Förfrågningsunderlag för daglig verksamhet 2019 enligt lagen om valfrihetssystem Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta

Transkript

1 axadatum: Diarienummer: OSN OSN Sida 1 (5) Omsorgsförvaltningen Beslut Omsorgsnämnden Handläggare: Monica Petersson Förfrågningsunderlag för daglig verksamhet 2019 enligt lagen om valfrihetssystem Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att godkänna förvaltningens förslag på förfrågningsunderlag inom daglig verksamhet enligt lag om valfrihetssystem (LOV), att förfrågningsunderlag för daglig verksamhet ska gälla från 1 mars 2019, samt att ge förvaltningen i uppdrag att skriftligen snarast informera alla godkända utförare om ovanstående förändringar Sammanfattning För att underlätta för utförare har samtliga förfrågningsunderlaget enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) fått en liknande struktur. Nivåersättningen för godkända utförare inom daglig verksamhet ska varje år fastställas av nämnden. Behovet av stöd från personal i daglig verksamhet är indelat i sju olika nivåer. Utföraren får ersättning utifrån dessa nivåer. Förvaltningens bedömning är att det inte är möjligt utifrån nämndens budget att höja ersättningarna. En utvärdering har gjorts av den ändrade sommarstängningen från fyra till två veckor under Förslaget är att återgå till fyra veckors stängning eftersom egenmakten inte verkar ha ökat och kostnaderna stigit med cirka 2 mnkr. Ärendet Uppsala kommun tillämpar lagen om valfrihetssystem inom daglig verksamhet. Sammanlagt cirka 930 personer har beviljats insatsen daglig verksamhet enligt 9 10 lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). De kan i Uppsala kommun i dagsläget välja bland 12 olika utförare. Utförarnas verksamheter är uppdelade i sammanlagt ett nittiotal olika grupper med olika innehåll samt ett stort antal individuella praktikplatser hos externa arbetsgivare. Det är 79 procent som har valt kommunens egenregi och 21 procent har valt en extern utförare. Nivåbedömare bedömer varje persons behov av stöd i den dagliga verksamheten. Behovet av stöd är indelat i sju olika nivåer. De nivåersättningar som utföraren får beräknas täcka Postadress: Uppsala kommun, omsorgsförvaltningen, Uppsala Telefon: (växel) E-post: omsorgsforvaltningen@uppsala.se

2 behovet av personalstöd samt utförarens övriga kostnader för den dagliga verksamheten med undantag av habiliteringsersättningen. Nivåbedömarna utgår från en bedömningsmall och intervjuar personal som arbetar med personen. Den enskilde eller dennes företrädare kan vid behov få information om bedömd nivå. Bedömarna gör ibland uppföljningar av nivåer och utföraren kan också begära ommätningar om behovet hos den enskilde har minskat eller ökat. Egenregin behandlas på samma sätt som externa utförare och ersättningen är densamma. Strukturen på förslaget till förfrågningsunderlaget har anpassats för att bli mer likt andra förfrågningsunderlag inom valfrihetssystem i Uppsala kommun, såsom exempelvis ledsagarservice och hemvård. Förslaget till förfrågningsunderlag för daglig verksamhet är bilagt och förslagen till förändringar är markerade med gult och borttagen text är överstruken. Nedan följer de större förslagen till förändringar i krav samt nivåersättningar: 1. Nivåersättningarna föreslås kvarstå med samma ersättning för 2019 som för Omsorgsnämndens ekonomi för 2019 ger inte utrymme för höjningar av ersättningarna. 2. Habiliteringsersättningen räknas sedan 2016 upp med konsumentprisindex med fast ränta enligt beslut i nämnden för hälsa och omsorg i november 2014 (NHO ). För år 2019 innebär det att habiliteringsersättningen höjs med 1 kr till 60 kr per dag för heltid, 5 timmar eller mer per dag, och 50 kr per dag för deltid, mindre än fem timmar per dag. 3. Möjligheten att stänga under sommaren föreslås öka från två till fyra veckor. Sänkningen från fyra till två veckor genomfördes 2018 för att öka egenmakten för den enskilde. När denna förändring genomfördes var det av stor vikt att alla medarbetare skulle vara uppmärksamma på att önskan om ledighet skulle utgå från den enskildes behov och inte från verksamheternas behov av ledigheter på bostad med särskild service. En utredning har gjorts av effekterna inom egenregin av förändringen. Den visar att nämndens förhoppning om att öka egenmakten för den enskilde inte verkar ha infriats. Kostnaderna har dessutom ökat för egenregin med cirka tkr och resekostnaderna har ökat med cirka 100 tkr. Förvaltningens förslag är att egenregin för 2019 individanpassar för de fåtal personer som verkligen inte mår bra av att vara borta från daglig verksamhet i fyra veckor men i övrigt stänga fyra veckor. Se bilaga 3 Utredning av sommarstängning i två veckor. 4. Krav gällande utbildning och erfarenhet för verksamhetschef har förändrats. Kravet på högskoleexamen tas bort och istället krävs relevant högskoleutbildning med minst 100 högskolepoäng eller efter Bolognaprocessen med 180 högskolepoäng. Krav på arbetserfarenhet har sänkts från fem till tre år om en person inte tidigare har arbetat som chef och till två år för en person som tidigare har arbetat som chef. Kraven på erfarenhet inom området funktionsnedsättning har ändrats till krav inom vård och omsorgs. Anledningen är förvaltningens svårigheter att rekrytera chefer och att kraven har upplevts som höga. Fortfarande är kraven högre än de krav som ställs av Inspektionen för vård och omsorg som ställer krav på lämplig utbildning och erfarenhet. Inspektionen för vård och omsorg värderar också kompetensen hos ledningen för själva företaget. 5. Krav på att implementera Socialstyrelsen nya kunskapsstöd för personal inom verksamhet för funktionsnedsatta. Sida 2 (5)

3 6. Deltagarna ska aktivt involveras i planering och uppföljning av verksamheten. Det finns olika metoder som exempelvis brukarråd, delaktighetsslingor och brukarrevision. 7. De personbilar som används inom verksamheten ska om nya bilar behöver införskaffas uppfylla kraven enligt 2013 års vägtrafikskattelag. Dialog med utförare och LSS-råd Förslaget till förfrågningsunderlag för daglig verksamhet med undantag av ersättningsbilagan har presenterats för LSS-rådet den 7 november. LSS-rådet har givits möjlighet att ha synpunkter på förfrågningsunderlaget. Förvaltningen har tagit hänsyn till en stor del av synpunkter gällande skrivningar dock inte krav gällande chef. LSS-rådet anser att kravet på minst 60 minuters hälsofrämjande aktiviteter är för lågt. Kravet är anpassat till förfrågningsunderlaget för bostad med särskild service enligt LSS där krav ställs på 90 minuters hälsofrämjande aktiviteter. Folkhälsomyndigheten rekommenderar 150 minuters fysisk aktivitet i veckan som sjukdomsförebyggande och utifrån detta har förvaltningen ställt dessa krav. Gällande sommaruppehåll så har LSS-rådet lämnat synpunkter att det är viktigt att utgå från den enskildes behov. LSS-rådet synpunkter se bilaga 4 En dialog kring förändringarna har hållits den 17 januari 2019 med utförare inom valfrihetssystemet. Efter mötet har förslaget till förfrågningsunderlag justerats utifrån synpunkter bl.a. gällande marknadsföring där det stod att eventuella erbjudanden till målgruppen inte fick överstiga 25 kr. Istället återtogs den skrivning som fanns tidigare om att Riksskatteverkets regler för förmånsbeskattning skulle ses som riktmärke. På mötet tillfrågades utförare om hur det hade fungerat med de utökade öppettiderna under sommaren. Conexi AB och Labanskolan AB hade anmält förhinder till mötet. Det hade fungerat ganska olika, på Studiefrämjandet ville hälften jobba och på Misa AB någon enstaka. På Imera AB ville två arbeta men vid en närmare förfrågande visade det sig vara personals önskemål om ledigt på bostad med särskild service. Utförarna vill framföra till nämnden att eftersom nivåersättningen inte har höjts på flera år så urholkas kvaliteten i verksamheten. Jämförelse av kostnader för daglig verksamhet med liknande kommuner Sveriges kommuner och landsting, SKL, sammanställer varje år kostnad per brukare per år för verksamheter enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade för samtliga kommuner. Nedan följer jämförelsesiffror från 2010 och framåt över kostnad per brukare inom daglig verksamhet. Uppsala jämförs med övriga nio kommuner i jämförelsenätverket R9. Sida 3 (5)

4 Sida 4 (5) Sverige ovägt medel Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Södertälje Uppsala Västerås Örebro Kostnaden per brukare för Uppsala kommuns dagliga verksamhet innehåller även kostnaden för resorna till daglig verksamhet. Kostnaden för resorna, i procent av den totala kostnaden för daglig verksamhet, har ökat från knappt 13 procent 2012 till 15,6 procent år När kostnaden för resorna räknas bort från årskostnaden för 2017 så hade Uppsala kommun en kostnad per brukare på kr. Uppsala kommuns kostnader för daglig verksamhet är i jämförelse med övriga 9 kommuner eller med landet som helhet inte låga. Siffrorna ska dock tolkas med en viss försiktighet eftersom olika kommuner redovisar kostnader lite olika, dessutom räknas habiliteringsersättningen in och den är i Uppsala hög. Den enda kommun som ligger högre än Uppsala är dock Södertälje. Av ovanstående kommuner så har Jönköping, Linköping, Uppsala, Västerås och Örebro valfrihet enligt lagen om valfrihetssystem. Ett ovägt medelvärde beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner hur det ser ut i en genomsnittlig kommun. Det beräknas genom att SKL summerar alla kommuners värde och dividerar med 290. Om någon eller några kommuner saknar data för det aktuella nyckeltalet så divideras värdet med det antal som har värden. Ekonomiska konsekvenser Budgeten för daglig verksamhet och resor 2019 är kr. Höjningen av habiliteringsersättningen är inräknat i denna och den ökade kostnaden för 2019 är cirka kr. Konsekvenser för jämställdheten Inga kända konsekvenser för jämställdheten. I daglig verksamhet är det cirka 40 procent kvinnor och 60 procent män. Konsekvenser för barnperspektivet Inga konsekvenser för barnperspektivet Konsekvenser för tillgängligheten Inga konsekvenser för tillgängligheten

5 Sida 5 (5) För omsorgsförvaltningen Lenita Granlund Direktör Bilaga 1: Uppsala kommuns förfrågningsunderlag för valfrihetssystem för daglig verksamhet 9 10 LSS Bilaga 1 a: Ersättningar 2019, Bilaga 1 b: Särskilda arbetsrättsliga villkor Bilaga 2: Uppföljning av utökade öppettider på daglig verksamhet sommaren 2018, egen regi Bilaga 3: LSS-rådets synpunkter på förfrågningsunderlaget från mötet den 7 november 2018

6 Kap. 4 Arbetstid 13 Arbetstid Inledande bestämmelse Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande och i särskilda bestämmelser/ specialbestämmelser angivna tillägg. Genomsnittlig arbetstid Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag. Anmärkning Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav. Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod. Vid förläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genomsnittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid förläggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter. Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret. Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, jul och nyårsafton. Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls. Förläggning av arbetstid Mom. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen. Vid arbetstidsförläggning bör det, utifrån verksamhetens behov, eftersträvas att arbetstiden är sammanhållen. Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära överläggning. Begäran om överläggning ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller om överläggningen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmelse.

7 Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 MBL. Avvikelser från ATL Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll. Därutöver får byte även göras på övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag, Anmärkning Vid byte av rast mot måltidsuppehåll övrig tid fredag, lördag, söndag och helgdag ska arbetsgivaren göra en konsekvensanalys av arbetsmiljön. b) anses studieledighet samt kompensationsledighet inte som arbetad tid, c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid, d) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid, e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad, f) kan en beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor, Anmärkning Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor. g) kan en arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, h) kan en arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, i) kan en arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från a) har upphört att gälla, b) 8 och 8 a ATL om annat uttag av övertid och extra övertid samt annan beräkningsperiod för övertid, c) 10 och 10 a andra stycket ATL om annat uttag av mertid och extra mertid, d) 13 ATL om dygns- och nattvila,

8 e) 14 ATL om veckovila, f) 15 tredje stycket ATL om förläggning av raster och g) har upphört att gälla. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod än 16 veckor, dock högst ett år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 2 första stycket, anmärkningen till mom. 6 f) och mom. 6 a) samt 6 g) i). Personalpool Anmärkning Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 andra stycket ATL. Mom. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från bilaga D. 14 Flexibel arbetstid Mom. 1 Efter överläggningar beslutar arbetsgivaren vilka arbetsplatser eller i vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpas i verksamheten. Förläggning av ordinarie arbetstid enligt 13 mom. 5 tillämpas även vid flexibel arbetstid. Kollektivavtal träffas om följande. Avstämningsperiodens längd, förläggning och omfattning av flextid samt maximimått för flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstämningsperiod. Definitioner Mom. 2 I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande definitioner. Normaltid är avtalsenligt ordinarie arbetstids längd och förläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas. Fast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren har att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid. Flextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid. Totalram är tiden från flextidens början före fast tid till flextidens slut efter fast tid. Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts under samma tidsrymd.

9 Flextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (minussaldo) av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren har vid avstämningsperiodens slut i förhållande till den ordinarie arbetstiden. Förutsättningar Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehållas, b) om arbete beordras under flextid kan arbetstagaren inte utnyttja flexmöjligheten vid det tillfället, c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa avstämningsperiod och d) flextidssaldo som under- eller överstiger vad som fastställts, får överföras till nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens slut enligt följande. Minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen (i förekommande fall uppräknad till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller och medför ingen ersättningsrätt. Anmärkning Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt förfall enligt följande stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska minussaldo föranleda löneavdrag enligt huvudregeln i första stycket. Plussaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den mån inte viss arbetad tid berättigar till övertidskompensation. Löneavdrag och utbetalning för inte överförbart minus- respektive plussaldo ska verkställas vid avlöningstillfället närmast efter den månad, vid vars utgång sådant saldo konstaterats. Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro Mom. 4 Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska arbetstagaren under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt förfall anses ha fullgjort det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha gällt vid normaltid. Avvikelser Mom. 5 För arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsättning att villkoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyllda. a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför totalramen (dagberäkning). Här utgör 2 timmar före och 2 timmar efter normaltiden enkel övertid. b) För i förväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid, utges ersättning med enkel övertidskompensation om arbetstagaren under avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger sammanlagd normaltid. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.

10 Mom. 6 För arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget för obekväm arbetstid, enligt 21 mom. 1, endast för arbetstid som faller inom normaltiden. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. Kap. 6 Ledighetsförmåner 27 Semester Inledande bestämmelser Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt gällande lag om inte annat anges nedan. Mom. 2 Arbetstagare med fast kontant lön får semesterledighet under intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalenderår. Rätt till semesterledighet och semesterlön Mom. 3 Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs för högst 3 månader och som under semesteråret inte haft tidigare anställning hos arbetsgivaren. Mom. 4 Om semesterledighet som avses i mom. 9 på arbetsgivarens begäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni augusti får en arbetstagare, som fått högst 14 semesterdagar förlagda under juni augusti, 2 betalda semesterdagar extra under semesteråret. En arbetstagare som fått semesterdagar förlagda under juni augusti får en betald semesterdag extra under semesteråret. Anmärkningar 1. Ovanstående bestämmelse gäller under förutsättning att arbetstagaren har rätt till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret. 2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 inte uppnåtts på grund av sådan minskning som följer av anmärkning till mom. 7 eller genom att arbetstiden nedsatts enligt 13 mom. 2 första stycket. Motsvarande ska gälla för en arbetstagare med arbetstid enligt 13 mom. 2 första stycket som fått semester med midsommarafton eller nationaldagen om den infaller måndag eller fredag i direkt anslutning till semesterledigheten. Efter lokal förhandling kan arbetstagaren erbjudas annan kompensation än vad som anges i första stycket. Anmärkning Förhandling om annan kompensation kan endast föras som lokal förhandling. Mom. 5 Till och med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller 39 år kvalificerar sig arbetstagaren för 25 semesterdagar.

11 Fr.o.m. det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller kvalificerar sig arbetstagaren för 40 år 31 semesterdagar 50 år 32 semesterdagar Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan arbetstagare få kontant ersättning med semesterlön i stället för sådan betald semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag. Sådan överenskommelse får dock inte avse sparade dagar. Mom. 6 En arbetstagare med fast kontant lön får semesterdagar med semesterlön i proportion till hur stor del av intjänandeåret som arbetstagaren har haft anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 14 är semesterlönegrundande. Anmärkning Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 procent av lönen för heltidsanställning, ska arbetstagarens lön uppräknas med 12 procent och inkluderar då semesterförmåner om inte semesterförmåner för detta har utgetts på annat sätt. För en arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med lön jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgivaren. Om 4 och 5 semesterlagen (SemL) ger rätt till högre antal semesterdagar än som anges i föregående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald semesterledighet. Beräkning av semesterledighet Mom. 7 För en arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag fredag ska varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt följande formel 5 x b = c a a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska arbeta per vecka, b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten och c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten. Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal. Anmärkning För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag fredag under semesterledighet som omfattar minst en vecka ska antalet

12 semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton. Beräkning av semesterledighet del av dag Mom. 8 Semesterledighet i timmar, enligt mom. 17, omfattar det antal ordinarie arbetstimmar som ingår i semesterledigheten. Förläggning av semesterledighet Mom. 9 I enlighet med 10 SemL gäller följande. a) Vid förläggning av semesterledighet som avses i 12 SemL ska eftersträvas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni augusti. Sådan semesterledighet får efter förhandlingar enligt 11 lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) förläggas även till maj och september eller del av dessa månader. Om så lokalt överenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan semesterledigheten förläggas till annan tid än maj september. b) När semesterlista upprättas ska följande gälla, om inte annat överenskoms. Arbetstagaren ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista. Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbetstagare och översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms. Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta påkalla förhandlingar enligt 12 MBL om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt. Arbetstagaren ska underrättas om fastställd semester. Anmärkning Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i 11 SemL om underrättelse till arbetstagaren. Mom. 10 Infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är oförmögen till arbete eller dag som är semesterlönegrundande enligt mom. 14 ska sådan dag inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dröjsmål. I sådant fall ska i stället för semesterlön utges lön i den omfattning och på de villkor som föreskrivs i 19, 28 30, samordningsbestämmelser, sjukdom, föräldraledighet och civil- och värnplikt. Detsamma gäller för sådan ledighet som avses i 17 b första stycket 3 SemL, 7 lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (LFF). Mom. 11 Om annat inte överenskoms ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.

13 Anmärkning En arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag fredag och som får 25 semesterdagar i en följd får om semesterledigheten börjar med måndag och slutar med fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om lördag och söndag som omger semesterledigheten medräknas. Detta moment syftar till att personal med annan arbetstidsförläggning får en ledighetsperiod av motsvarande längd. De fridagar som omger semesterledigheten är en motsvarighet till lördag söndag enligt föregående stycke. Detsamma gäller vid uppdelning av semesterledigheten. Mom. 12 Vid nattarbete kan det första arbetspasset efter semestern om minst en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut. Detta kan dock ske vid högst ett tillfälle per semesterår. Mom. 13 Arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får arbetstagaren ersättning för de extra kostnader som avbrottet kan förorsaka och som prövas skäliga. Anmärkning Vid avbruten semester kompenseras arbetstagare för varje ordinarie arbetsdag under huvudsemestern med en semesterdag eller annan kompensation enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Sådan semester ska förläggas under semesteråret. Kompensation kan lämnas med högst 5 semesterdagar. Beräkning av semesterlön Mom. 14 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller a) ledighet av anledning och omfattning som anges i b SemL, b) ledighet med lön elller del av lön dock lägst lön motsvarande 40 procent av den för motsvarande heltidsanställd gällande lönen och c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag. Mom. 15 Semesterlön för arbetstagare med fast kontant lön är löpande semesterlön och semesterdagstillägg. Löpande semesterlön utges med den under den betalda semestertiden löpande lönen. Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten för varje uttagen betald semesterdag, beräknad enligt mom. 7, med belopp som beräknas på följande sätt 0,605 procent av fasta kontanta lönen. Arbetstagare med fast kontant lön som understiger nedan angivet belopp, får dessutom semesterlönetillägg enligt följande. Från och med utges semesterlönetillägg till en heltidsanställd arbetstagare med överenskommen fast kontant lön som understiger kronor per månad.

14 Anmärkning För deltidsanställd arbetstagare minskas ovan angivna belopp med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad. Semesterlönetillägg utges för varje betald semesterdag av årssemestern, dock till ett antal av högst 25, med belopp som beräknas på följande sätt 5,21 % x (a - b) a = det belopp, enligt ovan, som den överenskomna fasta kontanta lönen ska understiga för att semesterlönetillägg ska utges och b= den överenskomna fasta kontanta lönen. Anmärkning Vid partiell ledighet ska beloppet för semesterlönetillägg minskas med hänsyn till arbetstagarens arbetstid. Semesterlönetillägg för uttagna betalda semesterdagar, beräknade enligt mom. 7, utges i samband med semesterledigheten. För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges semesterlönetillägg vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut. Mom. 16 För annan arbetstagare än i mom. 15 ska utöver mom. 1, 3 5, 7 12, och följande gälla. Semesterlön beräknat, enligt 16 b SemL, utges för varje uttagen betald semesterdag med 12 procent av semesterlöneunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till. För en arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Vid semesterledighet i timmar enligt mom. 17 beräknas semesterlön per timme genom att semesterlönen per dag delas med antalet semestertimmar (b) enligt formeln i mom. 17. En arbetstagare med lön som under intjänandeåret i genomsnitt understigit nedan angivet belopp får i stället lägsta semesterlön. Från får en arbetstagare med lön som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, understiger 128 kronor ersättning enligt följande. Arbetstagare som under intjänandeåret Ersättning för varje semesterlönegrundande timme Grundbelopp Tillägg i procent av arbetstagarens timlön är under 40 år 15,40 fyller år 15,40 2,88 %

15 fyller 50 år eller mer 15,40 3,36 % För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges skillnaden mellan lägsta semesterlön och semesterlön beräknad enligt detta moment vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut. Semesterledighet del av dag Mom. 17 En arbetstagare som har rätt till betald semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag får omvandla sådan dag till timmar eller spara som semestertimmar till ett senare semesterår. Sparade semesterdagar som överstiger 25 får omvandlas till ledighet i timmar. Semesterdagstillägg, enligt mom. 15, utbetalas när semesterdag tas i anspråk för eller sparas som ledighet i timmar. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav. En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt följande a = b 5 a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka och b b= antal semestertimmar. Anmärkning Om det vid omräkning av semestertimmar uppkommer fler än två decimaler bortses från den/dessa. Antalet sparade semestertimmar får inte överstiga 180. Sparande av semesterledighet och semesterlön Mom. 18 En arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår. Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 30. Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg. Anmärkning Arbetstagare som den 31 december 2017 har fler än 30 sparade semesterdagar får ta ut de överskjutande dagarna under en femårsperiod så att arbetstagaren inte har fler än 30 sparade semesterdagar den 31 december 2022.

16 Mom. 19 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semesteråret överförs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren. Om antalet sparade semesterdagar därigenom skulle överstiga 30 utges i stället kontant ersättning med semesterlön för sådan semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren. Återbetalning av semesterlön Mom. 20 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbetstagaren har rätt till under året eller för hög sådan ersättning, som avses i mom. 5 sista stycket, ska arbetstagaren återbetala för mycket utbetald semesterlön. Dödsbo är inte återbetalningsskyldigt. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 21 a) För kommun, landsting, region och kommunalförbund gäller Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. b) Utöver ovan angiven möjlighet till lokal avvikelse gäller för övriga arbetsgivare att arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelse om avvikelse från denna bestämmelse. Överenskommelse kan sägas upp årligen av såväl arbetsgivare som arbetstagare. Sådana kollektivavtal och överenskommelser får inte innebära att arbetstagarens rättigheter enligt SemL inskränks. Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. HÖK 16 (Kommunal) Löneavtal, bilaga 1 7 Lägsta löner 1. Den fasta kontanta lönen för arbetstagare som fyllt 19 år ska fr.o.m uppgå till lägst kronor och fr.o.m uppgå till lägst kronor och fr.o.m uppgå till lägst kronor. För arbetstagare som under avtalsperioden fyller 19 år ska lönebeloppet enligt ovan gälla kalendermånaden efter det att arbetstagaren fyllt 19 år. 2. Den fasta kontanta lönen för arbetstagare som har yrkesförberedande gymnasieutbildning ska fr.o.m uppgå till lägst kronor och fr.o.m uppgå till lägst kronor och fr.o.m uppgå till lägst kronor.

17 Bilaga 1 Diarienummer OSN Uppsala kommuns förfrågningsunderlag för valfrihetssystem inom daglig verksamhet 9 10 LSS Gäller från 1 mars 2019 Fastställt av omsorgsnämnden den [datum månad år] Postadress: Uppsala kommun, Omsorgsförvaltningen, Uppsala Besöksadress: Svartbäcksgatan 44 Telefon: (reception) E-post: omsorgsforvaltningen@uppsala.se

18 Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING LÄSFÖRSTÅELSE BESKRIVNING AV UPPHANDLINGEN REFERENSNUMMER DEN UPPHANDLANDE MYNDIGHETEN BESKRIVNING AV TJÄNSTEN INFORMATION OM VAL OCH OMVAL I ETT VALFRIHETSSYSTEM Ickevalsalternativ HEL OCH DELTID KAPACITETSTAK RUTINER FÖR OMVAL ADMINISTRATIVA KRAV FRÅGOR OCH OM UPPHANDLINGEN Kontaktperson ANSÖKAN Handläggning av ansökan Beslut KONTRAKTSTID LAGAR, FÖRORDNINGAR OCH FÖRESKRIFTER KRAV PÅ SÖKANDE KVALIFICERING PÅ FINANSIELL OCH FORMELL GRUND UTESLUTNING AV SÖKANDE ENLIGT 7 KAP 1 LOV REFERENSER LOKAL OCH UTRUSTNING IT-system EJ klart ARBETSGIVARANSVAR VERKSAMHETSANSVAR OCH LEDNING LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Specifika villkor avseende ledningssystem för kvalitet Ledningssystem för miljö Brand och säkerhet samt kris- och katastroforganisation KRAV PÅ MILJÖ OCH SOCIAL HÄNSYN Likabehandling, jämställdhet och ickediskriminering Mänskliga rättigheter Skäliga arbetsvillkor Anti-korruption KRAV PÅ TJÄNSTEN VERKSAMHETENS INNEHÅLL PERSONALKOMPETENS SEKRETESS, TYSTNADSPLIKT MEDDELARSKYDD FÖRSÄKRINGSKASSAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSINSATSER (26)

19 4.6.1 Tekniska hjälpmedel, arbetstekniska hjälpmedel och individuellt förskrivna hjälpmedel Basutrustning Arbetstekniska hjälpmedel DOKUMENTATION OCH GENOMFÖRANDEPLAN TIDER OBS! SOMMARPERIODEN BEHANDLAS I ETT SEPARAT ÄRENDET TOLK VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING OCH ARBETSREHABILITERING KOMMERSIELLA VILLKOR ERSÄTTNING NIVÅSYSTEM HABILITERINGSERSÄTTNING ERSÄTTNING VID FÖRÄNDRADE BEHOV BONUS PRINCIPER FÖR DEBITERBAR TID FAKTURERING Fakturaadress: AVGIFTER FÖRSÄKRING ANSVAR OCH VILLKOR FÖR SAMARBETE MELLAN PARTERNA Underleverantörer Produktionsintäkter Tilläggstjänster Upphörande av godkännande Förändring av villkor för godkännande/kontrakt Byte av juridisk person Förhållningssätt vid marknadsföring Viten Hävning Tvist Kris och beredskap Extraordinär händelse AVTALSUPPFÖLJNING BILAGA 1: ERSÄTTNING Bilaga 2: Särskilda arbetsrättsliga villkor 3(26)

20 1 Allmän orientering Uppsala kommun är en kommun med ca invånare. Befolkningsökningen har under de senaste åren varit mycket hög. Befolkningsprognoser visar en fortsatt årlig befolkningsökning på personer per år. 1.1 Läsförståelse Omsorgsnämnden (OSN) upphandlande myndighet Myndighet Biståndshandläggare Nivåbedömare Den enskilde Genomförandeplan den del av Uppsala kommun där biståndsbeslut fattas en av kommunen anställd tjänsteperson som utreder, bedömer och fattar beslut (biståndsbeslut) utifrån gällande lagstiftning en tjänsteperson som bedömer den enskildes stödbehov utifrån nivåsystemet person som blivit beviljad insatsen en plan som utföraren upprättar tillsammans med den enskilde och som beskriver hur insatserna ska genomföras HSL hälso- och sjukvårdslagen (1983:763) IVO Inspektionen för vård och omsorg LOV lag om valfrihetsystem (2008:962) LSS lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387) Sökande Utförare utförare som ansöker om att bli godkänd inom valfrihetssystemet den verksamhet som är godkänd inom valfrihetssystemet 1.2 Beskrivning av upphandlingen Uppsala kommun, omsorgsnämnden inbjuder intresserade att ansöka om att bli godkända som utförare inom daglig verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Uppsala kommun har sedan 2009 tillämpat eget val inom flera sociala tjänster. Personer år i Uppsala kommun som beviljats insatsen daglig verksamhet enligt 9 10 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ges genom beslut av omsorgsnämnden möjlighet till eget val bland de av nämnden godkända utförarna. Möjlighet finns att få daglig verksamhet fram till 67 års ålder. Våren 2018 hade cirka 920 personer i Uppsala kommun beslut om insatsen daglig verksamhet. I detta dokument finns information om upphandlingen och krav på sökande, verksamheten och insatsens innehåll som måste uppfyllas för att bli godkänd utförare i Uppsala kommuns valfrihetssystem. 1.3 Referensnummer OSN (26)

21 1.4 Den upphandlande myndigheten Den upphandlade myndigheten är Uppsala kommun, omsorgsnämnden. Omsorgsnämnden ansvarar för: omsorg, stöd och service enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, oavsett ålder insatser enligt socialtjänstlagen, SoL, dels för personer under 65 år som är i behov av bistånd på grund av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller sjukdom och dels för personer över 65 år som är i behov av bistånd på grund av psykisk funktionsnedsättning viss sysselsättning och öppna verksamheter inom socialpsykiatrin uppgifter avseende det kommunala åtagandet enligt hälso- och sjukvårdslagen för personer under 65 år anhörigstöd till anhöriga till personer med funktionsnedsättning som vårdar eller stödjer en närstående 1.5 Beskrivning av tjänsten Insatsen daglig verksamhet kan beviljas personer tillhörande personkrets 1 och 2 enligt LSS. Förutsättningen för att få insatsen beviljad är att personen är i yrkesverksam ålder och saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Syfte med daglig verksamhet är att skapa meningsfull sysselsättning som kan bidra till personlig utveckling, stimulans, gemenskap och främja delaktighet i samhället. Ett övergripande mål med insatsen är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt. Insatser enligt LSS ska anpassas till deltagarens individuella behov och tillförsäkra denne goda levnadsvillkor. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Deltagaren ska, genom inflytande och medbestämmande, ges möjlighet att påverka och utforma innehållet i sin vistelse i den dagliga verksamheten. Den dagliga verksamheten ska utformas så att den stärker hans eller hennes förmåga att leva ett självständigt liv. Det kan till exempel innebära att lokalerna kan behöva anpassas utifrån deltagarnas funktionsnedsättning eller att deltagarna kan behöva annat personligt utformat stöd. Inom daglig verksamhet ingår omvårdnadsinsatser efter den enskildes behov. Enstaka hälsooch sjukvårdsinsatser kan förekomma och ska utföras av personal inom daglig verksamhet efter delegering eller instruktion av legitimerad personal (arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut, logoped och sjuksköterska). Den vanligaste delegerade insatsen är överlämnande av iordningsställda läkemedelsdoser. Det kan också handla om exempelvis sondmatning, provtagning eller funktionsträning. Utföraren ska erbjuda daglig verksamhet under måndag till fredag hela året med undantag av helgdagar och två fyra veckor under sommaren. Beslut om arbetsresor till och från daglig verksamhet fattas av färdtjänsthandläggare på enheten för särskild kollektivtrafik på stadsbyggnadsförvaltningen. Beslut om resa fattas av nivåbedömare. Resorna inom Uppsala kommuns gränser organiseras och samordnas av Uppsala kommun, omsorgsförvaltningen och Trafikcentralen. Utifrån bedömt behov enligt LSS eller socialförsäkringsbalken kan i vissa fall personlig assistans förekomma inom den 5(26)

22 dagliga verksamheten. 1.6 Information om val och omval i ett valfrihetssystem Kommunen ska lämna information till den enskilde om alla utförare inom valfrihetssystemet. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Utföraren ska lämna uppgifter och i övrigt vara behjälplig så att kommunen kan fullgöra informationsansvaret. När sökande fått godkännande och avtal ska en utförarpresentation lämnas till kommunen. Utförare som inte lämnat fullständig utförarpresentation är inte valbar för den enskilde. Det är utförarens ansvar att se till att beställaren har uppdaterad information. Den enskilde informeras i samband med beslutet om daglig verksamhet av biståndshandläggare om sin rätt att välja utförare. Den enskildes beslut om daglig verksamhet utgör grunden för beställning och valet av utförare. Till biståndsbeslutet bifogas ett meddelande om nivå vilket är utgångspunkten för den ersättning som kommer att utgå. I beställningen som görs vid nya beslut och vid byte av daglig verksamhet ska det framgå vilken omfattning den enskilde vill delta d.v.s. heleller deltid Ickevalsalternativ För personer som inte kan eller vill välja utförare kommer Uppsala kommun att utföra tjänsten. 1.7 Hel och deltid Vid ansökan om daglig verksamhet informerar biståndshandläggaren om möjligheten att delta på hel- eller deltid på daglig verksamhet. Heltid på daglig verksamhet motsvarar 35 timmar per vecka inklusive lunch och deltid motsvarar 17,5 timmar per vecka inklusive lunch. 1.8 Kapacitetstak Sökande kan ange ett kapacitetstak, högsta antal deltagare som sökande har möjlighet att ta emot samt vilken/vilka nivåer verksamheten riktar sig till. Med kapacitetstak avses antal deltagare som vid varje tillfälle kan beredas plats i verksamheten. Utföraren får inte begränsa sig i att enbart ta emot personer på heltid eller enbart personer på deltid. Antagen utförare är skyldig att ta emot och behålla uppdrag upp till det eventuella kapacitetstak som angivits. Om behovsnivån förändras hos befintliga deltagare i verksamheten kan inte utföraren säga nej till uppdrag med hänvisning till kapacitetstaket. Om den enskilde kan vara kvar i verksamheten eller inte avgörs i dialog med utföraren. Om den enskilde ska vara kvar och den enskildes nivå inte ingår i utförarens kapacitetstak ska utföraren begära en ändring av kapacitetstak på ansökningsblanketten. Ansökningsblanketten finns på kommunens webbplats Inga bilagor behöver skickas in vid ändringar av kapacitetstak. Utföraren kan anmäla till förvaltningen om utföraren vill höja eller sänka sitt kapacitetstak under kontraktstiden. Vid sänkning av kapacitetstak ska utföraren genomföra pågående insatser till dess annan godkänd lösning kan ordnas dock längst i två månader. En höjning av kapacitetstak kan göras så fort ett nytt avtal skrivits under av båda parter. Ändring av kapacitetstak får ske max tre (3) gånger per år. 6(26)

23 Kapacitetstaket får inte överstiga det maximala antalet platser som Inspektion för vård och omsorg (IVO) tillstånd anger. Oavsett om personer har heltidsplats eller deltidsplats räknas de som en plats och taket för antalet platser är tillståndet. Utförare ska såvida inte särskilda skäl föreligger verkställa nytt uppdrag inom två månader. Vid ändring av omfattning i hel- respektive deltid ska verkställighet ske senast efter 15 dagar 1.9 Rutiner för omval Den enskilde har inom ramen för eget val, möjlighet till byte av utförare. För att utförare ska få skälig planeringstid krävs att ett sådant byte aviseras två månader i förväg. Under förutsättning att avlämnande och mottagande är överens kan dock denna tid förkortas. Vid byte ska bytesblankett på fyllas i och skrivas under av båda avlämnande utförare och ny utförare. Blanketten skickas eller mejlas till biståndshandläggaren vid omsorgsnämnden som gör en ny beställning. 2 Administrativa krav 2.1 Frågor och om upphandlingen För frågor gällande förfrågningsunderlaget eller ansökningsprocessen hänvisas den sökande till kontaktperson på omsorgsförvaltningen Kontaktperson Monica Petersson Uppsala kommun Omsorgsförvaltningen Uppsala monica.petersson@uppsala.se 2.2 Ansökan Ansökningar behandlas löpande. Ansökan ska skickas till: Uppsala kommun Omsorgsnämnden Uppsala Ansökningsblankett finns på Uppsala kommuns webbplats för utförare och ska undertecknas av behörig företrädare utsedd av den sökande. Bifogade dokument ska vara skrivna på tydlig, lättbegriplig svenska. Till ansökan ska bifogas: Blankett för ansökan om godkännande 7(26)

24 Redovisning av verksamhetsidé Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9, inklusive: - Rutin för personalbemanning och kompetensutveckling. - Rutin för sekretess och tystnadsplikt. - Rutin för dokumentation enligt SOSFS 2014:5. - Rutin för hantering av hot och våld och misstänkta brott - Rutin för att upptäcka våldsutsatthet. - Rutin för anmälan om missförhållanden och risk för missförhållanden SOSFS 2011:5 Lex Sarah - Rutin för när samordnad individuell plan ska upprättas SOSFS 2008:20. Vid första ansökan i Uppsala kommun ska ifyllda referensblanketter bifogas Kopia på tillstånd och beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Kopia på försäkringsbrev på ansvars- och garantiförsäkring uppvisas inför avtalstecknande Handläggning av ansökan När en ansökan inkommer till omsorgsnämnden betraktas den som offentlig handling om inget annat anges. Omsorgsnämnden kan medge att en sökande rättar felskrivning eller något annat uppenbart fel i ansökan. Omsorgsnämnden kan också begära att en ansökan förtydligas eller kompletteras. Endast skriftliga kompletteringar är bindande. Om utföraren lämnar en ofullständig ansökan, lämnar förbehåll eller reserverar sig mot villkor i förfrågningsunderlaget kommer ansökan att avslås. Sökande vars ansökan har avslagits har möjlighet att inkomma med ny ansökan. Begär sökande sekretess av hela eller delar av ansökan eller översänt ledningssystem ska information om varför företaget vill att dessa delar sekretessbeläggs anges och vilken skada företaget drabbas av om sekretess röjs Beslut Beslut om godkännande fattas på tjänstemannanivå i form av delegationsbeslut. I normalfallet beräknas beslut om godkännande utifrån en komplett ansökan kunna fattas inom tre (3) månader. Om en ansökan inte har kompletterats inom två (2) månader från det att komplettering har begärts kommer den att avslås. Utförare får i dessa fall återkomma med en ny ansökan. 2.3 Kontraktstid Godkännandet gäller från tiden för att kontrakt tecknas och tre år framåt. Om utföraren önskar kvarstå som aktör i valfrihetssystemet ska ansökan skickas in senast fyra sex (6) månader innan kontraktstidens utgång. 2.4 Lagar, förordningar och föreskrifter Verksamheten ska bedrivas i enlighet med intentioner och bestämmelser i LSS samt övrig inom sökt tjänsteområde relevant lagstiftning, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Utföraren ska iaktta allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet. 8(26)

25 Insatsen ska vara individuellt utformad samt erbjuda stimulans, utveckling och gemenskap utifrån den enskildes förutsättningar och behov. Den enskilde ska ha inflytande och självbestämmande över de insatser som ges. Utföraren ska följa aktuella styrdokument: 3 Krav på sökande Uppsala kommun kommer enbart att godkänna ansökningar som innehåller efterfrågad information och som uppfyller samtliga angivna krav. Villkoren för godkännande kan komma att förändras genom beslut av beställaren och/eller som en följd av förändrad lagstiftning. 3.1 Kvalificering på finansiell och formell grund Utföraren ska vara godkänd av beställaren och uppfylla samtliga nedanstående punkter: vara en juridisk person inneha F-skattsedel, alternativt inneha intyg från Skatteverket om att skatteavdrag inte ska göras från ersättning för utförda tjänster. vara registrerad som arbetsgivare om utföraren har anställda vara registrerad för mervärdesskatt, om inte leverantören är MVS-befriad. vara registrerad för lagstadgade skatter och avgifter samt kunna visa att skulder inte föreligger till Skatteverket eller Kronofogden. ha en finansiell ställning som innebär att företaget är fritt från hinder att bedriva fortsatt verksamhet och inte riskerar att bli försatt i konkurs, likvidation eller annat liknande förfarande. Kreditomdöme med lägst riskklass 3 från UC följa överenskommelsen mellan Uppsala kommun och Skatteverket om prevision inneha tillstånd från IVO för drift av daglig verksamhet enligt 9 10 LSS 3.2 Uteslutning av sökande enligt 7 kap 1 LOV Sökande kan uteslutas om den är: 1. försatt i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltningen eller är föremål för ackord eller tillsvidare har ställt in sina betalningar eller är underkastad näringsförbud 2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande, 3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen eller gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen. 4. har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan påvisa det 5. inte har fullgjort sina skyldigheter avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området. 6. genom en lagakraftvunnen dom har dömts för grovt brott som påverkar förtroendet för utförandet av daglig verksamhet även om den grova brottsligheten inte skett i yrkesutövningen 7. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd enligt LOV 7 kap1. 9(26)