8% Vårdval neurologi ,9% Vårdval ortopedi ,8%

168 Bilaga 3 9 Vårdval ryggkirurgi ,0% Vårdval ögon ,6% Vårdval ÖNH ,0% Intravitreala läkemedel ,2% Summa öppen vård ,5% Privata specialister ,6% Summa öppen vård inkl privata specialister ,1%

169 DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Verksamhetsstyrning och stöd Styrning och ekonomi Mp 1500 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen DELÅRSRAPPORT Augusti 2016

170 2 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Innehållsförteckning Sammanfattning Styrning Verksamhetens uppdrag och omfattning Framtidsplan för hälso- och sjukvården LSF Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län TN Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen TRN Uppdrag Uppdrag i budget Uppdrag under löpande år Efterlevnad av styrande dokument Specifika ägardirektiv Landstingets finanspolicy Internkontroll Styrstrategi akutsjukhus sanktionsregel Mål Mål och indikatorer Ekonomi i balans Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem TN Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet KuN Hållbar tillväxt och utveckling Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare LSF Tillgänglighet, kvalitet och övriga lokala mål Vård akutsjukhus Vård HSN Övriga förvaltningar och bolag Verksamhet Genomförd verksamhet Verksamhetsförändringar Omställningar inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård LSF/HSF/vårdgivare/övriga berörda verksamheter Utveckling helårsarbeten samt verksamhetsförändringars effekt Konsumtion vård HSN... 13

171 3 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer 3.6 Produktion sjukvård Resande TN Produktion fastigheter Produktion övriga Ekonomi Resultatutveckling och prognos Resultat per verksamhetsgren HSN Resultat per trafikindelning TN Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag Intäktsutveckling Kostnadsutveckling Bemanningskostnader Avvikelser periodens utfall Avvikelser prognostiserat resultat Externa intäkter och kostnader SLL-externt köpt hälso- och sjukvård HSN Övriga kostnader Avskrivningar och finansnetto Investeringar Balansräkning Analys och eventuella riskfaktorer Arbetsgivare för framtiden Sjukfrånvaro Ledningens åtgärder Pågående rättsprocesser (tvister) Nämnd-/styrelsebehandling... 52

172 4 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Sammanfattning Resultatutveckling 1400 Resultatutveckling HSN 2016 M k r Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Period Utfall 2016 Utfall 2015 PERB 2016 Prognos 2016 PR föreg MB Bokfört resultat per augusti 2016 är ett överskott med 599 miljoner kronor. Övrig sjukvård, somatisk specialistvård och psykiatri visar betydande överskott. Jämfört med periodiserad budget har ett överskott med 132 miljoner kronor uppstått. För helt år prognostiseras ett underskott med 250 miljoner kronor. Kostnadsutveckling

173 5 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer 7% 6% 6,1% 5% 4% 4,7% 4,9% 4,7% 4,9% 4,7% 5,4% 5,7% 4,3% 4,8% 4,3% 3,6% 3% 3,4% 2% 1% 2,5% 2,4% 0% PR 2016 Kostnadsutveckling per månad Prognos Budget BU Styrning 1.1 Verksamhetens uppdrag och omfattning Se huvuddokumentet Framtidsplan för hälso- och sjukvården LSF Ej tillämpligt Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län TN Ej tillämpligt Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen TRN Ej tillämpligt 1.2 Uppdrag Uppdrag i budget Se bilaga A1 Återrapportering av uppdrag i budget Uppdrag under löpande år Se bilaga A2 Återrapportering av uppdrag under löpande år.

174 6 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer 1.3 Efterlevnad av styrande dokument Specifika ägardirektiv Ej tillämpligt Landstingets finanspolicy Landstingets finanspolicy följs Internkontroll Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer landstingets Policy för internkontroll, LS Internkontroll inom landstinget är en tillämpning av COSO-modellen, ett internationellt tillämpat ramverk för att beskriva den interna styrningen och kontrollen. Intern styrning och kontroll definieras enligt COSO som en process där ledningen med rimlig grad av säkerhet ska se till att verksamhetens mål uppnås avseende: Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning Efterlevnad av tillämpliga lagar och regler Rättvisande och tillförlitlig redovisning av verksamheten I enlighet med policyn har uppföljning av 2016 års internkontrollplan utförts. Av uppföljningen av internkontrollplanen framgår vilken utveckling som har skett under det gångna året och i förekommande fall vad som återstår att göra. Utveckling inom området under perioden Under första delen av 2016 har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen utvecklat riskhanteringsprocessen. Arbetet syftar till att HSF ska säkerställa att förvaltningens väsentliga verksamhetsövergripande risker identifieras, prioriteras och hanteras. En ny rutin har utarbetats och fastställts av Hälsooch sjukvårdsdirektören. Avdelningarna har informerats i det nya arbetssätt som rutinen innebär. Fokus har varit på att avdelningarna ska identifiera de risker som kan göra att förvaltningen inte når sina strategiska mål. En riskdiskussion där Hälso- och sjukvårdsförvaltningens identifierade risker värderas och prioriteras kommer att äga rum i förvaltningens ledningsgrupp i september månad. Arbete pågår även för att integrera den riskhantering som färdigställts av förvaltningens avdelningar i september månad och den verksamhetsplanering som görs under hösten Arbetet med utvecklingen av den interna kontrollen omfattar bland annat utveckling av kontrollmiljön. Styrande dokument ingår i begreppet

175 7 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer kontrollmiljö. Styrande dokument som har uppdaterats under året är bland annat de delar av verksamhetsplaneringen som omfattar chefer och medarbetares generella ansvar. Arbetet pågår med att ytterligare förtydliga styrande dokument som innefattar roller och befogenheter, detta arbete syftar till att hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska ha en tydlig dokumentation av ansvarsfördelningen i organisationen. Nya styrande dokument avseende informationssäkerhet och säkerhet har fastställts under året. Förberedelser för att implementera en riskmodul i beslutsstödssystemet pågår tillsammans med andra förvaltningar inom SLL. Internkontrollplanen 2016 är uppdaterad enligt trafikljusmetoden i enlighet med SLL:s anvisningar. September månads uppföljning visar att av 16 redovisade risker i början av 2016 så har fem grönmarkerats under året, nio risker betecknas gula och en betecknas röd Styrstrategi akutsjukhus sanktionsregel Ej tillämpligt.

176 8 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer 2. Mål Se huvuddokumentet 2.1 Mål och indikatorer Se huvuddokumentet Ekonomi i balans Se huvuddokumentet Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården Se huvuddokumentet Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem TN Ej tillämpligt Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet KuN Ej tillämpligt Hållbar tillväxt och utveckling Se huvuddokumentet Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare LSF Ej tillämpligt. 2.2 Tillgänglighet, kvalitet och övriga lokala mål Ej tillämpligt Vård akutsjukhus Ej tillämpligt Vård HSN Se separat bilaga Övriga förvaltningar och bolag Ej tillämpligt.

177 9 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer 3. Verksamhet 3.1 Genomförd verksamhet Se huvuddokumentet. 3.2 Verksamhetsförändringar Den 1 januari gick Södertälje sjukhus in i omställningsavtalet. Det innebär att sjukhuset inte längre är vårdvalsaktör inom områdena ASiH och specialiserad palliativ vård. Åsö vårdcentral och Vårdcentralen Kronan har avslutat tilläggsavtal Barn och unga med psykisk ohälsa från och med den 1 januari. Tre nya BUMM har öppnat den 4 januari, i Kista, Solna och Vallentuna. Den 23 februari öppnade en ny hudmottagning i Liljeholmen. En fotsjukvårdsmottagning öppnade den 15 januari i Skarpnäck. En mottagning avseende smärt- och stresscenter flyttade den 8 januari från Nacka närsjukhus till Nacka forum. Den 10 februari öppnade en ny vårdcentral i Solna. Fem husläkare har flyttat från sina lokaler på Sollentuna sjukhus. Den 1 mars öppnade de i nya lokaler i Sollentuna centrum. Den 31 januari upphörde Midsommarkransens medicinska Fotvård på grund av pensionering. Den 18 januari öppnade Capio en ny mottagning inom psykiatrisk specialistvård för unga vuxna. Den 1 mars öppnade Mama Mia en ny barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM). Från och med den 1 mars har Kungsholmsgeriatriken öppnat och därmed har antalet geriatriska slutenvårdsplatser ökat. Från och med den 7 mars är Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB godkänd att bedriva avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom fem olika geografiska områden.

178 10 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Från och med den 23 mars är Dina Fötter godkänd som vårdvalsaktör inom fotsjukvård. Vid Handengeriatriken har antalet vårdplatser utökats med 12 från och med april. Fotvalvet Mimmi i Kungsängen som bedrev fotvård upphörde med verksamheten den 7 april. Den 26 april flyttade akutmottagningen på Capio S:t Göran till nya lokaler. Hittills har en ny mottagning för primärvårdsrehabilitering startat. Inom fysioterapi har två nya avtal tillkommit. Under april har pilotdrift av FRAPP påbörjats vid fem enheter. (FRAPP är ett IT-stöd för ambulanssjukvården). Ytterligare en intensivvårdsambulans har tagits i drift från och med den 1 maj. Fotsjukvård Kvartersakuten Matteus AB upphörde den 1 maj Den 23 maj öppnade en ny barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM) i Hägersten. Den 23 maj öppnade Airport Sky vårdcentral en ny husläkarverksamhet med basal hemsjukvård på Arlanda. Den 23 maj öppnade Familjeläkarna Husby Ortopedmottagning. Stureplans fotvårdsklinik på Östermalm upphörde den 27 maj. Veritaskliniken Hud Stora Wäsby, en hudmottagning i Upplands Väsby, upphörde den 31 maj. Ögonläkarna i Täby upphörde den 31 maj. Södra BB MVC upphörde den 31 maj. Gynekologimottagningen Farsta Läkarhus upphörde den 31 maj. Den 20 maj öppnade en ny gynekologisk mottagning, inom vårdvalet Specialiserad gynekologi, i Spånga.

179 11 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Jakobs medicinska fotvårdsklinik upphörde den 30 maj. Sollentuna Specialistklinik Gynekologi upphörde den 31 maj. Asomeda Vallentuna vårdcentral och Vallentunadoktorn slogs ihop till en mottagning den 1 juni. Den nya mottagningens namn är Helsa Vårdcentral Vallentuna. Husläkarjouren Lidingö och Husläkarjouren Åkersberga upphörde den 1 juni. Capio Serafen BVC upphörde den 1 juni. Gynekologmottagningen Specialistklinikerna på Östermalm upphörde den 1 juni. Södermalm BUMM, Sachsska Barn- och ungdomssjukhuset, upphörde den 17 juni. Den slogs ihop med Farsta BUMM. Mottagningen Ultragyn Sophiahemmet-ultraljud upphörde den 30 juni. SLSO öppnade en ny mottagning Åkersberga Rehab den 1 juli. Mottagningen vekar inom vårdvalet Spec fysioterapi. Capio Artro Clinic Bosön öppnade den 1 juli, en mottagning inom vårdvalet Spec fysioterapi. Hera Barnmorskor i Rotebro upphörde den 1 juli. Inskrivna patienter välkomnades till Hera Barnmorskor i Sollentuna. Fotsjukvården på Capio vårdcentral Ringen, Ringvägen 113, upphörde den 1 juli. Den 1 juli öppnades två mottagningar på samma adress, Ammis fotsjukvård och Fotsjukvård på Ringen. Capio Lina Hage BVC upphörde den 11 juli. Capio BVC Wasa öppnade samtidigt en filial på samma adress (Porslinsvägen 1). Skärholmens BUMM bytte den 18 juli adress, från Storholmsgatan 27 till Bredholmstorget i Skärholmen. Fotvården Bodil Hofvander AB i Vällingby upphörde den 31 juli. Din Fot i Stockholm AB öppnade en mottagning för fotsjukvård i Välling by den 1 augusti.

180 12 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer En ny fysioterapeut har tillkommit vid Capio Artro Clinic Rehab Globen den 1 augusti. Rosa Gynekologimottagning i Hässelby öppnade den 1 augusti. Brandbergens fotvård upphörde den 1 augusti. SPSV Stångberga Legevisitten, verksamma inom vårdvalet specialiserad palliativ slutenvård, öppnade den 1 augusti. BrommaAkutens uppdrag närakut upphörde den 15 augusti. S:t Eriks barnögon- och skelningsmottagning på Karolinska Huddinge flyttade till nya lokaler vid Polhemsgatan 48, den 18 augusti. Logoped Jenny Christoffersson ABC Logopedtjänst Enskededalen stängde den 31 augusti. Logoped Jenny Christoffersson ABC Logopedtjänst Kungsholmen stängde den 31 augusti. 3.3 Omställningar inom ramen för framtidens hälsooch sjukvård LSF/HSF/vårdgivare/övriga berörda verksamheter Se separat bilaga, Uppföljning av fokusområden. 3.4 Utveckling helårsarbeten samt verksamhetsförändringars effekt Personalvolym/helårsarbete Antal Ack utfall 1608 Budget 1608 Avvik AC-BU 1608 Ack utfall 1508 Föränd % Progn 2016 Budget 2016 Avvik PR-BU Boksl 2015 Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) ,1 % varav antal tidsbegränsat anställda ,3 % Totalt förändring

181 13 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Antalet helårsarbetare har minskat med 5,1 % jämfört med motsvarande period föregående år. En jämförelsestörande post mellan åren är kommunikationsavdelningens överföring till landstingsstyrelsens förvaltning med 27 årsarbetare oktober Antalet tillsvidareanställda har minskat med 19 % jämfört med motsvarande period föregående år. 3.5 Konsumtion vård HSN Se separat bilaga. 3.6 Produktion sjukvård Ej tillämpligt. 3.7 Resande TN Ej tillämpligt. 3.8 Produktion fastigheter Ej tillämpligt. 3.9 Produktion övriga Ej tillämpligt.

182 14 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer 4. Ekonomi 4.1 Resultatutveckling och prognos Resultaträkning Mkr Ack utfall 1608 Budget 1608 Avvik AC- BU 1608 Ack utfall 1508 Föränd % Progn 2016 Budget 2016 Avvik PR-BU Boksl % statsbidrag ,7 % landstingsbidrag ,8 % Övriga intäkter ,4 % Omställningsbidrag Verksamhetens intäkter ,9 % Personalkostnader ,4 % köpt h-sjvård ,1 % Övriga kostnader ,1 % Verksamhetens kostnader före omställningskostnader ,0 % Omställningskostnader Verksamhetens kostnader ,1 % Avskrivningar ,0 % Finansnetto 0 0 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Erhållna koncernbidrag (komp) 0 0 Lämnade koncernbidrag (komp) 0 0 Justerat resultat Lämnade koncernbidrag (skatt) 0 0 Överavskrivningar 0 0 Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt Bokfört resultat per augusti 2016 är ett överskott med 599 miljoner kronor. Det innebär en försämring mot augusti 2015 med 361 miljoner kronor. Överskott uppvisas för akutsomatisk vård, psykiatri, primärvård samt övrig vård. Underskott uppvisas för geriatrik. För 2016 prognostiseras ett underskott om 250 miljoner kronor.

183 15 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Periodens intäktsutfall är miljoner kronor att jämföra med den periodiserade budgeten miljoner kronor. Den budgeterade intäktsökningen i jämförelse med årsbokslut 2015 är 3,7 % (BU1612/AC1512). Övriga intäkter visar ett överskott jämfört med periodiserad budget som förklaras bland annat av tillkommande intäkter från koncernfinansiering 40 mkr för rikssjukvård och 75 miljoner kronor för förlossningsvård/kvinnosjukvård inklusive sommarsatsning förlossningsvård samt för försäkringsmedicinska utredningar. Överskottet jämfört med periodiserad budget förklaras även av rehabiliteringsgarantin 40 miljoner kronor och asylbidrag 142 miljoner kronor. Intäkterna har ökat med 4,9 % jämfört med motsvarande period föregående år och förklaras av ökat landstingsbidrag, 6 % statsbidrag samt övriga intäkter. Ökningen av övriga intäkter jämfört med motsvarande period föregående år förklaras främst av, asylbidrag 198 miljoner kronor samt rehabiliteringsgarantin 60 miljoner kronor, av vidareförmedlade statsbidrag 30 miljoner kronor, intäkter för hjälpmedel 20 mkr samt utomlänsintäkter 28 miljoner kronor. Periodens kostnadsutfall är miljoner kronor jämfört med periodiserad budget på miljoner kronor. Den budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med årsbokslut 2015 är 3,6 % (BU1612/AC1512). Kostnaderna har ökat med 6,1 % jämfört med motsvarande period föregående år. Personalkostnaderna visar ett överskott jämfört med periodiserad budget med 56 miljoner kronor. Personalkostnaderna har minskat med 4,4 % jämfört med motsvarande period föregående år och förklaras bland annat av vakanser och beslutade besparingsåtgärder inom förvaltningen Kostnader för inhyrd administrativ personal har minskat med 87 % jämfört med motsvarande period föregående år. Köpt hälso-och sjukvård vård visar ett underskott jämfört med periodiserad budget med 288 miljoner kronor. Köpt hälso-och sjukvård vård har ökat med 5 % jämfört med motsvarande period föregående år. Övriga kostnader har ökat med 12 % jämfört med motsvarande period föregående år som förklaras främst av strategiska fastighetsinvesteringar till sjukhusen 400 miljoner kronor och läkemedel 187 miljoner kronor. Köpt hälso-och sjukvård beräknas ge ett underskott med 401 miljoner kronor på helt år och förklaras bland annat av hjälpmedel,

184 16 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer husläkarverksamhet, hemsjukvård, BUMM, primärvårdsrehabilitering, ASIH, specialiserad palliativ vård samt vårdval förlossning Resultat per verksamhetsgren HSN Resultat per VO (Mkr) Ack utfall 1608 Ack utfall 1508 Förändr % Prognos 2016 Budget 2016 Avvik PR-BU Bokslut 2015 Somatisk specialistvård % Geriatrisk vård % Psykiatrisk vård % Primärvård % Läkemedel öppen vård % Tandvård % Övrig vård inkl egen verks % Totalt förvaltning/bolag % Se avsnitt Resultat per trafikindelning TN Ej tillämpligt Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag

185 17 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Bidragsgivare Statsbidrag Ack utfall 1608 Budget 2016 Avvik AC-BU Prognos 2016 Bokslut 2015 Socialstyrelsen Hjälpmedel för döva Socialstyrelsen Dövtolk Socialstyrelsen Vävnads- o cellverks Standardiserat Socialstyrelsen vårdförlopp RCC processutv SKL cancerstrat SKL Kvalitetsregistercentrum SKL Kroniska sjukdomar Försäkringskassan Rehabiliteringsggarantin Folkhälsomyndigheten Bidrag HIV/STI Migrationsverket Asylsjukvård KI QRC Från koncernfinansiering Asylsjukvård Från koncernfinansiering LSS-bidrag Från koncernfinansiering Vävnads- o cellverks Totalt specialdestinerade statsbidrag Statsbidrag som erhållits från staten, SKL eller vidareförmedlats från koncernfinansiering och LSF.

186 18 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Intäktsutveckling Intäktsutveckling, procent 41,8 28,9 4,5 3,8 3,8 3,8 3,7 13,2 10,7 5,1 1,6 2,9 3,7 0,0 4,9 3,9 LT-bidrag Momskomp Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Utfall 2016 (ÅR 2016/ÅR 2015) Budget 2016 (BU 2016/ÅR 2015) Jan-aug 2016 (Utf 1608/Utf 1508) Prognos 2016 (PR 2016/ÅR 2015) Kostnadsutveckling 10,7 11,2 Kostnadsutveckling, procent 11,5 3,4 1,8 4,2 6,6 2,5 6,3 6,1 4,7 3,0 3,6 4,3-3,6-2,4 Mottagn verks Sluten vård Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Utfall 2016 (ÅR 2016/ÅR 2015) Budget 2016 (BU 2016/ÅR 2015) Jan-aug 2016 (Utf 1608/Utf 1508) Prognos 2016 (PR 2016/ÅR 2015)

187 19 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Bemanningskostnader Bemanningskostnader Mkr Ack utfall 1608 Budget 1608 Avvik AC-BU 1608 Ack utfall 1508 Föränd % Progn 2016 Budget 2016 Avvik PR-BU Boksl 2015 Summa personalkostnader varav förändring sem- och löneskuld % 0 0 varav lönekostnad % varav sjuklönekostnad Inhyrd personal varav läkare 0 0 varav sjuksköterskor 0 0 varav övrig personal % Summa bemanningskostnad % 359-8% % 561 Personalkostnaderna visar ett överskott jämfört med periodiserad budget med 56 miljoner kronor som förklaras bland annat av vakanser och beslutade besparingsåtgärder inom förvaltningen. Personalkostnaderna har minskat med 4,4 % jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet helårsarbetare har minskat med 5,1 % jämfört med motsvarande period föregående år. En jämförelsestörande post mellan åren är Kommunikationsavdelningens överföring till landstingsstyrelsens förvaltning med 27 årsarbetare första oktober Kostnader för inhyrd administrativ personal har minskat med 87 % jämfört med motsvarande period föregående år. Lönekostnaderna, vilka utgör den största delkomponenten av personalkostnaderna, förväntas minska med 19 miljoner kronor i jämförelse med budget 2016.

188 20 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Avvikelser periodens utfall Textkommentar (tkr) Intäkter avvikelse mot PERB Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Geriatrik Tandvård Övrig sjukvård inkl egen verksamhet Läkemedel 0 Kostnader avvikelse mot PERB Resultat avvikelse mot PERB Summa avvikelse Somatisk specialistvård Somatisk specialistvård redovisar ett överskott med 180 miljoner kronor per augusti För helt år beräknas ett underskott med 100 miljoner kronor. Prognostiserat underskott är till större delen hänförligt till att kostnaderna för omställningsavtalen med akutsjukhusen än vad som förutsatts i ramarna för budget Detta ledde till ett opreciserat besparingsbeting 235 miljoner kronor, som endast delvis beräknas kunna genomföras. Specificering av resultatavvikelsen inom somatisk specialistvård Avvikelserna för bokfört resultatet per augusti och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom den somatiska specialistvården: Verksamhetsområ de Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbu dget Kostnadsutveckling i % 1608 mot 1508 Akutsjukhusen ,6 11,4 Större och mindre enheter Privata specialister på nationella taxan med vårdavtal ,3 3, ,3-5,3 Medicinsk service ,7-8.6 Utomlänsvård ,4-2,4 Övrigt ,7 6,2 Resultat ,4 9,1

189 21 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Nedan kommenteras de största prognostiserade resultatavvikelserna på helår: Akutsjukhusen Akutsjukhusen redovisar ett underskott på cirka 21 miljoner kronor per augusti. Årsprognosen för akutsjukhusen pekar på ett förväntat underskott om cirka 134 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,6 procent av budgeten för akutsjukhusen. Underskottet beror i huvudsak på stängningen av BB Sophia. I underskottet ingår plus-och minusposter som redovisas nedan. Fördelning av prognostiserat underskott visas nedan. Specificering av prognostiserad resultatavvikelse inom posten Akutsjukhusen Avvikelse i mkr Omställningsavtal/huvudavtal akutsjukhus -8 Huvudavtal Capio St Göran sjukhus -10 Vårdval förlossning akutsjukhus -61 Vårdval höft och knä akutsjukhus -4 Övrigt akutsjukhus -51 Summa avvikelse -134 Omställningsavtal/huvudavtal I akutsjukhusens omställningsavtal är den största delen av ersättningen fast och betalas ut i tolftedelar. Endast en mindre del av ersättningen är rörlig. Det medför att endast mindre avvikelser mot avtalad ersättning kommer att uppstå under S:t Görans sjukhus omfattas dock inte av omställningsavtal. Prognosen för akutsjukhusens omställningsavtal ger ett underskott om cirka 8 miljoner kronor jämfört med budget. Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset får ett tillskott om sammantaget cirka 30 miljoner kronor för neonatalvård med anledning av att BB Sophias verksamhet upphör. Flera av akutsjukhusen tror att de inte kommer uppfylla målet av full tillgänglighet och kvalitet. Den sammanlagda prognosen för minskad ersättning på grund av detta är 22 miljoner kronor. Prognosen för Capio St Göran sjukhus ger ett underskott om 10 miljoner kronor för utökat uppdrag inom bröstcancerverksamheten. Vårdval förlossning akutsjukhus

190 22 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Prognosen för vårdval förlossning visar ett underskott om 61 miljoner kronor. Bakomliggande orsak är att BB Sophia stängde sin verksamhet den 31 maj 2016, vilket gör att akutsjukhusens förlossningsverksamheter har fått ökat patientinflöde. Det innebär dock inget underskott för vårdval förlossning totalt eftersom motsvarande överskott uppstår för vårdval förlossning vid privata enheter. Under sommaren, juni-augusti, har förlossningsverksamheterna fått extra anslag på cirka 9 miljoner kronor för att stärka upp bemanningen under perioden. Övrigt akutsjukhus Prognosen för övriga kostnader omfattar 55 miljoner kronor för ökade kostnader jämfört med budget och avser ersättning för rikssjukvårdssatsning om 40 miljoner kronor vid Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset, samt ett underskott om 4 miljoner kronor för ökad ersättning inom vårdval höft & knä vid Södertälje sjukhus och Capio S:t Görans sjukhus. För rikssjukvårdssatsningen täcks de ökade kostnaderna genom särskilt tillförda medel från Landstingsstyrelsen som bokförts under övrigt inom somatisk specialistvård. Södertälje sjukhus får ett tillskott om 12 miljoner kronor till förlossningsverksamheten efter att Södra BB stängt. Större och mindre privata enheter Prognosen för helår 2016 visar ett överskott om cirka 29 miljoner kronor. Prognosen för privata upphandlade enheter ger ett överskott om cirka 50 miljoner kronor, och prognosen för vårdvalen visar ett underskott om 21 miljoner kronor jämfört med budget. Den största prognostiserade avvikelsen mot budget gäller avtalet med BB Sophia, som upphörde i maj. Beräknad budgetavvikelse för privata enheter med vårdvalsavtal: Vårdval Mkr Förlossning, utanför akutsjukhus 54 Gynekologi -11 Hud -8 ÖNH 3 Ögon -35 Ortopedi -10 Neurologi -12 Höft och knä -12 Allergologi 2 Urologi 8

191 23 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Summa -21 Privata specialister verksamma på nationella taxan och med vårdavtal Helårsprognosen för privata specialister är 26 miljoner kronor lägre än budget. Detta är främst hänförligt till fortsatt minskade vårdvolymer som till stora delar beror på övergångar till verksamhet inom ramen för vårdval. Medicinsk service Prognosen är 50 miljoner kronor lägre än budget. En förklaring till de låga kostnaderna kan vara att patienttillströmningen hos privata specialister verksamma på nationella taxan och med vårdavtal har minskat. Riksavtal Prognosen för riksavtal är 40 miljoner kronor lägre än budget. Antal slutenvårdstillfällen har minskat jämfört med Övrigt Prognosen för övriga kostnader visar ett underskott med -111 miljoner kronor. De sammantagna kostnaderna för sjukhusens omställningsavtal gör att budgetramarna för somatisk specialistvård överskrids och ett opreciserat besparingsbeting om 235 miljoner kronor har därför budgeterats under övrigt. Detta beting har ännu inte kunnat effektueras fullt ut och redovisas därför som ett underskott i prognosen. Primärvård Det bokförda resultatet per augusti är ett överskott med 85 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett underskott med 235 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen inom primärvården är hittills 4,6 procent. Avvikelserna för bokfört resultatet per augusti och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom primärvården:

192 24 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Verksamhetsområde Husläkarverksamhet, mottagning Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnads budget Kostnads utvecklin g i % 1608 mot ,3 2,3 Hemsjukvård ,1 10,6 Psykosociala insatser ,9 1,4 Närakuter, jourbil, lättakuter ,8?? MVC 8 0 0,0 5,2 BVC ,8 0,9 BUMM ,2 20,6 Privata specialistläkare Privata fysioterapeuter Primärvårdsrehabilite ring ,1-10, ,0 0, ,2 4,4 Utomlänsvård ,3 21,0 Läkarinsatser SÄBO 2 0 0,0-2,7 Logopedi ,3-8,9 Övrigt ,9 19,7 Resultat ,4 4,6 De största avvikelserna per verksamhetsområde mot budget avser husläkarverksamheten (-53 mkr), hemsjukvård (-66 mkr), primärvårdsrehabilitering (-40 mkr), barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, BUMM, (-50 mkr) samt övrigt (-71 mkr). Medicinsk service I tabellen ovan ingår kostnaderna för medicinsk service i kostnadsredovisningen för respektive verksamhet. De totala kostnaderna till och med augisti för medicinsk service inom primärvården exklusive obstetriska ultraljud uppgick till 487 miljoner kronor, vilket innebär ett underskott mot budget på 28,7 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen är högre än besöksutvecklingen och ligger totalt på 5,9 procent. Antalet

193 25 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer undersökningar och därmed kostnaderna har ökat särskilt mycket inom specialiteterna endoskopi, klinisk genetik, datortomografi samt MRundersökningar. Husläkarverksamhet Utfallet visar ett överskott på 64,3 miljoner kronor, vilket är 7,9 miljoner kronor sämre än periodiserad budget. Prognosen beräknas till ett underskott på 53 miljoner kronor. Den största negativa budgetavvikelsen avser medicinsk service med totalt 36,0 miljoner kronor. Jämfört med utfallet 2015 är budgeten 2016 för låg. Till och med augusti 2016 är kostnadsutvecklingen 6,4 procent. En trend med övergång från enklare undersökningar till mer avancerad bilddiagnostik har skett de senaste åren, till exempel ökad användning av MR. De ökade kostnaderna för avancerad medicinsk service trots ett minskat antal läkarbesök beror troligen på att det är läkarbesök av lättare sjuka som inte kräver medicinsk service som minskar. Den planerade överföringen av patienter från akutsjukhusen innebär högre utredningskostnader för husläkarna. En ytterligare anledning är troligen att husläkarna färdigutreder patienterna i större utsträckning än tidigare innan de remitteras till specialistläkare. Samtidigt har besöken inom husläkarverksamheten minskat. Kostnaderna för 2016 beräknas överstiga budget med 70,8 miljoner kronor. Kostnaderna för ST-läkare överstiger budget med 9,1 miljoner kronor. För att möta ökande behov på grund av fler invånare och stora pensionsavgångar har antalet ST-läkare successivt ökats. Kostnaderna för 2016 beräknas överstiga budget med 15 miljoner kronor. Röntgenintäkter för utomlänspatienter överstiger budget med 5,4 miljoner kronor. För 2016 prognosticeras ett överskott på 8 miljoner kronor. Överskott visas för både besöks- och listningsersättning, totalt 26,2 miljoner kronor. Kostnaden för besöksersättning är 14,7 kronor lägre än periodiserad budget. Den nya ersättningsmodellen med mindre rörlig ersättning förväntas stimulera till färre och i vissa fall längre läkarbesök samt en förskjutning mot fler sjuksköterskebesök. Antalet läkarbesök har minskat och sjuksköterskebesöken ökat. För 2016 prognostiseras ett överskott på 20 miljoner kronor. Kostnaden för listningsersättning är 11,5 miljoner lägre än periodiserad budget. Listningen ökar successivt under året. Prognosen beräknas till ett överskott på 4 miljoner kronor Basal hemsjukvård inklusive kvällar, nätter, helger

194 26 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Utfallet visar ett underskott på 52,4 miljoner kronor, vilket är 56,9 miljoner kronor sämre än periodiserad budget. Med anledning av den skatteväxling för LSS-boenden som gjordes från januari 2016 har budgeten för hemsjukvård minskats med 61,4 miljoner kronor. Besöken har inte minskat i motsvarande takt och prognosen beräknas till ett underskott på 66 miljoner kronor. Psykosocial verksamhet Resultatet visar ett överskott med 39,6 miljoner kronor. Avvikelsen mot den periodiserade budgeten är ett överskott på 31,1 miljoner kronor. Kostnaden för psykosocial verksamhet består endast av besöksersättningar. Psykisk ohälsa är en av de större diagnosgrupperna. I takt med att husläkarmottagningarna blivit bättre på att diagnosera och uppmärksamma denna patientgrupp har besöken ökat. Under flera år har besöksutvecklingen varit upp emot 20 procent, men ligger nu på drygt 5 procent. Prognosen beräknas till ett överskott med 25 miljoner kronor. Närakuter och lättakuten vid Huddinge sjukhus Resultatet är ett underskott på 6,6 miljoner kronor, vilket är 8,3 miljoner kronor sämre än periodiserad budget. Prognosen är ett underskott på 7 miljoner kronor. Ersättningen för röntgen på lättakuten vid Huddinge sjukhus kommer att bli 3 miljoner kronor högre än budgeterat. Besöksökningen när det gäller närakuter har skett på de upphandlade närakuterna där ersättningen per besök är högre än för de närakuter som ingår i husläkaruppdraget. BVC BVC visar ett överskott med 28 miljoner kronor. Avvikelsen mot den periodiserade budgeten är ett överskott på 2,3 miljoner kronor. Det positiva resultatet utgörs delvis av minskade vaccinkostnader på grund av leveransproblem hos den upphandlade leverantören i början av året. Svårigheter att rekrytera barnläkare är en annan orsak. Prognosen beräknas till ett överskott med 20 miljoner kronor. Barnmorskemottagningar BMM (MVC) samt obstetriska ultraljud Resultatet visar ett överskott med 7,7 miljoner kronor, vilket är 3,4 mkr bättre än periodiserad budget. Kostnaderna för cellprovtagning och därmed medicinsk service ligger på nivå med budget. Prognosen läggs till ett nollresultat. BUMM (Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar) Resultatet visar ett underskott med totalt 31,7 miljoner kronor, vilket är ett underskott med 40,8 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget. Inom BUMM finns både vårdval och vanliga avtal. Sjukhusen har egna

195 27 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer avtal. Den största delen av verksamheten avser sjukhusen som har 64 procent av verksamheten. Fler vårdgivare än beräknat har ansökt om vårdval och besöken ökar kraftigt. Kostnadsutvecklingen inom vårdvalet har ökat med 76 procent medan kostnader för sjukhusens avtal har minskat med 9 procent. Prognosen beräknas till ett underskott med 50 miljoner kronor. En översyn av vårdvalet pågår för att hitta kostnadsreducerande åtgärder. Privata specialistläkare Utfallet mot periodiserad budget är ett överskott på 20,2 miljoner kronor för. Avvikelsen mot periodiserad budget är ett överskott på 15,6 miljoner kronor. Antalet besök har under en följd av år minskat i takt med att antalet privata specialister i allmänmedicin blivit färre. Prognosen beräknas till ett överskott med 17 miljoner kronor. Utomlänsvård Resultatet är ett underskott på 23,8 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är ett underskott på 21,9 miljoner kronor. Kostnaderna för riksavtalet varierar mycket över året. Prognosen beräknas till ett underskott på 10 miljoner kronor. Primärvårdsrehabilitering inkl neuroteam Resultatet för primärvårdsrehabilitering visar ett överskott på 4 miljoner kronor, vilket är 13,9 miljoner kronor sämre än periodiserad budget. Överskottet avser rehabilitering inom primärvård. Verksamheten finansieras delvis med medel från rehabiliteringsgarantin vilka fördelas ojämnt under året. Prognosen beräknas till ett underskott på 40 miljoner kronor då budgeten 2016 är 50 miljoner kronor lägre än kostnaderna Vårdval Fysioterapi och LOF fysioterapeuter Resultatet totalt är ett överskott med 14,3 miljoner kronor. Avvikelsen mot periodiserad budget är ett överskott på 2,3 miljoner kronor. Vårdval specialiserad fysioterapi visar ett överskott med 1,7 miljoner kronor. Kostnaderna har ökat med 32 procent jämfört med föregående år. Resultatet för LOF fysioterapeuter visar ett överskott med 12,7 miljoner kronor, vilket är 3,2 miljoner kronor lägre än periodiserad budget. Kostnaderna har sjunkit med 9 procent jämfört med föregående år. Den totala prognosen beräknas till ett nollresultat då kostnaderna för LOF fysioterapeuter förväntas fortsätta att sjunka under resten av året då vårdgivarna uppnår sin takersättning. En översyn av vårdvalet pågår för att hitta kostnadsreducerande åtgärder. Övrigt

196 28 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Under posten övrigt samlas kostnader för till exempel rehabilitering för långvarig smärta, ungdomsmottagningar, STI-mottagningar, andningspatienter, barn och unga med psykisk ohälsa, asyl samt övrig kostnader. Resultatet uppgick till ett överskott med 8,1 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är ett underskott på 21,8 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott med 71 miljoner kronor och avser främst rehabilitering för långvarig smärta. Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom Vårdval för uppdraget infördes 1 oktober 2014 i syfte att öka tillgängligheten då dessa sjukdomstillstånd ökar i befolkningen, men även för att öka enhetligheten i uppdraget, som tidigare fanns i flera olika former och med olika ersättningsmodeller. Vårdvalet förväntades till stor del finansieras med sparade medel för rehabiliteringsgarantingarantin. Dessa medel återfördes enligt beslut till landstinget centralt vilket har inneburit att budgeten 2016 är för låg. Verksamheten visar ett underskott på 70,6 miljoner kronor. Jämfört med samma period 2015 har kostnaden ökat med 88 procent. Ökningen beror på att verksamheterna har kommit i full drift och att antalet vårdgivare är nio jämfört med åtta vid samma tidpunkt förra året och samtliga vårdgivare producerar fler besök. Prognosen beräknas till ett underskott på 100 miljoner kronor. En översyn av vårdvalet pågår för att hitta kostnadsreducerande åtgärder. Psykiatri Det bokförda resultatet per augusti är ett överskott med 120 miljoner kronor. Helårsprognosen pekar mot ett överskott med 60 miljoner kronor. Avvikelserna för bokfört resultatet per augusti och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom psykiatrin enligt tabellen nedan:

197 29 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Verksamhetsområd e Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsb udget Kostnadsu tveckling i % 1608 mot 1508 Allmänpsykiatri ,8 1,2 Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) ,6 1,3 Beroendevård ,5 0,3 Rättspsykiatri ,7 4,8 Ätstörningsvård 3 0 0,0 4,4 Privata specialister ,8-8,9 Utomlänsvård ,6 140,8 Övrigt 5 1 1,1 29,6 Resultat ,0 3,4 De största beloppsmässiga avvikelserna finns inom vuxenpsykiatri och utomlänsvård. Kostnadsökningstakten i förhållande till föregående år uppgår till 3,4 procent. Nedan kommenteras de större avvikelserna. Allmänpsykiatri Resultatet visar ett överskott på 91 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är ett överskott på 83 miljoner kronor. Avtalen med de fem landstingsdrivna klinikerna innebär en med en återgång från fast till en prestationsrelaterad öppenvårdsersättning. Den rörliga ersättningen uppgår till 67 procent. Inom slutenvården tillämpas en fast vårdplatsersättning. För att möta situationen med allt fler överbeläggningar har ett gemensamt arbete resulterat i att ytterligare 19 vårdplatser skapats genom översyn av lokalutnyttjandet och att hitta effektiva lösningar. Ersättningen omfattar en marginalkostnad för ombyggnad, inventarier och personalförstärkning som uppgår till 34 miljoner kronor och motsvarar 1,2 miljoner kronor/vårdplats. Besöksutvecklingen totalt för de landstingsdrivna klinikerna är låg, produktionen ligger under motsvarande period Produktionsbortfall har uppstått på grund av den omorganisation klinikerna genomgått. Antalet utförda neuropsykiatriska utredningar ligger på en lägre nivå än föregående år och väntetiden för att få en utredning och komma till behandling är lång. Produktionen beräknas att öka under senhösten.

198 30 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Avtalen med de privata vårdgivarna redovisar också en minskad produktion men den avser till stor del telefonkontakter. Utförandet av neuropsykiatriska utredningar ökar och en överproduktion beräknas. Prognosen för allmänpsykiatrin har beräknats till ett överskott på 56,5 miljoner kronor. Barn- och ungdomspsykiatri, BUP Resultatet visar ett överskott med 30,6 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är ett överskott på 18 miljoner kronor. Överskottet beror dels på att avtalen tecknades på en lägre nivå än budgeterat och att vissa vårdgivare inte nått upp till de avtalade volymerna. Prognosen beräknas till ett överskott på 22 miljoner kronor. Förvaltningen har haft ett uppdrag att bygga ut insatser för barn/ungdomar som utretts för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ett utvecklingsområde har varit insatser med kognitivt stöd och hjälpmedel inom barn- och ungdomspsykiatri. Från och med 1 januari finns tillgång till arbetsterapeuter som ska arbeta med detta vid samtliga lokala barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar. Beroendevård Resultatet visar ett överskott med 21,8 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är ett överskott på 20,9 miljoner kronor. Helårsprognosen beräknas till ett överskott med 20 miljoner kronor. Större delen av överskottet förklaras av att avtalen tecknades på en lägre nivå än vad som avsatts i budget och en mindre del av att produktionen inte nått upp till avtalad nivå inom slutenvården Maria Ungdom. Rättspsykiatri Resultatet visar ett överskott med drygt 6 miljoner kronor. Verksamhetens vårdplatser är fullbelagda och patienter med den högsta risknivån placeras från och med i år hos andra landsting. För att lösa situationen fick vårdgivarna i uppdrag att se över lokalutnyttjandet och ur ett patientperspektiv. Resultatet av översynen innebär att 18 nya vårdplatser skapas till hösten, 12 på Löwenströmska och sex på Helix. Ersättning utgår med marginalkostnad för ombyggnation, inventarier och personalförstärkning. På helårsbas uppgår kostnaden till 11 miljoner kronor, motsvarande kronor per vårdplats. Antalet ersatta dygn kommer att öka under hösten då vårdplatserna successivt färdigställs. Ombyggnationen har försenats något och helårsprognosen beräknas till ett överskott med 10 miljoner kronor. Situationen för rättspsykiatrin behöver ses över och planering ske för en mer långsiktig lösning, både ur ett patientperspektiv och ur ett ekonomiskt.

199 31 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Ätstörningsvård Resultatet visar ett överskott med 3 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är ett överskott på 0,4 miljoner kronor. För helår 2016 väntas utfall bli som budgeterat. Avtalen med vårdgivarna innebar utökade beställningar både inom öppen- och slutenvård för att möta ökade behov och skapa förutsättningar att åtgärda kösituationen. Avtalen slöts på en nivå cirka 5 miljoner över budget men produktionen väntas bli fem miljoner under avtalsnivå. Privata specialister Resultatet visar ett överskott med knappt 9 miljoner kronor och beror på färre besök till följd av flera pensionsavgångar samt att fem avtal har avslutats. För helårsprognosen beräknas ett överskott med 10 miljoner kronor. Utomlänsvård Resultatet visar ett underskott med 47 miljoner kronor. Under november och december 2015 tillkom 14 placeringar och ytterligare 15 har placerats hos andra landsting till och med augusti i år. De flesta av de placeringarna bedöms permanenta under flera år framöver. Platserna inom Rättspsykiatri Stockholm är fullbelagda och placeringarna hos Karsudden uppgår till 70 medan avtalet omfattar 60 platser. Allt fler döms till rättspsykiatrisk vård och situationen ser i stort sett lika ut i övriga landet. Flest patienter är placerade i Sundsvall. Helårsprognosen beräknas till ett underskott med 60 miljoner kronor. Geriatrik Resultatet för äldresjukvården visar ett underskott med 29 miljoner kronor för perioden. Helårsprognosen är ett underskott på 90 miljoner kronor. Kostnaderna har ökat med 6,3 procent jämfört med Det största underskottet för perioden redovisas inom avancerad sjukvård i hemmet, ASiH, och uppgår till 24 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott med 90 miljoner kronor. Avvikelserna för bokfört resultatet per augusti och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom äldresjukvården:

200 32 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Verksamhetsområ de Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikels e för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbu dget Kostnadsutveckli ng i % 1608 mot 1508 Geriatrik ,8 6,7 Specialiserad palliativ slutenvård ,2 15,8 ASIH ,4-0,8 Övrigt ,0-47,4 Resultat ,1 6,3 Geriatrik Resultatet för de geriatriska klinikerna visar ett överskott på 6,5 miljoner kronor. Prognosen har beräknats till ett underskott på 15 miljoner kronor. Kungsholmsgeriatriken har successivt startat under året och kommer från september öppna upp resterande 12 vårdplatser till avtalade 42. Detta beräknas leda till ett underskott på 12 miljoner kronor då det inte var helt finansierat i budgeten. SLSO-klinikerna beräknas inte uppnå beställda vårdvolymer vilket beräknas ge ett överskott på 30 miljoner kronor. Orsaker till att produktionen är lägre än beställning förklaras med bemanningsproblem under våren och sommaren. En ökad produktion förutspås under hösten. Förutom att antalet vårdtillfällen ligger under beställning syns också en lägre snittvikt per vårdtillfälle. En utökning av antalet vårdplatser i södra länsdelen (Dalengeriatriken) har skett under året och ytterligare utökningar görs från september för att kunna möta utflytt från sjukhusen. Sammantaget omfattar utökningen 700 vårdtillfällen under 2016 med helårseffekt på 900 vårdtillfällen. Den ofinansierade kostnaden beräknas uppgå till cirka 25 miljoner kronor. Omställningsavtalet med Karolinska för Huddingegeriatrikens blev 10 miljoner kronor dyrare är vad som budgeterats. Orsaken är bland annat utfördelning av overheadkostnader vilket skedde efter slutlig budget Specialiserad palliativ slutenvård Resultatet för perioden visar ett underskott på 10,3 miljoner kronor. Underskottet beror på att budgeten beräknades för lågt. Under hösten beräknas de nyöppnade vårdenheterna på Lidingö och Stångberga få full

201 33 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer beläggning. Antalet vårdtillfällen och vårddygn är oförändrade jämfört med föregående år. Kostnaderna har samtidigt ökat vilket beror på att ersättningen per dygn höjdes med 15 procent från 2015 till Prognosen beräknas till ett underskott på 30 miljoner kronor. Avancerad sjukvård i hemmet ( ASiH) Resultatet visar ett underskott med 23,9 miljoner kronor. Orsakerna är ökade kostnader då fler patienter än budgeterat skrivits in i ASiH. Den sänkning av dygnsersättningen på 15 procent som gjordes mellan 2015 och 2016 har motverkats av att fler patienter blivit inskrivna. Två nya vårdgivare har tillkommit under våren varav den ena har blivit godkänd i fem områden. Kostnadsökningen beror på ett ökat antal patienter och ett ökat antal vårddygn. Prognosen beräknas till ett överskridande på 45 miljoner kronor. Antalet inskrivna patienter per dag har ökat mer än budgeterat se nedanstående diagram. Antal inskrivna per dag var i januari och i maj för att sedan minska under sommarmånaderna. Antalet inskrivna per dag beräknas öka efter sommaren enligt säsongsmönstret från tidigare år. Tandvård Tandvården redovisar ett underskott med 18 miljoner kronor. Underskottet är främst hänförligt till asyltandvård. Helårsprognosen beräknas vara i nivå med budget. Avvikelserna för bokfört resultatet per augusti och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom tandvård:

202 34 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Verksamhetsområde Tandvård för barn och ungdomar Tandvård för vuxna Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbu dget Kostnadsutv eckling i % 1608 mot ,0 4, ,0 0,9 Asyltandvård ,0 248,5 Övrigt 4 0 0,0-15,9 Resultat ,0 7,1 Tandvården redovisar ett bokfört underskott med 18 miljoner kronor. Underskottet är främst hänförligt till asyltandvård. Bruttokostnaderna har hittills ökat med 7,1 procent jämfört med föregående år. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Tandvård för barn och ungdomar Barntandvården redovisar ett resultat med 1,6 miljoner kronor. Kostnaden för barntandvården t.o.m. augusti har ökat med 16,3 miljoner kronor eller 4 procent jämfört med Av ökningen utgör cirka 7,4 miljoner allmäntandvård och cirka 8,9 miljoner kronor specialisttandvård. Orsaken till ökningen sammanhänger med att antal barn och ungdomar mellan 3-19 år ökar kraftigt Inga prisökningar har genomförts under Tandvård för vuxna Vuxentandvården redovisar ett nettounderskott om 0,6 miljoner kronor, men variationer finns mellan de olika ingående verksamheterna. De största avvikelserna är hänförliga till tandvård för personer med långvarig sjukdom och funktionshinder samt nödvändig tandvård. Den förstnämnda verksamheten redovisar ett överskott med 6 miljoner kronor, då denna ännu inte uppnått budgeterad omfattning. Den senare verksamheten redovisar ett underskott med 6,6 miljoner kronor. Den vård som ökade mest är undersökningar och behandlingsåtgärder utförd av tandhygienist, vilket indikerar att det är vårdbehov som upptäckts i samband med den uppsökande verksamheten. Kostnaden för vuxentandvården t.o.m. augusti är 1,8 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Asyltandvård

203 35 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Asyltandvården visar ett bokfört underskott med 23 miljoner kronor. Den kraftigaste kostnadsökningen i procent för tandvård står asyltandvården för. Bruttokostnaderna har hittills ökat med 248 procent mot samma period Orsaken är den kraftiga ökningen av antalet asylsökande under hösten Antalet asylsökande ligger kvar på samma nivå som under hösten Asylsjukvården finansieras helt av ersättningar från Migrationsverket, dels via en schablonersättning, dels via återsökning av kostnader för särskilt dyra vårdtillfällen. Detta gör det svårt att beräkna intäkter och kostnader. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Övrigt Övrig tandvård avser exempelvis kostnader för specialistutbildning, uppföljning av tandvård och kostnader för IT-system. Dessa kostnader utgör en liten del av de totala kostnaderna inom verksamhetsområdet. Övrig tandvård redovisar ett överskott med 4 miljoner kronor. Orsaken till överskottet är att ett antal specialistutbildningar har senarelagts. Övrig sjukvård inklusive beställarens egen verksamhet Övrig sjukvård och övrig verksamhet redovisar ett överskott med 255 miljoner kronor för perioden. Helårsprognosen är ett överskott med 105 miljoner kronor. Avvikelserna för bokfört resultatet per augusti och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom övrig sjukvård och övrig verksamhet:

204 36 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Verksamhetsomr åde Specialiserad rehabilitering Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbud get Kostnadsutv eckling i % 1608 mot ,8 2,5 Vårdgarantier 1 0 0,0-23,7 Ambulanssjukvård ,8 8,7 Sjukresor ,4-3,7 Hjälpmedel ,9 10,2 Habilitering ,3 2,3 Språktolk ,3-13,4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ,0-7,3 Övrigt ,9-5,2 Resultat ,8-1,3 Nedan kommenteras de största avvikelserna: Specialiserad rehabilitering Specialiserad rehabilitering redovisar ett överskott med 10 miljoner kronor för perioden. Prognosen pekar på ett överskott på 6 miljoner kronor. Överskottet uppstår på grund av uteblivna kostnader avseende sommar kommissionsplatser. I enlighet med omställningsavtalen ansvarar numera akutsjukhusen för eventuella kostnaderna vid behov av extra vårdplatser vid ansträngt läge. Ambulanssjukvård Ambulanssjukvård redovisar ett överskott med 13 miljoner kronor per augusti. Prognosen pekar på ett överskott med 6 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen för hela verksamheten är 8,7 procent. En verksamhetsförändring som inte beaktades i budgeten 2016 men påverkar kostnadsutvecklingen är jourläkarbilar, verksamheten står för nästan halva kostnadsökningen. Bortser man ifrån jourläkarbilar är ökningen 5 procent och den består av utökning med en ny intensivvårdsambulans och en ny enhet för transport av avlidna. Därutöver har FRAPP införandet tagit fart under 2016 vilket innebär högre kostnader jämfört med motsvarande period Och resterande är i huvudsak avtalsenliga prisuppräkningar.

205 37 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer De viktigaste orsakerna till det prognostiserade överskottet är bland annat införandet av FRAPP. Huvuddelen av införandet sker framförallt under hösten 2016, vilket är en kraftig senareläggning jämfört med den plan som budget 2016 är baserad på. Stor del av utgifterna under året utgörs av investeringar och blir avskrivningskostnader som inte hinner belasta 2016 i den utsträckning som budgeterats, även support- och underhållskostnaderna blir lägre då det först sent under 2016 blir ett större antal enheter i drift. Sjukresor Prognosen för sjukresor pekar på ett överskott med 14 miljoner kronor jämfört med budget. Orsaken är de nya avtalen för taxiresor och specialtaxiresor som innebär lägre priser med upp till 10 procent för vanlig taxi men en ökning med ca 3 procent för specialtaxi. Specialtaxi utgör dock en lägre andel (ca 27 procent) av det totala antalet resor. Antalet resor bedöms dock fortsätta öka jämfört med föregående år men de lägre priserna för vanlig taxi bedöms trots det ändå innebära väsentligt lägre kostnader än budget. Hjälpmedelsverksamhet Det totala resultatet för hjälpmedelsområdet visar ett underskott med 81,4 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är ett underskott på 130 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott med 130 miljoner kronor. Förbrukningshjälpmedel Verksamheten visar ett underskott med 64 miljoner kronor. Jämfört med samma period 2015 är kostnadsökningen 12 procent eller 35 miljoner kronor. Underskottet för helår prognostiseras till 80 miljoner kronor. Hjälpmedelscentralsverksamhet Verksamheternas underskott är 39 miljoner kronor vilket är 59 miljoner kronor högre än periodiserat. Prognosen beräknas till ett underskott på 40 miljoner kronor på grund av att kostnaderna för hjälpmedel för kontinuerlig glukosmätning och insulinpumpar ökat mer än beräknat. Övriga Hjälpmedel Här ingår hörselhjälpmedel, synhjälpmedel, kosmetiska proteser och glasögonbidrag. Resultatet visar ett överskott på 20,1 miljoner kronor vilket är 13,3 miljoner kronor högre än budget. Den största avvikelsen avser glasögonbidraget som har ett överskott på 14 miljoner kronor, bland annat på grund av att antalet bidragsansökningar varit lägre än förväntat samt att inkomna ansökningar inte har kunnat handläggas i den omfattning som beräknats. Väntetiden från ansökan till utbetalning är cirka tre månader. För verksamheten prognostiseras totalt ett nollresultat.

206 38 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Ortopedtekniska hjälpmedel Verksamheternas överskott är 1,7 miljoner kronor vilket är 12 miljoner kronor lägre än budget. Kostnadsökningen jämfört med samma period förra året är nästan 8 procent eller 12 miljoner kronor. Volymerna har stigit med 16 procent och antal unika brukare har ökat med 13 procent jämfört med samma period förra året. Underskottet för helår prognostiseras till 10 miljoner kronor. Habilitering Habiliteringen visar ett överskott på 34 miljoner kronor. Jämfört med periodiserad budget är det ett överskott på 16 miljoner kronor. Resultatet beror framför allt på att Habilitering & Hälsa inte uppnått full kapacitet på grund av omorganisation samt att verksamheten inom ett tilläggsavtal inte kommit igång ordentligt. Prognosen beräknas till ett överskott med 17 miljoner kronor. Språktolk Budgeten för språktolk förstärktes inför år 2016 på grund av förväntade kostnadsökningar till 88,3 miljoner kronor. Resultatet visar på ett underskott om 2,2 miljoner kronor. Antalet tolktillfällen beräknas fortsätta öka som en följd av det tidigare stora antalet asylsökande och nyregistrerade svenskar med utländsk bakgrund med behov av vårdkontakt, dock inte i samma takt som tidigare förutsatts på grund av införda politiska åtgärder. När en asylsökande fått uppehållstillstånd så övergår kostnaderna för tolk från asylverksamheten till respektive språktolksverksamheten. Lägre kostnader kan också relateras till det incitamentsarbete mot ökad andel distanstolkning. Utveckling och förvaltning av Tolkportalen fortsätter under 2016 och prognosen beräknas till 2,4 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott med 20 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar ett överskott med 22 miljoner kronor per augusti. Helårsprognosen beräknas vara i nivå med budget. Förvaltningens effektiviseringsbeting med 95 miljoner kronor har med 42 miljoner kronor fördelats i budgeten och resterande 53 miljoner kronor bedöms klaras genom tillfälliga vakanser och lägre lokalkostnader. För 2017 är hela effektiviseringsbetinget inarbetat i budget. Övrigt Övrigt redovisar ett bokfört överskott med 247 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett överskott med 212 miljoner kronor. Av prognostiserat överskott avser 64 miljoner kronor ofördelade budgetreserver och 60

207 39 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer miljoner kronor ett anslag för avancerad medicinsk eftervård som inte beräknas kunna nyttjas under året. I övrigt finns många smärre överskottsposter bland annat IT-projekt som inte kunnat komma igång planenligt. Här ingår också sjukskrivningsmiljarden som beskrivs separat nedan. Sjukskrivningsmiljarden Verksamheten visar ett överskott med 21 miljoner kronor. Då beställningarna från försäkringskassan av fördjupade medicinska utredningar (FMU) är mycket ojämna påverkas även produktionen, som förväntas öka under året. Detta är en försöksverksamhet för landstingen, men under 2018 övergår ansvaret genom en lagändring till landstingen, varför kostnaden förväntas öka väsentligt på sikt. Övriga åtgärder för att uppfylla årets villkor i överenskommelsen om rehabilitering och sjukskrivning är framförallt kompetensutveckling i försäkringsmedicin och rehabiliteringskoordinatorer. Prognosen beräknas till ett nollresultat. Sjukskrivningsmiljarden ingår under posten Övrigt i tabellen. Läkemedel Läkemedel redovisar ett överskott med 6 miljoner kronor per augusti. Kostnadsökningstakten per augusti uppgår till 5,5 procent mot samma period föregående år. Budgeten 2016 tillåter en kostnadsökningstakt med 5,2 procent jämfört mot helårsutfallet för Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Kostnaden för smittskyddsläkemedel är oförändrad jämfört med Den prissänkning som uppnåddes vid nationella och landstingsgemensamma trepartsförhandlingar har haft genomslag under det senaste året varför aktuell kostnadsjämförelse avser två perioder med lägre prisnivåer. Kostnaderna för dosdispenserade läkemedel till främst äldre fortsatte att minska till följd av den upphandling som trädde i kraft En prissänkning från leverantören har fått genomslag sedan februari Kostnaderna för den allmänna läkemedelsförmånen ökade med 10 procent. Introduktion av nya läkemedel sker i huvudsak till grupper av svårt sjuka patienter i små volymer och till höga priser. Under de närmaste åren förutses inte några utgående patent för kostsamma läkemedel med större prissänkningar som följd. Det medför att introduktion av nya läkemedel får direkt genomslag på kostnadsökningstakten. Kostnadsökningen för läkemedel i Stockholm avviker inte från rikssnittet. Några specifika läkemedel som ökade kraftigt i kostnad var nya antikoagulantia NOAK. Det kompenserades i låg utsträckning av minskad kostnad för äldre antikoagulantia (warfarin). Nya läkemedel vid diabetes typ-2, och medel mot astma och allergi var andra receptläkemedel som steg kraftigt. TNF-

208 40 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer hämmarna mot främst reumatologisk sjukdom, var oförändrade i kostnad trots tioprocentig volymökning. Det kan tillskrivas att patenten börjat löpa ut vilket har öppnat för lansering av snarlika produkter s.k. biosimilarer till lägre priser. Det nationella beslutet att erbjuda fria läkemedel till barn resulterade i kraftig ökning av kostnaderna efter att SLL nu tagit över egenavgifterna för barnen. Därutöver har en volymökning skett. Kostnadsökningen avser till stor del läkemedel förskrivna från barnmedicinsk och barnpsykiatrisk specialistverksamhet. I absoluta mått är det särskilt medel mot ADHD, (+13 Mkr) men även medel mot astma och allergi, antibiotika och medel mot eksem som ökat i landstingskostnad. Ett trendbrott är att läkemedelskostnaderna nu relativt sett ökar mer i husläkarverksamheten, +10 procent (+ 65 Mkr) jämfört med akutsjukhusen +7 procent (+177 Mkr). Det förklaras främst av introduktionen av nya antikoagulantialäkemedel men även av ökad användning av nya medel mot diabetes. Kostnadsförmånerna för barn från årsskiftet har delvis också bidragit. HSN totalt HSN totalt redovisar ett överskott med 599 miljoner kronor per augusti. Det är ett överskott mot periodiserad budget på 132 miljoner kronor. För helt år prognostiseras ett underskott med 250 miljoner kronor Avvikelser prognostiserat resultat Textkommentar (tkr) Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Geriatrik Tandvård Övrig sjukvård inkl egen verksamhet Läkemedel Intäkter avvikelse mot årsbudget Kostnader avvikelse mot årsbudget Resultat avvikelse mot årsbudget Summa avvikelse Totalt sett beräknas ett underskott med 250 miljoner kronor för 2016.

209 41 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Somatisk specialistvård beräknas lämna underskott med 100 miljoner kronor. Primärvård beräknas ge underskott med 225 miljoner kronor. Geriatrik prognostiseras lämna underskott med 90 miljoner kronor. För psykiatri prognostiseras ett överskott med 60 miljoner kronor. Övrig sjukvård inklusive egen verksamhet prognostiseras ge ett överskott med 105 miljoner kronor. För mer detaljerad beskrivning av avvikelser mot budget, se avsnitt ovan Externa intäkter och kostnader SLL-extern resultaträkning Mkr Ack utfall 1608 Ack utfall 1508 Förändr % Prognos 2016 Budget 2016 Avvik PR-BU Bokslut 2015 Verksamhetens intäkter ,9 % Verksamhetens kostnader ,7 % Avskrivningar ,0 % Finansnetto Resultat ,9 % Se avsnitt nedan SLL-externt köpt hälso- och sjukvård HSN Externt köpt hälso- och sjukvård Mkr Ack utfall 1608 Ack utfall 1508 Förändr % Prognos 2016 Budget 2016 Avvik PR-BU Bokslut 2015 Somatisk specialistvård ,6 % Primärvård ,6 % Psykiatri ,9 % Geriatrik ,0 % Tandvård ,6 % Övrig sjukvård ,2 % Summa ,0 % Somatisk specialistvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälsooch sjukvård med 153 miljoner kronor eller 4,6 procent under de åtta första månaderna Detta kan främst härledas till Capio S:t Göran där kostnaderna ökat med 18,9 procent. Det beror främst på att avtal 2016

210 42 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer inkluderar Bröstcentra och att avtalade volymer är högre för 2016 än för Stängningen av BB Sophia har gjort att kostnadsökningstakten dämpats jämför med tidigare månader. För asylsjukvård har den externt köpta vården ökat med 24 miljoner kronor eller 119 procent. Primärvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 265 miljoner kronor eller 6,6 procent under de åtta första månaderna. Detta är främst hänförligt till vårdvalen för långvarig smärta och BUMM. Även för asylsjukvården ökar kostnaderna för externt köpt vård. Psykiatri har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 109 miljoner kronor eller 12,9 procent under de åtta första månaderna. Ökningen förklaras delvis av de nya upphandlade avtalen där uppdragen överförts från landstingsdriven verksamhet till privata vårdgivare och delvis av ökade privatandelar för vård till asylsökande och tillståndslösa. Geriatrik har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 113 miljoner kronor eller 11,0 procent under de åtta första månaderna. Detta är främst en följd av vårdval för ASiH och Specialiserad Palliativ vård. Tandvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 10 miljoner kronor eller 3,6 procent under de åtta första månaderna. Mot Praktikertjänst har kostnaderna minskat med 5 procent och det beror bland annat på lägre kostnader avseende specialisttandvård för vuxentandvård. Mot Karolinska Institutet, odontologiska institutionen är ökningen 16 procent. Mot övriga privata vårdgivare och övriga landsting är ökningen 2 procent. Kostnadsökningen mot Karolinska Institutet avser tandvård för barn och ungdomar och ökningen mot privata vårdgivare avser främst landstingets tandvårdsstöd. Övrig vård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård under de åtta första månaderna med 107 miljoner kronor eller 8,2 procent. Totalt har HSN ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård under de åtta första månaderna med 757 miljoner kronor eller 7,0 procent. Inom öppenvård har vårdkonsumtionen minskat med 2,6 procent för landstingsdriven vård medan den privata har ökat med 0,5 procent. Inom slutenvård har den landstingsdrivna vården minskat med 3,7 procent medan den privata har ökat med 7,5 procent. Den landstingsdrivna vårdens andel av vårdkonsumtionen har således minskat för såväl sluten vård som för öppen vård.

211 43 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Övriga kostnader 7541 IT tjänster (ej konsult,teknisk förvaltning) Innehåller bland annat IT kostnader för administrativa IT-system, EKsystem, vårdersättningssystem, SLL-net, Webcare, VAL, GVR, THORD, nationell patientöversikt NPÖ, bild-och funktionstjänst, invånartjänster 1177 samt FRAPP. Ökade kostnader för IT-tjänster jämfört med motsvarande period föregående år förklaras bland annat av invånartjänster 1177 och FRAPP. IT tjänster visar ett underskott jämfört med periodiserad budget som förklaras bl a av vårdersättningssystem, bild-och funktionstjänst, nationell patientöversikt NPÖ samt FRAPP Konsultarvoden IT Utfallet för konsultkostnader IT innehåller bland annat kostnader inom invånartjänster 1177, vårdgivarguiden, vårdbeställaruppdraget och vårdersättningssystem, samt utveckling e-remiss, e-recept, e-frikort och beslutstödssystem. Minskade konsultkostnader IT jämfört med motsvarande period föregående år förklaras bland annat av invånartjänster 1177, e-remiss samt GUTI gemensam utbudsinformation Konsultarvoden övriga Kostnader för konsultkostnader bland annat inom verksamheten invånartjänster 1177, patientenkäter/telefontillgänglighetsmätning samt projekt Hälsa på vården. Minskade konsultkostnader jämfört med motsvarande period föregående år förklaras dels av organisationsförändringar dels av beslutade besparingsåtgärder inom förvaltningen Diverse övriga tjänster Innehåller bland annat kostnader för folkhälsoverksamhet, projektet aktiv hälsostyrning, 4D-projektet, ersättning till SKL för Nationella kvalitetsregistret, köp av redovisnings-0ch HR-tjänster från Landstingsstyrelsens förvaltning. Innehåller även kostnader för Äldrecentrum, samverkan med kommuner och läkemedelskommitté/expertgrupper. Minskade kostnader jämfört med motsvarande period föregående år beror bland annat på ersättningen till landstingsstyrelsens förvaltning för ST-läkare år 2015 och att specialistutbildning av sjuksköterskor ingår i omställningsavtal. Förklaras även av minskade kostnader för AHS aktiv hälsostyrning och 4D-projektet Övriga kostnader

212 44 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Ökade kostnader jämför med motsvarande period föregående år beror främst på kostnader för strategiska fastighetsinvesteringar till sjukhusen fr o m Avskrivningar och finansnetto För avskrivningar prognostiseras ett överskott med cirka 3 miljoner kronor. Det är hänförligt till förseningar mot plan vad gäller införande av Framtidens prehospitala plattform (FRAPP), ett nytt IT-system med utrustning för journalföring och EKG-undersökningar inom ambulanssjukvården. 4.2 Investeringar Investeringar Mkr Ack utfall 1608 Prognos 2016 Budget 2016 Avvik PR-BU Inventarier 0, FRAPP 32 11,6 20 Total Budget Total Ack utfall Övriga ospecificerade objekt 0,4 0 Totalt investeringar 0, Utfallet för investeringar, reinvesteringar och kompletteringar av inventarier för förvaltningen uppgår till 0,7 miljoner kronor. Kostnaderna beräknas uppgå till 2 miljoner kronor. Kostnaderna för FRAPP (framtida IT-plattform för prehospital vård) beräknas uppgå till 32 miljoner kronor. 4.3 Balansräkning

213 45 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Balansräkning Mkr Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar varav kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Omsättningstillgångarna har totalt minskat med mkr. Förändringen förklaras främst av att banktillgodohavande har minskat med mkr vilket beror på en lägre skuldnivå då upplupna kostnader har minskat med -233 mkr samtidigt som leverantörsskulden har minskat med mkr. Kundfordringar har minskat med -50 mkr, fordringar hos staten har minskat med -111 mkr, upplupna intäkter har minskat med -271 mkr samt att förutbetalda kostnader minskat med -17 mkr. Det egna kapitalets ökning förklaras av reglering av 2015 års resultat +23 mkr, samt resultat per den sista augusti mkr. De kortfristiga skulderna har minskat med mkr jämfört med december Detta förklaras främst av en minskning av leverantörsskulden på mkr samtidigt som upplupna kostnader minskat med -233 mkr. Övriga kortfristiga skulder har minskat med -45 mkr vilket till stor del kan förklaras med att skuld kopplat till vårdfakturering minskat med -51 mkr. 4.4 Analys och eventuella riskfaktorer Bokslutet för 2015 visade totalt sett ett mindre underskott med 23 miljoner kronor, men innehöll inom totalen såväl betydande underskottsposter som överskottsposter. Underskottsposterna kvarstår och har i vissa fall förstärkts medan flera överskottsposter var av engångskaraktär eller så har förutsättningarna ändrats Ett exempel är att så kallad underproduktion vid sjukhusen, som under 2015 innebar lägre kostnader för hälso- och sjukvårdsnämnden, inte kan ge samma effekt 2016 då sjukhusen har fasta ersättningar enligt omställningsavtalen.

214 46 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Bokslutet för 2015 innebar en nettokostnadsökning med 4,1 procent mot bokslut Budget 2016 medger en nettokostnadsökningstakt med 3,2 procent mot bokslut För den senaste tolvmånadersperioden augusti 2015 till augusti 2016 uppgick nettokostnadsökningstakten till 4,5 procent. Denna utveckling inger oro. Föreliggande prognos förutsätter en nettokostnadsökningstakt med 3,6 procent för helt år Sammanfattningsvis bedömer förvaltningen att risken för ökat underskott är ungefär lika stor som möjligheten till minskat underskott. En mer detaljerad beskrivning av riskfaktorer redovisas nedan. Akutsjukhus Budgetramarna förutsatte att omställningsavtalen skulle hålla sig inom en ökning med 2,5 procent. I de omställningsavtal som förhandlats fram har tillkommit ersättningar för förändringar som inte bedömts rymmas inom de 2,5 procenten. Det avser bland annat anpassning till högre vårdvolymer 2015, viss flytt av vård där det inte går att flytta med pengar samt utökningar inom onkologi. Detta har lett till en obalans i budgeten för somatisk specialistvård med cirka 270 miljoner kronor. Denna obalans har tidigare kunnat hanteras förutsatt att sjukhusen inte producerat vård upp till målvolymerna enligt avtal. För 2016 måste denna riskpost mötas med kostnadsreducerande åtgärder. Capio S:t Görans sjukhus har enligt avtal rätt att för upp till fyra procents produktion över avtalad målvolym erhålla 40 procent av DRG-poängpriset. Det innebär en ekonomisk risk med 25 miljoner kronor. Övrigt akutsomatik Kostnaderna för utlandsvården har överstigit periodiserad budget per augusti med 50 miljoner kronor. Kostnaderna började öka redan under andra halvåret Budgeten för 2016 kommer att överskridas. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget har inte tillförts den finansiering som Stockholms läns landsting fått med anledning av ökade kostnader för EUvård.

215 47 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Psykiatri En risk finns för ökade kostnader avseende utomlänsvård för rättspsykiatriska patienter. En möjlighet att undvika detta är att inom Avtalet med Rättspsykiatri Stockholm inrätta av 18 nya vårdplatser och patienter placerade i andra landsting kan beredas plats inom SLL till en lägre kostnad på längre sikt. En risk inom allmänpsykiatrin är att överbeläggningar kan ge försämrad patientsäkerhet. Eventuella placeringar hos andra landsting kan ge försämringar för patienterna samt högre kostnader. En möjlighet för att stävja detta är att man successivt under året inrättar 19 nya vårdplatser inom avtalet med den landstingsdrivna vuxenpsykiatrin. En risk inom BUP är att produktion under avtalsnivå gör att köerna ökar. Äldresjukvård Inom den geriatriska vården är rekryteringssituationen av sjuksköterskor osäker vilket kan påverka antalet disponibla vårdplatser framöver. Vid Locum har en kartläggning av framtida lokalbehov för geriatriken genomförts. Det finns oklarheter om vissa lokalers tillstånd. Hjälpmedel Den1 oktober överförs hörhjälpmedel från HSF till hjälpmedelscentralen för Kommunikation, Kognition och Synhjälpmedel vilket innebär ökade administrativa kostnader. Kostnadsutvecklingen vårdval rehabilitering långvarig smärta är svår att prognostisera då besöksvolymerna är ojämna under året. En speciell modell av kontinuerlig glukosmätare har blivit godkänd att förskrivas till barn varför kostnaden för dessa hjälpmedel torde öka mer än budgeterat. Sjukresor Kostnaden för sjukresor är svårbedömd. Kostnaden påverkas bland annat av antalet utförda resor, resans längd och tid samt vilken typ av sjukresa som utförts. Nytt avtal gällande taxi- och specialtaxiresor ger lägre pris för taxi vilket bedöms medföra lägre totalkostnader trots en fortsatt ökning av antalet resor. Nya avtalspriser för specialtaxi innebär en ökning och dessa resor ökade mest i förhållande till sitt antal under Dess andel av det totala antalet sjukresor är dock lägre än de vanliga taxiresornas. Specialiserad rehabilitering

216 48 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Det finns stor risk att kostnaderna för det nya vårdvalet för den kirurgiska och den neurologiska rehabiliteringen efter vård vid akutsjukhus kan komma att överstiga budget. En anledning till detta är att avtalen inte har inbyggda takvolymer. Detta har lett till att uppföljningen av ekonomi och vårdkonsumtion inom dessa vårdval intensifierats. Tandvård Antalet nya remisser för specialisttandvård till barn och ungdomar har ökat med 1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnaden har ökat med 8,6 procent jämfört med föregående år. Om utvecklingen följer den som gällde 2015 kommer kostnaderna öka kraftigt under senare delen av 2016 när vården utförts och fakturerats. Det föreligger en påtaglig risk för att budgeten kommer att överskridas ännu mer jämfört med periodiserad budget för augusti månad. Kostnaderna för asyltandvård har påtagligt ökat under 2016, vilket resulterat i ett bokfört underskott.

217 49 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer 5. Arbetsgivare för framtiden Antal anställda Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat anställda Könsfördelning Kvinnor Män Totalt antal Antalet anställda har under den senaste tolv månaderna minskat från 706 till 680. Detta går i linje med det effektiviseringsbeting som förvaltningen har haft sedan 2015 där personalminskningar har varit en del av strategin för att komma i mål med denna. Den största minskningen har varit av antalet tidsbegränsat anställda. På Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en större översyn av den övergripande organisationen påbörjats för att säkerställa en effektiv verksamhet. Samtliga medarbetare har varit informerade och mer eller mindre involverade i arbetet inför implementeringen av denna. Förvaltningens personalarbete har utförts med stöd av den gemensamma HR avdelningen för de centrala förvaltningarna. Med anledning av Arbetsmiljöverkets nya föreskrift AFS 2015:4 om skärpta krav på arbetsgivare inom området organisatorisk och social arbetsmiljö har HR-avdelningen bjudit in samtliga chefer till föreläsningar för att ge kunskap om vad de nya föreskrifterna innebär för dem i deras uppdrag. För chefer har även ledarskapsutbildning och introduktionsutbildning genomförts under våren. Coachprogram för chefer har tillhandahållits och nyttjats där behov har funnits. En ledarskapsutbildning för medarbetare med ledaransvar har också genomförts.

218 50 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Inom området kompetensförsörjning bedöms det kunna uppstå svårigheter att rekrytera vissa nyckelkompetenser framöver, exempelvis inom ITområdet och av erfarna projektledare. Förvaltningens löneöversyn för 2016 är genomförd. Förvaltningen deltar i arbetet med att samordna de centrala förvaltningarnas förmånspaket. Samverkan med de fackliga organisationerna har genomförts enligt årsplan. 5.1 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaromått Ack utfall 1608 Ack utfall 1508 Föränd %-enh Progn 2016 Budget 2016 Avvik %-enh Procentuell sjukfrånvaro 3,8 4-25,0% 4 380,0% Sjukfrånvaro i % per kön och totalt Kvinnor 4,21 4,60 Män 2,46) 2,22 Totalt 3,80 4,05 Sjukfrånvaron i procent är antal sjuktimmar i förhållande till ordinarie timmar Sjukdagar per anställd och kön Kvinnor 9,10 10,15 Män 5,45 4,36 Totalt 8,28 8,82 Kvinnornas sjukfrånvaro har sjunkit med 1 dag per anställd, den är fortfarande betydligt högre än männens. Männens sjukfrånvaro har ökat med ca 1 dag. Korttidssjukfrånvaron har minskat för män med drygt 0,5 dagar. Den medellånga sjukfrånvaron (15-90 dagar) har minskat med nästan en dag för kvinnorna och marginellt för männen. Den långa sjukfrånvaron har minskat något för kvinnorna och ökat för männen med 1,7 dagar. Totalt har antal sjukfrånvarodagar minskat med drygt 1 dagar per anställd.

219 51 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer Beskrivning av sjukfrånvaro och åtgärder Majoriteten av de sjukskrivna har en icke arbetsrelaterad sjukskrivning Fler kvinnor än män är sjukskrivna. Inga organisatoriska orsaker har kunnat identifieras som förklaring till detta. I samtliga fall med sjukskrivning fler än 5 tillfällen eller längre än 28 dagar har chef genomfört rehabiliteringssamtal med medarbetaren. Plan för rehabilitering finns i den utsträckning det är möjligt. Vid några ärenden av medicinska och/ eller allvarliga orsaker görs ingen traditionell rehabiliteringsutredning utan cheferna har kontinuerlig kontakt med sina medarbetare under tiden de är under medicinsk behandling. Följande åtgärder vidtas på HSF för att begränsa sjukfrånvaron: Erbjuder stödsamtal/ utredande samtal via Feelgood. Genomfört utbildning för chefer i nya arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö via Feelgood Erbjudit insatsen sömnskola via Feelgood för de som är eller riskerar att bli sjukskrivna där sömnproblem är en del av problematiken. Friskvårdssatsningar har genomförts innehållande stegtävling. 6. Ledningens åtgärder Trots de åtgärder som hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om under 2015, som innebar förstärkning av budgeten med 800 miljoner kronor och som inarbetats i budget 2016, beräknas ett underskott med 250 miljoner kronor för helt år. Förvaltningen har arbetat med ett brett åtgärdsprogram. Det har resulterat dels i ett förslag till åtgärder för kostnadssänkningar och bättre kostnadskontroll inom ett antal vårdvalsområden som behandlas i ett separat ärende vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 27 september, dels ett antal åtgärder som arbetas in i slutlig budget 2017 som nämnden behandlar den 25 oktober. Dessa åtgärder bedöms sammantaget förstärka ekonomin med cirka 350 miljoner kronor. De är dock av långsiktig karaktär och hinner inte påverka resultatet 2016, utan får främst effekt från och med 2017 och framåt.

220 52 (52) DELÅRSRAPPORT 2016 Diarienummer 7. Pågående rättsprocesser (tvister) Unilabs AB Landstinget har haft ett avtal med Unilabs AB om mammografiscreening på S:t Göran sjukhus. Avtalet löpte ut den den 31 december Landstingsfullmäktige har beslutat att från och med 2016 inrätta tre bröstcentra, varav ett på S:t Görans sjukhus. Ett bröstcentrum omfattar hela vårdkedjan för bröstcancervård, från mammografiscreening till rehabilitering. Mellan Capio S:t Görans sjukhus AB och landstinget finns ett upphandlat vårdavtal. Unilabs AB begärde hos Förvaltningsrätten överprövning av landstingets beslut att beställa mammografiscreening inom det upphandlade vårdavtalet. Förvaltningsrätten fattade ett beslut som gick emot landstinget. Landstinget har därefter begärt överprövning i Kammarrätten. 123 media AB Det pågår en process i Förvaltningsrätten om otillåten direktupphandling avseende distribution av Vårdguiden tidning. Landstinget har avrop mot Postnord AB. 123 media AB har hos Förvaltningsrätten begärt ogiltigförklaring av detta avrop. Rätten har ännu inte fattat beslut i frågan. Efter en eventuell ogiltigförklaring kan skadeståndsanspråk komma att riktas mot landstinget. Klapparen Stockholm AB Sommaren 2015 inkom en stämning av landstinget från Klapparen Stockholm AB, avseende fastställande av landstingets betalningsskyldighet för retroaktiv moms. Stämningen avser avtal för liggande persontransporter under perioden från den 31 januari 2005 till den 2 juni Den utgående mervärdesskatten som är tvistig gäller perioden och uppgår till cirka 6,5 miljoner kronor. Ärendet ligger i tingsrätten som ännu inte kommit med dom i målet. 8. Nämnd-/styrelsebehandling Delårsrapporten för augusti månad kommer att behandlas den 27 september 2016.

221 1 (2) Bilaga A1 Ange Förvaltning/Bolag: ÅTERRAPPORTERING UPPDRAG I BUDGET. DELÅRSRAPPORT 2016 År Att-sats nummer LS-nummer Att-sats Ansvarig nämnd/ styrelse Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat (Ja, Delvis, Nej) Kommentar LS LS att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda möjligheten att införa en avgift för ambulanstransport i Stockholms län för genomförande från 2017 eller hösten 2016 att uppdra åt landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden att ingå omställningsavtal med akutsjukhusen HSN HSN Ja Klart Avrapportering sker i delårsbokslut augusti Omställningsavtal med landstingsdrivna akutsjukhus gäller från och med 1 januari att uppdra åt landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelserna för Södertälje sjukhus AB, Södersjukhuset AB, Danderyds sjukhus AB, Karolinska Universitetssjukhuset samt Stockholms läns sjukvårdsområde att fortsätta arbetet med utveckling av Framtidsplan för hälsooch sjukvården, som redovisas i Framtidsplanen tredje steget i genomförandet i enlighet med LS HSN Delvis För att säkerställa framdriften av Framtidsplanen pågår arbetet utifrån HSFs lokala genomförandeplan. De systemkritiska fokusområden som HSF ansvarar för har reviderats och är för 2016 följande sju områden: Patientvägledning vård på rätt vårdnivå, Säkerställ med vårdavtal och uppdrag att framtidsplanens strukturförändring genomförs, Säkerställande av närsjukhusstruktur, Förändringar inom barnsjukvården, Etablering av närakuter, Dimensionering, planering och styrning av ambulanssjukvården samt Nätverkssjukvården långsiktig och strategisk utveckling. För dessa områden finns tidsatta aktiviteter som följs upp månadsvis. Ansvariga chefer finns för resp område LS att uppdra åt landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden att under år 2015 redovisa handlingsplan för satsningar inom ehälsa och informationsförsörjning som syftar till att säkerställa Framtidsplanens målbild och genomförande, som redovisas i Framtidsplanen tredje steget i genomförandet i enlighet med LS HSN Angivet klart i årsredovisning HSN att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset att i samråd med Karolinska Institutet fortsätta processen kring verksamhetsinnehåll och profilering, samt driftsättning av Nya Karolinska Solna HSN Angivet klart i årsredovisning

222 LS att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att arbeta vidare med de utvecklingsområden för ökad effektivitet som redovisas i Framtidsplanen andra steget i enlighet med LS (2) HSN Angivet klart i årsredovisning LS att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att - besluta om utveckling av integrerat arbete med psykisk ohälsa HSN Delvis Arbete pågår enligt uppdrag att vidta insatser för att integrera somatik och psykiatri

223 1 (9) Bilaga A2 Ange Förvaltning/Bolag: ÅTERRAPPORTERING UPPDRAG UNDER LÖPANDE ÅR. DELÅRSRAPPORT 2016 Beslutsdatum i LF/LS LF LS LS LS-nummer Ärenderubrik Att-sats Ansvarig nämnd/ styrelse Översyn av Investeringsstrategin och Investeringsstrategins ansvars- och beslutsordning att uppdra till landstingets nämnder och bolagsstyrelser att utarbeta lokala rutiner och arbetssätt för att implementera investeringsstrategin HSN Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat) (Ja, Delvis, Nej Ja Kommentar Arbetet med att utforma lokala rutiner för HSF har slutförts under våren och har beslutats av biträdande Hälso- och sjukvårdsdirektör Implementering av rutinerna pågår. LF LS Stockholms läns sjukvårdsområde som mottagare av somatisk specialistvård inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård (förslag 61) att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att reglera uppdragen som Stockholms läns sjukvårdsområde ska utföra inom ramen för sitt ansvar för somatisk specialistvård HSN Ja Var markerad som uppdrag åtgärdat - Ja - i årsredovisningen 2015 LF LS Motion 2015:8 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att att införa avgiftsfri HPV-vaccination för pojkar, uppvakta Folkhälsomyndigheten om att påskynda män som har sex med män (MSM) och hiv-bärare utredningen HPV-vaccinering av pojkar HSN Ja Ärende tas upp i HSN 27/ LF LS Motion 2015:8 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att införa avgiftsfri HPV-vaccination för pojkar, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att göra en fördjupad analys av kostnaderna för och hur ett män som har sex med män (MSM) och hiv-bärare införande av HPV-vaccinering för pojkar, män som har sex med män och män som är HlV-bärare kan genomföras HSN Ja Ärende tas upp i HSN 27/9 2016

224 2 (9)

225 3 (9)

226 4 (9)

227 5 (9)

228 6 (9)

229 7 (9)

230 8 (9)

231 9 (9)

232 Övriga avsättningar, ansvarsförbindelser och tvister Bilaga E Förvaltning/Bolag Period Legala Avsättningar Tidpunkt då avsättning Är avsättningen Specificera typ av avsättning: 1) IB 2015 Ianspr under året Återföring Årets avsättning UB skall upplösas (ange år) föremål för tvist (JA/NEJ) TOTALT ) För varje avsättning ska anges: osäkerhet om belopp el tidpunkt för utflöde av resurser samt eventuella gottgörelser som kan erhållas Informella Avsättningar (endast bolagen) Tidpunkt då avsättning Är avsättningen Specificera typ av avsättning: 1) IB 2015 Ianspr under året Återföring Årets avsättning UB skall upplösas (ange år) föremål för tvist (JA/NEJ) TOTALT ) För varje avsättning ska anges: osäkerhet om belopp el tidpunkt för utflöde av resurser samt eventuella gottgörelser som kan erhållas

233 Ansvarsförbindelser Är ansvarsförbindelsen Specificera typ av ansvarsförbindelse Belopp föremål för tvist (JA/NEJ) Definitioner Legal avsättning (legal förpliktelse) En avsättning för en förpliktelse (åtagande) som härrör från ett kontrakt, lagstiftning eller annan laglig grund. (BFN RR 16) TOTALT 0 Skuld för avslutade tvister Specificera skuld Belopp TOTALT 0 Informell avsättning (informell förpliktelse) En avsättning för en förpliktelse (åtagande) som härrör från ett företags handlande genom att företaget på grund av etablerad praxis, offentliggjorda riktlinjer eller ett tillräckligt detaljerat, aktuellt uttalande har visat externa parter att företaget påtar sig vissa skyldigheter och därigenom har skapat en välgrundad förväntan hos dessa parter om att det kommer att fullgöra sina skyldigheter. (BFN RR 16) Informella avsättningar finns inte i landsting och kommuner, avser endast bolag. Redovisas som ansvarsförbindelse i landstinget - se punkt c nedan. Ansvarsförbindelse a) en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller uteblir b) en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom någon av följande förutsättningar gäller: det är inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, förpliktelsens storlek kan inte beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller c) en händelse som - på grund av etablerad praxis, offentliggjorda riktlinjer eller tillräckigt utförligt och aktuellt uttalande - har skapat en välgrundad förväntan hos externa parter att kommunen eller landstinget kommer att vidta åtgärder vilket kan komma att kräva ett utflöde av resurser, men som inte uppfyller villkoren för en förpliktelse enligt denna rekommendation. (RKR Rek 10.2) Skuld för avslutad tvist Om en rättsprocess är avslutad (t ex ett mål som är förlorat i första instans) och inget överklagande är aktuellt, är det klart vilket belopp som ska betalas och när. Gäller även i de fall ett myndighetsbeslut inte överklagas.

234

235 Intern kontrollplan Uppföljning HSN xxxxxx Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 1 Riskhantering Arbetet med riskanalyser och intern kontroll hanteras på övergripande nivå och når inte fullt ut genomslag i linjeorganisationen. För att ledningen ska kunna ta del av identifierade risker, och för att ledningen ska kunna prioritera och övervaka att risker omhändertas i hela verksamheten, så bör dokumenterade riskanalyser utföras på ett systematiskt sätt på flera nivåer i verksamheten HSF kommer att fortsätta att utveckla riskhanteringsprocessen i enlighet med SLL:s policy för internkontroll. Detta innefattar bland annat systematiska riskanalyser i verksamheten och kontrollerande aktiviteter/ nyckelkontroller som styrs från verksamhetsövergripande nivå samt från avdelningsnivå inom varje avdelningschefs/ riskägares ansvarsområde. Q VoS och avdelningschefer Ny rutin för riskhanteringsprocessen har fastställts och implementerats. 2 Styrande dokument HSF saknar utförlig dokumentation som beskriver hur ansvarsfördelningen i organisationen fördelas. Detta medför risk för att ansvar faller mellan stolarna Delegationsordningen kommer att uppdateras enligt plan i november Ytterligare en komplettering planeras. Ett tillägg som beskriver HSF:s ansvarsfördelning. Q VOS Delegationsordningen har till del uppdaterats, arbete pågår. Generell ansvarsbeskrivning för chefer och medarbetare har tydliggjorts i VP för Ytterligare tydliggöranden av ansvarsfördelningen krävs dock för att åtgärden ska anses vara helt omhändertagen.

236 Intern kontrollplan Uppföljning HSN xxxxxx 3 Styrande dokument Gränssnitt inom SLL, LSF och HSF gällande vissa verksamhetsområden upplevs som otydliga av medarbetarna inom HSF. Detta kan medföra att ansvarstagande för verksamhet uteblir. En arbetsgrupp bestående av deltagare från LSF och HSF har ett pågående arbete som ska resultera i förtydligande av ansvarsområden. Detta kommer bland annat att synliggöras i den kommande ansvarsfördelning som ska komplettera delegationsordningen. Q VOS Arbetet i arbetsgruppen är avslutat avstämning sker dock fortlöpande genom dialog mellan LSF och HSF ledningar. Forumen varierar beroende på område. När det gäller ansvarsfördelningen för FHS hanteras detta löpande i samordningsgruppen för FHS

237 Intern kontrollplan Uppföljning HSN xxxxxx Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 4 Ekonomi Budget 2016 har ett kostnadsökningsutrymme jämfört med budget 2015 på 3,2 procent, vilket är påtagligt lägre än de senaste årens kostnadsökningar runt 4 procent. Hälso- och sjukvårdnämndens kostnadsökningar brukar samvariera med summan av prisökningar enligt landstingsprisindex och effekter av befolkningsökningar. Då de kommande åren innebär lägre ökningsutrymme behöver denna trend ändras. Summan av befolkningsökningar och prisökningar i procent motsvarar en skillnad mot ram med cirka 800 miljoner kronor Hälso- och sjukvårdsnämnden har fattat beslut om åtgärdsprogram med kostnadsminskningar och intäktsökningar. Programmet har en viktig del i att budgeten, trots det påtagligt lägre kostnadsökningsutrymmet, kan bedömas vara i balans. Åtgärdsprogrammet behöver under 2016 följas upp och kompletteras. Åtgärder för att effektivisera förvaltningen för att fullt ut nå uppsatta kostnadsreduceringsmål måste ytterligare konkretiseras. Q VOS Trots de åtgärder som hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om under 2015 och som inarbetats i budget 2016, är risken för ett underskott påtaglig med nuvarande utveckling. Förvaltningen arbetar med ett brett åtgärdsprogram som planeras föreläggas nämnden i september samt arbetas in i slutlig budget för Dessa åtgärder är av långsiktig karaktär och hinner inte påverka resultatet 2016 utan får främst effekt från och med 2017 och framåt.

238 Intern kontrollplan Uppföljning HSN xxxxxx Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 5 Framtidsplanen för hälso- och sjukvården (FHS) HSF har inte tillräckligt utvärderat om den interna organisationen och arbetsätten är funktionella och anpassade till målbilden för FHS Värdera eventuellt behov av att anpassa organisationen till kärnuppdraget. Q VOS/HD Förändringar i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhet och organisation har genomförts i syfte att anpassa förvaltningens verksamhet och organisation utifrån de förändrade krav som föreligger i och med FHS. Ett arbete har genomförts som resulterat i en handlingsplan innehållande bl a grundläggande principer för planerad förändring. Arbetssätt har setts över och utmynnat i att genomförandeorganisationen reviderats genom att forma sju systemkritiska fokusområden för FHS genomförande. För mer info om organisationsutvecklingen se kap 7, delårsbokslut 2016.

239 Intern kontrollplan Uppföljning HSN xxxxxx 6 IT-infrastruktur HSF saknar en uppdaterad IT-strategi som stödjer nätverkssjukvården utifrån FHS. Risk finns bl a för bristande måluppfyllelse vad gäller FHS samt för bristande kostnadseffektivitet LGIT utarbetar ett förslag till reviderad IT-strategi som fastställs av HD. Q LGIT/HD Klart, strategin bytte dock namn till HSF digitaliseringsstrategi i 7 Upphandling av varor och tjänster Vid köp av varor och tjänster utöver vårdtjänster har uppmärksammats bristande följsamhet till landstingets upphandlingspolicy och riktlinjer Överse nuvarande uppföljningssystem som ska kontrollera att gängse rutin för anskaffning följs Q3 VOS Ansvar för regelefterlevnad inom området är fördelat till de avdelningar som upphandlar. Ett stöd till dessa avdelningar, samt ett övergripande ansvar, för styrande dokument, utbildning och uppföljning inom området, har fördelats till den Administrativa avdelningen. I samband med LR granskning av direktupphandling har HSF aktualiserat frågan och diskuterat den inom organisationen bl a på chefsmöte.

240 Intern kontrollplan Uppföljning HSN xxxxxx Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 8 Processen för vårdavtal Processen för vårdavtal är fastställd men ännu inte implementerad enligt plan. Följande punkter är av vikt för att säkerställa att processer för vårdavtal följs och används som avsett: Q VOS samt beställaravdelningar na Pågår Fortsatta utbildningsinsatser till avtalshandläggare och andra berörda Utveckling av nätverk kring avtalsprocesserna Förtydligande av mandat och befogenheter för processansvariga för vårdavtal och uppföljning av vårdavtal Utveckla strukturen för det fortsatta arbetet med processerna inklusive processansvarigas koppling till förvaltningsledningen.

241 Intern kontrollplan Uppföljning HSN xxxxxx Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 9 Processen för uppföljning av vårdavtal Utvecklingsområden inom avtalsuppföljningsprocessen har identifierats. En treårig handlingsplan har utarbetats. HSF har ännu inte en fullt ut fungerande process som kännetecknas av ett gemensamt arbetssätt, adekvat systemstöd och implementerade funktionella nyckelkontroller. Processansvarig är en förvaltningsövergripande resurs för att säkerställa följsamhet till gällande riktlinjer och rutiner för avtalsuppföljning samt i samverkan med beställaravdelningarna utveckla processen så att de speglar dagens behov. Q VOS/ Beställaravdelningar Pågår (Observera att när det gäller punkt 2 i åtgärdskolumnen så avser sammanställningen SSV:s samtliga vårdval.) Processansvarig kommer att sammanställa det samlade resultatet från den årliga avtalsuppföljningen i en pilot och skapa ett underlag för risk och konsekvensanalys på ledningsnivå med syfte att kunna rikta kommande års uppföljning mot områden med störst risk och där konsekvenserna, om risken inträffar, väntas bli omfattande. Q Implementering av beslutsstödssystem Risk finns för att organisationen inte kan avsätta den tid som krävs för att implementation och kunskapsöverföring ska få framgång Styrgruppen för projektet ska löpande beakta och kommunicera/hantera de risker som beskrivs med implementeringen. Q VOS Implementeringen är gjord och ITstödet är i bruk om än behäftat med barnsjukdomar. Riskbedömningar och åtgärdsplaner ska upprättas

242 Intern kontrollplan Uppföljning HSN xxxxxx Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 11 Informationssäkerhet Brister i det systematiska informationssäkerhetsarbetet kan leda till att HSF inte identifierar informationssäkerhetsrisker i tid. Ledningssystemet för informationssäkerhet i enlighet med SLL:s policy är inte fullt ut implementerad. Organisation av informationssäkerhetsarbetet är under utveckling. Styrande dokument i enlighet med policyn är ännu inte färdigställda Handlingsplan för det samlade arbetet med informationssäkerhet ska tas fram. 2. Ansvariga för de olika delarna i arbetet med informationssäkerhet utses. Q E-hälsa 1.Klart 2. Verksamhetscontroller stödjer planering och uppföljning av informationssäkerhets aktiviteterna i enlighet med ordinarie planeringsprocess. Brister i informationssäkerheten kan medföra risk för skada inom många av organisationens verksamhetsområden. Övrig ansvarsfördelning följer delegerat chefsansvar ner till förvaltningsledare. Utbildning till chefer och förvaltningsledare har ej genomförts.

243 Intern kontrollplan Uppföljning HSN xxxxxx 12 Säkerhetsarbete HSF saknar krishanteringsplan och andra styrande dokument som SLL:s säkerhetspolicy anger ska fastställas gällande HSF:s säkerhetsarbete Arbetet med krishanteringsplan beräknas vara klart till Q2. Det övriga utvecklingsarbetet syftar till att ta fram roller, fördela ansvar, inrätta rutiner för HSF:s systematiska säkerhetsarbete. Vidare ska efterses att lagar, riktlinjer mm efterföljs, att riskanalyser utförs, att krisledningsplan finns Utgångspunkten för arbetet är SLL:s säkerhetspolicy. Q VOS Klart 13 Förvaltningsmodell Vissa IT-system har inte en förvaltningsmodell enligt PM Förtydliga följsamhet till PM3. Klargör förutsättningar för FOA SLL/HSF FOA Q4 VOS/HD Pågår Kommunikation HSF saknar lokal kriskommunikationsplan i enlighet med anvisningarna i SLL:s Kriskommunikationsplan Lokal kriskommunikation ska utarbetas Q4 Kommunikat ion Ej klart

244 Intern kontrollplan Uppföljning HSN xxxxxx Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 15 Ekonomirutiner Signering av lönelistor kan utebli. Utanordningslista för löner är inte signerad enligt delegationsordningen. Uteblivna nyckelkontroller riskerar att medföra att fel inte uppmärksammas Gemensamma riktlinjer och rutiner upprättas på förvaltningen så att följsamhet till delegationsordningen kan säkerställas vid signering av lönelistor Q1 VOS Pågår 16 Miljö Det landstingsgemensamma miljöledningssystemets integration i verksamheten är ännu inte säkerställd Miljöansvaret fortsätter att tydliggöras vid utbildningar på chefsmöten, lednings-, avdelningsoch enhetsmöten. Q1-Q Avdelningschefer och Miljöansvar ig HSF gick in i landstingsgemensamma miljöledningssystemet efter sommaren vilket var något senare än planerat. Det har gjorts informations - insatser under hösten men ej i den omfattning som planerats. Information har gått ut via chefsmejl.

245 1(1) Finanspolicy Specifik rapportering Förvaltningar och bolag ska i samband med varje bokslut enligt gällande anvisningar speciellt rapportera: valutaexponering överstigande motsvarande 2 mkr samtliga förskottsbetalningar bankgarantier avseende förskottsbetalningar AB SLL Internfinans är slutmottagare av ovanstående rapportering och skall tillse att denna används i den finansiella riskhanteringen, inkluderat att bevaka och följa upp eventuella koncernövergripande limiter behandlade i övrigt i finanspolicyn. Förv/Bolag 1500 Period 1608 Aktualitet AC Förskottsbetalningar Datum för avtal (då exponering uppkommer) Förfallodatum (=datum då förskottet avvecklas) [om Bankgaranti finns. Giltigt tom Belopp Utestående förskott Belopp i SEK Formelfält! Bankgar. - Förskott Kommentar - Egna noteringar - Egna noteringar Belopp Bankgaranti Investeringsobjekt 0 Leverantör Garantiutställare Summa Om flera rader behövs, markera valfri rad i formuläret och klicka på infoga - rader i menyraden. Valutakurs per bokslutsdagen. Belopp i utländsk valuta omräknas till SEK per balansdagskurs. Även belopp med förfall längre fram än ett år ska rapporteras. Valutakurs per bokslutsdagen.

246 1(2) Bilaga F8 Bilaga E2. Åtgärdsprogram Förvaltning/Bolag: Period Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Augusti Nr Åtgärd Kommentar Utfall ackumulerat månad, mkr Generell kommentar. Åtgärderna är inarbetade i budgeten och är inte möjliga att följa som separata delar i bokföringen varför 1 Minskade kostnader förvaltning egen verksamhet ackumulerat utfall inte kan redovisas. HSFs del av effektiviseringkrav centrala förvaltningar, 53 mkr ännu ej preciserat HSF gemensamma anslag Huvudsakligen enligt HSNs åtgärdsprogram Sänkta priser 11 5% sänkning från 1 juni Effekten vårdvalsområden motverkas av högre volymer. Osäkerhet kring de 73 vårdrivare som sa upp sina avtal för att arbeta med gamla villkor t o m 31 maj Div övriga åtgärder inom köpt Lättakut DS, höjda patientavgifter sänkta vård ersättningar inom tandvård mm 5 Förändrade priser VV ASiH och Specialiserad Palliativ Vård Sänkta ersättningar 15% inom ASiH och höjda ersättningar inom spec palliativ vård nettoeffekt 60 mkr. Bidrar till att minska underskottet inom geriatriken Prognostiserad effekt 2016, mkr Budgeterad effekt 2016, mkr Budgeterad effekt 2017, mkr

247 2(2)

248

249

250

251 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE (3) HSN Handläggare: Kristin Blixt Hälso- och sjukvårdsnämnden , p 5 Internkontrollplan 2016 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendebeskrivning Ärendet gäller förslag till Internkontrollplan för hälso- och sjukvårdsförvaltningen Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Internkontrollplan 2016 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna Internkontrollplan 2016 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Förvaltningens motivering till förslaget Enligt beslut om policy för intern kontroll för Stockholms läns landsting, LS , i landstingsfullmäktige den 11 juni 2013 ska nämnder och bolagsstyrelser ha ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Utifrån en risk- och väsentlighetsanalys ska förvaltningschefen eller bolagschefen välja ut ett antal områden som särskilt ska beaktas under verksamhetsåret för att verifiera att mål uppnås samt att riktlinjer och fastlagda kontroller upprätthålls alternativt genomförs. Risk- och väsentlighetsanalyser ska genomföras samt dokumenteras och med dessa som underlag upprättas förslag på internkontrollplan. Stockholm läns landsting tillämpar COSO 1 -modellen, ett internationellt tillämpat ramverk för att beskriva den interna kontrollen. Intern styrning och kontroll definieras enligt COSO som en process där styrelse, ledning och övrig personal samverkar och som med rimlig grad av säkerhet ska se till att verksamhetens mål uppnås avseende: 1 Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Comission

252 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning Tillförlitlig finansiell rapportering Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och interna regler Policyn anger vidare att den interna kontrollen behöver vara en integrerad del av det vardagliga arbetet. Med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppsiktsplikt och ansvar finns det ett antal risker som behöver särskild uppmärksamhet under Hösten 2015 fick hälso- och sjukvårdsförvaltningen en ny ledning och en ny riskhanteringsfunktion. Denna internkontrollplan utgår därför i huvudsak utifrån tidigare genomförda riskanalyser. En ny systematisk riskinventering planeras under våren 2016 och därefter kommer internkontrollplanen att kompletteras. Förvaltningschefen har med utgångspunkt från risk och väsentlighet prioriterat ett antal områden som särskilt ska beaktas under verksamhetsåret för att stödja att uppsatta mål uppnås samt att riktlinjer och fastlagda kontroller tillämpas. Respektive förvaltning och bolag ska i samband med delårsrapportering och årsbokslut rapportera statusen för den interna kontrollen i enlighet med landstingsstyrelsens anvisningar. Dessutom ska respektive förvaltningschef eller bolagschef i samband med detta avge en försäkran om att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig intern kontroll. Ekonomiska konsekvenser Intern kontroll syftar bland annat till att säkerställa god ekonomisk hushållning. Konsekvenser för patientsäkerhet Intern kontroll syftar bland annat till att stärka det förvaltningsinterna arbetet med att utveckla en patientsäker hälso- och sjukvård.

253 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Intern kontroll syftar bland annat till att stärka det förvaltningsinterna arbetet med jämställd och jämlik vård inom hälso- och sjukvården. Miljökonsekvenser Intern kontroll syftar bland annat till att stärka det förvaltningsinterna arbetet med aktivt miljöarbete inom hälso- och sjukvården. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Borin Avdelningschef

254 Intern kontrollplan 2016 HSN Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 1 Riskhantering Arbetet med riskanalyser och intern kontroll hanteras på övergripande nivå och når inte fullt ut genomslag i linjeorganisationen. För att ledningen ska kunna ta del av identifierade risker, och för att ledningen ska kunna prioritera och övervaka att risker omhändertas i hela verksamheten, så bör dokumenterade riskanalyser utföras på ett systematiskt sätt på flera nivåer i verksamheten Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) kommer att fortsätta att utveckla riskhanteringsprocessen i enlighet med Stockholms läns landstings (SLL) policy för internkontroll. Detta innefattar bland annat systematiska riskanalyser i verksamheten och kontrollerande aktiviteter/ nyckelkontroller som styrs från verksamhetsövergripande nivå samt från avdelningsnivå inom varje avdelningschefs/ riskägares ansvarsområde. Q Verksamhetsstyrning och stöd (VOS) samt avdelningschefer 2 Styrande dokument HSF saknar utförlig dokumentation som beskriver hur ansvarsfördelningen i organisationen fördelas. Detta medför risk för att ansvar ramlar mellan stolarna Delegationsordningen kommer att uppdateras enligt plan i november Ytterligare en komplettering planeras. Ett tillägg som beskriver HSF:s ansvarsfördelning. Q VOS 3 Styrande dokument Gränssnitt inom SLL, landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) och HSF gällande vissa verksamhetsområden upplevs som otydliga av medarbetarna inom HSF. Detta kan medföra att ansvarstagande för verksamhet uteblir En arbetsgrupp bestående av deltagare från LSF och HSF har ett pågående arbete som ska resultera i förtydligande av ansvarsområden. Detta kommer bland annat att synliggöras i den kommande ansvarsfördelning som ska komplettera delegationsordningen. Q VOS

255 Intern kontrollplan 2016 HSN Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 4 Ekonomi Budget 2016 har ett kostnadsökningsutrymme jämfört med budget 2015 på 3,2 procent, vilket är påtagligt lägre än de senaste årens kostnadsökningar runt 4 procent. Hälso- och sjukvårdnämndens kostnadsökningar brukar samvariera med summan av prisökningar enligt landstingsprisindex och effekter av befolkningsökningar. Då de kommande åren innebär lägre ökningsutrymme behöver denna trend ändras. Summan av befolkningsökningar och prisökningar i procent motsvarar en skillnad mot ram med cirka 800 miljoner kronor Hälso- och sjukvårdsnämnden har fattat beslut om åtgärdsprogram med kostnadsminskningar och intäktsökningar. Programmet har en viktig del i att budgeten, trots det påtagligt lägre kostnadsökningsutrymmet, kan bedömas vara i balans. Åtgärdsprogrammet behöver under 2016 följas upp och kompletteras. Åtgärder för att effektivisera förvaltningen för att fullt ut nå uppsatta kostnadsreduceringsmål måste ytterligare konkretiseras. Q VOS

256 Intern kontrollplan 2016 HSN Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 5 Framtidsplanen för hälso- och sjukvården (FHS) HSF har inte tillräckligt utvärderat om den interna organisationen och arbetsätten är funktionella och anpassade till målbilden för FHS Värdera eventuellt behov av att anpassa organisationen till kärnuppdraget. Q VOS/Hälsooch sjukvårdsdirektör (HD) 6 IT-infrastruktur HSF saknar en uppdaterad IT-strategi som stödjer nätverkssjukvården utifrån Framtidens hälso- och sjukvård (FHS). Risk finns bland annat för bristande måluppfyllelse vad gäller FHS samt för bristande kostnadseffektivitet Ledningsgrupp IT (LGIT) utarbetar ett förslag till reviderad IT-strategi som fastställs av HD. Q LGIT/HD 7 Upphandling av varor och tjänster Vid köp av varor och tjänster utöver vårdtjänster har uppmärksammats bristande följsamhet till landstingets upphandlingspolicy och riktlinjer Överse nuvarande uppföljningssystem som ska kontrollera att gängse rutin för anskaffning följs Q3 VOS

257 Intern kontrollplan 2016 HSN Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 8 Processen för vårdavtal Processen för vårdavtal är fastställd men ännu inte implementerad enligt plan. Följande punkter är av vikt för att säkerställa att processer för vårdavtal följs och används som avsett: Q 2016 VOS samt beställaravdelningarna Fortsatta utbildningsinsatser till avtalshandläggare och andra berörda Utveckling av nätverk kring avtalsprocesserna Förtydligande av mandat och befogenheter för processansvariga för vårdavtal och uppföljning av vårdavtal Utveckla strukturen för det fortsatta arbetet med processerna inklusive processansvarigas koppling till förvaltningsledningen.

258 Intern kontrollplan 2016 HSN Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 9 Processen för uppföljning av vårdavtal Utvecklingsområden inom avtalsuppföljningsprocessen har identifierats. En treårig handlingsplan har utarbetats. HSF har ännu inte en fullt ut fungerande process som kännetecknas av ett gemensamt arbetssätt, adekvat systemstöd och implementerade funktionella nyckelkontroller. Processansvarig är en förvaltningsövergripande resurs för att säkerställa följsamhet till gällande riktlinjer och rutiner för avtalsuppföljning samt i samverkan med beställaravdelningarna utveckla processen så att de speglar dagens behov. Q VOS/Beställaravdelningarna Processansvarig kommer att sammanställa det samlade resultatet från den årliga avtalsuppföljningen och skapa ett underlag för risk och konsekvensanalys på ledningsnivå med syfte att kunna rikta kommande årsuppföljning mot områden med störst risk och där konsekvenserna om risken inträffar väntas bli omfattande. Q Implementering av beslutsstödssystem Risk finns för att organisationen inte kan avsätta den tid som krävs för att implementation och kunskapsöverföring ska få framgång Styrgruppen för projektet ska löpande beakta och kommunicera/hantera de risker som beskrivs med implementeringen. Q VOS Riskbedömningar och åtgärdsplaner ska upprättas

259 Intern kontrollplan 2016 HSN Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 11 Informationssäkerhet Brister i det systematiska informationssäkerhetsarbetet kan leda till att HSF inte identifierar informationssäkerhetsrisker i tid. Ledningssystemet för informationssäkerhet i enlighet med SLL:s policy är inte fullt ut implementerad. Organisation av informationssäkerhetsarbetet är under utveckling. Styrande dokument i enlighet med policyn är ännu inte färdigställda Handlingsplan för det samlade arbetet med informationssäkerhet ska tas fram. Ansvariga för de olika delarna i arbetet med informationssäkerhet utses. Q E-hälsa Brister i informationssäkerheten kan medföra risk för skada inom många av organisationens verksamhetsområden. 12 Säkerhetsarbete HSF saknar krishanteringsplan och andra styrande dokument som SLL:s säkerhetspolicy anger ska fastställas gällande HSF:s säkerhetsarbete Arbetet med krishanteringsplan beräknas vara klart till Q2. Det övriga utvecklingsarbetet syftar till att ta fram roller, fördela ansvar, inrätta rutiner för HSF:s systematiska säkerhetsarbete. Vidare ska efterses att lagar, riktlinjer mm efterföljs, att riskanalyser utförs, att krisledningsplan finns Utgångspunkten för arbetet är SLL:s säkerhetspolicy. Q VOS

260 Intern kontrollplan 2016 HSN Nr Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Klart Ansvarig Status vid uppföljning Kommentar 13 Förvaltningsmodell Vissa IT-system har inte en förvaltningsmodell enligt PM Förtydliga följsamhet till PM3. Klargör förutsättningar för FörvaltningsObjektArkitektur (FOA) SLL/HSF FOA Q4 VOS/HD 14 Kommunikation HSF saknar lokal kriskommunikationsplan i enlighet med anvisningarna i SLL:s Kriskommunikationsplan Lokal kriskommunikation ska utarbetas Q4 Kommunikation 15 Ekonomirutiner Signering av lönelistor kan utebli. Utanordningslista för löner är inte signerad enligt delegationsordningen. Uteblivna nyckelkontroller riskerar att medföra att fel inte uppmärksammas Gemensamma riktlinjer och rutiner upprättas på förvaltningen så att följsamhet till delegationsordningen kan säkerställas vid signering av lönelistor Q1 VOS 16 Miljö Det landstingsgemensamma miljöledningssystemets integration i verksamheten är ännu inte säkerställd Miljöansvaret fortsätter att tydliggöras vid utbildningar på chefsmöten, lednings-, avdelningsoch enhetsmöten. Q1-Q Avdelningschefer och Miljöansvarig

261 Uppföljning av väntetider inom den specialiserade vården i augusti 2016